Behov av jordartskartan för nationella beräkningar av näringsämnesbelastningen (PLC)

Behov av jordartskartan för nationella beräkningar av näringsämnesbelastningen (PLC)

Faruk Djodjic, SLU

sand loamy sand

sandy loam

loam sandy clay loam

silt loam clay loam

silty clay loam

silty clay clay0

4

8

12

16

20

0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5Vårkorn, produktionsområde 2a

N mg/l

P mg/l

N m

g/l

P m

g/l

Figur 1. Sverigekarta med a) alla tillgängliga punkter (5209), b) punkter med utförda texturanalyser (3580) samt c) punkter med utförda texturanalyser och existerande exakta koordinater (359).

Avstånd

Semivariansen

1. Gruppera jordarter genom statistisk analys

2. Ta fram Thiessen (Voronoi) polygoner för varje punkt

3. Ta fram intersektion av Thiessen polygoner och SGU:s jordgrupper

Gruppera jordarter genom statistisk analys

Ta fram Thiessen (Voronoi) polygoner för varje punkt

S

S

Morän, sandig(grov)

C

Glacial lera(fin)

Ta fram intersektion av Thiessen polygoner och SGU:s jordgrupper

Ta fram intersektion av Thiessen polygoner och SGU:s jordgrupper

Slutsatser och viktiga frågor

1. Jordart viktig(aste?) faktor för läckagekoefficienter

2. Det går att förbättra dagens jordartskartor (om statistiken håller)

3. Effekter större lokalt än regionalt/nationellt

4. Upplösning?

5. Deadline – slutet av 2013?!?

Källa: Hengl, T. 2003. Pedometric mapping: bridging the gaps between conventional and pedometric approaches. PhD thesis, Wageningen University

Källa: Hengl, T. 2003. Pedometric mapping: bridging the gaps between conventional and pedometric approaches. PhD thesis, Wageningen University

Modellering av erosion

Faruk Djodjic, SLU

R – klimatpåverkan

C – gröda/marktäcke

K – jordens erodibilitet

LS – lutning och längd på lutningen

P - jordbearbetning

•Överskattar erosion

•Tar inte hänsyn till deposition

•Avsaknad av svenska parametervärden

• Tar inte hänsyn till lutningens form

•…

USLE/RUSLE/MUSLE…

A = R x C x K x LS x P

d

bc

a

e

d

bc

a

e

a

e

cd

USPED

ED(r) = div qs(r) = Kt { [grad h(r)] . s(r) sin b(r) - h(r) [kp(r) + kt(r)] }

Div – divergens (tendens att verka som källa eller sänka)

qs(r) - sedimentflöde

Kt - transportkoefficient ~ C & K

h(r) – vattendjup ~ flödesackumulering

s(r) – lutning

Kp – profilkurvatur

Kt – tangential kurvatur

PCRASTER – GIS programspråk

+ + +

- + -

- - -

← ← ←

→ ↑ ←

→ ↑ ←

R – klimatpåverkan – avrinning (uppmätt eller modellerad)

C – gröda/marktäcke - markanvändningskarta

K – jordens erodibilitet – SGU lokala jordartskarta

LS – lutning och längd på lutningen – USPED baserad på 2m grid

P – jordbearbetning – konstant = 1

A = R x C x K x LS x P

DEM

C

K

INPUT OUTPUT

Sedimentflöde

Erosion/Deposition

Varför tror jag att detta tillvägagångssätt är lovande

En bild säger mer än tusen siffror?

Bättre jordartskartor är på gång

Kunskap om jordarnas erosionsbenägenhet ökar

I de flesta fall rinner vatten neråt… 

Istället för slutsatser:

Behov av utveckling

Kvantifieringen?

Skala och upplösning (rumslig och tidsmässig)?

Riskkarta eller ”just-nu”-karta?

Ta hänsyn till gröda

Koppling jordart - erodibilitet