Barn som opplever vold i hjemmet Om konsekvenser, tabuer og skyldfølelse

Barn som opplever vold i hjemmetOm konsekvenser, tabuer og skyldfølelse

Fil. dr. Carolina Øverlien

Barn som ofre for vold, Gjøvik 13 maj 2009

- Hur stort är problemet?- Internationell vs. Nordisk forskning- Konsekvenser- Tabu berättelser- Hur upplever barnet våldet?- Barns strategier under våldsepisoden

Barns erfaringer fra livet på krisesenter. Flykten, oppholdet og tankar om

fremtiden.

• Kvantitativ kartlegging av barn på ks, spørreskjema till alla dagliga ledare

• Kvalitativ intervjustudie av 22 barn 4-17 år som bor/nylig har bodd på ks

• Barnets perspektiv

• Oppdragsgiver Barne- og likestillningsdept. (BLD)

• Lanseras mai 2009

Studie: 7033 18-19-åringar från 67 gymnasieskolor

• Partnervåld mot mamma: 7 procent

• Grovt partnervåld mot mamma: 2 procent

• Partnervåld mot pappa: 2 procent

• Grovt partnervåld mot pappa: mycket få

Mossige et a.. (2007)

Studie: 2510 elever i 4, 6 & 9 klass

• 5% av barnen uppger att de känt till att föräldrarna slagit varandra (81% har sett det), 2% ofta

- utlandsfödda flickor- barn till icke sammanboende föräldrar- låginkomsttagare

Sex gånger större risk att själv utsättas om vuxna i hemmet utsätts

Jansson et al. (2007)

Vilket intresse finns för denna grupp barn i Vilket intresse finns för denna grupp barn i forskningsvärlden?forskningsvärlden?

Forskning har framförallt fokuserat på 1.kvinnan Forskning har framförallt fokuserat på 1.kvinnan som offer och 2. mannen som förövare som offer och 2. mannen som förövare

Intresset ökat markant de senaste 10 årenIntresset ökat markant de senaste 10 åren

Barnen som offer, ej som subjektBarnen som offer, ej som subjekt

Internationell forskning

- Social medicinsk (psykiatri/medicin, nursing, public health)-Traditionell psykologisk

- psykologiska reaktioner- beteendemässiga reaktioner

Mycket lite forskning inom socialt arbete (ca 20%)

Nordisk forskning:

- Ex. Källström Cater, Weinehall, Överlien & Hydén, Solberg, Christensen

- Våldet som del av barnens livsmiljö

- Intresserade av barnet som subjekt

- Barnet informant

Överlien, C. (2008) Barn somupplever pappas våld mot mamma. Vad säger forskningen? Nordisk Socialt Arbeid. 27(4), 238-250.

Centrala begreppCentrala begrepp

Tidig anglo-amerikansk forskning använde sig av Tidig anglo-amerikansk forskning använde sig av ”witness”, ”observe””witness”, ”observe”

Nu används uteslutande ”exposed to violence”Nu används uteslutande ”exposed to violence”

Viss forskning använder ”experience violence”Viss forskning använder ”experience violence”

Nordisk forskning använder ”bevittna”, ”uppleva”Nordisk forskning använder ”bevittna”, ”uppleva”

Vilka konsekvenser får upplevelsen av våld i familjen på kort och lång sikt?

Psykologiska reaktioner

Främsta fynden:- Aggression- Depression- Ångest

(Graham-Bermann & Seng, 2005, Singer et al., 1998, Song, 1998, Johnson et al. 2002,

Kitzmann et al., 2001, Knapp, 1998, Wolfe et al., 2003)

Post Traumatisk Stress Syndrom (PTSD)

1997-2007; en rad PTSD-studier visar att en stor grupp av dessa barn har ökad risk för PTSD

Lehmann (1997) 50% PTSD

(Card, 2005, Griffing et al., 2006, Rossman, 1998, Jarvis et al. 2005)

Spädbarns psykologiska reaktioner

Bogat et al. (2006) fann trauma symptoms hos 1-åringar som bevittnat våld

Dejonghe et al. (2005) fann att 1-åringar som bevittnat våld visade mer tecken på stress som respons till verbal konflikt, jämfört med kontroll gruppen

Barn beteendemässiga reaktioner

- Utåtagerande beteende (såsom aggression)

- Mobbing- Grymhet mot djur- Låg social kompetens

Kernic et al. (2003), Currie (2006), Baldry, (2003), Adamson & Thompson (1998)

Konsekvenser

Vittne till grovt våld mot:Mor Far

Självmordsförsök 2.1 3.0Skada sig själv 1.7 2.2Utåtagerande bet. 2.1 2.1Ångest 1.9 n.s.Depression 1.4 2.4Dissociation 3.1 2.8

Mossige et al.(2007)

The ACE study (The Adverse Childhood Experiences study)

• n= 17337• Metod: enkäter och intervjuer• Tittade på 8 negativa upplevelser i barndomen (ink.

fysisk misshandel, bevittna våld mot mamma etc.). Resulterade i ACE-score

• ACE-score jämfördes sedan med 18 ”behavioral outcomes”, t.ex. narkotika missbruk, somatiska symptom, använda våld mot närstående

• Resultat: – Destå högre ACE-score, destå större risk för

negativa beteenden. Ett ACE-score på 7-8 innebär tre gånger större risk för dessa beteenden.

– Destå högre ACE score, destå större risk för strukturella förändringar på hjärnan och dess funktioner

Men reaktionerna varierar beroende på….

• Ålder• Kön• Hur lång tid våldet funnits i deras liv• Vem som utövat våldet• Mammas respons till våldet

Else Christensen (1988)

Barn som bevittnar våld i hemmet lever under liknande livsbetingelser;- att känna oro och ängslan- att ha ambivalenta känslor inför föräldrarna- att inte berätta om våldet och att skämmas för det som har hänt

ResiliensResiliens

• Vissa barn kan uppleva flera potentiellt Vissa barn kan uppleva flera potentiellt traumatiserande händelser utan att visa psykologiska traumatiserande händelser utan att visa psykologiska eller beteendemässiga problem. eller beteendemässiga problem.

• Det är av betydelse om barnet utsätts för flera Det är av betydelse om barnet utsätts för flera negativa upplevelser i barndomen, såsom att leva i ett negativa upplevelser i barndomen, såsom att leva i ett bostadsområde med hög kriminalitet och med föräldrar bostadsområde med hög kriminalitet och med föräldrar som missbrukar narkotika. Desto färre negativa som missbrukar narkotika. Desto färre negativa upplevelser barnet utsätts för, desto bättre resiliens upplevelser barnet utsätts för, desto bättre resiliens (Jaffee et al., 2007).(Jaffee et al., 2007).

Tabu = kulturellt förbud mot att se, höra och berätta

Leder till ett ogiltigförklarande av egna upplevelser

Tabuisert traume – att bli påført et traume som kulturen tabulegger (Leira, 1988, 2002)

”Tabuleggingens ugyldiggjøring er i mange tillfeller den sentrale kilden til eventuell

psykolgisk skade” (Leira, 2003)

Trauma victim yes or no? (Thoresen & Överlien, forthcoming)

• 34-åriga kvinnor i Oslo• Spörreschema om trauman

– Svårast att svara på frågor om våld & övergrepp– Om det var svårt att svara på, varför?

• Är det jag varit med om våld? Ett sexuellt övergrepp?

• Jag är inget offer!

• Han/hon är ingen förövare!

• Vill ej minnas

När mamma blir slagen. Barn berättar om våld i nära relationer.

Margareta Hydén, Linköping universitetCarolina Överlien, NKVTS

Kvalitativ studie

Semi-strukturerade intervjuer med fokus på narrativiserande (den berättarfokuserade intervjun)

30 gruppterapi sessioner

10 individuella intervjuer

Hur upplever barnen våldet?

• Synen• Hörsel• Kroppsligen• Upplever mammas fysiska/psykiska smärta• Ser materiell förstörelse

Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

Synminnen

Eva, 13 år

Elsa och jag hade gått och lagt oss men sen hörde jag dom började bråka och så vaknade jag, och så gick jag in och väckte Elsa, och så gick vi upp då och så såg vi hur han stod med ett vapen och riktade mot pannan på mamma och höll avtryckaren och den var laddad

Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

Hörselminnen

Deltagare: Terapeut 1, terapeut 2, Markus, 12 år

T1: Kan det vara så ibland också när man ligger och hör dom här skriken och bråken och att man hör att nån slårM: MmT1: Hur hörs detM: SmackT1: Låter det ganska mycket då ellerM: Mm kanske flyger in i en dörrT2: Är det någon som har ett sånt där ljud i huvudet när det smäller, du har det M: ÄckligtT2: mm

M: Det är det jag inte kan sova avÖverlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn

bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

Deltagare: Terapeut 1, terapeut 2, Alicia, 13 år

T2: När ni var inlåsta i rummet vad tror du hände med din mamma dåA: Jag trodde att han slog henne, Ibland när inte ens min mamma pratade någonting så trodde jag att han dödade henneT2: Om hon var tyst, om du inte hörde henne alltså trodde du att hon var död dåA Mm

Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

Kroppsliga minnen

Eva, 13 år

Men alltså jag hörde mamma och Dan (styvfar) bråka och när jag hörde att han slog henne då gick jag in till Elsas rum för vi hade såhär, dörr utan dörr då gick jag in där till henne och så la mig i hennes säng hon var också skiträdd hon skakade faktiskt det kommer jag ihåg sen sov vi, vi hade biljardbord då stod dom därinne och slog varandra och så hade vi en bord där och då kommer jag ihåg att mamma hade gömt sig bakom där för jag gick ut och tittade sen när jag hörde att en dörr smällde och så här så gick jag ut och tittade jag brukar jämt så här ha dörren öppen så här och höra vad dom säger, jag brukar ställa mig i skuggan såhär och låtsas att jag inte finns och så står jag där och tittar

Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

Isak, 16 år

Intervjuare: Hur mycket har du sett av våldet mot din mamma då Isak: Jag har ju inte sett direkt när han slagit henne men jag har

sett blåmärken och så där dåIntervjuare: Mm, vad tänkte du då när du såg mammas

blåmärkenIsak: Jag blev väl inte så förvånad direkt, men en gång när de

kom hem ifrån, de hade varit på någon färja, med pappa, och så kom dom hem och så skulle jag krama henne, när hon kom hem, och så typ bara, tryckte hon bort mig ifrån henne, hon hade stora glasögon och så där, jag bara okej (tveksam ton) (paus) jag får ju alltid krama min mamma, så det tyckte jag var lite konstigt då, och man såg blåtiror, men det var ju pappa

Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

Vad gör barnet under våldshändelsen?

Vad föreställer sig barnet att han/hon kommer göra under en framtida

våldshändelse?

Överlien & Hydén (in press) Children’s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

Beror på:

- Barnet ålder- Relation till våldsutövaren- Skillnad på faktiska handlingar och

föreställda handlingar

Strategi 1

Att avleda uppmärksamhet (avoidence)

Deltagare: Terapeut Eric (E), Terapeut Maria (M), Eva (E), Christine (Ch) Alicia (A), Pontus (P), and Simon (S)

E: har det varit lugnt hemma annarsSimon: ja det har väl varit som vanligt M: Har pappa varit hemmaSimon: ja, men igår började mamma och pappa tjafsa om någonting

men, jag stängde bara öronenM: hur gör du när du stänger öronen då tar du öronpropparSimon: nej, jag försöker inte bry mig om det, eller försöker prata med

dem om något annat eller, så lyssnar jag på väldigt hög musik så de blir arga på mig istället

Överlien & Hydén (in press) Children’s Actions when Experiencing Domestic

Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

Deltagare : Christine (C), Carolina Överlien (CÖ), Margareta Hydén (MH)

CÖ:Får jag fråga i dom situationerna när du var rädd och kände att något är fel kände du att du kunde göra något då

C: nej det var just det, jag var så liten med så mycket känslor, ibland kunde jag säga till pappa att snälla pappa kan du bara vara tyst, skit i vad mamma säger, jag spelade ju teater där ett tag och, spelade med honom och tänkte att det här kommer hjälpa och hade helt hajat att mamma hade blivit sjuk, så jag sa det att om du bara kan vara tyst skit i vad hon säger hon har ju ändå fel det vet du, så var tyst och gå ut och var arg

M: HmmC: För jag orkar inte med det härMH: mmC: och då vart det ju bra i några dar, men sen blev det samma skit igen

Överlien & Hydén (in press) Children’s Actions when Experienceing Domestic

Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

Strategi 2

Att ringa polisen, gå till grannen,söka hjälp (problem-lösande strategi)

Deltagare: Nadja (N), Mohammed (M), Carolina Överlien (CÖ), Margareta Hydén (MH)

CÖ: den där episoden när bokhyllan åkte ned, visst var det du som ringde polisen då

N: Nja, jag gick till grannenCÖ: Berätta vad som händeN: först sa han jag vill ha pengar, ja men du får pengarna snart,

jag gick in till grannen och ringde polisen och sa att han sagt att han ska döda oss, och dom sa vi kommer om fem minuter, men det gick tjugo minuter innan de kom, fem minuter (”fnysande”)…

Överlien & Hydén (in press) Children’s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

Forts.

CÖ: Nadia jag tänkte återigen på när du ringde polisen, när du berättade det i gruppen så fick jag en känsla av att det var det som gjorde sen att, att polisen kom tog han med sig honom och sen blev han utvisad, så det var ju viktig, hur tänker du om det nu ditt samtal där

N: jag tänker att det var bra att jag gjorde det, om han hade bott hos oss nu då hade jag redan varit död

MH: Du tror detN: JaMH:Vad tror du MohammedM: SammaNadia: Han hade jämt ett hot mot mig

Överlien & Hydén (in press) Children’s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

Nästa gång så…

Deltagare: Dina (D), Carolina Överlien (CÖ)

C: Vad är det värsta som skulle kunna hända i ditt liv just nuDina: det är väl att pappa skulle slå mamma, men jag vet ju att skulle

han göra det så skulle jag gå emellanC: Det skulle duDina: jaC: Har du gjort det förutDina: Nej men jag skulle göra detC: Och vad skulle hända dåDina: (paus) ja då får han väl slå mig istället

Överlien & Hydén (in press) Children’s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

Helena:Helena: nej jag pratade inte med någon nej jag pratade inte med någonIntervjuareIntervjuare: nej: nejHelena:Helena: jag bara satt i skolan och de sa Helena du ska läsa, jag bara satt i skolan och de sa Helena du ska läsa, men jag satt baramen jag satt baraIntervjuareIntervjuare: kan man göra någonting som vuxen : kan man göra någonting som vuxen för jag tänker ju att när du beskriver så måste ju någon vuxen haför jag tänker ju att när du beskriver så måste ju någon vuxen haHelena:Helena: ja men de frågade aldrig ja men de frågade aldrigIntervjuare: Intervjuare: de frågade aldrigde frågade aldrigHelena:Helena: nej,de tänker väl att det är väl hormoner eller någonting, nej,de tänker väl att det är väl hormoner eller någonting, men de frågade aldrig hur det var hemma eller någontingmen de frågade aldrig hur det var hemma eller någontingIntervjuareIntervjuare: hade det varit bra: hade det varit braHelena:Helena: ja det hade det ja det hade det

IntervjuareIntervjuare: vad hade du sagt då: vad hade du sagt dåHelena:Helena: att det inte var bra, hade jag sagt att det inte var bra, hade jag sagtIntervjuareIntervjuare: mm, hade de kunnat gjort någon då: mm, hade de kunnat gjort någon dåHelena:Helena: ja de hade också kunnat tagit kontakt med ja de hade också kunnat tagit kontakt medsocialen, för det är en lärares rätt, ser de att eleverna intesocialen, för det är en lärares rätt, ser de att eleverna intemår bramår braHelena:Helena: om eleverna säger att det är bråk hemma så om eleverna säger att det är bråk hemma så

skaskade ta kontakt med socialen eller polisende ta kontakt med socialen eller polisenIntervjuareIntervjuare: för du hade sagt något: för du hade sagt någotHelena:Helena: ja det hade jag, men det är inte så kul att gå fram ja det hade jag, men det är inte så kul att gå framoch säga kan du prata med mig för jag mår inte så braoch säga kan du prata med mig för jag mår inte så bradet är bråk hemma, man går inte fram och säger detdet är bråk hemma, man går inte fram och säger detnågon annan måste liksom börjanågon annan måste liksom börja

Konklusion:

• Barn upplever våldet med alla sina sinnen• Barn har en aktiv roll under våldsakten. Utsätter sig

ofta för stora risker (i synnerhet större barn)• Barn har egna upplevelser av våldet separat från

föräldrarna. Alla barn behöver stöd och hjälp för att lära sig hantera/sätta ord/bearbeta dessa upplevelser. Vissa barn behöver profesionell hjälp.

• Barn vill att vi vuxna ska fråga! Tala alltid enskilt med barnet och utgå alltid ifrån att barnet upplevt våldet