Interventioner för ökad patientsäkerhet vid

intrahospitala transporter av

intensivvårdspatienter

Interventions to improve patient safety in

intrahospital transports of the critically ill

patients

Daniel Eneroth

Daniel Hällsten

Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap.

Ämne/ Utbildningsprogram: Specialistutbildning med inriktning mot intensivvård.

Högskolepoäng: 15hp.

Handledare: Mona Persenius

Examinator: Marie-Louise Hall-Lord

Datum 2015-03-13

SAMMANFATTNING

Titel:

Interventioner för ökad patientsäkerhet

intrahospitalatransporter av intensivvårdspatienter

vid

Fakultet: Karlstad Universitet

Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap

Institutionen för hälsovetenskaper, Omvårdnad

Kurs:

Examensarbete i omvårdnad, Avancerad nivå 15 hp.

Författare: Daniel Hällsten

Daniel Eneroth

Handledare:

Mona Persenius

Examinerande Lärare:

Marie- Louise Hall Lord

Examinator:

Marie-Louise Hall Lord

Sidor:

30

Datum för examination: 2015-03-13

Nyckelord: Interventioner, omvårdnadsåtgärder, patientsäkerhet, intrahospitala transporter,

intensivvård Introduktion: Intensivvårdspatienter behöver i olika utsträckning transporteras från

intensivvårdsavdelningen till andra delar av sjukhuset för att genomgå olika former av undersökningaroch

behandlingar. Dessa transporter är förenade med risker för patienten, orsakade av både teknisk apparatur,

men även av personal som utför transporten. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa aspekter av

betydelse för att minska risken för komplikationer och vårdskador vid intrahospitala transporter av

intensivvårdspatienter. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som samlats in

från tidigare genomförd forskning. Efter urval och artikelgranskning återstod nio artiklar. Artiklarna som

användes hade en fördelning på en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar vilka sedan låg till grund för

resultatet. Resultat: Resultatet visar på faktorer som påverkar patientsäkerheten kring den intrahospitala

transporten. Det framkom tre teman. Bedömningsinstrument före och under intrahopital transport där olika

bedömningsinstrument används för att minska riskerna för komplikationer under intrahopitala transporter.

Transportteamets betydelse, som visar att specialiserade transportteam ökar säkerheten för patienten. Det

tredje temat tar upp specifika omvårdnadsåtgärder som intensivvårdssjuksköterkan kan utföra för att

motverka hypotermi. Konklusion: Studien visar att användandet av bedömningsinstrument vid

genomförandet av en intrahospital transport minskar riskerna för att patienten drabbas av vårdskador.

Vidare belyser resultatet att specialiserade transportteam minskar tillbud orsakade av teknisk utrustning och

tillbud orsakade av personal. Det framkom även specifika omvårdnadsåtgärder som är gynnsamma för

patienten, vilket intensivvårdssjuksköterskan kan genomföra. Författarna drar slutsatsen att det idag finns

begränsad forskning inom området patientsäkerhet vid intrahospitala transporter.

ABSTRACT

Title: Interventions to improve patient safety in intrahospital transports of the

critically ill patients

Faculty: Karlstad Universitet

Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap

Institutionen för hälsovetenskaper, Omvårdnad

Course: Examensarbete i omvårdnad, Avancerad nivå 15 hp

Athours: Daniel Hällsten

Daniel Eneroth

Supervisor:

Mona Persenius

Examiner:

Marie-Louise Hall Lord

Pages: 30

Date of examination: 2015-03-13

Key words: Interventions, nursing, patient safety, intrahospital transport, intensive care

Introduction: Critically ill patients are in need of intrahospital transportation out from the

intensive care unit to other places within the hospital to perform diagnostic tests or to receive

therapeutic special care. These intrahospital transports are exposing the patient to risks, caused by

technical malfunction as well as by the staff accompanying the transport. Aim: The aim of this

study was to illustrate aspects of importance in how to minimize the risks involved with

intrahospital transports. Method: This is a systematic review of literature of earlier research. After

critically reviewing the included articles there werenine studies left to form the result, composed

of one qualitative study and eight quantitative studies. Results: The result showed an

assessmenttools to use before and during intrahospital transports, the effects of improved patient

safety by having a specialized transport team handle the intrahospital transports and specific

nursing interventions. Conclusion: This study shows that the use of an assessmenttool reduces the

risk of incidents during the intrahospital transports. The problems with technical malfunction and

staff mishaps can further be reduced by utilizing a specialized transportteam. It also shows how

the intensive care nurse can perform specific nursing interventions that favorable for the patient.

The authors comes to the conclusion that existing research of patient safety during intrahospital

transports today is limited.

Innehållsförteckning

Bakgrund ....................................................................................................................................................... 5

Intensivvårdssjuksköterskans kompetens .................................................................................................. 5

Patientsäkerhet ........................................................................................................................................... 5

Risker med intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter............................................................... 6

Fysiologiska komplikationer ................................................................................................................. 7

Komplikationer orsakad av medicinteknisk utrustning ......................................................................... 7

Komplikationer på grund av brister i organisation ................................................................................ 7

Komplikationer orsakad av personal ..................................................................................................... 7

Patientens upplevelse av ångest inför intrahospitala transporter ........................................................... 7

Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av stress och oro .................................................................. 8

Problemformulering ...................................................................................................................................... 8

Syfte ............................................................................................................................................................... 8

Metod ............................................................................................................................................................. 8

Design ........................................................................................................................................................ 8

Datainsamling och urval ............................................................................................................................ 9

Data analys .............................................................................................................................................. 11

Forskningsetiska överväganden............................................................................................................... 12

Resultat ........................................................................................................................................................ 13

Översikt över inkluderade artiklar ........................................................................................................... 13

Bedömningsinstrument före och under intrahospital transport ............................................................... 16

Transportteamets betydelse ..................................................................................................................... 17

Specifika omvårdnadsåtgärder ................................................................................................................ 18

Resultatdiskussion ....................................................................................................................................... 18

Metoddiskussion .......................................................................................................................................... 20

Examensarbetets betydelse och fortsatt forskning ...................................................................................... 21

Konklusion .................................................................................................................................................. 21

Referenser .................................................................................................................................................... 21

5

Bakgrund Patienter behöver i olika utsträckning transporteras för att få vård, undersökning och behandling.

Prehospitala transporter sker från en plats utanför ett sjukhusområde till ett sjukhus och patienter

som transporteras från ett sjukhus till ett annat genomgår en interhospital transport. Patienter som

vårdas på intensivvårdsavdelningar behöver ibland transporteras mellan undersökningar och

behandlingar inom sjukhuset eller till andra sjukhus (ICS, 2011). Intensive Care Society (ICS,

2011) använder begreppet intrahospital transport vid förflyttning av patient mellan olika enheter

inom samma sjukhus. Detta arbete ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskans kompetens

då den intrahospitalatransporten innebär risker för komplikationer för den svårt sjuka patienten.

Ställningstagande skall tas om den intrahospitala transporten är nödvändig i förhållande till

riskerna det innebär. Genom att noga planera och bedöma medicinska och omvårdnadsmässiga

risker innan transporten genomförs samt att vikt läggs på att ha en god beredskap under den

intrahospitala transporten om något problem kan tillstöta kan riskerna för vårdskada minska (ICS,

2011).

Intensivvårdssjuksköterskans kompetens Intensivvårdssjuksköterskan har en specialkompetens inom intensivvård och ska kunna tillgodose

och behandla patienten och möta anhöriga i komplexa vårdsituationer. Arbetet präglas av att både

arbeta självständigt och ihop med andra yrkeskategorier. Intensivvårdssjuksköterskans

arbetsuppgifter skiljer sig inte mellan att vårda patienten på avdelningen eller under transport utan

ska hela tiden observera, behandla och dokumentera. Inför den intrahospitala transporten ska

strävan ske för att minimera den utrustning som skall med för att underlätta uppgiften samt att

under själva intrahospitala transporten undvika behandlingar som kan göras senare (Gullbrandsen

& Stubberud, 2009).

Intensivvårdssjuksköterskan måste kunna identifiera, bedöma, övervaka, utföra och utvärdera

omvårdnadsåtgärder efter patientens individuella behov. Det finns krav på att

intensivvårdssjuksköterskan ska kunna handha avancerad medicinskteknisk utrustning samt ha

förmåga att utvärdera information från kliniska undersökningar och avancerad monitorering

(AnIva, 2007). Vidare ska intensivvårdssjuksköterskan ha handlingsberedskap för förändringar i

patientens tillstånd, och ska sträva efter att minimera risker och förebygga ohälsa.

Intensivvårdssjuksköterskan ska också integrera evidens från vetenskapliga resultat och beprövad

erfarenhet i omvårdnaden av patienten. Det åligger intensivvårdssjuksköterskan att initiera och

leda förbättringsarbeten samt att utarbeta och ta del av riktlinjer med andra vårdenheter.

Intensivvårdssjuksköterskan ska även kunna leda, prioritera samt fördela vårdarbetet i ett team

utifrån en personcentrerad vård. Intensivvårdssjuksköterskan ska därtill vara ekonomiskt

uppmärksam och arbeta kostnadseffektivt samt sträva efter att utnyttja resurserna optimalt. Det är

viktigt att kunna samverka med olika yrkesgrupper och vårdteam, för att ge patienten bästa möjliga

omhändertagande (AnIva, 2007).

Patientsäkerhet

Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659, 3 Kap §1-8), åligger det vårdgivaren att vidta åtgärder för

att förebygga vårdskador. Vårdgivaren ska planera och leda verksamheten på ett sätt som

minimerar risken för att patienten ska drabbas av en vårdskada. Det är även vårdgivarens ansvar

att utreda händelser som medfört eller kunde ha medfört vårdskada, samt anmäla händelsen till

6

socialstyrelsen. Patienten har rätt att snarast möjligt bli informerad om han eller hon drabbats av

vårdskada.

Vårdskada är ett begrepp enligt PSL (2010:659, 1 Kap §5-6), vilket innebär; "Lidande, kroppslig

eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder

hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården." Vidare beskriver

patientsäkerhetslagen att begreppet "patientsäkerhet" avser skydd mot vårdskada.

Utvecklingen har under årens lopp gått från ett s.k. individbaserat synsätt där skulden lagts på

enskilda personer vid uppkomna vårdskador under intrahospitalatransporter, till att idag ha ett

systembaserat synsätt som tillsammans med det individbaserade synsättet ser på alla faktorer som

ligger bakom orsaken till vårdskador. På det viset granskas inte bara individen, utan även

organisationen så att det finns klara direktiv och behandlingsriktlinjer för att eliminera vårdskador

i arbetet (Lindh & Sahlqvist, 2012).

Enligt gällande vårdrutin från Centralsjukhuset Karlstad (Landstinget i Värmland, 2013), är det

intensivvårdssjuksköterskan som självständigt ansvarar för den intrahospitala transporten, men att

patientansvarig narkosläkare har det medicinska ansvaret. Det åligger narkosläkaren att besluta om

läkare behöver följa med vid transporten. Intensivvårdssjuksköterskan har under transporten

ansvar för att övervaka patientens tillstånd med hjälp av avancerad övervaknings utrustning.

Intensivvårdsjuksköterskan ska i samråd med narkosläkare sträva efter att minimera antalet

pågående infusioner och läkemedel som går med volym- eller sprutpump under själva transporten.

Transporten bör också planeras så att den sker efter avslutad sondmatning.

För att minska riskerna med all vård bör personalen arbeta efter väl utformade standardrutiner där

både sjuksköterskor och läkare arbetar i team. Vidare behövs klara regler som bör följas för att

snabbt kunna upptäcka och eliminera risker som uppstått. Teamarbete har visat sig i studier ge en

ökad kvalitet och färre vårdskador. Även kommunikation ses som en aspekt som stärker säkerheten

i arbetet samt, att kunna upptäcka olika varningstecken som antyder att en situation är på väg att

utvecklas (Lindh & Sahlqvist, 2012).

Mclenon(2004) beskriver vikten av att använda sig av speciella transportteam för att säkerställa

den intrahospitala transporten. Teamen skall bestå av väl sammansatta grupper som består av både

läkare och sjuksköterskor som fungerar väl ihop och har klara riktlinjer om hur vården skall utförs

under transporten.

Risker med intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter

Att transportera patienter inom eller mellan vårdinrättningar är alltid förknippat med risker för

patienten. Riskerna ökar för infektioner samt att informationsöverföringen mellan olika enheter

kan leda till negativa konsekvenser för patienten. Grunden till komplikationer under den

intrahospitala transporten ligger både i patientens tillstånd men även krånglande utrustningen som

används under transport (Waydhas et al., 1999). Tidigare forskning har visat att 34-37,4%

(Waydhas et al., 1999;Powers, et al., 2007) av alla intrahospitala transporter med intensivvårds

patienter drabbas av någon form av komplikation, och kan vara så hög som 70-75% (Waydhas et

al., 1999) där den högsta siffran hade ett samband med personalens mindre erfarenhet

7

(Goulardinset al., 2010). Komplikationer kan vara icke önskvärda fysiologiska förändringar i

intensivvårdspatientens tillstånd, fel på medicinteknisk utrustning, organisationsfel eller brister

hos personal som utför den intrahospitala transporten (Fanara et al.,2010).

Fysiologiska komplikationer

Vanliga fysiologiska komplikationer för intensivvårdspatienter som genomgår en intrahospital

transport är pneumothorax, atelektaser, hypo- eller hyperglykemi, hypernatremi (Schwebel et al.,

2013), ökad hjärtfrekvens, ökat systoliskt blodtryck, hjärtinfarkt, arytmier, förändrat

andningsmönster, sänkt syremättnad, ökat intrakraniellt tryck, agitation och hjärtstillestånd

(Goulardinset al., 2010; Voigt et al., 2009). Ökat blodtryck och förändrad hjärtfrekvens är de mest

frekventa fynden (Goulardins et al., 2010). Intensivvårdspatienter som genomgått kirurgi eller har

brännskador har en ökad risk att drabbas av hypotermi (Gillman et al., 2006). Det finns ett samband

mellan intrahospital transport och förlängd vårdtid på intensivvårdsavdelning, men inte någon

ökning i mortalitet för de transporterade patienterna. Respiratorbehandlade patienter löper en ökad

risk för att drabbas av Ventilator Associated Pneumonia (VAP) (Schwebel et al., 2013; Powers,

2007).

Komplikationer orsakad av medicinteknisk utrustning

Tekniska komplikationer sker i form av oavsiktliga avstängningar av respiratorer eller

övervakningsapparatur, strömavbrott, problem med infusionspumpar vilket kan ge ytterligare

komplikationer vid uppehåll från administrering av läkemedel, samt dränage som lossnat (Doring

et al.,1999; Beckman et al., 2004). Syrgas kan ta slut trots goda förberedelser p.g.a. otäta

packningar eller förlängd vistelse utanför intensivvårdsavdelningen (Goulardins et al., 2010).

Batterier kan vara felkällan till de tekniska problemen (Goulardins et al.,2010; Gillman et al., 2006)

och till och med vara urladdade omutrustningen inte hunnit ladda upp batterierna mellan

transporterna (Gillman et al., 2006). Komplikationer av teknisk art kan även orsakas av sjukhusets

konstruktion, t.ex. dörrar och hissar i den intrahospitala transportens väg (Beckman et al., 2004).

Komplikationer på grund av brister i organisation

Försenad intrahospital transport på grund av platsbrist eller väntan inför undersökning kan ge

komplikationer för patienten (Fanara et al., 2010). Intrahospitala transporter är krävande i både tid

och arbetskraft. Genom att vara resurskrävande kan det indirekt påverka övriga patienter som är

kvar på intensivvårdsavdelningen (Kalisch et al., 1995).

Komplikationer orsakad av personal

Komplikationer orsakade av medföljande personal vid intrahospitala transporter är incidenter med

bristande kommunikation, felaktig hantering av patientens luftvägar, oavsiktlig extubation,

urdragna eller icke-korrekt fixerade katetrar av olika slag, samt brister vid fixering av utrustning

inför transport (Beckman et al., 2004). Personalen kan ha bristande kunskap och erfarenhet i att

hantera en intensivvårdspatient under en intrahospital transport (Goulardins et al., 2010).

Patientens upplevelse av ångest inför intrahospitala transporter

För patienten kan tiden på dygnet då intrahospitala transporter sker öka risken för att uppleva

ångest. En studie i Storbritannien har granskat intensivvårdspatienters upplevda ångest innan och

efter en intrahospital transport. Patienterna i studien hade vistats mer än 24 timmar på

intensivvårdsavdelning och samtliga transporter var överflyttningar till annan avdelning. De fann

ingen signifikant skillnad på upplevd ångest hos patienter som blev informerade om att en transport

8

skulle ske, jämfört med de som inte fick någon information. Hos de patienter som genomgått en

transport under natten uppstod en ökning i upplevd ångest jämfört med de patienter som

transporterats under dagen (Jones&McCairnet al., 2013).

Högre risk för att uppleva ångest har äldre kvinnliga patienter med bristande socialt nätverk och

lång vårdtid på intensivvårdsavdelningen (Brodsky-Israeli et al., 2011).

Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av stress och oro

Faktorer som påverkar den intrahospitala transporten kan vara både den mänskliga faktorn och

utrustning som krånglar men med god planering av den intrahospitala transporten kan båda faktorer

begränsas. Orsaken kan även grunda sig i vilket tillstånd patienten befinner sig i. Ju mer kritiskt

sjuk patienten är ju större är risken för att problem uppstår (Darcy et al., 2010).

Intensivvårdssjuksköterskor upplever ofta stress i samband med intrahospitala transporter (Darcy

et al., 2010; Pope et al., 2003). Faktorer som bidrar till oro är att intensivvårdssjuksköterskorna är

medvetna om att patienten befinner sig i en riskfylld och utsatt situation under intrahospital

transport, där resurserna till att hantera komplikationer är begränsade (Pope et al., 2003).

Problemformulering Komplikationer vid intrahospitala transporter påverkar patienten i både det akuta skedet men även

längre fram i vårdförloppet i form av ökad infektionsrisk, som tex ventilator-assoscieradpneumoni

(VAP) eller förlängd vårdtid. Klara och tydliga rutiner kring intrahospitala transporter av patienter

ger minskade risker men även bättre handlingsberedskap. Väl fungerande rutiner skapar bättre

förutsättningar för olika yrkeskategorier att samarbeta så att risker minimeras och omvårdnaden

optimeras. Trots allt finns det risker även då riktlinjer och rutiner finns. När intensivvårdspatienter

transporteras mellan olika undersökningar och behandlingar ingår det i

intensivvårdssjuksköterskans yrkesfunktion att ansvara för omvårdnad och patientsäkerhet. Denna

litteraturstudie syftar till att granska omvårdnadsåtgärder som kan öka patientsäkerheten kring

intrahospitala transporter.

Syfte Syftet med arbetet var att belysa aspekter av betydelse för att minska risken för komplikationer

och vårdskador vid intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter.

Metod

Design Fördjupningsarbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie där data samlades in från

tidigare genomförd forskning. Detta ger möjlighet för läsaren att sätta sig in i många studieresultat

samtidigt (Polit & Beck, 2011). Relevanta artiklar som svarar mot studiens syfte eftersöktes och

kom att granskas kritiskt enligt en mall. Genom detta förfarande fördjupades kunskapen inom det

valde ämnet. Studien följer direktiv från Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU),

vilket framställt riktlinjer för hur en systematisk litteraturstudie ska utföras. SBU beskriver steg

för steg 4 faser författarna följde för att studien skulle nå en hög tillförlitlighet, genom att noga

precisera och beskriva tillvägagångssätt vid varje fas. Författarna har enligt statens beredning för

9

medicinskutvärdering (SBU, 2013) kontrollerat att inte studiens syfte sammanfaller med tidigare

forskning genom att söka på databaser från Cochrane Database of Systematic Reviews (CDSR)

och Svenska HTA-rapporter (SBU, 2013). Båda författarna till studien granskade samma artiklar

och bedömde dess innehåll först individuellt och sedan jämfördes bedömningarna och författarna

började gemensamt tolka det som framkommit. Under arbetets gång återgick författarna till

grundmaterialet för att säkerställa att rätt tolkning gjorts (Polit & Beck, 2011).

Datainsamling och urval Fas 1, formulera en tydlig problem- och/eller frågeformulering, samt bestämning av urvals-,

inklusions- och exklusionskriterier (SBU, 2013)(Tabell 1). Population, Intervention, Comparison/

Control och Outcome (PICO), användes för att ge struktur till frågeställningen. PICO är till hjälp

vid sökning efter kvantitativa studier med interventioner och diagnostik (SBU, 2013).

Tabell 1. PICO.

Population Intervention Comparison/Control Outcome

Patienter 18 år eller

äldre. Under pågående

intensivvård och i behov

av intrahospital

transport.

Interventioner i syfte att

att minska risken för

komplikationer och

vårdskador vid

intrahospitala

transporter av

intensivvårdspatienter.

Kontrollgruppen jämförs

gentemot

interventionsgruppen.

Vad blev effekten av

interventionen.

Medförde interventionen

några komplikationer.

Populationen i studien är vuxna intensivvårdspatienter som genomgår en intrahospital transport.

Inklusionskriterierna valdes för att finna artiklar som var relevanta för studiens syfte.

Inklusionskriterier: artiklar som publicerats mellan åren 2000-2014. De skulle ha ett abstrakt

(sammanfattning) för att snabbt kunna avgöra om artikeln svarade mot syftet. Artiklarna skulle

vara skrivna på engelska. De skulle vara vetenskapligt kritiskt granskade (peer-reviewed).

Studierna som granskas skulle vara utförda på vuxna intensivvårdspatienter som genomgått

intrahospitala transporter.

Fas 2, val av litteratur. Vetenskapliga artiklar söktes elektroniskt i databaserna Cinahl och PubMed.

Vi utförde en litteratursökning enligt SBU:s riktlinjer med en förberedande undersökning, där vi

sökte fritt på artiklar för att få en uppfattning av tidigare forskning och försäkrade oss om att

liknande studier inte gjorts (SBU, 2013). Därefter skedde en testsökning med flera sökord hittade

bland annat från tidigare studiers nyckelord. Sökord som användes var intensive care, patient

transfer, nursing interventions, intrahospital transports, critically ill och intrahospital transports,

nursingmeasures och nursingcare. Sökorden användes var för sig och i kombination med varandra.

Vi tog hjälp av bibliotekarier från två olika bibliotek för att komma fram till en strategi inför

huvudsökningen som skulle fånga upp artiklar som skulle svara mot vårt syfte. Huvudsökningen

utfördes med Meshtermer i PubMed och med Major Headings i Cinhal. Sökord som förekom i

10

Mesh termer fanns inte representerade bland Major Headings (Tabell 2). MESH termer som

användes var; intensivecare, intensive care unit, nurse, patient care planning, patient care

management och nursing interventions. Major headings som användes var; intrahospital transports,

critically ill, preventions, ICU. Sökorden formades i block och söktes var för sig och sedan

kombinerat. Sedan granskades artiklarna utifrån inklusions och exklusionskriterier av båda

författarna var för sig, för att se om de bedömdes vara lämpliga att använda i fas tre. Enligt SBU

ska artiklarna som hittats vid den elektroniska sökningen genomgå en bedömning av deras relevans,

en process i två steg. Först valdes artiklar ut efter att titel och abstract bedömdes kunna svara mot

studiens syfte. Båda författarna tog del av sökresultatet och bedömde var för sig vilka artiklar som

skulle beställas i fulltext. Det räckte med att en av författarna bedömde en artikel utefter titel och

abstract som lämplig för att den skulle beställas. Av totalt 365 artiklar beställdes 44 i fulltext. De

44 artiklarna lästes igenom av båda författare i full text.

Fas 3, granskning av studier. Det andra steget i relevansbedömningen utgick från SBU´s mall för

just relevansbedömning. Med mallen som ett stöd ska författarna bedöma studiens relevans utifrån

dess population, intervention, effektmått och studielängd (SBU, 2013). I de fall båda författarna

var överens om artikelns lämplighet accepterades den. Av 44 artiklar bedömdes 10 vara lämpliga.

De 34 artiklar som sållades bort hade inte inriktning mot intensivvård, intrahospitala transporter,

adekvata interventioner eller uppfyllde inklusionskriterierna. De utvalda artiklarnas referenser

granskades sedan efter studier som inte påträffats vid den automatiska sökningen. Flera artiklar

hittades och söktes upp manuellt men efter ytterligare granskning visade sig dessa artiklar inte

uppfylla inklusionskriterierna för att vara med i resultatet. Dessa studier var litteraturstudier eller

studier utan inriktning mot intensivvård.

Fas 4, evidensgradering och slutsatser. Studierna som genomgick grovsållningen granskades efter

kvalité utefter en bedömningsmall enligt Grading of Recommendations, Assessment,

Development and Evaluation (GRADE)(SBU, 2013). GRADE är ett evidensgraderingssystem som

har utvecklats internationellt och används idag av flera internationella organisationer. GRADE är

ett stöd vid utvärdering av vetenskapliga studiers evidensstyrka, genom att bedöma dess kvalité,

kvantitet och relevans. Varje studie som inkluderas genomgår en granskning enligt en mall med

frågor, som kan besvaras ja, nej, oklart eller ej tillämpligt. Varje fråga som besvaras med ett ja

stärker studiens evidensstyrka. När alla frågor besvarats skapar det ett underlag till forskaren att

använda sig av vid beslut om vilken kvalitétsnivå studien har. Studierna delas in i låg kvalité,

medelhög kvalité samt hög kvalité. SBU rekommenderar att studier av låg kvalité utesluts. Det

finns ingen bestämd gräns mellan kvalitétsnivåerna. Det är upp till forskarna att bedöma det efter

svaren i mallen (SBU, 2013).

De artiklar som nått urval 3 granskades kritiskt och utvärderades efter GRADE´s protokoll för

kvalitetsbedömning. Artiklar med studier av medelhög och hög kvalitet, togs ut till resultatet. 1 av

de 10 artiklarna bedömdes vara av låg kvalitét och sållades bort. Vid bedömning av kvalitativa

studier har GRADE ett protokoll till stöd för att reflektera över studiens pålitlighet, kliniska

relevans, trovärdighet och överförbarhet. Studien värderas även utifrån dess syfte och hantering av

data analys och metod(SBU, 2013).

Data från enskilda studier fördes fram i en sammanställning och en bedömning av styrkan av det

vetenskapliga underlaget görs innan resultatet sammanfattas. Båda författarna utförde enskilt en

11

evidensgradering för varje artikel. Sedan jämförs artikelns evidensgraderingar och en diskussion

förs för att komma fram till en gemensam bedömning (SBU, 2013). Efter huvudsökningen sker till

sist en uppdaterande sökning då studien nästan är färdig för att fånga upp nyligen publicerade

studier som uppfyller inklusionkriteriet (Forsberg&Wengström, 2008).

Tabell 2. Elektronisk sökning. S1 Transfer, Intrahospital AND Critical Care OR Intensive Care

S2 Transfer, Intrahospital AND Critical Care OR Intensive Care AND Nursing measures

S3 Transfer, Intrahospital AND Critical Care OR Intensive Care AND Nursing Care

S4 Critical Care OR Critical Care Nursing AND Patient Transfer AND Nursing Care

S5 Critical Care OR Critical Care Nursing AND Patient Transfer AND Nursing Care

S6 Critical Care OR Critical Care Nursing AND Patient Transfer AND Nursing Measures

Databas Sökord

huvudsökning vid Kriterier Artiklar Urval 1

Efter titel

och

abstrakt

Urval 2

Efter

relevans

Inkluderade i

studien

Cinahl S1, S2 & S3 Peer Reviewed,

English Language,

All Adult, Published

date 20000101-

20141231

273 41

8

7

PubMed S4, S5 & S6 Published

20000101-

20141231; Adult 19+

years; English

language

88 3

2

2

Totalt

artiklar antal 361 44 10 9

Data analys De inkluderade artiklarna kvalitéts bedömdes och presenterades därefter i en artikelöversikt i

tabellform (Tabell 3). Artiklarnas resultat var sammstämmiga på det viset att interventionerna

hade en positiv effekt, men de hade också stor variation sinsemellan vad gällde urval,

utvärderingseffekt och kontrollmått. Utifrån artikelöversikten försökte författarna genom

innehållsanalys med induktiv ansats besvara studiens frågeställning utan att ha en förutbestämd

uppfattning av svaret. I artiklarna sökte vi faktorer med samband och mönster likväl som

12

motsägelser för att bilda teman eller kategorier. Analysen av data präglades av kontinuerlig

kontroll av att dess innehåll stämde överens med studiens syfte (Polit & Beck, 2013).

Forskningsetiska överväganden Materialet granskades noggrant och texten analyserades kontinuerligt utifrån sitt ursprung så ingen

text skulle förvrängas eller tas ur sitt sammanhang (Vetenskapsrådet, 2011). Data från de utvalda

artiklarna återgavs så sanningsenligt och noggrant översatt som möjligt och författarna strävade

efter att behålla en objektiv syn på det insamlade materialet. Data som studien bygger på är

hämtade från originalkällor (Polit & Beck, 2013). Ett etiskt förhållningssätt i forskarsammanhang

innebär inte enbart att skydda och försvara mänskliga rättigheter utan också att undvika alla former

av plagiat, användande av falska data och manipulerande av tidigare forskning (Vetenskapsrådet,

2011). Detta etiska förhållningssätt kom att beaktas under examenarbetets gång. Då denna

litteraturstudie utgår från redan publicerade studier innebär det att valda artiklar redan har

genomgått etisk prövning av etikprövningsnämd (Vetenskapsrådet, 2011).

13

Resultat Studien bygger på 1 kvalitativ samt 8 kvantitativa artiklar som beskriver interventioner för att

undvika komplikationer vid intrahospitala transporter (Tabell 3). Utifrån artiklarna har vi

sammanfört de studier svarar mot syftet. Interventionerna som framkom i resultatet är grupperade

i tre kategorier.

Översikt över inkluderade artiklar Tabell 3. Inkluderade artiklar Författare År Nationalitet

Design Urval Inklusions/

exklusions kriterier Intervention Hantering

av bortfall Effekter Studiens

kvalitét enligt GRADE och

kommentarer Arlt, M. et

al. 2010 Tyskland

Kvantitativ

prospektiv

observations

studie

21vuxna patienter med

kardiogen chock

inkluderades. Både vid

inter- och intrahospital

transport. Patienter med

terminala sjukdomar

exkluderades.

Införande av en

handhållen

extracorporeal membrane

oxygenation

(ECMO) apparat för att hålla

patienter med

kardiogen chock

cirkulatoriskt

stabila under

transport. ECMO

sköttes av ett

mobilt specialist

team bestående av

narkosläkare,

thoraxkirurg,

perfusionist samt

en

intensivvårdssjuksk

öterska.

Bortfall på

4 patienter

som avled innan

uppkopplin g av ECMO.

Samtliga

patienter

stabiliserades

cirkulatoriskt. 60% överlevde

mer än 30

dagar.

Författarna

påpekar

vikten av

snabbhet och

ett

kompetent

team.

Hög kvalité.

Hög reabilitet

och validitet. Något

begränsad överförbarhet till interventioner

för

intensivvårdss

juksköterskor.

Berube, M

et al. 2013 Kanada

Kvantitativ,

prospektiv

kohortstudie .

Alla intensivvårdsp atienter

från 18 år. Effekten av att

använda ett bedömningsinstru

ment inför

intrahospitaltransp

ort.

10 % bortfall.

Det mesta

av

bortfallet

berodde på inkomplett dokumnent ation eller

vikarierand

e personal.

Signifikant

förbättring i

patientsäkerh

et. Mindre

komplikation

er med

utrustning

och

sviktande

kliniskt

tillstånd för

patienten.

Hög kvalitet,

prospektiv

studie med

för och

efterundersök

ningar under 7

månaders

tid.

14

Jarden, R J

et al. 2009 Nya Zeeland

Kvalitativ studie.Ansat s ej

beskriven.

Ostrukturera de intervjuer

med enskilda

Bekvämlighets urval. 22

intensivvårdssjuksköterskor

s från samma arbetsplats

Ett transportdokument

som stöd inför och

under intrahospital

transport.

Ej

beskriven. Upplevelse

av bättre förberedelse

inför den

intrahospital

transport.

Lättare att bedömma

och

Medelhög kvalitet, är

utförd på

egen avdelning

med

bekvämlighet

intensivvård

ssjukskötersk

or.

övervaka

patienten. s urval.

Kue, P et al. 2011 USA

Kvantitativ,

retrospektiv

studie.

Samtliga intrahospitala

transporter

teamet utförde

under 6

månader. Intrahospitala

transporter

med vissa

tekniska

problem

exkluderades.

Effekten av ett

specialiserat

intrahospitalt

transportteam.

8,2% bortfall

p.g.a. ofullständi

g dokumentat

ion.

Specialteam

minskar

risken för

komplikation

er under

intrahospitala

transport.

Medelhögkva lité. Hög

validitet och

reabilitet.

Risk för

bedömningsbi

as.

Mazza, B.F. et al. 2008 Brazilien

Kvantitativ

prospektiv

kohortstudie

37 intrahospitala

transporter

studerades

med den nya

rutinen. Jämfördes med

30 patienter i

annan grupp. Patienter från 18 år i

respirator.

Interhospitala

transporter

exkluderades.

Rutin där ny

medicinskteknisk

utrustning infördes

tillsammans med

ett specialiserat

transport team för

att minska

komplikationer vid

intrahospitala

transporter

Ej

beskriven. Modern

övervaknings

utrustning

och

respiratorer

tillsammans

med ett

bestämt

transport

team

minskade

risken för

komplikation

er.

Medelhög kvalité. Viss

risk för

rapporterings

bias. Studien

är inte sponsrad men

gjord i

samarbete

med tillverkaren

av

respiratorer.

15

Meneguin, S. et al. 2014 Brassilien

Kvantitativ

tvärsnittsstu

die.

459

intrahospitala

transporter

granskades.

Inklusionskrite rier var

patienter med

respiratorvård

och/ eller stöd

av vasoaktiva

droger samt att

destinationen

var sjukhusets datortomografi .

Observation över

effekten av ett specialiserat

transport team som

följer anvisade

rutiner.

Inget

bortfall. Studien uppmanar sjukhus till att

organisera ett speciliserattra

nsporteam

som tränar

och övar

regelbundet.

Medelhög

kvalité.

Tvärsnittsstud ie som har

svag styrka

när det

kommer till

att visa interventione

ns

effek

t. Slutsatsen

i

studien dras

utifrån andra

studiers

resultat.

Författarna

till

studi

en nämner att

de misstänker

rapporterings

bias. Pradeep, M.

et al. 2014 Indien

Kvantitativ

prospektivo

bservationss

tudie.

254 patienter

deltog i

studien på ett

sjukhus under

Intrahospitala

transporter utförda av ett specialist

team som följde

Ejbeskrive n.

Resultat

visade på

minskning av

komplikation

Medelhög

kvalité.

ett års tid. förutbestämda

rutiner. er under den

intrahospitala

transporten.

Stor vikt lades

vid att den

medföljande

läkaren i

teamet var

intensivist.

16

Scheck, T et al. 2004 Österrike

Kvantitativ, prospektiv

kohortstudie .

Randomiserat

urval. 30 patienter deltog

i studien.

Endast

traumapatiente

r i respirator som nyligen

genomgått

bukkirurgi.

Ålder 20-50 år

och mellan 160-180 cm

långa.Exklusio

n av patienter

med skall- eller ryggskada och patienter som

haft

hjärtstillestånd .

Aktiv uppvärmning jämfört med passiv uppvärmning under

intrahospital

transport.

Inget

bortfall. Aktiv

uppvärmning motverkade

hypotermi.

Samtliga

patienter med passiv

uppvärmning

fick en lägre

kroppstemper

atur under den

intrahospitala

transporten.

Högkvalitét.

Något litet och

snävt urval

kan begränsa

dess

överförbarhet.

Siegel,P et

al. 2009 USA

Kvantitativ

studie, baserad på en studie

med införandet av 12

dagliga mål,

med inriktning på

kommunikat ion och teamarbete

inom

intensivvård.

Studien föregicks av

utbildning

inom de tolv

stegen. Man villesedan

mäta effekten

av det införda

dokumentet 3

månader efter

införandet.

12 dagliga mål där

säkerhet kring intensivvårdstransp

orter är det första

steget.

46%av

sjukskötesk

orna svarade

på enkäten.

87 % svarade

att de använde instrumentet

dagligen. 63% tyckte att kommunikati onen blev

bättre mellan

olika

yrkesgrupper.

68% tyckte

att instrumentet

stärkte

säkerheten

kring

patienten.

Medelhög

kvalité bara

46% svarade

på enkäten.

Framgår inte

hur många

som ingick i

studien.

Bedömningsinstrument före och under intrahospital transport Genom att noga planera och organisera transporten kan riskerna minska med att tillbud uppstår.

Berube et al., (2013) har granskat ett bedömningsinstrument som fick namnet SecurEx. Det går

ut på att i förbyggande syfte, två timmar innan transport gå igenom en mall som skall fånga upp

riskfaktorer som kan påverka patienten under den intrahospitala transporten. Patienter som

bedömdes enligt SecurEx kodades och fick en färgkod som låg till grund för åtgärder och

bedömning av patienten. Varje risk som uppdagades följdes av en eller flera åtgärder som skulle

åtgärdas innan transport. Studien visade att frekvensen av komplikationer under intrahospital

17

transport minskade från 25% till 7,5% när det gällde problem med teknisk utrustning. Klinisk

försämring av patienten minskade från 24,4% till 17,1%. En konsekvens av interventionen var att

den intrahospitala transporten marginellt försenades pga tiden det tog att utföra bedömningen.

Siegel et al.,(2009) har i sin studie utformat ett verktyg som är en manual i tolv steg som

intensivvårdssjuksköterskan ska använda i det dagliga arbetet kring patienten. Syftet med

manualen är att ha ett helhets perspektiv kring arbetet runt patienten där flera olika yrkesgrupper

sammarbetar. Den första punkten handlar om intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter

och skall ligga till grund för att transporten skall ske säkert och att tillbuden skall elimineras. För

att de intrahospitala transporterna skall kunna genomföras säkert skall de olika

personalgruppersom verkar runt patienten samträna regelbundet för att ha ett bra samspel så att

risker och tillbud lättare upptäcks och elimineras.

Jarden et al., (2008) har i sin kvalitativa studie granskat ett dokumentationsverktyg som

intensivvårdssjuksköterskan kan ta hjälp av vid genomförandet av intrahospitala transporter.

Själva dokumentet är ett dubbelsidig A4 papper som består av fyra viktiga grundpelare för en

säker transport. Förberedelser består av att ha en checklista inför transporten som innefattar allt från genomgång av teknisk utrustning till att informera både avdelningens ledning och anhöriga

om transporten. Första steget i dokumenten är en övergripande topp till tå undersökning som

innebär en snabb visuell granskning av patienten för att i nästa steg mer noggrant gå över

patienten när väl respirator och annan övervakningsutrustning är uppkopplad. Steg 3 är

dokumentation var 20:e minut under själva transporten av vitalparametrar och i det 4:e steget

genomgår patienten en avslutande bedömning då den intrahospitala transporten är avslutad och

patienten åter är uppkopplad till ordinarie utrustning. Intensivvårdssjuksköterskan för in data i

dokumentetet innan intrahospital transport för att ha ett utgångsvärde som referensvärde under

transporten. Interventionen visade att det underlättar för personalen att snabbt upptäcka

förändringar i patientens tillstånd och det gick snabbare att utföra åtgärder.

Transportteamets betydelse Olika sjukhus har i olika utsträckning speciella transportteam som sköter de interhospitala

transporterna. Dessa team kan bestå av olika konstellationer av personal. Kue et al., (2011)

beskriver att intrahospitala transporter på ett trauma sjukhus i USA sorteras i 4 klasser. Sjukhuset

har använt sig av specialiserade transportteam sedan 2002. Samtliga medlemmar har utbildning i

Advanced Cardiac Life Support, Pediatric Advanced Life Support, Neonatal Resusucitation

Program and International Trauma Life Support. Dessutom är de speciellt utbildade i teknisk

utrustning som aortaballongpump, respiratorer och instrument för hjärtövervakning.

Intrahospitala transporter som klassas från ett eller två bedöms inte ha behov av sjukvårdskunnig

personal. Klass 3 är i behov av en eller två teammedlemmar men inte behov av en sjuksköterska.

Klass 4 är generellt intensivvårdspatienter då hela teamet ingår. I teamet ingår

läkare,intensivvårdssköterskor samt respiratorterapeuter. Totalt utför sjukhuset ca 7000

transporter per år. Undersökningar visar att 1,7% av de intrahospitala transporterna i klass 4

under en 6 månaders period drabbades av en allvarlig händelse som utsatte patientenför fara.

Detta jämförs med tidigare forskning där frekvensen av allvarliga tillbud som uppstått under

intrahospital transport legat upp mot 8%. Meneguin et al.,(2014) belyser vikten av att ha

speciella transportteam under intrahospitala transporter. Flera studier visar att tillbuden som är

kopplade till teknisk utrustning och tillbuden som är orsakade av personal minskar när

intrahospitala transporter av specialiserade team används (Kue et al., 2011; Mazza et al., 2008;

18

Meneguin et al., 2014; Pradeepet al., 2014; Arltet al., 2010). Transportteamen skall komponeras

efter patientens behov men skall inte bestå av mindre än två personer och minst en

intensivvårdssjuksköterska från den intensivvårdsavdelning patienten tillhör. Även Pradeep et al.

(2014) tar upp effekten av transportteam som ligger till grunden för att lyckas med den

intrahospitala transporten. Teamet med en kombination av goda förberedelser skapar

förutsättning för att minska riskerna med den intrahospitala transporten.

Specifika omvårdnadsåtgärder Vissa patienter är i behov av specifika omvårdnadsåtgärder för att inte förvärras i sitt kliniska

tillstånd. Intensivvårdspatienter i allmänhet, men speciellt patienter utsatta för trauma, brännskador

eller kirurgi löper risk för hypotermi under intrahospitala transporter. Diagnostiska undersökningar,

som t.ex. datortomografier äger rum i svala lokaler och kan ta flera minuter att genomföra. Med

hjälp av aktiv värmning i form av elfiltar eller varmluftfiltar kan patienten undvika att sjunka i

temperatur i samband med den intrahospitala transporten (Scheck et al., 2004). Som

intensivvårdssjuksköterska måste patientens behov kunna identifieras och bedömas efter

individens behov så att lämplig omvårdnadsåtgärd kan sättas in (AnIva). Scheck et al.,(2004)

kunde se en signifikant skillnad i uppmätt kroppstemperatur i sin studie. Samtliga individer i

kontrollgruppen utan aktiv uppvärmning hade en lägre kroppstemperatur efter den intrahospitala

transporten jämfört med försöksgruppen där samtliga individer hade en bibehållen

kroppstemperatur. Även om samtliga individer i kontrollgruppen utan aktiv uppvärmning hade en

nedsatt kroppstemperatur efter den intrahospitala transporten hade ingen patient en lägre

temperatur än 35,9°. Aktiv uppvärmning skedde med elfiltar vilka kan drivas från elnätet eller

fungera självständigt med batteridrift i ca 40 minuter. Den genomsnittliga intrahospitala

transporten i studien tog 60 minuter att genomföra. Temperaturen i sjukhusets lokaler var 21°men

på grund av tekniska krav måste datortomografin ske i lokaler som har en temperatur på 16°.

Resultatdiskussion Vi har i vår systematiska litteraturstudie lyft fram omvårdnadsåtgärder som

intensivvårdssjuksköterskan kan vidta för att minska riskerna vid intrahospitala transporter av

intensivvårdspatienter. Att bedöma och förbereda patienten innan den intrahospitala transporten

minskar frekvensen av tillbud. Berube et al.,(2013); Meneguin et al.(2014) har i sin studie visat

effekten av bedömning av patienten och att ha rutiner för genomgång av teknisk utrustning innan

intrahospital transport. Interventionen har gett en minskad frekvens av tillbud under intrahospital

transport. Att ha en checklista och rutiner som alla går igenom innan intrahospital transport verkar

underlätta både för personalen i sina förberedelser men även skapar förutsättning för att snabbare

upptäcka tillbud som uppstår. Jarden et al.,(2008) har i sin kvalitativa studie baserad på intervjuer,

undersökt intensivvårdsjuksköterskors upplevelser av att använda ett bedömningsinstrument som

följer en utarbetad plan med en check-lista som försöker fånga upp alla delar i kedjan kring en

intrahospital transport. Checklistan går igenom både teknisk utrustning och patienten men även

organisationen vad gäller t.ex. överrapportering av patienten. Personalen beskrev hur de kände att

transporten förbereddes mer noggrant med hjälp av checklistan men att brister fanns i

utvärderingen av rutinen och att det fanns brister i själva användandet av dokumentet. Dessa brister

var uteblivna åtgärder efter förbättringsförslag och att det skiljde sig åt bland personalen hur

mycket av dokumentet de använde sig av. Jarden et al., (2008) fann i sin studie vikten av att med

hjälp av ett bedömningsinstrument tydligare synliggöra vilken kompetens som behövdes under

19

själva transporten. Esmail et al., (2004) fann i en liknande studie att ett en checklista inför

intrahospital transport var uppskattat hos oerfaren personal, medan de erfarna

intensivvårdsjuksköterskorna hade en tendens till att ignorera den. Användandet av checklistan

minskade även vid intrahospitala transporter med kort distans. Checklistor ökar patientsäkerheten

men är menlösa om de inte används. Studien betonar vikten av att en checklista måste vara

användarvänlig.

Att använda sig av speciella transportteam är något som används mer och mer. Dessa team är

utbildade och har ytterligare kompetens inom vissa områden som rör själva transporten. Kue et al.,

(2011) har i sin studie granskat effekten av att ha specialiserade transportteam. Genom att bedöma

och klassa patienterna skall de lättare fånga upp och identifiera riskpatienter och på så vis

skräddarsy vilken kompetens som krävs vid varje enskild intrahospital transport. Jämförelser med

tidigare studier där andelen tillbud var 8 % (Kue et al., 2011). Vi ser ingen klar beskrivning över

vilken kompetens eller vilka rutiner personalen som deltog i de intrahospitala transporterna hade

men studierna visar att frekvensen av tillbud med speciella transportteam sjönk drastiskt. Teamen

har en viktig funktion i att minska risker och öka säkerheten kring intrahospitala transporter av

patienten. Gemensamt för studierna är att specialiserade transportteam rekommenderas, och att de

kan ha olika konstellationer på olika ställen vilket säkert kan vara grundat i kultur och tidigare

erfarenheter. En fördel är att ha speciella bedömningsunderlag för att fånga upp riskpatienterna,

vilket kan vara till hjälp för prevention av tillbud under intrahospitala transporter. Att vara

samtränad inom sin egen yrkesgrupp är viktigt när fler än en intensivvårdssjuksköterska arbetar

kring patienten, men även tillsammans med andra personalkategorier måste arbetet vara väl

organiserat och följa fasta rutiner. En förutsättning är att grupperna har en god kommunikation

samt regelbunden träning inom specifika moment. Denna studie riktar sig mot intrahospitala

transporter där träningen är ännu mer viktig då en stor andel av de intrahospitala transporterna

drabbas av tillbud vilket även (Siegel, et al., 2009) konstaterar. Inter- och intrahospitala transporter

av barn som vårdas på intensivvårdsavdelning är väl omskrivet, vi har dock valt att exkludera barn

från den här studien men vi finner det av värde att belysa forskningen av intrahospitala transporter

av barn och transportteamets effekter på transporter. Blakeman et al.,(2013) påvisar att transporter

av barn inte skiljer sig så mycket från transporter av vuxna patienter när dokumenterade tillbud

granskas. Även hos intrahospitala transporter med barn kan många av tillbuden förknippas med

utrustning och dess brister. Att använda sig av specialiserade transportteam när det gäller barn

verkar bygga på längre dokumenterad erfarenhet i litteraturen. Även med inter- och intrahospitala

transporter av barn finns vinst av att ha specialiserade team som bistår transporten. Studien som

Blakeman et al gjorde på 229 inter- och intrahospitala transporter visade att om teamen bestod av

en specialistutbildad sjuksköterska ihop med respiratorterapeuter minskades antalet tillbud från

23 % till 9 %. Transporttiden förlängdes ofta då teamen bistod transporten men vinsten av

minskade antal tillbud övervägde detta. Genom att transportteamen jobbade efter att ha patienterna

cirkulatoriskt och respiratoriskt stabila innan transporten sågs tillbuden under själva transporten

minska. Studien belyser tankesättet och mottot med att flytta intensivvården till patienten och inte

patienten till intensivvården. Visheten i tankesättet kan styrkas av Voigt et al.,( 2009) som i sin

studie kunde se ett samband mellan ökad vårdtid och frekvensen av de intrahospitala transporter

patienten genomgick. Även Orr et al.,(2009) jämförde i sin studie effekten av att specialiserade

transportteam sköter transporten. Studien visade att tillbuden ökade med ca 60% då transporten

inte utfördes av speciella transportteam. De vanligaste tillbuden var kopplade till respiration och

20

cirkulation. Studien konstaterade att teamen hade en väsentlig effekt på att minska antalet tillbud

samt att vikt skall läggas på specifik utbildning för teamet inom pediatrisk vård samt specifik

transportmedicin.

Scheck et al., (2004) kunde uppvisa en signifikant skillnad i bibehållen kroppstemperatur mellan

de två patientgrupperna i sin studie. Temperaturen i de lokaler datortomografin sker i är lägre än i

övriga sjukhuset, på grund av tekniska krav. Vi antar att en fördröjning i dessa lokaler ökar risken

för hypotermi för en icke aktivt uppvärmd patient ju längre tiden går och är ett viktigt observandum

för intensivvårdssjuksköterskan. Scheck et al., (2004) fann att omvårdnadsåtgärden hade fördelen

med att vara enkel att utföra och under studien skedde inga tekniska komplikationer med elfiltarna.

Metoddiskussion Vi valde att göra en systematisk litteraturstudie då vi hoppades kunna granska och sammanställa

tidigare vetenskapliga studier som berör intrahospitala intensivvårdstransporter. Nackdelen med

litteraturstudier är att de inte bidrar med ny kunskap till vetenskapen då de endast sammanställer

och utvärderar tidigare forskning. En fördel med vår metod är att den samlar resultat från

vetenskapliga studier från hela världen och kan därefter i sig användas som en källa till kunskap

och referenser inom området. Det kan i framtiden ligga till grund för fortsatt forskning. Vår

systematiska litteraturstudie hade ett litet antal studier i resultatet. De sökord som vi använt har

genererat intressanta artiklar utefter titlar och abstrakt, men visade sig inte vara relevanta vid en

närmare granskning. Flera artiklar som genomgick första urvalet berörde patienter och anhörigas

upplevelser av transporter från intensivvårdsavdelning till annan avdelning. Vi valde att exkludera

dessa artiklar då patienterna i dessa fall var stabila nog att lämna IVA för att fortsätta vårdas på

annan avdelning. De var vid flera tillfällen transporterade av personal som inte tillhörde IVA, och

hade ibland ingen dokumenterad övervakning eller stöd av inotropa droger. Vi ansåg inte studierna

vara aktuella för vår problemformulering. Tyvärr hittade vi inga artiklar med patienter eller

anhörigas upplevelser av intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter i ett mer kritiskt

tillstånd till och från diagnostiska eller terapeutiska destinationer. Det skulle kunna bero på att

patienter som genomgår dessa transporter har medvetande påverkan orsakad av droger, trauma

eller av patofysiologisk art, vilket gör att de kan ha svårt att redogöra för händelsen i efterhand.

Författarna har under datainsamling och under analysdelen hela tiden haft för avsikt att hålla hög

validitet och reliabilitet. De artiklar som valts ut granskades av båda författarna där analys av

kvalité gjorts och de bedömdes leva upp till studiens syfte vilket stärker validiteten. Reliabiliteten

bedömer vi som hög trots att artiklarna till antalet är relativt få. Det grundar författarna på att

under datainsamlingen har ett stort antal artiklar granskats och lästs igenom vilket också stärker

reliabiliteten. Författarna bedömer också att om studien skulle gjorts igen skulle ett resultat inte

skilja sig åt från detta. De artiklar som ingår i studien lever upp till att stärka tillförlitligheten kring

resultatet.

Barn förekommer på intensivvårdsavdelningar och utsätts även de för intrahospitala transporter.

Vi valde att exkludera barn ur studien då flera artiklar som hittades vid testsökningen handlade om

transporter med neonatalpatienter, vilket faller utanför intensivvårdssjuksköterskans arbetsområde.

Vid kvalitétsgranskningen sållades en studie av Esmail et al.,(2004) bort på grund av dess vaga

redogörelse av metodbeskrivning och hantering av bortfall.

21

Endast en kvalitativ studie av Jarden et al., (2008) nådde fram till resultatet och kompletterar de

övriga artiklarnas med fokus på bedömningsinstrument genom att studera interventionen med

kvalitativ ansats.

Vi fann bara en artikel om aktiv uppvärmning under intrahospital transport av

intensivvårdspatienter. Däremot nämns risken för hypotermi i flera studier, som vi även tar upp i

bakgrunden.

Examensarbetets betydelse och fortsatt forskning Vi har i arbetet försökt belysa aspekter av betydelse kring specialiserade transportteam samt

effekterna av att ha speciella dokument som har till syfte att minska tillbuden och öka säkerheten

kring intrahospitala transporter. Vi har i litteratursökningen funnit begränsad forskning inom

området där vuxna individer inkluderats vilket skapar förutsättning för fortsatt forskning. Genom

litteratursökningen har vi vidare gjort bedömningen att det finns mer forskning där barn inkluderats.

Förslag till fortsatt forskning inom intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter är

ytterligare studier om prevention av hypotermi och patientupplevelser. Att transportera

intensivvårdspatienter inom sjukhuset ligger i intensivvårdssjuksköterskan arbetsuppgifter. Denna

studie syftar till att belysa risker och på vilket sätt de kan förebyggas för att hindra de tillbud som

sker under intrahospitala transporter. Studien hoppas kunna leda till mindre uppkomna vårdskador

och bidra till att intensivvårdssjuksköterskan skall finna trygghet i arbetet och att känna mindre

stress vid utförandet av intrahospitala transporter.

Konklusion Studien belyser i resultatet flera aspekter av betydelse för att minska risker för vårdskador. Vi drar

slutsatsen att bedömningsinstrument, specialiserade transportteam samt specifika

omvårdnadsåtgärder skapar förutsättning för att transporterna sker på ett säkert sätt så att riskerna

för vårdskador begränsas. Nackdelen med ett bedömningsinstrument är att det marginellt fördröjer

transporten och att de måste vara användarvänliga för att personalen ska nyttja dem. I vårt resultat

ser vi att specialiserade transportteam drabbas av mindre antal komplikationer under intrahospitala

transporter jämfört med transporter utförda av ordinarie personal. Specialiserade transportteam

minskar risken för vårdskador, men det kan vara svårt att avvara resursmässigt. Många sjukhus

lider idag av både personalbrist och frekventa överbeläggningar. Vi gör dock bedömningen att mer

forskning behövs inom området. Resultatet visar att aktiv uppvärmning skyddar patienten för

nedkylning och är en enkel och kostnadseffektiv åtgärd.

Referenser Alcorn, K., Chaboyer, W., Foster, M., Thalib, L. (2007). The effect of an ICU liaison nurse on

patients and family´s anxiety prior to transfer to the ward: An intervention study. Intensive and

Critical Care Nursing. 2007;23, 362-369.

Anderzon, G. (2014). Transport av IVA eller IMA patient utanför avd. Vårdrutin, NUsjukvården,

Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik.

Arlt, M., Philipp, A., Voelkel, S., Camboni, D., Rupprecht, L., Graf, B-M., Schmid, C., Hilker, M.

(2010). Hand-held minimized extracorporeal membrane oxygenation: a new bridge to recovery in

22

patients with out-of-centre cardiogenic shock. European Journal of Cardio-thoracic Surgery.

2011;40, 689—694.

Berube, M., Bernada, F., Mariona, J., Parenta, Thibaulta, M., Williamsona, D., Alberta, M.

(2013).Impact of a preventive programme on theoccurrence of incidents during the transport of

critically ill patients. Intensive and Critical Care Nursing. 2013;29, 9-19.

Beckman U, Gillies DM, Berenholtz SM, Wu AW, Pronovost P. (2004). Incidents relating to the

intra-hospital transfer of critically ill patients; An analysis of the reports submitted to the Australian

Incident Monitoring Study in Intensive Care. Intensive Care Medicine 2004;30, 15791585.

Blakeman, T., Branson, R., Inter-and intrahospital transport of the Critically ill. Respiratory Care.

2013;58 (6), 1008-1021.

Brodsky-Israeli, M., De Keyser Ganz, F., (2011).Risk factors associated with transfer anxiety

among patients transferring from the intensive care unit to the ward. Journal of Advanced Nursing.

2011;67(3), 510-518.

Darcy, D. (2010). Keeping Patients Safe During Intrahospital Transport. Critical Care Nursing.

2010;30, 18-32.

Doring, B-L., Kerr, M-E., Lovasik, D-A., Thayer, T. (1999). Factors that contribute to

complications during intrahospital transport of the critically ill. Journal of Neuroscience Nursing.

1999;31, 80-86.

Engström, Å., Forsberg, A., Lindgren, E., 2010. Being transferred from an intensive care unit to a

ward: Searching for the known in the unknown. International Journal of Nursing Practice. 2010.

Fanara, B., Manzon, C., Barbot, O., Desmettre, T.,Capellier, G. (2010). Recommendations for the

intra-hospital transport of critically ill patients. Critical Care Nursing. 2010;14(3), R87.doi:

10.1186/cc9018.

Forsberg, C., Wengström, Y., 2008. Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och

presentation av omvårdnadsforskning. Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm.

Gillman, L., Leslie., Williams, T., Fawcett, K., Bell, R., McGibbon, V. (2006). Adverse events

experienced while transferring the critically ill patient from the emergency department to the

intensive care unit. Emergency Medical Journal. 2006;23, 858-861.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 2004;24

(2), 105-12.

Goulardins, A. Dominiques, A. Bertoli de souza, C. Garcia, J. Lopes, J. Leite de Barros, A.

(2010) Intra-hospital transport of critically adult patients: complications related to staff,

equipment and physiological factors. Acta Paul Enferm. 2012;25 (3), 471-6.

Gulbrandsen, T. (2009). Transport av intensivvårdspatienten. I D.-G. Stubberud & T.

Gulbrandsen (Red.), Intensivvård: avancerad omvårdnad och behandling.Lund: Studentlitteratur.

23

Intensive Care Society, ICS. (2011). Guidelines for the transport of the critically ill adult ( 3rd

Edition 2011). Hämtad15maj, 2014, från Intensive Care Society Standards and Guidelines.

http://www.ics.ac.uk/ics-homepage/guidelines-standards/

Jarden, R., Quirke, S. (2009). Improving safety and documentation in intrahospital transport:

Development of an intrahospital transport tool for critically ill patients. Intensive and Critical

Nursing. 2010;26, 101-107.

Jones, C., McCairn, J. (2013). Does time of transfer from critical care to the general wards affect

anxiety? A pragmatic prospective cohort study. Intensive and Critical Care Nursing.2014;30,

219-225.

Kalisch, B-J., Kalisch, P-A., Burns S-M,. Kocan, M-J., Prendergast, V. (1995). Intrahospital

transport of neuro ICU patients. Journal of Neuroscience Nursing.1995;27: 69-77.

Kue, R., Brown, P., Ness, C., Scheulen, J. (2011). Adverse Clinical Events During Intrahospital

Transport by a Specialized Team: A Preliminary Report. American Journal ofCritical Care.

2011;20(2), 153-162.

Lindh, M & Sahlqvist, L (2012). Säker vård: Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård

och omsorg. Stockholm: Naturochkultur.

Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär&B.

Höglund Nilsson. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:

Studentlitteratur.

Mazza, F-B., Gomez do Amaral, J., Rosetti, H., Carvalho, R., Senna, A., Gumiaraes, H.,

Machado, F. (2008). Safety in intrahospital transportation: evaluation of respiratory and

hemodynamic parameters. A prospective cohort study. Sao Paulo Medical Journal. 2008;126(6),

319-22.

Mclenon, M (2004).Use of a specialized transport team for intrahospital transport of critically ill

patients. Dimensions of Critical Care Nursing.2004;23(5), 225-229.

Meneguin, S., Alegre, P-H., Luppi, C-H.(2014). Characterization of the intrahospital transport of critically

ill patients. Acta Paul Enferm. 2014;27(2), 115-9.

Orr, R., Felmet, K., Yong, H., McCloskey, K., Dragotta, M.,Bills, D., Kuch, B., Watson, S.

(2009). Pediatric Specialized Transport Teams Are Associated With Improved Outcomes

Pediatrics. 2009;124(1), 40-8.

Patientsäkerhetslag SFS 2010:659, 1 Kap §5-6.

Patientsäkerhetslag SFS 2010:659, 3 Kap §1-8.

Pappson, J., Russel, K., Taylor, D. (2007). Unexpected Events during the Intrahospital Transport

of Critically Ill Patients. Academic Emergency Medicine. 2007;14, 574–577.

24

Pradeep, M., Venkategowda, R., Dnyaneshwar, M., Alai, T. (2014). Unexpected events during

the intrahospital transport of critically ill ICU patients. Indian Journal of Critical Care Medicine.

2014;18(6), 354-357.

Polit, D.F. (2013). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice.

Philadelphia: Lippincot Williams & Wilkins, a Wolters Kluwer business.

Polit, D.F., & Beck, C. T. (2011).Nursing research- Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice (9:eupplagan). Philadelphia. Lippincott Williams and Wilkins.

Pope, B-B.(2003). Providing safe passage for patients. Nursing Management. 2003;34(9), 41-46.

Powers, J-M.(2007). Factors related to the development of ventilator-associated-pneumonia in the

neuroscience patient population. Doctoral dissertation, Indiana University, 2007.

Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening. 2007.

Rosell, J. (2013). Intrahospital transport av intensivvårdspatient. Landstinget i Värmland.

Vårdrutin, Division opererande specialiteter AnOpIVA.

Scheck, T., Kober, A., Bertalanffy, P., Aram, L., Andel, H., Molnar, C., Hoerauf, K. (2004).

Active warming of critically ill trauma patients during intrahospital transfer: A prospective,

randomized trial. Wiener Klinische Wochenschrift. 2004;116(3), 94-97.

Schwebel, C., Clec'h, C., Magne, S., Minet, C., Garrouste-Orgeas, M., Bonadona, A., Dumenil, A-

S., Jamali, S., Kallel, H.,Goldgran-Toledano, D., Marcotte, G., Azoulay, E., Darmon,

M., Ruckly, S., Souweine, B., Timsit, J-F. (2013). Safety of intrahospital transport in ventilated

critically ill patients: a multicenter cohort study. Critical Care Medicine. 2013;41, 1919-1928.

Siegel P,. RN, BSN, CCRN, TNS. (2009) Enhancing Outcomes in a Surgical Intensive Care

Unit by Implementing Daily Goals Tools. American Association of Critical Care Nurse. 2009;29

(6), 58-70.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och

sjukvården – en handbok. Hämtad 24 Maj 2014 från www.sbu.se

Vetenskapsrådet.(2011). God forskningssed. Rapport hämtad 6 Maj 2014 från

http://vr.se/download/18.3a36c20dl33af0c12958000491/

Voigt, L-P., Pastores, S-M., Raoof, N-D., Thaler, H-T., Halpern N-A. (2009). Intrahospital

transport of critically ill patients: outcomes, timing, and patterns. Journal of Intensive Care

Medicine.2009; 24(2), 108-15.

Waydhas, C. (1999). Equipment review: Intrahospital transport of critically ill patients.

Criticalcare. 1999;3(5), 83-89.

Willman, A., Stoltz, P. & Bathsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

25