Muren runt en liten bit av Europa

Arbetaren Zenit 35/20118 Reportage

– Kolla på det här youtubeklippet! ropar enman från Nigeria medan han viftar med sinmobil. Han skymmer telefonens displaymed handen så att filmsnutten ska gå att setydligare i det starka solljuset. På skärmensyns ett lik som ligger på en sanddyn.Kroppsdelarna är brunaktiga och frasigasom om de var förkolnade.

Mannen med telefonen skakar på huvu-det och säger att det lika gärna kunde varithan. Han darrar på rösten medan hanberättar att kroppen som hittats i Sahara-öknens ödemark tillhör en migrant somgått vilse. Den här personen misslyckades isitt försök att korsa gränsen mot Algerietfrån Mali utan att bli upptäckt av gräns-vakter.

DEN NIGERIANSKE MANNEN är intagen i denspanska staden Melillas flyktingläger till-sammans med hundratals andra migranter.Några hundra meter bort från lägret resersig ett sex meter högt stängsel som klyverlandskapet och bebyggelsen mitt itu.Bakom stängslet sticker minareter upp frånmoskéer som ligger i Marocko. Melilla ären spansk stad, helt omgiven av Marocko.Barriären mot Marocko består av tre lagerav olika staket med taggtråd ovanpå. Mellande olika staketen ligger gångvägar förgränsvakter som patrullerar. Den nigerian-ske mannen överlevde resan genom Saharaoch lyckades ta sig in, runt denna mur. Hansimmade i många timmar i skydd av mörk-ret för att inte bli upptäckt.

Det är fullt av människor från olika delarav den afrikanska kontinenten i lägret. Deflesta kommer från söder om Sahara, menMarocko och Algeriet är också vanliga län-

der. Vissa personer har vistats i lägret läng-re än den legala maxgränsen på ett halvår.Andra har anlänt för bara för några dagarsedan. En man från Elfenbenskusten berät-tar om hur han hållits kvar i lägret i åttamånader. Liksom de andra väntar han på atttransporteras till Malaga i Spanien på andrasidan Medelhavet. Där kommer han fåbesked om huruvida han får uppehållstill-stånd i Spanien eller om han i stället skadeporteras tillbaka till sitt hemland.

MIGRANTERNA SOM TAR SIG IN i Melilla frånMarocko tvingas vara uppfinningsrika föratt inte bli upptäckta av spansk ellermarockansk polis och militär. När jag när-mar mig muren från den marockanska sidankommer det ut en kutryggig äldre man medstort skägg och träkäpp ur ett tält. Han bus-visslar och hytter med käppen tills jag germig iväg. Jag ser också poliser och militäreri uniformer som är utstationerade för atthålla ett öga öppet så att ingen obehörigvågar närma sig muren.

Många migranter berättar om hur de tarsig in på överfulla båtar där några av passa-gerarna ramlat i havet och drunknat.Muren som syftar till att stoppa migranterfrån att ta sig in i staden byggdes 2005.Under en intervju med flyktinglägrets hög-sta chef Rabea Aomour börjar hon prataom hur ”tusentals” svarta migranter ”stor-made in” i staden under samma år. Vanligt-vis brukar det uppskattas att rör sig omrunt 700 personer. Det som hände var attmigranterna som levde i buskage utanförstaden bestämde sig för att rusa in i stadenpå en gång. Rabea Aomour ser detta somett tecken på varför det blev nödvändigt att

ersätta ett mindre staket med den nuva-rande massiva muren. Hon säger attmigranter som tagit sig in i Melilla gör detpå olika sätt.

– En del har falska identitetsdokumentoch låtsas vara någon annan, de lurar gräns-vakterna vid checkpointen. Andra kommersjövägen, antigen simmandes eller medsmåbåtar. Därefter tilläger hon:

– De flesta har bara lite små skråmor, deär sällan allvarligt skadade.

Kommentaren står i stark kontrast mothur migranterna vittnar om avlidna kamra-ter och hur de själva riskerar sina liv.

UTANFÖR EN KÖTTAFFÄR ligger en stor par-kering. Rödfärgat damm yr när gamla ros-tiga mercedesar sladdar in bland pilträdenför att lasta av och lasta på. I ett tiotal bilarfyller man på med varor av alla möjliga slagsom sedan ska transporteras, i många fallsmugglas, till Marocko. Godis och tvätt-medel stuvas in runt motorhuvens allaskrymslen och under sätena.

Kontrasten mot de centrala kvarteren iMelilla är slående. I centrum runt plazanligger exklusiva klädaffärer och restaurang-er. Svarta migranter från flyktinglägret svet-tas i solen när de tvättar bilarna skinanderena medan lokalbor njuter av strandliveller en shoppingrunda. En bit bort liggerstranden där solbrända inoljade kropparträngs. Det sjudande livet vid parkeringenutanför kötthandeln ger i stället ett mer”orientaliskt” intryck. Checkpointarna där

Melillas mur – barr

Det är fullt av människor från olika delar av den afrikanska kontinenten i lägret. De flesta kom

Redaktör: Toivo Jokkala, 08-522 456 66, toivo.jokkala@arbetarenzenit.se

Svarta migranter från flyktinglägret svettas i solen när de tvättar bilarna rena, medan lokalbor kan njuta av strandliv i Melilla.

I en spansk enklav i norra Afrika börjar och slutar Europa.Hit kommer människor från olika delar av den afrikanskakontinenten, ofta under svåra umbäranden, för att försöka ta sig igenom nålsögat in i Spanien och EU. Europas mur ärhär inte bara en metafor, utan reser sig sedan 2005 rentfysiskt som en barriär mot fattigdomen.

BJÖRN HEDLUND (TEXT) & JESPER KLEMEDSSON (FOTO)

Arbetaren Zenit 35/2011 Reportage 9

det går att ta sig mellan Melilla ochMarocko ligger inte långt bort. Här passe-rar mängder av marockaner varje dag somhaft turen att få ett arbete och arbetstill-stånd i Melilla.

På andra sidan checkpointen, på denmarockanska sidan, ligger en hamn som till-hör staden Nador, belägen några mil väster-ut. På gatorna går det att se åsnor som slä-par lokalproducerade grönsaker på små trä-vagnar. Kaféerna är fulla av män som ärutan arbete. Priserna är en bråkdel av Melil-las. En marockansk man på stranden säger

att han försörjer sig på att plocka och säljamusslor. Han berättar att han har försöktsimma till spanska fastlandet från båtar vidupprepade tillfällen. En gång lyckades han,men han blev upptäckt och deporterad till-baka till Marocko.

Muren mellan Melilla och Marocko stop-par migranter, men den skiljer också väl-ståndet från misären.

Björn Hedlund arbetar på en bok om gränskontroll i Europa som kommer att släppas på Atlas förlagnästa vår.

riären mot Europa

mer från söder om Sahara, men Marocko och Algeriet är också vanliga ursprungsländer.

� Melilla och Ceuta är två spanska städerlängs med Marockos kust mot Medelhavet.Båda städerna är enklaver, vilket innebär att desaknar landförbindelse med resten av Spanien.Sedan 1995 har städerna en viss autonomi somger dem möjlighet att stifta sina egna lagar.

� Ceuta och Melilla är omgivna av murar somsyftar till att hindra migranter från att ta sig in i städerna. Europeiska unionen har finansieratmurarna med ett riktat stöd på 20 miljoner euro.

� Melilla har en befolkning på cirka 70 000invånare. Befolkningen är etniskt och religiöstblandad. Den största befolkningsgruppen ärspanska kristna. De flesta muslimer är berber.Det finns också en betydande judisk minoritet.

� Melilla har ett flyktingläger som kallas för”Citi” vilket betyder ”staden”. Lägret drivs avspanska immigrationsmyndigheterna men storadelar av verksamheten är utlagd på privataaktörer (allt från vaktbolag, som håller ordning,till städbolag).

� Marocko har territoriella anspråk på Ceuta och Melilla. När den spanske kungenJuan Carlos besökte staden den 6 november2007 ledde det till massiva stödmanifesta-tioner. De marockanska myndigheterna pro-testerade mot besöket. Detta var första gången staden besöktes av spanska kunglig-heter på 80 år.

� Melilla har tillhört Spanien sedan 1497.

Spaniens enklaverFAKTA

2005 ersattes ett mindre staket med den nuvarande massiva muren.

Den legala maxgränsen för att vistas i lägret är ett halvår.