View
3
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Antagen av kommunfullmäktige den 28 april 2016
IT-INFRASTRUKTURPROGRAMFÖR KARLSKRONA KOMMUN
2016-2020
2 IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020
1. Sammanfattning och målsättning ........................................3
2. Inledning ........................................................................................4
3. Nuläge ............................................................................................6
4. Samhällsnytta med bredband ................................................9
5. Handlingsplan ........................................................................... 10
6. Robusta Nät .............................................................................. 13
7. Omvärldsnoteringar ................................................................ 14
8. Bilaga 1 – Sammanställning av bidragsmöjligheter ..... 16
9. Bilaga 2 – Definitioner och förklaringar ............................ 17
10. Bilaga 3 – Länkar ................................................................... 19
2 IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020
INNEHÅLL
IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020 3
Detta IT-infrastrukturprogram gäller för 5-årsperioden
2016-2020.
Målsättningen i programmet möter även upp
Regeringens Bredbandsstrategi och Bredbandstrategi
för Blekinge län som anger att:
• År 2020 finns ett sammanhängande öppet och
robust fibernät som genom samverkan mellan
marknadsaktörerna utgör grunden för Blekinges
totala kommunikationsbehov.
• År 2020 har minst 90 % av Blekinges hushåll och
företag tillgång till bredband om minst 100Mbit/s.
• År 2020 har alla Blekinges offentliga verksamheter
och skolor tillgång till bredband om minst 100Mbit/s.
För att uppnå målen krävs en ökad utbyggnad av det
fiberbaserade nätet fram till varje enskilt hushåll, ofta
benämnt accessnät eller byanät.
Sammantaget ska åtgärderna i detta dokument säker-
ställa att målen uppfylls, men vi strävar långsiktigt
efter att alla medborgare ska ha tillgång till digitala
tjänster.
Affärsverken AB är den enskilt största fibernätägaren
i kommunen. Affärsverken har ett ägardirektiv att
ansvara för utbyggnaden av bredband inom Karlskrona
kommun. Affärsverken levererar även en tjänste-
valsportal där slutkunden erbjuds tjänster som kan
aktiveras därigenom från olika tjänsteleverantörer
i tjänsteneutral och öppen konkurrens i stadsnätet.
Affärsverken arbetar på en konkurrensutsatt marknad
där flera andra aktörer verkar.
Utgångspunkten är att marknadskrafterna ska svara
för utbyggnaden, men för att få fiberanslutning till
rimligt pris på landsbygden kommer lokala engagemang
att krävas. Ett vanligt tillvägagångssätt är att invånar-
na i ett samhälle bildar en förening som tillsammans
med lokala företag bygger ett accessnät som ansluts
till en fiberstam (ortsammanbindande nät). På lands-
bygden finns möjligheter till bidrag för utbyggnad av
accessnät.
Det finns förhållandevis väl utbyggda stamnät av fiber
i Karlskrona kommun. Samverkan mellan marknadens
aktörer är nödvändig för att gjorda investeringar ska
användas på bästa sätt och därmed undvika kostnader
för etablering av parallellfiber.
För att i största möjliga mån säkerställa tillgången till
fiberbaserad IT-infrastruktur vid nyexploatering av
bostads-, köpcenter- och industriområden finns tillägg
som belyser detta område i PBL (Plan och bygglag)
fr.o.m. maj 2011.
Uppföljning och utvärdering av IT-infrastrukturprogram-
met kommer att genomföras årligen av Affärsverken
i samråd med Kommunledningsförvaltningen.
Vid behov kommer IT-infrastrukturprogrammet att
revideras i samband med dessa utvärderingar.
1. SAMMANFATTNING OCH MÅLSÄTTNING
4 IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020
Detta är det tredje IT Infrastrukturprogrammet som
upprättats inom Karlskrona kommun och detta program
ansvarar Affärsverken för. Efter antagande i kommun-
fullmäktige ersätter detta program ”IT-infrastruktur-
program för Karlskrona kommun 2011-2015”.
Med Karlskrona kommun och kommunkoncern avses
i detta dokument kommunstyrelse, nämnder och
bolagskoncern.
2.1 SYFTESyftet med IT Infrastrukturprogrammet är att ange
Karlskrona kommuns målsättning för fiberutbyggnad
inom kommunen och beskriva hur Karlskrona kommun
kommer att arbeta för att nå målen. Programmet ska
också tydliggöra vikten av en väl utbyggd IT infrastruk-
tur i kommunen.
2.2 MÅLGRUPPERIT-Infrastrukturprogrammet riktar sig till politiker och
tjänstemän inom Karlskrona kommunkoncern men
naturligtvis likaså till alla invånare och näringsidkare
i vår kommun. Programmet riktar sig även till berörda
politiker och tjänstemän i övriga kommuner i länet,
Länsstyrelsen samt Region Blekinge.
2.3 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVERIGEDen 3 november 2009 offentliggjordes regeringens
Bredbandsstrategi för Sverige. Det övergripande målet
är att Sverige ska ha bredband i världsklass där 90 %
av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband
om minst 100 Mbit/s år 2020. Utgångspunkten är att
elektroniska kommunikationstjänster och bredband
tillhandahålls av marknaden. Regeringen ska inte styra
marknaden eller den tekniska utvecklingen. Regeringen
slår fast att dess övergripande uppgift är att skapa
goda förutsättningar för marknaden och undanröja
hinder för utvecklingen. En central ansvarsfråga är att
se till att det finns en relevant reglering.
I regeringens strategi framgår att kommunerna för-
väntas ta ett större ansvar än tidigare för samordning
och utbyggnad av bredband. Bland annat har regering-
en tydliggjort kommunernas planeringsansvar för elek-
troniska kommunikationer i nya Plan och Bygglagen. Vid
nyexploatering av bostads-, köpcenter- och industri-
områden ansvarar Miljö och Samhällsbyggnadsförvalt-
ningen för att tillgången till fiberbaserad IT-infrastruk-
tur i största möjliga mån säkerställs.
Det finns stöd- och stimulansprogram där nätägare kan
ansöka om bidrag för utbyggnad framförallt på lands-
bygden. Se bilaga 1 för en sammanställning av bidrags-
möjligheter.
2.4 BREDBANDSSTRATEGI FÖR BLEKINGE LÄNEn Bredbandsstrategi för Blekinge län antogs år 2015.
Strategin utgår ifrån regeringens bredbandsstrategi
och dess mål samt trycker på vikten av ett öppet och
robust fibernät. Strategin pekar på vikten av samver-
kan inom regionen för att nå målen och slår fast att en
väl utbyggd IT-infrastruktur i länet innebär ökad attrak-
tionskraft och bidrar till regionens fortsatta utveckling.
2.5 POLITISK VILJEINRIKTNINGI KARLSKRONA KOMMUNI översiktsplan 2030 för Karlskrona kommun anges
följande mål/inriktning:
• Koncept för mer fiberkapacitet till landsbygden.
• Informera och marknadsföra den fiberstruktur som
finns.
• Stort utbud av valbara tjänsteleverantörer inom
hela kommunen.
• Utveckla öppenhet av kommunens fiberinfrastruktur.
• Verkställa bredbandsstrategin för Sverige.
• Utveckla goda lösningar för att skapa/utöka antalet
nya bredbandsuppkopplingar.
2. INLEDNING
IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020 5
6 IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020
Karlskrona kommun har idag ett väl utbyggt fiberstam-
nät. Kommunen har inkluderat med statligt stöd med-
finansierat utbyggnaden av fiber till telefonistationer.
Marknadsaktörer har utöver detta även investerat i
utbyggnad av fibernät inom kommunen.
Merparten av flerfamiljshusen i Karlskrona kommun
är idag fiberanslutna vilket innebär att runt 80 % av
invånare som bor i flerfamiljshus idag har tillgång till
Internet via fiber. Utbyggnaden i flerfamiljshus har
skett genom ett systematiskt och målmedvetet arbete
för att nå så många kunder som möjligt per investerad
krona.
Omkring 50 % av Karlskrona kommuns hushåll bor dock
i småhus vilket till stor del utgörs av villaområden. Till
skillnad från flerfamiljshus domineras villaområden av
en kopparbaserad bredbandsinfrastruktur (ADSL) vilket
ger lägre hastigheter och sämre kvalitet av digitala
tjänster.
Av uppskattningsvis 15 000 villor i Karlskrona kommun
har strax över 2500 st (drygt 15 % av hela beståndet)
fiberbaserad access då detta program revideras hösten
år 2015. Förutsättningen för att Karlskrona kommun
ska nå bredbandsmålen är därför att en stor andel av
villorna (småhus) uppgraderas/byggs ut med fiber.
3.1 BREDBAND VIA FIBERDet finns en mängd anledningar till att investera i en
bredbandsanslutning via fiber och skälen kan vara
olika beroende på behov. Några av de grundläggande
skälen är:
• mycket hög, konstant och valbar kapacitet för
dataöverföring
• riktigt god drift- och datasäkerhet
• mer framtidssäkert än andra teknologier
• Internet, telefoni och TV via samma lösning gör
det kostnadseffektivt för hushållen
• öppet stadsnät möjliggör stort utbud och fri
konkurrens
• nyttotjänster såsom det uppkopplade smarta
hemmet
• högre värde på sin bostad och en större möjlighet
att faktisk bo kvar då man blir äldre.
3.2 BREDBAND VIA KOPPARNÄTETUppskattningsvis 15 % av Karlskrona kommuns invå-
nare är användare av ADSL-teknik för att koppla upp
sig mot Internet i dagsläget år 2015. Kvaliteten hos
ledningarna och avståndet till telefonstationen avgör
vilken hastighet som kan erbjudas via ADSL till varje
enskild abonnent, normalt ligger nedladdnings-has-
tigheten runt 8-15 Mbit/s och lägre för uppladdning.
Användningen av kopparnät för leverans av bredband
minskar och bedömningen är att fiber och i vissa fall
mobilt bredband kommer att ersätta kopparnätet över
tid. Telestationer som inte är fiberanslutna kommer
troligen att läggas ned och kopparnätet har svårt att
möta de krav på kvalitet och kapacitetet som ställs på
bredband framöver.
3. NULÄGE
IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020 7
3.3 BREDBAND VIA MOBILT BREDBANDDe stora teleoperatörerna är representerade i Karls-
krona kommun och användningen av bredband via
mobiltelefonnätet har ökat i rask takt under de sista
åren, tack vare till viss del sänkta priser, mer användar-
vänliga tjänster men framförallt människors förändrade
konsumtionsbeteende av medier långt ned och nu även
upp i åldrarna. Det ökade behovet av ständig uppkopp-
ling har inneburit att operatörerna har infört begräns-
ningar på hur mycket data som får användas under en
viss tid vilket inneburit att behovet för tillgång till tråd-
lösa nät (wifi) har blivit större även för mobila enheter.
4G kommer att leda till en omfattande utbyggnad av
stadsnätens fiberinfrastrukturer. De flesta mobilmas-
terna i ett mobilnät måste anslutas med fiberkabel för
att mobilkunderna ska kunna få tillräcklig bandbredd
i sina mobiler eller bärbara datorer. Det innebär att
tusentals mobilmaster kommer att fiberanslutas under
de närmaste åren.
PTS bedömning är att 4-6 % av hushåll och företag
utöver de som inte har tillgång till 100 Mbit/s med tråd-
bunden teknik år 2020, kommer att kunna få det via
mobilnäten.
3.4 5G, KOMMANDE MOBIL TEKNIK
VAD ÄR 5G?5G är nästa generations mobilnätverk där hastighet
på surf, täckning och allt annat vi använder dagens
mobilnät till (lte, som oftast kallas 4G) ska förbättras
markant. Ännu är ingen standard bestämd, men har
börjat testas. Upp till 10-20 gigabit/sekund tros nätet
klara när det är klart, men framför allt ska betydligt
fler prylar kunna kopplas upp samtidigt. Hittills har
bara frekvenser under 6 GHz reserverats för mobilnät,
men för att kunna maxa hastigheterna rejält kommer
5G att göra anspråk på frekvensband mellan 6 GHz och
100 GHz.
Tack vare att 5G använder en hög frekvens får den
per automatik också kort räckvidd och begränsad
genomträngningsförmåga. Det mesta tyder därför på
att 5G blir en teknik främst för städer och tätorter där
masterna kan byggas mycket tätt. Sannolikt behövs
även sändare inomhus. Dessa behöver då matning från
en snabb fast uppkoppling för att 5G ska nå sin fulla
potential.
Får man gissa så har vi nog inte någon fullt utbyggd
kommersiell 5G i Karlskrona förrän tidigast 2020.
Affärsverken kommer naturligtvis följa 5G projektet
noga och diskutera nyttan efterhand som tekniken
blir klar.
4G
8 IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020
IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020 9
Tillgången till en digital infrastruktur med hög över-
föringskapacitet och uppkoppling till Internet är en
förutsättning för god tillväxt, konkurrenskraft och
innovationsförmåga. Det bidrar till ett hållbart sam-
hälle och är grundläggande för de tre övergripande
begreppen globalisering, urbanisering och digitalisering.
Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att
använda sig av digitala samhällstjänster och service.
Det handlar om att ha en fungerande vardag och är
i grunden en demokrati och rättighetsfråga i vårt
moderna samhälle.
Traditionella arbetsmetoder förändras och nya tjäns-
ter utvecklas där företag har möjlighet att vidga sina
affärsområden. Produktföretag blir i allt större omfatt-
ning tjänsteföretag där service, support och kringlig-
gande tjänster adderar värde för kunden och möjliggör
längre kundrelationer för företagen.
Se den ekonomiska studien ”Effekter av digital tjänster
i äldreomsorg” som genomfördes år 2014 av det svenska
forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT AB på uppdrag
av Svenska Stadsnätsföreningen. Där anges mycket
stora belopp i besparing av införande av E-tjänster inom
hemtjänsten. Källan är Acreo Swedish ICT
4. SAMHÄLLSNYTTA MED BREDBAND
10 IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020
Karlskrona kommunfullmäktige har beslutat att Affärs-
verken från år 2015 får en mer framträdande roll som
samordnare och huvudman för utbyggnaden av fiber-
infrastrukturen i kommunen.
5.1 SAMORDNING PÅ OLIKA NIVÅER
5.1.1 REGIONAL NIVÅKommunerna i Blekinge samverkar för att knyta ihop
sina fibernät och få en homogen infrastruktur och
kunna leverera tjänster i fibernäten över hela länet.
Karlskrona, Ronneby och Karlshamn har idag ett samar-
bete kring samordning av tjänster i näten med Affärs-
verken som gemensam kommunikationsoperatör.
5.1.2 KOMMUNAL NIVÅLänsstyrelsen, kommunen och Affärsverken för en
kontinuerlig dialog för att optimera utbyggnaden
utifrån ett ekonomiskt och behovsstyrt perspektiv.
5.1.3 SCHAKTSAMORDNINGKommunens bildade grävsamordningsgrupp där
Affärsverken även representerar har ett tydligt upp-
drag att bevaka nedläggningen av kanalisation vid
grävning. Berörda kommunala förvaltningar och bolag
medverkar samt andra nätägare på marknaden.
5.2 TRE OLIKA PROCESSERFÖR DIG ATT FÅ BREDBANDBeroende på var man bor finns det olika vägar att gå
för att få tillgång till snabbt bredband Alternativen
skiljer sig åt i tillvägagångssätt och ledtid men även
till viss del i den tekniska lösningen.
Alla är överens om att fiber är den mest framtids-
säkrade tekniken för att förse företag och privatper-
soner med bredband, men i de mest glesbebyggda
delarna av kommunen kommer behovet att pröva
olika kombinationer av tekniska lösningar för att hitta
en lösning som är hållbar såväl som kvalitativt och
ekonomiskt att finnas.
Vi kan dela in kommunen i tre kategorier:
1. Villaområde
2. Byanät
3. Vita fläckar
En central funktion för alla tre processerna är det web-
verktyg Affärsverken använder för intresseanmälningar.
Verktyget fungerar så att medborgaren via Affärsver-
kens hemsida söker på sin adress och baserat på hur
denna adress är klassificerad, så länkas medborgaren
till rätt projektsida med relevant information.
Varje process har sina egna förutsättningar, med olika
steg och olika ledtid.
5. HANDLINGSPLAN
Karlskronas Stadsnät
Tre vägar till fiber
1
2
3
Intresse Avtal Planering Utförande
Intresse Bidrag Planering Utförande Avtal
Intresse Kartläggning
Kontinuerlig Informationsspridning
Kontinuerlig Informationsspridning
Inplanering i framtida utbyggnadsplaner
Kontinuerlig Informationsspridning
@
Lyckeby
Rödeby
Fridlevstad
Torhamn
Tving
Kättilsmåla
Hasslö
Aspö
Tjurkö
Sturkö
Senoren
Inlängan
Utlängan
Fågelmara
Brömsebro
Jämjö
Ramdala
Holmsjö
Nävragöl
Spjutsbygd
Nättraby
TORSÅS KOMMUN
KARLSKRONAKOMMUN
S M Å L A N D
B L E K I N G E
EMMABODA KOMMUN
RONNEBY KOMMUN
Karlskrona
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 km
Ej utbyggda områden
Villakluster 2015-2017
Byanät 2015
Prognos 2020
Fibernoder
N
E22
122
122
E22
28
28
28
Schematisk skiss över hur fiberutbyggnaden kan komma
att se ut 2016-2020. Villakluster och byanät kan ses
som en skildring av nuläget, medan Prognos 2020 är en
uppskattning av hur stora områden som kan komma att
täckas fram till och med 2020.
12 IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020
5.2.1 VILLAOMRÅDEDet som klassificeras som villaområde är villabebyggel-
se i tätort, där Affärsverken kan bygga inom ramen för
sin egenfinansierade villamodell.
Ur Post och Telestyrelsen perspektiv är dessa områden
där marknadskrafterna kan bygga ut för egen kraft, dvs
man får inga bidrag för dessa områden.
Kortfattat kan man förklara processen för villaområden
så här:
1. Utbyggnaden sker baserat på intresse, där intresse-
anmälningar samlas in via Affärsverkens hemsida.
2. När tillräckligt stort intresse uppnåtts skickas avtal
ut till samtliga i området.
3. När tillräckligt stor andel avtal skickats in startar
projektering, upphandling och inplanering i Affärs-
verkens utbyggnadsplan.
4. Slutligen genomförs utbyggnaden av stadsnätet
i aktuellt område.
5.2.2 BYANÄTDe områden som betecknas som potentiella byanät är
de som kan bebyggas med hjälp av bidrag från Lands-
bygdsprogrammet, dvs att de ligger utanför det som
klassificerats som tätort av Post och Telestyrelsen och
som uppfyller kraven för ”projektstöd för bredband” i
Landsbygdsprogrammet.
Det finns två huvudspår för byanät. Antingen driver
man byanätet som i tidigare programperiod, ideellt med
en ekonomisk förening som bas eller så söker Affärs-
verken bidrag direkt i egenskap av nätägare.
Grundtanken för Affärsverken är att söka stödpengar
i de fall man ser möjligheten att vidga nätet runt ett
redan befintligt villaområde eller tätort.
5.2.3 VITA FLÄCKARVita fläckar (White Areas) är ett av flera begrepp som
används av EU för att beskriva bredbandsmarknaden.
Vita fläckar är områden som saknar IT-infrastruktur och
investeringar. Här kan offentligt agerande behövas för
att främja både investeringar och konkurrens. Där det
är så glest bebyggt att varken marknadskrafter eller bi-
drag räcker för att bygga fibernät måste andra tekniker
prövas/tillämpas. Detta är fortfarande obruten mark/
område och utvecklingen och prioriteringen för denna
målgrupp har ökat från bl a den statligt ägda mark-
nadsaktören Teracom. Affärsverken deltar i pilotprojekt
med Teracom och för diskussioner med olika samar-
betsparter för att hitta lönsamma, flexibla och fram-
tidssäkra lösningar som gör att även dessa vita fläckar
ska kunna täckas in över tid.
Dessa lösningar innebär att Affärsverken måste vara
kreativa med en mix av fiber, trådlösa tekniker och
mobilt bredband. Det måste även utrönas om dessa
hybrider är berättigade stöd i Landsbygdsprogrammet,
eftersom sådana lösningar kan bli högaktuella i glest
befolkade områden och ute i skärgården.
I Karlskrona kommun finns det företrädelsevis många
områden som kan betecknas som vita fläckar. Stora
delar av norra kommunen, längs kommungränsen samt
skärgården kommer med stor sannolikhet ingå i de
10 % som inte nås av en större fiberutbyggnad som
säkerställer regeringens bredbandsmål 2020. I dessa
områden kan det bli aktuellt med en annan, mer kost-
nadseffektiv bredbandsteknik som innebär att fibern
i stamnätet utnyttjas men med en annan anslutnings-
teknik sista sträckan till medborgaren.
IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020 13
Med robusthet menas förmågan att motstå störningar
och avbrott samt förmågan att minimera konsekven-
serna om de ändå inträffar. Robusthet kan bl.a. uppnås
genom att säkerställa redundans i processer och tek-
niska system. Robusthet uppnås även genom att bygga
system med god resiliens, vilket innebär att systemet
har förmågan att snabbt återgå till normal funktion
efter att störningar har avhjälpts.
Resiliens innebär att en organisation bygger upp en
adaptiv förmåga för att kunna hantera oönskade och
allvarliga händelser. Resiliens är ett viktigt begrepp i en
föränderlig värld.
Varför är robusthet viktigt att ta hänsyn till vid utbygg-
nad av bredbandsinfrastruktur? Svaret är att samhället
blir allt mer beroende av robusta och säkra elektroniska
kommunikationer både för samhällsviktig verksamhet
och för att tillhandahålla samhällstjänster som sjuk-
vård, äldreomsorg och sådant som underlättar varda-
gen i hemmet.
6. ROBUSTA NÄT
14 IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020
7. OMVÄRLDSNOTERINGAR
7.1 HUR SER FRAMTIDEN OCH BEHOVEN UT?En hållbar IT-infrastruktur som tillmötesgår samhällets
behov kräver långsiktiga investeringar och att utbygg-
nad och utveckling sker utifrån högt ställda kvalitets-
krav. Det är därför viktigt att skapa bra och tydliga för-
utsättningar för att fortsätta bygga ut infrastrukturen.
Det är viktigt att fungerande samhällstjänster når alla
kommuninvånare.
Växelspelet mellan tillgång och efterfrågan på kommu-
nikationskapacitet har under de sista 15 åren medfört
att flera avancerade och kapacitetskrävande tjänster
blivit en del av vardagen för både hushåll och företag.
Alla kundönskemål om kapacitet, säkerhet och mycket
hög tillgänglighet kan tillgodoses över en optisk fiber.
Behovet av bandbredd är i stort sett omättligt. Internet-
användandet i Sverige fortsätter också att krypa nedåt
i åldrarna.
7.2 STRÖMMANDE MEDIA (STREAMING)Det är inte bara film- och tevevärlden som just nu
genomgår en streamad revolution. Streaming betyder
strömmande media. Streaming har mer och mer blivit
vår vardag också. De olika marknadsaktörerna satsar
stora pengar på att få oss att välja just deras tjänster
och börja titta på film och tv streamat, i stället för att
köpa fysiska skivor och boxar.
Förutsatt att konsumenter får tillgång till rätt form av
framtidssäkrad it-infrastruktur kan den offentliga sek-
torn erbjuda digitala tjänster för skola, vård och omsorg
samt andra betydande samhällstjänster. Sjukvård till
bostaden genom direktkontakt med sjukvården och
vårdcentralens läkare, sjukgymnast, terapeut m fl via
internet förekommer på flera platser i Sverige och har
även prövats i gemensamma pilotprojekt med Lands-
tinget Blekinge och Blekinge Tekniska Högskola. Det
finns idag goda exempel på användande och utveckling
runt om i världen. I bl.a. Norrbotten där avstånden är
betydande används IT-baserade smarta sjukvårdslös-
ningar som medför att patienter kan diagnostiseras
samt få viss vård med hjälp av medicinska instrument
utan att behöva besöka sjukhuset.
7.3 INTERNET OF THINGS (IOT)Innebörden av det redan vedertagna begreppet Inter-
net of Things förväntas få en explosionsartad utveck-
ling. Det innebär att produkter/saker som idag inte har
någon uppkoppling mot den digitala världen kopplar
upp sig för att lämna eller hämta information och låta
sig styras. IoT bygger på en stor mängd teknik, koncept
och processer och kan skapa helt nya tjänster inom
många olika applikationsområden. Exempel på områden
är e-Hälsa, industriautomation, förebyggande under-
håll, smarta hem, jordbruk, energi och miljö och säkert
mycket mer.
IoT kommer i allt större utsträckning att skapa nya
tjänster och affärsmöjligheter. Även befintliga produk-
ter och erbjudanden kan göras ”smarta” och bli en del
i ett långsiktigt tjänsteerbjudande som knyter kunden
närmare leverantören. IoT skapar därigenom möjlighet
till affärsutveckling med potential att förändra traditio-
nella marknader.
År 2020 är prognosen att upp till 50 miljarder saker,
föremål och system kommunicerar på internet.
Källan är Ericsson
Enligt aktuella uppskattningar kommer 71 % av alla
organisationer att använda och analysera ”Big data” för
att utveckla smarta produkter och tjänster på nya sätt.
Industriellt internet är här för att stanna och med hjälp
av det når vi nya höjder.
IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020 15
Många samhällstjänster är idag i stor utsträckning
tillgängliga via digitala kanaler och även här sker digita-
liseringen av tjänsteutbudet i snabb takt, både genom
att hålla sig uppdaterad och för att utföra sina vardags-
ärenden. Utbildning, allmän kunskapsinhämtning och
kommunikation mellan människor sker i stor utsträck-
ning via digitala kanaler och kravet på att ständigt vara
uppkopplad oavsett plats anses av många vara en s.k.
hygienfaktor.
7.4 INDUSTRIELLT INTERNETSverige håller på att växla om till ett industriellt inter-
net. Begreppet är ”Industri 4.0” och avser den fjärde
industriella revolutionen efter ånga, löpande band och
robotar.
Liksom tidigare industriella revolutioner kommer
arbetstillfällen att försvinna och färre antal anställda
innebär i förlängningen att skattebasen förändras. Det
kan i sin tur leda till en återindustrialisering av Sverige.
Behovet att flytta över industriproduktion till låglöne-
länder blir däremot inte lika påtagligt.
De flesta företagen anger behovet av kunskap inom
dataanalys som avgörande om fem år. Avgörande för
företagen blir alltså förmågan att dra slutsatser ur
stora datamängder.
Kärnan i industriellt internet utgörs av ett antal
sensorer som fungerar tillsammans för att samla in
och analysera data för specifika ändamål. Tack vare
detta möjliggörs effektivitet som var omöjlig att tänka
sig för inte alls länge sedan.
Med bättre kvalitet och ökad levnadsstandard, oavsett
geografisk plats. Vi ser hur våra hem och konsument-
produkter blir smarta och uppkopplade, men när hela
industriprocesser blir digitaliserade blir omställningen
mer omvälvande. En bilindustri som producerar förar-
lösa bilar gör förare överflödiga, en gruvindustri som
har realtidsdata om sina maskiner och flöden kräver
färre manuella insatser, när kunskapsmängden ökar så
fort att ingen läkare kan vara heltäckande expert inom
sitt område är det säkrast att rådfråga den digitala
kunskapsbasen.
Det icke vinstdrivande Industrial Internet Consortium
(IIC) bildades i mars 2014 för att driva innovation,
utveckla standarder, stärka interoperabiliteten och
trygga säkerheten inom industriellt Internet. ABB
liksom andra stora företag som Ericsson, Microsoft
m.fl. har anslutit sig då de ser detta som en viktig del
av framtiden.
16 IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020
8. BILAGA 1 – SAMMANSTÄLLNINGAV BIDRAGSMÖJLIGHETER
KANALISATIONSSTÖDStöd för att lägga ner kanalisation/rör för bredband.
Vanligtvis kan upp till 50 % av kostnaden ersättas.
Ansökan och mer information hos Länsstyrelsen.
LANDSBYGDSPROGRAMMETDen 14 december 2015 beslutade Jordbruksverket om
reglerna för bredbandsstödet. Det betyder att läns-
styrelserna nu kan ta beslut om vilka ansökningar
som ska få stöd. Kontakta länsstyrelsen i ditt län för
närmare information om hur och när de kommer att
ta beslut om bredbandsstöd.
VEM KAN SÖKA BREDBANDSSTÖDET?Du kan söka stöd till bredband om du är en juridisk
person och kommer att bygga till fler än bara din egen
verksamhet. Stödet kan du söka genom vår e-tjänst
här på webbplatsen. Det är sedan länsstyrelsen i ditt
län som handlägger och beslutar vilka projekt som ska
få stöd.
LEADERSmå lokalt förankrade projekt i uppstartsfas. Eget
ideellt arbete kan i vissa fall vara del av medfinan-
siering. Sverige är indelat i ca 60st Leaderområden,
kontaktinformation finns på Jordbruksverkets hemsida
www.sjv.se
IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020 17
9. BILAGA 2 – DEFINITIONEROCH FÖRKLARINGAR
ADSLEn teknik för åtkomst av bredband. Oftast används
Skanovas koppartrådar som finns mellan telefon-
stationen och hushållet. En överföringsteknik som
är beroende av längden och kvalitén på koppartråden
och som ger en asynkron överföring där nedladdnings-
kapaciteten är högre än uppladdning.
KANALISATIONFör att kunna förlägga en fiber i marken krävs tomrör.
Dessa rör kan benämnas kanalisation. Ibland används
begreppet i meningen, kanalisation = grävarbetet +
nedläggning av tomrör.
KAPACITETSTJÄNSTEtt företag/organisation som erbjuder överförings-
kapaciteter i sitt nät till kunder, vanligen tjänste-
leverantörer som levererar Internettjänster till fiber-
anslutna företag. Kunden behöver då inte investera
i ändutrustning eller övervakning då detta ansvaras
av nätägaren i Stadsnätet. Jämför med svartfiber.
SVARTFIBERSvartfiber är en förlagd fiber utan utrustning i ändarna.
Den som hyr fiber sätter egen utrustning i ändarna
och ”tänder upp” fibern med datatrafik. Svartfiber kan
ses som en digital motorväg där den som hyr själv
bestämmer och ansvarar över trafiken i fibern. Jämför
med kapacitetstjänst.
KOMMUNIKATIONSOPERATÖR (KO)Ett företag/organisation som svarar för att ”tända upp”
fibernätet och svara för kommunikationen. KO ansvarar
för avtalsmässiga relationer med tjänsteleverantören
samt för installation, övervakning och drift av kommuni-
kationsutrustning som behövs för att bredbandstjäns-
ter/samhällsnyttiga tjänster såsom t ex Trygghetslarm,
Styr/Regler/Övervakningstjänster men också Internet,
TV, Telefoni, videokonferenser mm ska kunna förmed-
las. Ofta tar den lokala Stadsnätsoperatören (SO)
ansvar för denna del om kompetenser och resurserna
redan skapat synergier. Annars kan KO-rollen upphand-
las helt eller till utvalda delar och kan då vara ett bra
sätt att komma igång snabbt i sin kommun.
POST- OCH TELESTYRELSEN (PTS)PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra
telefoni, bredband och post. är den myndighet som
bevakar områdena elektronisk kommunikation och post
i Sverige.
18 IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020
REDUNDANSHär menas ”reservväg”. Viktigt när fiber förläggs i mark
att det finns en alternativ fiber/fibervägar som kan
användas om t.ex. en avgrävning skulle ske.
SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING (SKL)SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Alla
kommuner, landsting och regioner har valt att vara
medlemmar i SKL. Regionerna som är medlemmar är
bildade enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar.
TJÄNSTELEVERANTÖR (TL)Tjänsteleverantören levererar olika typ av digitala
tjänster i öppna såväl som stängda infrastrukturer. TL
tecknar samarbetsavtal med det öppna Stadsnätet/
KO för att få åtkomst av de anslutna dataportar som
hushållen och företagen. TL marknadsför sig och dess
kunder aktiveras på den digitala marknadsplatsen;
tjänstevalsportalen som Stadsnätet tillhandahåller
men även genom marknadskanaler direkt med kunden.
Aktiveringsbeställning görs därefter från TL till Stadsnät.
ÖPPET NÄTDet finns några olika definitioner av öppet nät. SKL, PTS
och Konkurrensverket har i sitt gemensamma uttalande
skrivit. ”När kommunala aktörer ger tillträde till den
egna infrastrukturen ska det ske på skäliga och icke
diskriminerande villkor. I första hand bör detta gälla
tillträde till kanalisation respektive svart fiber, men
beroende på marknadssituationen kan detta även gälla
(överförings-)kapacitet.
BIG DATAUtgörs av digitalt lagrad information av sådan storlek
(vanligen terabyte och petabyte), att det är svårt att
bearbeta den med traditionella databasmetoder.
BIG DATA BESTÅR AV 4 DELAR:Volume (volym): Hur stor mängd data som skapas varje
sekund.
Velocity (hastighet): Hur snabbt skapas, förflyttar sig,
bearbetas och analyseras data.
Variety (variation, mångfald): Vilka olika typer av data
som skapas.
Veracity (trovärdighet, sanningsenlig): Hänvisar till
hur ”stökig” eller trovärdigt innehållet av data är i sin
utformning.
IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020 19
10. BILAGA 3 – LÄNKAR
KARLSKRONA KOMMUN www.karlskrona.se
Översiktsplan 2030
www.karlskrona.se/oversiktsplan
AFFÄRSVERKEN www.affarsverken.se
Karlskronaporten
www.karlskronaporten.net
BOVERKET– Vägledning för elektroniska
kommunikationer i planeringen
www.boverket.se
BREDBANDSFORUM www.bredbandivarldsklass.se
REGERINGSKANSLIET– Regeringens bredbandsstrategi
www.regeringen.se
SWEDISH ICTwww.swedishict.se
INDUSTRIELLT INTERNETwww.industrialinternetnow.com/data
LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGEwww.lansstyrelsen.se/blekinge
JORDBRUKSVERKETwww.jordbruksverket.se
REGION BLEKINGE– Regionala tillväxtprogrammet samt
digital infrastruktur och IT
www.regionblekinge.se
SVENSKA STADSNÄTSFÖRENINGEN – Fiber till byn – handboken
– Robusta nät
www.ssnf.org
SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING (SKL)www.skl.se
POST OCH TELE STYRELSEN, (PTS)www.pts.se
KONKURRENSVERKET (KKV)www.kkv.se
INTERNETSTATISTIK.SEwww.internetstatistik.se
INDUSTRIELLT INTERNETwww.industrialinternetconsortium.org
Affärsverken Karlskrona AB, Box 530, 371 23 Karlskrona
Tel 0455-783 00. www.affarsverken.se
Recommended