FoU-dokument 2010:4

ISBN 978-91-86631-03-1

Stadskontoret

Kartläggning av kvalitetsindikatorer i

Nationella Kvalitetsregister med relevans

för kommunal rehabilitering

Paul Rogowski

Förord

Sedan Ädelreformen genomfördes har hälso- och sjukvårdsinsatser genom kommunens försorg ökat alltmer. Det har medfört att arbetsterapeuters och sjukgymnasters kompetens efterfrågas i allt större omfattning. Rehabiliteringspersonalen upplever att högre krav ställs på deras kunskap och kompetens. För att möta behovet av kunskapsutveckling har rehabchefgruppen och metodutvecklaren för rehabilitering tillsammans med Forsknings- och utvecklingsenheten /FoU Malmö format en aktivitet kallad Verksamhetsanknuten ämnesfördjupning inom kommunal rehabilitering.

Aktiviteten ger arbetsterapeuter och sjukgymnaster möjlighet att inhämta ny kunskap genom att fördjupa sig i ett yrkesspecifikt ämne adekvat för verksamheten. Det görs i form av en litteraturstudie under en period av åtta veckor. Resultatet av studien redovisas skriftligt i en rapport i publikationsserien FoU-dokument samt muntligt för rehabchefgruppen med flera. Möjligheten att inhämta ny kunskap bidrar till spjutspetskompetens och bildandet av en kunskapsbank för rehabiliteringspersonal. Förhoppningsvis stimuleras personalen till att stanna kvar i Malmö stad. Den som studerar ersätts av en erfaren kollega från en annan stadsdel. En vikarie anställs på kollegans vakans och erbjuds en god introduktion i rehabiliteringsarbetet. Erfarenhetsutbytet mellan kollegor kan både bidra till ökad kvalitet på rehabiliteringen och att den blir likvärdig för malmöbon.

Denna rapport är resultatet av en studie som genomförts av Paul Rogowski, legitimerad sjukgymnast som arbetar inom vård och omsorg i stadsdelen Hyllie. Han har genom en systematisk genomgång av Nationella Kvalitetsregister kartlagt kvalitetsindikatorer med relevans för kommunal rehabilitering. Förhoppningsvis bidrar studien till att kunskap om relevanta kvalitetsindikatorer sprids och till ökad kvalitet i kommunal rehabilitering. Ett stort tack till Paul som självständigt, med engagemang och stor noggrannhet genomfört studien!

Aktiviteten är även ett samarbete mellan Institutionen för Hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet och FoU Malmö genom delat handledarskap. Ragnhild Cederlund, med.dr. och leg. arbetsterapeut har genomfört den handledning som Lunds universitet svarat för. Malmö den 4 oktober 2010 Gittan Ekvall FoU–koordinator, äldreomsorg FoU Malmö Malmö stad

1

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning............................................................................................... 1 Sammanfattning......................................................................................................2 Bakgrund................................................................................................................. 3

446677889999

111115151518181919212121222223273131313234363740414344485354

Kvalitet................................................................................................................................... Kvalitetsindikatorer ..............................................................................................................

Resultatmått........................................................................................................................ Nationella Kvalitetsregister ................................................................................................. Nationella riktlinjer............................................................................................................... Kommunal rehabilitering..................................................................................................... Syfte ........................................................................................................................................

Frågeställningar................................................................................................................... Metod ......................................................................................................................

Informationssökning............................................................................................................ Sökta indikatorer ................................................................................................................ Elektroniska källor.............................................................................................................

Resultat .................................................................................................................. Aktuella Nationella Kvalitetsregister................................................................................ Kvalitetsindikatorer relevanta för kommunal rehabilitering .........................................

EQ-5D eller SF-36 .......................................................................................................... Diagnosspecifika tester, skalor och formulär........................................................................

Nationella Kvalitetsregister särskilt intressanta för kommunal rehabilitering ............ Rikshöft ............................................................................................................................ Riks-Stroke....................................................................................................................... Senior Alert ...................................................................................................................... Svenska Palliativregistret ...................................................................................................

Andra kvalitetsregister relevanta för rehabilitering ........................................................ Webrehab Sweden.............................................................................................................. Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS) .......................................................... Reuma-registret ..................................................................................................................

Diskussion............................................................................................................. Referenser ............................................................................................................. Bilagor ...................................................................................................................

Bilaga 1a: Nationella Kvalitetsregister/Primärvården–aktiva länkar ........................... Bilaga 1b: Nationella riktlinjer–aktiva länkar .................................................................. Bilaga 2: Senior Alert ....................................................................................................... Bilaga 3: Svenska Palliativregistret.................................................................................. Bilaga 4: EQ-5D ............................................................................................................... Bilaga 5: SF-36 .................................................................................................................. Bilaga 6: Catquest–9SF 2010........................................................................................... Bilaga 7: Rikshöft.............................................................................................................. Bilaga 8a: Riks-Stroke avseende Arbetsterapi & Sjukgymnastik på sjukhuset............ Bilaga 8b: Riks-Stroke–3 månaders-uppföljning ............................................................ Bilaga 8c: Riks-Stroke–1 års-uppföljning ........................................................................ Bilaga 9: Health Assessment Questionnaire (HAQ).................................................... Bilaga 10: Bath Ankylosing SpondylitisFunktional Index .............................................

2

Sammanfattning

Intresset och behovet av att följa upp resultat av hälso- och sjukvård ökar både i nationellt perspektiv och i enskilt verksamhetsperspektiv. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster verksamma i kommunal rehabilitering vill liksom alla andra professionella grupper inom hälso- och sjukvården, veta vilken effekt deras insatser har. Bra mått som speglar patientnytta och tillfredsställelse efterlyses.

Det övergripande syftet med denna studie var att kartlägga vilka Nationella Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården i Sverige som innehåller kvalitetsindikatorer som kan mäta/avläsa effekten av kommunal rehabilitering i Malmö. Det var också av intresse att undersöka vilka av Nationella Kvalitetsregister som i sin helhet eller delvis fokuserar på kvaliteten i rehabiliteringsprocessen. Kartläggningen omfattade alla 71 Nationella Kvalitetsregister som var aktuella i landet i 2010.

Sökningar fokuserade på kvalitetsindikatorer/mått, som berör bland annat neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner, aktiviteter och delaktighet dvs. funktionsfrågeformulär eller enstaka frågor om ADL-status, frågor kring boendeformen och behov av hjälpmedel: tester, skalor, instrument och checklistor som bedömer rörlighet, styrka, gångförmåga, balans, förflyttningsförmåga, hälsorelaterad livskvalitet och liknande mätetal.

Resultatet av kartläggningen visar att det nu finns fyra Nationella Kvalitetsregister med stor relevans för kommunal rehabilitering samt kommunal vård och omsorg i Sverige. Det finns ytterligare tre andra register med ett flertal indikatorer relevanta för uppföljning av rehabiliteringsprocessen.

Inom ramen för kartläggningen upptäcktes det att 32 av 71 Nationella Kvalitetsregister innehåller minst en kvalitetsindikator som berör rehabilitering varav 30 innehåller kvalitetsindikatorer som kan avspegla effekten av kommunal rehabilitering. Fyra Nationella Kvalitetsregister har arbetsterapeuter och sjukgymnaster som medlemmar i styrgruppen.

Förhoppningsvis bidrar denna studie till spridning av kunskap om relevanta kvalitetsindikatorer, Nationella Kvalitetsregister och Nationella riktlinjer. På det viset kan den möjligtvis hjälpa till med att säkra kvalitet av kommunal rehabilitering i Malmö samt främja anslutning och rapportering till Nationella Kvalitetsregister och väcka intresse hos specialister i rehabilitering att engagera sig i utveckling av kvalitetsindikatorer och register.

3

Bakgrund

En förutsättning för evidensbaserad vård är att registrera vilka metoder som används och vilka resultat de ger. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster verksamma i kommunal rehabilitering vill liksom alla andra professionella grupper inom hälso- och sjukvården, veta vilken effekt deras insatser har. Bra mått som speglar patientnytta och tillfredsställelse efterlyses. Att kunna göra jämförelser med andra liknande verksamheter kan ge inspiration till förbättringsarbete.

På nationell nivå efterfrågar arbetsterapeuter och sjukgymnaster genom sina representanter i professionella/fackliga organisationer, fler nationella riktlinjer, kvalitetsindikatorer och kvalitetsregister som tydligt omfattar rehabilitering (Broqvist & Carlsson, 2010; Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2008; FSA, 2009a, 2009b, Herting, 2010 och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund [LSR], 2010).

Även Socialstyrelsen uppmärksammar behovet av utveckling av metoder för uppföljning av rehabiliteringsinsatser vilket framgår av följande citat.

Det är idag inte möjligt att på nationell nivå följa upp vare sig rehabiliterings- eller habiliteringsinsatser på ett tillfredsställande sätt, dvs. viktig information registreras/dokumenteras inte och det går därför inte att fånga data via register eller andra informationssystem. Det är därför av stor vikt att mätmetoder, indikatorer och datakällor utvecklas (Socialstyrelsen, 2009c, s.32).

Regeringen anser att nuvarande statsbidrag till kommuner och landsting för att utveckla insatserna inom vård och omsorg om äldre personer successivt bör göras om till ett mer prestations- och resultatbaserat statsbidrag. Därmed hoppas regeringen att ett ökat engagemang och större fokus på kvalitet i äldreomsorgen ska uppnås. I februari 2010 har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] undertecknat en överenskommelse om ett prestationsbaserat statsbidrag till de mest sjuka äldre. Prestationsersättning kopplas till anslutningen och rapporteringen till två Nationella Kvalitetsregister. De är Svenska Palliativregistret och Senior Alert (Socialdepartementet, 2010).

Vidare utveckling av kvalitetsregister behövs och planeras. Under 2010 kommer regeringen och SKL att stärka sitt samarbete kring fortsatt utveckling av de nationella kvalitetsregistren. En utredning ska se över den gemensamma organisationen för kvalitetsregistren - hur registren bör finansieras samt hur olika intressenters behov kan tillgodoses (Socialdepartementet, 2010).

I följande avsnitt redovisas några för studien centrala begrepp.

4

Kvalitet

I Ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12, 2 §), definierar Socialstyrelsen kvalitet som grad till vilken en verksamhet uppfyller ställda krav (Socialstyrelsen, 2005a). Kvalitetsarbete är en skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal enligt § 31 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763. God kvalitet inom hälso- och sjukvården omfattar sex kvalitetsområden, som såväl internationellt som i Sverige beskrivs i följande sex punkter (Socialstyrelsen, 2006). 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. 2. Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. 3. En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. 4. Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 5. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av.

Kvalitetsindikatorer

Väl genomtänkta frågeställningar är grunden till meningsfull resultatuppföljning. Begreppet indikator har sitt ursprung i latinets indico som betyder ange, röja, visa. Socialstyrelsen förklarar begreppet kvalitetsindikator på följande sätt:

För att kunna mäta och följa upp verksamheter behövs mått på kvalitet som är möjliga att följa upp i till exempel kvalitetsregister. Indikatorer gör det även möjligt att göra jämförelser mellan processer, resultat och kostnader över tid. Det finns en mängd olika definitioner av begreppen indikator och kvalitetsindikator. Dessa definitioner är ofta kopplade till indikatorernas syfte och användningsområden (http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer).

Socialstyrelsen citerar också Nationalencyklopedin enligt vilken en kvalitetsindikator är en mätbar variabel inom vården som används för att registrera viktiga aspekter av vårdkvalitet som risk för trycksår och risk

5

för fallskador. Med hjälp av indikatorer kan man identifiera förhållanden och områden som bör studeras närmare när det gäller orsakssamband och möjligheter till förbättring. Enligt Socialstyrelsen bör en bra kvalitetsindikator ha speciella egenskaper och uppfylla följande krav: - Vetenskaplig rimlighet (validitet) som innebär att indikatorn bygger

på en kunskapsbas (vetenskap eller beprövad erfarenhet). Indikatorn kan också anses som valid om det råder professionell konsensus om att indikatorn speglar god vård.

- Vikt (relevans) innebär att indikatorn belyser områden som av olika skäl är viktiga för hälso- och sjukvårdens olika intressenter och där bibehållen eller förbättrad kvalitet är önskvärd.

- Mätbarhet innebär att indikatorn kan beskrivas så att den kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det vill säga att termer och begrepp samt population och mätperiod som ingår i indikatorn kan definieras. Att det finns ett tillförlitligt system för att fånga de data som krävs.

- Tolkningsbarhet och entydighet innebär att indikatorn kan, då det är relevant, standardiseras beträffande bakgrundsfaktorer, vilka kan påverka mätningens resultat. Möjliga felkällor kan identifieras och beskrivas så att de kan beaktas vid tolkning och analys (http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer).

Med andra ord kan en kvalitetsindikator bestå av en väl genomtänkt enstaka fråga eller ett helt frågeformulär, bedömningsinstrument, checklista, test, skala eller score. En kvalitetsindikator är ett mått/variabel som speglar kvaliteten och kan användas som underlag för redovisning, jämförelser och förbättringsarbete. Det finns olika typer av indikatorer (mått): - Strukturmått som beskriver organisationens förutsättningar och

resurser för att driva god vård, såsom personalens kompetens, bemanning, utrustning och arbetsrutiner.

- Processmått speglar vad som faktiskt görs i vården - när, var och hur. Exempel på det är diagnostiska procedurer (inklusive bedömning av ADL, balans, styrka, rörlighet etc.; riskbedömning för fall eller trycksår), behandlingsåtgärder, metodval, tid från diagnos till åtgärd, följsamhet gentemot vårdprogram samt följsamhet mot nationella riktlinjer.

- Resultatmått som speglar vårdresultat och hälsoeffekter (Sachs & Lawrence, 2004).

6

I den här studiens sammanhang kan information om resultatmått och framför allt korta/snabba resultatmått/indikatorer vara mest intressanta, som därför beskrivs mer utförligt nedan.

Resultatmått Den typ av indikator som kallas resultatmått kan delas upp i korta/snabba respektive långa/tröga mått. - Korta/snabba resultatmått speglar utfallet, förändring i hälsostatus, i

det korta perspektivet och lämpar sig väl för uppföljning internt i verksamheten. Exempel på sådana mått är graden av funktionsförbättring (i gångförmåga, personlig ADL, arbetskapacitet), graden av symtomlindring (smärta, illamående, andnöd, ångest, oro), graden av förekomsten av komplikationer (vårdrelaterade infektioner, felaktig läkemedelsanvändning, förväxling), graden av förändring av upplevd hälsa (hälsorelaterad livskvalitet) och nöjdhet med vården efter behandling/intervention.

- Långa/tröga resultatmått speglar vårdresultatet först efter lång tid (flera år) och har därmed begränsad användning i den direkta styrningen av den dagliga verksamheten inom hälso- och sjukvården. Exempel på sådana mått är 5-års överlevnad i bröstcancer, recidivfrekvens efter operation av ljumskbråck, frekvens njursvikt på grund av diabetes (Sachs & Lawrence, 2004).

Nationella Kvalitetsregister

Syftet med ett register är att belysa frågeställningar som specialister och andra aktörer inom hälso- och sjukvård anser viktiga och som inte kan belysas bra på annat sätt. Ett nationellt kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. Det genomgår årligen granskning och bedömning, i enlighet med kriterierna nedan, för att kunna erhålla medelstilldelning av Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister (Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister, 2008).

Beslutsgruppen består av representanter för sjukvårdshuvudmännen, Socialstyrelsen, SKL, Svenska Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening (Eyenet Sweden, 2009).

Den Nationella Beslutsgruppen har följande kriterier för medelstilldelning - Registrets relevans för kvalitetssäkring i ett nationellt perspektiv:

problemets allvarlighetsgrad, volym, kostnader samt behov av kvalitetssäkring inom berört område.

- Registrets design dvs. uppläggning, innehåll, arbetssätt, förankring, process och resultatmått och täckningsgrad. Med andra ord registrets

7

möjlighet att generera relevant information som kan återföras till sjukvården med kvalitetshöjning som sannolik effekt.

- Registerhållarens och övriga sökandes kompetens vad gäller att driva ett kvalitetsregister.

- Analys/återkoppling: Analyser, rapportering och återföring av kunskap till sjukvården samt registrets betydelse för kliniskt förbättringsarbete (Skånsk Kvalitetskraft, 2009).

Nationella riktlinjer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Alla Nationella riktlinjer innehåller kvalitetsindikatorer som ofta används i relevanta kvalitetsregister.

Kommunal rehabilitering

Kommunal rehabilitering är en del av den kommunala hemsjukvården. Grovt skattat omfattade hemsjukvården i landet år 2008 drygt 230 000 personer över 65 år i ordinärt och särskilt boende. Hemsjukvården för samtliga åldrar omfattade uppskattningsvis 250 000 personer. Cirka 72 000 personer i ordinärt boende fick hemsjukvård med kommuner som huvudman och minst 80 000 i landstingets regi. Ytterligare cirka 82 000 personer fick hemsjukvård i särskilt boende (Socialstyrelsen, 2009b).

Vanligt förekommande hälsoproblem hos äldre uppstår i samband med fraktur, stroke, hjärtsvikt, demens samt syn- och hörselnedsättning och depression (Socialstyrelsen, 2008). I åldersgruppen 65-74 år har drygt 30 procent av personerna någon typ av funktionsnedsättning och cirka 50 procent i åldersgruppen 75-84 år. Rörelsehinder förekommer hos 38 procent av kvinnorna och 28 procent av männen i åldersgruppen 75-84 år. Av alla personer som är över 75 år använder mer än 50 procent hjälpmedel för att kompensera ett rörelsehinder, till exempel rollator, badbräda, duschpall och stödhandtag i badrum (Statens Folkhälsoinstitut, 2008).

Behoven av hälso- och sjukvård hos de vårdtagare som betraktas som utskrivningsklara från sjukhusen har med åren blivit allt större och kräver alltmer kvalificerade insatser. Hemsjukvården får ta allt större ansvar för att tillgodose bland annat rehabiliteringsbehov. Rehabilitering definieras i Socialstyrelsens termbank som ”insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga

8

funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet”. ( http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ )

Arbetsterapeuter och sjukgymnaster som är verksamma inom kommunal rehabilitering utreder och bedömer behov av insatser i förebyggande/habiliterande och rehabiliterande syfte. I arbetsterapeutens och sjukgymnastens uppgift ingår också, förutom behandling, att förskriva tekniska hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning utifrån det individuella behovet samt bedöma behovet av bostadsanpassning. En viktig del av rehabiliteringsarbete utförs av undersköterskor och vårdbiträden under handledning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

Geriatrisk rehabilitering och vård resulterar i förbättring av funktionell status hos fem av sex patienter, efter vanliga sjukdomar som kräver inneliggande vård. Det resulterar även i ett ökat oberoende som möjliggör att 70 procent av patienterna kan återvända hem (Elmståhl, 2009).

Syfte

Det övergripande syftet med studien är att kartlägga vilka Nationella Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården i Sverige som innehåller kvalitetsindikatorer som kan mäta/avläsa effekten av kommunal rehabilitering i Malmö.

Frågeställningar - Vilka Nationella Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården finns i

Sverige? - Vilka av dessa register i sin helhet eller delvis fokuserar på kvaliteten i

rehabiliteringsprocessen? - Vilka av dessa register innehåller kvalitetsindikatorer som har

relevans för kommunal rehabilitering och kan mäta/avläsa effekten av kommunal rehabilitering i Malmö?

9

Metod

Informationssökning

Sökningen avgränsades till Nationella Kvalitetsregister i landet som år 2010 sökt och erhållit anslag/stöd från Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister.

Sökta indikatorer Sökningarna fokuserade på följande typ av indikatorer/mått, som berör bland annat neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner, aktiviteter och delaktighet som är domäner inkluderade i ICF - internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Indikatorerna kan anses relevanta för uppföljning i rehabiliteringsprocessen samt eventuellt även för uppföljning av resultat av kommunal rehabilitering dvs.: - funktionsfrågeformulär eller enstaka frågor om ADL status. - frågor kring boendeformen och behov av hjälpmedel. - tester, skalor, instrument och checklistor som bedömer rörlighet,

styrka, gångförmåga, balans, förflyttningsförmåga, hälsorelaterad livskvalitet och liknande mätetal.

Elektroniska källor Sökningen utfördes i följande steg: - Sökning via sökmotorn Google för sökord som kvalitet,

kvalitetsindikator, kvalitetsregister, Nationella Kvalitetsregister. - Sökning i National Encyklopedin (www.ne.se) med samma sökord

som ovan. - Sökning för samma sökord som ovan och Nationella riktlinjer på

Socialstyrelsens och Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) webbsidor. Genom sökningen identifierades den webbsida

(http://www.kvalitetsregister.se/) som Nationella Kvalitetsregister/SKL etablerat. Den innehåller bland annat en katalog med kort presentation av alla de år 2010 aktuella Nationella Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. Där finns även information om registrens webbsidor/adresser.

En systematisk genomgång av katalogen genomfördes och sedan en systematisk genomgång av alla webbsidor som tillhör enskilda Nationella Kvalitetsregister. I första hand genomsöktes register som är grupperade i den webbaserade katalogen under begreppet Rörelseorgan, sedan register

10

grupperade under begreppen Cirkulationsorgan och Nervsystem och senare alla andra register.

För att hitta ovannämnda indikatorer/mått genomsöktes alla tillgängliga blanketter och frågeformulär som används av respektive register i uppföljningsprocessen. Navigeringsmetoden, som beskrivs under punkt A och B nedan har använts för att hitta dokument/blanketter med frågor som besvaras av vårdtagaren och/eller sjukvårdspersonalen i uppföljningsprocessen.

A. 1) Öppna Nationella Kvalitetsregister webbsida. http://www.kvalitetsregister.se/ 2) Klicka på fliken Årets register. 3) Välj register från meny till vänster. 4) Öppna registers egen webbsida. 5) Sök efter dokument och/eller frågeformulär, enkäter, blanketter, instrument, checklistor, registrering och liknande.. Om dokument/blanketter med frågor inte är tillgängliga för läsning som följd av att det krävs lösenord för inloggning eller på grund av andra hinder exempelvis ej kompatibel webbläsare (Adobe Reader 9 rekommenderas nu som minimum) kan följande navigering användas. B. 1) Öppna Nationella Kvalitetsregister webbsida. http://www.kvalitetsregister.se/ 2) Klicka på fliken Årets register. 3) Välj register från meny till vänster. 4) Klicka på länken 2010 års ansökan. Den finns under rubriken Ansökan & bilaga 5) Sökning i dokumentet Ansökan om anslag för Nationella Kvalitetsregister 2010. I det finns det fasta rubriker med information om vilka processmått och resultatmått som registerhållare har för avsikt att använda. Om registerhållare deklarerar att använda mätetal inom områden som är relevanta för rehabilitering såsom ADL etc. kan nästa steg i sökningen utföras. 6) Kontakt med registerhållare via telefon eller e-post för detaljer om aktuella frågeformulär/uppföljningsdokument.

11

Resultat

Nationella Kvalitetsregisters webbsida visar att det år 2010 finns 71 aktuella register (http://www.kvalitetsregister.se/). Resultatet av denna studie visar att 32 av dessa 71 registren innehåller kvalitetsindikatorer som fokuserar på olika aspekter av rehabiliteringsprocessen. Vissa av dessa kvalitetsindikatorer kan även vara intressanta för arbetsterapeuter och sjukgymnaster verksamma i Malmö stad som eventuellt mått/ bedömningsinstrument som kan avläsa effekten av kommunal rehabilitering.

Enligt Nationella Kvalitetsregisters webbsida berör åtta kvalitetsregister i stor grad primärvården. Enligt National Encyklopedin inkluderar primärvården den sjukvård som till följd av Ädel- och psykiatrireformen bedrivs av kommunerna. Därför berör de åtta kvalitetsregistren till viss grad även kommunal rehabilitering (ibid). Dessa åtta register täcker in områden som diabetes, hjärtsvikt, astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), demensvård, palliativ vård, vårdprevention och svårläkta sår (se bilaga 1 a där det finns aktiva länkar till de åtta registren). Socialdepartementet och SKL rekommenderar nu kommuner/primärvård att ansluta sig till två av dem dvs. Senior Alert (se bilaga 2) och Palliativregistret (se bilaga 3).

Socialstyrelsen har hittills publicerat följande tio Nationella riktlinjer Demens, Depression och ångest, Diabetes, Stroke, Hjärtsjukvård, Missbruk och beroende, Bröst-, kolorektal- och prostatacancer, Blodpropp/VTE, Astma och KOL samt Höftfraktur (se bilaga 1 b där länkar är aktiva). Alla ovannämnda riktlinjer innehåller kvalitetsindikatorer som ingår i relevanta Nationella Kvalitetsregister och har relevans för vård och omsorg av äldre. Flera indikatorer från Nationella riktlinjer kan vara intressanta för kommunal rehabilitering.

Aktuella Nationella Kvalitetsregister

Det finns nu 2010, sjuttioen Nationella Kvalitetsregister. Alla aktuella Nationella Kvalitetsregister är presenterade i tabell 1. Tabellen visar registertitel och registrets individuella nummer. Det saknas några nummer i tabellen exempelvis mellan register nr 4 och 9 och mellan register nr 10 och 15. Detta innebär att register med nr 5, 6, 7 och 8 samt register med nr 11, 12, 13 och14 tidigare har erhållit finansiering av Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister men inte för 2010. Det kan även betyda att register som tidigare erhållit individuellt nummer har anslutit sig till något annat register med liknande profil/intresse (enligt

12

Ejja Häman Aktell, Nationella Kvalitetsregister/SKL, genom personlig kommunikation, 11 juni 2010).

Registertiteln ger oftast bra information om registers fokus/område. Vissa av titlarna har samband med diagnos som exempelvis Riks- Stroke, Svenska Multipelskleros registret; andra har samband med åtgärd/behandlingsmetod som exempelvis Svenska knäprotesregistret och Svenska höftprotesregistret.

Register med titel som tydligt indikerade område/patientgrupp som ligger utanför kompetens och ansvar hos kommunal vård och omsorg granskades inte närmare. Exempel på sådana register är nr 1 (Barn Obesitas Register) nr 10 (Nationell register för barn- och ungdomsdiabetes). Även registren med nr 25, 37, 70, 79, 88, 133 och157 tillhör denna grupp. Register som inte granskades närmare är markerat med asterisk vid registers nummer i tabell 1.

Tabell 1 innehåller också registrens webbadresser. Om det uppstår problem med att öppna registrets sida via adressen från tabellen kan navigering beskriven under punkt A i metodavsnittet användas.

Tabell 1 Nationella Kvalitetsregister

1* BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) www.e-boris.se

2 RiksSvikt (Nationellt Hjärtsviktregister) www.ucr.uu.se/rikssvikt

3 Nationella Prostatacancerregistret www.roc.se

4 Nationellt Kvalitetsregister för Blåscancer www.ocsyd.se

9 Nationella Diabetes Registret (NDR) www.ndr.nu

10* SWEDIABKIDS, Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes

www.ndr.nu/ndr2/

15 Svenska Multipel Skleros Registret www.msreg.net

16 Nationella Katarktregistertregistret www.cataractreg.com

17 Svenska Cornearegistret www.eyenetsweden.se

20 Swedeheart www.ucr.uu.se/swedeheart

21 Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus www.hjartstoppamb.se

23 Riks-Stroke www.riks-stroke.org

24 Swedvasc www.ucr.uu.se/swedvasc/

25* SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar

www.ucr.uu.se/swedcon

26 Andningssviktregistret www.ucr.uu.se/swedevox

27 Nationellt kvalitetsregister för öron-,näs- och halssjukvård

www.kvalitet.onh.nu

28 Svenskt Bråckregister www.svensktbrackregister.se

29 RIKSHÖFT www.rikshoft.se

30 Svenska Höftprotesregistret www.shpr.se

31 Svenska knäprotesregistret www.ort.lu.se/knee

32 Nationellt kvalitets-Register över smärtrehabilitering www.ucr.uu.se/nrs

33 Svensk Reumatologis Kvalitetsregister www.swerre.se

34 Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av ryggkirurgi)

www.4s.nu

35 Nationellt kvalitetsregister inom gynekologisk kirurgi www.gynop.org www.gynop.se

37* Mödrahälsovårdsregistret www.sfog.se

39 Svenskt anestesiregister www.noname.doneit.se/sfai/default.php

40 Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) www.icuregswe.org

48 Nationella bröstcancerregistret www.incanet.se/Om-kvalitetsregister/Brostcancer/

55 Svenska Axel Artroplastik Registret www.ssas.se/axel

56 Scandinavian quality register for thyroid- and parathyroid surgery

www.thyroid-parathyroidsurgery.com

57 CP-uppföljningsprogrammet i Sverige (CPUP) www.cpup.se

60 Nationellt kvalitetsregister för Esofagus och Ventrikelcancer

www.incanet.se

62 Webrehab Sweden (Kvalitetsregister inom rehabiliteringsmedicin)

www.ucr.uu.se/webrehab/

70* Svenska Barnreumaregistret

71 Nationellt register för inflammatorisk tarmsjukdom Leverantörsbyte hemsida kommer inom kort

13

Tabell 1 Nationella Kvalitetsregister fortsättning

74 Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus www.hjartstoppsjh.se

75 Svenska Demensregistret (SveDem) www.ucr.uu.se/svedem/

76 Scandinavian Obesity Surgery Registry – SOReg (tidigare: Svenskt Obesitaskirurgiskt register)

www.soreg.nu

77 InfCare HIV www.infcare.se

79* PNQn (Perinatalt kvalitetsregister/neonatologi) www.pnq.se

80 Nationellt kvalitetsregister för kateterablation www.ablationsregistret.se

81 Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi www.ucr.uu.se/gallriks/

83 Makularegistret www.eynetsweden.se

85 Nationellt kvalitetsregister för cancer recti-kirurgi www.oc.umu.se/rekti.rektreg.htm

88* Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (Q-IVF)

www.ucr.uu.se/qivf/

90 Svenska Palliativregistret www.palliativ.se

93 Svenska Korsbandsregistret www.aclregister.nu

108 AuriculA – Atrial fibriallation and Anticoagulation registry

www.ucr.uu.se/auricula

111 Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi www.incanet.se

116 Nationellt kvalitetsregister för koloncancer-kirurgi www.roc.se/kolorektal.asp

118 Senior Alert www.senioralert.se

119 Svenska Armbågs Artroplastik Registret www.ssas.se

120 Svenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR) www.snronline.se

122 Riks-KOL www.ucr.uu.se/rikskol/

123 Nationellt kvalitetsregister för infektionssjukdomar www.infektion.net

124 Svenska Hypofysregistret www.svenskahypofysgruppen.se

125 Diagnostiskt bensårsregister,RiksSår www.eyenetsweden.se

127 Svenska PAH Registret www.ucr.uu.se/spahr

128 Kvalitetsregister för cancer i lever, gallblåsa och gallvägar

www.incanet.se

132 Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer www.incanet.se

133* Nationellt kvalitetsregister för barn ungdom med kroniska sjd

ännu ej tillgänglig men planeras vara i bruk 2010

137 Kvalitetsregistret för hjärntumörer www.roc.se/hjarntumor.asp

138 Svenska testikelcancerregistret-SWENOTECA www.incanet.se

143 Nationellt Register för Cancer i Pankreas och Periampullärt

finns ännu ingen

144 Nationella astma registret www.astmareg.se

147 Blodcancerregistret www.incanet.se/Om-kvalitetsregister/Blodcancer/

152 Nationellt lungcancerregister www.roc.se

154 Nationella njurcancerregistret www.karolinska.se/oc

157* Kvalitetsregister för graviditets- och fosterdiagnostik www.nupp.se

160 HAKIR-Handkirurgiskt kvalitetsregister www.HAKIR.se

161 Malignt hudmelanom Nationellt kvalitetsregister www.incanet.se

166 Amputations- och Protesregistret

14

15

Kvalitetsindikatorer relevanta för kommunal rehabilitering

I tabell 2 presenteras Nationella Kvalitetsregister som innehåller någon eller några kvalitetsindikatorer med relevans för uppföljning av resultat inom rehabiliteringsprocessen. 32 av 71 Nationella Kvalitetsregister innehåller minst en kvalitetsindikator som berör rehabilitering varav 30 innehåller kvalitetsindikatorer som kan avspegla effekten av kommunal rehabilitering. Fyra Nationella Kvalitetsregister har arbetsterapeuter och sjukgymnaster som medlemmar i styrgruppen.

EQ-5D eller SF-36 Flera Kvalitetsregister innehåller instrument som mäter livskvalitet och presenteras i tabellen under rubriker: EQ-5D eller SF-36.

EQ-5D (se bilaga 4) är ett resultat av ett europeiskt samarbetsprojekt EuroQol som påbörjades i slutet av 1980-talet och idag har EuroQol-gruppen medlemmar från mer än 20 länder. EQ-5D är ett standardiserat frågeformulär som utvecklades för att mäta hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos patienter. I instrumentet ingår fem olika dimensioner: rörlighet, egenvård, vardagliga aktiviteter, smärta och sinnesstämning. Instrumentet kan användas oavsett patientens sjukdom eller behandling och är utformat så att patienten själv ska kunna ange sin hälsostatus med hjälp av EQ-5D.

Det kan vara på sin plats att påpeka att arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Malmö stad har möjlighet att registrera resultat/score av EQ-5D i befintligt, datoriserat patientjournalsystem som kallas Origo. Det finns fast inbyggd funktion i Origo som möjliggör registrering av EQ-5D. SF-36, Hälsoenkät (se bilaga 5) innehåller också frågor kring ADL och förflyttningsförmåga.

Diagnosspecifika tester, skalor och formulär I kolumn med rubriken Diagnosspecifika tester, skalor och formulär i tabell 2 presenteras mätinstrument/indikatorer, som kan vara särskilt intressanta för arbetsterapeuter och sjukgymnaster, beroende på vilka diagnoser deras patienter har. Några av de presenterade instrumenten är troligen mindre kända som exempelvis Catquest-9SF (se bilaga 6) som kan hjälpa till att bedöma försämring eller förbättring av synförmåga genom frågor kring ADL.

Tab

ell 2

. Kva

lite

tsin

dika

tore

r m

ed r

elev

ans

för

kom

mun

al r

ehab

ilit

erin

g oc

h N

atio

nell

a K

vali

tets

regi

ster

sam

t reg

istr

ens

web

badr

esse

r

Reg

is-

ter-

nu

m-

mer

Reg

iste

rtit

el

Re-

ha

b R

e-

hab

Kom

-m

un

EQ

- 5D

S

F-

36

AD

L

Frå

gor

Rör

- li

g-

het

Frå

gor

Fysi

sk

akti

-vi

tet

Frå

gor

Hjä

lp-

med

el

Boe

nde

-for

m

Dia

gnos

spec

ifik

a te

ster

, sk

alor

och

fo

rmul

är

Reg

iste

r w

ebb

adre

ss

2 R

iksS

vikt

(N

atio

nell

t Hjä

rtsv

iktr

egis

ter)

X

X

X

w

ww

.ucr

.uu.

se/r

ikss

vikt

9 N

atio

nell

a D

iabe

tes

Reg

istr

et (

ND

R)

X

X

X

ww

w.n

dr.n

u

15

Sven

ska

Mul

tipel

Skl

eros

Reg

istr

et

X

X

Kur

tzke

s E

DS

S

ww

w.m

sreg

.net

16

Nat

ione

lla

Kat

arak

treg

istr

et

X

X

Cat

ques

t-9S

F, F

orm

ulär

1

ww

w.c

atar

actr

eg.c

om

17

Sven

ska

Cor

near

egis

tret

X

X

ww

w.e

yene

tsw

ede

n.se

20

Sw

edeh

eart

X

X

X

X

ww

w.u

cr.u

u.se

/sw

ede

hear

t

21

Nat

ione

llt r

egis

ter

för

hjär

tsto

pp u

tanf

ör

sjuk

hus

XX

w

ww

.hja

rtst

opp

am

b.se

23

Rik

s-S

trok

e X

X

X

X

ww

w.r

iks-

stro

ke.o

rg

24

Swed

vasc

X

X

ww

w.u

cr.u

u.se

/sw

edv

asc/

26

And

ning

ssvi

ktre

gist

ret

X

X

SR

I w

ww

.ucr

.uu.

se/s

we

devo

x 29

R

IKS

HÖ

FT

X

X

X

X

X

w

ww

.rik

shof

t.se

30

Sven

ska

Höf

tpro

tesr

egis

tret

X

w

ww

.shp

r.se

31

Sven

ska

knäp

rote

sreg

istr

et

X

ww

w.o

rt.lu

.se/

knee

32

Nat

ione

llt k

vali

tets

- R

egis

ter

över

sm

ärtr

ehab

ilit

erin

g X

X

X

w

ww

.ucr

.uu.

se/n

rs

33

Sve

nsk

Reu

mat

olog

is K

vali

tets

regi

ster

X

X

X

X

H

AQ

, Bat

h A

nkyl

osin

g S

pond

ylit

is

Fun

ctio

nal I

ndex

, BA

SM

I w

ww

.sw

erre

.se

34

Sve

nska

ryg

greg

istr

et

(tid

igar

e U

ppfö

ljni

ng a

v ry

ggki

rurg

i)

X

X

X

X

X

X

Osw

estr

y-R

yggf

unkt

ions

skal

a,

Nec

k D

isab

ilit

y In

dex

ww

w.4

s.n

u

35

Nat

ione

llt k

valit

etsr

egis

ter

inom

g

ynek

olog

isk

kiru

rgi

XX

w

ww

.gyn

op.o

rg o

ch w

ww

.gyn

op.s

e

39

Sven

skt a

nest

esir

egis

ter

XX

w

ww

.non

ame.

done

it.se

/sfa

i/def

ault.

php

40

Sven

ska

Inte

nsiv

vård

sreg

istr

et (S

IR)

X

X

X

ww

w.ic

ureg

swe.

org

55

Sven

ska

Axe

l Art

ropl

astik

Reg

istr

et

X

X

X

W

OO

S I

ndex

w

ww

.ssa

s.se

/axe

l 56

Sc

andi

navi

an q

ualit

y re

gist

er f

or t

hyro

id-

and

par

athy

roid

sur

gery

X

X

X

w

ww

.thyr

oid-

para

thyr

oids

urg

ery

.com

60

N

atio

nellt

kva

litet

sreg

iste

r fö

r

Eso

fagu

s oc

h V

entr

ikel

canc

er

X

X

Fun

ktio

nsst

atus

enl

K

arno

fsky

inde

x w

ww

.inca

net

.se

För

klar

inga

r:

Två

kry

ss (

XX

) i t

abel

len

bety

der

att

dok

umen

t/bl

anke

tter

med

frå

gor

inte

var

till

gäng

liga

för

läsn

ing

via

regi

stre

ts w

ebbs

ida

men

reg

iste

rhål

lare

dek

lare

rade

i si

n an

söka

n om

ans

lag

för

Nat

ione

lla

Kva

list

etsr

egis

ter

inte

ntio

n at

t an

vänd

a m

ätet

al in

om o

mrå

de s

om b

erör

AD

L

Kur

tzke

s E

DS

S (

Exp

ande

d D

isab

ilit

y S

tatu

s S

cale

) -

Fun

ktio

nsst

örni

ngss

katt

ning

vid

Mul

tipe

l Scl

eros

is.

SR

I S

ever

e R

espi

rato

ry I

nsuf

fici

ency

Que

stio

nnai

re –

Frå

gefo

rmul

är o

m li

vssi

tuat

ione

n fö

r pa

tien

ter

med

Svå

r R

espi

rato

risk

Ins

uffi

cien

s H

AQ

(H

ealt

h A

sses

smen

t Que

stio

nnai

re),

BA

SM

I (

Bat

h A

s M

etro

logy

Ind

ex)

Osw

estr

y L

ow B

ack

Pai

n D

isab

ilit

y In

dex/

Que

stio

nnai

re -

Ryg

gfun

ktio

nssk

ala,

W

OO

S (

Wes

tern

Ont

ario

Ost

eoar

thri

tis

of th

e S

houl

der)

Ind

ex. E

tt d

iagn

os -

spe

cifi

kt v

erkt

yg f

ör a

tt u

tvär

dera

livs

kval

itet

hos

per

sone

r m

ed a

xelb

esvä

r.

Fun

ktio

nsst

atus

enl

Kar

nofs

ky in

dex

100

poä

ng -

I s

tånd

att

kla

ra a

v no

rmal

akt

ivit

et. I

nga

teck

en p

å sj

ukdo

m. I

nga

klag

omål

. 80

p. -

Nor

mal

akt

ivit

et m

ed a

nstr

ängn

ing,

någ

ra s

ympt

om o

ch s

jukd

om. 6

0 p.

- T

ar h

and

om s

ig s

jälv

m

en b

ehöv

er o

ftas

t hjä

lp. K

an e

j arb

eta.

40

p. -

Ur

stån

d at

t ta

hand

om

sig

sjä

lv, h

andi

kapp

ad. B

ehöv

er s

jukh

usvå

rd 2

0 p.

- M

ycke

t sju

k

Tab

ell 2

Kva

lite

tsin

dika

tore

r m

ed r

elev

ans

för

kom

mun

al r

ehab

ilit

erin

g oc

h N

atio

nell

a K

vali

tets

regi

ster

sam

t reg

istr

ens

web

badr

esse

r

Reg

is

ter-

nu

m-

mer

Reg

iste

r R

e-

hab

Re-

ha

b K

om-

mun

EQ

- 5D

S

F-

36

AD

L

Frå

gor

Rör

- li

g-

het

Frå

gor

Fysi

sk

akti

-vi

tet

Frå

gor

Hjä

lp-

med

el

Boe

nde

-for

m

Dia

gnos

spec

ifik

a te

ster

, ska

lor

och

fo

rmul

är

Reg

iste

r w

ebb

adre

ss

62

Web

reha

b Sw

eden

(K

valit

etsr

egis

ter

in

om r

ehab

ilite

ring

smed

icin

) X

X

X

FIM

, GO

SE

, w

ww

.ucr

.uu.

se/w

ebr

eha

b

75

Sven

ska

Dem

ensr

egis

tret

(Sve

Dem

) X

X

X

MM

T

ww

w.u

cr.u

u.se

/sve

dem

/

76

Scan

dina

vian

Obe

sity

Sur

gery

Reg

istr

y –

SO

Reg

(tid

igar

e: S

vens

kt

Obe

sita

skir

urgi

skt r

egis

ter)

X

X

X

ww

w.s

oreg

.nu

80

Nat

ione

llt k

valit

etsr

egis

ter

för

kate

tera

blat

ion

X

X

X

ww

w.a

blat

ions

regi

stre

t.se

90

Sve

nska

Pal

liat

ivre

gist

ret

X

X

w

ww

.pa

lliat

iv.s

e

93

Sve

nska

Kor

sban

dsre

gist

ret

X

X

KO

OS

w

ww

.acl

regi

ster

.nu

118

Sen

ior

Ale

rt

X

X

Dow

nton

Fal

l Ris

k In

dex,

N

orto

nssk

ala,

SF

MN

A

ww

w.s

enio

rale

rt.s

e

119

Sve

nska

Arm

bågs

Art

ropl

asti

k R

egis

tret

X

X

Q

uick

DA

SH

w

ww

.ssa

s.se

12

0 Sv

ensk

t Nju

rReg

iste

r/Sw

edis

h R

enal

Reg

istr

y (S

RR

) X

X

X

w

ww

.snr

onlin

e.se

122

Rik

s-K

OL

X

X

M

RC

ska

lan,

CC

Q

ww

w.u

cr.u

u.se

/rik

skol

/ 12

3 N

atio

nellt

kva

litet

sreg

iste

r f

ör in

fekt

ions

sjuk

dom

ar

X

X

Gls

gow

out

com

e sc

ale

ww

w.in

fekt

ion.

net

124

Sven

ska

Hyp

ofys

regi

stre

t X

X

X

w

ww

.sve

nska

hyp

ofys

gru

ppen

.se

125

Dia

gnos

tisk

t be

nsår

sreg

iste

r,R

iksS

år

X

X

X

X

w

ww

.eye

nets

wed

en.

se

132

Sven

skt k

valit

etsr

egis

ter

för

huv

ud-

och

hal

scan

cer

X

X

WH

O P

erfo

rman

ce s

tatu

s w

ww

.inca

net.s

e

137

Kva

lite

tsre

gist

ret f

ör h

järn

tum

örer

X

X

W

HO

Per

form

ance

sta

tus

w

ww

.roc

.se/

hja

rntu

mor

.asp

14

3 N

atio

nellt

Reg

iste

r fö

r C

ance

r i

Pan

krea

s oc

h P

eria

mpu

llärt

X

X

W

HO

Per

form

ance

sta

tus

finns

änn

u in

gen

147

Blo

dcan

cerr

egis

tret

X

X

W

HO

Per

form

ance

sta

tus

ww

w.r

oc.s

e

152

Nat

ione

llt lu

ngca

ncer

regi

ster

X

X

W

HO

Per

form

ance

sta

tus

ww

w.r

oc.s

e

160

HA

KIR

-Han

dkir

urgi

skt k

vali

tets

regi

ster

X

X

X

w

ww

.HA

KIR

.se

För

klar

inga

r:

Två

kry

ss (

XX

) i t

abel

len

bety

der

att

dok

umen

t/bl

anke

tter

med

frå

gor

inte

var

till

gäng

liga

för

läsn

ing

via

regi

stre

ts w

ebbs

ida

men

reg

iste

rhål

lare

dek

lare

rade

i si

n an

söka

n om

ans

lag

för

Nat

ione

lla

Kva

list

etsr

egis

ter

in

tent

ion

att a

nvän

da m

ätet

al in

om o

mrå

de s

om b

erör

AD

L

Res

ulta

tmåt

t ink

lude

rar

FIM

(F

unct

iona

l Ind

epen

denc

e M

easu

re),

GO

SE

(G

lasg

ow O

utco

me

Sca

le E

xten

ded)

M

MT

Min

i Men

tal T

est

KO

OS

Kne

e in

jury

and

Ost

eoar

thri

tis

Out

com

e S

core

S

F M

NA

Sho

rt F

orm

Min

i Nut

riti

onal

Ass

essm

ent

Qui

ck D

AS

H D

isab

ilit

ies

of th

e A

rm, S

houl

der

and

Han

d s

cori

ng

MR

C s

kala

n M

edic

al R

esea

rch

Cou

ncil

dys

pnea

sca

le

C

CQ

Cli

nica

l CO

PD

Que

stio

nnai

re (

CO

PD

Kro

nisk

t Obs

truk

tiv

Lun

gsju

kdom

)

Per

form

ance

sta

tus

en

ligt

WH

O

0 K

lara

r al

l nor

mal

akt

ivit

et u

tan

begr

änsn

ing.

1

Kla

rar

inte

fys

iskt

krä

vand

e ak

tivi

tet m

en ä

r up

pegå

ende

och

i st

ånd

till

lätt

are

arbe

te.

2 Ä

r up

pegå

ende

och

kan

skö

ta s

ig s

jälv

men

kla

rar

inte

att

arb

eta;

är

uppe

i rö

rels

e m

er

än 5

0% a

v dy

gnet

s va

kna

tim

mar

. 3

Kan

end

ast d

elvi

s sk

öta

sig

själ

v; ä

r bu

nden

till

sän

g el

ler

stol

mer

än

50%

av

dygn

ets

vakn

a ti

mm

ar.

4 K

lara

r in

te n

ågon

ting

; kan

inte

skö

ta s

ig s

jälv

; är

helt

bun

den

till

sän

g el

ler

stol

.

18

Nationella Kvalitetsregister särskilt intressanta för kommunal rehabilitering

I följande avsnitt presenteras på ett mer detaljerat sätt fyra Nationella Kvalitetsregister som kan vara särskilt intressanta för arbetsterapeuter och/eller sjugymnaster verksamma i kommunal rehabilitering. De är RIKSHÖFT, Riks – Stroke, Senior Alert och Svenska Palliativregistret.

Det finns ytterligare tre register, med stor relevans för en rehabiliteringsprocess. De presenteras också närmare i nästa avsnitt. De är Webrehab Sweden (Kvalitetsregister inom rehabiliteringsmedicin), Reuma-registret (Svensk Reumatologis Kvalitetsregister) och Nationella register över Smärtrehabilitering (NRS).

Ännu ett register med fokus på bland annat rehabilitering är under utveckling med planerad uppstart i september 2010. Det är Amputations- och protesregistret med syfte att påvisa skillnader som förekommer i vården vid amputation, protesförsörjning och rehabilitering. Enligt ansökan för finansiering år 2010 kommer den att innehålla frågeformulär/indikatorer med fokus på indikationer för amputation, frekvens, behandlingsstrategi, amputationsnivå, läkningsnivå samt tillgänglighet för protesförsörjning och långsiktig patientnytta.

Rikshöft Höftfraktur tillhör tillsammans med stroke och hjärtsvikt de tre sjukdomsgrupper som orsakar störst kostnader för personer som fyllt 65 år (SKL, 2008). Vården av patienter med höftfraktur inklusive deras rehabilitering kostar 2,3 miljarder årligen i Sverige (SKL, 2009). Cirka 18 000 personer drabbas årligen av höftfraktur varav cirka 600 i Malmö (Rogmark, 2003).

Nationella Höftfrakturregistret kallat RIKSHÖFT är etablerat sedan 1988. Bland de frågor dvs. kvalitetsindikatorer som registret inkluderar finns det fyra frågor dvs. nr 22, 23, 24 och 26, med flera svars alternativ, som till viss grad kan avspegla effekten av kommunal rehabilitering (se Frågeformulär, bilaga 7). Frågorna berör boendeformen före och efter frakturen, gångförmåga och behov av gånghjälpmedel. Dessutom antal dagar på annat boende i de fall patienten inte återkommer hem direkt efter utskrivning från ortopediska kliniken. Svaret på ovannämnda frågor jämförs med status före frakturen. Vid 4- månadersuppföljning ställs dessutom fråga 26.

19

Riks-Stroke Årligen insjuknar ca 30 000 personer i stroke i Sverige. Stroke är den enskilda somatiska sjukdomsgrupp som kräver flest vårddagar inom sjukvård. Den årliga kostnaden beräknas till över 12 miljarder kronor (SKL, 2009).

Nationella kvalitetsregistret för stroke, kallat Riks-Stroke, etablerades 1994. Registret innehåller ett flertal frågor/kvalitetsindikatorer, som berör rehabilitering på sjukhuset och kommunal rehabilitering samt frågor kring kvalitet av andra kommunala insatser i vård och omsorg.

Socialstyrelsen har utfört tillsyn i strokesjukvården och skriver följande i sin rapport:

Liksom inom primärvården saknade den kommunala hälso- och sjukvården instrument för att följa upp kvaliteten och säkerheten i vården av strokepatienterna. Något system för att registrera patienter med diagnosen stroke fanns inte. Den paramedicinska personalen uttryckte intresse för att medverka i Riks-Stroke-rapporteringen vid uppföljning tre månader efter utskrivningen från sjukhus. Man menade att funktionsbedömningarna vid dessa tidpunkter kunde göras säkrare av sjukgymnast/arbetsterapeut som träffade patienten än av sjuksköterska från strokeavdelningen på sjukhuset som gjorde bedömningen per telefon (Socialstyrelsen, 2009d, s.18).

Vidare skriver Socialstyrelsen i samma rapport att alla sjukhus som medverkade i Riks-Stroke anser att anslutningen till registret var den enskilt viktigaste kvalitetshöjande faktorn i strokevården. I Riks-Strokeregistret finns följande formulär med relevans för rehabilitering. Frågor i Riks – Stroke avseende arbetsterapi (på sjukhuset) (se bilaga 8a). Frågor i Riks – Stroke avseende sjukgymnastik (på sjukhuset) (se bilaga 8a). Riks-Stroke – 3 månaders – uppföljning (se bilaga 8b). I frågeformuläret finns följande frågor med relevans för rehabilitering dvs. fråga nr 1, nr 3, nr 4, nr 5, nr 7 och nr 26. Frågorna berör boendeformen, rörlighet, behov av hjälp vid ADL, typen av stöd/hjälp från kommunen efter utskrivning från sjukhuset inklusive hemrehabilitering och graden av nöjdhet med rehabilitering. Riks- Stroke – 1 års-uppföljning (se bilaga 8c). Frågeformulär med kvalitetsindikatorer som har stor relevans för kommunal rehabilitering och andra insatser från kommunen. Det innehåller frågor kring behov av social hemtjänst och hjälp med ADL, behov av hjälpmedel och rehabilitering.

Senior Alert Två andra Nationella register med relevans för kommunal vård och omsorg och kommunal rehabilitering presenteras i följande stycken. Registren kallas Senior Alert och Svenska Palliativregistret.

20

De två ovannämnda registrens betydelse för att säkra kvalitet inom kommunal vård och omsorg uppmärksammades nyligen av Regeringen och SKL som har undertecknat en överenskommelse om ett prestationsbaserat statsbidrag. Ett prestationsbaserat statsbidrag till SKL, för vård och omsorg av sjuka äldre, kommer under 2010 att kopplas till graden av kommunens/lanstingets anslutning och rapporteringen till Senior Alert och Svenska Palliativregistret (Socialdepartementet, 2010).

Fallskador, undernäring och trycksår uppmärksammas som viktiga hälsoproblem hos äldre. Senior Alert är ett Nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg inom de tre områdena (se bilaga 2).

Var tredje äldre person över 65 år faller minst en gång varje år. Av äldre som bor i särskilda boenden faller två tredjedelar. Varje år avlider cirka 1 400 personer av fallskador i Sverige, vilket är tre gånger så många som omkommer till följd av trafikolyckor (Skog, Almgren & Rising, 2010). Fallolyckor orsakar flest skador bland äldre och utgör 45 procent av det totala antalet som vårdats på sjukhus till följd av olyckor. Äldres fallolyckor står för 6 procent av alla vårddygn vid sjukhusen. Räddningsverket har beräknat kostnaderna för fallskador bland äldre i samhället till drygt 5 miljarder kronor årligen (SKL, 2008).

Undernäring definieras som ett tillstånd av obalans mellan intag och omsättning av näringsämnen med ökad risk för sjuklighet och förlängd vårdtid. I en svensk studie av 5120 äldre inom vård och omsorg var cirka 28 procent undernärda. Body Mas Index under 22 kan hos äldre vara ett tecken på undervikt. Också viktförlust på mer än 5 procent under senaste halvåret eller mer än 10 procent på 10 år anses vara en riskfaktor för undernäring hos äldre personer (Socialstyrelsen, 2001).

Trycksår kan uppstå hos äldre med följande riskfaktorer: sängliggande, rullstolsburna, de som sitter i stol under stor del av dagen, uttorkade, undernärda, inkontinenta (eller annan anledning till fuktig hud) och/eller har nedsatt känsel, de som har nedsatt cirkulation i underben/fötter, de som tidigare haft trycksår och de som har genomgått en operation som tagit lång tid.

Olika professioner inom vård och omsorg arbetar med områdena undernäring, fallprevention och trycksår dagligen. Områdena har en stark koppling till varandra. En undernärd person har lättare att falla, att få en höftfraktur och löper större risk att utveckla ett trycksår.

Att förebygga fall, trycksår (framförallt under sittande i rullstol) samt förebygga undernäring (genom t.ex. ADL-träning kring födointag, optimal kroppsställning under måltiden och relevanta hjälpmedel) är också en viktig del av arbetsterapeutens och sjukgymnastens arbete inom kommunal rehabilitering.

Senior Alert bygger på ett förebyggande arbetssätt det vill säga dels systematik och dels struktur som framgår av följande:

21

Systematik: Samtliga vårdtagare riskbedöms genom evidensbaserade instrument. - RBT – skalan (RiskBedömning Trycksår) och Modifierad Norton

scale är ett bedömningsinstrument som visar risk för att utveckla trycksår,

- SF-MNA (Short form-Mini Nutritional Assessment), risk för undernäring (utökad MNA är möjligt att välja till) samt

- Downton Fall Risk Index (DFRI) fallrisk. Struktur: De evidensbaserade instrumenten för riskbedömning tillsammans med evidensbaserade åtgärder hämtade från vårdprogram skapar en gemensam struktur inom slutenvård, primärvård och kommun. Registret etablerades i 2006. ( www.senioralert.se)

Svenska Palliativregistret Årligen dör knappt 95 000 personer i Sverige, varav cirka 80 procent är väntade dödsfall där det finns behov av någon form av palliativ vård (Socialdepartementet, 2010).

Svenska Palliativregistret (se bilaga 3) har som syfte att successivt förbättra vården i livets slutskede oavsett vårdgivare. För att kunna åstadkomma detta har registret börjat med att i samband med alla dödsfall studera vården sista veckan i livet. Intresset för att delta i registret ökar och för närvarande registrerar 2/3 av landets kommuner dödsfall i registret (Socialdepartementet, 2010). Frågorna i registret berör bl.a. följande verksamheter: - primärvårdsenhet inklusive allmän hemsjukvård - kommunal eller annan basal (allmän) hemsjukvård - korttidsboende - särskilt boende - avancerad hemsjukvård (ASiH/SAH/PAH el liknande). Fråga nr 9 i Palliativregistret avspeglar tillgång till arbetsterapeut/sjukgymnast, vid behov. (Det här är den typ av kvalitetsindikator som kallas processmått).

Andra kvalitetsregister relevanta för rehabilitering

Webrehab Sweden Webrehab Sweden är kvalitetsregister inom rehabiliteringsmedicin och ett av två register som har rehabilitering i sin titel. Det ägs av Svensk förening för Rehabilitering och Fysikalisk Medicin. Registrets styrgrupp

22

består av läkare som är specialister i rehabiliteringsmedicin samt en arbetsterapeut och en sjukgymnast. Styrgruppen beskriver registrets syfte på följande sätt

Rehabiliteringsåtgärder är en stor verksamhet inom hälso- och sjukvården. I slutenvården vårdades 2006 drygt 6000 personer med Z 508 eller Z 509 (vård för rehabiliteringsåtgärder) som bidiagnos, varav ca 1/3 var i arbetsför ålder. Syfte med registret är att i) förbättra kvaliteten i rehabiliteringsprocessen, ii) att utnyttja begränsade resurser bättre, iii) att öka medvetenheten om ICF modellen, iv) att vara ett stöd för ingående enheter för vårdprocessutveckling, v) att möjliggöra jämförelser med andra enheter, vi) att samla kunskap om små patient-/diagnosgrupper samt vii) att kunna nyttjas för forskning. (Sveriges Kommuner och Landsting 2009).

Det är för det mesta landets rehabiliteringskliniker, inklusive Rehabcentrum Lund/Orup, som rapporterar till registret. Patienter som vårdas på rehabiliteringskliniker är oftast i yrkesverksam ålder och rehabiliteras efter traumatisk hjärnskada, ryggmärgskada eller stroke. Registret är även öppet för alla andra enheter som bedriver rehabilitering alltså andra kliniker än rehabiliteringsmedicinska, exempelvis geriatrik, neurologi, ortopedisk rehabilitering med flera. Registret inkluderar följande indikatorer som kan mäta effekten av rehabilitering (resultatmått): FIM (Functional Independence Measure), GOSE (Glasgow outcome scale extended) och EQ-5D. ICF (internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) domäner används för att kunna belysa konsekvenserna av sjukdom/skada för den enskilde personen och följa förändring.

Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS) Registret fokuserar på patienter i yrkesverksam ålder som lider av långvarig muskuloskeletal smärta. 23 av landets ca 30 specialistrehabiliteringsenheter var anslutna till registret i 2009 för att kunna jämföra effekten av egna rehabiliteringsprogram med avseende på patientrapporterade utfall inom funktion, aktivitet, livskvalitet och delaktighet i arbetsliv och fritid. Se tabell 2 för information om vilka kvalitetsindikatorer (tester och skalor) som används för att följa upp rehabiliteringsprocessen och besök även registrets webbsida för detaljer. Registret startades av Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin i 1998. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster ingår i styrgruppen.

Reuma-registret Inflammatoriska reumatiska sjukdomar, främst reumatoid artrit, är vanliga och kostar det svenska samhället 6 miljarder kronor årligen. Svensk Reumatologis Kvalitetsregister kallat Reuma-registret syftar till att ständigt förbättra hälsan hos patienterna, både genom ett direkt stöd till

23

patient och vårdgivare för att förbättra behandlingsresultatet, och genom att sprida god vård i landet genom jämförelser och nationell samverkan. I styrgruppen finns förutom läkare en arbetsterapeut och sjukgymnast. Registret inkluderar följande kvalitetsindikatorer (som är resultatmått) och kan avspegla effekten av rehabilitering: HAQ (Health Assessment Questionnaire (se bilaga 9), Bath Ankylosing SpondylitisFunktional Index (se bilaga 10), BASMI ( Bath As Metrology Index), EQ-5D och SF-36.

Diskussion

”Det kostar pengar att registrera kvalitet, men i det långa loppet blir det dyrare att inte göra det!”(Eyenet Sweden, 2009, s.11).

Intresset och behovet av att följa upp resultat av hälso- och sjukvård ökar både i nationellt perspektiv och i enskilt verksamhetsperspektiv. Samtidigt som Socialstyrelsen, sjukvårdshuvudmännen och professionella verksamma inom hälso- och sjukvården är överens om att kvalitetsuppföljning skall ingå som en naturlig del av sjukvårdsverksamhet, finns det ett visst motstånd mot att samla in data. Detta upplevs som en extra pålagd arbetsuppgift och alltmer tid går åt till dokumentation och resultatmätning. Även Socialstyrelsen ifrågasätter om det är en önskvärd utveckling (Socialstyrelsen, 2005b).

Det registreras en stor mängd data som sedan inte utnyttjas i systematiskt uppföljning. Därför är det ytterst viktigt att kunna välja mycket väl genomtänkta frågor/mått för att uppnå meningsfull resultatuppföljning. Nationella Kvalitetsregister innehåller frågeställningar som landets specialister i ämnet anser vara väsentliga. Detta innebär att det finns enighet om vad som indikerar god vård och att man kan jämföra liknande verksamheter i landet. De Nationella kvalitetsregistren eftersträvar generellt att registrera så lågt antal variabler som möjligt för att få underlag till förbättringsarbete samt att alla registerformulär har genomtänkt, användarvänlig design.

De kvalitetsindikatorer, som ingår i Socialstyrelsens tio Nationella riktlinjer och/eller de 71 Nationella Kvalitetsregister, framtagna med konsensus av landets specialister och relevanta myndigheter är troligen det mest optimala urvalet av mått och variabler som kan säkra kvalitet i vården. Ett flertal av de kvalitetsindikatorer som använts i Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009 (Socialstyrelsen och SKL, 2009) och i Öppna jämförelser vård och omsorg om äldre 2009 (SKL, 2009) har hämtats från Nationella Kvalitetsregister.

24

Dock är det mindre säkert att kvalitetsindikatorer i Nationella Kvalitetsregister som berör rehabilitering är de bästa möjliga för att säkra kvalitet i rehabiliteringsprocessen. Av tradition har de Nationella kvalitetsregistren skapats av läkarprofessionen. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster ingår i styrgrupper för bara fyra av 71 nationella register: Webrehab Sweden, Nationella Register över Smärtrehabilitering (NRS), Reuma-registret och Uppföljningsprogram för barn med CP kallat CPUP (Register nr 57). CPUP har inte presenterats i denna studie eftersom det berör habilitering av barn, men är ett mycket bra exempel på hur ett kvalitetsregister kan utvecklas av arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

Det behövs en ökad medverkan av arbetsterapeuter och sjukgymnaster i utvecklingen av kvalitetsindikatorer. Det skulle vara av särskilt intresse att vidareutveckla korta och snabba mått som beskriver vårdresultat/patientnytta och som lämpar sig för kvalitetsarbete internt i rehabiliteringsverksamheten. Graden av förbättring/förändring i ADL- status 3 månader efter stroke och graden att återfå tidigare gångförmåga 4 månader efter höftfraktur i jämförelse med status före frakturen, är exempel på sådana mått, som redan används i väl etablerade Nationella register.

För att kunna följa upp rehabiliteringsprocessen på optimalt sätt och utveckla bra kvalitetsindikatorer behövs adekvat kunskap om ICFs domäner. De går att ta del av via länk till ICF. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10546/2003-4-1_200342.pdf

Det kan finnas några negativa aspekter av kvalitetsarbete inom vården. Oftast fokuserar riktlinjer och kvalitetsregister på stora patientgrupper med väl definierade diagnoser som är lättare att följa upp exempelvis patienter med hjärtinfarkt eller patienter med trycksår. Patienter med sällsynta sjukdomar får troligen mindre uppmärksamhet och kvaliteten i vården av dessa personer kan bli mindre bra. Det finns även en tendens att inrikta kvalitetsarbetet på åtgärder som ger effekt redan på kort sikt och att satsa mindre på långsiktiga åtgärder. Det upplevs inte sällan som dubbellt arbete att behöva dokumentera både i patientjournal och kvalitetsregister. Inom ramen för Nationell eHälsa pågår ett arbete med syfte att skapa en enhetlig informationsstruktur för att möjliggöra tidsbesparande och säker informationsöverföring mellan olika system exempelvis direktöverföring av data från journalsystem till kvalitetsregistrens databaser (SKL 2009).

Varje verksamhet får välja passande metod för kvalitetsuppföljning. I sina kommentarer till föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12, skriver Socialstyrelsen

25

Ett ledningssystem ska vara enkelt och inte mera komplext än nödvändigt. Varje verksamhet behöver därför anpassa sitt systematiska kvalitetsarbete till de egna förutsättningarna och ledningssystemet bör inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt för att uppfylla verksamhetens mål. Dessa mål ska vara mätbara, dokumenteras och kontinuerligt följas upp (Socialstyrelsen, 2006, s. 14).

I enlighet med ovan citerade allmänna råd finns det vissa skillnader mellan Malmö stads tio stadsdelar beträffande användning av olika modeller för kvalitetssystem, processmått och resultatmått inom vård och omsorg inklusive rehabilitering. Samtidigt vill man garantera att alla vårdtagare i Malmö ska ha bra vård på lika villkor.

Kunskap om kvalitetsindikatorer (som ingår i Nationella Kvalitetsregister och/eller i Nationella riktlinjer) med relevans för rehabiliteringsprocessen kan förhoppningsvis underlätta för arbetsterapeuter, sjukgymnaster och verksamhetschefer i Malmö att välja optimala mått för att kvalitetssäkra sin verksamhet. Bra exempel på riktlinjer och register, med relevans för kommunal rehabilitering, är de två registren Riks-Stroke och RIKSHÖFT, som innehåller kvalitetsindikatorer, som avläser effekten av rehabilitering. Samtidigt finns det två Nationella riktlinjer för prevention och behandling av stroke och höftfrakturer.

Nedan presenteras exempel på praktisk tillämpning av register i kommunal rehabiliteringsverksamhet. Under 2009 tog sjukgymnasterna i stadsdelen Hyllie i Malmö initiativ till ett samarbete med RIKSHÖFT. Deras representant kontaktade RIKSHÖFTs nationella administrator i Lund samt den ortoped/överläkare som är koordinator av RIKSHÖFT i Malmö för att föreslå införandet av en särskild kod för varje stadsdel i Malmö i registret. Koder för stadsdelarna är nu införda sedan 1 september 2009. Samtidigt påbörjade Hyllies sjukgymnaster extra satsning på rehabilitering av höftfrakturpatienter. Satsningen ska pågå under minst två år. Det finns nu möjlighet att från registrets administrator erhålla jämförelsedata det vill säga information om svaren på ovan nämnda frågor (nr 22, 23, 24,och 26, se bilaga 7) i registret från höftfrakturpatienter i Malmös alla tio stadsdelar. På det sättet kan man förhoppningsvis se om extra satsning på rehabilitering efter höftfraktur har bidragit till något bättre gångförmåga, självständighet och mindre behov av hjälpmedel hos Hyllies patienter i jämförelse med andra stadsdelar. Om det skulle visa sig att bättre rehabiliteringsresultat har uppnåtts i andra stadsdelar, kan man försöka att analysera vilka faktorer (komponenter av höftfraktur rehabiliteringsprogram) som har bidragit till deras bättre resultat. Samtidigt samlar Hyllies sjukgymnaster statistik beträffande antal hembesök och tid för rehabilitering av höftfrakturpatienter. Denna statistik kan senare överrapporteras till registrets administrator och presenteras i RIKSHÖFTs rapport som

26

publiceras en gång per år. Hittills har RIKSHÖFT informerat i sina rapporter att en betydlig del av rehabilitering efter höftfraktur sker i kommunernas regi, men statistiken kring intensiteten av insatser i form av tiden/resursbehov saknades.

Förhoppningsvis bidrar denna studie till spridning av kunskap om relevanta kvalitetsindikatorer, Nationella Kvalitetsregister och Nationella riktlinjer vilket i sin tur skulle kunna bidra till att säkra kvalitet av kommunal rehabilitering i Malmö. Studien utfördes också för att främja anslutning och rapportering till Nationella Kvalitetsregister samt väcka intresse hos specialister i rehabilitering att engagera sig i utveckling av kvalitetsindikatorer och register.

27

Referenser

Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister (2008). Vision och mål för Nationella Kvalitetsregister och kompetenscentra, Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad 27 april 2010. http://www.kvalitetsregister.se/images/stories/documents/vision__ml.pdf Broqvist, M.& Carlsson, P. (2010). Prioriteringar inom sjukgymnastik – vägen från en icke-fråga till aktuellt forskningsfält. Fysioterapi, 5, s.36-42. http://www.sjukgymnastforbundet.se/Fysioterapi/Documents/Fysioterapi_2010/5_10/Forskning_pågår_Fys%20nr%205_2010.pdf Elmståhl, S. (2009). Geriatriskt utvecklingscentrum Universitetssjukhuset MAS, Hämtad 9 juni 2010. http://www.skane.se/pages/20047/ GUCkortversion2009%5B1%5D.pdf Eynet Sweden på uppdrag av Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister (2009). Handbok för start och utveckling av kvalitetsregister, Sveriges Kommuner och Landsting, andra upplagan. Hämtad 27 april 2010. http://www.kvalitetsregister.se/images/stories/documents/skl_handbok-09-www.pdf FSA (2009a). Remissvar: Preliminär version av Nationella riktlinjer för strokesjukvård, 2009. http://www.fsa.akademikerhuset.se/SiteCollectionDocuments/Om_forbundet/Remissvar/2009/Strokeriktlinjer2009.pdf FSA (2009b). FSA om vårdval. http://www.fsa.akademikerhuset.se/profession/vardval/Sidor/FSAomvardval.aspx Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA](2008). Remissvar diarienummer 00-962/2007: Kvalitetsindikatorer inom vården och omsorgen om äldre personer. http://www.fsa.akademikerhuset.se/SiteCollectionDocuments/Om_forbundet/Remissvar/remissvar3.pdf Herting, A. (2010). En helhetssyn på kvalitetsuppföljning efterlyses. Fysioterapi, 4, 5.

28

http://www.sjukgymnastforbundet.se/Fysioterapi/Documents/Fysioterapi_2010/4_10/Ledaren_Fys%20%20nr%204_2010.pdf Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund [LSR], (2010). Promemorian Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Förslag till uppdrag och plattform, dnr S2009/9762/HS, Yttrande 2010-03-05. Hämtad 31 maj 2010. http://www.sjukgymnastforbundet.se/SiteCollectionDocuments/Remissvar/LSR_Dsn_S2009_9762_HS.pdf Rogmark, C. (2003). Femoral neck fractures. Aspects of treatment and outcome. Medicinsk avhandling. Malmö, Lunds Universitet. Sachs, M.A. & Lawrence, M. (2004). Utveckling och användning av kvalitetsindikatorer i Medicinskt Program Arbete. Stockholm: Stockholms läns landsting. http://www.distriktsskoterska.com/punk/handbok/ Indikatorrapport_SLL040213.pdf SKL, (2009) Öppna jämförelser 2009. Vård och omsorg om äldre, Hämtad 29 september 2010. http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/ doc39610_1.pdf SKL, (2008). Aktuellt på äldreområdet, Stockholm. Hämtad 9 juni 2010. http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39342_1.pdf Skog, M., Almgren B.& Rising, I. (2010). Fallprevention, Vårdhandboken. Stockholm, Inera AB. http://www.vårdhandboken.se/Texter/Fallprevention/Oversikt/ Skånsk Kvalitetskkraft, (2009). Översikt Kvalitetsregisterarbete i Region Skåne, Kristianstad, Utvecklingscentrum Region Skåne. Hämtad 9 juni 2010. http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Utvecklingscentrum/dokument/Policy_kvalregarbete_Nov_2009.pdf Socialdepartementet (2010). Bemyndigande att underteckna en överenskommelse. Regeringens beslut, med bilaga 1 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre – en överenskommelse mellan staten och SKL, Protokoll III:4, 2010-02-04. http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/90/90/7724536f.pdf

29

Socialstyrelsen, (2001). Näringsproblem i vård och omsorg, Prevention och behandling, Rapport nr 2000-3-11.Stockholm. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/11653/2000-3-11_0003012.pdf Socialstyrelsen, (2005 a). Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-12/Documents/2005_12.pdf Socialstyrelsen, (2005 b). Tid för vård och omsorg. Hur använder personalen inom vården och omsorgen om äldre och funktionshindrade personer sin tid? Stockholm 2005. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10178/2005-131-36_200513137.pdf Socialstyrelsen, (2006). God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9406/2006-101-2_20061012.pdf Socialstyrelsen, (2008). Hemsjukvård i förändring En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer. Stockholm. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8800/2008-126-59_200812659.pdf Socialstyrelsen, (2009a). Nationella Kvalitetsindikatorer, Vården och omsorgen om äldre personer. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8333/2009-126-111_2009126111_rev.pdf Socialstyrelsen, (2009b). Hälso- och sjukvårdsrapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8496/2009-126-72_200912672_rev2.pdf Socialstyrelsen, (2009c). Nationella indikatorer för God vård. Hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer. Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/ Lists/Artikelkatalog/Attachments/17797/2009-11-5.pdf

30

Socialstyrelsen, (2009d). Strokesjukvården i ett patientsäkerhetsperspektiv Rapport från en tillsynsaktivitet i Uppsala-Örebroregionen. Socialstyrelsen: Stockholm. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8362/2009-126-141_2009126141_rev.pdf Socialstyrelsen och SKL, (2009).Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan lansting 2009. Socialstyrelsen Artikelnr. 2009-11-2. Socialstyrelsen: Stockholm Socialstyrelsen, Indikatorer. Hämtad 5 maj 2010. http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer Statens Folkhälsoinstitut.(2008). Redovisning av uppdraget Äldres hälsa. http://www.fhi.se/Documents/Om-oss/redovisade-uppdrag/2009/Aldres-halsa-rapport-del-1-feb2009.pdf Sveriges Kommuner och Landsting (2009). Nationella Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. http://www.kvalitetsregister.se/images/stories/blaboken_2009.pdf

31

Bilagor

Bilagor 2 -10 har hämtats på respektive nationell kvalitetsregisters webbsida. Adressen till webbsidorna finns i tabell 2

Bilaga 1a: Nationella Kvalitetsregister/Primärvården–aktiva länkar

NDR Diabetesregistret RiksSvikt Riks-KOL Nationella Astmaregistret RiksSår Senior Alert Svenska Demensregistret Palliativregistret

Bilaga 1b: Nationella riktlinjer–aktiva länkar

Demens

Depression och ångest

Diabetes

Stroke

Hjärtsjukvård

Missbruk och beroende

Bröst-, kolorektal- och prostatacancer

Blodpropp/VTE

Astma och KOL

Höftfraktur

lisjan

Maskinskriven text

32

lisjan

Maskinskriven text

33

lisjan

Maskinskriven text

34

lisjan

Maskinskriven text

35

lisjan

Maskinskriven text

36

lisjan

Maskinskriven text

37

lisjan

Maskinskriven text

38

lisjan

Maskinskriven text

40

lisjan

Maskinskriven text

41

lisjan

Maskinskriven text

42

lisjan

Maskinskriven text

43

lisjan

Maskinskriven text

44

lisjan

Maskinskriven text

45

lisjan

Maskinskriven text

46

lisjan

Maskinskriven text

47

lisjan

Maskinskriven text

48

lisjan

Maskinskriven text

49

lisjan

Maskinskriven text

50

lisjan

Maskinskriven text

51

lisjan

Maskinskriven text

52

lisjan

Maskinskriven text

53

lisjan

Maskinskriven text

54

55

Tidigare publikationer i serien FoU-dokument Ekblad, J. (2008) Pilotprojektet Näktergalen senior. Mötet mellan senior och student. Gulenius, M. (2009) Vem beviljas korttidsplats på Kommunens Rehabiliterings Avdelning (KRA)? Malmsten, J. (2009) Det uppsökande arbetet – vad är det, hur gör vi? Gunnefur, L. (2009) Teckenspråkig hemtjänst - en intervjustudie med personal och vårdtagare om upplevelser, kommunikation och samarbete. Gleisner, P. Öppenvårdsbehandling för ungdomar i Malmö stad - interna och externa insatser. FoU-dokument 2010:1 Stridh, J. Barnperspektiv i ekonomiskt bistånd - att se med barnets ögon. FoU-dokument 2010:2 Hult, B. Att utnyttja drivkrafter - barnperspektiv i socialtjänstens arbete med föräldrar med missbruksproblem. FoU-dokument 2010:3 Rogowski, P. Kartläggning av kvalitetsindikatorer i Nationella Kvalitetsregister med relevans för kommunal rehabilitering. FoU-dokument 2010:4

STADSKONTORET

FoU Malmö205 80 MalmöTelefon 040-34 10 00www.malmo.se

Rapporter från FoU Malmö kan laddas ner från www.malmo.se/fou eller beställas via e-post: fou@malmo.se