View
216
Download
2
Category
Preview:
Citation preview
Alkohol, livstil, hälsa
Fredrik Spak
Lektor, socialmedicin,
Sahlgrenska akademin
samt FoU Närhälsan Gbg och Södra Bohuslän
www.socmed.gu.se
www.cera.gu.se
Disposition
Alkoholen i samhället
Alkohol och hälsa inklusive cancer
Skall det vara så här?
Lite historik, denna gång med betoning på kvinnor• Kvinnors roll i alkoholtillverkning
– mjödbrygd?– Utskänkning kring 1800
• Alkohol associerat med den sociala eliten (vin) och ”fallna” kvinnor (öl, sprit) samt utskänkningsmadamer
– Afrika idag• Alkohol som rengöringsmedel (1800-t)• Alkohol som en del av lönesystemet (hög konsumtion för båda könen 1830-t
Forts. historik• Nykterhetsrörelsen, kvinnor drev på, fr.a. pga. männens superi och därmed sammanhängande negativa påverkan på familjelivetMen: manlig dominans.
• LänkrörelsenKvinnor initialt kaffekokare, egna länkar från 50-t
• Motbok 1922-55. Mycket kraftig begränsning av kvinnors inköpsrättigheter. Kvinnor drack mycket mindre än idag
• Sydeuropa: mycket färre alkoholkonsumenter, särskilt bland kvinnor
• Kvinnor i Portugal har inte druckit under graviditet
Från 1955 kraftig ökning av kvinnors konsumtion
• Ökade, liksom mäns konsumtion, till 1978. Minskade till 1984. Sedan svag ökning till slutet 1990-t, sedan något starkare ökning till förra året
• Flickors konsumtion nu möjligen lika hög som för pojkar (nästan lika hög på 70-t)
Konsumtion-problem-beroende
• Ett kontinuum – oklart när ett stadium glider över i ett annat
• Riskgränser (Sverige)– Medelkonsumtion
Kv. 90-120gr/v Män 120-180gr/v
- IntensivkonsumtionKv 4 glas (48 gr) Män 5 glas (60 gr)
Skäl att dricka
• Socialt umgänge
• Festligt, avbrott från vardagen
- Social smörjmedel
- Underlätta kontakter
- Män
- Kvinnor
• Gott, framhäver smak
Kvinnors alkoholkonsumtion: skäl
• Berusning?• Dämpa oönskade obehag (smärta, ångest, ensamhet). Avslappningsmedel.
• Understödja relationer: socialt smörjmedel, alkohol acceptabelt i fler situationer utan mäns närvaro
• Förbättra hälsan?
Socialt smörjmedel, frågor
• Blir folk lyckligare av att dricka?
• Blir då (om man blir lyckligare) hälsan bättre (effekt av utökat socialt nätverk?)
• Stressar dessa nätverk?
Kvinnors alkoholkonsumtion: skäl
• Underlätta sexuella kontakter?• Frigörelse , exempel kvinnors ökande ouzo-drickande i av feminister öppnade kaféer i Aten på 80-t (symbol för friare livsstil) (Papagourafali 1992)Prag: 80-t kvinnors ölstorlek 10cl och mäns 100cl (kontroll?) (L Kubicka)Sverige: Motbokens avskaffande 1955.
Kaféet ersatt av restaurang (kontinentalt kafé)Tidsbundna trender för vad som är inne –
nu te
Skäl att dricka, Ungdomar
• Bli berusad• Göra som de andra (peer-pressure)• Göra förfesten roligare (Filip Lalander)
• Underlätta sexuella kontakter (gäller först efter förfesten)
• Generellt små könsskillnader
Alkoholkonsumtion• Ledermannsambandet (1956) Konsumtionsfördelningen i ett land: konsumtionsförskjutning uppåt i ett högkonsumerande land. En slags nätverksteori. vidarestuderat av O-J Skog 90-t. Ofta ifrågasatt. Om medelkonsumtion ökar från 5 till 10 l/år ökar andelen som dricker mer än 5 cl per dag från 4 till 13%
Alkohol-äktenskap• Tidigare samband: • Män som skilde sig ökade sin alkoholkonsumtionKvinnor som skilde sig minskade:
• Senare studier (Wilsnack 1992) kvinnor som skilde sig från missbrukande man minskade, kv. som skilde sig från icke missbrukande män ökade sin konsumtion– Skäl: 1. kvinnor tar mer efter mannens konsumtion än tvärtom 2.försök fr. kvinnan att kontrollera mannens kons.? 3. skilja sig från alkoholen4. för kvinnor samma stress att skilja sig frånman som tvärtom (leder till ökad konsumtion,alternativt förändrade vanor (krogliv, restaurangliv, partnersökande)5. förändrad ekonomi
Alkohol-äktenskap, forts• Idag: sambandet mellan äktenskap och alkoholkonsumtion modifieras av andra faktorer (Matzger 2004): I enkla modeller drack gifta sign. mindre. Hypotesen är att äktenskapsstatus är markör för andra social faktorer, t.ex. familje-och andra social nätverk som påverkar konsumtionsvanor. Så t.ex. medför högre andel probl. Alkohol-/drogkonsumenter i nätverket högre risk.
• Tidigare och aldrig gifta problemdrickare hade oftare psykiatrisk störning
• Skilsmässa/separationer har (något) större effekt på personer med beroende
• Ökad ålder förklarar mer av alkoholkons. hos konsumenter än civilstatus.
• Problemens svårighetsgrad förklarar mer • än civilstatus.
Metod, studiegrupp
Data ur WAG-studien (Kvinnor och alkohol i Göteborg)
Stratifierat urval
Kvinnor, 20 och 25 år
Totalt 897 respondenter
Intervjudata från 1995 och 2000
klusteranalys20- och 25-åriga kvinnor 2000 (n=420)
0
0,5
1
1,5
2
Min
dre b
lyg
Lätta
re s
omna
Min
dre s
ex. h
ämm
ad
Min
dre n
edst
ämd
Stark
are
Avslap
pnad
Lindra
sm
ärto
rNju
tbar
sex
Säga i
från
Mer
skä
rpt
Bättre
ideé
r
Arbet
a bät
treRolig
are
Få vän
ner
Där a
ndra d
rack
Resta
urang
PubFes
t
Hemm
a m
vän
ner
Hemm
a en
sam
Partn
erVän
ner
Arbet
skam
rate
r
Ensam
uta
nför h
emm
et
Dryckeskontext variabler 2000 (n=420)
Med
elvä
rde
Effektdrickande (n=64) 15.2%
Socialt drickande (n=196) 46.7%
Måttlighetsdrickande (n=160) 38.1%
Sammanfattning
�Upplevda effekter OCH var och med vem man dricker påverkar konsumtion
�Nedstämdhet och ensamdrickande störst samband med problematisk alkoholkonsumtion
�Preventiva insatser: undersöka varför och var man dricker
�Klusteranalys är en god metod att undersöka gruppskillnader i dryckeskontext
Sammanfattning
• Socialt nätverk har betydelse för alkoholkonsumtionen. Flera bivariata samband kan sannolikt bättre förklaras med bl.a. de sociala aktiviteterna och de konsumtionsvanor som ens omgivning har
• Religiöst betingade vanor sannolikt bättre förklarade av socialiseringseffekter
• Lättare se hur sociala nätverk kan påverkas i behandling än prevention
Drogutvecklingen i Sverige
Drogutvecklingen i Sverige 2014
www.can.se
www.can.se
Drogutvecklingen i Sverige
Antal serveringstillstånd vid årets slut med tillstånd att servera alkohol till allmänheten och slutna sällskap. 1977–2013.
0
5 000
10 000
15 000
1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013
Totalt
Servering till allmänheten
Servering till slutna sällskap
1
Antal
Källa: Folkhälsomyndigheten
Drogutvecklingen i Sverige
Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100 % per invånare 15 år och äldre, fördelad på dryckessorter. 1946–2013.
0
2
4
6
8
10
1946 1954 1962 1970 1978 1986 1994 2002 2010
Sprit Folköl (kl IIA) Mellanöl (kl IIB) Starköl Vin
Liter
Källa: Folkhälsomyndigheten
3
Drogutvecklingen i Sverige
Drogutvecklingen i Sverige
Alkoholkonsumtionens olika delmängder i Sverige i liter alkohol 100 % per invånare 15 år och äldre. 2001–2013.
0
2
4
6
8
10
12
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Registrerad Oregistrerad Totalt
4
Liter
Källa: CAN
Drogutvecklingen i Sverige
Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i liter alkohol 100 %i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 efter kön. 1977–2014.
(1977–1989 avser skattade värden)
0
2
4
6
8
10
1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013
Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9
Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2
Liter
Källa: CAN
5
Drogutvecklingen i Sverige
Självrapporterad alkoholkonsumtion i liter alkohol 100 % bland 16–75-åringar (1990–2002) samt bland 16–80-åringar
(2004–2012), fördelad på kön.
4,4 4,3
4,7
5,35,6
6,66,4 6,4
6,2 6,36,0
5,7 5,86,0
1,5
1,92,1 2,2
2,52,8 2,8 2,9 2,7 2,9 2,9 2,7 2,8 2,7
0
4
8
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Män Kvinnor
Liter
Källor: Leifman och Gustafsson (2003) och andtuppfoljning.se
6
Drogutvecklingen i Sverige
Andelen 16–84-åringar med riskkonsumtion, efter kön och ålder. 2013.
19
31
1819
1012
24
911
5
0
10
20
30
40
Totalt 16–29 30–44 45–64 65–84
Män Kvinnor
Procent
8
Källa: Folkhälsomyndigheten
Från konsumtion till hälsa
Drogutvecklingen i Sverige
Antal slutenvårdstillfällen, antal vårdade personer och antal vårdade personer för första gången sedan 1987 i slutenvård
med alkoholrelaterad bi- eller huvuddiagnos. 1987–2013.
0
20 000
40 000
60 000
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
VårdtillfällenVårdade personerFörstagångsvårdade sedan 1987
11
Antal
Källa: Socialstyrelsen
Drogutvecklingen i Sverige
Personer vårdade i slutenvård med alkoholrelaterad bi- eller huvuddiagnos, efter ålder. 1987–2013.
0
10
20
30
40
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
–19 20–39 40–49 50–59 60–
12
Procent
Källa: Socialstyrelsen
Drogutvecklingen i Sverige
Antal alkoholrelaterade dödsfall (underliggande eller bidragande dödsorsak) fördelat på kön. Åldersstandardiserade dödstal
per 100 000 invånare. 1969–2013.
0
10
20
30
40
50
1969 1973 1977 1981 1985 1989 1993 1997 2001 2005 2009 2013
Män Kvinnor
14
Antal
Källa: Socialstyrelsen
Alkohol och hälsaSU uppmärksammar alkohol, om möjligt
på alla kliniker
Riksdagens arbete med hälsofrämjande sjukvård
Alkohol som riskfaktor i sjukvård
Alkohol och hjärtkärlsjukdom, cancer och diabetes
Alkohol som hälsoskyddande faktor?
Diskussion
SU- alkohol
Försöker nu stimulera till aktiv anamnestagning avseende alkohol, korta interventioner samt längre behandling
Utbildningar
Etanol, C2 H5 OHLiten molekyl
Fettlöslig
Vattenlöslig
Behöver ingen receptor för att verka
Passerar blod hjärnbarriären
Bryts till >90 ner i levern
Nedbrytningsprodukten acetaldehyd är troligen den cancerogena substansen
Psykoaktivt
Socialmedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Folkhälsomål nr 6, Riksdagen 2008
� Livsstilsråd hellre än medikamenter
� FYSS
� Rökavvänjning
� Uppmärksamma och ge råd vid hög alkoholkonsumtion
Global burden of disease:De tio främsta orsakerna till förlorade DALY:s
2002 västvärlden och rankning 2013(Disability adjusted Life Years)
% Rank 20131. Tobak 12,2 12. Blodtryck 10,9 23. Alkohol 9,2 64. Kolesterol 7,6 85. Övervikt 7,4 Högt faste-6. Lågt intag av frukt blodsocker 5
och grönsaker 3,9 77. Fysisk inaktivitet 3,3 48. Narkotika 1,8 Högt BMI 39. Oskyddat sex 0,8 Lite nötter och frön 910. Järnbrist 0,7 Högt natriumtintag 10
Alkoholens andel av sjukdomsbördan
EUROPA VÄRLDEN
M K M K TotLåg födelsevikt 2 2 0 0 0Cancer Mun o svalg 44 33 22 9 19Cancer lever 40 3 30 13 25Cancer bröst - 13 - 7 7Depression 6 1 3 1 2Epilepsi 49 45 23 12 18Hypertoni 36 25 22 10 16Ischaemisk hjärtsjukdom -16 -13 4 -1 2Diabetes -6 -6 -1 -1 -1Lever cirrhos 67 58 39 18 32
% alla sjukdomar 11,1 1,7 6,5 1,3 4,0
Tratten
Preventionsparadoxen
Riskbruk1. Högkonsumtion; mer än 14
standardglas per vecka man, mer än 9 standardglas per vecka kvinna
2. Intensivkonsumtion; 4 std glas vid ett tillfälle man, mer än 3 kvinna (Australien 4-4,
3. Alkoholkonsumtion vid vissa situationer; trafik, arbete, grav
PHEPA- projektet
Grammes alcohol per day
160140120100806040200
Rela
tive r
isk
1.6
1.4
1.2
1.0
.8
.6
Risk för hjärt-kärlsjukdom
Källa: Corrao G, Rubbiati L, Bagnardi V, Zambon A & Poikolainen K. (2000) Alcohol and coronary heart disease: a meta-analysis Addiction 94, 649-663.
Mängd alkohol och typ 2 diabetesU-formad kurva; Meta-analys 15 studier
Koppes L L et al. Dia Care 2005;28:719-725
Copyright © 2011 American Diabetes Association, Inc.
Odds ratio för olika sjukdomar i förhållande till frekvens av riskdrickande av alkohol (”Berusningsdrickande”)Dawson et al. 2009
1-3 ggr/mån 1-2 ggr/vecka 3-4 ggr/vecka
Hypertension 1,01 1,04 1,43
(Högt blodtryck)
CHD 0,99 0,96 0,85
(Kardiovaskulär sjukdom)
Alkoholberoende 2,10 2,69 5,27
Leversjukdom 1,62 2,78 2,40
Sociala problem 1,30 1,34 1,94
Risk för bröstcancer hos kvinnor
Källa: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer (2002) British Journal of Cancer 87 1234-1245.
Ackumulerad bröstcancerincidens per 1000 kvinnor vid 80 års ålder I förhållande till antal glas alkohol per dag.
Diabetes - risk för diabetes1. Ju högre alkoholkonsumtion ju större risk för
kronisk inflammation, sekundär diabetes och exokrin brist
2. Hög alkoholkonsumtion ger inflammation i ibukspottkörteln vilket för män är en oberoende riskfaktor för insjuknande i T2DM, bukfetma och mindre fysisk aktivitet
3. Hög alkoholkonsumtion ger också insulinresistens och T2DM
Diabetes – risker om man har diabetes
Hög alkoholkonsumtion 45 g/dag ger högre HbA1c (långtidsblodsocker), mer och fler diabeteskomplikationer
Svårt sköta sin diabetes, ta sina mediciner, ta sitt blodsocker, förnekar sin diabetes
Diabetes – risker om man har diabetes i synnerhet
1. Alkohol-utlöst hypoglykemi pga i levern nedsatt glykolys och glukoneogenes, risk för koma
2. Alkohol-utlöst hypoglykemiskunawareness, risk för koma
3. Alkohol-utlöst oförmåga att snabbt normalisera blodsocker
Diabetes – risker om man har diabetes
Alkohol under längre tid ger höga triglycerider
Neuropati med nedsatt vibration, fotsår, risk för amputation
Vid excessiv alkoholkonsumtion under metformin-beh. vid T2DM risk för laktacidos
Cancer
Mycket kraftig överrisk för cancer i munhåla, svalg strupe. Eftersom dessa cancerformer är ovanliga har fokus kommit att riktas mot andra cancrar, t.ex. levercancer som dock inte heller är vanlig, men särskilt mot cancer i bröst (kvinnor) och tjocktarm (båda könen)
Som framgår av kurvan för bröstcancer (nästa bild) är sambandet dosberoende: Obs – det finns ingen skyddseffekt av måttlig förtäring vid cancerutveckling, all konsumtion kan vara skadlig, åtminstobe från några glas i veckan
Risk för bröstcancer hos kvinnor
Källa: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer (2002) British Journal of Cancer 87 1234-1245.
Ackumulerad bröstcancerincidens per 1000 kvinnor vid 80 års ålder I förhållande till antal glas alkohol per dag.
� 3-6 glas i veckan ger 25% ökning av bröstcancer (Chen m fl, JAMA Nov. 2011)
� 10% av alla nya cancerfall beräknas ha alkoholorsak hos män och 3% hos kvinnor.
(2011 Schutze m fl)
�Mekanismer: bristfälligt utredda, främsta hypotesen är att det är etanolens (i vardagligt tal alkoholens) nedbrytningsprodukt acetaldehyd som är cancerogen
.
Alkohol och cancer
Vilka råd gäller för att dricka måttligt?
• Osäkerheten om hälsonyttan gör att de flesta myndigheter formulerar sina råd med försiktighet
• American Heart Association kan inte rekommendera alkohol i hälsoskyddande syfte – ska diskuteras individuellt mellan patienten-läkaren
• Vid hjärtinfarkt diskutera nytta av alkohol? Inte göra
Kardiovaskulära till stånd
1. Högt Blodtryck alkohol ökar BT dosberoende
2. A. Stroke: alkohol ökar risken för hämorragiskblödning dosberoende
B. Risken för ischemisk stroke är J-formad
Episodisk högkonsumtion (binge) ger risk för både hemorragisk och ischemisk stroke, särskilt hos unga människor.
Forts. olika tillstånd• Kardiomyopati hög alkoholkonsumtion, ger på ett
dosberoende sätt risk för hjärtmuskel skada. Relativt ovanlig sjukdom
• Hjärt-kärlsjukdom ökar risken mer än att vara nykterist vid konsumtion över 80 gr/dag, man, kvinna knappt 60
• Osäkert vilket dryckesmönster som ger dessa skador – men tydligare tecken för tillfälliga högintag
• Dryckesmönster: för den skyddande effekten spelar sort det mindre roll. Lite svårvärderat eftersom konsumtionssorten har samband med när och hur man dricker (måltidsrelaterat drickande dvs i första hand vin är bäst).
•
Skyddande effekter, mekanismer
• Den mest vedertagna förklaringen till alkoholens skyddande effekter är att det goda kolesterolet HDL stiger med ökande alkoholintag och detta anses kunna förklara ungefär hälften av den skyddande effekten.
• Andra tänkbara mekanismer är lägre grad av inflam-mation vid högre alkoholintag, ökad insulinkänslighet och minskad blodplättar att klumpa ihop. I en metaanalys fann man ett starkt och samstämmigt stöd för en koppling mellan måttligt alkoholintag och högre koncentrationer av HDL-kolesterol och samtidigt lägre koncentrationer av fibrinogen som är ett viktigt led i koagulations-processen (Rimm EB, et al. BMJ 1999)
Påverkas risken för framtida hjärtkärlsjukdom vid förändrat konsumtionsmönster?
• Detta är en viktig fråga eftersom förhållandet att vissa konsumtionsgrupper har större risk för en viss sjukdom , INTE automatiskt innebär att en ändrad konsumtion skulle leda till en lägre risk. För att dra en sådan slutsats behövs interventionsstudier, helst med lång uppföljningstid
• Både engelska och danska studier har inte visar tillräckliga belägg för detta.
Min syn på dettaTalet om skyddande effekt är direkt
skadligt eftersom man vid samma nivå som man kan uppnå vissa skyddande effekter (men bara i lite högre åldrar) samtidigt ökar en mängd andra risker
Man får vida många fler dödsfall (20 ggr fler) än vad man sparar liv.
Störs intresse av detta har antagligen alkoholproducenterna.
Folkhälsoinstitutet, sedan 2014 Folkhälsomyndigheten
• 1. Avråd alltid från berusningsdrickande
• 2. Det finns inga säkra nivåer för gravida
• 3. Avråd alltid deprimerade patienter från att dricka
Folkhälsoinstitutet• 4. För personer under 40 år finns
inga positiva hälsoeffekter
• 5. Eventuell hälsoeffekter uppnås redan vid <1 standardglas för äldre män, <1/2 för äldre kvinnor. Lägre nivåer för yngre personer Över dessa nivåer ökad risk
• I standardglas 12 g etanol (15 cl rödvin)
Folkhälsoinstitutet• 6. Avvägningen mellan nytta och
risk är komplicerad. Man kan därför inte generellt rekommendera alkohol ur hälsosynpunkt.
• 7. Det finns å andra sidan inte skäl att avråda från måttligt drickande om hänsyn tas till kontraindikationer
Nästa bild visar det som skiljer alkohol (och narkotika) från andra levnadsvanor.
Alkohol är inblandat i över hälften av allt våld
TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!
Info på nätethttp://ec.europa.eu/health-eu/doc/alcoholineu_content_en.pdf
www.who.int/whr/2002/en (Burden of disease) nu även 2012
www.can.se
Alkohol – en fråga för oss i vården. Studentlitteratur 2013. Sven Wåhlin
www.studentlitteratur.se/36179 webbresurs, formulär etc utan lösenord
www.niaaa.nih.gov/Publications/AlcoholResearch/
www.phepa.net/units/phepa/html/en/Du9/index.html
http://folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/
http://drogportalen.se/
www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Behandling-av-alkohol-och-narkotikaproblem/www.socialstyrelsen.se/AZ/sakomraden/nationella_riktl-injer/specnavigation/lasbestall/missbruk
www.vgregion.se/sv/Ovriga-sidor/Alkohol-och-andra-droger---kunskapsstod/
Recommended