Hinder och möjligheter - seminarium om ensamkommande asylsökande barn. GR, januari 2008

Hinder och möjligheter - seminarium om ensamkommande asylsökande barn.

GR, januari 2008

Ole HultmannSpecialistpsykolog Psykoterapeut. BUP

Gamlestaden

Disposition

1. Acculturation och asylprocess

2. Krispsykologi, traumateori

3. Utvecklingspsykologi, anknytning och utvecklingspsykopatologi

4. Rekommendationer, samverkan, mm.

Hur påverkas barn psykologiskt av asylprocessen?

• Det mentala tillståndet ockuperas av frågan om uppehållstillståndet. För ensamkommande finns inga föräldrar som kan ge psykologiskt stöd och skydd.

Kulturmöte mellan:

• Kollektivistisk kultur, traditionellt levnadsmönster, vi-kultur, skamkultur, hederskultur, tregenerationsfamiljen

och

• Individualistisk kultur, modernistiska levnadsmönster, jag-kultur, skuldkultur, kärnfamilj/singelboende

(Herlitz, 2007)

Vilken typ av stöd eller behandling behöver flyktingar?

• Om flyktingar får ett gott psykosocialt stöd i exillandet, finns goda möjligheter att komma över traumatiska upplevelser och förluster.

Kris

• Flyktingkris -att tvingas fly, att skiljas från vårdnadshavare

• Utvecklingskris-att bli vuxen

Vad händer psykologiskt hos barn vid krig och organiserat

våld?

-den grundläggande tryggheten försvinner-barnets föreställning om att föräldrarna kan skydda brister

Vad är ett psykiskt trauma?

• Ett psykiskt trauma är en händelse som innebär död, allvarlig skada (eller hot om detta) eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet (världen rämnar)OCH

• Att personen reagerar med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck

• Single trauma eller complex trauma?

Vad är posttraumatisk stress? (PTSD)

Upplevelsen: Hot mot liv eller integritet

Symtomen:-återupplevande-undvikande-förhöjd spänning

Förhållningssätt: -akut; stöd, psykopedagogik och observation-på sikt; traumafokuserad behandling och stöd

Trauma och traumatiska förluster

• Föräldrar som är traumatiserade

• Barn som är traumatiserade

• Förlust och sorg

• Depression

• Apati, devitaliseringssyndrom

Vad beror psykisk ohälsa på?

• Faktorer inom barnet. Större sårbarhet (disposition), beroende på arv el. miljö

• Allvaret och kontinuiteten i omständigheterna (grava och upprepade trauman)

• Försvårande faktorer i barnets miljö (mobbning, diskriminering, våld i hemmet etc.)

(Broberg m.fl., 2003)

Konkreta råd

• Prata med barnen/ungdomarna• Vid misstänkt traumatisering, ställ direkta och konkreta

fakta-frågor till barnet• Etabler en trygg och förutsägbar miljö• Förberedelse inför nya situationer är viktigt• Vuxna som är tydliga och empatiska• Inlärningssvårigheter måste testas av specialpedagog

och psykolog. Neuropsykiatriska problem och inlärningsstörningar växer inte bort.

• Skydd mot mobbning och organiserad kriminalitet• Föräldrasamverkan• Anmälningsplikt till socialbyrån vid misstanke om barn

som far illa

Behandling på BUP

Asylsökande erbjuds stödjande kontakt. Vi träffar familjen, barnet eller föräldrarna

Asylsökande erbjuds stödsamtal, psykopedagogik, psykosocialt stöd, medicin

Barn och familjer med PUT erbjuds korttidsterapi, barnpsykiatrisk utredning, familjebehandling, ungdomssamtal, föräldrastöd, tips och råd etc.

Västbus

• Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik

• johanna.nylen@gr.to

Konklusion

• Migrationsfaktorer påverkar mötet med hjälparen (asylprocess och kultur)

• För de flesta innebär exilen en kris – inte alla är traumatiserade

• Traumatiserande händelser leder inte alltid till posttraumatisk stress

• Anknytningsrelaterat våld är en allvarlig riskfaktor för den psykosociala utvecklingen

• Psykosocialt stöd viktigast för den nyanlända. Hjälparens roll är bl.a. att härbärgera ångest - att ta emot mycket och inte agera ut.

• Handledning och utbildning till hjälpare som möter nyanlända barn och ungdomar är viktigt

Litteratur• Malmström, C. (2006). Barns psykosociala utveckling.

Riskbedömning i asylärenden. Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Svenska Barnläkareföreningens arbetsgrupp för flykingbarn.

• Broberg, A., Almqvist, K., Tjus, T. (2003) Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Natur och kultur.

• Malmström, C. (red). (2006). Satsa på barnens vardagsmiljöer – mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. 2006:3.

• Godani, G. (2004). Från en psykolog till en pedagog. Rädda Barnen. Stockholm.

• Dyregrov, A. (1997). Barn och trauma. Studentlitteratur. Stockholm.

• Myndigheten för skolutveckling (2006) När det värsta händer. Om krishantering i förskola och skola.