View
3
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Interventioner för ökad patientsäkerhet vid
intrahospitala transporter av
intensivvårdspatienter
Interventions to improve patient safety in
intrahospital transports of the critically ill
patients
Daniel Eneroth
Daniel Hällsten
Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap.
Ämne/ Utbildningsprogram: Specialistutbildning med inriktning mot intensivvård.
Högskolepoäng: 15hp.
Handledare: Mona Persenius
Examinator: Marie-Louise Hall-Lord
Datum 2015-03-13
SAMMANFATTNING
Titel:
Interventioner för ökad patientsäkerhet
intrahospitalatransporter av intensivvårdspatienter
vid
Fakultet: Karlstad Universitet
Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap
Institutionen för hälsovetenskaper, Omvårdnad
Kurs:
Examensarbete i omvårdnad, Avancerad nivå 15 hp.
Författare: Daniel Hällsten
Daniel Eneroth
Handledare:
Mona Persenius
Examinerande Lärare:
Marie- Louise Hall Lord
Examinator:
Marie-Louise Hall Lord
Sidor:
30
Datum för examination: 2015-03-13
Nyckelord: Interventioner, omvårdnadsåtgärder, patientsäkerhet, intrahospitala transporter,
intensivvård Introduktion: Intensivvårdspatienter behöver i olika utsträckning transporteras från
intensivvårdsavdelningen till andra delar av sjukhuset för att genomgå olika former av undersökningaroch
behandlingar. Dessa transporter är förenade med risker för patienten, orsakade av både teknisk apparatur,
men även av personal som utför transporten. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa aspekter av
betydelse för att minska risken för komplikationer och vårdskador vid intrahospitala transporter av
intensivvårdspatienter. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som samlats in
från tidigare genomförd forskning. Efter urval och artikelgranskning återstod nio artiklar. Artiklarna som
användes hade en fördelning på en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar vilka sedan låg till grund för
resultatet. Resultat: Resultatet visar på faktorer som påverkar patientsäkerheten kring den intrahospitala
transporten. Det framkom tre teman. Bedömningsinstrument före och under intrahopital transport där olika
bedömningsinstrument används för att minska riskerna för komplikationer under intrahopitala transporter.
Transportteamets betydelse, som visar att specialiserade transportteam ökar säkerheten för patienten. Det
tredje temat tar upp specifika omvårdnadsåtgärder som intensivvårdssjuksköterkan kan utföra för att
motverka hypotermi. Konklusion: Studien visar att användandet av bedömningsinstrument vid
genomförandet av en intrahospital transport minskar riskerna för att patienten drabbas av vårdskador.
Vidare belyser resultatet att specialiserade transportteam minskar tillbud orsakade av teknisk utrustning och
tillbud orsakade av personal. Det framkom även specifika omvårdnadsåtgärder som är gynnsamma för
patienten, vilket intensivvårdssjuksköterskan kan genomföra. Författarna drar slutsatsen att det idag finns
begränsad forskning inom området patientsäkerhet vid intrahospitala transporter.
ABSTRACT
Title: Interventions to improve patient safety in intrahospital transports of the
critically ill patients
Faculty: Karlstad Universitet
Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap
Institutionen för hälsovetenskaper, Omvårdnad
Course: Examensarbete i omvårdnad, Avancerad nivå 15 hp
Athours: Daniel Hällsten
Daniel Eneroth
Supervisor:
Mona Persenius
Examiner:
Marie-Louise Hall Lord
Pages: 30
Date of examination: 2015-03-13
Key words: Interventions, nursing, patient safety, intrahospital transport, intensive care
Introduction: Critically ill patients are in need of intrahospital transportation out from the
intensive care unit to other places within the hospital to perform diagnostic tests or to receive
therapeutic special care. These intrahospital transports are exposing the patient to risks, caused by
technical malfunction as well as by the staff accompanying the transport. Aim: The aim of this
study was to illustrate aspects of importance in how to minimize the risks involved with
intrahospital transports. Method: This is a systematic review of literature of earlier research. After
critically reviewing the included articles there werenine studies left to form the result, composed
of one qualitative study and eight quantitative studies. Results: The result showed an
assessmenttools to use before and during intrahospital transports, the effects of improved patient
safety by having a specialized transport team handle the intrahospital transports and specific
nursing interventions. Conclusion: This study shows that the use of an assessmenttool reduces the
risk of incidents during the intrahospital transports. The problems with technical malfunction and
staff mishaps can further be reduced by utilizing a specialized transportteam. It also shows how
the intensive care nurse can perform specific nursing interventions that favorable for the patient.
The authors comes to the conclusion that existing research of patient safety during intrahospital
transports today is limited.
Innehållsförteckning
Bakgrund ....................................................................................................................................................... 5
Intensivvårdssjuksköterskans kompetens .................................................................................................. 5
Patientsäkerhet ........................................................................................................................................... 5
Risker med intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter............................................................... 6
Fysiologiska komplikationer ................................................................................................................. 7
Komplikationer orsakad av medicinteknisk utrustning ......................................................................... 7
Komplikationer på grund av brister i organisation ................................................................................ 7
Komplikationer orsakad av personal ..................................................................................................... 7
Patientens upplevelse av ångest inför intrahospitala transporter ........................................................... 7
Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av stress och oro .................................................................. 8
Problemformulering ...................................................................................................................................... 8
Syfte ............................................................................................................................................................... 8
Metod ............................................................................................................................................................. 8
Design ........................................................................................................................................................ 8
Datainsamling och urval ............................................................................................................................ 9
Data analys .............................................................................................................................................. 11
Forskningsetiska överväganden............................................................................................................... 12
Resultat ........................................................................................................................................................ 13
Översikt över inkluderade artiklar ........................................................................................................... 13
Bedömningsinstrument före och under intrahospital transport ............................................................... 16
Transportteamets betydelse ..................................................................................................................... 17
Specifika omvårdnadsåtgärder ................................................................................................................ 18
Resultatdiskussion ....................................................................................................................................... 18
Metoddiskussion .......................................................................................................................................... 20
Examensarbetets betydelse och fortsatt forskning ...................................................................................... 21
Konklusion .................................................................................................................................................. 21
Referenser .................................................................................................................................................... 21
5
Bakgrund Patienter behöver i olika utsträckning transporteras för att få vård, undersökning och behandling.
Prehospitala transporter sker från en plats utanför ett sjukhusområde till ett sjukhus och patienter
som transporteras från ett sjukhus till ett annat genomgår en interhospital transport. Patienter som
vårdas på intensivvårdsavdelningar behöver ibland transporteras mellan undersökningar och
behandlingar inom sjukhuset eller till andra sjukhus (ICS, 2011). Intensive Care Society (ICS,
2011) använder begreppet intrahospital transport vid förflyttning av patient mellan olika enheter
inom samma sjukhus. Detta arbete ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskans kompetens
då den intrahospitalatransporten innebär risker för komplikationer för den svårt sjuka patienten.
Ställningstagande skall tas om den intrahospitala transporten är nödvändig i förhållande till
riskerna det innebär. Genom att noga planera och bedöma medicinska och omvårdnadsmässiga
risker innan transporten genomförs samt att vikt läggs på att ha en god beredskap under den
intrahospitala transporten om något problem kan tillstöta kan riskerna för vårdskada minska (ICS,
2011).
Intensivvårdssjuksköterskans kompetens Intensivvårdssjuksköterskan har en specialkompetens inom intensivvård och ska kunna tillgodose
och behandla patienten och möta anhöriga i komplexa vårdsituationer. Arbetet präglas av att både
arbeta självständigt och ihop med andra yrkeskategorier. Intensivvårdssjuksköterskans
arbetsuppgifter skiljer sig inte mellan att vårda patienten på avdelningen eller under transport utan
ska hela tiden observera, behandla och dokumentera. Inför den intrahospitala transporten ska
strävan ske för att minimera den utrustning som skall med för att underlätta uppgiften samt att
under själva intrahospitala transporten undvika behandlingar som kan göras senare (Gullbrandsen
& Stubberud, 2009).
Intensivvårdssjuksköterskan måste kunna identifiera, bedöma, övervaka, utföra och utvärdera
omvårdnadsåtgärder efter patientens individuella behov. Det finns krav på att
intensivvårdssjuksköterskan ska kunna handha avancerad medicinskteknisk utrustning samt ha
förmåga att utvärdera information från kliniska undersökningar och avancerad monitorering
(AnIva, 2007). Vidare ska intensivvårdssjuksköterskan ha handlingsberedskap för förändringar i
patientens tillstånd, och ska sträva efter att minimera risker och förebygga ohälsa.
Intensivvårdssjuksköterskan ska också integrera evidens från vetenskapliga resultat och beprövad
erfarenhet i omvårdnaden av patienten. Det åligger intensivvårdssjuksköterskan att initiera och
leda förbättringsarbeten samt att utarbeta och ta del av riktlinjer med andra vårdenheter.
Intensivvårdssjuksköterskan ska även kunna leda, prioritera samt fördela vårdarbetet i ett team
utifrån en personcentrerad vård. Intensivvårdssjuksköterskan ska därtill vara ekonomiskt
uppmärksam och arbeta kostnadseffektivt samt sträva efter att utnyttja resurserna optimalt. Det är
viktigt att kunna samverka med olika yrkesgrupper och vårdteam, för att ge patienten bästa möjliga
omhändertagande (AnIva, 2007).
Patientsäkerhet
Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659, 3 Kap §1-8), åligger det vårdgivaren att vidta åtgärder för
att förebygga vårdskador. Vårdgivaren ska planera och leda verksamheten på ett sätt som
minimerar risken för att patienten ska drabbas av en vårdskada. Det är även vårdgivarens ansvar
att utreda händelser som medfört eller kunde ha medfört vårdskada, samt anmäla händelsen till
6
socialstyrelsen. Patienten har rätt att snarast möjligt bli informerad om han eller hon drabbats av
vårdskada.
Vårdskada är ett begrepp enligt PSL (2010:659, 1 Kap §5-6), vilket innebär; "Lidande, kroppslig
eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder
hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården." Vidare beskriver
patientsäkerhetslagen att begreppet "patientsäkerhet" avser skydd mot vårdskada.
Utvecklingen har under årens lopp gått från ett s.k. individbaserat synsätt där skulden lagts på
enskilda personer vid uppkomna vårdskador under intrahospitalatransporter, till att idag ha ett
systembaserat synsätt som tillsammans med det individbaserade synsättet ser på alla faktorer som
ligger bakom orsaken till vårdskador. På det viset granskas inte bara individen, utan även
organisationen så att det finns klara direktiv och behandlingsriktlinjer för att eliminera vårdskador
i arbetet (Lindh & Sahlqvist, 2012).
Enligt gällande vårdrutin från Centralsjukhuset Karlstad (Landstinget i Värmland, 2013), är det
intensivvårdssjuksköterskan som självständigt ansvarar för den intrahospitala transporten, men att
patientansvarig narkosläkare har det medicinska ansvaret. Det åligger narkosläkaren att besluta om
läkare behöver följa med vid transporten. Intensivvårdssjuksköterskan har under transporten
ansvar för att övervaka patientens tillstånd med hjälp av avancerad övervaknings utrustning.
Intensivvårdsjuksköterskan ska i samråd med narkosläkare sträva efter att minimera antalet
pågående infusioner och läkemedel som går med volym- eller sprutpump under själva transporten.
Transporten bör också planeras så att den sker efter avslutad sondmatning.
För att minska riskerna med all vård bör personalen arbeta efter väl utformade standardrutiner där
både sjuksköterskor och läkare arbetar i team. Vidare behövs klara regler som bör följas för att
snabbt kunna upptäcka och eliminera risker som uppstått. Teamarbete har visat sig i studier ge en
ökad kvalitet och färre vårdskador. Även kommunikation ses som en aspekt som stärker säkerheten
i arbetet samt, att kunna upptäcka olika varningstecken som antyder att en situation är på väg att
utvecklas (Lindh & Sahlqvist, 2012).
Mclenon(2004) beskriver vikten av att använda sig av speciella transportteam för att säkerställa
den intrahospitala transporten. Teamen skall bestå av väl sammansatta grupper som består av både
läkare och sjuksköterskor som fungerar väl ihop och har klara riktlinjer om hur vården skall utförs
under transporten.
Risker med intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter
Att transportera patienter inom eller mellan vårdinrättningar är alltid förknippat med risker för
patienten. Riskerna ökar för infektioner samt att informationsöverföringen mellan olika enheter
kan leda till negativa konsekvenser för patienten. Grunden till komplikationer under den
intrahospitala transporten ligger både i patientens tillstånd men även krånglande utrustningen som
används under transport (Waydhas et al., 1999). Tidigare forskning har visat att 34-37,4%
(Waydhas et al., 1999;Powers, et al., 2007) av alla intrahospitala transporter med intensivvårds
patienter drabbas av någon form av komplikation, och kan vara så hög som 70-75% (Waydhas et
al., 1999) där den högsta siffran hade ett samband med personalens mindre erfarenhet
7
(Goulardinset al., 2010). Komplikationer kan vara icke önskvärda fysiologiska förändringar i
intensivvårdspatientens tillstånd, fel på medicinteknisk utrustning, organisationsfel eller brister
hos personal som utför den intrahospitala transporten (Fanara et al.,2010).
Fysiologiska komplikationer
Vanliga fysiologiska komplikationer för intensivvårdspatienter som genomgår en intrahospital
transport är pneumothorax, atelektaser, hypo- eller hyperglykemi, hypernatremi (Schwebel et al.,
2013), ökad hjärtfrekvens, ökat systoliskt blodtryck, hjärtinfarkt, arytmier, förändrat
andningsmönster, sänkt syremättnad, ökat intrakraniellt tryck, agitation och hjärtstillestånd
(Goulardinset al., 2010; Voigt et al., 2009). Ökat blodtryck och förändrad hjärtfrekvens är de mest
frekventa fynden (Goulardins et al., 2010). Intensivvårdspatienter som genomgått kirurgi eller har
brännskador har en ökad risk att drabbas av hypotermi (Gillman et al., 2006). Det finns ett samband
mellan intrahospital transport och förlängd vårdtid på intensivvårdsavdelning, men inte någon
ökning i mortalitet för de transporterade patienterna. Respiratorbehandlade patienter löper en ökad
risk för att drabbas av Ventilator Associated Pneumonia (VAP) (Schwebel et al., 2013; Powers,
2007).
Komplikationer orsakad av medicinteknisk utrustning
Tekniska komplikationer sker i form av oavsiktliga avstängningar av respiratorer eller
övervakningsapparatur, strömavbrott, problem med infusionspumpar vilket kan ge ytterligare
komplikationer vid uppehåll från administrering av läkemedel, samt dränage som lossnat (Doring
et al.,1999; Beckman et al., 2004). Syrgas kan ta slut trots goda förberedelser p.g.a. otäta
packningar eller förlängd vistelse utanför intensivvårdsavdelningen (Goulardins et al., 2010).
Batterier kan vara felkällan till de tekniska problemen (Goulardins et al.,2010; Gillman et al., 2006)
och till och med vara urladdade omutrustningen inte hunnit ladda upp batterierna mellan
transporterna (Gillman et al., 2006). Komplikationer av teknisk art kan även orsakas av sjukhusets
konstruktion, t.ex. dörrar och hissar i den intrahospitala transportens väg (Beckman et al., 2004).
Komplikationer på grund av brister i organisation
Försenad intrahospital transport på grund av platsbrist eller väntan inför undersökning kan ge
komplikationer för patienten (Fanara et al., 2010). Intrahospitala transporter är krävande i både tid
och arbetskraft. Genom att vara resurskrävande kan det indirekt påverka övriga patienter som är
kvar på intensivvårdsavdelningen (Kalisch et al., 1995).
Komplikationer orsakad av personal
Komplikationer orsakade av medföljande personal vid intrahospitala transporter är incidenter med
bristande kommunikation, felaktig hantering av patientens luftvägar, oavsiktlig extubation,
urdragna eller icke-korrekt fixerade katetrar av olika slag, samt brister vid fixering av utrustning
inför transport (Beckman et al., 2004). Personalen kan ha bristande kunskap och erfarenhet i att
hantera en intensivvårdspatient under en intrahospital transport (Goulardins et al., 2010).
Patientens upplevelse av ångest inför intrahospitala transporter
För patienten kan tiden på dygnet då intrahospitala transporter sker öka risken för att uppleva
ångest. En studie i Storbritannien har granskat intensivvårdspatienters upplevda ångest innan och
efter en intrahospital transport. Patienterna i studien hade vistats mer än 24 timmar på
intensivvårdsavdelning och samtliga transporter var överflyttningar till annan avdelning. De fann
ingen signifikant skillnad på upplevd ångest hos patienter som blev informerade om att en transport
8
skulle ske, jämfört med de som inte fick någon information. Hos de patienter som genomgått en
transport under natten uppstod en ökning i upplevd ångest jämfört med de patienter som
transporterats under dagen (Jones&McCairnet al., 2013).
Högre risk för att uppleva ångest har äldre kvinnliga patienter med bristande socialt nätverk och
lång vårdtid på intensivvårdsavdelningen (Brodsky-Israeli et al., 2011).
Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av stress och oro
Faktorer som påverkar den intrahospitala transporten kan vara både den mänskliga faktorn och
utrustning som krånglar men med god planering av den intrahospitala transporten kan båda faktorer
begränsas. Orsaken kan även grunda sig i vilket tillstånd patienten befinner sig i. Ju mer kritiskt
sjuk patienten är ju större är risken för att problem uppstår (Darcy et al., 2010).
Intensivvårdssjuksköterskor upplever ofta stress i samband med intrahospitala transporter (Darcy
et al., 2010; Pope et al., 2003). Faktorer som bidrar till oro är att intensivvårdssjuksköterskorna är
medvetna om att patienten befinner sig i en riskfylld och utsatt situation under intrahospital
transport, där resurserna till att hantera komplikationer är begränsade (Pope et al., 2003).
Problemformulering Komplikationer vid intrahospitala transporter påverkar patienten i både det akuta skedet men även
längre fram i vårdförloppet i form av ökad infektionsrisk, som tex ventilator-assoscieradpneumoni
(VAP) eller förlängd vårdtid. Klara och tydliga rutiner kring intrahospitala transporter av patienter
ger minskade risker men även bättre handlingsberedskap. Väl fungerande rutiner skapar bättre
förutsättningar för olika yrkeskategorier att samarbeta så att risker minimeras och omvårdnaden
optimeras. Trots allt finns det risker även då riktlinjer och rutiner finns. När intensivvårdspatienter
transporteras mellan olika undersökningar och behandlingar ingår det i
intensivvårdssjuksköterskans yrkesfunktion att ansvara för omvårdnad och patientsäkerhet. Denna
litteraturstudie syftar till att granska omvårdnadsåtgärder som kan öka patientsäkerheten kring
intrahospitala transporter.
Syfte Syftet med arbetet var att belysa aspekter av betydelse för att minska risken för komplikationer
och vårdskador vid intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter.
Metod
Design Fördjupningsarbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie där data samlades in från
tidigare genomförd forskning. Detta ger möjlighet för läsaren att sätta sig in i många studieresultat
samtidigt (Polit & Beck, 2011). Relevanta artiklar som svarar mot studiens syfte eftersöktes och
kom att granskas kritiskt enligt en mall. Genom detta förfarande fördjupades kunskapen inom det
valde ämnet. Studien följer direktiv från Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU),
vilket framställt riktlinjer för hur en systematisk litteraturstudie ska utföras. SBU beskriver steg
för steg 4 faser författarna följde för att studien skulle nå en hög tillförlitlighet, genom att noga
precisera och beskriva tillvägagångssätt vid varje fas. Författarna har enligt statens beredning för
9
medicinskutvärdering (SBU, 2013) kontrollerat att inte studiens syfte sammanfaller med tidigare
forskning genom att söka på databaser från Cochrane Database of Systematic Reviews (CDSR)
och Svenska HTA-rapporter (SBU, 2013). Båda författarna till studien granskade samma artiklar
och bedömde dess innehåll först individuellt och sedan jämfördes bedömningarna och författarna
började gemensamt tolka det som framkommit. Under arbetets gång återgick författarna till
grundmaterialet för att säkerställa att rätt tolkning gjorts (Polit & Beck, 2011).
Datainsamling och urval Fas 1, formulera en tydlig problem- och/eller frågeformulering, samt bestämning av urvals-,
inklusions- och exklusionskriterier (SBU, 2013)(Tabell 1). Population, Intervention, Comparison/
Control och Outcome (PICO), användes för att ge struktur till frågeställningen. PICO är till hjälp
vid sökning efter kvantitativa studier med interventioner och diagnostik (SBU, 2013).
Tabell 1. PICO.
Population Intervention Comparison/Control Outcome
Patienter 18 år eller
äldre. Under pågående
intensivvård och i behov
av intrahospital
transport.
Interventioner i syfte att
att minska risken för
komplikationer och
vårdskador vid
intrahospitala
transporter av
intensivvårdspatienter.
Kontrollgruppen jämförs
gentemot
interventionsgruppen.
Vad blev effekten av
interventionen.
Medförde interventionen
några komplikationer.
Populationen i studien är vuxna intensivvårdspatienter som genomgår en intrahospital transport.
Inklusionskriterierna valdes för att finna artiklar som var relevanta för studiens syfte.
Inklusionskriterier: artiklar som publicerats mellan åren 2000-2014. De skulle ha ett abstrakt
(sammanfattning) för att snabbt kunna avgöra om artikeln svarade mot syftet. Artiklarna skulle
vara skrivna på engelska. De skulle vara vetenskapligt kritiskt granskade (peer-reviewed).
Studierna som granskas skulle vara utförda på vuxna intensivvårdspatienter som genomgått
intrahospitala transporter.
Fas 2, val av litteratur. Vetenskapliga artiklar söktes elektroniskt i databaserna Cinahl och PubMed.
Vi utförde en litteratursökning enligt SBU:s riktlinjer med en förberedande undersökning, där vi
sökte fritt på artiklar för att få en uppfattning av tidigare forskning och försäkrade oss om att
liknande studier inte gjorts (SBU, 2013). Därefter skedde en testsökning med flera sökord hittade
bland annat från tidigare studiers nyckelord. Sökord som användes var intensive care, patient
transfer, nursing interventions, intrahospital transports, critically ill och intrahospital transports,
nursingmeasures och nursingcare. Sökorden användes var för sig och i kombination med varandra.
Vi tog hjälp av bibliotekarier från två olika bibliotek för att komma fram till en strategi inför
huvudsökningen som skulle fånga upp artiklar som skulle svara mot vårt syfte. Huvudsökningen
utfördes med Meshtermer i PubMed och med Major Headings i Cinhal. Sökord som förekom i
10
Mesh termer fanns inte representerade bland Major Headings (Tabell 2). MESH termer som
användes var; intensivecare, intensive care unit, nurse, patient care planning, patient care
management och nursing interventions. Major headings som användes var; intrahospital transports,
critically ill, preventions, ICU. Sökorden formades i block och söktes var för sig och sedan
kombinerat. Sedan granskades artiklarna utifrån inklusions och exklusionskriterier av båda
författarna var för sig, för att se om de bedömdes vara lämpliga att använda i fas tre. Enligt SBU
ska artiklarna som hittats vid den elektroniska sökningen genomgå en bedömning av deras relevans,
en process i två steg. Först valdes artiklar ut efter att titel och abstract bedömdes kunna svara mot
studiens syfte. Båda författarna tog del av sökresultatet och bedömde var för sig vilka artiklar som
skulle beställas i fulltext. Det räckte med att en av författarna bedömde en artikel utefter titel och
abstract som lämplig för att den skulle beställas. Av totalt 365 artiklar beställdes 44 i fulltext. De
44 artiklarna lästes igenom av båda författare i full text.
Fas 3, granskning av studier. Det andra steget i relevansbedömningen utgick från SBU´s mall för
just relevansbedömning. Med mallen som ett stöd ska författarna bedöma studiens relevans utifrån
dess population, intervention, effektmått och studielängd (SBU, 2013). I de fall båda författarna
var överens om artikelns lämplighet accepterades den. Av 44 artiklar bedömdes 10 vara lämpliga.
De 34 artiklar som sållades bort hade inte inriktning mot intensivvård, intrahospitala transporter,
adekvata interventioner eller uppfyllde inklusionskriterierna. De utvalda artiklarnas referenser
granskades sedan efter studier som inte påträffats vid den automatiska sökningen. Flera artiklar
hittades och söktes upp manuellt men efter ytterligare granskning visade sig dessa artiklar inte
uppfylla inklusionskriterierna för att vara med i resultatet. Dessa studier var litteraturstudier eller
studier utan inriktning mot intensivvård.
Fas 4, evidensgradering och slutsatser. Studierna som genomgick grovsållningen granskades efter
kvalité utefter en bedömningsmall enligt Grading of Recommendations, Assessment,
Development and Evaluation (GRADE)(SBU, 2013). GRADE är ett evidensgraderingssystem som
har utvecklats internationellt och används idag av flera internationella organisationer. GRADE är
ett stöd vid utvärdering av vetenskapliga studiers evidensstyrka, genom att bedöma dess kvalité,
kvantitet och relevans. Varje studie som inkluderas genomgår en granskning enligt en mall med
frågor, som kan besvaras ja, nej, oklart eller ej tillämpligt. Varje fråga som besvaras med ett ja
stärker studiens evidensstyrka. När alla frågor besvarats skapar det ett underlag till forskaren att
använda sig av vid beslut om vilken kvalitétsnivå studien har. Studierna delas in i låg kvalité,
medelhög kvalité samt hög kvalité. SBU rekommenderar att studier av låg kvalité utesluts. Det
finns ingen bestämd gräns mellan kvalitétsnivåerna. Det är upp till forskarna att bedöma det efter
svaren i mallen (SBU, 2013).
De artiklar som nått urval 3 granskades kritiskt och utvärderades efter GRADE´s protokoll för
kvalitetsbedömning. Artiklar med studier av medelhög och hög kvalitet, togs ut till resultatet. 1 av
de 10 artiklarna bedömdes vara av låg kvalitét och sållades bort. Vid bedömning av kvalitativa
studier har GRADE ett protokoll till stöd för att reflektera över studiens pålitlighet, kliniska
relevans, trovärdighet och överförbarhet. Studien värderas även utifrån dess syfte och hantering av
data analys och metod(SBU, 2013).
Data från enskilda studier fördes fram i en sammanställning och en bedömning av styrkan av det
vetenskapliga underlaget görs innan resultatet sammanfattas. Båda författarna utförde enskilt en
11
evidensgradering för varje artikel. Sedan jämförs artikelns evidensgraderingar och en diskussion
förs för att komma fram till en gemensam bedömning (SBU, 2013). Efter huvudsökningen sker till
sist en uppdaterande sökning då studien nästan är färdig för att fånga upp nyligen publicerade
studier som uppfyller inklusionkriteriet (Forsberg&Wengström, 2008).
Tabell 2. Elektronisk sökning. S1 Transfer, Intrahospital AND Critical Care OR Intensive Care
S2 Transfer, Intrahospital AND Critical Care OR Intensive Care AND Nursing measures
S3 Transfer, Intrahospital AND Critical Care OR Intensive Care AND Nursing Care
S4 Critical Care OR Critical Care Nursing AND Patient Transfer AND Nursing Care
S5 Critical Care OR Critical Care Nursing AND Patient Transfer AND Nursing Care
S6 Critical Care OR Critical Care Nursing AND Patient Transfer AND Nursing Measures
Databas Sökord
huvudsökning vid Kriterier Artiklar Urval 1
Efter titel
och
abstrakt
Urval 2
Efter
relevans
Inkluderade i
studien
Cinahl S1, S2 & S3 Peer Reviewed,
English Language,
All Adult, Published
date 20000101-
20141231
273 41
8
7
PubMed S4, S5 & S6 Published
20000101-
20141231; Adult 19+
years; English
language
88 3
2
2
Totalt
artiklar antal 361 44 10 9
Data analys De inkluderade artiklarna kvalitéts bedömdes och presenterades därefter i en artikelöversikt i
tabellform (Tabell 3). Artiklarnas resultat var sammstämmiga på det viset att interventionerna
hade en positiv effekt, men de hade också stor variation sinsemellan vad gällde urval,
utvärderingseffekt och kontrollmått. Utifrån artikelöversikten försökte författarna genom
innehållsanalys med induktiv ansats besvara studiens frågeställning utan att ha en förutbestämd
uppfattning av svaret. I artiklarna sökte vi faktorer med samband och mönster likväl som
12
motsägelser för att bilda teman eller kategorier. Analysen av data präglades av kontinuerlig
kontroll av att dess innehåll stämde överens med studiens syfte (Polit & Beck, 2013).
Forskningsetiska överväganden Materialet granskades noggrant och texten analyserades kontinuerligt utifrån sitt ursprung så ingen
text skulle förvrängas eller tas ur sitt sammanhang (Vetenskapsrådet, 2011). Data från de utvalda
artiklarna återgavs så sanningsenligt och noggrant översatt som möjligt och författarna strävade
efter att behålla en objektiv syn på det insamlade materialet. Data som studien bygger på är
hämtade från originalkällor (Polit & Beck, 2013). Ett etiskt förhållningssätt i forskarsammanhang
innebär inte enbart att skydda och försvara mänskliga rättigheter utan också att undvika alla former
av plagiat, användande av falska data och manipulerande av tidigare forskning (Vetenskapsrådet,
2011). Detta etiska förhållningssätt kom att beaktas under examenarbetets gång. Då denna
litteraturstudie utgår från redan publicerade studier innebär det att valda artiklar redan har
genomgått etisk prövning av etikprövningsnämd (Vetenskapsrådet, 2011).
13
Resultat Studien bygger på 1 kvalitativ samt 8 kvantitativa artiklar som beskriver interventioner för att
undvika komplikationer vid intrahospitala transporter (Tabell 3). Utifrån artiklarna har vi
sammanfört de studier svarar mot syftet. Interventionerna som framkom i resultatet är grupperade
i tre kategorier.
Översikt över inkluderade artiklar Tabell 3. Inkluderade artiklar Författare År Nationalitet
Design Urval Inklusions/
exklusions kriterier Intervention Hantering
av bortfall Effekter Studiens
kvalitét enligt GRADE och
kommentarer Arlt, M. et
al. 2010 Tyskland
Kvantitativ
prospektiv
observations
studie
21vuxna patienter med
kardiogen chock
inkluderades. Både vid
inter- och intrahospital
transport. Patienter med
terminala sjukdomar
exkluderades.
Införande av en
handhållen
extracorporeal membrane
oxygenation
(ECMO) apparat för att hålla
patienter med
kardiogen chock
cirkulatoriskt
stabila under
transport. ECMO
sköttes av ett
mobilt specialist
team bestående av
narkosläkare,
thoraxkirurg,
perfusionist samt
en
intensivvårdssjuksk
öterska.
Bortfall på
4 patienter
som avled innan
uppkopplin g av ECMO.
Samtliga
patienter
stabiliserades
cirkulatoriskt. 60% överlevde
mer än 30
dagar.
Författarna
påpekar
vikten av
snabbhet och
ett
kompetent
team.
Hög kvalité.
Hög reabilitet
och validitet. Något
begränsad överförbarhet till interventioner
för
intensivvårdss
juksköterskor.
Berube, M
et al. 2013 Kanada
Kvantitativ,
prospektiv
kohortstudie .
Alla intensivvårdsp atienter
från 18 år. Effekten av att
använda ett bedömningsinstru
ment inför
intrahospitaltransp
ort.
10 % bortfall.
Det mesta
av
bortfallet
berodde på inkomplett dokumnent ation eller
vikarierand
e personal.
Signifikant
förbättring i
patientsäkerh
et. Mindre
komplikation
er med
utrustning
och
sviktande
kliniskt
tillstånd för
patienten.
Hög kvalitet,
prospektiv
studie med
för och
efterundersök
ningar under 7
månaders
tid.
14
Jarden, R J
et al. 2009 Nya Zeeland
Kvalitativ studie.Ansat s ej
beskriven.
Ostrukturera de intervjuer
med enskilda
Bekvämlighets urval. 22
intensivvårdssjuksköterskor
s från samma arbetsplats
Ett transportdokument
som stöd inför och
under intrahospital
transport.
Ej
beskriven. Upplevelse
av bättre förberedelse
inför den
intrahospital
transport.
Lättare att bedömma
och
Medelhög kvalitet, är
utförd på
egen avdelning
med
bekvämlighet
intensivvård
ssjukskötersk
or.
övervaka
patienten. s urval.
Kue, P et al. 2011 USA
Kvantitativ,
retrospektiv
studie.
Samtliga intrahospitala
transporter
teamet utförde
under 6
månader. Intrahospitala
transporter
med vissa
tekniska
problem
exkluderades.
Effekten av ett
specialiserat
intrahospitalt
transportteam.
8,2% bortfall
p.g.a. ofullständi
g dokumentat
ion.
Specialteam
minskar
risken för
komplikation
er under
intrahospitala
transport.
Medelhögkva lité. Hög
validitet och
reabilitet.
Risk för
bedömningsbi
as.
Mazza, B.F. et al. 2008 Brazilien
Kvantitativ
prospektiv
kohortstudie
37 intrahospitala
transporter
studerades
med den nya
rutinen. Jämfördes med
30 patienter i
annan grupp. Patienter från 18 år i
respirator.
Interhospitala
transporter
exkluderades.
Rutin där ny
medicinskteknisk
utrustning infördes
tillsammans med
ett specialiserat
transport team för
att minska
komplikationer vid
intrahospitala
transporter
Ej
beskriven. Modern
övervaknings
utrustning
och
respiratorer
tillsammans
med ett
bestämt
transport
team
minskade
risken för
komplikation
er.
Medelhög kvalité. Viss
risk för
rapporterings
bias. Studien
är inte sponsrad men
gjord i
samarbete
med tillverkaren
av
respiratorer.
15
Meneguin, S. et al. 2014 Brassilien
Kvantitativ
tvärsnittsstu
die.
459
intrahospitala
transporter
granskades.
Inklusionskrite rier var
patienter med
respiratorvård
och/ eller stöd
av vasoaktiva
droger samt att
destinationen
var sjukhusets datortomografi .
Observation över
effekten av ett specialiserat
transport team som
följer anvisade
rutiner.
Inget
bortfall. Studien uppmanar sjukhus till att
organisera ett speciliserattra
nsporteam
som tränar
och övar
regelbundet.
Medelhög
kvalité.
Tvärsnittsstud ie som har
svag styrka
när det
kommer till
att visa interventione
ns
effek
t. Slutsatsen
i
studien dras
utifrån andra
studiers
resultat.
Författarna
till
studi
en nämner att
de misstänker
rapporterings
bias. Pradeep, M.
et al. 2014 Indien
Kvantitativ
prospektivo
bservationss
tudie.
254 patienter
deltog i
studien på ett
sjukhus under
Intrahospitala
transporter utförda av ett specialist
team som följde
Ejbeskrive n.
Resultat
visade på
minskning av
komplikation
Medelhög
kvalité.
ett års tid. förutbestämda
rutiner. er under den
intrahospitala
transporten.
Stor vikt lades
vid att den
medföljande
läkaren i
teamet var
intensivist.
16
Scheck, T et al. 2004 Österrike
Kvantitativ, prospektiv
kohortstudie .
Randomiserat
urval. 30 patienter deltog
i studien.
Endast
traumapatiente
r i respirator som nyligen
genomgått
bukkirurgi.
Ålder 20-50 år
och mellan 160-180 cm
långa.Exklusio
n av patienter
med skall- eller ryggskada och patienter som
haft
hjärtstillestånd .
Aktiv uppvärmning jämfört med passiv uppvärmning under
intrahospital
transport.
Inget
bortfall. Aktiv
uppvärmning motverkade
hypotermi.
Samtliga
patienter med passiv
uppvärmning
fick en lägre
kroppstemper
atur under den
intrahospitala
transporten.
Högkvalitét.
Något litet och
snävt urval
kan begränsa
dess
överförbarhet.
Siegel,P et
al. 2009 USA
Kvantitativ
studie, baserad på en studie
med införandet av 12
dagliga mål,
med inriktning på
kommunikat ion och teamarbete
inom
intensivvård.
Studien föregicks av
utbildning
inom de tolv
stegen. Man villesedan
mäta effekten
av det införda
dokumentet 3
månader efter
införandet.
12 dagliga mål där
säkerhet kring intensivvårdstransp
orter är det första
steget.
46%av
sjukskötesk
orna svarade
på enkäten.
87 % svarade
att de använde instrumentet
dagligen. 63% tyckte att kommunikati onen blev
bättre mellan
olika
yrkesgrupper.
68% tyckte
att instrumentet
stärkte
säkerheten
kring
patienten.
Medelhög
kvalité bara
46% svarade
på enkäten.
Framgår inte
hur många
som ingick i
studien.
Bedömningsinstrument före och under intrahospital transport Genom att noga planera och organisera transporten kan riskerna minska med att tillbud uppstår.
Berube et al., (2013) har granskat ett bedömningsinstrument som fick namnet SecurEx. Det går
ut på att i förbyggande syfte, två timmar innan transport gå igenom en mall som skall fånga upp
riskfaktorer som kan påverka patienten under den intrahospitala transporten. Patienter som
bedömdes enligt SecurEx kodades och fick en färgkod som låg till grund för åtgärder och
bedömning av patienten. Varje risk som uppdagades följdes av en eller flera åtgärder som skulle
åtgärdas innan transport. Studien visade att frekvensen av komplikationer under intrahospital
17
transport minskade från 25% till 7,5% när det gällde problem med teknisk utrustning. Klinisk
försämring av patienten minskade från 24,4% till 17,1%. En konsekvens av interventionen var att
den intrahospitala transporten marginellt försenades pga tiden det tog att utföra bedömningen.
Siegel et al.,(2009) har i sin studie utformat ett verktyg som är en manual i tolv steg som
intensivvårdssjuksköterskan ska använda i det dagliga arbetet kring patienten. Syftet med
manualen är att ha ett helhets perspektiv kring arbetet runt patienten där flera olika yrkesgrupper
sammarbetar. Den första punkten handlar om intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter
och skall ligga till grund för att transporten skall ske säkert och att tillbuden skall elimineras. För
att de intrahospitala transporterna skall kunna genomföras säkert skall de olika
personalgruppersom verkar runt patienten samträna regelbundet för att ha ett bra samspel så att
risker och tillbud lättare upptäcks och elimineras.
Jarden et al., (2008) har i sin kvalitativa studie granskat ett dokumentationsverktyg som
intensivvårdssjuksköterskan kan ta hjälp av vid genomförandet av intrahospitala transporter.
Själva dokumentet är ett dubbelsidig A4 papper som består av fyra viktiga grundpelare för en
säker transport. Förberedelser består av att ha en checklista inför transporten som innefattar allt från genomgång av teknisk utrustning till att informera både avdelningens ledning och anhöriga
om transporten. Första steget i dokumenten är en övergripande topp till tå undersökning som
innebär en snabb visuell granskning av patienten för att i nästa steg mer noggrant gå över
patienten när väl respirator och annan övervakningsutrustning är uppkopplad. Steg 3 är
dokumentation var 20:e minut under själva transporten av vitalparametrar och i det 4:e steget
genomgår patienten en avslutande bedömning då den intrahospitala transporten är avslutad och
patienten åter är uppkopplad till ordinarie utrustning. Intensivvårdssjuksköterskan för in data i
dokumentetet innan intrahospital transport för att ha ett utgångsvärde som referensvärde under
transporten. Interventionen visade att det underlättar för personalen att snabbt upptäcka
förändringar i patientens tillstånd och det gick snabbare att utföra åtgärder.
Transportteamets betydelse Olika sjukhus har i olika utsträckning speciella transportteam som sköter de interhospitala
transporterna. Dessa team kan bestå av olika konstellationer av personal. Kue et al., (2011)
beskriver att intrahospitala transporter på ett trauma sjukhus i USA sorteras i 4 klasser. Sjukhuset
har använt sig av specialiserade transportteam sedan 2002. Samtliga medlemmar har utbildning i
Advanced Cardiac Life Support, Pediatric Advanced Life Support, Neonatal Resusucitation
Program and International Trauma Life Support. Dessutom är de speciellt utbildade i teknisk
utrustning som aortaballongpump, respiratorer och instrument för hjärtövervakning.
Intrahospitala transporter som klassas från ett eller två bedöms inte ha behov av sjukvårdskunnig
personal. Klass 3 är i behov av en eller två teammedlemmar men inte behov av en sjuksköterska.
Klass 4 är generellt intensivvårdspatienter då hela teamet ingår. I teamet ingår
läkare,intensivvårdssköterskor samt respiratorterapeuter. Totalt utför sjukhuset ca 7000
transporter per år. Undersökningar visar att 1,7% av de intrahospitala transporterna i klass 4
under en 6 månaders period drabbades av en allvarlig händelse som utsatte patientenför fara.
Detta jämförs med tidigare forskning där frekvensen av allvarliga tillbud som uppstått under
intrahospital transport legat upp mot 8%. Meneguin et al.,(2014) belyser vikten av att ha
speciella transportteam under intrahospitala transporter. Flera studier visar att tillbuden som är
kopplade till teknisk utrustning och tillbuden som är orsakade av personal minskar när
intrahospitala transporter av specialiserade team används (Kue et al., 2011; Mazza et al., 2008;
18
Meneguin et al., 2014; Pradeepet al., 2014; Arltet al., 2010). Transportteamen skall komponeras
efter patientens behov men skall inte bestå av mindre än två personer och minst en
intensivvårdssjuksköterska från den intensivvårdsavdelning patienten tillhör. Även Pradeep et al.
(2014) tar upp effekten av transportteam som ligger till grunden för att lyckas med den
intrahospitala transporten. Teamet med en kombination av goda förberedelser skapar
förutsättning för att minska riskerna med den intrahospitala transporten.
Specifika omvårdnadsåtgärder Vissa patienter är i behov av specifika omvårdnadsåtgärder för att inte förvärras i sitt kliniska
tillstånd. Intensivvårdspatienter i allmänhet, men speciellt patienter utsatta för trauma, brännskador
eller kirurgi löper risk för hypotermi under intrahospitala transporter. Diagnostiska undersökningar,
som t.ex. datortomografier äger rum i svala lokaler och kan ta flera minuter att genomföra. Med
hjälp av aktiv värmning i form av elfiltar eller varmluftfiltar kan patienten undvika att sjunka i
temperatur i samband med den intrahospitala transporten (Scheck et al., 2004). Som
intensivvårdssjuksköterska måste patientens behov kunna identifieras och bedömas efter
individens behov så att lämplig omvårdnadsåtgärd kan sättas in (AnIva). Scheck et al.,(2004)
kunde se en signifikant skillnad i uppmätt kroppstemperatur i sin studie. Samtliga individer i
kontrollgruppen utan aktiv uppvärmning hade en lägre kroppstemperatur efter den intrahospitala
transporten jämfört med försöksgruppen där samtliga individer hade en bibehållen
kroppstemperatur. Även om samtliga individer i kontrollgruppen utan aktiv uppvärmning hade en
nedsatt kroppstemperatur efter den intrahospitala transporten hade ingen patient en lägre
temperatur än 35,9°. Aktiv uppvärmning skedde med elfiltar vilka kan drivas från elnätet eller
fungera självständigt med batteridrift i ca 40 minuter. Den genomsnittliga intrahospitala
transporten i studien tog 60 minuter att genomföra. Temperaturen i sjukhusets lokaler var 21°men
på grund av tekniska krav måste datortomografin ske i lokaler som har en temperatur på 16°.
Resultatdiskussion Vi har i vår systematiska litteraturstudie lyft fram omvårdnadsåtgärder som
intensivvårdssjuksköterskan kan vidta för att minska riskerna vid intrahospitala transporter av
intensivvårdspatienter. Att bedöma och förbereda patienten innan den intrahospitala transporten
minskar frekvensen av tillbud. Berube et al.,(2013); Meneguin et al.(2014) har i sin studie visat
effekten av bedömning av patienten och att ha rutiner för genomgång av teknisk utrustning innan
intrahospital transport. Interventionen har gett en minskad frekvens av tillbud under intrahospital
transport. Att ha en checklista och rutiner som alla går igenom innan intrahospital transport verkar
underlätta både för personalen i sina förberedelser men även skapar förutsättning för att snabbare
upptäcka tillbud som uppstår. Jarden et al.,(2008) har i sin kvalitativa studie baserad på intervjuer,
undersökt intensivvårdsjuksköterskors upplevelser av att använda ett bedömningsinstrument som
följer en utarbetad plan med en check-lista som försöker fånga upp alla delar i kedjan kring en
intrahospital transport. Checklistan går igenom både teknisk utrustning och patienten men även
organisationen vad gäller t.ex. överrapportering av patienten. Personalen beskrev hur de kände att
transporten förbereddes mer noggrant med hjälp av checklistan men att brister fanns i
utvärderingen av rutinen och att det fanns brister i själva användandet av dokumentet. Dessa brister
var uteblivna åtgärder efter förbättringsförslag och att det skiljde sig åt bland personalen hur
mycket av dokumentet de använde sig av. Jarden et al., (2008) fann i sin studie vikten av att med
hjälp av ett bedömningsinstrument tydligare synliggöra vilken kompetens som behövdes under
19
själva transporten. Esmail et al., (2004) fann i en liknande studie att ett en checklista inför
intrahospital transport var uppskattat hos oerfaren personal, medan de erfarna
intensivvårdsjuksköterskorna hade en tendens till att ignorera den. Användandet av checklistan
minskade även vid intrahospitala transporter med kort distans. Checklistor ökar patientsäkerheten
men är menlösa om de inte används. Studien betonar vikten av att en checklista måste vara
användarvänlig.
Att använda sig av speciella transportteam är något som används mer och mer. Dessa team är
utbildade och har ytterligare kompetens inom vissa områden som rör själva transporten. Kue et al.,
(2011) har i sin studie granskat effekten av att ha specialiserade transportteam. Genom att bedöma
och klassa patienterna skall de lättare fånga upp och identifiera riskpatienter och på så vis
skräddarsy vilken kompetens som krävs vid varje enskild intrahospital transport. Jämförelser med
tidigare studier där andelen tillbud var 8 % (Kue et al., 2011). Vi ser ingen klar beskrivning över
vilken kompetens eller vilka rutiner personalen som deltog i de intrahospitala transporterna hade
men studierna visar att frekvensen av tillbud med speciella transportteam sjönk drastiskt. Teamen
har en viktig funktion i att minska risker och öka säkerheten kring intrahospitala transporter av
patienten. Gemensamt för studierna är att specialiserade transportteam rekommenderas, och att de
kan ha olika konstellationer på olika ställen vilket säkert kan vara grundat i kultur och tidigare
erfarenheter. En fördel är att ha speciella bedömningsunderlag för att fånga upp riskpatienterna,
vilket kan vara till hjälp för prevention av tillbud under intrahospitala transporter. Att vara
samtränad inom sin egen yrkesgrupp är viktigt när fler än en intensivvårdssjuksköterska arbetar
kring patienten, men även tillsammans med andra personalkategorier måste arbetet vara väl
organiserat och följa fasta rutiner. En förutsättning är att grupperna har en god kommunikation
samt regelbunden träning inom specifika moment. Denna studie riktar sig mot intrahospitala
transporter där träningen är ännu mer viktig då en stor andel av de intrahospitala transporterna
drabbas av tillbud vilket även (Siegel, et al., 2009) konstaterar. Inter- och intrahospitala transporter
av barn som vårdas på intensivvårdsavdelning är väl omskrivet, vi har dock valt att exkludera barn
från den här studien men vi finner det av värde att belysa forskningen av intrahospitala transporter
av barn och transportteamets effekter på transporter. Blakeman et al.,(2013) påvisar att transporter
av barn inte skiljer sig så mycket från transporter av vuxna patienter när dokumenterade tillbud
granskas. Även hos intrahospitala transporter med barn kan många av tillbuden förknippas med
utrustning och dess brister. Att använda sig av specialiserade transportteam när det gäller barn
verkar bygga på längre dokumenterad erfarenhet i litteraturen. Även med inter- och intrahospitala
transporter av barn finns vinst av att ha specialiserade team som bistår transporten. Studien som
Blakeman et al gjorde på 229 inter- och intrahospitala transporter visade att om teamen bestod av
en specialistutbildad sjuksköterska ihop med respiratorterapeuter minskades antalet tillbud från
23 % till 9 %. Transporttiden förlängdes ofta då teamen bistod transporten men vinsten av
minskade antal tillbud övervägde detta. Genom att transportteamen jobbade efter att ha patienterna
cirkulatoriskt och respiratoriskt stabila innan transporten sågs tillbuden under själva transporten
minska. Studien belyser tankesättet och mottot med att flytta intensivvården till patienten och inte
patienten till intensivvården. Visheten i tankesättet kan styrkas av Voigt et al.,( 2009) som i sin
studie kunde se ett samband mellan ökad vårdtid och frekvensen av de intrahospitala transporter
patienten genomgick. Även Orr et al.,(2009) jämförde i sin studie effekten av att specialiserade
transportteam sköter transporten. Studien visade att tillbuden ökade med ca 60% då transporten
inte utfördes av speciella transportteam. De vanligaste tillbuden var kopplade till respiration och
20
cirkulation. Studien konstaterade att teamen hade en väsentlig effekt på att minska antalet tillbud
samt att vikt skall läggas på specifik utbildning för teamet inom pediatrisk vård samt specifik
transportmedicin.
Scheck et al., (2004) kunde uppvisa en signifikant skillnad i bibehållen kroppstemperatur mellan
de två patientgrupperna i sin studie. Temperaturen i de lokaler datortomografin sker i är lägre än i
övriga sjukhuset, på grund av tekniska krav. Vi antar att en fördröjning i dessa lokaler ökar risken
för hypotermi för en icke aktivt uppvärmd patient ju längre tiden går och är ett viktigt observandum
för intensivvårdssjuksköterskan. Scheck et al., (2004) fann att omvårdnadsåtgärden hade fördelen
med att vara enkel att utföra och under studien skedde inga tekniska komplikationer med elfiltarna.
Metoddiskussion Vi valde att göra en systematisk litteraturstudie då vi hoppades kunna granska och sammanställa
tidigare vetenskapliga studier som berör intrahospitala intensivvårdstransporter. Nackdelen med
litteraturstudier är att de inte bidrar med ny kunskap till vetenskapen då de endast sammanställer
och utvärderar tidigare forskning. En fördel med vår metod är att den samlar resultat från
vetenskapliga studier från hela världen och kan därefter i sig användas som en källa till kunskap
och referenser inom området. Det kan i framtiden ligga till grund för fortsatt forskning. Vår
systematiska litteraturstudie hade ett litet antal studier i resultatet. De sökord som vi använt har
genererat intressanta artiklar utefter titlar och abstrakt, men visade sig inte vara relevanta vid en
närmare granskning. Flera artiklar som genomgick första urvalet berörde patienter och anhörigas
upplevelser av transporter från intensivvårdsavdelning till annan avdelning. Vi valde att exkludera
dessa artiklar då patienterna i dessa fall var stabila nog att lämna IVA för att fortsätta vårdas på
annan avdelning. De var vid flera tillfällen transporterade av personal som inte tillhörde IVA, och
hade ibland ingen dokumenterad övervakning eller stöd av inotropa droger. Vi ansåg inte studierna
vara aktuella för vår problemformulering. Tyvärr hittade vi inga artiklar med patienter eller
anhörigas upplevelser av intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter i ett mer kritiskt
tillstånd till och från diagnostiska eller terapeutiska destinationer. Det skulle kunna bero på att
patienter som genomgår dessa transporter har medvetande påverkan orsakad av droger, trauma
eller av patofysiologisk art, vilket gör att de kan ha svårt att redogöra för händelsen i efterhand.
Författarna har under datainsamling och under analysdelen hela tiden haft för avsikt att hålla hög
validitet och reliabilitet. De artiklar som valts ut granskades av båda författarna där analys av
kvalité gjorts och de bedömdes leva upp till studiens syfte vilket stärker validiteten. Reliabiliteten
bedömer vi som hög trots att artiklarna till antalet är relativt få. Det grundar författarna på att
under datainsamlingen har ett stort antal artiklar granskats och lästs igenom vilket också stärker
reliabiliteten. Författarna bedömer också att om studien skulle gjorts igen skulle ett resultat inte
skilja sig åt från detta. De artiklar som ingår i studien lever upp till att stärka tillförlitligheten kring
resultatet.
Barn förekommer på intensivvårdsavdelningar och utsätts även de för intrahospitala transporter.
Vi valde att exkludera barn ur studien då flera artiklar som hittades vid testsökningen handlade om
transporter med neonatalpatienter, vilket faller utanför intensivvårdssjuksköterskans arbetsområde.
Vid kvalitétsgranskningen sållades en studie av Esmail et al.,(2004) bort på grund av dess vaga
redogörelse av metodbeskrivning och hantering av bortfall.
21
Endast en kvalitativ studie av Jarden et al., (2008) nådde fram till resultatet och kompletterar de
övriga artiklarnas med fokus på bedömningsinstrument genom att studera interventionen med
kvalitativ ansats.
Vi fann bara en artikel om aktiv uppvärmning under intrahospital transport av
intensivvårdspatienter. Däremot nämns risken för hypotermi i flera studier, som vi även tar upp i
bakgrunden.
Examensarbetets betydelse och fortsatt forskning Vi har i arbetet försökt belysa aspekter av betydelse kring specialiserade transportteam samt
effekterna av att ha speciella dokument som har till syfte att minska tillbuden och öka säkerheten
kring intrahospitala transporter. Vi har i litteratursökningen funnit begränsad forskning inom
området där vuxna individer inkluderats vilket skapar förutsättning för fortsatt forskning. Genom
litteratursökningen har vi vidare gjort bedömningen att det finns mer forskning där barn inkluderats.
Förslag till fortsatt forskning inom intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter är
ytterligare studier om prevention av hypotermi och patientupplevelser. Att transportera
intensivvårdspatienter inom sjukhuset ligger i intensivvårdssjuksköterskan arbetsuppgifter. Denna
studie syftar till att belysa risker och på vilket sätt de kan förebyggas för att hindra de tillbud som
sker under intrahospitala transporter. Studien hoppas kunna leda till mindre uppkomna vårdskador
och bidra till att intensivvårdssjuksköterskan skall finna trygghet i arbetet och att känna mindre
stress vid utförandet av intrahospitala transporter.
Konklusion Studien belyser i resultatet flera aspekter av betydelse för att minska risker för vårdskador. Vi drar
slutsatsen att bedömningsinstrument, specialiserade transportteam samt specifika
omvårdnadsåtgärder skapar förutsättning för att transporterna sker på ett säkert sätt så att riskerna
för vårdskador begränsas. Nackdelen med ett bedömningsinstrument är att det marginellt fördröjer
transporten och att de måste vara användarvänliga för att personalen ska nyttja dem. I vårt resultat
ser vi att specialiserade transportteam drabbas av mindre antal komplikationer under intrahospitala
transporter jämfört med transporter utförda av ordinarie personal. Specialiserade transportteam
minskar risken för vårdskador, men det kan vara svårt att avvara resursmässigt. Många sjukhus
lider idag av både personalbrist och frekventa överbeläggningar. Vi gör dock bedömningen att mer
forskning behövs inom området. Resultatet visar att aktiv uppvärmning skyddar patienten för
nedkylning och är en enkel och kostnadseffektiv åtgärd.
Referenser Alcorn, K., Chaboyer, W., Foster, M., Thalib, L. (2007). The effect of an ICU liaison nurse on
patients and family´s anxiety prior to transfer to the ward: An intervention study. Intensive and
Critical Care Nursing. 2007;23, 362-369.
Anderzon, G. (2014). Transport av IVA eller IMA patient utanför avd. Vårdrutin, NUsjukvården,
Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik.
Arlt, M., Philipp, A., Voelkel, S., Camboni, D., Rupprecht, L., Graf, B-M., Schmid, C., Hilker, M.
(2010). Hand-held minimized extracorporeal membrane oxygenation: a new bridge to recovery in
22
patients with out-of-centre cardiogenic shock. European Journal of Cardio-thoracic Surgery.
2011;40, 689—694.
Berube, M., Bernada, F., Mariona, J., Parenta, Thibaulta, M., Williamsona, D., Alberta, M.
(2013).Impact of a preventive programme on theoccurrence of incidents during the transport of
critically ill patients. Intensive and Critical Care Nursing. 2013;29, 9-19.
Beckman U, Gillies DM, Berenholtz SM, Wu AW, Pronovost P. (2004). Incidents relating to the
intra-hospital transfer of critically ill patients; An analysis of the reports submitted to the Australian
Incident Monitoring Study in Intensive Care. Intensive Care Medicine 2004;30, 15791585.
Blakeman, T., Branson, R., Inter-and intrahospital transport of the Critically ill. Respiratory Care.
2013;58 (6), 1008-1021.
Brodsky-Israeli, M., De Keyser Ganz, F., (2011).Risk factors associated with transfer anxiety
among patients transferring from the intensive care unit to the ward. Journal of Advanced Nursing.
2011;67(3), 510-518.
Darcy, D. (2010). Keeping Patients Safe During Intrahospital Transport. Critical Care Nursing.
2010;30, 18-32.
Doring, B-L., Kerr, M-E., Lovasik, D-A., Thayer, T. (1999). Factors that contribute to
complications during intrahospital transport of the critically ill. Journal of Neuroscience Nursing.
1999;31, 80-86.
Engström, Å., Forsberg, A., Lindgren, E., 2010. Being transferred from an intensive care unit to a
ward: Searching for the known in the unknown. International Journal of Nursing Practice. 2010.
Fanara, B., Manzon, C., Barbot, O., Desmettre, T.,Capellier, G. (2010). Recommendations for the
intra-hospital transport of critically ill patients. Critical Care Nursing. 2010;14(3), R87.doi:
10.1186/cc9018.
Forsberg, C., Wengström, Y., 2008. Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och
presentation av omvårdnadsforskning. Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm.
Gillman, L., Leslie., Williams, T., Fawcett, K., Bell, R., McGibbon, V. (2006). Adverse events
experienced while transferring the critically ill patient from the emergency department to the
intensive care unit. Emergency Medical Journal. 2006;23, 858-861.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 2004;24
(2), 105-12.
Goulardins, A. Dominiques, A. Bertoli de souza, C. Garcia, J. Lopes, J. Leite de Barros, A.
(2010) Intra-hospital transport of critically adult patients: complications related to staff,
equipment and physiological factors. Acta Paul Enferm. 2012;25 (3), 471-6.
Gulbrandsen, T. (2009). Transport av intensivvårdspatienten. I D.-G. Stubberud & T.
Gulbrandsen (Red.), Intensivvård: avancerad omvårdnad och behandling.Lund: Studentlitteratur.
23
Intensive Care Society, ICS. (2011). Guidelines for the transport of the critically ill adult ( 3rd
Edition 2011). Hämtad15maj, 2014, från Intensive Care Society Standards and Guidelines.
http://www.ics.ac.uk/ics-homepage/guidelines-standards/
Jarden, R., Quirke, S. (2009). Improving safety and documentation in intrahospital transport:
Development of an intrahospital transport tool for critically ill patients. Intensive and Critical
Nursing. 2010;26, 101-107.
Jones, C., McCairn, J. (2013). Does time of transfer from critical care to the general wards affect
anxiety? A pragmatic prospective cohort study. Intensive and Critical Care Nursing.2014;30,
219-225.
Kalisch, B-J., Kalisch, P-A., Burns S-M,. Kocan, M-J., Prendergast, V. (1995). Intrahospital
transport of neuro ICU patients. Journal of Neuroscience Nursing.1995;27: 69-77.
Kue, R., Brown, P., Ness, C., Scheulen, J. (2011). Adverse Clinical Events During Intrahospital
Transport by a Specialized Team: A Preliminary Report. American Journal ofCritical Care.
2011;20(2), 153-162.
Lindh, M & Sahlqvist, L (2012). Säker vård: Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård
och omsorg. Stockholm: Naturochkultur.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär&B.
Höglund Nilsson. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:
Studentlitteratur.
Mazza, F-B., Gomez do Amaral, J., Rosetti, H., Carvalho, R., Senna, A., Gumiaraes, H.,
Machado, F. (2008). Safety in intrahospital transportation: evaluation of respiratory and
hemodynamic parameters. A prospective cohort study. Sao Paulo Medical Journal. 2008;126(6),
319-22.
Mclenon, M (2004).Use of a specialized transport team for intrahospital transport of critically ill
patients. Dimensions of Critical Care Nursing.2004;23(5), 225-229.
Meneguin, S., Alegre, P-H., Luppi, C-H.(2014). Characterization of the intrahospital transport of critically
ill patients. Acta Paul Enferm. 2014;27(2), 115-9.
Orr, R., Felmet, K., Yong, H., McCloskey, K., Dragotta, M.,Bills, D., Kuch, B., Watson, S.
(2009). Pediatric Specialized Transport Teams Are Associated With Improved Outcomes
Pediatrics. 2009;124(1), 40-8.
Patientsäkerhetslag SFS 2010:659, 1 Kap §5-6.
Patientsäkerhetslag SFS 2010:659, 3 Kap §1-8.
Pappson, J., Russel, K., Taylor, D. (2007). Unexpected Events during the Intrahospital Transport
of Critically Ill Patients. Academic Emergency Medicine. 2007;14, 574–577.
24
Pradeep, M., Venkategowda, R., Dnyaneshwar, M., Alai, T. (2014). Unexpected events during
the intrahospital transport of critically ill ICU patients. Indian Journal of Critical Care Medicine.
2014;18(6), 354-357.
Polit, D.F. (2013). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice.
Philadelphia: Lippincot Williams & Wilkins, a Wolters Kluwer business.
Polit, D.F., & Beck, C. T. (2011).Nursing research- Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice (9:eupplagan). Philadelphia. Lippincott Williams and Wilkins.
Pope, B-B.(2003). Providing safe passage for patients. Nursing Management. 2003;34(9), 41-46.
Powers, J-M.(2007). Factors related to the development of ventilator-associated-pneumonia in the
neuroscience patient population. Doctoral dissertation, Indiana University, 2007.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening. 2007.
Rosell, J. (2013). Intrahospital transport av intensivvårdspatient. Landstinget i Värmland.
Vårdrutin, Division opererande specialiteter AnOpIVA.
Scheck, T., Kober, A., Bertalanffy, P., Aram, L., Andel, H., Molnar, C., Hoerauf, K. (2004).
Active warming of critically ill trauma patients during intrahospital transfer: A prospective,
randomized trial. Wiener Klinische Wochenschrift. 2004;116(3), 94-97.
Schwebel, C., Clec'h, C., Magne, S., Minet, C., Garrouste-Orgeas, M., Bonadona, A., Dumenil, A-
S., Jamali, S., Kallel, H.,Goldgran-Toledano, D., Marcotte, G., Azoulay, E., Darmon,
M., Ruckly, S., Souweine, B., Timsit, J-F. (2013). Safety of intrahospital transport in ventilated
critically ill patients: a multicenter cohort study. Critical Care Medicine. 2013;41, 1919-1928.
Siegel P,. RN, BSN, CCRN, TNS. (2009) Enhancing Outcomes in a Surgical Intensive Care
Unit by Implementing Daily Goals Tools. American Association of Critical Care Nurse. 2009;29
(6), 58-70.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och
sjukvården – en handbok. Hämtad 24 Maj 2014 från www.sbu.se
Vetenskapsrådet.(2011). God forskningssed. Rapport hämtad 6 Maj 2014 från
http://vr.se/download/18.3a36c20dl33af0c12958000491/
Voigt, L-P., Pastores, S-M., Raoof, N-D., Thaler, H-T., Halpern N-A. (2009). Intrahospital
transport of critically ill patients: outcomes, timing, and patterns. Journal of Intensive Care
Medicine.2009; 24(2), 108-15.
Waydhas, C. (1999). Equipment review: Intrahospital transport of critically ill patients.
Criticalcare. 1999;3(5), 83-89.
Willman, A., Stoltz, P. & Bathsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
25
Recommended