HANDLINGAR TILL AFRIKAGRUPPERNAS ÅRSMÖTE 2016afrikagrupperna.se/wp-content/uploads/2014/09/... · Jenny Anderberg Höör Har ett år kvar av mandatperioden. Gorka Fagilde Uppsala

Afrikagruppernas årsmöte 21-22 maj 2016

HANDLINGAR TILL AFRIKAGRUPPERNAS ÅRSMÖTE

2016 HÄFTE 1 – PRAKTISKT

• Praktisk information

• Deltagarlista

• Regler för rese- och kostnadsersättning

• Blankett för reseersättning

• Karta

HÄFTE 2 – ÅRSMÖTESHANDLINGAR

• § 5 Förslag till dagordning

• § 6 Valberedningens förslag till ny styrelse och revisorer

• § 10 Ordförandes rapport

• § 12a Motion ”Upphäv beslutet att avsluta samarbetet med BRC i Sydafrika!”

• § 12b Motion ”Motion för ökat strukturerat samarbete för förändring av maktstrukturer och gemensam

påverkan för fred i bred bemärkelse inkluderande värdighet, respekt, demokrati, mänskliga rättigheter, frihet

från fysiskt, psykiskt, kulturellt eller ekonomiskt våld”

• § 12a II Styrelsens svar till Gävle Afrikagrupp

• § 12b II Styrelsens svar till Joakim Davidsson

• § 11a Proposition om medlemsavgifter

• § 11b Bilaga till proposition om medlemsavgifter

• § 13 Förtroendevalda revisorers granskningsrapport

• § 8 Afrikagruppernas årsredovisning 2015

HÄFTE 3 – BAKGRUND

• Protokoll från Afrikagruppernas årsmöte 2015

• Stadgar för Afrikagrupperna, antagna maj 2015

• Redovisning av ersättning till ledamöter 2015

• Ordlista årsmötesord


Praktisk information Start- och sluttid

Lördag 21 maj börjar vi klockan 09.00 med frukost och registrering, mötet drar igång 10.00. Det är viktigt att

du kommer i tid, meddela oss gärna om du blir försenad (se telefonnummer/mail längre ner). Vi räknar med

att vara klara runt 12.45 under söndagen.

Plats

Vi kommer att hålla till i Synskadades Riksförbunds lokaler på Gotlandsgatan 44 på Södermalm i Stockholm.

Hit kommer du lättast med tunnelbana till Skanstull. Vänligen se karta.

Programmet

Årsmötet består i år av ett kombinerat års- och medlemsmöte. Vid årsmötesförhandlingarna fattas bland

annat beslut om propositioner, motioner och ny styrelse, men vi kommer också att ha ett medlemsmöte med

fokus på medlemmar och kampanj, samt ett kortare diskussionstorg. På diskussionstorget är det tänkt att du

som mötesdeltagare får tillfälle att i mindre grupp fördjupa dig i handlingar och beslutsfrågor innan vi går till

beslut under söndagen. Under lördag kväll är samtliga som vill varmt välkomna att följa med på middag i

närheten av möteslokalen, vilken alla som följer med får bekosta själva. Anmälan för att delta på middagen

till [email protected] senast måndag 16/5. Dessutom får vi besök av Afrikagruppernas

sydafrikanska partnerorganisation groundWork, med vilka ett lunchseminarium hålls under söndagen efter

avslutade årsmötesförhandlingar. Detta som en del av medlemsmötet.

Mat

Årsmötets deltagare bjuds på frukost, lunch och fika. Kom ihåg att anmäla specialkost.

Kostnadsersättning

Afrikagrupperna ersätter kostnad för resa till och från årsmötet med billigaste möjliga färdmedel med hänsyn

till miljöaspekten. Spara och skriv ut ditt resekvitto, fyll i och skriv under den bifogade blanketten “Regler för

kostnadsersättning vid Afrikagruppernas årsmöte 2016” och lämna in dessa till personal på årsmötet eller

posta till Afrikagrupperna, Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm.

Anmälan

Anmäl dig till [email protected] senast 29 april.

Frågor

Hör av dig till styrelsesekreterare Johan Andersson: [email protected], 073-972 2793.

mailto:[email protected]



Deltagarlista Johanna Arkåsen Golnar Bahar Nike Dahlskog Erika Eckeskog Kalu

Gorka Fagilde Ruth Jaime Monica Nordenwald Anna Pelleberg Calle Sundstedt Sara Aili Gunnel Balaile Joakim Davidsson

Ove Ericsson Irene Eriksson Sarah Glannefors Lars Hansson Alize Hugozon Solbritt Johansson Nesim Kalmelid Kjell Knutsson Stina Nyström Johanna Ohlsson Andreas Sandberg Elin Schennings Louise Terdén Berit Wiklund Gunilla Winberg Caroline Faxe Jacob Inganäs Shanar Taleb-Tabrizi Josefina Ärlemalm


Personal Cecilia Abrahamsson Telma Alegre Johan Andersson Gabi Björsson Lena Dahl Thuli Madi Sylvia Masoka Mitra Mäki Ntando Ndlovu Jenny Nilsson Agnes Nygren Kenneth Olofsson Sanna Ström Feroza Van Der Merwe Dean Van Rooy Elin Wahlström Marja Wolpher


Regler för kostnadsersättning vid Afrikagruppernas årsmöte 2016

Styrelsen beslutar att fastställa ersättningar för resa, kost och logi under årsmötet 2016 enligt

följande:

Alla deltagare ersätts för resa

Medlem, styrelse, revisorer, valberedning, beordrad kanslipersonal och nominerade till

förtroendeuppdrag boende utanför Stockholm ersätts för logi.

Reseersättning gäller för resa med billigaste möjliga färdmedel med hänsyn till miljöaspekten.


Blankett för reseersättning


Karta

Grön pil: Gotlandsgatan 44.


Program och hålltider

LÖRDAG

9.00 - 10.00

Frukost och registrering

10.00 – 12.00

Årsmöte

12.00 – 13.00

Lunch

13.00 - 16.30

Medlemsmöte

14.30 – 15.30

FIKA med motionstorg och medlemsinventering

15.30 – 16.30

Medlemsmöte

18.00

Middag

SÖNDAG

9.30 – 10.00

Frukost

10.00 – 11.30

Årsmöte

11.30 – 12.45

LUNCHSEMINARIUM


§5 Förslag till dagordning

LÖRDAG

10.00 – 10.30

§1 Ordförande öppnar mötet

§2 Information om årsmötesförhandlingarna

§2 Fastställande av röstlängd

§3 Årsmötets stadgeenliga utlysande

§4 Val av funktionärer

a) Ordförande

b) Sekreterare

c) Rösträknare

§5 Fastställande av dagordning

10.30 – 10.45

§6 Nominerade till styrelse, revisorer och valberedning

§7 Tidpunkt för nomineringsstopp

10.45 – 11.30

§8 Presentation av verksamheten och årsredovisning 2015

§9 Presentation av budget 2016

§10 Ordföranden och generalsekreterares rapport

11.30 – 11.45

§11 Presentation av proposition

§12 Presentation av motioner

11.45 – 12.00

§13 Revisorernas berättelse

§14 Fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om resultatdisposition

§15 Styrelsens ansvarsfrihet

12.00 – 13.00

LUNCH

14.30 – 15.30


FIKA med motionstorg och medlemsinventering

SÖNDAG

10.00 – 10.10

§ 16 Beslut om proposition

10.10 – 10.30

§ 17 Beslut om motioner

10.30 – 11.00

§ 18 Nya nomineringar

§ 19 Val av styrelse

§ 20 Val av föreningsrevisorer

§ 21 Val av auktoriserad revisor

§ 22 Val av valberedning


§6 Valberedningens förslag till ny styrelse och revisorer till årsmötet 2016

Ordförande väljs på ett år

Johanna Arkåsen Stockholm Omval

Ordinarie ledamöter som valdes på två år 2015

Jenny Anderberg Höör Har ett år kvar av mandatperioden.

Gorka Fagilde Uppsala Har ett år kvar av mandatperioden.

Golnar Bahar Stockholm Har ett år kvar av mandatperioden.

Erik Brattström Lund Har ett år kvar av mandatperioden.

Ordinarie ledamöter som väljs på två år

Nike Dahlskog Stockholm Omval

Ruth Jaime Stockholm Omval

Monica Nordenwald Stockholm (Tidigare ersättare)

Ylwa Renström Stockholm Nyval

Ersättare som väljs på ett år

Anna Pelleberg Lund Omval

Erika Charpentier Stockholm Nyval

Stina Nyström Stockholm Nyval

Ylva Zetterlund Göteborg Nyval

Jamilla Lind Stockholm Nyval

Verksamhetsrevisorer, väljs på 1 år:

Calle Sundstedt Stockholm Nyval (tidigare styrelseledamot)

Anders Ahlkvist Stockholm Omval

Ersättare verksamhetsrevisorer, väljs på 1 år

Andreas Sandberg Stockholm Nyval

Susanne Fjällemark Göteborg Nyval


§10 Ordförandens rapport till årsmötet 2016

Inledning

På årsmötet förra året valdes Johanna Arkåsen till ordförande. Nike Dahlskog valdes till vice

ordförande på det konstituerande styrelsemötet.

Vi beslutade oss direkt för att dela på ordförandeskapet på ett aktivt sätt och därmed dela på arvodet

(totalt 6878 sek/mån). Så har vi jobbat under detta verksamhetsår och det har varit ett väl fungerande

samarbete. Vi har fått mycket positiv feedback från övriga styrelsen och är nöjda med hur det här

verksamhetsåret har varit.

Ordföranderollen

Vår uppdragsbeskrivning delade vi upp enligt följande:

Ordförande och vice ordförande ska under perioden:

− Hålla sig uppdaterad om Afrikagruppernas verksamhet (Johanna, Nike)

− Tillsammans med styrelsen leda Afrikagrupperna (Johanna, Nike)

− Leda styrelsens arbete (Johanna, Nike)

− Fungera som chef för generalsekreteraren (Johanna)

− Tillsammans med VU förbereda, leda och följa upp styrelsens arbete mellan och under möten

(Johanna, Nike)

− Förbereda, leda och följa upp VU (Johanna)

− Planera, utveckla och utvärdera styrelsearbetet löpande (Nike)

− Leda arbetet med den långsiktiga strategiska planeringen (Nike)

− Inkomma med en skriftlig rapport till årsmötet (Johanna, Nike)

− Teckna firma för Afrikagrupperna (Johanna, Nike)

Ordförande och vice ordförande bör under perioden:

− Ha regelbunden kontakt med verksamheten i Södra Afrika (Johanna, Nike)

− Skriva om och uttala sig i strategiska frågor (Johanna)

− Vara talesperson för Afrikagrupperna utåt, gentemot media och i strategiska frågor (Johanna)

Under hela verksamhetsåret har vi haft täta möten och samtal runt olika frågor som rört

organisationens och/eller styrelsens utveckling samt för förberedelser av styrelsens möten.

Vårt fokus som ordföranden har under året har legat på insamling, medlemmar och styrelsens interna

arbete. Vi har noga följt insamlingen under året och är mycket glada och stolta över


Afrikagruppernas insamlingsenhet och våra medlemmar som har jobbat hårt för att nå vårt

insamlingssmål som ni säkert vet att vi nådde med råge. Mycket bra jobbat! Vi startade också en

egen insamling på Better now där vårt mål var att samla in 20 kronor var för varje ordförandedag. Ett

mål som visade sig svårare att nå än vi först trodde. Tack alla som har stöttat oss och sett till att vi

tillslut ändå fick ihop våra 7560 kronor.

Nike har lett styrelsens

arbetsgrupp som kallas

”Aktivistgruppen”. Inom

gruppen ligger fokus på

aktivism och

medlemsdemokrati.

Aktivistgruppen har även lett

arbetet med medlemsmöten

och

16 Days of Activism-

kampanjen.

Styrelsen har under året på de

flesta styrelsemöten haft en punkt utanför den protokollförda dagordningen som vi kallat

”Styrelsetid”. Denna tid är som regel en och en halvtimme och här har lite längre diskussioner som

känts viktiga tagits upp. Ett fokus har varit styrelsens interna arbete där vi under året bland annat har

pratat om en styrelses roll och funktion i en organisation och diskuterat oss till samsyn gällande

engagemang och tidsåtgång av oss som enskilda ledamöter.

Under året har vi hållit kontakt med personal både i Sverige och i södra Afrika genom besök, möten

och mejl. Vi har försökt att vara så närvarande som våra arbeten utöver våra åtaganden i

Afrikagrupperna har tillåtit. Vi har infört rutinen att skriva en rapport efter varje styrelsemöte som

har skickats ut till all personal. Sedan tidigare får lokalgrupper en rapport efter varje styrelsemöte, en

rapport som också publiceras på social media.

Styrelsens arbete

Styrelsen har under verksamhetsåret 2015 bestått av 14 personer (9 ordinarie ledamöter och 5

ersättare) som har träffats sju gånger. Styrelsen har inom sig utsett fem stycken arbetsgrupper;

Personalgruppen, Finansieringsgruppen, Policygruppen, Aktivistgruppen och Debatt- och

påverkansgruppen. Det är områden som styrelsen har valt att satsa lite extra på.

Arbetsgrupperna träffas mellan styrelsemötena och rapporterar tillbaka på styrelsemötena. Vi har

även haft ett verkställande utskott (VU) bestående av ordförande, viceordförande, en ledamot,

generalsekreterare och styrelsesekreterare. VU har träffats mellan styrelsemötena och fattat beslut

Medlemmar under medlemsmötet 2015.


delegerade till utskottet samt följt upp och planerat för styrelsemöten. VU har under verksamhetsåret

träffats 19 gånger.

Ny generalsekreterare

Vår generalsekreterare Gabi Björsson kommer inom en snar framtid gå i pension. Under året har

styrelsen påbörjat processen med rekrytering av en ny generalsekreterare. Ett arbete som letts av

”Personalgruppen” som Johanna sammankallat. Johanna har träffat nuvarande generalsekretare på

regelbunden veckobasis.

Ny strategi och minskad arbetstid

Under 2015 har styrelsen tillsammans med både kanslipersonal och medlemmar stött och blött det

som nu är vår antagna nya strategi som kommer att vägleda vårt arbete fram till 2021. Strategin är ett

resultat av ett långt arbete där våra partners har fått komma till tals och varit tongivande. Resultatet är

en riktigt bra strategi med tydliga feministiska förtecken som vi alla skall känna oss stolta över. Den

visar oss vägen framåt till att bli en än mer solidarisk organisation och nå vårt mål om en rättvis

värld.

Styrelsen beslutade också efter noggranna diskussioner att fatta beslut om att sänka Afrikagruppernas

personals arbetstid med en timme. Från 8 timmar till 7 timmar. Innan vi fattade detta beslut satte vi

oss in i vad en sänkning av arbetstid kan få för positiva och negativa konsekvenser rent generellt. Vi

tog även del av resultatet av två undersökningar gjorda bland Afrikagruppernas personal.

Undersökningarna visade att de flesta var mycket positiva till att sänka sin arbetstid och att de under

den försöksperiod som föregick beslutet kände att den sänkta arbetstiden gav positiva konsekvenser

både i arbetslivet och privat. Sedan beslutet togs har vi hunnit få ytterligare en rapport om hur

personalen upplever sin arbetstid med avseende på bland annat stress och övertid och vi kan efter den

undersökningen säga att vi är övertygade om att vi fattat rätt beslut. Vi har nu en personal som

upplever både större frihet, mer ork och oftast mindre stress än innan. Det finns heller inga

indikationer på att övertiden skall ha ökat nämnvärt i förhållande till tidigare arbetstid.


Ekonomi

Den ekonomiska satsning som pågått under tre år

och som avslutades under 2015 blev lyckad och de

mål som sattes upp nåddes. Styrelsen har nu

påbörjat en process att tillsammans med personal

hitta nya mål och insamlingsnivåer. Ett arbete som

väntas vara klart under hösten.

Västsahara

2015 var det 40 år sedan Marockos ockupation av

Västsahara startade. Styrelsen har under året som

gått vidareutbildat sig i situationen via ett

fördjupningspass. Vi har även ställt frågan om när

Sveriges regering avser att erkänna Västsahara till

utrikesminister Margot Wallström genom ett öppet brev. Styrelsens Debatt- och påverkansgrupp har

skrivit en artikel som uppmanar till ett erkännande. Artikeln väntar vid tidpunkten för skrivandet av

denna rapport på publicering. Västsahara är en av fråga som många medlemmar och lokalgrupper

engagerar sig i och under året har det även uppmärksammats i media. I vår nya strategi slår vi fast att

vi ska fortsätta att jobba med denna fråga och kommer att titta på möjligheten att samarbeta med

någon partner organisation i Västsahara och i flyktninglägren.

Medlemmar

Afrikagrupperna har 11 lokalgrupper och 2456 medlemmar. När styrelsen gick igenom

lokalgruppernas verksamhetsberättelser för verksamhetsåret 2015 kunde vi konstatera att det sjuder

av engagemang på olika sätt. Tack för allt fint jobb ni gör!

Under året har två styrelsemedlemmar drivit på för uppstarten av en ny loklagrupp. Vi har nu en

alldeles färsk lokalgrupp i Malmö/Lund som just håller på att formas. De har redan hunnit ha ett

första välbesökt seminarium. Temat på seminariet var mat och fröer med fokus på handel.

Under nästa år kommer den medlemsinventering som finns med i vår nya strategi att påbörjas.

Aktivistgruppen kommer att börja se över hur en inventering kan göras på bästa sätt. Inventeringen

syftar till att stärka Afrikagruppernas demokrati och olika typer av engagemang.

Representation och påverkansarbete

Under året har vi som ordföranden försökt att närvara i olika sammanhang. Exempel på detta är:

Johanna delade ut

Styrelsen firar att Satsningen nådde ända i mål med önskat resultat!


Afrikagruppernas Solidaritetspris under

Bok- och biblioteksmässan. Priset gick

2015 till Blank Spot Project.

Nike var i Göteborg och deltog i

uppvaktandet av Emmaus Björkå när de

fyllde 50 år.

Johanna deltog i Forum Syds

respektive Solidaritetshusets årsmöten.

Nike var en vecka i Johannesburg och

deltog då i en tredagars workshop som

hölls av vår nya partnerorganisation

Jass samt under två dagar personalmöte

på regionkontoret.. Under veckan i

Johannesburg träffade hon även vår partnerorganisation WomIn.

En styrelseledamot presenterade Afrikagrupperna och vårt arbete på We are one-galan. Vid andra

tillfällen har andra ledamöter, generalsekreterare och personal varit språkrör för vår verksamhet och

partnerorganisationer, bland annat i överläggningar med representanter för riksdag, regering och

departement.

Avslutningsvis

Styrelsens år har präglats av goda diskussioner med högt i tak och en stor vilja att utveckla såväl

organisationen som styrelse. Det har varit ett spännande år med stora beslut som vi nu ser fram emot

att följa utvecklingen av. Det är en ära att som ordföranden få leda en organisation som

Afrikagrupperna som präglas av så mycket kunskap, erfarenhet och engagemang. Tillsammans

förändrar vi liv!

I solidaritet,

Johanna Arkåsen och Nike Dahlskog

Afrikagruppernas ordföranden Stockholm 3 april 2016


12a Motion ”Upphäv beslutet att avsluta samarbetet med BRC i Sydafrika!”


14 februari 2016, Eskilstuna

12b Motion för ökat strukturerat samarbete för förändring av

maktstrukturer och gemensam påverkan för fred i bred bemärkelse

inkluderande värdighet, respekt, demokrati, mänskliga rättigheter, frihet

från fysiskt, psykiskt, kulturellt eller ekonomiskt våld. *(se bilaga)

Bakgrund

Överallt sker övergrepp mot människor liksom mot jorden, mot djur och natur. Mänskliga

rättigheter kommer för ofta i andra hand efter egenintressen som vinst- och maktintressen. Det

leder till att utsatta barn, kvinnor, män på så många håll förtrycks på olika sätt. De behöver allt vårt

samlade stöd.

Demokratiskt underskott är en stor bidragande orsak till att människors rättigheter inte tillgodoses.

Amartya Sen betonar vikten av en deltagande demokrati för att skydda utsatta grupper

(Development as Freedom, 2001). Ett exempel på demokratiskt underskott är systemet med

säkerhetsrådets medlemmar med vetorätt som inte representerar utsatta människor i

låginkomstländer utan mer deras intressen som redan har makt. Som att låta de starkaste barnen

bestämma i leken i stället för allas lika rätt. Säkerhetsrådets medlemmar utkrävs heller inte ansvar

som bör ske i demokratiska system. Det bidrar till så mycket lidande, när nationella intressen/

vinstintressen/egenintressen går före respekt för utsatta människor, fred i bred bemärkelse.

Det räcker, vi har fått nog av övergrepp och lidande. Vi behöver kräva mogenhet och ansvar av

politiska beslutsfattare, så att de tjänar befolkningen i globalt perspektiv i Nelson Mandelas,

Desmund Tutus, Leymah Gbowees och Mahatma Gandhis anda. I Sverige organiserade sig arbetarna

och kvinnorna, de gick samman och förändring blev stegvis möjlig. Vi behöver göra det i ett globalt

sammanhang. Dags att gå sammans allt kraftfullare för att allvarligt, fredligt, reformistiskt öka

pressen och utkräva ansvar och förändring av maktstrukturer så att utsattas röst kan höras och fred

i bred bemärkelse sätts i första rummet. På så sätt kan förtroende, tillit, verklig fred sakta

långsiktigt, hållbart växa fram.

Förslag

Att Afrikagrupperna jobbar för att ett samarbetsråd bildas med Forum Syd tillsammans med andra

av Sidas ramorganisationer för mänskliga rättigheter och dess internationella partnerorganisationer.

Förslaget är att i samarbetsrådet inkluderas kristna och muslimska och andra religioners/

livsåskådningars ekumeniska organ såsom Sveriges kristna råd, Kyrkornas världsråd, kvinnorörelsen,


fredsrörelsen, journalister och politiker som vill mänskliga rättigheter, miljörörelsen, internationella

fackföreningsrörelsen, teater- och andra kulturarbetare, mfl.

Samarbetsrådet bör strukturerat och regelbundet rådgöra och samla organisationerna för ett

gemensamt nationellt och globalt tryck på politiker och maktstrukturer. Det ska förena sig med

utsattas röster och kräva att fred i bred bemärkelse, inkluderande verklig demokrati och mänskliga

rättigheter, skall gälla med respekt för alla, överallt, alltid. Samarbetsrådet ska med samlat tryck

utkräva ansvar varhelst och närhelst människors grundläggande värdighet, fri- och rättigheter

kränks. Samarbetsrådet bör också vara en kraft till försvar för ekosystemen, för djur och natur, för

deras egen skull och för samtida och framtida generationers skull.

Med vänliga hälsningar

Joakim Davidsson

Östra Storgatan 3A, 63342 Eskilstuna. E-post: [email protected] Tel: Mob.

0734-41 22 52,. Arb. 016-10 47 26

*bilaga

Definition av fred i bred bemärkelse, ”den stora freden”, ur boken Fred är vägen till Fred (KG

Hammar mfl, 2013), sidan 36, från en samtida röst från Palestina, Jean Zaru, kvinna, kyrkoledare:

Fred är ett tillstånd av respekt, samarbete och välfärd. Fred är närvaron av social rättvisa. Fred är

frånvaron av krig, fattigdom, hunger och förtryck. Fred är att ha tillräckligt att äta. Fred är frihet

från sjukdom. Det är arbete och hälsa. Fred är framtidshopp…att kunna samlas utan rädsla…att

kunna publicera sig och säga sanningen även till makten. Fred är Salam … Shalom…välfärd,

jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Fred är när alla känner sig hemma och accepterade

utan barriärer av ålder, klass, kön, ras, religion eller nationalitet. Fred är dynamisk och positiv

handling. Fred är när vi bryter ner osynliga murar mellan människor, nationer, religioner och raser.

Fred är den sköra harmoni som bär på erfarenheter av kamp, uthållighet i lidandet och kärlekens

styrka. Frågan om ickevåld får sin tolkning i den stora fredens sammanhang. Ickevåld handlar därför

inte endast om att avstå från att bruka yttre fysiskt våld – stort nog! – utan om en helgjuten

livshållning med fokus på öppna relationer, som inte bara avstår från att utnyttja och förtrycka utan

är frigörande och kreativa relationer med allt och alla.



12a II Styrelsens svar till Gävle Afrikagrupp Styrelsen tackar för motionen där Gävle Afrikagrupp belyser problematiken för fortsatt samarbete och insamlingsmöjligheter mellan Gävle Afrikagrupp och Gävle biståndsgrupp i och med Afrikagruppernas beslut att avsluta samarbetet med BRC i East London/Östra Kapprovinsen.

Afrikagrupperna har ett väl utvecklat system för att bedöma våra samarbeten med partnerorganisationer, vilket är nödvändigt för att undvika att personliga relationer styr de beslut som fattas. Det är dessa bedömningar som gjort att Afrikagrupperna har valt att inte gå vidare i med finansiellt stöd till BRC.

Styrelsen beklagar att ni inte har blivit informerade om dialogen med BRC i ett tidigare skede.

Inget ekonomiskt stöd är för evigt. Afrikagrupperna och BRC har från slutet av 2014 fört samtal om en utfasning av vårt finansiella stöd från och med 2016. Vi håller med er om att BRCs arbete inom rörelsen Vulamasango Singene för landrättigheter har varit av yttersta vikt. I och med att de från och med förra året vunnit den långa kampen att ansöka om den mark som förlorats under apartheid, hade ett av de viktigaste målen i vårt samarbete uppnåtts. Afrikagrupperna har en ny strategi och för att uppnå de målen passar inte BRC in.

Afrikagrupperna och BRC kan även om vi inte har ett finansiellt avtal fortsätta med annan form av samarbete, bland annat för att vi har en lång gemensam historia. BRC kommer att fortsätta att bli inbjudna till relevanta aktiviteter och möten som Afrikagrupperna anordnar.

Styrelsen hoppas att motionärerna vill fortsätta sitt stora engagemang för södra Afrika och stödjer någon av de andra organisationer som Afrikagrupperna samarbetar med i strävan efter en rättvis värld.

Styrelsen vill avslutningsvis tacka Gävle Afrikagrupp/Gävleborgs biståndsgrupps för det goda samarbetet och bidrag till insamlingen under många år och vi hoppas att det kommer att fortgå.

Med anledning av ovanstående så yrkar styrelsen avslag på motionen.


12b II Styrelsens svar till Joakim Davidsson

Afrikagruppernas styrelse delar motionärens åsikt om att det demokratiska underskottet är en stor bidragande orsak till att människors rättigheter inte tillgodoses.

Som organisation är vi redan idag aktiva i nätverk som samlar stora delar av de rörelser som motionären nämner som aktuella i ett eventuellt framtida samarbetsråd. Inom ramen för de nätverken och sociala sammanhangen samverkar vi i frågor där vi har en samsyn kring frågor som motionären lyfter.

Afrikagrupperna i samarbete med våra partnerorganisationer arbetar ofta med ansvarsutkrävande gentemot redan befintliga institutioner när det gäller att tillgodose rättigheter. Som en del av det ingår kritik mot etablerandet av parallella strukturer.

Till syvende och sist handlar det om resursanvändning, och styrelsen anser inte att det ur effektivitetssynpunkt är rimligt att Afrikagrupperna ska jobba för samarbetsrådets bildande i enlighet med motionens förslag.

Med anledning av ovanstående yrkar styrelsen

att motionen avslås.


• §11a Styrelsens proposition om medlemsavgifter 2017

Styrelsens förslag till årsmötet 2016 är att medlemsavgifterna förblir oförändrade för 2017.

Förslag till beslut

Årsmötet föreslås besluta

att medlemsavgifter för 2017 fastställs enligt följande:

• Ordinarie medlemskap årsavgift 240 kr, eller 20 kr/månad

• Medlemsorganisationer årsavgift 500 kr

• Hushållsmedlemskap årsavgift 300 kr, eller 25 kr/månad

• Unga upp till 25 år och arbetslösa årsavgift 20 kr

Styrelsen

3 april 2016


• §11b Bilaga till Styrelsens proposition om medlemsavgifter 2017

Styrelsens proposition om medlemsavgifter 2016

Årsmötet beslutade 2014 om en förändring av medlemsavgifterna för 2015.

Styrelsens förslag är att medlemsavgifterna förblir oförändrade för 2016.

Förslag till beslut

Årsmötet föreslås besluta

att medlemsavgifter för 2016 fastställs enligt följande:

• Ordinarie medlemskap årsavgift 240 kr, eller 20 kr/månad

• Medlemsorganisationer årsavgift 500 kr

• Hushållsmedlemskap årsavgift 300 kr, eller 25 kr/månad

• Unga upp till 25 år och arbetslösa årsavgift 20 kr

Styrelsen

9 januari 2015


• §13 Förtroendevalda revisorers granskningsrapport Medlems/internrevisorernas revisionsberättelse 2015/2016

Under gällande verksamhetsår har vi medlemsrevisorer haft två möten. Vi har vid ett tillfälle besökt styrelsen

och en av oss har, via egen finansierad resa, besökt regionkontoret i Sydafrika. Vår revisionsberättelse bygger

således på granskning av styrande dokument, protokoll, underlag samt intervjuer.

Fram till att denna revisionsberättelse skrivs har styrelsen hållit 5 styrelsemöte under verksamhetsåret.

Mötena ges en tydlig struktur utifrån en förutbestämd agenda och rutiner för protokollförande och justering

verkar fungera bra. I oktober beslutade styrelsen att inte fatta något beslut i frågor om inte underlag har

distribuerats till styrelsen i rimlig tid. Detta ser vi som positivt då det kan betyda att beslut som tas är väl

beredda.

År 2012 tog styrelsen ett beslut om att på 3 år satsa 7,5 miljoner för att höja insamlingen och öka

medlemsantalet. Föreningen hade då under flera år fått skära i verksamheten utan att komma till en

ekonomi i balans. Genom att göra en satsning istället för att fortsätta skära ner var planen att föreningens

ekonomi och medlemsantal skulle förbättras. Styrelsen har tillsatt en finansieringsgrupp som ska följa

föreningens ekonomiska utveckling och rapporter från insamlingsarbetet har regelbundet gåtts igenom på

styrelsemötena. I februari hade styrelsen bestämt att utföra ett fördjupningspass om medlemskap,

finansiering och om syftet med satsningen. Insamlingsarbetet har genererat bättre resultat än tidigare men

det är fortfarande svårt att få upp medlemsantalet. Vi anser att styrelsen tar Afrikagruppernas ekonomiska

situation på allvar och verkar följa den riktning som beslutet om att göra en satsning innebär.

Afrikagrupperna gör väldigt många bra och nödvändiga aktiviteter. Genomgången av planer och underlag får

oss dock att fundera på om Afrikagrupperna skulle behöva fokusera sitt arbete ytterligare. Alla de

rapporteringskrav och kvantitativa måluppfyllnadskrav som åläggs Afrikagrupperna och våra partners kräver

mycket arbete. De frågor som Afrikagrupperna väljer att jobba med är inte heller lätta och kräver mycket

debatt och reflektion. Afrikagrupperna har också en ansats om att informationsarbetet inte bara ska gå från

nord till syd utan även tillbaka till syd. Detta kräver också insatser. Vi måste ha resurser att göra detta arbete.

Fokuset på områdena ”rätten till din kropp, ”skälig levnadslön” och ”Afrikas resurser” ser vi som ett steg i rätt

riktning. Ett förslag för kommande styrelse är att undersöka om Afrikagruppernas verksamhet hade

premierats av att fokuseras ytterligare.

I september tog styrelsen beslutet att permanent låta personal gå ner till 7 timmars arbetsdag. Detta ser vi

som positivt då allt underlag pekar mot att det leder till en bättre hälsa på arbetsplatsen med bibehållen

nivå av effektivitet. Vi tycker att det är ett modigt beslut av styrelsen.

Ett av styrelsens kanske viktigaste beslut på senare tid har varit regionaliseringen i södra Afrika. Vi har då

försökt skaffa oss en oberoende uppfattning om läget genom bl.a. besök i regionkontoret i Johannesburg,

läsa protokoll samt intervjuat personal. Av naturliga orsaker är det naturligtvis inte en helhet vi kan

presentera men den bild som växt fram från att Afrikagrupperna stängt sina kontor i Zimbabwe,

Mocambique, Angola och Namibia och flyttat verksamheten till Johannesburg där programofficerare nu

arbetar är att:


• Arbetet nu blivit mer sammanhängande, kostnaderna blivit mindre,

innovationsklimatet höjts och att möjligheter med en ökande förståelse och djupare analys nu är möjligt om

vad man arbetar med.

• Kontoret i Johannesburg påtalar att Afrikagrupperna nu blivit mer

resultatorienterat i samklang med en region som nu blir mer och mer socialt integrerad, ekonomiskt

beroende av varandra och politiskt samförstående.

Vid försök att få en djupare förståelse för vår verksamhet i södra Afrika har vi funnit det svårt att läsa oss till

detta via de dokument och andra kanaler som finns idag. I detta fall tänker vi på verksamhetsinformation och

uppföljning av verksamheter. Vi vet ju samtidigt att Afrikagrupperna redan har stora informationskrav och

vill därför inte komma med specifika rekommendationer(krav), men önskar att styrelsen kan ägna någon tid

att diskutera detta.

En av styrelserna funktioner är att verkställa de beslut som årsmötet tagit. Vi valde att titta närmare på ett

beslut som tog på årsmötet 2015 om att bifalla en motion som handlade om Västsahara. Beslutet innebar att

Afrikagrupperna skulle öka sitt arbete för ett fritt Västsahara. Vid styrelsemötet i september hade styrelsen

på sin agenda att följa upp beslut som tagits vid årsmötet. En rapport med flera aktiviteter relaterade till

Västsahara presenterades. Styrelsen och också sett till att vidareutbilda sig i ämnet genom ett

fördjupningspass. Vår uppfattning är att styrelsen arbetat för att uppfylla årsmötets beslut.

Sammanfattning av våra rekommendationer:

a. Ekonomin bör även i fortsättningen att vara i fokus och om kapitalet minskar så

måste åtgärder vidtagas.

b. Kommande styrelse kan diskutera om medlemmarnas information om

innehållet i verksamheten i södra Afrika bör stärkas i någon form.

c. Ett förslag för kommande styrelse är att undersöka om Afrikagruppernas

verksamhet hade premierats av att fokusera på färre områden.

Skrivet av Medlems/internrevisorerna: Sara Eriksson Aili, Anders Ahlquist, Patricia Kasarigilak, 2016-03-25.


§8 Afrikagruppernas årsredovisning 2015

Afrikagruppernas styrelses årsredovisning 2015


Afrikagruppernas styrelses årsredovisning 2015

Verksamhetsåret 1 januari 2015 – 31 december 2015

Organisations nummer 802007-2446 Innehåll:

Förvaltningsberättelse sidor 3 - 34

Resultaträkningar sida 35

Balansräkningar sida 36

Noter sidor 37-42

Styrelsens underskrifter sida 43


Inledning

2015 kom att bli ett år präglat av solidaritet. Ett år som på många vis förde oss samman i en gemensam strävan

men som också förde med sig främlingsfientlighet och rasism. I Solidaritetshuset tog Afrikagrupperna initiativ

till att öppna ett korttidsboende för de flyktingar som kom till Stockholm under hösten. Våra partners i södra

Afrika visade sin solidaritet och sitt stöd för vår kamp mot rasism och för ett värdigt välkomnande av

människor från olika delar av världen med en gemensam önskan om att få leva sina liv i trygghet. Detta var ett

prövningens år och det värmde våra hjärtan att se hur många vi var som ställde upp för varandra. Afrikagrupperna har under året antagit en ny strategi som kommer att guida oss i vårt arbete från och med

nästa år och fem år fram över. Strategin är ett resultat av ett gediget arbete där våra partnerorganisationer har

fått komma till tals och varit tongivande. Strategin har också varit ute på remiss hos alla medlemmar som fått

chansen att komma med synpunkter. Resultatet är en riktigt bra strategi med tydliga feministiska förtecken

som vi alla skall känna oss stolta över. Den visar oss vägen framåt till att bli en än mer solidarisk organisation.

Runt om i Sverige har det pågått ett stort antal aktiviteter och arrangemang som genomförts av lokalgrupper,

medlemmar och aktivister. Det är härligt att se det engagemang som finns hos er medlemmar. Utan er vore

Afrikagrupperna ingenting! Fortsätt med det fina och viktiga arbete ni gör!

Under flera år har vi befunnit oss i en allvarlig ekonomisk kris. Den är inte över ännu. Men 2015 lyckades vi

slå rekord i insamling med insamlade medel på strax över 8 miljoner kronor. Det är fantastiskt! Den stora

satsningen på insamling som styrelsen fattade beslut om 2012 har gett resultat under 2015 och visar att allt är

möjligt.

Ett stort tack till alla lokalgrupper, givare och medlemmar, förtroendevalda och personal för era insatser och er

solidaritet! Det spännande Afrikagruppsåret 2015 hade inte varit möjligt utan er!

Med solidariska hälsningar,

Johanna Arkåsen Nike Dahlskog Gabi Björsson

Ordförande Vice Ordförande Generalsekreterare


Förvaltningsberättelse

Om Afrikagrupperna Afrikagrupperna är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden medlemsorganisation med en vision

om en rättvis värld. Organisationen har sitt ursprung i solidaritetsrörelsen i Sverige i slutet av 60-

talet, både genom sitt stöd till befrielserörelserna i södra Afrika och genom att vara en stark kraft i

kampen mot apartheid i Sydafrika. Idag bedriver Afrikagrupperna utvecklingssamarbete i fem länder

i södra Afrika: Angola, Moçambique, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe samt stöder västsahariernas

kamp för frihet. I dessa länder är resursfördelningen mycket ojämn, fattigdomen utbredd och hiv-

prevalensen är bland den högsta i världen. Civilsamhället står inför stora utmaningar. Tillsammans

med partnerorganisationer i södra Afrika har Afrikagrupperna i drygt 40 år arbetat för och i området.

En lika viktig del av Afrikagruppernas verksamhet sker i Sverige genom insamling, informations-

och påverkansarbete.

Afrikagrupperna vill belysa orsakerna till fattigdom och orättvis fördelning av makt och resurser

snarare än att lindra symptomen. Solidaritet är Afrikagruppernas ledord i vår syn på samhället och i

allt arbete vi utför. Vi utgår från människors rätt till inflytande och att själva bestämma över sina liv

samt att det är statens skyldighet att tillgodose denna rätt. Partnerskap och ömsesidig respekt i

relationen mellan människor och organisationer är för oss ett grundläggande förhållningssätt, liksom

jämställdhet mellan kvinnor och män samt hushållning med jordens resurser.

Samtliga av de partnerorganisationer som Afrikagrupperna stödjer (2015 gav vi finansiellt stöd till 28

organisationer) är verksamma inom ett eller flera av våra tematiska områden. I vårt val av samarbeten

är vi noga med att partnerorganisationens arbete ska ha ett rättighetsperspektiv, bidra till ökad

jämställdhet samt att de ska ha en vilja och kapacitet att verka för förändring. Målgrupper för våra

partnerorganisationer är i första hand människor som lever i fattigdom och marginalisering.

Rättighetsperspektivet syftar till att ge människor kunskap och möjligheter att förändra sin situation

och kräva sin rätt.

Afrikagruppernas verksamhet styrs av dess medlemmar, medlemsorganisationer, årsmöte och

styrelse. Styrelsen har också ett verkställande utskott som är aktivt mellan styrelsemötena.

Organisationens löpande arbete leds av en generalsekreterare utsedd av styrelsen. Afrikagruppernas

huvudkontor ligger i Stockholm med 14 anställda, med en filial i Göteborg där vi har en anställd.

Samarbetet med våra partnerorganisationer sker i första hand genom vårt regionala kontor i

Johannesburg med 8 anställda.

Ideellt arbete utförs på olika nivåer i organisationen, dels i form av förtroendevalda i styrelse,

styrelseutskott och arbetsgrupper och dels i form av aktivism lokalt av våra medlemmar och

lokalgrupper. I samband med vissa kampanjer har särskilda kampanjgrupper bildats som också

arbetar ideellt. Vi har även kontorsvolontärer på vårt kontor i Stockholm. Effekten av det ideella

arbetet är betydande såväl ekonomiskt som arbetsmässigt för att uppnå Afrikagruppernas mål.


Vid utgången av 2015 hade Afrikagrupperna 2456 enskilda medlemmar samt 13

medlemsorganisationer1 och 10 lokala Afrikagrupper2. Flera av våra medlemsorganisationer och

lokala Afrikagrupper är också stödgrupper som bidrar till Södra Afrikainsamlingen. Medlemmarnas

kunskap, engagemang och solidaritet är ryggraden i Afrikagruppernas verksamhet. Under 2015

genomfördes en mängd aktiviteter runt om i landet i syfte att sprida vårt budskap, påverka för

förändring och att samla in pengar. Mer om detta finns att läsa under avsnitt Lokalgruppers arbete,

Insamling, på sida 17.

Afrikagruppernas verksamhet finansieras till största delen av Sidamedel (anslagsposten Enskilda

organisationer) där vi bidrar med tio procent egeninsats. Vi har under 2015 också beviljats medel från

Universitets- och Högskolerådet. En del av vår verksamhet finansieras helt av egna medel.

Styrelsen rapporterar årligen till FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) där Afrikagrupperna

är medlem. Vid rapportens inlämnande fanns samtliga underlag som FRII-koden kräver på plats och

var formellt beslutade. Afrikagrupperna publicerar styrdokument och en årlig effektrapport på

Afrikagruppernas hemsida. De effekter som rapporteras är desamma som lyfts fram i den årliga

förvaltningsberättelsen.

Afrikagrupperna har ett så kallad 90-konto som kontrolleras av Stiftelsen för insamlingskontroll och

är en kvalitetssäkring gentemot givaren.

Verksamhet och resultat för 2015

Med visionen om en rättvis värld driver Afrikagrupperna sedan 2013 sitt arbete genom tre tematiska

områden, samtliga med ett rättighetsperspektiv: hiv och sexualitet; mat, naturresurser och handel; samt

arbets- och levnadsvillkor. Genom stöd till för närvarande 28 organisationer och vårt arbete med

1 Emmaus Stockholm, Vänsterpartiet, Emmaus Fredriksdal, Emmaus Björkå, Bona folkhögskola, Stiftelsen Brödet och fiskarna, OSAK (Oskarshamns södra Afrika kommitté), Amigos de Capo Verde, Praktisk Solidaritet, Vänsterpartiet Sölvesborg, Föreningen Västsahara, BOTSFA, Föreningen Emmaus Åkvarn-Björkå 2 Falun, Gävle, Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Södertälje, Täby, Uppsala, Ådalen och Örebro

1,1%

10,7%

3,0%

0,9%

77,4%

4,3%

2,2%0,2% 0,2%

Verksamhetsintäkter 2015

Medlemsavgifter

Gåvor

Radiohjälpen

Allmänna arvsfonden

Sida rambidrag

Sida programbidrag

UHR praktikantstöd

Folke Bernadotteakademin

Nettoomsättning


insamling, påverkan och information i Sverige jobbar Afrikagrupperna för att uppnå de mål vi har

satt upp för perioden 2013-2015 med fortsättning 2016.

Nedan följer en beskrivning av vilket fokus vi har haft inom våra teman samt ett axplock av alla de

resultat vi och våra partnerorganisationer har uppnått under 2015. I Afrikagruppernas stadgar finns

fem syften med vår verksamhet beskrivna. Arbetet inom samtliga teman bidrar till ett av dessa syften

- att människor i Afrikagruppernas verksamhetsländer har ett reellt inflytande i frågor som rör deras

liv.

Rättigheter, hiv och sexualitet

Inom temat rättigheter, hiv och sexualitet verkar våra partnerorganisationer för ökad tillgång till

prevention och behandling av hiv samt ökad medvetenhet, kunskap och möjlighet att arbeta mot

diskriminering och stigmatisering av människor som lever med hiv. Partnerorganisationer och deras

målgrupper, liksom Afrikagrupperna och våra målgrupper i Sverige ställer krav på och verkar för

ökad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Vi strävar också efter att förståelsen

för sambanden mellan makt, genus och sexualitet och hur dessa påverkar utvecklingen i stort ska öka.

Flera av Afrikagruppernas partnerorganisationer arbetar med hemsjukvårdare för att kunna stötta och

hjälpa personer som lever med hiv, men som av olika anledningar har svårt att själva ta sig till en

klinik.

Othoko, Afrikagruppernas partnerorganisation i norra Moçambique, har under 2015 fortsatt sitt

viktiga arbete med hemsjukvård, matpaket och arbete mot stigma och diskriminering mot personer

som lever med hiv. För närvarande har Othoko 72 hemsjukvårds-aktivister som besöker de 104

patienter som är inskrivna för hemsjukvård. Othoko har även 25 ungdomsaktivister som genom bland

annat teater, information på skolor och radioprogram når ut med information och skapar diskussion

kring reproduktiv och sexuell hälsa, stigmatisering och diskriminering.

Gracinda Samson kommer från Maputo i södra

Moçambique men bor sedan sin ungdom i

Cuamba i norra Moçambique. Hon har fått vård

av Othoko och idag är Gracinda själv en

hemsjukvårds-aktivist i organisationen. Tre

gånger i veckan gör hon hemsjukvårdsbesök och

levererar matpaket så att patienterna ska kunna

ta sina mediciner på rätt sätt.

”Det är farligt att inte följa råden. Att bli sjuk är

inte att dö. Jag är som du, jag tar också de här

medicinerna, säger jag till de envisa, de som är

rädda. Det är rädsla som är risken. Det är att inte

acceptera som är risken. Aktivisternas stöd är

viktigt. Det finns de som jag, som inte har någon

familj eller anhöriga i området. Jag är lycklig för

Othoko har räddat mitt liv”, säger Gracinda.

Gracinda Samson utanför Othokos kontor i Cuamba, Moçambique,

Foto: Mitra Mäki

http://sodraafrikaidag.se/wp-content/uploads/2015/12/Gra.jpg


På landsbygden i regionen Chiredzi i Zimbabwe samarbetar Afrikagruppernas partnerorganisation

FACTs lokala kliniker för att minska stigma och uppmuntra till hälsobesök. I korthet skulle man

kunna säga att de startat en folkhälsorörelse. Genom att arbeta med hemsjukvårdare kan de nå dem

som bor långt ifrån klinikerna och sjukhusen. FACT startar upp självhjälpsgrupper, bedriver

utbildning samt stöttar och ger bidrag till mindre inkomstprojekt som ger möjlighet att bekosta den

näringsriktiga mat som bromsmediciner kräver. De har en stor del i att förmå människor att ta del av

hälsovård när sociala normer kan verka åt andra hållet.

Under 2015 startade FACT kampanjen VCT@work som är planerat att bli en årlig kampanj. Under

den två månader långa kampanjen lyckades FACT få 3250 kvinnor och 3177 män att testa sig mot

hiv. Totalt nåddes nära 19 000 personer av kampanjens budskap.

Som ett resultat av aktivt arbete med SRHR i området föds så gott som alla barn idag utan hiv-virus.

Under 2015 har FACT etablerat 21 stödgrupper med totalt 105 personer. Detta utgör en plattform för

kvinnor att dela information och stötta varandra under och efter graviditeten. Det är mycket tack vare

dessa grupper som de flesta kvinnor också väljer att uppsöka en klinik i ett tidigt skede av

graviditeten samt följa de medicinska råd som ges. Alla gravida kvinnor har idag tillgång till

bromsmediciner. Det finns även liknande grupper för män.

Ela Marovie Foto: Agnes Nygren

Ela Marovie är en av de kvinnor vars liv vände

efter att hon träffat FACT Chiredzi. Hon är med

i en grupp som kallar sig mamma-till-mamma.

-Jag har levt med hiv sedan 2009 men jag är

frisk och stark som en oxe. Min förstfödda son är

idag 20 år gammal och jag trodde det skulle bli

mitt sista. Det var en jobbig tid. Jag gick med i

mamma-till-mamma och där fick jag lära mig att

jag skulle kunna föda ett barn utan hiv. Vi stöttar

varandra och sprider information. Jag var inte

längre ensam och skämdes inte längre.

FACT Chiredzi och kvinnorna i självhjälpsgrupperna såg det som sin uppgift att också få männen

att övervinna skammen och bredda sina kunskaper.

- Vi pratade med några av de äldre männen i byn och sedan 5 år tillbaka har de också en grupp

som de kallar manliga vinnare. Det är lättare för män att prata med män. De lyssnar bättre på

varandra. De pratar vett med män i barer, de förklarar bromsmediciner och uppmuntrar till ett

ansvarsfullt vuxenliv. Gruppen växer hela tiden.

-Idag är det färre som skiljer sig, våldet i hemmen har minskat och fler går och testar sig

tillsammans. När ett par får reda på sin status tillsammans får man gemensam information om vad

det innebär och vem som bär skulden får mindre betydelse om man vet hur det går att leva med.

En av klinikernas läkare, Edward Mukumbiri, styrker Elas berättelse.

-Vi har inte haft ett enda barn som fötts med hiv sedan 2009. Innan dess var det praktiskt taget ingen

man som följde med sin hustru hit. Idag slår ungefär 20 procent av männen följe med sin hustru för

både hivtestning och mödravårdskontroller. Det är en stor skillnad på kort tid.


I Namibia fortsatte The Namibian Planned Parenthood Association (NAPPA)’s arbete med sexuell

och reproduktiv hälsa och rättigheter med speciellt fokus på unga. Det är fortfarande svårt att få

människor att uppsöka de kliniker och den service som finns även om den är gratis. Nappa jobbar

både tillsammans med lokala ledare och politiker, sprider information om sin verksamhet via radio

och arbetar med uppsökande verksamhet genom sina mobila kliniker. För att locka fler besökare till

sina ungdomscenter och kliniker utvecklar NAPPA just nu nya delar av sin verksamhet som bibliotek

och fri tillgång till internet.

Varje år arrangerar NAPPA en vägblockad under de perioder då människor är lediga och reser mer.

Man har märkt att riskbeteendet ökar hos många just under ledigheterna. NAPPA får då tillfälle att

dela ut information kring säkert sex, var man kan få råd och stöd samt test mot hiv. De delar ut

kondomer. Under 2015 delade NAPPA ut 66 044 kondomer och 3976 kvinnor och 1575 män testades

för Hiv av NAPPA (6 procent testade positivt)

Wellness Foundation har fortsatt sitt arbete med att mobilisera hemsjukvårdare i Sydafrika och

regionen. Under 2015 upplevde dock Wellness Foundation stora ekonomiska och organisatoriska

svårigheter vilket har påverkat det regionala arbetet med mobilisering av hem-sjukvårdare. I

dagsläget finns det tyvärr ingen annan organisation med tillräcklig kapacitet som har kunnat gå in i

Wellness ställe för att ta över den koordinerande rollen. Trots detta lyckades man organisera två

strategiska regionala möten med representation från Zimbabwe, Swaziland, Moçambique, Angola

och Sydafrika. Man har också producerat och distribuerat två nyhetsbrev innehållande erfarenheter av

mobiliseringsarbetet från de fem deltagande länderna. Denna produktion når de 2 500 medlemmarna i

det regionala nätverket för hemsjukvårdare.

I Angola genomför ADRA Benguela tillsammans med hälsoministeriet utbildningar för traditionella

barnmorskor. Under 2015 vidareutbildades 29 barnmorskor i området i samband med att de mottog

”baby-kit” och annan utrustning för prenatal vård. De traditionella barnmorskorna betyder enormt

mycket för de kvinnor som inte har möjlighet att uppsöka en vårdinrättning för att föda. Under 2015

var det 150 gravida kvinnor som fick vård, råd och stöd av de traditionella barnmorskorna i området

kring Benguela. Efter ADRAs satsning på barnmorskeutbildning har antalet förlossningar på sjukhus

och vårdcentraler ökat, liksom antalet gravida kvinnor som söker rådgivning. Det gör livet säkrare för

både mammor och barn i Angola.


Suzana längst till vänster med sin yngsta i famnen tillsammans med andra mammor och barn som fått babykit. Foto: Mitra Mäki

Suzana Namoco är 40 år och mamma till sju barn.

Hon bor i Chicuma utanför Benguela i Angola.

Suzana arbetar som traditionell barnmorska och

2005 kom hon i kontakt med ADRA. Genom ADRA

fick hon vidareutbildning om hur förlossningar kan

göras säkrare samt en komplett utrustning med

verktyg och engångsmaterial för att förlösa barn.

Många familjer bor långt bort från vårdcentralen,

det är dåliga vägar och det finns ingen

lokaltransport. Många familjer väljer därför att

föda hemma, som de gjort i generationer.

ADRA och barnmorsketeamet fortsätter att arbeta

för att fler ska söka rådgivning och föda på

vårdcentralen. Det är stor skillnad mellan att föda

hemma och på en vårdcentral. På vårdcentralen får

mamman gå på rådgivning samt kontroller och

förlossningen utförs med utbildade barnmorskor.

Efter födseln görs kontroller, barnet vaccineras och

mamman får den vård som hon behöver.

I Sverige hade kampanjen ”Vem har rätt till din kropp?” två kampanjperioder: En i maj med fokus på

SRHR, mödradödlighet och rätt till laglig och säker abort och en i november-december med fokus på

hiv. Syftet var både att sprida kunskap och information kring mödradödlighet, hiv och våld mot

kvinnor samt att samla in pengar. Vårt fokus på insamling har medfört att vi nått ut till många, med

informationsspridning som en bonus.

Mammakampanjen är framförallt en online-kampanj, med material på hemsidan och berättelser från

partnerorganisationer på bloggen och Facebook. Vi har fortsatt använda en uppdaterad version av vår

illustrativa infografik ”Fyra sätt att rädda mammors liv” som lyfter vikten av tillgång till mödravård

och barnmorskor; tillgång till preventivmedel; rätt till laglig och säker abort och tillgång till hiv-

behandling. Vi har även tagit fram en informationsfolder till kampanjen. Under maj publicerade vi tio

personliga och starka texter på bloggen med skribenter från både Sverige och södra Afrika.

Gästbloggserien var framgångsrik och inläggen nådde fler läsare än vad våra blogginlägg vanligtvis

gör. Både på bloggen och i Agera, vår papperstidning som kommer ut fyra gånger om året och når

samtliga medlemmar och givare, lyfte vi våra partnerorganisationers arbete mot mödradödlighet.

Mamma-kampanjens budskap nådde också många av våra givare genom att den lyftes i

insamlingsbrev, gåvokort och i vår ring-kampanj.

Den digitala hiv-kampanjen “julbordet”, som lanserades i november 2014, fortsatte även i år

(www.afrikagrupperna.se/julbord). Kampanjen huvudsyfte är insamling, men den fungerar även som

informationskampanj. Läs mer under insamling på sidan 19. När du köper en plats vid julbordet får

du möjligheten att dela din handling via Facebook eller e-post. Under kampanjperioden lyfte vi

partnerorganisationernas hivarbete på bloggen, hemsidan och i Agera.

Under slutet av året tog Afrikagrupperna aktiv del i den internationella kampanjen 16 Days of

Activism against Gender Based Violence. Syftet med kampanjen är att belysa genusbaserat våld,

framför allt mot kvinnor, som ett globalt problem. Styrelsens aktivistgrupp beslutade tillsammans

med medlemmar på medlemsmötet att ta ställning mot destruktiva maskuliniteter. Vi publicerade 17

starka texter på bloggen av gästförfattare både från Sverige och den afrikanska kontinenten.

http://www.afrikagrupperna.se/julbord

http://sodraafrikaidag.se/wp-content/uploads/2015/07/9.jpg


Inför 16 Days of Activism arrangerade vi även ett seminarium om normer och stereotyper. Vi visade

dokumentären The Mahoyo Project och hade paneldiskussioner med intressanta talare. Eftersom vi

inte hade någon gäst från södra Afrika, använde vi foton och citat från representanter från våra

partnerorganisationer.

Foto: Anna Stevensson och Agnes Nygren

Målen och arbetet inom detta tema bidrar till att uppfylla Afrikagruppernas syfte – att människor i

Afrikagruppernas verksamhetsländer garanteras sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt

tillgång till information, prevention och behandling av hiv.

Rättigheter, mat, naturresurser och handel

Inom temat rättigheter, mat, naturresurser och handel, arbetar Afrikagrupperna för att kvinnor och

män ska ha fått större utrymme att göra informerade val och ställa krav på bättre

produktionsmöjligheter samt en ökad tillgång till marknader för småskaliga bönder och producenter.

Partnerorganisationer och deras målgrupper agerar för rättigheten, och tillgången till mark för

marginaliserade grupper, där kvinnor oftast är de som drabbats hårdast, samt för ett hållbart nyttjande

av naturresurser och en rättvis fördelning av vinsterna från utvinning och förädling av naturresurser

inom och mellan länder. Afrikagrupperna arbetar också för ökad medvetenhet om landgrabbing och

dess effekter samt hur internationell handel och investeringar påverkar matsuveränitet och utvinning

av naturresurser.

I Moçambique har Livaningo fortsatt sitt arbete med att uppmärksamma vad storskaliga

monokulturer har för konsekvenser för miljön. Till exempel påverkas ekosystemet och den biologiska

mångfalden negativt, det kan även orsaka erosion och okontrollerade bränder. Livaningo arbetar i

lokala samhällena och med olika tekniker för att förbättra ett hållbart jordbruk.


”Vi vill inte ha en utveckling där vår

befolkning blir förlorare medan utländska

företag kan göra stora vinster och förse andra länder med mat. Om ni vill utveckla

våra områden för att odla soja, berätta för

oss hur vi kan äta soja och hur vi kan ta del av produktionen.” säger Sheila Rafi

Natural Resource Manager på Livaningo.

Sheila Rafi, Foto: Mitra Mäki

Livaningo har också fortsatt att sprida kunskap kring luftföroreningar orsakade av matlagning på

träkol. Tre kvinnor beräknas dö varje dag i Moçambique på grund av de luftföroreningar matlagning

på träkol orsakar. Samtidigt orsakar kolkonsumtionen skogsskövlingar. Målet för Livaningo är att

Moçambique har hållbara och förnyelsebara energikällor och att ingen ska behöva laga mat på kol.

Organisationen kämpar för en ren och hållbar energi och har som ett steg i denna riktning tagit fram

en energieffektiv spis, som förbrukar hälften så mycket kol som de konventionella kolspisarna, viket

är bättre både för hälsan och för ekonomin. Samtidigt som de blivande användarna får utbildning i

hur spisarna ska användas informeras de också om miljö kopplat till hälsa och farorna i att andas in

kol.

Under 2015 lyckades Livaningo få 1800 familjer i Manhiça och Magude-distrikten att använda

förbättrade spisar. Idag är det över 98 000 familjer som använder dessa spisar runt om i Moçambique.

Foto: Mitra Mäki

Denna verksamhet ger en säker

inkomst och det finns en

efterfrågan”, säger Maria

Mateus Ndlhate, ordförande för

MBEU som håller i en spis

tillverkad av MBEU-

kooperativet. Kooperativet får

stöd av Afrikagruppernas

partnerorganisation Livaningo.

I Sydafrika har SPP fortsatt att arbeta för rätten till land för småskaliga jordbrukare. En viktig del i

detta arbete är att stärka kvinnor i jordbrukssektorn och SPP erbjuder därför "safe spaces" för kvinnor


där de kan diskutera svårigheter de stöter på i det mycket patriarkala samhället. Här får kvinnorna

möjlighet att dela personliga erfarenheter och historier och de som har deltagit i dessa samtal har lyft

fram att "body politics" inte kan ses som en separat fråga utan är en högt verklig del av kvinnornas

kamp för rätten till mark och ekonomiskt oberoende. Deltagarna i dessa grupper har också gett

varandra stöd i fall där våld förekommit i hemmet, delat resurser för ökat ekonomiskt oberoende och

tagit mer plats i traditionellt manliga forum.

Tack vare att kvinnor börjat ta mer plats har nu Food Sovereignty Campaign, rörelsen för landlösa,

småskaliga bönder, startat en kampanj som heter "1 kvinna – 1 hektar" som hela rörelsen ställer sig

bakom. Denna uppmärksammar kvinnors ofördelaktiga position i den nationella process som

distribuerar landrättigheter.

I Zimbabwe har ZIMCODD och ABDO samarbetat kring att ge stöd till befolkningen i området

Matopo, ABDO genom studiecirklar kring levnadsvillkor och matsäkerhet och ZIMCODD genom

medvetandegörande kring konstitutionella rättigheter. Runt 100 småskaliga jordbrukare har startat en

producentförening och har 2015 genom denna kunnat försvara sina landrättigheter och på så sätt

förhindrat att deras mark har tagits ifrån dem.

I Sverige har Afrikagrupperna ordnat seminarieserier med fokus på rätten till Afrikas resurser på

universitet, högskolor, studieförbund och föreningar i Stockholm, Södertörn, Uppsala, Örebro,

Göteborg, Lund, Helsingborg, Umeå, Malmberget, Jokkmokk samt i riksdagen och i Almedalen.

Nonhlanhla Mngomezulu från Afrikagruppernas partnerorganisation groundWorks i Sydafrika bjöds

in till Sverige. Hon bor i ett av de mest förgiftade områdena i världen och är aktiv i en lokal förening

som verkar för att minska kolindustrins negativa effekter på lokalbefolkningen vad gäller tillgång till

rent vatten, luft och mark som går att odla. Vi bjöd också hit Sheila Rafi, Natural Resource Manager

på partnerorganisationen Livaningo. Hon är engagerad i arbetet mot landgrabbing i Moçambique.

Nonhlanhla Mngomezulu i samspråk med de samer som samlas på riksbron varje torsdag förmiddag för att demonstrera mot gruvbolagens exploatering av deras mark och miljö. Foto: Marja Wolpher

Utöver seminarierna har vi ordnat möten med forskare på universiteten med våra afrikanska gäster

och möten med andra organisationer och med tjänstemän på UD samt politiker från riksdag och EU-

parlamentet för att diskutera hur EU:s och Sveriges handels- och investeringspolitik påverkar de

afrikanska ländernas möjlighet att dra vinning av sina naturresurser.


Under 2014 anslöt Afrikagrupperna till kampanjen för schysta pensioner för att motverka att svenska

pensionspengar investeras i bland annat fossila bränslen och för att hänsyn till mänskliga rättigheter

ska tillgodoses i de investeringar som görs. 2015 intensifierades det arbetet. I juni kom riksdagens

pensionsgrupp med sitt nya lagförslag för styrning av AP-fonderna. Inför det lyfte vi frågan om AP-

fondernas investeringar i företag som utvinner råvaror i det ockuperade Västsahara och i länder i

södra Afrika på en hearing i riksdagens utrikesutskott, samt på en konsultation om regeringens nya

handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter. Vi arrangerade ett riksdagsseminarium och två

seminarier i Almedalen med fokus på AP-fondernas nya riktlinjer.

Afrikagrupperna kampanjar för schyssta pensioner i Almedalen under politikerveckan. Foto: Marja Wolpher

Marja Wolpher informerar om Kampanjen Schyssta

pensioner i Almedalen. Foto: Cecilia Abrahamsson

Vi kunde konstatera att de argument vi lyft i kampanjen fått genomslag i lagförslaget som hade ett

helt annat hållbarhetsfokus än tidigare riktlinjer, även om det fortfarande fanns skrivningar att

förbättra. Vi följde upp förslaget med remissvar och debattartiklar under hösten. Tyvärr beslutade

regeringen att dra tillbaka förslaget på grund av andra delar och vi jobbar nu vidare för att få dem att

ta upp hållbarhetsfrågorna igen.

På bokmässan hade vi en välbesökt monter med fokus på mat och frö och sålde produkter för 25 tkr.

Vi arrangerade tre seminarier och deltog som talare på ett seminarium som Jordens Vänner

arrangerade om landgrabbing i Moçambique, tillsammans med en representant från vår

partnerorganisation Justiça Ambiental

Målen och arbetet inom detta tema bidrar till att uppfylla Afrikagruppernas syfte - att Sveriges och

EU:s politik leder till att befolkningen i Afrikagruppernas verksamhetsländer har möjlighet att

påverka politiska beslut och har inflytande i globala institutioner

Rättigheter, arbets- och levnadsvillkor

Inom temat rättigheter, arbets- och levnadsvillkor arbetar Afrikagrupperna för att

partnerorganisationer och dess målgrupper ska agera för bättre arbetsvillkor för kvinnor och män

samt ställa krav på basal service och rättigheter för marginaliserade grupper och för kvinnor som är

särskilt utsatta för könsmaktstrukturer. Partnerorganisationerna och dess målgrupper agerar också för

miljö- och klimaträttvisa samt för att den negativa påverkan på miljön och klimatet för

partnerorganisationernas målgrupper ska vara så liten som möjligt. Afrikagrupperna har arbetat för en


ökad medvetenhet hos våra målgrupper om relationen mellan arbets- och levnadsvillkor,

konsumentmakt och hållbar utveckling.

I Namibia har LaRRI gett stöd till hushållsarbetare (domestic workers) att organisera sig och

registrera den fackliga organisationen Namibian Domestic and Allied Workers Union. Att organisera

denna yrkesgrupp har varit mycket svårt då det handlar om arbete som äger rum i människors privata

hem. Detta är en stor framgång då man i och med registreringen fått en formell status och är en

erkänd yrkesgrupp som har rätt till en minimilön. LaRRI har också gett stöd till utveckling och

träning av ledare för att stärka den nya fackföreningen. Det

konkreta stödet har lett till att 1040 personer nu är anslutna till fackföreningen från att bara ha varit

några få medlemmar för ett par år sedan.

I samband med att minimilönen fastställdes till 1280 Namibiska dollar av

arbetsmarknadsdepartementet, sattes också en SMS-linje upp dit hushållsarbetare kan rapportera

missförhållanden. Denna linje har använts flitigt under året.

Fackföreningens arbete framåt handlar om att öka antalet medlemmar och höja minimilönen. Man

jobbar också mycket med stöd till de arbetare som vill lämna sektorn, vidareutbilda sig eller söka sig

till andra jobb.

Nelie Kahua, orförande för NDAWU utanför LaRRIs kontor i Windhoek. Foto: Agnes Nygren

LaRRI finns alltid där för oss och det är sannolikt

att vi inte skulle existera idag om det inte vore för

dem, säger generalsekreteraren för NDAWU

(Namibian Domestic and Allied Workers Union)

Nelie Kahua.

-Det här är fortfarande en sektor där det

förekommer många övergrepp men detta är ett steg

i rätt riktning.

Den milstolpe som minimilönen innebär tvingar

arbetsgivaren att betala övertid, vara tydlig med

vilket arbete som ska utföras och skriva ett

arbetskontrakt med den anställde. Erkännandet

ger också styrka till arbetarna att stå upp för sina

rättigheter och rapportera övergrepp.

NDAWU har en ovanlig men progressive tanke

kring hur arbetet framåt ska se ut.

-När jag hade arbetat som en hushållsarbetare i 12 år tänkte jag “Gud gav mig två händer som jag

använder I ett annat hushåll medans jag negligerar mitt eget”. Jag hade inget att visa upp, jag hade

inte lyckats spara ihop till någonting. Det var då jag slutade. Jag startade mitt eget företag och

senare blev jag vald till generalsekreterare. Detta är en sektor som alltid kommer att vara

exploaterad. Som fack är vi ansvariga för att rekrytera och serva våra medlemmar men lika viktigt

är det att kunna erbjuda alternativ till ett bättre liv. Därför utvecklar vi nu workshops för att våra

medlemmar ska kunna starta eget. Om de vill lämna den här sektorn och göra någonting eget

kommer vi att finnas där för att stödja dem.


Under 2015 frös den Zimbabwiska regeringen alla löner i landet och det gavs inte utrymme till några

löneförhöjningar. Många arbetsgivare försökte sänka lönerna, men GAPWUZ lyckades förhandla så

att de tidigare fastslagna minimilönerna kunde behållas. En annan stor framgång som GAPWUZ

rapporterar är att de i sitt arbete med att förhindra barnarbete lyckades att få 96 flickor och 104 pojkar

att gå från jordbruksarbete till att börja eller fortsätta med sin skolgång.

Khanya College arrangerar sedan 1999 en årlig aktivistskola i Sydafrika som syftar till att vara en

plats för aktivister där de kan debattera, diskutera och nätverka. 2015 samlades 58 deltagare (27 män

och 31 kvinnor) från Sydafrika, Malawi, Zambia, Zimbabwe och Indien för att lära sig att kritiskt

granska och förstå politiska program. Bettie Fortuin, aktivist inom den sydafrikanska organisationen

Women on Farms (WoF) som arbetar för kvinnliga lantarbetares rättigheter, var en av deltagarna och

hon deltog för tredje gången.

”Varje gång jag kommer hit lär jag mig

någonting nytt som hjälper mig i mitt arbete med

kvinnogrupperna där hemma. Khanya har givit

mig självförtroende, mod. Jag vet mycket mer nu

och jag kan till och med stå inför en grupp och

prata. Det är tack vare den här organisationen.

Jag kom ut ur mig själv och nu kan jag till och

med prata med presidenten utan att bli blyg.

Många andra kvinnor känner likadant.”

Bettie berättar vidare att Khanya College har

gjort att hon börjat läsa och skriva. ”Nu förstår

jag lagarna bättre. Jag kan läsa dem och förstå.

Jag förstod inte det här med kapitalism förut. Nu

kan jag ställa mig framför någon och förklara det

för dem.”

När Bettie kom hem från sin första aktivistskola

satte hon sig ned och skrev sitt livs historia.

Sedan samlade hon tillsammans med sin

organisation in kvinnliga lantarbetares och

sexarbetares historier och sammanställde dessa i

en bok kallad ’Ingen borde vara förtryckt’. ”Jag

var en del av den boken. Det gör mig så stolt.”

Bettie Fortuin, aktivist inom den sydafrikanska organisationen

Women on Farms (WoF) på Khanya Colleges Winter School. Foto: Anna Stevensson

I Sydafrika har också partnerorganisationen ILRIG gett stöd till lantarbetarfacket CSAAWU (som

också är aktiv i rättvis vinhandel-kampanjen) kring kvinnligt deltagande och kvinnligt ledarskap.

Detta har lett till att hälften av alla de som ingår i det beslutsfattande organet är kvinnor. En kommitté

för kvinnor har också skapats för att ge utrymme att lyfta övergrepp mot kvinnor. De två event som

ordnades hade deltagare på upp mot 1000 respektive 700 personer. Under dessa event fanns

möjlighet att dela med sig av sina historier och erfarenheter kring övergrepp och orättvisor både i

hemmet och på arbetsplatsen.


Afrikagruppernas arbete med Rättvis Vinhandel-kampanjen har fortsatt både i Sverige, Latinamerika

och i Sydafrika inom kampanjgruppen för rättvis vinhandel. Vår huvudfråga är rätten till en lön som

går att leva på, rätten att organisera sig och etiska koder som inkluderar arbetarorganisationer/fack

och utgår från arbetarnas behov.

Bland lokalgrupperna har i huvudsak Göteborgs Afrikagrupp varit aktiv inom kampanjen.

Afrikagrupperna har under året haft fortsatta möten med Systembolaget och riksdagsledamöter kring

Systembolagets etiska koder, och för att de ska ta ett större ansvar i sina kontakter med

vinproducenter i Sydafrika. En mindre aktion med besök på Systembolagets butiker genomfördes i

samband med Alla Hjärtans Dag, där frågor om levnadslön, arbetsvillkor, sociala hänsyn hade

förberetts. Systembolaget hade i förväg informerat sin personal (ca 4 000 personer) om

Afrikagruppernas aktion och hade förberett dem på hur de skulle svara. Även om aktionen i sig inte

var stor nåddes därmed ändå en stor grupp människor av budskapet.

I möte med Systembolagets ledning presenterades Systembolagets strategiska hållbarhetsmål (minska

alkoholens skadeverkan och minskad negativ klimatpåverkan genom att använda lättviktsflaskor),

mål som inte sträcker sig utanför Sveriges gränser och därmed inte berör hela leverantörskedjan, från

druva till glas. Problematiken med krav på sociala, ekonomiska och miljömässiga strategiska

hållbarhetsmål lyfte Afrikagrupperna både i en motion till riksdagen och i en debattartikel i Landets

Fria.

En uppföljning av den globala vinkampanjkonferensen i Kapstaden 2013 genomfördes i Argentina i

mars med deltagare från Sydafrika, Chile, Argentina och Sverige. Syftet var att fortsätta bygga

internationell solidaritet för lantarbetares kamp för bättre villkor. En global arbetsplan och utkast till

etisk kod med arbetarnas behov som utgångspunkt blev resultatet.

Swedwatch deltog på konferensen och gjorde i samband med detta en uppföljning av den tidigare

rapporten Från druva till glas. Uppföljningsrapporten Ömsom vin – ömsom vatten lanserades

tillsammans med Afrikagrupperna och Latinamerikagrupperna i september. Resultaten visar att

Systembolaget förbättrat sitt hållbarhetsarbete men att de skulle kunna göra mer, bland annat genom

att förstärka dialogen med lokala arbetarrepresentanter.

Bild från aktionsdagen i februari Foto: Sanna Ström

Målen och arbetet inom detta tema, men också arbetet inom temat kring handel och naturresurser,

bidrar till att uppfylla Afrikagruppernas syfte - att människor i Afrikagruppernas verksamhetsländer

har möjlighet att försörja sig på ett sätt som är


långsiktigt hållbart med hänsyn till ekonomi, miljö och rättvisa.

Organisationsutveckling

Afrikagrupperna har också ett program för organisationsutveckling riktat mot våra

partnerorganisationer. Målet med detta är att ge ett generellt stöd i att utveckla och förbättra

partnerorganisationernas kapacitet att planera, driva och följa upp sin verksamhet. Afrikagruppernas

finansiella stöd går till organisationernas hela verksamhet varför det också är viktigt för oss att stärka

organisationernas institutionella kapacitet liksom att skapa möjligheter till utbyten, erfarenheter och

gemensamma aktioner med likasinnade organisationer. Afrikagrupperna ser stödet till

organisationsutveckling som ett led i att stärka det civila samhället i södra Afrika.

I syfte att stärka kapaciteten kring finansiell rapportering hos partnerorganisationerna besökte under

året Afrikagruppernas controller flera partnerorganisationer i Sydafrika där finansierings- och

controllerfrågor diskuterades vilket ledde till en förbättring i den ekonomiska rapporteringen.

Miljö och klimat är ett av områdena som vi fortsatt att jobba tillsammans med under året.

groundWork arrangerade en tre veckor lång utbildning i klimaträttvisa där personal och aktivister

från partnerorganisationerna SPP, ADRA, Justiça Ambiental och Livaningo deltog. En aktiv medlem

från Afrikagrupperna i Sverige fick också möjlighet att delta i utbildningen.

Afrikagrupperna finansierade ett fem dagar långt utbyte mellan lantarbetare och småskaliga

jordbrukare som är aktiva inom kampanjen kring matsuveränitet och knutna till SPP i Sydafrika och

UNAC i Moçambique. Under utbytet utbyttes erfarenheter och strategier för mobilisering

diskuterades. Detta tar organisationerna med sig i sitt engagemang framåt i den gemensamma

kampanjen.

Under 2015 samarbetade UNAC, Justiça Ambiental och Livaningo kring att ta fram en

granskningsrapport om företaget Green Resources som beskriver sig som den största investeraren i

trädplantage på den Afrikanska kontinenten. Green Resources är ett norskt företag som gick samman

med Global Solidarity Forest Fund (GSFF) 2013. GSFF initierades av Västerås Stift och har varit hårt

kritiserat bland annat för hur dotterbolaget Chikweti bedrivit verksamheten i Niassa. UNAC och

Justiça Ambiental har i tidigare rapporter lyft Chikwetis brist på dialog med lokalbefolkningen och de

konflikter som uppstått på grund av plantagen. 2015 års rapport kommer att lanseras under första

halvan detta år och resultaten kommer att delges de lokalsamhällen som påverkas av Green

Resources trädplantage. Juridisk hjälp har också getts till de lokalsamhällen som har blivit av med sin

mark på grund av Green Resources.

Målen och arbetet inom detta tema bidrar till att uppfylla Afrikagruppernas syfte - Att samhällen och

våra partnerorganisationer i våra verksamhetsländer ska vara jämställda och demokratiska.

Lokalgruppernas arbete - Bilden av Afrika och spridning av kunskap

Förutom våra tematiska frågor har Afrikagrupperna som mål att i Sverige sprida kunskap generellt

om södra Afrika och utvecklingsfrågor. Detta gör vi genom seminarier, kurser, utställningar,

reportage och artiklar samt genom att finnas med i sammanhang där globala utvecklingsfrågor

diskuteras och debatteras, inte minst genom våra lokalgrupper.


Afrikagruppernas lokalgrupper är mycket aktiva och det pågår många spännande och intressanta

aktiviteter och samarbeten runt om i Sverige. Under 2015 fanns det 10 lokala Afrikagrupper i

Sverige: Falun, Gävle, Göteborg, Linköping, Stockholm, Södertälje, Täby, Uppsala, Ådalen och

Örebro. Under början av 2016 har ytterligare en grupp startats i Malmö. Genom gruppernas alla

aktiviteter har vårt budskap nått omkring 6 000 personer i personliga möten och cirka 25 000 via

utskick, sociala media och media runt om i landet. Nedan följer en sammanfattning av

lokalgruppernas engagemang.

Västsahara

De flesta av Afrikagruppernas lokalgrupper är aktiva i kampen för ett fritt Västsahara och har under

året lyft denna fråga på olika sätt. Exempel på aktiviteter är fotoutställning och seminarium samt

deltagande i Africa Days på Högskolan i Dalarna båda evenemangen med medverkande från

Polisario arrangerat av Falu Afrikagrupp. I Gävle, Södertälje och Göteborg arrangerades

informationsmöten om Västsahara i samband med maratonlöparen Salah Amaidans besök. Göteborgs

Afrikagrupp presenterade en utställning om Västsahara som sedan visades på flera bibliotek i och

runt Göteborg. Man arrangerade också ett författarbesök på Världskulturmuseet, en stödfest för ett

fritt Västsahara samt ett panelsamtal med två riksdagspolitiker. I samband med Urkultfestivalen i

Näsåker arrangerade Ådalens Afrikagrupp ett lopp för att uppmärksamma den 40-åriga ockupationen

av Västsahara.

Från centralt håll har Afrikagrupperna lyft frågan om Sveriges erkännande av Västsahara i

utrikesutskottet. Vi har även deltagit i runda bordssamtal med andra svenska aktörer i frågan samt

samarrangerat ett seminarium om Västsahara i Riksdagen.

Lokalgruppernas aktivism samt Afrikagruppernas övriga lobbyarbete kring Västsahara bidrar till att

uppfylla vårt ändamål - att Sveriges och EU:s politik leder till ett fritt och självständigt Västsahara.

”Jogga för ett fritt Västsahara” på Urkultfestivalen i Näsåker, Ådalens Afrikagrupp och afrikagruppare från andra delar av landet.

Foto: Henrik Kok

Insamling

Alla lokalgrupper bidrar till Södra Afrika-insamlingen genom sitt engagemang, då de flesta

aktiviteter också innehåller någon form av insamling, till exempel genom försäljning, loppmarknader,

aktioner och fester. Några lokalgrupper är också stödgrupper till specifika partnerorganisationer. I

Falun, Södertälje, Täby, Uppsala, Linköping och Göteborg engagerade sig lokalgrupperna i

insamlingskampanjen för Världens Barn. De insamlade medlen för Världens barn kan sedan


Afrikagrupperna söka genom Radiohjälpen. Under 2016-2018 kommer Afrikagrupperna att vara en

del av kampanjen Världens Barn vilket innebär ännu större möjligheter för lokalgrupperna att

engagera sig i denna insamlingskampanj. Via Radiohjälpen söker vi också pengar från Musikhjälpen.

2015 sändes musikhjälpen från Linköping vilket engagerade lokalgruppen i Linköping.

Ylva Zetterlund, Jodie Whife, och Katarina Johansson aktiva i Göteborgs Afrikagrupp. Foto: Carina Ström

Rättvis Handel och Rättvis vinhandel kampanj

Rättvis handel är också en fråga som engagerar flera av lokalgrupperna. Både i Gävle och i Södertälje

finns ett samarbete med den lokala Världsbutiken. I Stockholm och Uppsala var lokalgrupperna

engagerade under den rättvisa julmarknaden ”Schysst jul”. Uppsala Afrikagrupp deltog i Fair Trade

forum där Afrikagrupperna även medverkade med ett seminarium om Schysst vinhandel.

Rättvis vinhandel är en fråga som har fortsatt att engagera flera av lokalgrupperna. I Stockholm,

Uppsala och Göteborg deltog lokalgrupperna i den nationella aktionsdagen "Alla hjärtans rättvisa

vin” där frågor ställdes till personal på Systembolaget både i butikerna och digitalt till

Systembolagets kundtjänst kring etisk märkning och nödvändigheten av att lantarbetare på vingårdar

har schyssta arbetsvillkor. I Stockholm arrangerades även en rättvis vinprovning.

Kurser, seminarier, studiecirklar och kultur

Så gott som alla Afrikagrupper har arrangerat flera seminarier under året, ofta i samarbete med

universitet, högskolor och studieförbund. Både i Falun och i Gävle medverkade den lokala gruppen i

olika universitets- och högskoleknutna program. Gävle Afrikagrupp arrangerade också en

studiecirkel om bistånd.

Olika former av kulturella aktiviteter är en effektiv form för lokalgrupperna att nå ut på sina orter.

Detta sker bland annat i form av deltagande i kulturdagar, festivaler och samarbeten med muséer.

Flera grupper, bland andra Örebro och Södertälje har också arrangerat filmkvällar, filmfestivaler, och

hållit litteraturcirklar i samarbete med bibliotek under året.

Andra frågor som har engagerat är handelsfrågor, stereotyper, diskriminering och rasism, hiv och

Världsaidsdagen, hbtq-frågor, klimattoppmötet i Paris, Moçambiques 40-årsfirande samt

utvecklingen i södra Afrika i stort.


Partnerbesök

Under året hade Afrikagrupperna besök från partnerorganisationerna groundWork, Ilrig, Justica

Ambiental och Livaningo. Gästerna hade möjlighet att besöka och delta vid ett flertal av

lokalgruppernas evenemang samt vid de seminarier Afrikagrupperna ordnade från centralt håll, bland

annat på bok och biblioteksmässan i Göteborg.

Praktikantprogrammet

För andra året i rad genomförde Afrikagrupperna ett samarbete med Ljungskiles folkhögskola och vi

kunde som samarrangör för deras ett-åriga kurs ”Globala praktikantprogrammet” erbjuda praktikplats

till 12 elever hos partnerorganisationer i Sydafrika och Zimbabwe. Praktikperioden sträcker sig in i

2016 med hemresa i april och avslutas med att praktikanterna genom informationsarbete delar med sig

av sina erfarenheter och kunskaper. Afrikagrupperna hade också en praktikant i egen regi på vårt kontor

i Johannesburg. Förutom att vara ett stort stöd för Afrikagruppernas och partnerorganisationernas

arbete på plats bidrog praktikanterna till Afrikagruppernas informationsarbete genom att blogga och

koordinera kampanjaktiviteten 16 Days of Activism.


Medlemmar och insamling Satsning på ökad insamling och fler medlemmar

I december 2012 beslutade styrelsen att satsa sammanlagt 7,5 miljoner kronor under tre år på att höja

insamlingen och öka medlemsantalet. 2015 var sista året i vår satsning och vi har under perioden

lyckats fördubbla vår insamling. Under 2015 samlade Afrikagrupperna in 8 398 983 kronor. Trots att

den specifika satsningen är slut kommer vi även framåt att prioritera insamling i vårt arbete för att

hålla uppe och ytterligare förbättra den nivå vi nu har nått.

Som ett led i satsningen på ökat antal medlemmar och större insamling valde Afrikagruppernas att

från och med 2015 inkludera ett medlemskap för alla månadsgivare (Afrikapartner). Av den

anledningen arbetar Afrikagrupperna inte längre riktat med att värva nya medlemmar utan fokuserar

vår rekrytering kring Afrikapartner. Antalet medlemmar var vid årsskiftet 2556 och medlemsbasen

fördelar på följande sätt:

0

1000000

2000000

3000000

4000000

5000000

6000000

7000000

8000000

9000000

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Insamlingsresultat 2012-2015

2012

2013

2014

2015


Genom att inkludera ett medlemskap i månadsgivandet ger vi dem som regelbundet stöder

Afrikagrupperna rösträtt på våra årsmöten och på så sätt möjlighet att påverka organisationens

utveckling. Det ger också en mer rättvisande bild av hur många personer som faktiskt står bakom

Afrikagruppernas vision och arbete.

Inom insamling har Afrikagrupperna främst satsat på värvning av nya givare och värvning av

Afrikapartner. Den huvudsakliga metoden för värvning av nya givare har varit rekrytering via brev

medan värvning av Afrikapartner har skett via telefon. Breven har gått ut antingen postalt eller som

bilagor i tidningar. Under året har 213 400 brev gått ut vilka totalt har värvat ca 2000 nya givare. Vi

har haft två olika ringkampanjer där vi både har konverterat och uppgraderat Afrikapartner. Vi

värvade drygt 230 nya Afrikapartner och den månatliga dragningen ökade från 144 tkr till 171 tkr.

Frökorten tillverkas i Sydafrika och går bra att plantera. Foto: Afrikagruppernas

Gåvoshopen gick mycket bra även

under 2015 och försäljningen online

ökade med 20 % jämfört med 2014.

Gåvokort och armband fortsatte vara

våra storsäljare tillsammans med de för

året nya frökorten. Det lyckade

resultatet beror dels på en större

givarbas och dels på regelbunden

annonsering i Agera och på Facebook.

Förutom den insamling som

gåvoshopen genererade innebar

försäljningen även att vi fick 184 nya

givare.


Afrikagrupperna fortsatte med ”julbordskampanjen” under 2015 men i mindre skala än föregående

år. Kampanjen går ut på att vi säljer platser vid ett virtuellt julbord där en plats för en privatperson

kostar 150 kronor, vilket motsvarar ett matpaket med basvaror till en familj i Moçambique.

Kampanjen uppmärksammar personer som lever med hiv och hur viktig näringsrik mat är för att

kunna ta bromsmediciner. Över 35 tkr kronor samlades in och vi fick många positiva reaktioner på

kampanjen. Under 2016 planeras kampanjen fortsätta som en del i vår större kommande kampanj om

mat.

I december 2015 deltog Afrikagrupperna som en av åtta organisationer vid We Are One Galan på

Friends Arena i Stockholm. Galans syfte var att minska och uppmärksamma utanförskap och

inspirera till att göra skillnad. Att samla olika organisationer på detta sätt var något nytt och det är

viktigt att visa att vi är många som gemensamt jobbar mot samma mål. Alla organisationer fick

chansen att hålla en presentation på scenen och vi på Afrikagrupperna valde att göra detta genom en

lyckad kombination av tal, bild och musik. På galan medverkade också artister som Timbuktu,

Mohombi, Yohio och Anna Bergendahl. Galan besöktes av ca 3000 personer och insamlingen

delades lika och gav ca 25 tkr kronor till varje medverkande organisation. Detta var ett helt nytt sätt

för Afrikagrupperna att synas och samla in pengar på och vi fick många nya lärdomar och

erfarenheter. Vi är jätteglada att vi valdes som en av förmånstagarna för galan och hoppas på fler

spännande samarbeten i framtiden.

Foto: Filip Streiffert

Den 1 september påbörjade Zelda Tufvesson, 22 år, en

mycket ovanlig resa. Hon skulle ta sig från Malmö till

Kapstaden på cykel. Och inte nog med det, hon ville även

samla in pengar till Afrikagruppernas viktiga arbete.

”Jag vill kombinera trampandet med en insamling till

Afrikagrupperna. Samtidigt kommer jag att ta chansen att

lära mig om hur organisationen arbetar och de problem

som ligger till grund för insatserna. Förhoppningen är att

både jag själv och de som följer mina uppdateringar ska få

ökad kunskap om delar av en kontinent många av oss vet

alldeles för lite om.”

Zelda är fortfarande på väg och räknar med att komma

fram under våren. Under 2015 samlade hon in 5800

kronor.

Medlemskostnader och medlemsavgifter

Medlemskostnader avser kostnaderna för bland annat kontakt med medlemmar, medlemsavisering,

medlems- och givartidningen Agera, samt kostnad för personal som arbetar med planering och

genomförande av medlemsaktiviteter. Ovan nämnda kostnader täcks av egna medel och återfinns

under rubriken Information i Sverige i resultaträkningen.


Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i Afrikagrupperna. Fullt betalande medlem

betalar 240 kronor och studerande och arbetslösa har en reducerad avgift på 20 kronor per år.

Organisationsmedlemskap kostar 500 kronor och hushållsmedlemskap 300 kronor.

Medlemsavgifterna skall täcka kostnader för föreningsadministration, medlemsinformation och

medlemsaktiviteter. En enskild medlem, lokal Afrikagrupp eller medlemsorganisation har rätt att

söka medel från Afrikagruppernas aktivitetsfond. Bidrag kan beviljas för informationsinsatser i

Sverige som går i linje med Afrikagruppernas arbete. Lokala Afrikagrupper kan även söka medel för

ett helt verksamhetsår. Under 2015 beviljades medel för följande verksamhet:

Ansökningar Summa

beviljad Ådalens Afrikagrupp – löpande verksamhet 25 tkr SAG lokalhyra 1 tkr Göteborgs Afrikagrupp – Västsahara 6 tkr Göteborgs Afrikagrupp MR-dagarna 3 tkr Uppsala Afrikagrupp Schysst jul 650 kr Uppsala Afrikagrupp– Moçambique 40 år 4 tkr Aktiviteter under Urkultfestivalen – enskilda medlemmar 25,660 kr SAFRANs medlemstidning Safrans-bullen 8 tkr Seminarium SAFRAN 904 kr

Insamlade medel, kostnader och bidrag från organisationer

Afrikagruppernas insamlingsverksamhet Södra Afrikainsamlingen bidrar bland annat till att klara

Sidas krav på egeninsats på tio procent. Utöver det behöver vi också samla in medel till helt

egenfinansierad information och föreningsverksamhet. De flesta bidragen sätts in på

Afrikagruppernas 90-konto. I insamlade medel inkluderas gåvor från allmänheten, företag,

organisationer, stiftelser och fonder. Till insamlade medel räknas också testamentsgåvor och

donationer. Från allmänna arvsfonden har vi för andra året i rad erhållit medel för samarbetet med

Per Anger-priset kring uppsättningen av föreställningen ”Den tomma stolen”, denna gång 465 tkr. Av

Radiohjälpen har vi erhållit 1620 tkr för projekt i Moçambique och Zimbabwe. Som

förmånstagarorganisation i Swedbanks Banco Humanfond har vi erhållit 112 tkr. Våra stödgrupper

inom Emmausrörelsen och Brödet och Fiskarna skänkte tillsammans 850 tkr under 2015.

Afrikagrupperna granskas av Svensk Insamlingskontroll och följer FRII:s kvalitetskod och styrande

riktlinjer som fastställer givarens rättigheter.


Att generera externa intäkter i form av insamlade medel och gåvor från privatpersoner, stödgrupper

och företag innebär också kostnader. Här ingår till exempel kostnader för trycksaker och porto samt

kostnad för personal som arbetar med planering och genomförande av insamlingsverksamhet. Trots

satsningen och de för tillfället ökade insamlingskostnaderna, så går drygt 90 % av Afrikagruppernas

totala omsättning till ändamålet. Detta är med god marginal inom gränsen för de krav som ställs av

Svensk Insamlingskontroll.

0

500000

1000000

1500000

2000000

2500000

3000000Jämförelse insamlingskanal 2013-2015

2012

2013

2014

2015


Afrikagruppernas externa kommunikation

Under året anställdes en kommunikatör med ansvar för att utveckla en mer sammanhållen extern

kommunikation. Den externa utvärdering som genomfördes i slutet av 2014 visade på att det fanns ett

stort behov av att samordna, prioritera och fokusera den externa kommunikationen. Det arbetet

påbörjades under 2015, bland annat togs ett beslut att i framtiden driva en större gemensam kampanj

och att temat på den första kampanjen blir mat och fröer, med fokus på insamling. Mycket arbetet

lades även på att samordna domäner, bildarkiv och arbetet med att ta fram en

kommunikationsstrategi.

Kampanjer

Under året genomförde Afrikagrupperna fem kampanjer. I mars uppmärksammade vi gruvindustrin

och landgrabbing under temat Vem har rätt till Afrikas resurser? En seminarieturné genomfördes

med besök i Umeå, Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala och Örebro. I maj genomfördes den

årliga mammakampanjen, en online-kampanj med egen kampanjsida. I juli medverkade vi

tillsammans med de övriga medlemsorganisationerna i nätverket Schyssta Pensioner med seminarier

och en större informationskampanj på plats under politikerveckan i Almedalen. I november var det

dags för kampanjen 16 Days of Activism, tema för året var #NoMoreMacho. De främsta kanalerna för

kampanjen var vår blogg, Södra Afrika Idag och Instagram. Till sist genomfördes julkampanjen, en

digital insamlingskampanj med fokus på vikten av tillgång till hälsosam mat för människor som lever

med hiv. Bilder

Afrikagrupperna har ett stort behov av bilder från vår och våra partnerorganisationers verksamhet för

att kunna förmedla den verksamhet som bedrivs på ett mer tillgängligt sätt. Därför togs under hösten

ett nytt online-bildarkiv fram, afrikagrupperna.exigus.se. Bildarkivet samlar bilder och tryckt

material. Afrikagrupperna publicerar endast bilder där vi har namn på personen på bilden och på

fotografen, där det finns en koppling till någon av våra partnerorganisationer och där vi har tillåtelse

att använda bilderna.

Under året hade Afrikagrupperna 296 pressklipp, vilket är en ökning med 61,7 % från 2014. De

nyheter som genererade flest pressklipp var Omvärldens årliga lönestatistik, Världens barn-

insamlingen, avräkningar av biståndsbudgeten, We Are One-galan och vårt arbete med kampanjen

Schyssta Pensioner. Under året medverkade vi även i tv vid två tillfällen, och i radio vid tre tillfällen

(kommentar på biståndsnedskärningar och xenofobi-attacker i Sydafrika). Vår partnerorganisation

Justiça Ambiental deltog även i direktsändning i Musikhjälpen under Radiohjälpens kampanjvecka i

december.

Agera

Under 2015 har Agera fått ett nytt utseende anpassat efter Afrikagruppernas nya

grafiska profil. Med en upplaga på 11 500 når vi ut till samtliga medlemmar och

givare samt till ett flertal institutioner med vårt budskap, berättelser från våra

partnerorganisationer och resultat från vår verksamhet.


Hemsidan och andra digitala kanaler Besöken för både bloggen, Södra Afrika idag och hemsidan har gått ner under 2015. För hemsidan

beror det på att sidan inte var sökoptimerad när den lanserades och arbetet med att vidareutveckla

sidan inte har kunnat prioriteras förrän i början av 2016. När det gäller bloggen måste en djupare

analys av relevans av inlägg etc. göras. Detta kommer att ske under 2016 i samband med att bloggen

integreras med hemsidan och nya bloggriktlinjer tas fram.

Majoriteten av besökarna till hemsidan kommer från Google, annars är sida.se, sodraafrikaidag.se

och globalportalen.se också tre viktiga kanaler. Även våra inlägg på Facebook generar en del besök

till Afrikagruppernas hemsida.

På Facebook ökade antalet som gillar vår sida med 32,86 % (Från 4176 likes till 5551 likes) under

2015. Under 2014 ökade sidan med 19,86 % (Från 3484 likes till 4176 likes). Antalet delningar,

kommentarer och klick har också ökat stadigt under förra året.

Under 2015 har vi också ökat vår aktivitet på Twitter, med fler tweets, större räckvidd och fler

delningar. Många av våra tweets har delats av flera högt uppsatta politiker och beslutsfattare.

Vi har också försökt att satsa mer på Instagram som dock fortfarande en ganska liten kanal för oss

(550 följare). Vi planerar att öka vår närvaro på Instagram under 2016.

De flesta av Afrikagruppernas lokalgrupper använder sig också av Facebook och nyhetsbrev för att

sprida information om sin verksamhet och för att locka fler medlemmar till grupperna.

Konsultationer

Afrikagrupperna blev under året kontaktade för att ge synpunkter kring frågor som gäller Afrika, de

frågor vi jobbar med eller kring utvecklingssamarbete generellt. Afrikagrupperna var en av tre

organisationer statsminister Stefan Löfvén bjöd in till möte för att höra mer kring hur vi ser på

Digitala kanaler

Besök på hemsidan 85 000 Besök på bloggen 41 000

Gillar Afrikagrupperna på Facebook 5500 Följer Afrikagrupperna på Twitter 2600

Följer Afrikagrupperna på Instagram 500


utvecklingen i Afrika och civilsamhällets roll inför den resa han gjorde till AU-mötet i början av förra

året.

Vidare har Afrikagrupperna varit engagerat i civilsamhällets konsultationer kring Sveriges arbete

med framtagandet av FNs Agenda 2030 för en hållbar utveckling.

Vi har aktivt deltagit i Konsumentminister Per Bolunds plattform för att göra Sverige till första Fair

Trade nation och vi har också varit aktiva i konsultationer kring framtagandet av handlingsplanen för

företag och mänskliga rättigheter. Som en del av översynen av Sveriges Västsaharapolitik träffade vi

UDs utredare Fredrik Florén.

Afrikagrupperna var remissinstans till UDs kommande strategier för stöd till

civilsamhällesorganisationer och anslaget för information- och kommunikation i

utvecklingssamarbetet och vi har lämnat remissvar på pensionsgruppens föreslagna nya regelverk för

AP-fonderna.

Styrelsens arbete Styrelsen har under kalenderåret 2015 bestått av 11 personer (7 ledamöter och 4 ersättare) fram till

årsmötet den 9 maj 2015. Då valdes en ny styrelse som fram till dagens datum bestått av 14 personer (9

ordinarie ledamöter och 5 ersättare).

Sex ordinarie och ett konstituerande möte genomfördes under året. Samtliga möten protokollförs.

Styrelsen beslutade under 2015 att göra ett försök med ett endagars-årsmöte som ägde rum den 9 maj.

Under oktober genomfördes ett medlemsmöte.

Styrelsen som verkade fram till årsmötet 2015 hade inom sig utsett fem arbetsgrupper; Personalgruppen,

Finansieringsgruppen, Policygruppen, Aktivistgruppen och Långtidsplanegruppen. Styrelsen som verkat

efter årsmötet 2015 har inom sig också utsett fem stycken arbetsgrupper; Personalgruppen,

Finansieringsgruppen, Policygruppen, Aktivistgruppen och Debatt- och påverkansgruppen. Detta är

områden som styrelsen har valt att satsa lite extra på. Grupperna sammankallas av styrelseledamot men är

öppen för alla medlemmar att engagera sig i. Arbetsgrupperna träffas mellan styrelsemötena inom sina

områden och rapporterar tillbaka på styrelsemötena. Styrelsen har även ett verkställande utskott (VU)

bestående av ordförande, viceordförande och en ledamot och med generalsekreteraren som ständigt

adjungerad. VU träffas mellan styrelsemötena och fattar beslut delegerade till utskottet samt planerar för

styrelsemöten. VU har under verksamhetsåret träffats 19 gånger. Vid alla möten togs minnesanteckningar.


Solidaritetspriset

Sedan 2011 delar Afrikagrupperna ut

Solidaritetspriset till individer, grupper

eller organisationer som verkar för en mer

solidarisk värld. 2015 års pris gick till

Blank Spot Project som genom

medborgar-finansierad journalistik ger en

röst till de människor som annars inte hade

hörts. Priset mottogs av Martin Schibbey

och Brit Staktson på Internationella torget

under Bok- och biblioteksmässan. Efter

prisutdelningen hölls ett panelsamtal som

var väldigt välbesökt.

2015 års solidaritetspris delades ut på bok och biblioteksmässan till

Blank Spot Project. Foto: Annika Norén

Ny strategi Under 2014 och 2015 har styrelse och kansli arbetat med framtagandet av en strategi för

Afrikagruppernas arbete 2017-21. Styrelsen fastslog strategin vid sitt möte i december. Strategins syfte är

att styra planerings- och genomförandeprocessen under perioden genom att ge tydliga direktiv hur vi ska

arbeta. I strategin presenteras en förändringsteori som baseras på Afrikagruppernas långtidsplan och som

säger att i vår strävan att uppnå en rättvis värld ska vi jobba med partnerskap, solidaritet, kunskap och

medvetenhet, organisering och mobilisering samt med påverkansarbete. Strategin ska ses som ett

styrdokument för styrelse och förtroendevalda, aktiva medlemmar och personal i Afrikagrupperna.

Risker Sedan några år tillbaka har Afrikagrupperna jobbat med systematisk riskhantering. Det innebär att vi

försöker identifiera möjliga risker, planera förebyggande åtgärder och skapa system för bevakning och

ansvar. Följande risker har vi identifierat under 2015; risker gällande säkerheten och de rådande politiska

situationer i de länder där våra partner är verksamma, sviktande ekonomi och finansiering, bristande

rapportering eller redovisning från partnerorganisationer, risker för den egna organisationen och risker

som relaterar till regionaliseringsprocessen så som förändringar i relation till partner, Sydafrikas

migrationslagstiftning och Afrikagruppernas organisation i regionen. Riskmatrisen innehåller kolumner

för identifierade risker, förebyggande och genomförda åtgärder och ansvar för genomförandet. Matrisen

genomgås regelbundet, vissa risker avfärdas, nya kan tillkomma och åtgärder dokumenteras eller justeras.

En uppdaterad matris presenteras till varje styrelsemöte.

Regionalisering i södra Afrika I slutet av 2012 fattade Afrikagruppernas styrelse beslutet att regionalisera vår verksamhet med en

tidsplan på tre år. Det innebär att vi på ett mer enhetligt och effektivt sätt kan jobba med våra teman i hela

regionen. Efter en del omställningskostnader har nedläggningen av landkontor och neddragning på

personal inneburit en administrativ besparing för Afrikagrupperna på över 1 700 tkr SEK jämfört med

2012, vilket kommer våra partnerorganisationer tillgodo. Den regionala förändringen är organisatorisk

och har inte påverkat inriktningen på Afrikagruppernas verksamhet 2013-2015.


I slutet av 2013 öppnade vi vårt regionala kontor i Johannesburg och började arbetet med att styra över

vår verksamhet och administration dit. Den tidsplan som tidigare fastslagits har följts och under 2014-

2015 har vi stängt våra landkontor i Namibia, Angola, Zimbabwe och Moçambique. Överflyttningen av

personal till det regionala kontoret från Zimbabwe och Moçambique har tyvärr inte fungerat som önskat

på grund av förändrad migrationslagstiftning i Sydafrika under perioden. Detta har inneburit att vi

fortfarande under 2015 har bedrivit vår verksamhet i södra Afrika med personal i tre länder. Vi räknar

med att avsluta hela regionaliseringsprocessen under 2016 och då ha en full personalstyrka på plats i

Johannesburg.


Händelser efter balansdagen I mitten av februari fick Afrikagrupperna ett positivt svar på den ansökan vi lämnade in till

Radiohjälpen/Musikhjälpen på 625 tkr för vår partnerorganisation UNAC i Moçambique.

I slutet av mars lämnade Afrikagrupperna in ansökan om att bli förmånstagare till Postkodlotteriet.

Ekonomi och resultat Intäkter och kostnader

De totala verksamhetsintäkterna för Afrikagrupperna uppgick år 2015 till 53 621 tkr. De samlade

verksamhetskostnaderna uppgick till 54 100 tkr. Under 2015 gick 78 % av kostnaderna för

utvecklingssamarbetet till våra partnerorganisationer, vilket är samma nivå som 2014. Motsvarande

siffra för 2013 respektive var 76 %.

Sedan 2013 har vi ett pågående ärende i Moçambique gällande ofullständig dokumentation, finansiell

rapportering och revision för 2012 och 2013. Under 2015 genomförde Afrikagrupperna en revision

och spårning av dokumentation i syfte att slutföra ärendet. Under denna genomgång lyckades

merparten av dokumentationen spåras, men fortfarande saknas det dokumentation motsvarande cirka

230 tkr, vilka vi nu har ställt ett återbetalningskrav på till partnerorganisationen. Ärenden liknande

detta hanteras i enlighet med Afrikagruppernas riktlinjer för styrning och kontroll i samråd med Sida.

Insamlingsintäkterna inklusive medlemsintäkter under 2015 uppgick till 8 399 tkr. Afrikagrupperna

räknar gåvor och bidrag, exklusive statliga bidrag, som insamlingsintäkt. Svensk Insamlingskontroll

kontrollerar bland annat att insamlingskostnader, medlemskostnader och administration är på en

rimlig nivå i förhållande till den totala årsintäkten. För Afrikagrupperna utgjorde dessa kostnader

cirka tio procent av den totala årsintäkten. De totala intäkterna från allmänheten inklusive bidrag från

organisationer uppgick till 8 501 tkr, vilka förutom insamling innefattar försäljningsintäkter.

Totalt uppgick kostnaderna för informationsverksamhet i Sverige under året till 4 458 tkr, varav

Sidas informationsbidrag gav 2 146 tkr. Detta inkluderar programmet ”Möt Världen” som

Afrikagrupperna står som sökande organisation till Sida för. ”Möt Världen” drivs av Barnängens

Världsbibliotek som finns i Solidaritetsrörelsens Hus där Afrikagruppernas huvudkontor också ligger.

Projektet syftar till att göra information från bland annat organisationer lättillgänglig och sökbar

genom ett webbaserat, digitalt arkiv. Totalt uppgick kostnaderna för verksamhet i södra Afrika till 43

928 tkr, varav Sida bidrog med 38 524 tkr.

Under 2015 redovisade Afrikagrupperna ett underskott på 195 tkr. Resultatet är bättre än budget.

Detta beror framför allt på lägre kostnader för egenfinansierad information i Sverige och för

egeninsats. År 2014 redovisade Afrikagrupperna ett underskott på 3 467 tkr.

Placeringspolicy, finansiella instrument och risknivåer för eget kapital

Enligt de riktlinjer som Afrikagruppernas styrelse antagit skall likviditetshantering och placeringar

syfta till att ge Afrikagrupperna både en kortsiktig och långsiktig god likviditet och tillfredsställande

avkastning. Värdet av aktier och aktiefonder bör inte överstiga 25 procent av det egna kapitalet.

Placering skall ej göras i aktie där minst fem procent av företagets omsättning avser alkohol, tobak

eller försvarsutrustning.


De finansiella instrument som Afrikagrupperna använder för placeringar är fasträntekonton och

aktiefonder. I takt med att egna kapitalet har sjunkit och marknadsvärdena gått upp har försäljning av

aktiefonder gjorts. Likviditet och placeringar sköts i egen regi med strävan efter långsiktighet.

För att i tid kunna ge direktiv om vilka åtgärder som bör vidtas, har Afrikagruppernas styrelse

beslutat om risknivåer för eget kapital. Risknivåerna innebär i korthet att om det egna kapitalet

befaras understiga 10 mkr så skall nästkommande budgets underskott vara högst 1,5 mkr. Befaras

egna kapitalet understiga 8 mkr, skall nästkommande budget vara balanserad. Om det egna kapitalet

understiger 6 mkr, tas diskussion upp om eventuell rekonstruktion eller avveckling under

kontrollerade former. Efter 2015 års underskott på 195 tkr har vi ett eget kapital på 9 846 tkr.

Den nedskärning och omprioritering i biståndet som regeringen fattade beslut om med anledning av

flyktingmottagandet 2015 drabbade samtliga av Sidas ramorganisationer, så även Afrikagrupperna.

Vår budget för 2016 är därför mindre både vad gäller utvecklingssamarbete men framförallt när det

gäller vårt informations- och kommunikationsarbete. En ytterligare anledning till att vi har fått ett

kraftigt nedskuret informations- och kommunikationsanslag för 2016 hänger samman med vår brist

på fokusering och svårighet att hålla samman den externa kommunikationen. Vi har i vår reviderade

budget minskat vårt stöd till några partnerorganisationer, skurit ytterligare i våra administrativa

kostnader samt fokuserar vårt kommunikationsarbete kring uppbyggnad av framtida kampanj och

kring Västsahara.

För att vända Afrikagruppernas svaga ekonomiska resultat, säkra vårt egna kapital och därmed

organisations framtid stramar vi åt budgeten där det är möjligt. Detta görs i kombination med en

fortsatt satsning på ökade intäkter genom insamling samtidigt som vi strävar efter att hålla

kostnaderna för insamling på en så låg nivå det går. Vi söker också extern finansiering av de projekt

vi driver i Sverige och använder inte egna medel till detta. Det ekonomiska stödet fördelar sig enligt nedan (tkr)


Ekonomiska stödet länder (tkr)

Land 2015 2014 2015, %

Angola 7 601 6 703 15,5

Mocambique 7 846 8 020 16,0

Namibia 6 247 5 883 12,8

Sydafrika 8 729 8 839 17,8

Zimbabwe 7 960 7 455 16,3

Regionalt 4 421 3 368 9,0

Praktikanter 1 124 1 515 2,3

Sverige (inkl

projekt)

5 034 4 281 10,3

Summa 48 962 46 064 100,0

Ekonomiska stödet teman (tkr)

Tema 2015 2014 2015, %

Organisationsutveckling 3 519 2 872 7,2

Hiv och sexualitet 13 750 13 115 28,1

Mat och naturresurser 14 412 13 521 29,4

Arbets- och levnadsvillkor 11 123 10 760 22,7

Praktikanter 1 124 1 515 2,3

Sverigeverksamhet 5 034 4 281 10,3

Summa 48 962 46 064 100,0

7,2%

28,1%

29,4%

22,7%

2,3%

10,3%

2015 - teman

Organisationsutveckling Hiv och sexualitet

Mat och naturresurser Arbets- och levnadsvillkor

Praktikanter Sverigeverksamhet

15,5%

16,0%

12,8%

17,8%

16,3%

9,0%

2,3%10,3%

2015 - länder

Angola Mocambique

Namibia Sydafrika

Zimbabwe Regionalt

Praktikanter Sverige (inkl projekt)


Översikt av de organisationer Afrikagrupperna gav stöd till 2015 Afrikagrupperna gav finansiellt och/eller organisationsutvecklande stöd till 28 organisationer 2015.

Samtliga organisationer är verksamma inom något eller flera av de tre teman som Afrikagrupperna jobbar

med. Organisationernas verksamhet sker både lokalt, nationellt och regionalt beroende på organisation.

Samtliga är baserade i något av våra fem verksamhetsländer. Summan i SEK visar Afrikagruppernas

finansiella stöd (avrundat till närmaste tiotusental) till organisationerna under 2015.

Rättigheter, hiv och sexualitet

Bismas das Acácias (Angola), 500 tkr

Ungdomsorganisation som genom drama, sång och dans, folkbildar i teman som jämställdhet, hiv,

miljöfrågor och medborgarrätt. Organisationen är verksam i Benguela.

Othoko (Moçambique), 1 250 tkr

Ett forum som består av tre föreningar, Yolaka, Hankoni och Othoko, för personer som lever med hiv i

Cuamba i Niassa-provinsen. Forumet är knutet till hälsovårdens test- och ungdomskliniker samt

lokalradion. Syftet med samarbetet är att förbättra det förebyggande arbetet med hiv och lindra

konsekvenserna för dem som lever med sjukdomen.

AMODEFA, Associacao Mocambicana para o Desenvolvimento da famillia

(Moçambique), 1 000 tkr

Nationell organisation som främjar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för ungdomar, kvinnor

och män i Moçambique, bland annat genom att driva kliniker. Genom AMODEFA får den nationella hbt-

organisationen LAMBDA stöd. AMODEFA är medlemmar i IPPF (International Planned Parenthood

Federation).

NAPPA, Namibia Planned Parenthood Association (Namibia), 700 tkr

En organisation som genom att driva ungdomsvänliga kliniker spelar en viktig roll för att främja sexuell

och reproduktiv hälsa och rättigheter för ungdomar, kvinnor och män i Namibia. NAPPA är medlemmar i

IPPF (International Planned Parenthood Federation).

Positive Vibes (Namibia), 1 150 tkr

Fokuserar bland annat på mäns deltagande i det hivförebyggande arbetet i Namibia och kopplingen

mellan jämställdhet, sexualitet och hiv. Positive Vibes arbetar också med hbt-frågor regionalt i södra

Afrika.

Wellness Foundation (Sydafrika), 1 000 tkr

Arbetar tillsammans med vårdgivare som stöttar personer som lever med hiv i Sydafrika. Målet är att

förbättra hälsovårdssystemet och nå visionen om jämlik vård för alla. Wellness Foundation är också

initiativtagare och drivande i mobiliseringen av vårdgivare i regionen. För detta arbete har de varit

mottagare av 490 tkr.

PADARE (Zimbabwe), 500 tkr

Arbetar med män och pojkar och utför påverkansarbete för jämställdhetsfrågor i Zimbabwe.

Organisationen arbetar holistiskt med fokus på olika delar av manlighet för att öka intresset bland män

och pojkar att aktivt engagera sig i jämställdhetsfrågor.

FACT Cheredzi, Family AIDS Caring Trust (Zimbabwe), 1 250 tkr


En organisation vars arbete omfattar förebyggande verksamhet såsom rådgivning, testning och

information liksom hemvård och inkomstgenererande aktiviteter för människor som lever med hiv. FACT

är också drivande i att mobilisera vårdgivare som grupp i Zimbabwe.

Jairos Jiri (Zimbabwe), 830 tkr

Arbetar bland annat för att öka kvaliteten på och tillgängligheten till stöd och tjänster för personer som

lever med funktionsnedsättningar med fokus på hiv och sexuell och reproduktiv hälsa. JJA är den största

institutionen av sitt slag i Zimbabwe och södra Afrika.

Rättigheter, mat, naturresurser och handel

Justiça Ambiental (Moçambique), 300 tkr

Justiça Ambiental arbetar för att öka medvetenheten och med att leda kampanjer mot det ohållbara

utnyttjandet av naturresurser i Moçambique. De tillhandahåller forskning och stöd till civilsamhället och

syftar till att öka medvetenheten och solidariteten inom och med drabbade områden. Ny

partnerorganisation sedan 2015.

Livaningo, (Moçambique) 300 tkr

En progressiv och innovativ organisation som arbetar med ett hållbart nyttjade av miljön, naturresurser

och samhällens sociala välfärd och rättvisa. I deras arbete igår att bevaka de megaprojekt som drabbar

väldigt stora delar av Moçambiques befolkning. Ny partnerorganisation sedan 2015.

UNAC, Uniao Nacional de Camponeses (Moçambique), 2 000 tkr

Nationell bondeorganisation som bedriver informations- och påverkansarbete, utbildning och organisering

av bondeföreningar och rådgivning inom agroforestry. Afrikagruppernas stöd har gått till framförallt

informations- och påverkansarbete samt rådgivning inom agroforestry. UNAC har också under året

samordnat en studie (där våra partnerorganisationer Livaningo och Justica Ambiental också medverkat)

kring landgrabbing och företaget Green Resources. För denna verksamhet har de mottagit 240 tkr

IANRA, The International Alliance on Natural Resources in Africa (Sydafrika), 650 tkr

Ett nätverk av organisationer från flera olika afrikanska länder. Nätverket arbetar för en hållbar

användning och rättvis fördelning av Afrikas naturresurser med särskilt fokus på kvinnor.

Afrikagruppernas samarbete sker främst med organisationen WoMin dit vårt stöd kommer att gå direkt

från och med 2016.

ILRIG, International Labour Research and Information Group (Sydafrika), 600 tkr

Organisation med bas i Kapstaden som arbetar med att stärka fackföreningar och sociala rörelser. ILRIG

arbetar också med att utveckla kontakter mellan olika rörelser, nätverk och internationella organisationer.

ABDO, African Book Development Organisation (Zimbabwe), 1 000 tkr

Utbildar människor på landsbygden genom studiecirkelmetoden för att öka deras möjlighet att påverka

samhället lokalt. Stöder även bibliotek med bokleveranser.

ENMT, Edward Ndlovu Memorial Trust (Zimbabwe),870 tkr

Arbetar för att stärka marginaliserade grupper på landsbygden genom utbildning och information. Driver

ett bibliotek i Gwanda och levererar bokboxar till skolor. Har också verksamhet med mikrokrediter.

SEATINI, Southern and Eastern African Trade, Information and Negotiations Institute (Zimbabwe), 800 tkr


Ett afrikanskt institut med kontor i Kenya, Uganda och Zimbabwe. Institutet arbetar för att möjliggöra för

Afrika att bättre kunna möta globaliseringen och stärka Afrikas roll i den internationella handeln. Rättigheter, arbets- och levnadsvillkor

UNDE, Uniao para o Desenvolvimento Estudantil (Moçambique), 810 tkr

Den nationella unionen för studenters rättigheter och utveckling. Strävar efter en förbättrad arbetsmiljö i

skolorna för både lärare och elever. Arbetar även mycket med information kring hiv och sexuell och

reproduktiv hälsa och rättigheter.

LaRRI, Labour Resource and Research Institute (Namibia), 500 tkr

Forsknings- och utbildningsinstitut med fokus på fattigdoms- och fördelningsfrågor samt en stark

arbetarrörelse. Organisationen utbildar fackföreningar i Namibia samt påverkar regeringen att arbeta mer

med fattigdomsfrågor och levnadsvillkor.

Groundwork (Sydafrika), 1 200 tkr

Miljöorganisation som verkar för klimaträttvisa och utveckling med solidaritet som grund. Organisationen

arbetar för personer som påverkas av miljöförstöring samt stödjer människors och lokala föreningars

kamp för sina rättigheter. groundWork arrangerar årligen en miljöskola där aktivister från flera av

Afrikagruppernas partnerorganisationer deltar. För detta arbete mottog groundWork ytterligare 150 tkr

GAPWUZ, General Agricultural and Plantation Workers Union of Zimbabwe

(Zimbabwe), 500 tkr

Fackförening i Zimbabwe med fokus på arbetare inom den stora jordbrukssektorn i landet. Genom att

stärka och stödja lantarbetarna är GAPWUZ med och förbättrar levnads- och arbetsvillkoren för dem.

Partnerorganisationer som bidrar till flera av Afrikagruppernas teman

ADRA, Acção para o Desenvolvimento Rural e Ambiente, 5 350 tkr

(huvudkontoret i Luanda, Angola, samt antennerna i Benguela och Malanje – räknas som tre

organisationer).

Stor nationell organisation som arbetar för en lokal hållbar demokratisk utveckling genom folklig

organisering, mobilisering och kapacitetsuppbyggnad. ADRA är har verksamhet inom samtliga av

Afrikagruppernas tematiska områden.

LAC, Legal Assistance Centre (Namibia), 2 500 tkr

Ett juridiskt centrum som ger rådgivning, sprider information och påverkar kring mänskliga rättigheter,

lagstiftning och hur lagarna efterlevs. LAC har verksamhet inom samtliga av Afrikagruppernas tematiska

områden.

BRC, Border Rural Committe (Sydafrika), 600 tkr

Bedriver påverkansarbete kring markrättigheter och för att hitta alternativa modeller för

landsbygdsutveckling. BRC bidrar till de tematiska områdena om mat, land samt arbets- och

levnadsvillkor. 2015 har varit ett utfasningsår av vårt stöd till BRC då vi uppnått vårt mål med samarbetet

och för framtiden har valt olika strategiska vägar.

SPP, Surplus Peoples Project (Sydafrika), 1 300 tkr

Arbetar för rätten till land för småskaliga jordbrukare samt med odlingsmetoder som främjar en hållbar

utveckling. SPP är främst verksamma i västra Kap-provinsen. SPP bidrar till de tematiska områdena om

mat, land samt arbets- och levnadsvillkor. SPP har också varit mottagare av 150 tkr för utbyte mellan

aktivister från SPP och UNAC i Moçambique.


CLP, Church Land Programme (Sydafrika), 850 tkr

Bistår lokalsamhällesorganisationer och sociala rörelser i deras aktioner för ett mer rättvist samhälle. CLP

är verksamma i området runt Durban. Organisationen bidrar till de tematiska områdena om land och

naturresurser samt arbets- och levnadsvillkor.

ECARP, The East Cape Agricultural Research Project (Sydafrika), 600 tkr

Utbildar och organiserar lantarbetarkommitteér med huvudsakligt syfte är att förbättra arbets- och

levnadsvillkoren på landsbygden. Uppmuntrar farmarbetare att aktivt delta i utvecklingsprocesser.

ECARP bidrar till de tematiska områdena om mat, land samt arbets- och levnadsvillkor.

Sikhuka Sonke (Sydafrika), endast organisationsutvecklingsstöd under 2015, 190 tkr

Feministisk fackförening för lantarbetare som arbetar för förbättrade arbets- och levnadsvillkor på

vingårdar i Västra Kap-provinsen. Organisationens verksamhet bidrar till de tematiska områdena om mat,

land samt arbets- och levnadsvillkor.

Khanya College (Sydafrika), 600 tkr

Bistår olika organisationer och rörelser med utbildningar och workshops, publikationer och forskning för

att stärka dem i deras påverkansarbete. Har sin bas i Johannesburg och bidrar till de tematiska områdena

om mat, land samt arbets- och levnadsvillkor.

ZIMCODD, Zimbabwe Coalition on Debt and Development (Zimbabwe), 1 250 tkr

Nätverket arbetar med frågor om skuldavskrivning, handel och utveckling genom analyser av ekonomisk

utveckling på lokal, nationell och global nivå och av konsekvenserna för social rättvisa. Genom

medlemsorganisationer och aktivister sker påverkansarbete på olika nivåer. ZIMCODD bidrar till de

tematiska områdena om naturresurser och handel samt arbets- och levnadsvillkor.


Flerårsöversikt i korthet

2015 2014 2013 2012 2011

Verksamhetsintäkter (tkr) 53 621 49 963 50 455 43 516 48 652 Sidabidrag (tkr) 43 833 41 280 38 973 38 747 40 769 Andel Sidabidrag (%) 82 83 77 89 84 Årets resultat (tkr) -195 -3 467 -2 522 -2 365 584 Eget kapital 9 846 10 041 13 507 16 029 18 393 Balansomslutning (tkr) 16 516 15 335 18 463 20 433 24 312 Andel eget kapital (%) 60 65 73 78 76 Insamlade medel under året 8 399 6 982 10 476 3 595 7 272 Använt insamlat (tkr) 8 399 6 755 11 037 4 708 5 410 Andel använt/insamlat (%) 100 97 105 131 74 Utsänd personal (medeltal heltidsanställda) 3 4 6 8 9 Personal i Sverige (medeltal heltidanställda)

Förslag till resultatdisposition

Av de disponibla medlen som består av:

14

15 15 14 16

Balanserat kapital i form av reservfond 3 873 873,92

och årets resultat -195 488,45

Totalt disponibelt

föreslås att: 3 678 385,47

Av personalfonden disponeras 21 000,00

och i ny räkning balanseras 3 699 385,47


Resultaträkningar (belopp i tkr) Funktionsindelade Not 2015 2014

Verksamhetsintäkter 1

Medlemsavgifter 591 319

Gåvor Bidrag Bidrag från organisationer

3 5 724 5

480

Radiohjälpen 1 628 657

Allmänna arvsfonden

Bidrag från staten 456 525

Sida rambidrag 41 517 39 196

Sida programbidrag 2 316 2

084 UHR praktikantstöd 1 157 1

593 Folke Bernadotteakademin 130 0

Världskulturmuséerna 0 10

Nettoomsättning

102 98 Övriga intäkter 0 1

Summa verksamhetsintäkter 53 621 49 963

Verksamhetskostnader 1,2, 4, 5

Försäljningskostnader

Ändamålskostnader 48 69

Utvecklingsinsatser 42 804 40 268

Praktikanter 1 124 1

515 Information i Sverige 1 4 458 4

851 Den tomma stolen/arvsfonden 446 525

Fredsmiljonen 130 0

Summa ändamålskostnader 48 962 47 159

Insamlingskostnader 1 2 460 3

457 Administrationskostnader 2 630 3

096 Summa verksamhetskostnader 54 100 53 781

Verksamhetsresultat

Resultat från finansiella investeringar

-479 -3 818

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 6 284 351

Årets resultat

-195 -3 467


BALANSRÄKNINGAR (belopp i tkr)

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Not 2015-12-31 2014-12-31

Byggnader 7 0 1 Inventarier

Finansiella anläggningstillgångar

8 265 228

Aktier i The House of Fair Trade Sweden AB 9 100 100 Insats, depositioner 10 15 1

Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

380 330

Övriga fordringar 35 80

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 192 174 227 254

Kortfristiga placeringar 12

Aktiefonder 1 410 1

650 Fasträntekonton 4 911 8

311 Summa kortfristiga placeringar 6 321 9

961

Kassa och bank 9 588 4

790

Summa omsättningstillgångar 16 136 15 005

Summa tillgångar

EGET KAPITAL OCH SKULDER

16 516 15 335

Eget kapital Ändamålsbestämda medel

13

Gåvomedel för egeninsats 14 5 745 5

518 Personalfond 187 226

Aktivitetsfond 235 235

Summa ändamålsbestämda medel Balanserat kapital

6 167 5

979 Reservfond 3 874 7

529 Årets resultat -195 -3 467

Summa balanserat kapital 3 679 4

062 Summa eget kapital

Kortfristiga skulder

9 846 10 041


Leverantörskulder 244 163

Skuld erhållna ej nyttjade bidrag, Sida 1 171 2

331 Skuld erhållna ej nyttjade bidrag, UHR och Radiohjälpen 1 149 1

335 Skuld erhållna ej nyttjade bidrag, Fredsmiljonen 0 130

Övriga kortfristiga skulder 7 2 680 193 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 1 426 1

142 6 670 5

294

Summa eget kapital och skulder 16 516 15 335

Ställda säkerheter

Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

Noter

Not 1: Redovisnings- och värderingsprinciper

Afrikagruppernas redovisnings- och värderingsprinciper överenstämmer med årsredovisningslagen,

BFNAR 2012:1 (K3) och FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning.

Resultaträkningen

Verksamhetsintäkter

Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som Afrikagrupperna erhållit eller kommer att erhålla för egen

räkning redovisas som intäkt.

Intäkter värderas, om inget särskilt anges nedan, till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att

erhållas.

Samtliga inbetalade medel, oavsett om det är gåvor, medlemsavgifter eller bidrag,redovisas, utöver vad

som anges nedan, som intäkter i resultaträkningen och utbetalningar för ändamål redovisas som kostnad

till följd av att Afrikagruppernas ändamål och verksamhet består i att tillsammans med partner utföra

samarbetsinsatser i södra Afrika och informationsverksamhet i Sverige. För detta erhålls dessa medel från

Sida, allmänhet, medlemmar etc. Därför anser Afrikagrupperna att detta ger en rättvisande bild av dess

verksamhet. Nedan beskrivs, för respektive intäktspost, när intäktsredovisning sker.

Medlemsavgifter Medlemsavgifter redovisas som intäkter på året när medlemsavgiften inbetalats. Avgiftsår sammanfaller med

kalenderår. För nytt medlemskap som påbörjats och inbetalats under perioden oktober till december blir nästkommande

kalenderår avgiftsfritt.

Gåvor och bidrag Gåvor redovisas enligt kontantprincipen, dvs de redovisas i sin helhet när de erhållits på ett sakrättsligt

bindande sätt. Eventuella medel, där givare föreskrivit ett särskilt ändamål snävare än Afrikagruppernas

stadgeenliga ändamål , redovisas som intäkt. I den mån de ej utnyttjats under samma räkenskapsår,

avsätts de genom årsmötesbeslut till ändamålsbestämda medel inom eget kapital. Erhållna medel där

villkor om återbetalning finns redovisas som bidrag. Ej utnyttjade medel redovisas som skuld.

Bidrag från staten Afrikagrupperna är en s.k." ramorganisation" hos Sida och har löpande ramavtal med Sida. Nuvarande

avtal avser perioden 2013 - 2015 för utvecklingsinsatser och för information i Sverige.


Villkorade bidrag från statliga myndigheter redovisas som skuld till dess att de utnyttjas för med myndigheten

avtalat ändamål. Intäkt avseende bidrag från staten redovisas i samband med att de utnyttjas genom att

Afrikagrupperna utbetalar medel till partnerorganisation, alternativt när avtalsenlig utgift vartill bidragen beviljats

inträffar. Samtidigt redovisas motsvarande belopp som kostnad. Från Sida erhållet administrationsbidrag

intäktsredovisas när det erhålls.

Nettoomsättning Försäljning av kalendrar m.m. redovisas som intäkt i samband med leverans och fakturering.

Övriga intäkter Består främst av administrativa intäkter som redovisats i samband med fakturering.

Verksamhetskostnader

Verksamhetskostnader delas in i följande funktioner; ändamåls-, insamlings- och administrationskostnader.

Ändamålskostnader Ändamålskostnader består dels av utvecklingsinsatser i södra Afrika och dels av information i Sverige.

En stor del av utvecklingsinsatserna består av bidrag till partner som arbetar inom våra områden som

stämmer överens med våra program och stadgar. Vilka partner och områden som vi stödjer framgår

mer detaljerat i förvaltningsberättelsen. I ändamålskostnader ingår också kostnader inom

organisationen och andel av gemensamma kostnader som hör till ändamålet.

Insamlingskostnader I insamlingskostnader ingår kostnader för personal, kampanjer, utskick, marknadsföring med mera. Kostnaderna avser aktiviteter och marknadsföring såväl mot privata som institutionella givare. I

insamlingskostnader ingår också samkostnader. Viss andel av kostnader för brev till allmänheten har enligt

branschpraxis från och med 2015 tagits som ändamålskostnad under raden information i Sverige. för att få

jämförelse med 2014, har insamlingskostnader 2014 nedjusterats med 1 095 tkr och information i Sverige

uppjusterats med 1 095 tkr.

Administrativa kostnader Administrativa kostnader är kostnader som ej kan hänföras till varken ändamål eller insamling.

Exempel på kostnader är kostnader för styrelsemöten och årsmöten, men också allmän revision och

personal som ej direkt arbetar med insamling eller ändamål.

Periodiseringsprinciper kostnader Utöver vad som anges ovan avseende utbetalningar till partnerorganisationer redovisas kostnader enligt

god redovisningssed på bokföringsmässiga grunder varvid reservering sker avseende uppkomna kostnader

oavsett om faktura erhållits vid årsredovisningens framläggande.

Personalkostnader och övriga kostnader Personalkostnader inklusive övriga kostnader redovisas i resultaträkningen fördelat på respektive funktion

med nedlagd arbetstid som fördelningsnyckel.

Balansräkningen

Tillgångar, skulder och avsättningar värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan.

Gränsdragning mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar Tillgångar som Afrikagrupperna syftar till att behålla varaktigt redovisas som anläggningstillgång i

balansräkningen, övriga som omsättningstillgång.

Gränsdragning mellan långfristiga och kortfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning senare än ett år från balansdagen redovisas som långfristiga skulder,

övriga som kortfristiga skulder.

Avskrivningsprinciper och värderingsprinciper materiella och immateriella anläggningstillgångar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar avskrivs linjärt över beräknad nyttjandeperiod till hela

anskaffningsvärdet.


Avskrivningstider: Inventarier i Sverige: 5 år Datautrustning i Sverige: 3 år Bilar i övriga länder: 4 år Övriga inventarier i övriga länder kostnadsförs vid anskaffning. Om anläggningstillgång ej används, eller annorledes bedöms vara utan värde, utrangeras den varvid

återstående redovisat värde nedskrivs.

Värderingsprinciper av övriga balansposter Aktiefonder värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller marknadsvärde enligt portföljmetoden.

Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde eller det

värde varmed de beräknas inflyta. Kortfristiga placeringar redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde eller marknadsvärde enligt

portföljmetoden. Räntebärande placeringars anskaffningsvärde tillförs löpande intjänad ränta under

innehavstiden.

Redovisning av tillgångar och skulder i utländsk valuta Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Not 2: Uppskattningar och bedömningar Resultatet av den särskilda revision av en partnerorganisation i Mocambique som utfördes av en oberoende revisonsfirma under

2015 ledde fram till en bedömning att redovisning saknades för 1 258 741 meticais, motsvarande 231 961 kr per 2015.12.31.

Revisionen har medfört att vi framställt krav till partnerorganisationens styrelse och ledning på återbetalning av oredovisat

belopp. Partnerorganisationen har hittills avvisat revisionens slutsats och de krav som ställts. Då det kan finnas oklarheter i om oegentligheter begåtts och då kostnaderna för vidare utredning bedöms för stora

kan Afrikagrupperna under 2016 ansöka hos Sida om återbetalningseftergift. Av ovanstående skäl har ingen

reservering gjorts för 2015.

Beskrivning av försäljning av hus i Maputo, Mocambique och den bokföringsmässiga hanteringen av den tas upp i not 7.

Not 3: Gåvor

Gåvor som redovisats i resultaträkningen 2015 Insamlade medel

2014

Almänheten 4513 4 219

Företag 138 187

Andra organisationer och föreningar 1008 994

Stiftelser och fonder 65 80

Summa 5724 5 480

Not 4: Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Anställda i Sverige Sociala kostnader


Utsända från Sverige Lokalanställda i Afrika Styrelse och generalsekreterare

Totalt

Personal anställd i Sverige

Genomsnitt antal anställda Andel i %

Genomsnitt antal heltidsanställda

Andel i %

Personal anställd i södra Afrika

Genomsnitt antal heltidsanställda

Angola Mocambique Namibia Sydafrika Zimbabwe

Totalt i södra Afrika Andel i %

Representation styrelse och

ledn.grupp

Löner

2015 2014

4 801 5 396 726 741 2 179 1 413 510 499

8 216 8 049

Kvinnor 2015 2014

12,6 14,2 86 87

11,9 12,9 86 86

Kvinnor 2015 2014

0,0

0,4 2,9

3,0 0,0

0,0 4,4

3,7 1,0

1,0

8,3 8,1 89,0 74

2015

1 80649

96 195

2 146

Män 2015

2,0 14,0

2,0 14,0

Män 2015

0,0 1,0

0,0 0,0

0,0

1,0 11,0

2014

2 226 0

93 190

2 509

2014

2,2

13

2,1

14

2014

0,6

1,3

0,2

0,7

0,0

2,8

26

(Varav

pensions - kostnader) 2015

(243) 0 0

(34)

(277)

Totalt 2015

14,6 100

13,9

100

Totalt 2015

0,0

3,9

0,0

4,4

1,0

9,3

100,0

2014

(419) 0 0

(33)

(452)

2014

16,4 100

15 100

2014

1,0 4,3 0,2

4,4 1,0

10,9

100

Totalt

2015

6 607 775

2 275 705

10 362

2014

7 622 741

1 506 689

10 558

Antal styrelse 2015

Antal ledn.grupp 2014 2015 2014

10 2 2 4 0 0 14 2 2

Styrelsen består av nio ordinarie och fem suppleanter) Kvinnor 10 Män 4 Totalt 14 Not 5 Leasing

Afrikagrupperna hyr kontorslokal dels i Stockholm, Göteborg och i Johannesburg i Sydafrika. Inget av

avtalen har för Afrikagrupperna förpliktelse eller bindningstid över ett år. Inga övriga leaasingavtal. Under

2015 har 537 tkr kostnadsförts som leasingavgifter.

Framtida avtalade leasingavgifter förfaller enligt följande: 2015 2014

Inom 1 år 610 551 1-5 år 0 0


Senare än 5 år 0 0 Summa

Not 6: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

610 551

2015 2014

Utdelningar 10 34 Räntor 214 279 Realisationsresultat vid försäljningar 60 38 Nedskrivningar 0 0 Återföringar av nedskrivningar 0 0 Summa 284 351 Not 7: Byggnader

Maputo: Huset är köpt och upprustat under 89/90. Huset finansierades delvis genom ett särskilt bidrag från Sida

därför kostnadsförts direkt 89/90. Huset har sålts under 2015 för 315 000 USD. Då beslut ej erhållits om skattebelastning och då eventuell fördelning av

nettovinsten ej är klar, så är nettointäkten bokförd som övrig kortfristig skuld. Pemba: Huset är anskaffat för 482 tkr. Huset är slutavskrivet och har därmed inget restvärde. Huset har överlåtits till partnerorganisationen Amodefa under 2015 genom hyrköpsavtal, intäktshyran har krediterats den regionala administrationen. Ingen bokföringsmässig vinst har uppkommit.

Not 8: Inventarier (tkr)

2015-12-31 2014-12-31

Ingående anskaffningsvärde 1 781 2 789

Inköp 286 100

Försäljningar/utrangeringar -912 -1 108

Utgående anskaffningsvärde

1 155 1 781

Ingående ack. avskrivningar -1 553 -2 085

Försäljning/utrangering 884 843

Avskrivningar -221 -311

Utgående ack. avskrivningar -890 -1 553

Restvärde 265 228

Not 9: Långfristiga värdepapperinnehav

2015-12-31 2014-12-31

Ingående anskaffningsvärde

100 100 Förvärv 0 0

Försäljningar 0 0

Utgående anskaffningsvärde 100 100

Ingående ackumulerade nedskrivningar

0 0


Årets nedskrivning 0 0

Återföringar av nedskrivningar 0 0

Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 0

Utgående redovisat värde 100 100

Specifikation av värdepapper, antal aktier Redovisat Marknadsvärde

värde

The House of Fair Trade Sweden AB 100 100 000 ej noterat

Not 10: Långfristiga fordringar 2015-12-31 2014-12-31

Ingående anskaffningsvärde

1 1

Tillkommande fordringar 14 0

Amorteringar, avgående fordringar 0 0

Utgående anskaffningsvärde 15 1

Ingående ackumulerade nedskrivningar

0 0

Årets nedskrivning 0 0

Återföringar av nedskrivningar 0 0

Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 0

Utgående redovisat värde

Not 11: Förutbetalda kostnader

15 1

och upplupna intäkter (tkr) 2015-12-31 2014-12-31

Förutbetald kostnad dataservice

43 0

Förutbetalda försäkringar 31 71

Förutbetald löneskatt 39 0

Övriga förutbetalda kostnader 79 103

Utgående balans

Not 12: Kortfristiga placeringar

192 174

Marknadsvärde/

Fasträntekonton (tkr) Bokfört värde återköpsvärde

Swedbank fastränteplacering

4 000 4 911

Summa 4 000 4 911

Justerat som upplupen ränta 911


Justerat bokfört värde 4 911

Aktiefonder (tkr)

Anskaffningskostnader

2015-12-31 2014-12-31

Nordea Inst. Aktiefond

394 963

Nordea Inst. Aktiefond utdelningar 0 0

Nordea Inst. Aktiefond försäljning/korr -240 -569

Summa Nordea Inst. Aktiefond 154 394

Swedbank Banco Humanfonden

1256 1 256

Swedbank Banco Humanfonden inköp 0 0

Summa Humanfonden 1 256 1 256

Summa 1 410 1 650

Reserverat enligt portföljmetoden 0 0

Utgående balans

Marknadsvärdet 2015.12.31 uppgår till 2 174 tkr.

1 410 1 650

Gåvomedel för Personal- Aktivitets- Balanserat

Not 13: Förändring av eget kapital egeninsats fond fond kapital Totalt

Ingående eget kapital

5 518 226 235 4 062 10 041 Ändamålsbestämt av givaren

Ändamålsbestämt av styrelsen

Ändamålsbestämt av årsmötet -188 -188

Utnyttjande 227 -39 188

Årets resultat -195 -195

Utgående eget kapital

5 745 187 235 3 679 9 846

Not 14: Gåvomedel för egeninsats(tkr) 2015 2014

Ingående balans

5 518 6 079 Avsatt/disponerat under året 227 -561

Utgående balans

Insamlat under året

5 745 5 518

Insamling Sverige (Inklusive medlemsavgifter) 8 382 6 955

Insamling länderna 17 27


Totalt insamlat

Använt under året

8 399 6 982

Bidrag ramprojekt 4 280 4 025

Bidrag information 1 631 1 238

Bidrag fotoprojekt/Den tomma stolen 456 525

Insamling 1 986 921

Föreningsverksamhet 46 46

Totalt använt 8 399 6 755

Årets resultat av insamlingen 0 227

Under 2015 har medlemsavgifter räknats in i insamlingsintäkter och

använda medel. För att få jämförelse har 2014 justerats upp med 319 tkr

för både insamling Sverige och bidrag information. Orsaken till ändringen

är att månadsgivare via autogiro betraktas från 2015 som medlemmar.

Not 15: Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (tkr) 2015-12-31 2014-12-31

Upplupna arbetsgivaravgifter 132 152 Upplupen semesterlöneskuld 257 194 Upplupna revisionskostnader 125 150 Ljungskile FHS, praktikantkurs 542 420 Övriga upplupna kostnader 370 226 Utgående balans 1 426 1 142




Stadgar för Afrikagrupperna Antagna vid årsmötet i Stockholm 9 maj 2015 1. OM AFRIKAGRUPPERNA 1.1 Organisationens namn är Afrikagrupperna. 1.2 Afrikagrupperna är en solidaritetsorganisation. 1.3 Organisationen är partipolitiskt och religiöst obunden. 1.4 Organisationen har sitt säte i Stockholm. 1.5 Afrikagruppernas verksamhetsår omfattar kalenderår. 2. VISION 2.1 Afrikagruppernas vision är en rättvis värld. 3. IDEOLOGISK GRUND 3.1 Afrikagruppernas grund bygger på principen om alla människors lika värde och allas rätt att kunna påverka sina liv. 3.2 Afrikagruppernas verksamhet utgår från en solidarisk samhällssyn. 3.3 Afrikagrupperna ifrågasätter den rådande ojämna resursfördelningen och maktförhållanden i världen. 4. ÄNDAMÅL 4.1 Afrikagruppernas arbetar för att belysa de globala orättvisorna och påverka de strukturer som skapar den skeva fördelningen av resurser och rättigheter. Afrikagrupperna arbetar i solidaritet och partnerskap, i södra Afrika och i Sverige, för att förändra dessa strukturer och skapa en rättvis värld. 4.2 Afrikagruppernas verksamhet baseras på program och långtidsplan och formuleras i en verksamhetsplan. 4.3 Arbetet utformas utifrån fyra strategier: - att stärka organisationer i civilsamhället i södra Afrika - att stärka ett rättighetsbaserat arbete hos våra partnerorganisationer - att arbeta med insamlings-, informations- och påverkansarbete i Sverige - att arbeta med engagemang och mobilisering i södra Afrika och i Sverige 4.4 Arbetet fokuserar på - att människor i Afrikagruppernas verksamhetsländer har ett reellt inflytande i frågor som rör deras liv - att människor i Afrikagruppernas verksamhetsländer har möjlighet att försörja sig på ett sätt som är långsiktigt hållbart med hänsyn till ekonomi, miljö och rättvisa - att människor i Afrikagruppernas verksamhetsländer garanteras sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt tillgång till information, prevention och behandling av hiv - att Sveriges och EU:s politik leder till att befolkningen i Afrikagruppernas verksamhetsländer har möjlighet att påverka politiska beslut och har inflytande i globala institutioner - att Sveriges och EU:s politik leder till ett fritt och självständigt Västsahara 5. ORGANISATION 5.1 Afrikagrupperna består av medlemmar, lokala Afrikagrupper och medlemsorganisationer. 5.2 Afrikagrupperna har kontor i Sverige och södra Afrika. 6. MEDLEMSKAP


6.1 Medlem är enskild person eller medlemsorganisation som stöder Afrikagruppernas verksamhet och betalar medlemsavgift. 6.2 Organisationer kan ansöka om organisationsmedlemskap. Beslut fattas av generalsekreteraren. 6.3 Medlemsavgifternas storlek fastställs av årsmötet. 6.4 Medlemskap upphör när medlemsavgift ej är betald. 6.5 Styrelsen kan besluta om att utesluta enskild medlem eller medlemsorganisation som skadar organisationens verksamhet och anseende. Nästkommande årsmöte informeras i ärendet. 7. LOKALT ENGAGEMANG 7.1 Medlemmar kan bilda en lokal Afrikagrupp. Styrelsen ska informeras om och följa den lokala verksamheten. 7.2 En lokal Afrikagrupp kan vara knuten till en plats eller region i Sverige, till ett verksamhetsland eller en partner i Afrika, eller till ett tematiskt verksamhetsområde. 7.3 En lokal Afrikagrupp är självständig och rapporterar om sin verksamhet till styrelsen som i sin tur rapporterar till årsmötet. 7.4 Styrelsen kan tillfråga en lokal Afrikagrupp om den vill åta sig uppdrag. 8. ÅRSMÖTE 8.1 Status 8.1.1 Organisationens högsta beslutande organ är årsmötet. 8.1.2 Ordinarie årsmöte hålls senast i maj månad. 8.1.3 Kallelse till ordinarie årsmöte utfärdas av styrelsen minst fyra månader före årsmötet. Kallelsen ska innehålla tid och plats, dagordning samt datum för motionsstopp. 8.1.4 Extra årsmöte kan inkallas om styrelsen eller minst tio procent av medlemmarna eller trettio procent av medlemsorganisationerna så begär. 8.1.5 Kallelse ska utfärdas av styrelsen minst tre månader före extra årsmöte. Kallelsen ska innehålla tid och plats, dagordning samt datum för motionsstopp. 8.2. Delegater 8.2.1 Varje betalande medlem i Afrikagrupperna har närvaro-, yttrande- och rösträtt vid årsmötet. 8.2.2 Representanter för medlemsorganisationer som är betalande medlemmar i Afrikagrupperna har rätt att närvara och yttra sig. Högst två från organisationen kan var för sig ha rösträtt som ska styrkas med en fullmakt. 8.2.3 De som önskar ingå i röstlängden ska anmäla sig senast tre veckor innan årsmötet. Anmälan som sker efter detta kan godkännas av årsmötet, med 2/3 majoritet. 8.2.4 Styrelsemedlem som är delegat vid årsmötet äger icke rätt att rösta om styrelsens ansvarsfrihet. 8.2.5 Regler för rese- och kostnadsersättning till närvarande medlem i Afrikagrupperna och funktionärer på årsmötet beslutas av styrelsen och görs tillgängligt för enskilda medlemmar senast sex veckor före årsmötet. 8.3. Beslutsordning 8.3.1 Årsmötesbeslut fattas med enkel majoritet, om inte stadgar föreskriver annat. För ändring av program och stadgar krävs 2/3 majoritet.


8.3.2 Ärenden anmälda vid sittande årsmöte kan bordläggas om minst 25 procent av mötesdeltagarna så kräver. 8.4. Motioner 8.4.1 Alla medlemmar, lokala Afrikagrupper och medlemsorganisationer äger rätt att inkomma med motioner till årsmötet. 8.4.2 Styrelsen fastslår sista datum för när motioner till årsmötet ska vara inlämnade till styrelsen. 8.4.3 Till årsmötet inkomna motioner ska, tillsammans med styrelsens yttrande över dessa samt styrelsens egna förslag till årsmötet, skickas ut till lokala Afrikagrupper och medlemsorganisationer samt göras tillgängliga för enskilda medlemmar senast sex veckor före årsmötet. 8.5. Ordinarie ärenden 8.5.1 På årsmötet ska följande punkter förekomma: 1. Upprop och fastställande av röstlängd. 2. Fastslagning av årsmötets stadgeenliga utlysning. 3. Val av funktionärer. 4. Årsmötets dagordning. 5. Presentation av valberedningens förslag på styrelse och revisorer. Beslut om tidpunkt för nomineringsstopp av kandidater till styrelse, revisorer och valberedning. 6. Årsredovisning. 7. Revisionsberättelse. 8. Ansvarsfrihet. 9. Förslag från styrelsen. 10. Motioner. 11. Medlemsavgift. 12. Presentation av årets budget. 13. Val av ordförande, styrelse, revisorer och valberedning. 14. Långtidsplan. 15. Övriga frågor.

9. STYRELSE 9.1 Ansvaret för Afrikagruppernas verksamhet mellan årsmötena ligger hos styrelsen som består av ordförande plus åtta ordinarie ledamöter valda på två år, varav hälften bör ny/omväljas vid varje årsmöte. 9.2 Styrelsen har minst tre och högst fem ersättare valda på ett år. Ersättarna tjänstgör i den ordning de valts. 9.3 Därutöver har personalen rätt att inom sig utse en arbetstagarrepresentant till varje styrelsemöte. Arbetstagarrepresentanten har yttrande- och förslagsrätt men ej rösträtt. 9.4 Styrelsen sammankallas till möte enligt fastställd planering eller då verkställande utskottet (VU) eller minst fem ledamöter så begär. 9.5 Medlemmar har närvaro- och yttranderätt på styrelsemöten, men ej rösträtt. 9.6 Styrelsen är i funktion fram till punkt 13 på nästa årsmötes dagordning. 9.7 Styrelsen fastställer budget och verksamhetsplan, i linje med gällande Långtidsplanering. 9.8 Styrelsen konstituerar sig själv. Styrelsen utser verkställande utskott (VU) och i övrigt de arbetsutskott den behöver. 9.9 För styrelsebesluts giltighet erfordras att minst hälften av styrelsens ledamöter (fem stycken) är ense om beslutet. 9.10 Styrelseledamot ska vara medlem i Afrikagrupperna. Afrikagruppernas Årsmöte 2014 10. REVISOR


10.1 Årsmötet utser minst två medlems/internrevisorer jämte två ersättare samt en revisionsbyrå som väljs med utgångspunkt i förslag. Revisionsbyrån föreslår minst en auktoriserad revisor jämte ersättare. 10.2 Ersättarna för medlems/internrevisorerna tjänstgör i den ordning de valts. 10.3 De auktoriserade revisorerna ska granska Afrikagruppernas gemensamma förvaltning, inklusive den underförvaltning som utförs på kontor i södra Afrika. 10.4 Medlems/internrevisorerna ska granska att styrelsens beslut överensstämmer med gällande stadgar, policies och planer. 10.5 Revisorerna ska till årsmötet avlämna sina revisionsberättelser. 10.6 Medlems/internrevisorerna ska inför årsmöte, via styrelsen, lämna sina eventuella synpunkter och rekommendationer. 11. VALBEREDNING 11.1 Valberedningen består av minst tre och högst fem personer valda på årsmötet. 11.2 Valberedningens förslag till styrelse och revisorer ska skickas ut till lokala Afrikagrupper och medlemsorganisationer samt göras tillgängliga för enskilda medlemmar senast sex veckor före årsmötet. 11.3 Valberedningen ska på årsmötet presentera sitt förslag till styrelse och revisorer, föreslå när nomineringarna ska upphöra samt presentera sitt slutliga förslag som grund för beslut. 13. UPPLÖSNING 13.1 Upplösning av Afrikagrupperna beslutas av årsmötet på två på varandra följande möten med minst sex månaders mellanrum, varav det ena är ordinarie. För upplösning krävs 2/3 majoritet på bägge mötena. 13.2 Kvarvarande tillgångar, inklusive insamlade medel som gått in på 90-kontot, fördelas på verksamhet som är i enlighet med organisationens syfte och verksamhet som beskrivs i §§ 4 och 5 i dessa stadgar. 13.3 Övriga avvecklingsfrågor beslutas och verkställs av styrelsen.


Redovisning av ersättning till ledamöter 2015

Löner, sociala kostnader och traktamenten styrelsen 2015

Styrelseledamot Lön Soc avgift Pens kostn Traktamente Totalt

Johanna Arkåsen 25 793 8 104 0 0 33 897

Nike Dahlskog 32 147 10 101 0 870 43 118

Calle Sundstedt 33 797 10 619 0 0 44 416

Summa 91 737 28 824 0 870 121 431


Ordlista årsmötesord Här är en lista på ord som kan dyka upp på ett årsmöte

Acklamation Röstning genom att muntligt säga ”ja”, ordföranden frågar först vilka

som vill bifalla och sedan vilka som vill avslå, säg ja till det alternativ

som passar för dig men säg aldrig ”nej”.

Ajournera Uppskjutning av eller paus i mötet

Arbetsordning Reglerna för hur mötet ska fungera

Att-sats förslag till beslut, formulerat så att det går att säga ja eller nej till det.

Avslag Rösta avslag när du inte håller med

Bifall Rösta bifall när du håller med

Bokslut Ekonomisk sammanställning av det gångna året

Budget Plan för beräknade inkomster och utgifter det kommande året

Dagordning Lista med punkter som ska tas upp på mötet

Delegera Någon får ansvar för att sköta en uppgift

Föredragning Någon berättar och förklarar en punkt på dagordningen

Justera Granska protokollet och kolla så att allt som står stämmer med vad

som skedde på mötet

Motion Ett förslag från medlemmar som lämnats in till mötet i förväg

Nominering Ett förslag på kandidat till ett uppdrag, till exempel förslag på

styrelseledamot

Ordningsfråga Om någon vill framföra ett önskemål eller göra ett påpekande om

mötesordningen, ropar den Ordningsfråga!

Paragraf Stycke i ett protokoll eller stadgarna

Plenum allmän sammankomst, gemensamt sammanträde

Proposition Ett förslag från föreningens styrelse som lämnats in till mötet i förväg

Protokoll Dokument där det som beslutades på mötet skrivs ner

Sakupplysning Viktig faktainformation om en fråga, bryter ofta talarlistan

Sluten omröstning Att rösta genom att lägga lappar i en låda

Stadgar Regler för föreningen, beslutade av årsmötet

Streck i debatten Om det är många som vill prata och debatten drar ut på tiden kan

man besluta att sätta ett streck i debatten så att inga fler får sätta upp


sig på talarlistan

Talarlista En lista med turordning över de personer som vill få ordet, vifta till

mötesordförande för att hen ska skriva upp dig

Afrikagruppernas årsmöte 9 maj 2015

Tilläggsyrkande Ett tillägg till en motion eller proposition

Vakant plats Ledig plats i till exempel styrelsen

Votering Beslut genom rösträkning. Votering ska alltid ske om någon begär det,

vilket sker genom att någon ropar ”votering”.

Yrkande När någon lägger ett förslag, till exempel: Jag yrkar att det ska

serveras glass på alla möten.

Ändringsyrkande Ett förslag på att ändra vad som står i ett yrkande, till exempel: Jag

yrkar att det istället ska serveras tårta på alla möten


Protokoll från Afrikagruppernas årsmöte 2015

ÅRSMÖTESPROTOKOLL 2015 PROTOKOLL FRÅN AFRIKAGRUPPERNAS ÅRSMÖTE 9 MAJ 2015 I

STOCKHOLM

§1 Ordförande öppnar mötet

Calle Sundstedt förklarade mötet öppnat.

Mötet höll en tyst minut för Minnie Nováky.

§2 Information om årsmötesförhandlingarna

Micael Wennbom informerade om hur årsmötesförhandlingarna går till och upplägget för dagen.

Deltagarna har möjlighet att diskutera motioner, propositioner och andra förslag i mindre grupper

inför beslut i plenum.

§3 Fastställande av röstlängd

Anmälda till årsmötet ropades upp och bekräftade sin närvaro. Röstberättigade lades till röstlängden

som fastställdes till 31 personer. 3 personer avvek efter §13 varav 1 lämnade fullmakt.

Årsmötet beslutade

att fastställa röstlängden (se bilaga 1).

§4 Årsmötets stadgeenliga utlysande


att anse årsmötet stadgeenligt utlyst.

§5 Val av funktionärer


att utse följande mötesfunktionärer:

a) ordförande: Berit Wiklund.

b) sekreterare: Hanna Carr och Alize Hugosson.

c) rösträknare/justerare: Katarina Johansson och Sten Rylander.

§6 Fastställande av dagordning



att fastställa dagordningen efter följande ändring;

§16 och §17 byter plats så att beslut om propositioner fattas innan beslut om

motioner.

§7 Nominerade till styrelse, revisorer och valberedning

Malin Rindeskär och Nesim Kalmelid presenterade valberedningens förslag till ny styrelse och

revisorer. Mötesordförande Berit Wiklund presenterade förslaget till ny valberedning.

§8 Tidpunkt för nomineringsstopp


att fastställa tidpunkt för nomineringsstopp till kl.16.00.

Nya nomineringar lämnas till Nesim Kalmelid.

§9 Presentation av verksamheten och årsredovisning 2014

Gorka Fagilde presenterade en sammanfattning av styrelsens verksamhetsberättelse och året som

gått. Gabi Björsson presenterade den ekonomiska redovisningen, balans- och resultaträkning samt

förslag till resultatdisposition. En mer omfattande beskrivning finns att tillgå i Afrikagruppernas

årsredovisning 2014.

§10 Presentation av budget 2015

Gabi Björsson presenterade budget för 2015.

§11 Ordförande och generalsekreterares rapport

Calle Sundstedt och Gabi Björsson rapporterade ur ordförandes och generalsekreterares perspektiv

på 2014 och det kommande verksamhetsåret.

§12 Presentation av propositioner

a) Proposition om medlemsavgifter

Calle Sundstedt presenterade styrelsens proposition om medlemsavgifter.


b) Proposition om stadgeförändringar

Calle Sundstedt presenterade styrelsens proposition om stadgeförändringar.

c) Proposition om revidering av Långtidsplanen

Calle Sundstedt presenterade styrelsens proposition om Långtidsplanen.

§13 Presentation av motioner

a) Motion om Västsahara

Katarina Johansson presenterade Göteborgs Afrikagrupps motion om Västsahara.

b) Motion om stöd till föreningslivet

Ove Ericsson presenterade Gävle Afrikagrupps motion om stöd till föreningslivet.

c) Motion om hållbara banker

Alex Veitch presenterade sin motion om hållbara banker.

d) Motion om uppdragsbeskrivning för valberedningen

Malin Rindeskär och Nesim Kalmelid presenterade motionen om uppdragsbeskrivning för

valberedningen.

§14 Revisorernas berättelse

Mötesordförande läste upp föreningsrevisorernas berättelse. Årsmötet noterade föreningsrevisors

Joel Ensjös synpunkter angående föreningsrevisorernas uppdrag och uppmanar tillträdande styrelse

att diskutera frågan vidare.

Årsmötet beslutade enhälligt

att lägga föreningsrevisorernas berättelse till handlingarna.

Mötesordförande läste upp de auktoriserade revisorernas rapport.


att lägga föreningsrevisorernas berättelse till handlingarna.


§15 Fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om resultatdisposition


att fastställa balans- och resultaträkningen enligt årsredovisningen samt att besluta om

resultatdisposition enligt följande:

Resultatdisposition

Av de disponibla vinstmedlen som består av

balanserat kapital i form av reservfond 7 528 870,44

och årets resultat - 3 466 863,88

totalt disponibelt 4 062 006,56

föreslås att

till fonden gåvomedel för egeninsats avsätts - 227 132,64

av personalfonden disponeras 39 000,00

och i ny räkning balanseras 3 873 873,92

§16 Styrelsens ansvarsfrihet


att bevilja den avgående styrelsen ansvarsfrihet för år 2014.

§17 Beslut om propositioner

a) Proposition om medlemsavgifter


att bifalla propositionen och fastställa medlemsavgiften för 2016 enligt följande:

Ordinarie medlemskap årsavgift 240 kr, eller 20 kr/månad

Medlemsorganisationer årsavgift 500 kr

Hushållsmedlemskap årsavgift 300 kr, eller 25 kr/månad

Unga upp till 25 år och arbetslösa årsavgift 20 kr


b) Proposition om stadgeförändringar


att bifalla propositionen och i Afrikagruppernas stadgar §8.5.6 byta ut ”Verksamhetsberättelse” mot

”Årsredovisning”.

c) Proposition om revidering av Långtidsplanen


att bifalla propositionen och styrelsens förslag till förändringar efter följande tillägg till väg 4 i

Långtidsplanen:

”Afrikagrupperna behöver särskilt uppmärksamma kampen för ett självständigt Västsahara, Afrika

sista koloni, och avslöja allt stöd till ockupationsmakten Marocko.”

§17 Beslut om motioner

a) Motion on Västsahara


att bifalla motionen.

b) Motion om stöd till föreningslivet

Årsmötet beslutade efter votering

att avslå motionen.

c) Motion om hållbara banker

Årsmötet beslutade efter votering

att avslå motionen.

d) Motion om uppdragsbeskrivning för valberedningen


att bifalla motionen med följande tillägg:

Titel: byta ut ”Uppdragsbeskrivning” till ”Vägledning för valberedningen”

§5.1: byta ut ”insamling” mot ”finansiering”


§19 Nya nomineringar

Inga nya nomineringar inkomna.

§20 Val av styrelse


att välja till ordförande på 1 år

Johanna Arkåsen Stockholm

att välja följande ledamöter på 1 år

Torbjörn Dalin Stockholm

Ruth Jaime Stockholm

Calle Sundstedt Stockholm

att välja följande ledamöter på 2 år

Jenny Anderberg Höör

Gorka Fagilde Stockholm

Golnar Bahar Stockholm

Erik Brattström Lund

att välja följande ersättare på 1 år

Erika Eckeskog Kalu Stockholm

Monica Nordenwald Stockholm

Joanna Gough Stockholm

Hans Öberg Linköping

Anna Pelleberg Lund

vidare noterade årsmötet att följande ordinarie ledamot har 1 år kvar av sin mandatperiod

Nike Dahlskog Stockholm


Ersättare inträder i den ordning de valts.


att ge styrelsen i uppdrag att utse en vice ordförande-grupp som stöd till ordförande.

§21 Val av föreningsrevisorer


att utse följande personer till föreningsrevisorer:

Joel Ensjö Stockholm, sammankallande

Anders Ahlkvist Stockholm

Sara Aili Lund

Patricia Kasagirilak Stockholm

§22 Val av auktoriserad revisor


att välja revisionsbyrån Ernst och Young till auktoriserad revisor.

§23 Val av valberedning


att utse följande personer till valberedning:

Nesim Kalmelid Stockholm, sammankallande

Berit Rylander Uppsala

Sofie Rindeskär Borlänge

Sofie Selin Lund

§24 Mötets avslutande

Alla närvarande gav en kort muntlig reflektion kring dagen.

Avgående förtroendevalda tackades: förre ordförande Calle Sundstedt, styrelseledamöter Berit

Rylander och Erik Dalarud Lidén, samt Alize Hugosson och Malin Rindeskär från valberedningen.

Stort tack riktades till Berit Wiklund som mötesordförande.


Tillträdande styrelse påmindes om vikten av att utvärdera den nya formen för årsmötet.

Berit Wiklund avslutade mötet.

Vid protokollet,

Hanna Carr, sekreterare Alize

Hugosson, sekreterare

Berit Wiklund, mötesordförande

Sten Rylander, justerare Katarina

Johansson, justerare

Documents

HANDLINGAR TILL AFRIKAGRUPPERNAS ÅRSMÖTE 2016afrikagrupperna.se/wp-content/uploads/2014/09/... · Jenny Anderberg Höör Har ett år kvar av mandatperioden. Gorka Fagilde Uppsala