Barns hälsa i Norrbotten

Barns hälsa i Norrbotten

Utveckling och problem

Åke Stenberg 20 november 2007

1942 – Rolf KostmannFörste barnläkare (deltid)

2007 – 2 slutenvårdskliniker, 3 öppenvårdsmottagningar + +region- och riksresurser

Modell för barn med allvarlig sjukdom:

Barn med allvarlig sjukdom i framtiden:

•Fler nationella vårdprogram•Fler kvalitetsregister•Journal läslig över läns/regiongränser•Sammankoppling journal och kvalitetsregister

Ref: Perinatalt omhändertagande vid extrem Underburenhet, Socialstyrelsen 2004

Folkhälsorapport 2005

Dödlighet i plötslig spädbarnsdöd (SIDS) 1990-2002

Källa: Dödsorsaksregistret, Epc, Socialstyrelsen. Figur 7:3

Folkhälsorapport 2005

Femårsöverlevnad, barn 0-14 år vid akut lymfatisk leukemi (ALL) samt hjärntumör 1997-2001

Källa: Cancerregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:7

Normalt hjärtaHjärta utan vänster kammare

Illustrationer: GrowingPeople

/wEPDwUJ

Förbättringar - exempel

• Perinatal mortalitet• Plötslig spädbarnsdöd (ryggläge mm)• Leukemi m fl• Hjärtkirurgi• Hjärnhinneinflammation (vaccination)• Astma (nya mediciner)• mm

De flesta barn i Sverige i dag har god hälsa!De flesta trivs med livet!

Men….

Problem som leder till ohälsa

• Brister i tidig anknytning• Omsorgssvikt• Livsstil – övervikt, motionsbrist..• Avsaknad tidigt stöd neuropsykiatriska

funktionshinder

Folkhälsorapport 2005

Andelen 15-åringar som trivs mycket braAndelen 15-åringar som trivs mycket bramed livet, 1985-2001med livet, 1985-2001

Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut.

Figur 7:9

Folkhälsorapport 2005

Relativ risk för några vanliga hälsoproblem bland barn tillRelativ risk för några vanliga hälsoproblem bland barn tilllågutbildade mödrar jämfört med barn till högutbildade mödrarlågutbildade mödrar jämfört med barn till högutbildade mödrar

Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen 1992-2001 för 15-19 åringar och Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB för 3-15 åringar

Figur 7:15

Folkhälsorapport 2005

Övervikt (BMI>25) bland 18-åriga män vid mönstringenÖvervikt (BMI>25) bland 18-åriga män vid mönstringenfördelat efter socioekonomisk gruppfördelat efter socioekonomisk grupp

Källa: Värnpliktsverket, Pliktverket Figur 7:17

Folkhälsorapport 2005

Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga familjermed svag ekonomi jämfört med övriga familjer

Källa: Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden 2001/02, SCB.

Figur 7:16

Barn som är svårt att hjälpa effektivt

• Barn som far illa (psyk, fys, sexuellt)• Barn med sämre ekon/soc familjesituation• Barn i familjer med ”ofysiologisk” livsstil• Barn med funktionshinder av neuropsykiatrisk

art (konc-svårigheter, autistiska drag, etc)• Barn med insufficienta föräldrar, ex depression

etc• Barn som utvecklat övervikt/fetma

Ekonomiska satsningar/kostnader

• Nu

Tonåringar med problem

Spädbarn

Ekonomiska satsningar/kostnader

• Nu • I framtiden??

Tonåringar med problem Tonåringar med mindre problem

Spädbarn

Spädbarn

BVC med föräldragrupper, BHV-psykolog, öppen förskola och Socialtjänst i samverkan

Låg livskvalitetHjärt-kärlsjukdomarDiabetes typ IIbelastningsskador

• 1 tim motion/dag• Mindre än 2 tim TV/video/dataspel per dag• Högst ½ liter läsk/vecka• Skilj på fest och vardag BHV-enheten NLL/Åke Stenberg okt 2007

4-årsmaterial från Barnhälsovården NLL -06; 10-årsmaterial från Gällivare 2006/Skolhälsovården o Lapplands Barnklinik

Familj

Föräldra-grupp

BVC

Social-tjänst

Öppen förskola

Psykolog

Familj

Föräldra-grupp

BVC

Social-tjänst

Öppen förskola

Psykolog

Familjecentralens funktioner

•För alla•Stärker de svaga•Tidig upptäckt och hjälp vid funktionshinder•Livsstilspåverkan tidigt•Förebygger elände som är svårt att ta hand om

Familj

Föräldra-grupp

BVC

Social-tjänst

Öppen förskola

Psykolog

Tidig omsorgssvikt måste förebyggas/åtgärdas tidigt för att förhindra en progress till barn som far illa, social missanpassning. Tidiga frivilliga stödinsatser med samarbete BVC-sköterska – socialtjänst – BHV-psykolog kan vara betydligt mer framgångsrika än senare repressiva åtgärder från samhället.

Depressionsscreening av nyblivna föräldrar - Det finns god evidens för att begränsad samtalsterapi av BVC-sköterska med kort utbildning och handledning kan identifiera och behandla merparten av de ca 10% som fångas i screening. BHV-psykolog behövs för utbildning och handledning.

Livsstilsfrågor måste uppmärksammas när barnen är små och livsstilen etableras. Långtidsresultat av behandling av etablerad övervikt/fetma hos större barn är nedslående. Ju tidigare problem uppmärk-sammas/förebyggs desto större möjlighet att påverka. Stöd av beteendevetare och gruppverksamhet ökar möjligheterna att stödja nyblivna föräldrar till en bättre livsstil.

Tidig upptäckt av begynnande/lindriga neuro-psykiatriska svårigheter (ADHD, autism-spektrum, utvecklingsstörning) kräver handledning och utred-ningshjälp till BVC av psykolog. De här barnen upp-märksammas alldeles för sent i Norrbotten i dag.

Tidiga samverkande insatser!

________________________Åke Stenberg nov 2007

Mer om att satsa på de små• Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa; Hwang, Philip,

Wickberg, Birgitta, Folkhälsoinstitutet 2001*• Små, få och fattiga; Bing, Vibeke, 2003• Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan; SoU-2000:91*• Anknytningsteori : betydelsen av nära känslomässiga relationer;

Broberg, Anders, 2006• Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa – en analys av

möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv; State of the art-konferens MFR 1999

• Klara färdig gå; Barnombudsmannens rapport 2007*• Folkhälsorapport; Socialstyrelsen 2005*• Early Child Development, From Measurement to Action,

Världsbanken 2007**) Fulltext på Internet

År

Incidens/100.000

78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 040

10

20

30

40

50

FlickorPojkarTotalt

(Skattade värden för län 5, 6 och 12 åren 1999 och 2000)

Diabetes ökar –allt snabbare lika för pojkar och flickor

Källa:Den Svenska Barndiabetesstudien,2005

Folkhälsorapport 2005

Andelen 6-15-åriga barn som behandlasAndelen 6-15-åriga barn som behandlasmed ADHD-läkemedel, 1997-2003med ADHD-läkemedel, 1997-2003

Källa: Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:10