1

GallejaurU T S T Ä L L N I N G S K A T A L O G

2

...upplevelsen är märklig!Har tiden stannat? Bilen och blicken vänds. En känsla av att besökaen frusen verklighet av tidigare seklers bondebygd medmånghussystem infinner sig...

Eva Gradin

3

4

Utställningen Gallejaur - en fotografiskdokumentation baseras på en etnologiskdokumentation av byn Gallejaur, somNorrbottens museum har gjort på uppdragav Länsstyrelsen i Norrbotten.

Undersökningen har omfattat enintervjudel som utförts av Eva Gradin ochen fotografisk dokumentation av DaryoushTahmasebi.Byn har besökts vid femton tillfällen undertiden november 2000 - juli 2002.

Målsättningen har varit att studerabakgrunden till dagens byastruktur

F i n l a n d

D a n m a r k

N o r g e

S v e r i g e

Stockholm

G a l l e j a u r

Latitude 65.156ºLongitude 19.442º

Gallejaur

Fotografisk skildring av livet iGallejaur vid 2000-talets början

5

och därmed orsakerna till byns utseende.Enligt uppdraget ska dokumentationenutgöra underlag för en utredning ombildande av ett kulturreservat enligtMiljöbalkens 7 kap 9 §.

De boende i byn är naturligtvisundersökningens främsta informanter.Ebba Karlsson, Erik och Arvid Erikssonsamt framlidne Lennart Lövgren, har allalämnat ovärderlig kunskap om livet,levnadsbetingelserna och försörjnings-möjligheterna i byn.Information om byn har också inhämtatsgenom studier vid bl a Miljödomstolensarkiv i Umeå, Tingsrätten i Piteå,

Lantmäteriet i Luleå och Byggnadsnämnden i Arvidsjaur.I museets undersökning har människornaoch deras byggnader valts somutgångspunkt, för att belysa bynsutveckling och förändring. Fokuseringenpå byggnaderna beror på den daterings-möjlighet som inristningen av årtal ochibland byggherrens signatur högst upp pånockåsar ger.Dokumentationen finns redovisad i enskriftlig rapport, Länsstyrelsen i Norrbotten,dnr 223-7499-00. Rapporten finns tillförsäljning i museibutiken.

6

7

Byn Gallejaur

Gallejaur ligger på länsgränsen mellanNorrbotten och Västerbotten.En tredjedel av byn tillhörde Norsjö sockenfram till den 28.2.1958, då även denna deladministrativt överfördes till Arvidsjaurskommun.

Bebyggelsen är placerad i lidläge på norrasidan av Gallejaurdammen.

Byn består idag av nio gårdar tillkomnamellan åren 1801 och 1958.Förutom mangårdsbyggnaderna finns ettstort antal uthus. Sju av gårdarna ligger isjälva bykärnan och två fastigheter väster omden.

Under Vattenfallstiden förtätades byn avbyggnader som står på sina ursprungsställenmen också med sådana som återbrukats ochflyttats hit.Många av dagens byggnader i Gallejaur hartidigare stått på nu överdämda marker.Dessutom finns elva fritidshus medtillhörande uthus.

8

Gallejaur från nybygge till by

En gårdGallejaur utsynades som ett krononybygge1801. Enligt traditionen anlades nybyggetav Carl Svensson. Ett par år senare övertogsnybygget av hans bror, Pehr Svensson.Denna gårdsbildning kallas idag förLöfgrens.

Två gårdarNybygget skiftades i två enheter. Viddelningen byggde sonen, Sven Persson. dens k Anders-Larsagården.Ursprungshemmanet övertogs av svärsonenJohan Jonsson Löf. Sven och hans fru varbarnlösa och två dottersöner till den förste

nybyggaren, kom till dem som drängar,Anders och Nils Vikberg.

TregårdarBröderna Vikberg fick senare överta gården.Anders stannade på Anders-Larsagårdenmedan brodern Nils och hans fru byggdeNils-Larsagården. Boningshuset är en kopiaav Anders-Larsagården.Enda skillnaden är att övervåningen är litehögre och har fullstora fönster.

Fler gårdarByns nästa delning i fler gårdsskiften sker på

9

1920-talet, men följs av fler klyvningar ochägoskiften under de följande årtiondena.Anders Vikbergs son, Johan Anton, övertogAnders-Larsagården medan de giftadöttrarna, Margareta Karlsson och SofiaForslund, byggde nya gårdsanläggningar,vilka kallas för Karlssons och Forslunds.

Nils-Larsagården övertogs av Nils Vikbergsson, Hjalmar, medan de andra sönernaflyttade. Sonen Jonas fick bagarstugan, somflyttades och byggdes på med en våning.Sonen Johan byggde nytt väster ombykärnan, “Uppi Johans”. Sonen till JohanJonsson Löf, Jonas Löfgren, övertogLöfgrens. På Löfgrens bodde sedan Jonas

dotter Eva Eriksson med familj samt sonenJohan Wilhelm Löfgren med familj.

Wilhelms son, Lennart Lövgren, övertog islutet på 1930-talet faderns marker inomNorsjö socken och uppförde ett egnahem,kallat Lennart Lövgrens.

Vid arvsskiftet efter Jonas Löfgren bildadesen ny fastighet, då familjen Eriksson komatt bryta mark och bygga nytt ett parkilometer väster om byn.

Byns första större mangårdsbyggnad,uppförd 1844 av Pehr Svensson,ingick i arvet, men flyttades först 1984

till Flottningsföreningensihopsamlingsplats tillika tilloppskanalensutlopp i Gallejaurdammen.

10

Fotografens tankar

Photography, as we all know,is not real at all.It is an illusion of realitywith which we createour own private world.

Arnold Newman

Upplevelsen av Gallejaur

Citatet läste jag långt efter det attdokumentationen avslutats.Arnold Newmans åsikt om fotografistämmer dock till punkt och pricka i falletGallejaur.

Vem är jag (betraktaren) och vad ärGallejaur?

Fotsteg och avtryck; och hur de förhåller sigtill varandra,var bland de frågor som manfick söka, istället för att ha svar på, underdokumentationsuppdraget.Balansgången mellan då och nu, och vargränsen går, var hela tiden förhärskande.

Att skildra en verklighet var inte lätt.Att vara objektiv i berättandet var omöjligt.Ju mer jag dök ner i Gallejaur, desto merförstod jag att detta kommer att likna ettkomplicerat detektivarbete: att analyseraavtryck och att sedan försöka förstå sig påden eller de som lämnat spåren.

Första intrycket av Gallejaur var en by somskulle dö ut inom snar framtid. Efter andrabesöket, visade det sig att livet där var i fullgång. Jag hade fel!

Bröderna Erikssons nya dator stodpåslagen. De hade småproblem meddatoranslutningar som alla andra.

11

Senaste mobiltelefonmodellen låg påladdning i sovrummet. Videokameran, somErik nyligen hade köpt, vägrade spela uppdirekt till tv-apparaten.

Posten kom och levererade Ebbas tidningaroch tidskrifter, som hon prenumererar på,alltifrån ”Hemslöjden” till ”Lantliv”.

I denna förvirrade verklighet valde jag att -förutom uppdragets krav - även att försökadokumentera det icke synbara - det somman bara anade eller som outsagt hadehänt.

Inför kameran kom varje ”öde” interiör attbetraktas som en bandinspelning med enmängd oredigerade upplevelser, som viduppspelningen väcker nya insikter ochsammanhang.

Bildspråket

Kallt, blått, tomt och/eller varmt, rött,fylligt?Enstaka bilder, diptyk, triptyk eller collage?

I bildurvalet till utställningen, har deenskilda bilderna betraktats som ”ord”,vilka jag sammanställt i diptyker ochtriptyker till visuella meningar.

I de flesta dokumentationer som har gjorts iNorrbotten med liknande karaktär, har manofta valt något dystert, sterilt, avskalat,dämpat, kallt, tomt, blått och i vissa fall pågränsen till ett nästan schizofrent bildspråk.

Livet i Gallejaur som jag har upplevt, ärlångt ifrån detta.Därför valde jag ett glatt, färgrikt, mättat,varmt och rött bildspråk i urvalet tillutställningen.

Daryoush Tahmasebi

12

1. Lennarts föräldrar, Ville och Hulda Löfgren, bodde med sina tio barn i farfaderns påbyggda bagarstuga -dagens huvudbyggnad på byns första gårdsställe. Lennart Lövgren hemma i soffan berättar om sinuppväxt på byns äldsta gårdsanläggning.

13

2. Lennart Lövgren, 1914-2002, vid fotografiet av sin andra hustru, Agnes.Han byggde sin bostad - ett egnahem - i slutet av 1930-talet. Idag bebos fastigheten av hans son,Christer Lövgren.

14

3. Lennart Lövgren på äldreboendet Borgargården i Arvidsjaur.Tiden går, livsbetingelserna förändras och många frågor förblir obesvarade. Strax efter första intervjun med Lennarthamnade han på sjukhus och därefter på äldreboende. Han gick bort våren 2002 och begravdes samtidigt med sinbror, konstnären Birger Lövgren, 1916-2002.

15

4. Lennart Lövgren med ett fotografi på sina farföräldrar, Maria och Jonas Löfgren - tredje generationens brukare påbyns ursprungsfastighet. Lennarts son, Christer, slyröjer markerna. Han är sedan något år permanenthemvändare (till byn).

16

5. På sex av de nio gårdarna i Gallejaur har man haft renar. Det var bara hemmansägarna inom Norrbottens län som ägde renmärke,eftersom systemet med skötesrenar är unikt för Norrbotten. Renarna sköttes av samer inom Mausjaurs sameby.Idag har ingen Gallejaurbo några renar. Reninnehavet var en stabiliserande faktor i försörjningen,då de inte var lika känsliga för variationer i naturbetingelserna som övriga kreatur.

17

6. Ebba Karlsson vid Gallejaur kraftstation. Kraftstationen tillkom i början av 1960-talet.Gallejaursjön blev då en regleringsdamm. Vattenståndet höjdes cirka 12 meter och dränkte det mesta av deursprungliga jordbruksmarkerna. Samhällets energibehov slog undan förutsättningarna för byns jordbruksnäring.

18

7. Något större virkesuttag har inte förekommit i Gallejaurbornas skogar, berättar Erik Eriksson.Här har bara gallring skett för det egna behovet av bränsle och av byggnads-, stängsel- och slöjdvirke.Idag är skogens naturvärde högprioriterat som urskog.

19

8. En övergiven knipholk är ett minne från självhushållets dagar, då man samlade ägg från häckande sjöfågel.Ebba minns att holkarna sattes upp, men säger att knipägg har hon aldrig ätit. Fågel, hare, ekorre och räv jagades förri byn. Fågel för maten, ekorre och räv för skinnet. Jakten på vilt var en viktig inkomstkälla för Lennart Lövgren ochhans broder Sven. Skogsfågel, tjäder och orre, snarades och såldes till uppköpare. Ekorrskinn gav bättre förtjänst änförsäljning ur hemskogen, berättar Erik Eriksson.

20

9. Ebba på väg mot Lennart Lövgrens gårdsställe. Funktionen hos många av byggnaderna i Gallejaur har förändratsmed tiden. Här ursprungligen en hölada till en numera riven ladugård. Den fick senare funktion som stall. I nockåseninskriptionen JLG 4/5 1893. Genom sådana inskriptioner har många av byns byggnader en säker datering.

21

10. Från Forslundsgården, Gallejaur.“Sitt med ro och ha det bra tills en annan vill platsen ha.”

22

11. Ebba Karlson på spaning efter posten.Numera kommer lantbrevbäraren två gånger i veckan till byn. Övriga vardagar kan posten hämtas i Järvträsk.Någon sophämtning för de fyra åretruntboende i Gallejaur förekommer inte alls.

23

12. Traditionen med årligen återkommande ”sommarmöten” i Anders-Larsagården har återupptagits,med besökare från både Norrbotten och Västerbotten.Ebba Karlsson på väg in till sommarmötet 2001.

24

13. Ebba Karlsson har bott i Gallejaur i hela sitt liv. Hon föddes 1922.Hässjevirket står övergivet. Det används inte mera, eftersom stora delar av byns odlingsmarker lagtsunder vatten. De naturresurser som från släktled till släktled varit förutsättningen för byns småbrukarliv slogsundan av industrisamhällets energibehov.

25

14. Ebba Karlsson och ”Gubben” i Forslundsgårdens kök.Bakar gör Ebba i Anders-Larsagården, där man gjort nytt köki kammaren innanför den därmed bevarade ursprungliga storstugan.

26

15. Forslundsgården, Ebba Karlssons nuvarande bostad, vilken tillhört hennes moster Sofia.Hit flyttade Ebba då systern Lisa, som skött om paret Sofia och Hjalmar Forslund, började bli krasslig.Makarna Forslunds livsgärning ödelades genom kraftverksutbyggnaden. Deras bostadshus flyttades fråndämningszonen till sin nuvarande placering. Källaren tillkom vid flytten.

27

16. Arvid Eriksson bland rara växter, som har uppskyltats i samband med en inventering av floran.Området är ett ”klass I objekt” i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur och kulturvärdenoch ett ”klass II objekt” i inventeringen av naturliga fodermarker.

28

17. Arvid Eriksson, född 1924, har bott hela sitt liv i Gallejaur. Han växte upp i bynsäldsta mangårdsbyggnad, hos morfadern Jonas Löfgren. I samband med arvskifte på1950-talet flyttade Erikssons till ett nybygge ett par kilometer väster om bykärnan.

29

18. ”Kalas Puffar” ingår i bröderna Erikssons morgonmål.Arvid har radat upp paketens samlarfigurer på fönsterbrädan.

30

19. Erik Eriksson just hemkommen från förmiddagens älgjakt. Han tillhör ett jaktlag på kronoparken inomNorsjö kommun i Västerbottens län. Där pågår den årliga älgjakten till sista december. Före 1940-talet såg manaldrig älg kring Gallejaur. Livsvillkoren för denna isolerade skogsby byggde helt på självhushållning - man levde avdet naturen gav. Detta naturahushållningssystem har präglat Gallejaur långt in i modern tid.

31

20. Erik Eriksson är idag Gallejaurs äldste invånare, född 1921. Han är storebror till Arvid.De har varsin bil av märket SAAB 900, årsmodell 1990.Byns första traktor, en BolinderMunktell Victor, köpte bröderna Eriksson 1956.De blev sedan Gallejaurs entreprenörer när det gällde alla slags körslor.

32

33

21. Bröderna Eriksson blickar ut mot den överdämda Gallejaurmyran,där byn hade stora odlingar före kraftverksutbyggnaden. Det direkt förnimbara upplevs med alla sinnen.

I Gallejaur blir det tydligt, både att människan påverkat den fysiska omgivningenoch att den fysiska omgivningen påverkat människan och hennes livsbetingelser.

Vid arvsskiftet efter morfadern ärvde familjen Eriksson byns äldsta mangårdsbyggnad, men med krav på flyttning.Byggnaden är upptimrad vid tilloppskanalens utlopp och används som fritidsbostad av syskonbarn till brödernaEriksson.

34

35

ursprungliga gårdsbildningar, vilketockså ger byn ett stort miljösmässigtvärde.

Byn har sin speciella karaktär från enäldre jordbrukskultur. Förändringarframtvingade genom vattenkrafts-utbyggnaden tydliggörindustrisamhällets inverkan.

Gallejaur har även ett person-historiskt värde genom att byn harlevt och alltjämt lever genom denförste nybyggarens ättlingar.

Vad berättar Gallejaur?

Gallejaur och dess bebyggelseberättar en historia med tydliga spårav äldre ekonomiska och socialaorganisationsmönster.

Genom gårdarnas utveckling från1800-talets början fram till1950-talets slut är byn bådebyggnadshistoriskt och samhälls-historiskt intressant, och den har ettstort värde genom byggnads-utveckligens kontinuitet.

Mycket av bebyggelsen finns alltsåbevarad i relativt orört skick i

36

Gallejaur idag

Gallejaur har uppmärksammats i otaligatidningsartiklar och turistbroschyrer somen välbevarad by, som med sittmånghussystem av omålade timradebyggnader vittnar om levnads-betingelserna för nybyggarna iskogslandet under 1800-talet.

Inför kraftstationsbygget dokumenteradesbyn av Västerbottens museum ochRiksantikvarieämbetet. ÅrsbokenNorrbotten 1959 hade Gallejaursom tema.Att besöka Gallejaur i november-dimma, vinterskrud eller sommar-grönska är helt olika upplevelser. Byn i

grått, vitt eller grönt är tre väsensskildamöten och ger helt olika signaler ombybornas liv och leverne. På denna ort,med den nästan kompakta massan avgråa och tjärbruna byggnader, finnsunder vinterhalvåret bara liv i tre gårdar.De övriga är öde.

Under sommaren blommar byn upp.Barn och barnbarn med rötter i Gallejaursamt deras släktingar intar dåfritidshusen.

Bilden av Gallejaur är något heltannorlunda än verkligheten. Här ska t extre ogifta systrar ha levt underålderdomliga former vad gäller arbete,

37

hus och hem. Men livet har inte varitstatiskt utan ytterst levande. Strömmenkom, telefonen kom, vägen kom, menvattnet tog åkrar och ängar.

Vattenfalls och Gallejaur kraftstationsavtryck förändrade allt.De naturresurser som från släktled tillsläktled varit förutsättningen försmåbrukarlivet slogs undan avindustrisamhällets energibehov. Storadelar av byns inägomarker ligger undervatten.

Trots att sjön kom nästan 100 meternärmare, förändrades inte landskaps-

bilden nämnvärt, eftersom markenstupade så brant där nuvarandestrandlinje går.

Gallejaur, som i alla sammanhangbeskrivs som en för Nordsverige unikskogsby, har på ett genomgripande sättutsatts för industrisamhällets påverkan.Dock utan att stora delar av byn förloratsitt byggnads- eller föremålsbestånd, somrepresenterar ett levnadsmönster från1800-talets slut.

Byn speglar på ett belysande sätt hur ettnybygge etablerats och utvecklats isamklang med kampen omnaturresurerna.

38

Gallejaur kraftstation

Med Vattenfallförändrades allt.Naturbetingelsernaraserades ochförutsättningarna förskogsbyns självhushållslogs undan.

Bondeyrket försvann medGallejaur kraftstation,vilket konstnären BirgerLövgren gett uttryck för:

39

Regionplan, vinkelmätningsinstrument,rationaliseringsfolkhar länge pekat på kartans ensligt lilla fläck.Bildlikt talat har man velat medels dolkoch annat eggat vapen skrapa punkten väck.Platsen - Norrlandsbyn, på några dussin själar,har drabbats av en allmänt utbredd krämpamed åderlåtning av dessa torparställens trälaroch de som myrmarksvidders videsnår bekämpargenom idog odlarmöda, envis tro att jorden ochendast den kan bringa växt och näringåt både fä och folk och annat som bebor den ochtrygghetskänsla, en variant av återbäring.

Ur Döende bygd av Birger Lövgren

Men dyrtidkrav satt stopp för dessa drömmar.De unga drog i skaror bort till staden medtoppförtjänst, jäkt och neonljusets strömmar.De bytt sej maskin-monotonin från svettigt slitmed spaden.

40

Copyrightinformation

För allt mater ial gäller copyright. Det innebär att upphovsrättslagen gäller. Den är mycket omfattande och gälleri princip alla typer av texter, ar tiklar, teckningar, bilder, grafik m m.Material får enbart användas för privat bruk. Kopier ing, mångfaldigande, överlåtelse, försäljning, överföringeller kommersiellt utnyttjande av materialet får endast ske efter tillstånd av Norrbottens museum. Brott motupphovsrättslagen kan straffas med böter eller fängelse i högst två år.

Producerad av Norrbottens museum/2003-05-08Copyright 2003 Norrbottens museumGrafisk form Norrbottens museum/Daryoush Tahmasebiwww.norrbottensmuseum.nu

41

www.norrbottensmuseum.nu

42