Medborgaren och säkerheten – trender och utmaningar

Medborgaren och säkerheten – trender och utmaningar

Ragnar Andersson

Tre teser

• Tes 1. Den objektiva (statistiska) riskbilden har radikalt förändrats. (Konsekvenser?)

• Tes 2. Sociala konstruktionsprocesser fokuserar vissa risker mer än andra. (Konsekvenser?)

• Tes 3. Globaliseringen innebär minskad nationell kontroll. (Konsekvenser?)

Krig Fågelinfluensa

Resistens

Strålning

Cancer Övervikt

Våld

Terrorism

Droghandel

Pedofiler

Psykopater

Katastrof

IstidVäxthuseffekt

Kärnvapenspridning

Gasattack

Massförstörelsevapen

”Ny mystisk sjukdom”

HIV/Aids

Al Qaida

SARS

Galna kosjukan

Orkan

Översvämning

Tsuami

Haveri

Svält

MC-gäng

Folkmord

Utsläpp

Ökenutbredning

Fundamentalism

Mutation

Kris Pandemi

Meidas riskbild: allt blir bara värre

Lifeexpect-ancy

GDP per capita

Lifeexpect-ancy

GDP per capita

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

Figur 29. Dödade i olycksfall, 1989-1999, Sverige. Källa: Socialstyrelsen. Dödsorsaker 1999 (egen bearbetning).

A n ta l o ly c k o r i S v e r ig e m e d fe m e lle r f le r d ö d s fa ll 1 9 5 0 - 2 0 0 2

0

1

2

3

4

5

6

R ä d d n in g s v e rk e t

N C O - N a tio n e llt C e n tru m fö r e r fa re n h e ts å te r fö r in g f rå n O ly c k o r

Katastrofer internationellt, antal dödade

Dödade i olyckor, trender

0

500

1000

1500

2000

2500

Hem och fritid

Vägtrafiken

Arbete

Figur 22. Totalt antal trafikdödade per år i Sverige. Källa: Vägverket 2006 (egen bearbetning).

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

195

0 1

953

195

6 1

959

196

2 1

965

196

8 1

971

197

4 1

977

198

0 1

983

198

6 1

989

199

2 1

995

199

820

0120

04

~ 70%

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000 1

897

190

9

191

5

192

1

192

7

193

3

193

9

194

5

195

1

195

7

196

3

196

9

197

5

198

1

198

7

199

3

Figur 23. Totalt antal dödade i arbetsplatsolyckor i Sverige. Arbetstagare. Källa: Andersson 1997.

~ 90%

Fördelning av kostnader för säkerhetsarbete Fördelning av forskningsmedel för säkerhet

Fördelning av dödsolyckor mellan sektorer

Trafik

Arbete

Hem/fritid

(Källa: Räddningsverket med underlag från L Harms-Ringdahl, J Schyllander och R Andersson)

Konsekvenser (Tes 1)

• Riskerna finns numera i våra privatliv

• Samhällets insatser ligger snett

• Kravnivåer haltar mellan sektorer vid jämförbar risk

Tes 2: Sociala konstruktionsprocesser fokuserar vissa risker mer än andra

• Subjektiv och objektiv risk

• Social påverkan av subjektiv risk

• Aktörer: Media, myndigheter, forskare

DN Debatt 1 feb 2006

Scenairo, bl a:- Havsnivåhöjning dränker delar av Skåne- Översvämningar i Mälardalen hotar 2.5 milj invånare

”Vi har regeringens uppdrag att snabbt bistå med riskbedömningar när det gäller konsekvenser av översvämningar, ras, skred och erosion. Det är ett uppdrag som jag anser att vi lyckas väl med. Men det är också ett uppdrag som kommer att bli allt viktigare och allt mer omfattande i framtiden. Därför måste våra resurser att klara det uppdraget öka …”

Birgitta BoströmGD, Statens geotekniska institut

550 statliga myndigheter, bl a

• Livsmedelsverket• Konsumentverket• Kriminalvården• Polisen• Boverket• Elsäkerhetsverket• Kemikalieinspektionen• Arbetsmiljöverket• Banverket• Vägverket• Barnombudsmannen• Läkemedelsverket• Smittskyddsinstitutet• Socialstyrelsen• Statens folkhälsoinstitut• Skolverket• Svenska kraftnät• Luftfartsverket• Statens väg- och transportforskningsinst.• Styrelsen för ackreditering och teknisk kontr.• Totalförsvarets forskningsinstitut

• Försvarsmakten• Krisberedskapsmyndigheten• Kustbevakningen• Styrelsen för psykologiskt försvar• Statens haverikommission• Statens geotekniska institut• Statens kärnkraftsinspektion• Statens strålskyddsinstitut• Statens meteorologiska och hydrologiska

institut• Luftfartsstyrelsen• Sjöfartsverket• Arbetslivsinstitutet• Brottsförebyggande rådet• Datainspektionen• Säkerhetspolisen• Folke Bernadotteakademin• Institutet för psykosocial medicin• Järnvägsstyrelsen• Luftfartsstyrelsen• Statens Räddningsverk

Konsekvenser (Tes 2)

• Svårstyrd och vildvuxen ”skog” av starka aktörer• Media, myndigheter och forskare förstärker

gemensamt bilden av växande faror• Villrådigheten tilltar och tilliten undergrävs hos

allmänheten

Tes 3: Globaliseringen innebär minskad nationell kontroll

• Fritt flöde av varor och tjänster• Normering flyttar utomlands

– Direktiv (funktionskrav)– Standarder (tekniska specifikationer)– CE-märkning (tillverkarintyg om

överensstämmelse)– Provning, kontroll (förhandskontroll av vissa

produkter)– Marknadskontroll (efterkontroll på marknaden)

Elektriska produkter - lågspänningsutrustning (73/23/EEG) Elsäkerhetsverket Enkla tryckkärl (87/404/EEG) ArbetsmiljöverketLeksaker (88/378/EEG) KonsumentverketByggprodukter (89/106/EEG) BoverketElektromagnetisk kompatibilitet (89/336/EEG) ElsäkerhetsverketPersonlig skyddsutrustning (89/686/EEG) Arbetsmiljöverket/

KonsumentverketIcke-automatiska vågar (90/384/EEG) SWEDACMedicintekniska produkter - Aktiva implantat (90/385/EEG) LäkemedelsverketGasapparater (90/396/EEG) RäddningsverketVärmepannor (92/42/EEG) BoverketMedicintekniska produkter (93/42/EEG) LäkemedelsverketExplosiva varor för civilt bruk (93/15/EEG) RäddningsverketUtrustning och säkerhetssystem i explosionsfarligaomgivningar (94/9/EG) Elsäkerhetsverket/

ArbetsmiljöverketFritidsbåtar (94/25/EG) SjöfartsverketHissar (95/16/EG) BoverketTryckbärande anordningar (97/23/EG) ArbetsmiljöverketMaskiner (98/37/EG) ArbetsmiljöverketMedicintekniska produkter - In vitro diagnostik (98/79/EG) LäkemedelsverketRadio- och teleterminalutrustning (1999/5/EG) Post- och TelestyrelsenLinbanor (2000/9/EG) BoverketBulleremissioner från utomhusutrustning (2000/14/EG) VägverketEnergieffektivitetskrav - kopplingsdon till lysrör (2000/55/EG) ElsäkerhetsverketÖvriga myndigheter Kemikalieinspektionen

StrålskyddsinstitutetTullverket

EU-direktiv och myndigheter berörda av CE-märkning

Konsekvenser (Tes 3)

• Nationalstatens makt begränsas till förmån för internationella organ och branschintressen

• Medborgarinflytandet minskar i samma mån (politiskt, fackligt)

Sammanfattning

• Vi får fler risker att hantera själva i vår vardag

• Vi-och-dom-tänkandet suddas ut, vi är själva medansvariga

• Riskerna upplevs som alltmer hotfulla och våra beslut alltmer ödesmättade

• Informationen blir alltmer motstridig• Besluten fattas längre bort där andra

intressen väger tyngre

Slutsatser?

• Makt, inflytande, demokrati

• Myndighetsstruktur och myndighetsroll