Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod · 4. börjar tillämpas fullt ut fr.o.m. 2015...

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör

En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014 och… 1. reglerar kommunernas ersättning (totalt ca 300

mnkr/år) och preciserar mål för de uppgifter kommunerna har enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

2. ska stimulera att uppgifterna genomförs i samverkan med andra, t.ex. i regionen (samverkanstillägg och mål)

3. anger en gemensam process för arbetet kopplat till respektive mandatperiod (styrdokument och översyn av mål/behov av stöd)

4. börjar tillämpas fullt ut fr.o.m. 2015 (nya mandatperioden)

Förtydligar och konkretiserar kommunernas uppgifter utifrån LEH…

• risk- och sårbarhetsanalyser • planering • geografiskt områdesansvar • utbildning och övning • rapportering • höjd beredskap

Särskilt tillägg för att stimulera att uppgifterna genomförs i samverkan med andra, t.ex. i regionen

+

Utbildning och övning Kommunen deltar, i den utsträckning tillfälle ges, i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå. Samverkansövningar med andra aktörer inom kommunen och/eller mellan kommuner genomförs med en genomtänkt periodicitet i förhållande till regional och nationell övningsplanering. Rapportering Kommunernas beredskapsfunktioner är samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik, och metodik så att de kan samverka i regionen vid en extraordinär händelse.

Överenskommelse om kommunal krisberedskap – exempel på mål för samverkan…

”Styrdokument” Kommunen ska, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Denna plan ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Målet är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla: 1) en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under

mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet

2) en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas.

”Styrdokument” (forts)

3) en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt

4) en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: – hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär

händelse, – hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar,

samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt,

– vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse

Länsstyrelsernas roll att…

STÖDJA

FÖLJA UPP

SAM-ORDNA

Länsstyrelsernas planering

Kommunernas planering

Ansökan bidrag (2015-2018)

Styrdokument

Utveckling av krisberedskapen regionalt och lokalt…

Cirka 1,8 miljarder i bidrag/ ersättning från MSB 2015-2018

Utformning av länsstyrelsernas ansökan om bidrag 2015-2018

• Sammanhållet projekt för hela mandatperioden (2015-2018)

• Tas fram i nära samarbete med berörda kommuner utifrån de behov som finns inom länet/regionen (innehålls- och tidsmässigt) – ska finnas en samordning i förhållande till de kommunala styrdokumenten och det särskilda samverkanstillägget

• Preliminär plan 2014, ses över och justeras vid behov hösten 2015 (jfr styrdokumenten)

• Skapa morot för länsstyrelser att utveckla krisberedskapen – inte utrymme för att omfördela egna anslag till andra områden.

Samordning av vad som ska göras, av vem och när!!

14 15 16 17 18

Målbild Info

RSA Styrdokument Plan hantering

Metodstöd Övningsstöd Övningsstöd Utvärder- Samordning Tekniskt stöd Övnings- ing Utbildningsstöd genomförande

Övning 1 (lokal) Teknik/Metodik Stabsarbete

Övning 2 (regional) Rakelinförande K

omm

un

er

MS

B &

lst

Krisberedskap i små kommuner

SKL Trygghet & säkerhet

Trygghet och säkerhet � En helhet av

- Räddningstjänst - Olycksförebyggande - Brottsförebyggande - Krisberedskap - Internt skydd - Informationssäkerhet

� Ta ett samlat grepp!

Vilka är SKL Trygghet & säkerhet?

Greta Berg

•Brotts-förebyggande

•Hot och våld •Internt skydd •Rakel

Markus Planmo

•Krisberedskap i kommuner och landsting

•Civilt försvar •Säkerhetsskydd

Max Ekberg

•Skydd mot olyckor / räddningstjänst

•Alarmeringstjänst •CBRNE •Rakel

Fredric Jonsson 20% åt SKL

•Öppna jämförelser Trygghet & säkerhet

Nätverk

- Ca 2 träffar/år - Aktivitet på distans mellan fysiska träffar

SKR: Sakkunniga inom kommunal räddningstjänst

NKK: Nätverket för kommunal krisberedskap

NLK: Nätverket för landstingens krisberedskap

NKB: Nätverket för kommunalt brottsförebyggande

Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet

� Jämför kommuner inom områden som: - Brott - Olyckor - Krisberedskap

� 4 december lanseras 2014 års utgåva

Poster Kronor

Utomhusvarning 42 728

Grundbelopp - säkerhetssamordnare 280 000 kr

Verksamhetsersättning - planering, RSA, övning m.m.

85 744 kr

Samverkansersättning 14 122 kr

Utbetalat 388 666 kr

Exempel på ersättning: Karlsborg, 6 817 innevånare

Om säkerhetssamordnaren � Staten finansierar minst en halvtidstjänst som enbart ska arbeta

med krisberedskap

� Viktigt att denna tjänsteman får fokusera på just krisberedskap

� Det är ok att använda även verksamhetsersättningen för lön

� I krisberedskap ingår inte - Brandskydd - Brottsförebyggande - internt skydd m.m.

Hos räddningstjänsten eller inte? � Ibland sitter säkerhets- eller beredskapssamordnaren

hos räddningstjänsten

� Fördelar - Finns i en organisation som arbetar med säkerhet - Kan samordnas med annat säkerhetsarbete

� Risker

- Kan bli mycket fokus på olyckor - Krisberedskap kan bli en räddningstjänstfråga istället för en

kommunfråga

Samverkan mellan kommuner om säkerhetssamordnare � Innebär ökade möjligheter till specialisering

� Vilken funktion fyller samordnaren i kris?

Några lärdomar från sommarens kriser � En händelse blir snabbt regional

� Även små kommuner kan få mycket stora händelser att hantera

� Be om hjälp. Ta emot hjälp. Förbered detta innan

� Viktigt med

- Övade staber och stabschefer - Samverkanspersoner – förbered innan - Kriskommunikation – förbered innan - Använd Frivillig resursgrupp (FRG)! - Planering för evakuering av utsatta grupper - Stöd till drabbade efteråt

Aktuell intressebevakning

Ny inrikesminister � Krisberedskap och skydd mot olyckor flyttas från

Försvarsdepartementet till Justitiedepartementet - Staten möter upp kommunernas ansats med Trygghet & säkerhet - Möjligheter att pröva nya grepp för samhällets säkerhet

� Positivt med 174 mnkr till förebyggande åtgärder i kommuner mot

jordskred och andra naturolyckor - Engångsvis ökning med 150 mnkr

� Oroväckande med nedskärningar på

- Anslag 2:4 Krisberedskap - MSB:s myndighetsanslag

Bättre samordning av statens stöd till kommunal krisberedskap � Exempel på myndigheter

- MSB - Livsmedelsverket - Energimyndigheten - Socialstyrelsen - SMHI - FOI - Lantmäteriet - Post- och telestyrelsen - Säkerhetspolisen - Skolverket - Naturvårdsverket - Folkhälsomyndigheten - Transportstyrelsen

� MSB borde samordna myndigheternas arbete gentemot kommunerna - Gemensamma arbetssätt - Samla aktörernas information

på webbportal - Samordna planering

Ökat stöd till kommunal krisberedskap � SKL driver att några myndigheter bör öka sitt stöd

- Naturvårdsverket till miljöförvaltningar - Socialstyrelsen till socialtjänsten - Skolverket till skolor (kommunala och friskolor)

� Exempel på stöd

- Vägledningar - Utbildning - Övningskoncept - Mötesplatser - Utvecklingsarbete

Frågeställningar � Vad är svårt?

� Vad behöver kommunerna hjälp med?