Evidensbaserade metoder och strategier som underlättar barns … · 2019-04-05 · Förväntningar...

Evidensbaserade metoder och

strategier som underlättar barns

utveckling och vardagsfungerande

Vad ska vi gå igenom?

Skolövergripande insatser

Insatser i klassrummet

Särskilda anpassningar för NPF

När en åtgärdsplan behövs

Implementering i verksamheter

SKOLÖVERGIPANDE

INSATSER

Skollagen, 5 kap: Trygghet och studiero

3 § Utbildningen ska utformas på ett sådant

sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö

som präglas av trygghet och studiero.

Skolövergripande Beteendestöd

Skapa studiero

Uppmärksamma det som funkar

Stöd att utveckla sociala färdigheter

3-5 år att implementera

Material och information från Malin Bruhn, Peter Karlsson och Beteendebyrån

Skolövergripande beteendestöd

Nivå 3: Intensiva individinriktade

åtgärder baserade på noggrann

individuell kartläggning

Nivå 2: Mer riktade, förebyggande

insatser för elever där nivå 1 inte är

tillräckligt

Nivå 1: Generella förebyggande

strategier för alla elever på hela

skolan. Främst tydliggörande av

förväntningar, färdighetsträning

och positiv feedback

Tydliggör förväntade beteenden

Värdegrund

Situationsspecifika förväntningar i

allmänna utrymmen: t ex

matsalen, biblioteket, skolgården,

korridorerna

Skolövergripande förväntningar:

T ex ta ansvar, visa hänsyn, göra sitt bästa

Situationsspecifika förväntningar i

klassrummet: t ex börja lektion,

gruppgenomgång, be om hjälp,

avsluta lektion

Gemensam kartläggning

Diskussion i lärarlaget

– Var och när behövs stöd?

Enkät till eleverna

– Var funkar det dåligt?

– Var är ni inte trygga

Hur vill vi ha det?

Förväntningar i hall och korridor

SamarbetaVi hälsarVi använder ljudnivån “formal normal”Vi påminner kamrater på ett trevligt sätt

AnsvaraVi hänger upp våra kläder ordentligtVi visar hänsyn för lektioner och möten Vi tar hjälp av vuxna och kamrater

FokuseraVi går lugntVi anstränger oss att göra rättVi är i hallen och korridoren när vi får det

Systematiskt arbete

Förtydliga för-

väntningarUnderlätta Träna

Systematiskfeedback

För några

Ökat stöd i form av ytterligare anpassningar

Ökad vuxenkontakt

Ökad kommunikation mellan skola och

hemmet

Data courtesy of www.pbis.org

Effekter hos eleverna

Ökad förekomst av prosociala beteenden och minskning

av problematiska beteenden

Förbättrade resultat på motsvarigheten till nationella prov

Effekter hos personal

Ökad tro på att de kan påverka elevernas

utveckling och möjligheter att nå målen

Ökad välbefinnande och minskad stress

Minskat användande av negativa

konsekvenser

McIntosh, K., Bennett, J. L., & Price, K. (2011) Evaluation of Social and Academic Effects of School-

wide Positive Behaviour Support in a Canadian School District. Exceptionality Education

International, 21, 46-60. vol 21/iss1/5

Forskningsprojekt IBIS

Inkluderande Beteendestöd i Skolan

Uppsala universitet och Uppsala kommun

Anpassning av amerikanska och norska varianter

Pilotstudie 2018-2019

Finns en väntelista (för skolor i Uppsala)

www.uu.se/ibis

INSATSER

I

KLASSRUMMET

Skapa en trygg klassrumsmiljö

Stötta utveckling av– Självreglering

– Prosociala färdigheter

En strukturerad och flexibel verktygslåda till lärare

Material och information från Magnus Johansson och Gustav Nilsson

Några av verktygen i PAX

Röster

Lyssna

Pinnar

Timer

Överraskning

Pinnar och timer

Med namn För att tydliggöra hur länge en

aktivitet pågår

Överraskning

Spring på stället i 30

sekunder

PAX-spelet

Efter att alla verktyg har introducerats och använts i klassrummet kan PAX-spelet introduceras (ca 6-8 veckor)

Går först igenom vilka PAX man vill se, höra, göra eller känna

Aktivitet i mindre grupper där man får träna på att självreglering

2-3 ggr/dag i början 3 minuter

Projektet “PAX i skolan”

Översättning och kulturanpassning (2016)

Pilotstudie

– 2016-2017

– 14 lärare (årskurs 1-2) fördelade på 6 skolor

http://media.paxiskolan.se/2017/05/PAXGBG_rapport_FoHM_2017-05.pdf

http://paxiskolan.se/

”Om någon har stora svårigheter. Öva lite extra på PAX för öka elevens chanser att

hänga med”

SÄRSKILDA

ANPASSNINGAR

Kunskap om NPF

Exekutiva funktioner

Uttröttbarhet

Motivation

Inlärningssvårigheter

https://afirm.fpg.unc.edu/

Involvera eleven

Hjälp att planera

Utvärdera ofta (varje dag/vecka)

Utforskande strategi

Sätt mål för skolarbetet

Samtalsstöd

Påståenden smiley/tummar

Skatta på skala 0-10

Rita temperatur

Tydliggöra TID

Öppet hus i visningsmiljön: http://habilitering.se/stockk

http://habilitering.se/sites/habilitering.se/files/app-tips_timer_appar_stockk.pdf

https://www.appsok.se/

Tydliggöra VAD och VAR

Tydliggöra HUR och VARFÖR

https://www.appsok.se/

Fel frukost

Favorittröjan ligger i tvätten

Bussen är försenad

Läraren är sjuk

Hur var det i skolan idag?

Barn utan NPF

Fel frukost

Favorittröjan ligger

i tvätten

Bussen är

försenad

Läraren är

sjuk

Rast

Hur var det i

skolan idag?

Barn med NPF

Uttröttbarhet

Paus när det behövs

I klassrummet

I angränsande rum

På rasten

Koncentration

Viktigt att vara aktiv

– Lägg in aktivitet vid genomgångar

– Variera aktiviteter

– Svarslappar

http://www.morningsideacademy.org/academics/foundations/

Closing the Gap: How an Adaptive Behavioral Based Program

on a Tablet Can Help Low Performing Children Catch Up in

Math: a Randomized Placebo Controlled Study

http://www.uu.se/forskning/avhandlingar-publikationer/

Motivation

Tidigare erfarenheter

Dagsform

Hur uppgiften uppfattas

– Verkar det rimligt

– Hur länge ska jag hålla på

– Vad händer sen

Hur det går under aktiviteten

Matematik – att göra;

1. Räkna tal 244-248 i boken.

2. Skriv in uträkningar och svar i räknehäftet

3. Gör stencil 1.

4. Paus 10 min, Läsa Harry Potter (överenskommet innan)

5. Mattespel dator 10 min

Systematisk positiv feedback

Individuell

Tydlig

Motivationssystem

Uppmuntra försök och ansträngning!!

Uppgiftsanalys

Dela upp färdigheter i

mindre steg

Lär in färdigheten

stegvis

– Baklänges-kedja

– Framlänges-kedja

Planerat stöd (prompt)

Olika typer– Guida fysiskt

– Visa/vara modell

– Verbal

Minskas systematisk

Olika procedurer– Mycket till lite

– Lite till mycket

Modellinlärning

Lära sig att härma

– Enstaka rörelser

– Hela moment

Följa modell

– Live/video

Inlärning via kompisar

Välj kompisar med omsorg

– Träning med kompisar innan

Olika typer av fokus och mål

– Öka antal situationer

– Öka kvaliteten på interaktionen

– Minimera stöd från vuxna

Funktionell kommunikation

Kunna förmedla vad man vill

Ökar självständigheten

Ersätta problematiska beteenden

Kan vara tal eller alternativ kommunikation

AKK– bilder

– tecken

– symboler

NÄR DET BEHÖVS EN

ÅTGÄRDSPLAN

När problem uppstår

Problematisk skolnärvaro

Utmanande beteenden

Svårigheter att nå kunskapsmålen

Genomförande av åtgärd

Frågeställning

Målformulering och åtgärdsplan

Kartläggning och

analys

Utvärdering

Processen

1. Kartläggning och analys

Vilka situationer

När går det bra? När går det inte bra?

Vad gillar eleven för aktiviteter och saker

Hur?

– Samtal

– Observation

– Registrering

Situation

Bra

OK

Dåligt

samling X

idrott X

spela spel X

äta i matsalen

X

räkna matte

X

Kartlägga energiåtgång

Tar energi Ger energi

Personer

Platser

Aktiviteter

Styrkor och utmaningar

Andra världskriget

Grupp-

arbete

Ordkunskap

Orientering

Simning

Skriv-

uppgifter

Omgivningen kartlägger

2. Mål och planering

Formulera mål

Specifikt och konkret beskrivna

Mätbara

Accepterade

Realistiska

Tidsatta

– Kortsiktiga och långsiktiga

Plan

Vad ska göras för att nå målen

Hur ofta ska det göras

Vem ska göra vad

Vilka hinder behöver vi undanröja

Regelbunden avstämning

– Är vi på rätt väg

– utvärderade kortsiktiga målen

Vet alla vad de ska göra och hur?

Justera om det behövs

3. Genomförande av åtgärd

Nytorpsmodellen

Problematisk skolnärvaro

Mobilt team med coacher

Långsiktigt

Flexibelt

4. Utvärdera

Har vi nått det långsiktiga målet?

Behöver vi göra mer?

Har vi fått några positiva bi-effekter?

Viktigt att dokumentera

5. Plan för vidmakthållande

Gradvis utfasande av stöd

Plan för självständighet

Utvidga till fler områden eller högre krav

Vad gör vi ifall problemet återkommer

IMPLEMENTERING

Implementering

Innebär att införa något nytt t.ex. ett

arbetssätt, riktlinjer eller en värdegrund

Systematiskt förbättringsarbete

Innebär att arbeta med ständiga

förbättringar

– Löpande (fråga eleverna, observera varandra)

– Övergripande (ingå i årshjul, skolenkäter mm)

Sammanfattning

Skolövergripande insatser

Insatser i klassrummet

Särskilda anpassningar för NPF

När en åtgärdsplan behövs

Implementering i verksamheter

TACK FÖR IDAG!

ulrika.langh@sll.se