DATORER

Så fungerar de

In- och utmatningsenheter

Program och programmering

Datorer - 2

Innehåll

DATORER ............................................................................................... 3Filmens innehåll ..................................................................................... 3Så fungerar de ....................................................................................... 3In- och utmatningsenheter ...................................................................... 3Program och programmering .................................................................... 3Seriens syfte .......................................................................................... 4

DATORER - SÅ FUNGERAR DE ..................................................................... 4Datorernas historia ................................................................................. 4Transistorns utveckling - en förutsättning för datorns födelse ....................... 6Mikroprocessorn - datorns hjärna .............................................................. 6Persondatorn ......................................................................................... 7Vad händer då datorn startas? .................................................................. 8Hårddiskens uppbyggnad ......................................................................... 8Datorns minneskretsar ............................................................................. 9

IN- OCH UTMATNINGSENHETERNA .............................................................. 9Tangentbordet ....................................................................................... 9Diskettenheten .................................................................................... 10Musen ................................................................................................. 10Skannern ............................................................................................. 11Laserskrivaren ...................................................................................... 12

PROGRAM OCH PROGRAMMERING ............................................................. 12Datorns grundläggande språk - de binära talen ......................................... 12Den första generationens program - maskinkod ......................................... 13Andra generationens program - assemblerspråk ......................................... 13Tredje generationens program - högnivåspråk ........................................... 13Fjärde generationens program - applikationsgeneratorer ............................. 14Multimedia - en ny utmaning för programmerarna ..................................... 14

Ett urval av diskussionsfrågor ................................................................. 15Tips på andra källor .............................................................................. 16Ordlista och förklaring .......................................................................... 17Tips på andra videofilmer ...................................................................... 26För mer information eller frågor, hör gärna av dig till: ............................... 26

Datorer - 3

DATORERVi omges dagligen av datorer. Utan dem skulle det bli svårt att klara ocksåde mest vardagliga saker.Serien går grundligt igenom hur datorer fungerar - från hårddiskens upp-byggnad till programmeringen.

Filmens innehåll

Så fungerar deFrån början skapades mänsklighetens första datatekniska hjälpmedel för attgöra det lättare att räkna. Det är ca 400 år sedan den första räknemaskinenskapades. Men först genom uppfinnandet av transistorn och de integreradekretsarna blev det möjligt att skapa en dator. Så fungerar de visas datornsuppbyggnad samt berättar övergripande om dess historia.

In- och utmatningsenheterDet är tack vare in- och utmatningsenheterna som vi kan utbyta informa-tion med datorn. Utan dessa skulle hårddisken vara en oåtkomlig låda, därall information var inlåst. In- och utmatningsenheter visar hur människankan kommunicera med datorn.

Program och programmeringUtan programmering skulle vi inte ha ett språk som kunde kommuniceramed datorn. Datorns funktioner och dataprogrammen är resultatet av enkomplicerad utvecklingsprocess. Program och programmering skildrar hurkodning och programmering utvecklats och varför gränssnitten ser ut somde gör idag.

Datorer - 4

Seriens syfte- att berätta övergripande om datorns historia- att beskriva hur en dator är uppbyggd och fungerar- att beskriva vad in- och utmatningsenheter är och hur de fungerar- att beskriva hur program och programmering fungerar- att i del 1 förklara och berätta om begrepp som bl.a.; binärt språk, CPU,processor, buss, RAM, ROM och cache- att i del 2 förklara och berätta om begrepp som bl.a.; in- och utmatning-senhet, bildskärm, tangentbord, mus, hårddisk, diskettstation, skanner,skrivare och laserskrivare- att i del 3 förklara och berätta om begrepp som bl.a.; operativsystem,gränssnitt, kommando, bitar, bytes, binärt språk, maskinkod, assemblerkod,högnivåspråk, objektorientering, multimedia, komprimering- ochdekomprimeringsprogram

DATORER - SÅ FUNGERAR DE

”Dator, automatisk maskin för beräkning och symbolbehandling. Benäm-ningen avser nästan alltid en digital, elektronisk dator vars operationerstyrs av ett i dess minne lagrat program. Den första svenska benämningenvar matematikmaskin (populärt även ”elektronhjärna”); under 1950-talettillkom beteckningen siffermaskin, och i början av 1960-talet lanseradesdata som förkortning av datamaskin. Alla dessa termer har nu i huvudsakersatts med ordet dator, som är svensk standard.”Källa: Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker AB 1998

Datorernas historiaFrån början skapades mänsklighetens första datatekniska hjälpmedel för attgöra det lättare att räkna. Blaise Pascal (1623-1662) var en fransk matema-tiker, fysiker och religionsfilosof. Det blev han som konstruerade den förstaräknemaskinen som kunde addera. På 1700-talet utvecklade GottfriedWilhelm von Liebnitz (1646-1716) en räknemaskin som även kunde multip-licera. Hålkortsmaskinen konstruerades på 1880-talet av den amerikanskeingenjören Herman Hollerith. Hans företag övergick i det som senare blev

Datorer - 5

IBM. De elektromekaniska hålkortsmaskinerna hade en central roll inomautomatisk databehandling på företag och myndigheter fram till omkring1960 och hålkort användes också som datamedium för inmatning tilldatorer fram till början av 1980-talet.

Den moderna datorhistorien börjar med ENIAC (eng. Electronic NumericalIntegrator And Calculator) som blev den första allmängiltiga elektroniskadatorn. Den byggdes av amerikanska armén och stod färdig 1946. Maskinenhade 18 000 elektronrör, var 26 meter lång och vägde 30 ton. ENIAC kundeutföra ca 5 000 operationer på 1 sekund. Som in- och utmatningsorgananvändes hålkort. ENIAC´s minne kunde hantera 20 ord med vardera 10decimala siffror. Denna dator blev utgångspunkten för nya maskiner somutnyttjade principen med ett lagrat program. Även i Sverige nappade manpå dessa nya idéer och 1950 inrättades ett särskilt statligt organ,Matematiknämnden. Den första elektroniska datorn hette BESK och byggdes1953.

Den första dator som utnyttjade transistorer byggdes i USA vid mitten av1950-talet och kallades TX-O. Den efterföljdes av den första s.k. mini-datorn, DPD-1. 1964 introducerade IBM System 360 en familj av datorer avvarierande utformning, men med ett gemensamt operativsystem ochassemblerspråk. Tillsammans med dem kom multiprogrammering (då fleraprogram kan finnas i primärminnet, i skift vara aktiva och vänta på in- ochutmatning).

Utvecklingen inom mikroelektroniken möjliggjorde persondatorn. AppleComputers med Steve Jobs i spetsen etablerade marknaden med Apple II,innan IBM:s PC år 1981 satte en ny standard. 1984 återkom Apple medMacintosh som på nytt revolutionerade datormarknaden genom att vara enanvändarvänlig dator - med ett grafiskt användargränssnitt.

Datorer - 6

Transistorns utveckling - en förutsättning för datorns födelseDen egentliga datarevolutionen ägde rum genom utvecklingen avtransistorn och de integrerade kretsarna.För att förklara i korthet: Transistorn består egentligen av två styckendioder som är vända mot varandra. Dessa används för att styra ochförstärka elektriska strömmar. Transistorn har tre stycken anslutningar -bas, kollektor och emitter. I kretsen mellan kollektorn och emittern låtertransistorn ingenting passera, utan den fungerar som en öppen ström-brytare. Detta gör att det antingen går en ström (motsvarande 1) elleringen ström (motsvarande 0) i transistorn. Ettor och nollor kallas förbinära tal och är den maskinkod som datorn använder i grunden.

På 1970-talet lärde man sig att sammanfoga transistorn till integreradekretsar (IC-krets, eller eng. integrated circuit). Detta är en elektroniskkrets där olika komponenter (transistorer, dioder, resistorer ochkondensatorer) tillverkats i samma halvledarbricka (kiselbricka, ellerchips) och elektriskt förbundits direkt på brickans yta. Ett vanligt chipsär mellan 5–15 mm brett och 0,5 mm tjockt.

Mikroprocessorn - datorns hjärnaMikroprocessorn är datorns centrala del och består av elektroniskakretsar. Det är processorn som i sista hand utför det som användarenbeordrar datorn att göra. Den första mikroprocessorn, Intel 4004,föddes 1971. En mikroprocessor är egentligen är en centralenhet för endator i miniatyr. Den är konstruerad som en integrerad krets på enkiselbricka (ett chips). Synkroniseringen och fördelningen avmikroprocessorns olika operationer styrs av en kristall, vilka alstrarelektriska impulser. Antalet impulser per tidsenhet bestäms av maski-nens klockfrekvens.

Moderna mikroprocessorer klarar av att utföra flera hundra miljonerkommandon per sekund. Hur effektivt processorn behandlar data berorframför allt på två saker: hur datorn är uppbyggd - och klockfrekvensen.

Datorer - 7

Inuti processorn finns små minnesplatser. Behandlingen av informatio-nen i dessa inre ”register” styrs enligt vissa kommandon i maskinkod.Ett kommando i maskinkod kan till exempel se ut så här: ”Lägg värdet iregister A till register B och lagra resultatet X i maskinens centralminne.”Detta kommando motsvaras av elektriska förändringar i processorn.Mellan processorn och centralminnet finns ett snabbminne, som kallascache. Data som senast registrerats lagras tillfälligt i cache-minnet, ifallinformationen behövs igen. Detta ger datorn ökad snabbhet.

Det är inte bara processorns prestanda och klockfrekvens som avgör hureffektiv en dator blir, utan också snabbheten i överföringen av data.Datorns ”vägar” - som används för att transportera data mellan olikaplatser i datorn - kallas för bussar. Inne i processorn går signalernalängs den interna bussen. För trafiken mellan processorn och central-minnet finns en egen minnesbus. Informationen mellan processorn ochexpansionskorten går längs den externa bussen.

PersondatornEn modern persondator består av encentralenhet (CPU) och kringutrustning.Kringutrustningen kan både varainmonterad i datorlådan, eller extern.Exempel på kringutrustning är t.ex.diskettstation, hårddisk, fax, modem,bildskärm, tangentbord och mus. I

centralenheten finns moderkortet med bl.a. klocka, batteri, minnes-kretsar och plats för expansionskort som t.ex. ljud- eller grafikkort.Uttrycket persondator härstammar från det engelska personal computer,vilket senare även skapade förkortningen PC. Man använder dock inteordet ”persondator” då man talar om ”PC”, eftersom det sistnämna mersyftar till en speciell sorts datorer och operativsystem.

Datorer - 8

Vad händer då datorn startas?Datorns program är i allmänhet lagrade på hårddisken. När den sätts på,aktiveras centralenheten av elströmmen. BIOS-programmet i ROM-minnet kontrollerar först att all utrustning och portarna till in- ochutmatningsenheterna fungerar som de ska. Därefter laddas operativ-systemet in i minnet. In- och utmatningsenheterna styrs av operativ-systemet. Ett modernt operativsystem är grafiskt och styrs med en mus.På bildskärmen visar operativsystemet vilka program som finns lätt kankommas åt genom att man dubbelklickar på dess ikon med musen.Centralenheten får då ett startkommando och söker efter programmet påhårddisken. Programmet laddas in i primärminnet och programmetsgränssnitt visas på skärmen. Tack vare musen och de grafiska gräns-snitten är det numera lätt att använda programmen.

Hårddiskens uppbyggnadI persondatorns barndom hade datorerna enbart en diskettstation.Senare försågs de med fast monterade hårddiskar, med mycket störrelagringskapacitet. En dators hårddisk består i själva verket av flera olikaskivor. Hårddiskens information skrivs in och avläses av en magnet, somberoende på sin uppgift kallas skriv- eller läshuvud. En hårddisk måsteförst formateras, för att informationen ska kunna lagras systematiskt.Tack vare formateringen går det sedan snabbt att komma åt informatio-nen.

På hårddiskens yta finns oordnade ferromagnetiska (se ordlista) partik-lar. När data skrivs in får skrivhuvudets elektriska impulser partiklarnaatt lägga sig i samma riktning. Magnetfältet kring skrivhuvudets spaltordnar partiklarna så att deras negativa pol pekar mot skrivhuvudetspositiva pol - på så vis uppstår själva spåren. Tillsammans bildar tvåspår den minsta minnesenheten - en bit (t.ex. 0 eller 1). Då t.ex. enetta ska skrivas in, ser skrivhuvudet till att strömmen byter riktningefter första spåret (som då är en 0). Andra spåret får på så sätt motsattpolaritet. När informationen avläses går det först ingen ström igenom

Datorer - 9

läshuvudet. Strömmen induceras i läshuvudet av ytans magnetiskapartiklar. Strömmens riktning beror på det avlästa spårets polaritet. Närläshuvudet rör sig över spåren analyserar och tolkar datorn dem som ettbinärt språk, det vill säga som ettor och nollor.

Eftersom hårddisken har många ytor, kan den lagra oerhört mycket merinformation än t.ex. en diskett som är uppbyggd på liknande sätt.Avläsning och inskrivning går också mer än hundra gånger så snabbt,tack vare skrivhuvudets precision och diskens rotationshastighet. Enhårddisk är också mer okänslig för yttre påverkan än en diskett.

Datorns minneskretsarDatorns moderkort har två slags minnen: ROM (eng. read-only memory)är ett läs- eller permanentminne i form av ett integrerat chips. ROM-minnet håller reda på data om vad datorn ska göra när strömmenkopplas på. Detta minne kan bara läsas. Moderkortet innehåller ocksåRAM. RAM (eng. random access memory) är ett direktminne uppbyggt avsamma komponenter som ROM. Man skiljer mellan statiska RAM (SRAM)och dynamiska RAM (DRAM). RAM-minnet kan både avläsas och kom-pletteras och fungerar som ett ”arbetsbord”, där processorn utför sinaoperationer. Informationen i RAM-minnet finns bara kvar så länge somströmmen är påkopplad i datorn. Därför måste informationen lagras i enfil - exempelvis på en diskett eller på hårddisken - för att finnas kvarnästa gång datorn sätts på.

IN- OCH UTMATNINGSENHETERNA

TangentbordetEtt tryck på en tangent ger upphov till enströmimpuls i ett kretskort. Tangent-bordets processor får en signal om atttangenten är nedtryckt. Den producerar entangentkod som tillfälligt lagras i ett litetbuffertminne (cache), vars uppgift är att

Datorer - 10

utjämna skillnader i hastighet mellan tangentbord och dator. Tangent-koden överförs till datorn där ett BIOS-program översätter den till s kASCII-kod (se ordlista), och skickar sedan informationen vidare tillprogrammet. Samtidigt skickas ett kommando till tangentbordet om attkoden ska raderas ur buffertminnet.

DiskettenhetenEn diskett är egentligen en liten skiva varsbåda sidor är täckta av magnetiska skikt.När disketten sätts in i diskettstationen,skjuts diskettens skyddsplåt åt sidan av enliten spak och skivan blottas. Däreftersätter en motor den i rotation. Läs- ochskrivhuvudena är elektromagneter som

sitter på ett skaft. Under avläsningen reagerar huvudena på magnet-fälten kring skivans ferromagnetiska partiklar. Informationen omvandlastill elektriska impulser som skickas till processorn. Innan informationskrivs in kontrollerar diskettenheten att diskettens skrivskyddsöppninginte släpper igenom ljus. Först när öppningen är stängd kan ny informa-tion lagras. Med hjälp av skrivhuvudet omvandlas de elektriska impul-serna från datorn till information i skivans magnetiska ytskikt.

MusenOm man ska kunna kommunicera med endator måste man använda dess eget språk.Tack vare musen har man hittat en effektivliten ”tolk”. Genom att omvandla datornskommandon till s.k. ikoner behöveranvändaren bara behöver peka och klicka,istället för att som tidigare skriva in

kommandona via tangentbordet. Ett klick, dubbelklick eller högerklickkan betyda olika saker.

Datorer - 11

I musen finns en kula, vilken roterar bäst på en musmatta. Via knapparoch en kabel ansluter man musen till datorlådan. Inuti musen finnsdessutom en roterande givare samt ledningar, vilka vidarebefordrar deelektriska signalerna. När musen flyttas rör sig muspekaren på skärmen,och då kulan roterar överförs rörelsen till givarens rullar. Den ena rullenreagerar på rörelser i längdriktningen och den andra på rörelser i sidled.Givarens elektroder får kontakt med ledningar och det alstras enelektrisk signal. Signalen går direkt till musens drivrutin, som tolkar denoch vidarebefordrar den till operativsystemet.

Då man klickar på musknappen, kommer den inre mekanismen i kontaktmed en ledning. Även den överför en signal till musens drivrutin.Ikonen är bara en symbol för ett datorkommando. Ett klick på musengör att detta kommando sänds vidare till CPU. Ikonen man pekat på,knapptryckningen och antalet klick talar om för drivrutinen vilkenuppgift den ska utföra.

SkannernI en handskanner finns en spegel, en vals,en analogikrets, samt en analog- ellerdigitalomvandlare, en lins och en CCD-sensor. Principen är enkel: svart absorberarljus, medan vitt reflekterar ljus. En bildkan på så sätt omvandlas till binär form -ettor och nollor. När man trycker på

skannerns knapp, tänds en ljusdiod som belyser bilden. En vinkladspegel skickar ljuset vidare till linsen. Linsen fokuserar ljuset på en s.k.CCD-krets. Den i sin tur känner av variationer i ljusstyrkan och omvand-lar ljusväxlingarna till spänningsväxlingar, vilka motsvarar svart ellervitt, gråtoner eller olika färgnyanser.

Datorer - 12

Bilden måste sedan justeras efter hur våra ögon fungerar, s.k. gamma-justering. Denna förstärker de mörka nyanserna. Analogikretsen tar emotinformation om ljusstyrkan i form av spänningsväxlingar. AD-omvandla-ren ger varje bildpunkt en binär motsvarighet och bitarna lagras iminnet. När skannern rör sig talar en ljusstråle om när nästa rad medbildpunkter - pixlar - är klar att omvandlas. De lagrade bitarna skickastill datorn. Därefter töms omvandlarens minne, så att nästa rad medinformation kan tas emot.

LaserskrivarenEn laserskrivare fungerar ungefär som enkopieringsmaskin, men saknar optiskutrustning. Inne i skrivaren finns enmikroprocessor, en roterande spegel, enljuskänslig trumma och en kolpulver-spridare. Skrivarens processor styrs avdatorn, som i sin tur styr tändningen av

laserstrålen. Den roterande spegeln riktar strålen så att den sveperhorisontellt över trummans yta. Till att börja med är trummans ytanegativt laddad. De punkter som belyses av laserstrålen får nu positivladdning. Papperet passerar en laddad ledning, som överför sin ladd-ning till ytan. När sidan är tryckt uppvärms pappret. Med hjälp avuppvärmning och tryck binds färgen sedan permanent. Under mellanti-den kommer trumman i kontakt med ledningen och återfår sin ursprung-liga laddning, vilket gör den klar att ta emot nästa sida.

PROGRAM OCH PROGRAMMERING

Datorns grundläggande språk - de binära talenDatorspråket är binärt och bygger i grunden på två symboler: Påkoppladström = 1, avstängd ström = 0. Dessa informationsenheter kallas bitar.Datorn kan hantera informationen i grupper om 8 bitar samtidigt, bytes.Bytes kan sättas ihop i 256 olika kombinationer, vilket är tillräckligt föratt motsvara alla de tecken vi känner igen. På så sätt kan man när man

Datorer - 13

programmerar använda bokstäver, ord, siffror m.fl. Genom programme-ringen automatiserar man datorns funktioner med hjälp av instruktionersom är ordnade i en logisk följd (se även avsnittet ”Transistorns utveck-ling - en förutsättning för datorns födelse”).

Den första generationens program - maskinkodDen första generationens program var skrivna i maskinkod. I sin mestprimitiva form bestod denna av binära tal; 1 och 0. Dessa datorer ochprogram var svårprogrammerade och användes enbart på t.ex.forskningsstationer och universitet.

Andra generationens program - assemblerspråkAndra generationens dator kom i början av 1950-talet. Dessa var ihuvudsak baserade på elektronrör. Datorerna blev nu kommersiellttillgängliga då de serietillverkades. I samband med att datorerna blevvanligare blev det samtidigt aktuellt att finna ett enklare sätt att skrivainstruktioner till datorn än tidigare. Man började ställa samman devanligaste instruktionerna i koder och assemblerspråket utvecklades.Kodningen översattes sedan av datorn till maskinkod.Exempel på assemblerkod:”Flytta värdet i bx-registret till ax-registret.””Värdet i cx-registret ökas med ett.””Hoppa till minnesposition 334.”

Tredje generationens program - högnivåspråkI samband med att de s.k. högnivåspråken utvecklades övergick kom-mandona från att vara koder till att mer skrivas ut som de är (t.ex.print). Fortfarande behandlas stora informationsmängder med högnivå-språk, som t.ex. COBOL. Senare högnivåspråk är till exempel C, C++ ochJava, vilka spelar en avgörande roll vid framtagningen av modernaapplikationer. Till exempel skrivs vanliga kontorsprogram för ordbehand-ling och kalkyl i C-kod. På senare år har man alltmer börjat gå över tillobjektprogrammering, där programmen sätts ihop av ”byggklossar” avredan färdig kodning.

Datorer - 14

Fjärde generationens program - applikationsgeneratorerIdag jobbar man även med den fjärde generationens programmerings-språk, som även kallas applikationsgeneratorer. Uttrycket applikationhärstammar från det engelska application vilket betyder tillämpning.

Multimedia - en ny utmaning för programmerarnaMultimedia är sammanhållna, datorstödda presentationer som ärbaserade på text, grafik, animation, ljud och bild eller video. Multimediaanvänds t.ex. i samband med presentationer av konstverk, underhåll-ning, information och spel. Multimedias utveckling är dock direktberoende av utvecklingen av komprimeringsprogram, då ljud och bildkräver mycket minne. Komprimeringen minskar storleken på filen, så attman får plats med fler bilder och mer text på lagringsskivan. MPEG-komprimering fungerar t.ex. genom att den identifierar alla punkter ibilden som är oförändrade för att enbart lagra dem en gång, vilket sparutrymme hos minnet. I en film eller animation digitaliseras t.ex. baravar femtonde bild - mellan dessa bilder lagras sedan bara den del somförändrats. Ett dekomprimerings- eller uppackningsprogram arbetar påmotsatt sätt när bilderna visas. På så sätt försämras inte bildensupplösning. Olika standarder för komprimering är idag t.ex. JPEG (bild),GIF (bild), MPEG (film), MP3 (ljud), PDF (dokument) m.fl.

Datorer - 15

Ett urval av diskussionsfrågor1. Vad står PC egentligen för?2. Vad innebär binära tal är.3. Vad innebär RAM?4. Vad innebär ROM?5. Förklara vad som skiljer bitar och bytes åt.6. Vad innebär ett grafiskt användargränssnitt?7. Vad innebär maskinkod?8. Vad är en ikon egentligen?9. Vem är Linux Thorvald?10. Redovisa och förklara i stora drag hur ett tangentbord fungerar.11. Redovisa och förklara i stora drag hur en mus fungerar.12. Redovisa och förklara i stora drag hur en diskett fungerar.13. Redovisa och förklara i stora drag hur en laserskrivare fungerar.14. Redovisa och förklara i stora drag hur en skanner fungerar.15. Förklara vad maskinkod är.16. Förklara vad assemblerspråk innebär.17. Vad innebär tredje generationens programmeringsspråk.18. Vad är multimedia?19. Diskutera: Vad innebär datorns utveckling för människan?20. Uppgift: Tag reda på mer om vad som utmärker operativsystemet

Linux.21. Uppgift: Varför kan millenniumskiftet skapa problem för datorer?22. Projekt: Ta reda på mer om datorernas historia med början av

1950-talet.23. Projekt: Redovisa för antingen PC eller Macintosh utveckling.24. Projekt: Ta reda och redovisa för (i detalj) hur antingen första,

andra, tredje eller fjärde generationens programmeringsspråkfungerar.

25. Projekt: Vilka trender anser du att man kan utläsa inom ITframöver på a) kort sikt, b) lång sikt.

26. Projekt: Vilka trender anser du att man kan utläsa inom Internetpå a) kort sikt, b) lång sikt.0

Datorer - 16

Tips på andra källorTekniska Muséet, Norra Djurgården i Stockholm - 08-450 56 01Kungliga tekniska högskolan, KTH - 08-790 60 00Kom igång-serien, Lundahls förlag - Datorkurser i tidskriftsform förnybörjare och andra.http://www.download.com - bl.a. gratis programvaror, demoversioneretc. för nedladdning från Internet.http://www.macworld.se - Macworld, tidskrift för Macintosh-älskarehttp://www.idg.se - Hemsida till förlag som ger ut ett flertal dator-tidningarhttp://www.idg.se/cs/ - Computer Swedenhttp://www.idg.se/iworld - Internet Worldhttp://www.et.se/datateknik30 - DatateknikInternet - Lära med bilder, ISBN: 013-839234-Xwww.nada.kth.se/dataterm/rek.htmlwww.skolverket.se - Skolverkets hemsidawww.molndal.se/bibl - Mölndals bibliotek ger tips om länkarwww.libris.kb.se - presenterar vilket bibliotek du hittar informationenpå (söktjänst)www.altavista.com - söktjänstwww.studyweb.com - sök inom diverse ”skolområden” (Obs! Engelska)www.dds.se/bibl/fraga.htm - fråga och få expertsvar inom 3 dagar!

Datorer - 17

ORDLISTA och FÖRKLARING

ASCIIASCII (eng. American Standard Code for Interchange) är ett tecken-system där varje bokstav, siffra och specialtecken har en egen kod.ASCII-koder förstås av alla datorer, oavsett operativsystem och använ-der sig i grundversionen av 7 binära siffror, eller bitar. Standard ASCII-kod har 128 tecken, av vilka 96 är bokstäver, siffror och specialtecken.Resterande tecken används för att ge datorn kommando om att t.ex.mata fram en ny rad eller en ny sida på en skrivare. Den utbyggdaversionen av ASCII använder 8 bitar. På så vis utökas antalet kombina-tioner till 256, och det blir därför möjligt att kunna hantera t.ex.datorgrafik.

AutentiseringKontroll av identitet. Sker t.ex. vid inloggning, vid kommunikationmellan två olika system eller då olika användare utväxlar meddelanden.

Bilaga, bifogad filAnvänds ofta i samband med epost; dokument som skickas som separatfil kopplad till ett e-meddelande.

Bildläsare eller skannerMaskin för avläsning av grafik (tecken och bilder), där källan är ettpapper till återgivning av samma mönster i en datafil.

Bildpunkt eller pixelBildelement som utgör minsta beståndsdel i ett raster.

BrandväggUtgör hinder mot oönskad kommunikation mellan olika datanät ochanvänds främst mot intrång.

Datorer - 18

C, C++Programspråk utvecklat för datorer. C konstruerades 1972 i USA. Frånbörjan var språket tänkt att användas tillsammans med operativ-systemet Unix, men det utvecklades och blev senare ett generelltprogramspråk. Genom utnyttjandet av C för Unix skedde ett genombrottför användningen av högnivåspråk i systemprogramvara. C++ konstruera-des 1985 och är ett objektorienterat språk, där även C finns med somdel. Idag spelar det en viktig roll vid framtagningen av modernareapplikationer.

CacheTillfällig lagringsplats där datorn lägger viss information tillfälligt föratt snabbt kunna använda den igen och på så vis öka datorns snabbhet.

Cd, cd-skivaSkiva som kan innehålla en stor mängd information (text, ljud och bild)lagrad i kodad form, som avläses med hjälp av laser.

Cd, cd-läsare, cd-spelareApparat som läser av informationen på cd-skivor.

Cd-rom, cd-romskivaCd-skiva speciellt avsedd för avläsning via dator.

Cd-rom, cd-romläsare, cd-romspelareCd-läsare som läser av cd-romskivor

CentralenhetenDen enhet som omfattar en eller flera processorer med tillhörandeelektronik.

Datorer - 19

CentralprocessorDen enhet i en dator som handhar och styr hämtning, avkodning samtutförande av maskininstruktioner.

Chatta, tjattaDå användare för en skriftlig dialog i realtid via Internet.

ChipsAnvänds ofta för att beskriva en kilselbricka som förekommer i olikatyper av integrerade kretsar. För att vara mer exakt kan man iställetanvända uttrycket kiselbricka, krets, komponent m.fl.

CyberrymdAnvänds som uttryck för att beskriva den abstrakta värld eller rymd därdet som utförs med datorer (t.ex. i samband med Internet) kan tänkaspågå. Uttrycket härstammar från början från sciencefictionkulturen.

Data- eller dator?Då man talar om den konkreta tekniska sidan bör uttryck dator- använ-das (t.ex. datorinstruktion, datornät). Detta gäller även då man talarom tillbehör till datorn, som t.ex. datorprogram eller datorskärm. Dåman avser den information som finns lagrad i datorer är data- detkorrekta, som t.ex. dataöverföring, dataregister etc. Data- används ävenvid beskrivning av övergripande fenomen som t.ex. dataavdelning,datasystem och datatermer.

DatorlådaAnvänds då man talar om persondatorer och dyl. Beskrivningen gällerfristående låda som innehåller centralenhet, internminne, hårddisk samtofta även diskettenhet och cd-romspelare. Ofta beskrivs datorlådan ävenmed det engelska uttrycket CPU, vilket egentligen är missvisande dåCPU (eng. central processing unit) egentligen beskriver själva central-enheten.

Datorer - 20

Datorutrustning, hårdvara, maskinvaraUttrycket hårdvara härstammar från det engelska hardware (jämför medmjukvara som härstammar från ordet software). Det används för attbeskriva datorns ”hårda” delar och för att markera att man inte talar ommjukvara, d.v.s. programvaran. I övrigt är datorutrustning ofta det bästauttrycket för att beskriva t.ex. bildskärm, tangentbord m.m.

Direkt, direktanslutenUttryck som används för att beskriva en förbindelse som möjliggördirekt interaktiv kommunikation (mellan t.ex. en databas, ett programeller ett programsystem).

DirekttjänstUttrycket direkttjänst används för att beskriva den datortjänst sominnebär att man har en direkt interaktiv kommunikation med ettdatasystem (eng. on line service), t.ex. vid banköverföringar viaInternet.

DiskussionsgruppForum för diskussion inom t.ex. Usenet news eller Internet news.

DomänadressAdress till en organisation eller liknande, eller till en dator på Internet.Hos t.ex. Filmo är domänadressen filmo.se, där .se talar om att adressenfinns i Sverige.

e-Betyder ”elektronisk”, i samband som t.ex. e-post, e-brevlåda eller e-adress.

e-brevlådaFörvaringsplats för e-brev (eng. mailbox).

Datorer - 21

e-postÖverföring av meddelande med hjälp av datorer där meddelandet kanläsas vid valfri tidpunkt (ibland används även eng. uttrycket mail)

e-postadress, e-adressExempel: malin.persson@filmo.se. Den del av adressen som står efter @kallas domänadress. Den avslutas med en ändelse som talar om vilketland adressen härstammar från (som .se för Sverige), men det förekom-mer även ändelser som t.ex. .org (organisation), .com (företag) m.fl.

FerromagnetismFerromagnetism innebär att de atomära magneterna i ett ämne spontantriktas in åt samma håll och parallellt med varandra. Tack vare dettasamverkar och ger de starka magnetiska effekter.

GratisprogramProgram som får spridas fritt och användas utan kostnad (t.ex. Netscapeoch Internet Explorer)

GränssnittKontaktyta mellan olika funktioner eller delar i ett system (eng.interface). Ett exempel är gränssnittet mellan två program, mellan datoroch modem, eller mellan dator och skrivare. Användargränssnitt (eng.user interface) kallas det gränssnitt som gör det möjligt för människanatt kommunicera med datorn. Det utgörs bl.a. av det man ser påbildskärmen. Det finns t.ex. grafiska användargränssnitt som bygger påfönster, ikoner (symboler) m.m. och rent textbaseradeanvändargränssnitt (som i t.ex. äldre PC-datorer).

GuideHjälpfunktion i dator som hjälper användaren, t.ex. genom ett antaldialogrutor, att genomföra önskade aktiviteter (t.ex. vid en installa-tion).

Datorer - 22

HackareAnvänds för att beskriva person som är skicklig i att göra egna programeller ändra i andras program (eng. hacker). Används ofta för att beskrivanågon som gjort datorintrång i t.ex. ett nätverk, eller ändrat i någonannans hemsida.

HemsidaTermen hemsida (eng. homepage) används idag för flera olika begrepp -ingångssida, startsida, webbsida och webbplats.

Ikon, symbolObjekt i form av en liten bild som representerar t.ex.ett kommando eller program på datorns skärmbild.Ordet symbol används oftast iMacintoshsammanhang.

Inbyggt systemDatorsystem som är inbyggt i en utrustning eller i ett större system,som inte är synligt eller åtkomligt som dator för användaren (eng.embedded system).

Informationsteknik, ITEtt relativt vagt begrepp som ofta används i sammanhang då mananvänder datorer och Internet för informationshantering.

InternetDet internationella datornät som har den största utbredningen och sombygger på TCP/IP, en standard för datorkommunikation.

InternetadressDomänadress, e-postadress eller webadress.

Datorer - 23

Ip-adressEn fjärde typ av Internetadress är ip-adress, en typ av numerisk adresssom datorer använder och som är unik för den datorn. Ip står förInternet protocol och är ett språk mellan datorerna som är uppkoppladepå Internet. Ip kan jämföras med ett telefonnummer och består av fyratal mellan 0 och 255 (t.ex. 103.432.423.654). För att det ska bli lättareatt hitta för datorerna och oss att komma ihåg adressen kopplas ip-adressen till ett domännamn, t.ex. www.filmo.se.

IntranätInternt datornät (t.ex. inom ett företag eller organisation) som använ-der samma teknik som Internet, men som inte är åtkomligt frånInternet.

Ladda ned, hämtaDå man kopierar data från en dator till en annan (oftast från en servertill en klient) för vidare användning eller bearbetning.

LänkAnvänds i webbsammanhang. En koppling från en viss plats (en symbol,en bild eller ett markerat ord) på en webbsida till en annan plats påsamma eller på en annan webbsida.

Nätnav, hubbUtrustning i datornät som samlar en mängd nätanslutningar.

OperativsystemOperativsystem är den samling program som ger användare ochtillämpningsprogram tillgång till en dators maskinvaruresurser.Operativsystemet erbjuder t.ex. funktioner för att starta och avslutakörning av program samt för in- och utmatning av data. De vanligasteoperativsystemen är idag Windows och Windows NT, men även system

Datorer - 24

som t.ex. DOS eller Unix. På senare tid har även finländaren LinusTorvalds operativsystem Linux blivit vanligare överallt i världen. Linuxutvecklas oerhört snabbt eftersom tusentals användare sköter utveck-lingen och underhållet av det via Internet.

PersondatorUttrycket persondator härstammar från Personal Computer och användsför att särskilja en sorts datorer från andra, framför allt stordatorer ochservrar. Det finns flera typer av persondatorer, bl.a. IBM PC samt AppleMacintosh. Det är bara om den första typen man bör använda benäm-ningen PC. PC är inte synonymt med persondator, eftersom PC-datorerbara utgör en del av alla persondatorer.

PlattformSpecifik datorutrustning, programvara eller en kombination av dessa(eng. platform).

ProgramHärstammar från engelska uttrycket software. Undvik dock att användauttrycket mjukvara.

RouterDator som väljer väg för och vidarebefordrar data i ett datornät.

Server, serverprogramDatorprogram som erbjuder gemensamma servicefunktioner i ett dator-nät, t.ex. för datalagring och e-postkommunikation.

Server, serverdatorDator med ett eller flera serverprogram.

Datorer - 25

StamnätAnvänds inom datakommunikation för att beskriva samling av huvud-ledningar och noder för nättrafik.

SurfaDå man besöker olika webbplatser genom att använda de länkar somfinns på webbsidorna, möjligen utan att ha ett på förhand definieratmål.

SäkerhetskopiaKopia av fil eller andra data som sparas för att användas om originaletblir förstört.

SökmotorProgram som indexering av och sökning i stora textmassor, t.ex.samtliga webbsidor på Internet.

TildeTecknet ~ som förekommer i vissa webbadresser och e-postadresserkallas tilde.

Virtuell verklighetDatorskapad miljö, ofta avsedd att efterlikna en verklig, fysisk miljö(eng. virtual reality).

Källa: Svenska datatermgruppen, Kungliga Tekniska Högskolan, 1999

Datorer - 26

Tips på andra videofilmer• Elektronik & Teknik 1: Halvledare, dioder, logiska kretsar• Elektronik & Teknik 2: Transistorer, transistoreffekten, integreradekretsar• Elektronik & Teknik 3: Lampor, strykjärn, elmotor• Elektronik & Teknik 4: Induktion, generator, transformator• Elektronik & Teknik 5: CD-spelaren, TV-apparaten, videobandspelaren,videokameran• Elektronik & Teknik 6: Elström, ledare och isolatorer, indensatorn,supraledare

• Informationsteknologi - överföring av information

För mer information eller frågor, hör gärna av dig till:FILMO ABTelefon: 08-55 600 600Epost: info@filmo.seHemsida: www.filmo.se

© 1999 FILMO AB

Text: Mia Arnell

Bearbetning: Lars Mattsson

Formgivning: Sofia Herbertsson

Ansvarig utgivare: Lars Mattsson

Datorer - 27

www.filmo.se