Embed Size (px)
DESCRIPTION
Idé, upplägg och svenska texter till en bok riktad till unga kvinnor i samarbete med organisationerna RFHL, KSAN och FSUM.
Citation preview
27
Piller kan inte bota allt
En litEn bok om stora
K NSL R
2
Förr ansågs män vara finare och bättre än kvinnor. Män hade rätt till alla känslor medan kvinnor var en enklare sorts människor med en mindre hjärna som inte kunde rymma alla de känslor som männen
hade. Kvinnor med starka känslor ansågs onormala och sjuka.Idag vet vi bättre. Pojkar och flickor, killar och tjejer, män och
kvinnor – alla har samma uppsättning känslor. Men fortfarande är samhället ofta mindre tillåtande mot flickors, tjejers och kvinnors känslor. Vi får inte prata eller skratta för högt, inte tappa kontrollen eller skrika. Och fulla tjejer är sämre än fulla killar. Tjejer döms hårdare än killar. En tjej som haft sex med någon kallas ”hora” medan en kille är en ”player”.
Ett sätt att försöka kontrollera känslor är att medicinera mot dem. Det kan vara nödvändigt i vissa lägen, men de flesta känslor har inte med sjukdom att göra. Känslorna försvinner inte med hjälp av lugnande eller antidepressiva läkemedel. Inga piller kan bota de känslor och upplevelser man inte vill ha och de tar inte heller bort orsakerna till att känslorna finns. Därför behöver den som medicinerar även få möjlighet att prata om
sina känslor. Sedan år 2000
har läkare skrivit ut cirka 110 % mer lugnande och cirka 300 %
Inga pIllEr kan bota dE upp-lEvElsEr man IntE vIll ha.
Du har just öppnat en viktig bok!
3
mer antidepressiva läkemedel till flickor mellan 15 och 19 år jämfört med åren innan. Det finns ingen anledning att tro att så många fler av oss bär på psykiska problem som behöver medicineras. Dagens tempo är högt. Kanske är det så att det inte anses okej att ha en grå dag, att inte alltid orka med eller vara på topp. Det tycks också finnas färre vuxna som vill lyssna och kan stötta när någon inte har det bra.
En lItEn bok om stora känslor vill hjälpa dig att hitta ord för dina olika känslor. Alla är vi tänkande varelser och tankarna styr en stor del av vad vi gör. När du förstår dina känslor kommer du också att förstå dig själv och din omvärld lite bättre. Den som har det svårt mår bättre av att lära sig att bita ifrån hellre än att bita ihop! Att förändra sin situation är viktigare än att dämpa och döva. Det behöver vi alla kunna, oavsett om vi är unga eller gamla. Det tar tid och är inte helt lätt. Men det går!
blI sams mEd dIna känslor! Även om du känner dig förtvivlad idag behöver du inte känna likadant i morgon. Känslor kommer och går. Tonårstiden är en period i livet när känslorna är oerhört starka. Lite längre fram i livet kommer de inte att kännas lika våldsamma allt eftersom du lär dig att hantera dem. Dina känslor är ditt sätt att uppleva livet. Man kan inte medicinera bort livet!
Stockholm i februari 2010
Sonja Wallbom Leena Haraké Lotta Partby
Innehåll.
Piller 06Stress 11Självförtroende 16Att börja om 24Vänner 26Lögner är förrädiska 29Känslor 31Är jag flata? 33Ledsen 34Sorg kan nog döda 38Rädd 40Jag kände mig död 45Ångest 46 Skam 50Jag är ingen hora! 54Skuld 56Om ändå någon kunde se mig! 60Arg 62Hat 66Kärlek 70Glad 76Hon är min glädje 82Det finns hjälp att få! 83
dEt fInns IngEn som du. Ingen som ser likadan ut, ingen som har samma röst, ingen som rör sig exakt likadant, ingen som har dina erfarenheter, ingen som kan det just du kan.
Det finns ingen som är bättre än du. Det finns ingen som är finare än du.Det finns ingen som kan ersätta dig.
allt du är utgör hEla dIg: En mycket speciell männi-ska. Allt du gör är normalt. Allt du känner är normalt. Alla dina känslor är normala – även om du inte tror det.
Men det märkliga – och helt fantastiska – är att samtidigt som vi alla är fullständigt unika som individer är vi alla väldigt lika varandra som män-niskor! Så du ska veta att du inte är ensam om det du känner. Även om ingen kan känna just precis som du.
”Försök alltid att vara den allra bästa versionen av dig själv. Aldrig en halvbra version av någon annan.”
Judy Garland,amerikansk sångerska
och skådespelerska
Du är unik!
6
Det är verkligen inte lätt att vara tonåring och på väg att bli vuxen. Man far in i och ut ur känslor med tokfart och hinner inte alltid ens fatta vad som sker. Ena sekunden mår man jättebra och nästa sekund
är allt totalt hopplöst och nattsvart. Hela livssituationen kan ibland vara svår: Det är jobbigt
hemma, lärarna begriper ingenting, det mobbas i klassen, man känner sig totalt sviken och ensam och kan inte påverka det ett enda dugg.
Det är inte heller givet att man har någon klok person i sin närhet som kan stötta och trösta. Eller hjälpa till när man inte kan påverka sin situation för att man inte är myndig eller för att man inte har tillräckligt med erfarenhet för att veta hur man ska göra. Ofta vet man inte heller vem man kan vända sig till.
kanskE dEt är I dEt lägEt man går till doktorn för att få hjälp. Det vanligaste är att gå till skolsköterskan, till vård-centralen eller till en ungdomsmottagning. Det är inte ovanligt att mamma eller pappa bokar tid hos en läkare för att de inte orkar med sin tonåring. De önskar sig inget hellre
än att få tillbaka sin snälla, gulliga flicka som hon var innan hon kom in i puberteten!
Piller är inte alltid den bästa hjälpen.
dEt är IntE gIvEt att man har någon som kan trösta.
NSnälla flickor kommer till himlen. Andra flickor kan komma hur långt
7som helst. Helen Gurley Brown, redaktör för tidningen Cosmopolitan i 32 år.
Tänk på:Är det för din skull eller för någon annans som du får lug-nande piller?
Ofta, ofta har flickor fått medicin för att någon annan inte mår bra! I synnerhet om mamma eller pappa själva har problem eller tycker livet är jobbigt på något sätt. Om doktorn då skriver ut lugnande piller eller antidepressiva mediciner blir det kanske lugnare hemma. Och precis det vill hela familjen ha – utom kanske du?
Det finns lägen i livet när du kan behöva mediciner för att känna lugn, för att få sova eller för att slippa ha ont. Under en begränsad tid kan det vara okej att ta lugnande mediciner eller sömnmedel, men du ska inte ta dem under längre perioder. Innan du får medicin ska du ta först reda på om det verkligen är det bästa alter-nativet. Man ska inte medicinera bort sina känslor. Dessutom förändrar ju inte mediciner verkligheten. Den finns där ändå.
om läkarEn vIll skrIva ut mediciner till dig, fundera lite på vad du tycker om det. Antidepressiva mediciner eller lugnande tabletter kan hjälpa dig men de har också biverkningar som du nog inte vill ha. Se faktarutan på sidan 55, där har vi räknat upp en del. Alla får inte alla biverkningar, men de flesta får några. Vi vill att du ska vara medveten om vad som kan hända.
ssrI-prEparat (se faktarutan på sidan 55) dämpar stora känslosvängningar, du blir inte lika förtvivlat olycklig och inte heller lika underbart glad. Du blir jämnare i humöret. Observera att det tar några veckor innan dessa preparat får effekt – om de får effekt överhuvudtaget – och under tiden kan du uppleva olika former av obehag, svagare eller starkare.
För vissa personer ger dessa medel lindring, men inte för alla.
8
läkarEn som skrIvEr ut ska hålla kontakt mEd dIg.
NDu kan bara göra ditt bästa. Paula Abdul, jurymedlem i American Idol.
Om du fortfarande har obehag efter flera veckor bör du sluta för då fungerar antagligen inte medicinen för dig. Biverkningarna av SSRI-preparat tycker många är värre än de humörsväng- ningar man hade innan medicinerna. Detta är också en anledning att sluta med dem.
lugnandE mEdIcInEr (se den översta faktarutan på sidan 44) kan till en början kännas bra men effekten minskar snabbt. Efter en kort tid måste du öka dosen för att få den effekt du hade i början. Även med dessa preparat förändras dina känslor och du kan få besvärliga biverkningar. Det kan vara svårt att veta om du faktiskt mår sämre psykiskt eller fysiskt av dig själv eller om det beror på tabletterna. Det finns också en risk att du får andra tabletter, högre doser eller en kombination av olika sorters tabletter för att lindra dessa biverkningar. Det är ingen bra metod.
smärtstIllandE mEdEl eller värktabletter kan också skapa beroende. De kan tyvärr också ge smärta, det vill säga de skapar nytt ont i stället för att lindra det onda du hade från början. Det är en fälla att se upp med, eftersom det mest naturliga är att ta mer smärtstillande när det gör ont.
hur ska man kunna vEta när man ska ta mediciner eller inte? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Om du kan förklara hur du mår och berätta om din situation kan en kunnig
person hjälpa dig. Ska du ha medicin ska det vara vid rätt tillfälle och med rätt dos. Och din läkare ska
9
hålla kontakt med dig och följa upp vad som sker med dig och hur du mår. Det är absolut inte acceptabelt att du bara får ett recept i handen och sen adjö!
Om ditt liv känns svårt är det allra bästa om du kan hitta någon som kan lyssna på dig och ge dig stöd, tröst och goda råd. Du ska inte behöva vakna upp en dag och känna dig som en främling för dig själv för att du inte har fått hjälp utan bara mediciner. (På sidan 83 hittar du exempel på vart du kan vända dig.)
många är vana vId att få piller av doktorn så snart de känner sig det minsta sjuka. Tänk på alla gånger när du har fått en antibiotikakur mot någon infektion. Eller när du har tagit värktabletter. Alla vill vi att det ska gå fort att bli frisk. Men man kan inte ta medicin mot att bli vuxen! Det är mycket viktigare att du lär känna dig själv allt eftersom du blir äldre. Det tar tid. Här gäller det att ha lite tålamod – och kunna lita på kloka vuxna.
Hur mycket medicin är för mycket?Du ska bara ta exakt den dos som doktorn ordinerar. Hur stor den är står på medicinförpackningen. ?
10
Bra att veta: Vad är missbruk?Missbruk är när man gång efter gång ställer till det för sig genom att använda ett beroendeskapande läkemedel (läs: drog) på helt fel sätt. Man tar t ex för många tabletter som gör att man tappar kontrollen över sina handlingar. Det kan ge problem med polisen, socialtjänsten, jobbet eller skolan.
Missbruk är också när man fortsätter med drogen trots att man vet att det är stor risk för fysiska skador på t ex lever, njurar, hjärta och hjärna.
Bra att veta: Vad är beroende? Beroende är när man inte kan vara utan sin medicin och fortsätter med ett invant mönster. Antingen vänjer man sig vid dosen (toleransutveckling) och behöver hela tiden ta en större dos för att få effekt. Eller så minskar effekten men man fortsätter ändå att ta läkemedlet som förut.
När man inte tar medicinen kan man få abstinenssymtom som t ex hjärtklappning, svettning, darrningar, ångest, minnesstörningar, känslosvängningar och sömnsvårigheter.
11
Stress är naturligt, både hos människan och djuren. De stresshormoner som kroppen utsöndrar är till stor nytta när vi känner oss hotade eller då vi måste anstränga oss lite extra. Det är inte farligt att vara
stressad – bara man inte är det hela tiden. Får man inte vila kan man till slut bli helt utmattad.
Vi kan bli lika stressade av att ha för lite att göra som att ha för mycket att göra.
om kravEn på oss blIr för höga ökar stressen snabbt. Antingen är kraven verkliga eller så tror vi att andra kräver mycket mer av oss än vad vi klarar av. Ofta ställer vi också väldigt höga krav på oss själva. Därför är det viktigt att tänka efter varifrån kraven kommer och vad vi kan göra för att minska dem. Utan stress skulle ingen få något gjort. Men man ska inte stressa i onödan!
när du är strEssad kan du ha svårt att koncentrera dig. Du har bråttom med allt, vet inte var du ska börja och det känns omöjligt att ta det lugnt. Du kan knappt sitta still, känner dig rastlös, du sover kanske dåligt och har ont i magen. Orsaken kan vara antingen något negativt eller positivt som du har
framför dig. Är du orolig inför ett prov i skolan känns stressen obehaglig – det kallas
Stress är inte farligt.
posItIv strEss är lIka tuff för kroppEn som nEgatIv strEss.
12
Måste det vara ett problem om jag är beroende?Att vara beroende betyder att man inte kan avstå från att
ta sin medicin. Du kanske inte har några direkta problem som du märker av, men din kropp påverkas! Så om du kan låta bli medi-cinen är det absolut mycket bättre för dig på sikt.
En del kan känna en hel del obehag av beroendet, de mår dåligt och känner av allt från yrsel, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och hjärtklappning till ångest – som medicinen framkallar.
?
negativ stress. Kanske är du rädd för att inte vara påläst eller så tycker du att ämnet är svårt. Ska du på första dejten med någon du verkligen gillar känns stressen mer som spänd förväntan, pirrighet och ”fjärilar i magen” – det kallas positiv stress. Det är lättare att stå ut med positiv stress – men den är lika påfrestande för kroppen som negativ stress.
om du ofta kännEr dIg stressad kan du behöva göra något för att känna dig lite lugnare. Eller snarare inte göra någonting alls. Man måste verkligen inte göra något hela tiden. Det är hälso-samt och skönt att bara vara, utan några krav eller måsten.
1. Är du stressad just nu? Försök pricka in din stressnivå på skalan här nedanför.
2. När kände du negativ stress senast? Vad var det som gjorde dig stressad? Hur kändes det?
3. När kände du positiv stress senast? Vad var det som gjorde dig stressad? Hur kändes det?
n Hur stressad är du?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10Lugn Lagom aktiv Stressad
13
4. Hur känner du dig just nu?
q Jag är glad.
q Jag är rastlös.
q Jag är lättirriterad.
q Jag är spänd.
”Stress är ett till-stånd där man inbillar sig att allt är akut.”
Natalie Goldberg, amerikansk författarinna
14
15
16
Självförtroende är att tro på sin egen förmåga. Att ha ett gott självförtroende betyder att man vill göra saker, att man vågar prova sådant man inte gjort förut. Man kan ha bättre självförtroende för vissa saker och
sämre självförtroende när det gäller annat. Självförtroendet påverkas framför allt genom bekräftelse
från andra. Får vi höra att vi är bra mår vi bättre, och får vi höra att vi är dåliga mår vi sämre.
självförtroEndEt går upp och ner och det varierar ofta från dag till dag. Det är naturligt och något vi behöver komma ihåg.
När man är ung är det vanligt att man känner sig osäker i vissa situationer och många har ett svajigt självförtroende.
När självförtroendet är som lägst tror man att man inte duger till någonting. Kanske har du ibland tänkt att du inte klarar av att göra vissa saker eller känt att ingen någonsin kommer att älska just dig?
Konstigt nog kan allt vara helt annorlunda nästa dag och det mesta kännas mycket bättre. Det är också helt normalt.
Ditt självför-troende är något du själv kan träna upp. Och det är faktiskt inte särskilt svårt –
Alla mår bra av ett gott självförtroende.
trolIgEn är du mEr krItIsk mot dIg själv än mot vännErna.
17
Vad är självkänsla?a Självkänsla är insikten om vem man verkligen är innerst inne. Att man duger och är värd att bli älskad precis som man är, utan att behöva vara duktig.
a Självkänslan grundläggs när man är ett litet barn.
a Att ha god självkänsla handlar om att utgå från det man själv anser vara viktigt och ta hänsyn till sina egna behov.
a Självkänsla är ditt eget värde sett ur dina egna ögon.
a Även självkänslan går att påverka även om den är svårare att bygga upp än självförtroendet. Ofta behöver man hjälp av någon klok vuxen.
men du måste vara envis! Det handlar inte om att göra om dig för att du ska bli duktigare eller snyggare i andras ögon. Du är jättebra precis som du är. Men med bättre självförtroende kom-mer du att se på dig själv med vänligare och mer positiva ögon. Troligen är du mer kritisk mot dig själv än mot dina vänner.
18
1. Hur är ditt självförtroende just nu när det gäller skolan/arbetet? Försök att pricka in på skalan nedan.
2. Hur är ditt självförtroende just nu när det gäller ditt privatliv? Försök att pricka in på skalan nedan.
n Hur har du det med självförtroendet?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10Lågt Lagom Högt
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10Lågt Lagom Högt
18
Den här övningen kan du göra för att bygga upp ditt självför-troende. Kom ihåg att självförtroende byggs inifrån dig själv. Därför är den här övningen bara för dig och ingen annan. Så nämn den inte för någon (om det inte är någon du verkligen litar på) och prata inte heller om den på någon blogg.
gör så här: Varje kväll under minst två veckor ägnar du 5-10 minuter åt att tänka på positiva saker som har hänt under dagen. Innan du går och lägger dig väljer du ut och skriver ner 3 saker som du har gjort, i den här boken eller i en annan anteckningsbok.
som du sEr bEhövEr dEt IntE handla om stora saker. Bara sådant som du inte brukar göra eller sådant som du vanligtvis inte lägger märke till att du faktiskt gör. (Skulle du missa en kväll är det okej, fortsätt bara nästa kväll som vanligt.)
Om du varje kväll skriver ner 3 saker har du efter bara två veckor skrivit ner mer än 40 positiva saker om dig själv. De är ett klart bevis på att du både vågar och klarar mycket mer än du kanske tror.
Det här är det första steget mot ett bättre självförtroende. Sakta men säkert kommer du att våga tro mer på dig själv!
n Skriv 3 bra saker!
De 3 sakerna kan vara: a I morse kom jag i tid till första lektionen. a Jag bad min lärare om hjälp med matten.a Jag ringde Shirin och frågade om hon ville gå med mig
på bio.
plats för anteckningar
19
20
21
n Saker jag tycker om att göraSkriv ned 15 saker som du tycker om att göra (t ex jag tycker om att gå i skogen, jag tycker om att lyssna på musik med mina kompisar, jag tycker om att kramas med min pojkvän/flickvän, jag tycker om att… ). Börja varje mening med ”Jag tycker om att...”.
”Vi ser inte saker som de är. Vi ser dem som vi är.”
Anaïs Nin, fransk-amerikansk förfat-
tarinna känd för sina dagböcker och erotiska
noveller
22
23
Bra att veta: AbstinenssymtomAbstinens är olika fysiska eller psykiska obehag som kan uppstå när man plötsligt slutar ta en drog, oavsett om det t ex är piller eller alkohol.
Bra att veta: ToleransökningÖkad tolerans är att man känner att man vill öka dosen. Det här behovet varierar mellan olika individer. Man ökar dosen för att få samma effekt som i början när man tog medicinen. Toleransökning beror troligen på att receptorerna (läs: mot-tagarna) i hjärnan blir avtrubbade och inte längre reagerar på läkemedlet.
Vad gör jag om jag får panikångest?Kom ihåg att en panikattack absolut inte är farlig, även om den kan vara väldigt obehaglig. Det är inte så lätt när man
är väldigt orolig men försök att andas lugnt några gånger. Om du andas riktigt djupt, ända ner i magen, bör du känna en lättnad. Gör så här några gånger i rad:
Andas in djupt, håll andan och räkna till 5.Andas ut långsamt och räkna till 2.
?
24
Att börja om.
J ag har svårt att läsa och skriva. Fast jag är inte alls dum. Det vet jag. Men i min förra skola var det många som trodde det. Det blev som en stämpel som gjorde att jag höll mig undan från de andra i klassen. Det var hemskt att vara ensam och ingen
lärare verkade vilja hjälpa mig. Först i sexan fick jag veta att jag hade dyslexi.
när jag skullE börja sjuan flyttade hela familjen så jag fick börja i en ny skola. Min pappa talade med skolan så de visste att jag behövde stöd. Från första dagen kände jag att en helt ny tid började i mitt liv. Jag kunde börja om på nytt och kunde släppa hela min gamla, trista historia. Det var enormt skönt!
IngEn troddE längrE att jag var korkad, jag fick hjälp på lektionerna så att jag lärde mig massor av nya saker. Jag fick till och med en egen dator. Med den var det mycket lättare att läsa och skriva, inte minst för att den ju stavar själv när man skriver.
Sanna, 17
24
25
Bra att veta: Tjejer och lugnande medel Det är vanligare att tjejer och kvinnor använder lugnande läkemedel eller sömnmedel jämfört med jämnåriga män. Män ”medicinerar” sig oftare med alkohol i känslomässigt svåra eller stressiga situationer – och allt fler kvinnor har börjat göra detsamma.
Många tjejer får läkemedel av sina föräldrar, främst av sina mammor. Lugnande mediciner och sömnmedel bör skrivas ut av läkare som har koll på vad patienten behöver. Läkemedlen bör följas upp, det räcker inte att bara få ett recept i handen.
Det allra bästa är om man kan kombinera medicinerna med samtal hos t ex en kurator på vårdcentralen eller ung-domsmottagningen.
Jag är jätterädd för att få panikångest igen. Vad kan jag göra föra att slippa?Det värsta är faktiskt din rädsla för att du ska få en ångest-
attack igen. Den är mycket värre än ångesten i sig. Den bästa hjälpen är samtalsterapi. Där får du verktyg som hjälper dig att hantera ångesten. Antidepressiva läkemedel, d v s SSRI-preparat, har också effekt men de tar man under längre tid. Kan du låta bli det ska du definitivt försöka göra det!
?
26
Kompisar, kamrater, vänner, bästisar. Det är viktigt att ha människor omkring sig som man verkligen gillar och trivs med. Tillsammans med kompisarna kan man ha en massa kul. En riktigt god vän är
någon man kan prata med om det mesta – även om sina hemligheter – och annat som känns svårt.
dEt sägs Ibland att man måste vara en vän för att få en vän. Det ligger mycket i det, för vänskap bygger på att man litar på varandra. Goda vänner är ärliga och säger till när man har gjort något bra, men också när man har gjort något mindre bra. Det är viktigt att få både uppmuntran och kritik. Vänskap handlar om att ge och ta, att båda parter får det de behöver och mår bra i varandras sällskap.
vIssa vännEr gör man sakEr tillsammans med. Man har ett gemensamt intresse som idrott, kläder eller musik. Andra umgås man kanske mest med för att få prata – om tjejer, killar, föräldrar, sex, kärlek, skolan och mycket annat.
Att prata om stort och smått är viktigt för det är tillsammans med andra man utvecklas och lär sig förstå vem man är. Samtidigt lär man sig hur andra människor tänker och känner.
Så ägna tid åt dina vänner och bry dig inte om någon säger ”tjejer gör ingenting, de pratar bara”.
Alla behöver vänner.
dEt är vIktIgt att få bådE uppmuntran och krItIk.
NDet viktigaste är att vara vän med sig själv. Utan den vänskapen kan
27
Om du ibland inte mår så bra, om det t ex är problem hemma eller i skolan, kan det vara svårt att veta vem du ska prata med. Alla sina hemligheter vill man kanske inte dela med vännerna. Och det måste man inte!
Men det är också svårt att hålla inne med sådant som känns väldigt viktigt. Då är det bra om du försöker leta rätt på någon annan som du känner förtroende för. För även vuxna är ju bra att ha som vänner. Vem vet, kanske har de också varit med om det du just nu går igenom.
har du fundErat på vIlka vuxna du ser som dina vänner? Kanske mamma eller pappa, en släkting, någon kompis förälder, en granne eller en lärare?
Om du har ett speciellt problem som du behöver prata med någon om kan du vända dig till skolsköterskan eller kuratorn. De är proffs och har dessutom tystnadsplikt! Det betyder att de inte får prata med någon annan om det du berättar, inte ens dina föräldrar.
man inte vara vän med andra. Eleanor Roosevelt, amerikansk presidentfru.
n Fundera kring vänskap1. Vad är vänskap för dig, hur är en god vän?
2. Det kan vara bra att vänner har gemensamma intressen. Om du skulle söka nya vänner, hur skulle du beskriva vad du är intresserad av?
3. Var söker du nya vänner? På internet, i klassen, på ungdoms- gården? Finns det någon klubb eller förening där du bor som kan intressera dig?
28
29
Lögner är förrädiska.m jag frågar dig om du någonsin ljugit skulle du svara nej. Där är den första lögnen! Sen kom-mer självförnekelsen, att jag bara döljer vissa delar. Men jag har absolut inte ljugit.
Ljuga är en skam. Man skäms över sin familj, över sig själv, över att man har gjort fel. Varför ljuger man då?
man hamnar I En ond cIrkEl, tror att man blir mer accepterad genom lögner. Att man inte duger som man är. Jag ljög om min uppväxt. Jag är en typisk skilsmässounge, det var ett ständigt kaos hemma. Pappa låg på soffan och mamma var aldrig närvarande även om hon var hemma.
jag sa längE tIll andra att jag hade världens bästa föräldrar. Varför? Jo, för jag skämdes! Skämdes för att jag aldrig åkt på semester utomlands, för att jag hade föräldrar som var skilda.
dEn största sannIngEn om lögner är att man ljuger för sig själv genom att ljuga för andra. Lögner är förrädiska ting, man tror att man har kontroll över dem, men det är snarare tvärtom.
Emilia, 16
O
29
30
Blir det jobbigt att sluta medicinera?Om du har använt beroendeframkallande mediciner under längre tid, kanske några månader, kan du känna obehag när
du slutar. Det kan vara riktigt plågsamt för vissa människor men för andra märks det knappt alls.
De obehag man upplever kan vara allt från sömnproblem till yrsel och ångest. Om man får ångest kan den vara värre än den ångest man hade innan man började med medicinen. När du slutar ta medicinen bör du ha kontakt med en doktor som vet hur man gör så att du får minsta möjliga problem.
?
Bra att veta: BiverkningarAlla läkemedel har biverkningar. Det betyder att förutom det de är tillverkade för att hjälpa till med finns det sidoeffekter som inte alltid är positiva.
Vill du veta mer om biverkningar för just den medicin du tar, läs på bipacksedeln som följer med förpackningen, fråga din doktor eller titta i FASS. Det är en katalog över alla läke-medel som finns på apoteket. Kolla även på www.fass.se.
31
Alla känslor är tillåtna.
Livet består av en mängd händelser och upplevelser – stora och små, roliga och tråkiga, svåra och lätta. Våra tankar och känslor hjälper oss att veta hur vi bör agera i olika situationer. När vi blir riktigt rädda får vi kraft
att slåss eller fly. Om vi är ledsna gråter vi och när spänningarna släpper känns det genast bättre. Och när vi är glada producerar kroppen ämnen som gör att vi håller oss friska och mår bra.
vIssa känslor kan vara skrämmande. Men alla är de lika betydelsefulla. Därför är det bra att lära sig acceptera alla sina känslor – även när man känner sig deppig. Ofta kan man ha flera känslor samtidigt vilket kan vara förvirrande. Om du är väldigt arg kan du faktiskt också vara rädd eller ledsen, fast det märker du nog inte just då. Att förstå hur tankar och känslor hänger ihop och hur vi styrs av dem är viktigt för att vi ska förstå varför vi reagerar som vi gör.
dEn här bokEn handlar om olika känslor och känslo-nyanser. För att du ska lära känna dig själv ännu bättre har du stor hjälp av att kunna sätta ord på dina känslor. Det blir också enklare för dig att förklara hur du känner för andra människor. Du kan lättare nå balans i dig själv och känna dig mer har-
monisk. Så var inte rädd för dina känslor utan se dem som en hjälp att förstå och tolka dig själv och
om du är arg kan du också vara rädd samtIdIgt.
32
din omvärld. Och om du kan, försök helst inte att stänga av dina känslor – t ex med tabletter – för då går du miste om den viktiga information som de ger dig. Allt det du kommer att få vara med om i livet är förknippat med olika känslor. Det är därför det är så spännande att leva!
Du känner vad du tänker. Dina sinnen – syn, hörsel, smak, doft och känsel – hjälper dig att uppfatta allt det som händer runt omkring dig. När hjärnan tolkar intrycken dyker olika tankar upp. De följs av känslor och du reagerar med att bli t ex glad, arg, ledsen eller rädd.
Det är alltså hur du tänker som styr vad du känner. Om du försöker att tänka annorlunda kommer du att märka att även dina känslor förändras. Det ger dig större frihet att bestämma vad du vill göra åt situationen – stället för att bara reagera kan du själv välja hur du vill agera.
SinnesstämningarFörutom känslor finns det sinnesstämningar. De är mer dämpade än känslorna och håller i sig längre. Man är inte ursinnig en hel dag men man kan vara sur eller irriterad. Man kan vara lugn och nöjd ganska länge men sprudlande glad är man bara kortare stunder.
Andra sinnesstämningar kan vara att man är lättretlig, positiv eller fnittrig.
Utöver detta finns även karaktärsdrag som att man har ett häftigt temperament, att man är snabb eller stillsam.
33
Är jag flata?lla andra pratade om killar. Jag kände mig utan-för, varför kände jag inte på samma sätt? Skulle jag våga säga det jag kände? Jag hade sett en tjej i parallellklassen som jag gillade så mycket. Jag vågade inte säga något men hon tittade alltid
på ett speciellt sätt på mig. Kanske kände hon som jag??!!
skullE jag våga? Jag berättade för en av mina tjejkompisar till slut. Hon sa att hon gillade mig för den jag är och att jag måste försöka. Det var så skönt när hon sa det, jag som trodde att hon skulle hata mig . Då kände jag att jag kanske skulle våga säga hur jag kände. Men det pirrade jättemycket!!!
dEt där var när jag var 14 år, nu är jag 21, och jag tänker på hur det var då. Nu vet mina föräldrar, mina vänner och det känns bara bra. Jag som var så rädd. Nu är jag öppen och är tillsammans med en tjej sedan två år tillbaka och jag mår bra och är lycklig!!!
Maya, 21
A
33
LEDSEN.
Jag är ledsenJag är nereJag är deppigJag är dysterJag är gråtfärdigJag är sorgsen Jag är vemodigJag är deprimeradJag har sorg
34
35
Tårar hjälper när vi är ledsna.Alla blir ledsna ibland. Det är normalt. Och det är viktigt att våga släppa ut sina ledsna känslor, både inför sig själv och andra. Att få gråta ut är skönt och efteråt känns det genast lite bättre. Man kan säga att tårarna är kroppens sätt att tömma ut sorgen, men lite i taget, så att våra känslor orkar hänga med i svängarna.
sorg är En naturlIg rEaktIon vid förluster och för-ändringar i livet. När någon dör, vid en skilsmässa eller en separation, om vi måste flytta eller byta skola och om någon vi verkligen gillar, bästisen eller pojkvännen, gör slut. Allt det här är stora händelser som ofta drabbar oss utan förvarning. Och de är svåra att behöva gå igenom så det är inte så konstigt att vi blir ledsna.
Alla människor är unika och alla relationer är unika. Därför upplever vi sorg på olika sätt. Ofta gömmer vi den inom oss medan vi låtsas vara glada. Ibland kanske andra runt omkring oss ser att vi är ledsna och vill hjälpa till men vet inte vad de ska säga eller göra. Om de drar sig undan blir vi lämnade kvar ensamma med vår sorg. Då kan det vara svårt att släppa den och gå vidare.
dEt bästa sättEt att bEarbEta sin sorg är att ge den tid, ha tålamod med sig själv, försöka att sätta ord på känslorna och prata med någon man känner sig trygg med. Men om den man verkligen behöver få prata med inte längre är närvarande, om den personen har dött eller om man har förlorat kontakten, vad gör man då? Det är fortfarande lika viktigt att du får säga vad du
NSkratt genom tårar är min favoritkänsla. Ur filmen ”Steel Magnolias”.
36
har på hjärtat. Så känn efter vad du vill ha sagt och säg det. Du kan göra det högt för dig själv, måla dina känslor på ett papper eller skriva ner dem. Det är bra om du kan aktivera dina sinnen, byta ut tankar och känslor mot något du kan se och ta på, som en teckning eller ett brev (även om du sedan inte kan skicka iväg brevet).
när du vIll hjälpa någon annan som är ledsen – lyssna med hjärtat, inte med huvudet. Försök att ge stöd istället för att trösta. Att få höra att man ”inte ska vara ledsen” när man är ledsen hjälper inte. Ofta behöver man bara få veta att någon finns där och är beredd att lyssna om man vill prata. Att känna sorg är inget problem som ska lösas, det är en naturlig del av livet. Visst kan livet kännas hopplöst ibland, men aldrig meningslöst!
Man kan vara ledsen på olika sätt.När man är ledsen kan det kännas på många olika sätt. Om du märker att du har koncentrationssvårigheter, humör-svängningar, känner trötthet, har minskad aptit eller om du får plötsliga vredesutbrott bär du kanske på en sorg.
Fundera över vad det är som har hänt som har gjort dig ledsen. Sätt ord på känslorna och prata med någon du litar på om hur du mår. Och gråt gärna en skvätt då och då, det hjälper mer än du tror!
”The way I see it, if you want the rain-bow, you gotta put up with the rain.”
Dolly Parton, amerikansk artist
1. Är det något du är ledsen för just nu? Vad är det och hur känns det?
2. Om det är någon du skulle vilja prata med om att du är ledsen – men som inte är närvarande, vad skulle du vilja säga till den personen? Tänk dig att du skriver ett brev till honom eller henne.
n Är du ledsen?
37
Sorg kan nog döda. in bästa vän blev sjuk när vi var 15. Vi hade känt varandra sen lågstadiet. Sara fick leukemi, fast det visste man ju inte direkt. Hon hade varit blek och trött ett tag. Det gick fort. Hon åkte in och ut på sjukhus,
ibland bara för någon dag och senare längre perioder. Jag försökte vara hos Sara när jag fick men när hon blev
sämre var det svårare att hålla kontakten. Vi messade länge men sen blev messen från henne till mig kortare och kortare. Redan där tror jag att jag började sörja henne.
En morgon kom mamma in till mig i mitt rum och berättade att Sara hade dött under natten. Jag började gråta. Det värkte i hjärtat, en värk som inte kunde komma ut hur mycket jag än grät. Jag var hemma från skolan den dagen och min mamma var hos mig. Vi pratade och grät hela dan, gråten kom nästan hela tiden, fast liksom i stötar. Mellan stötarna kunde vi prata.
sEnarE på dagEn tog vI en promenad. Det jag minns var att jag såg så många färger, att jag kände dofter och hörde mas-sor av ljud. Det var som om jag hade blivit mer känslig. Det var skönt och mildrade sorgen lite så den inte gjorde så ont. Efter ett tag kom sorgen tillbaka, så klart med full kraft.
Idag är dEt mEst saknad efter Sara jag känner och den klarar jag av. Men jag tror faktiskt att man kan dö av sorg. För det gör så ont att hjärtat kan brista.
Sussie, 19
M
38
39
Bra att veta: Smärtstillande läkemedelRegelbundet bruk av smärtstillande medel är vanligare än man tror. Det gäller både receptfria och receptbelagda medel. Ofta startar bruket på grund av tillfällig värk men kan övergå i slentrianmässigt intag som kan leda till direkt missbruk. Några exempel på värk-tabletter:Receptbelagda: Treo Comp, Citodon, Tradolan, Tramadol och Tiparot. Receptfria: Ipren, Alvedon, Magnecyl, Bamyl och Treo.
40
RÄDD.
Jag är ängsligJag tvekar Jag är orolig Jag är vaksam Jag är fegJag känner mig nervösJag är räddJag är vettskrämdJag är panikslagenJag har fobi
41
Alla är rädda för samma sak.
NDen som kan se genom rädslan känner sig alltid trygg. Kinesiskt ordspråk.
Rädslan varnar oss. När vi möter något som vi tror kan vara farligt blir vi rädda. Musklerna spänns, vi andas snabbare och kroppen gör sig beredd att antingen fly eller slåss. Rädslan är viktig, den gör oss försiktiga och mindre dumdristiga. Om du lär dig att snabbt känna igen situationer när du blir rädd kan du enklare undvika dem.
du vEt säkErt hur dEt känns när du blir rädd, allt från att du känner lite oro till att du är helt vettskrämd. Det finns många nyanser i rädslan och du har nytta av att lära dig hur du reagerar i olika situationer. När du förstår varför du blir rädd styrs du inte längre av känslan. Då mår du betydligt bättre.
Men det är också viktigt att våga gå emot sin egen rädsla. Att göra saker trots att man är rädd. Om vi låter rädslan styra vad vi gör och inte gör kan den till slut nästan förlama oss. Den som har spindelfobi vågar kanske inte ens gå en promenad i skogen. Är man rädd för att prata inför grupper vågar man kanske inte hålla föredrag inför klassen eller träffa nya människor. Med tiden blir livet rätt instängt och ensamt.
att gå Emot sIn rädsla är svårt. Ett bra sätt att träna är att ta små steg. Säg att du är bjuden på en fest. Du vet vilka som kommer dit men ingen av dina nära
dEt som skräm-mEr oss allra mEst är att blI övErgIvna.
vänner kommer att vara där. Din träning i att gå emot rädslan blir att du bestämmer dig för att gå på festen men ger dig själv friheten att gå hem när du vill. Känner du bara för att stanna en liten stund är det helt okej. Huvudsaken är att du gick dit! Nästa gång du blir bjuden kommer du ju att redan ha träffat flera av de andra. Då har du tagit ett steg till.
dEt är bra att komma Ihåg är att ALLA människor är rädda. Det som skrämmer oss allra mest är att bli övergivna, att inte få vara med i gemenskapen, att hamna utanför en grupp. Så alla är vi rädda för samma sak. Och ingen vill göra bort sig inför andra. Så om du är rädd för att prata med någon, tänk på att den andra kan känna precis likadant. Du är inte ensam!
n Vad är du rädd för?1. När brukar du bli rädd? Är det t ex när du ska redovisa ett grupparbete, träffa människor du inte känner eller gå genom parken när det är mörkt?
42
4. Känner du igen dig i något av dessa påståenden?
q Jag är ofta väldigt rädd.
q Jag tänker sällan på att jag är rädd.
q När jag är orolig vet jag oftast varför.
q Jag är rädd för framtiden.
q Jag har bra koll på hur jag mår.
2. Nämn något du kan undvika så att du slipper känna rädsla?
3. Tänk på något som du är rädd för och som du kan träna på att göra ändå, t ex att prata inför klassen eller med någon du inte känner. Fundera på vad du kan göra för att gå emot rädslan – försiktigt och med ett steg i taget.
43
44
Bra att veta: Beroende av läkemedelFör att patienterna ska slippa bli beroende uppmanas läkare att skriva ut beroendeframkallande läkemedel enbart för kortare tidsperioder. Hur pass farligt detta beroende är och hur fort det uppstår är det ingen som riktigt vet. Det finns de som använt den här sortens läkemedel under flera år utan att få några besvär, medan andra snabbt utvecklar svåra beroenden.
De flesta experter anser att risken för att utveckla ett beroende med toleransökning (se sid 23) är så stor att man inte bör ta dessa medel längre än en kortare tid, kanske bara 2-3 veckor.
Bra att veta: BeroendeframkallandeLugnande och sömngivande medel är beroendeframkallande. Det är också vissa receptbelagda smärtstillande medel. (Se Bra att veta på sidan 39.) De lugnande och sömngivande medlen brukar med ett samlingsnamn kallas benzodiaxepin-er eller benzodiazepinliknande. Några exempel är Alopam, Apodorm, Apozepam, Halcion, Iktorivil, Imovane, Oxazepam, Serepax, Sobril, Stesolid, Stilnoct, Temesta, Trialozam, Valium, Xanor och Zopiklon.
Vågar jag köpa läkemedel på nätet?Svaret är helt klart nej! Det har visat sig att 96 av 100 nätapotek inte är seriösa. Det finns helt enkelt ingen koll
ännu på vad de säljer. Det kan vara vilka gifter som helst. Och de är bara ute efter att tjäna pengar. De bryr sig inte om att hjälpa dig även om det kanske kan verka så.
?
45
Jag kände mig död.
D et började när jag var 14 år. Vi träffades på som- maren. Han var så underbar! Köpte fina saker och tog ut mig på sånt som mina vänner aldrig gjorde. Han var lite äldre, men det var ju bara häftigt!
Sen kom det första slaget, en lätt smäll över kinden. Chock??!! Hur hamnade jag här? Ånger i hans ansikte och jag skämdes för att jag tvivlade på honom. Så klart att han ångrade sig. Det var ju inte meningen, han blev ju bara så arg.
dEt skullE bara blI värrE. Slagen blev hårdare, han sparkade på mig när jag redan låg. Ibland kunde han tvinga mig att ha sex med honom. Jag tänkte att det var ett sätt att be om ursäkt. Så här höll det på i fyra år!!
Min vändpunkt blev när han låste in mig i ett rum till- sammans med honom och kastade mig mot alla fyra väggarna, sparkade mig i huvudet och drog sönder min läpp. Någonstans kände jag mig mer värdefull än så här, jag förtjänade inte detta. En av hans kompisar kom in i rummet och jag smet ut. Jag låg utanför hans hus och kände mig död. Jag visste att han inte kunde följa efter, han hade ju sin fotboja.
dEt tog tId för mIg att helt och hållet få honom ur mitt system, han var ju mitt liv. Jag var värdelös utan honom. Jag åkte in på akuten med hjärnskakning. Men den största skadan satt i själen. Det som jag är mest förundrad över är att jag aldrig polisanmälde honom, jag försökte, men jag var så förbaskat RÄDD hela tiden.
Tuija, 2045
46
ÅNGEST.
Jag är rastlösJag kan inte sitta stillaDet är tungt att andasDet trycker över bröstetJag oroar mig för alltJag tappar tidenJag vet inte vart jag ska ta vägenJag håller på att bli galenJag har panik
47
Ångest är en stark känsla som tar sig olika fysiska uttryck. Det kan vara allt från oro, en klump i halsen och yrsel till hjärt- klappning, svettningar och tryck över bröstet så att det känns svårt att andas. Dessa känslor vill man helst fly ifrån eftersom man blir otroligt rädd. Man kan till och med tro att man håller på att dö.
Du kan uppleva att du håller på att få en hjärtattack, att du håller på att bli galen eller att du är på väg att tappa kontrollen över hela ditt liv. Man blir ofta rädd för att ångesten inte ska släppa eller att den ska komma tillbaka – och bara rädslan kan framkalla nya attacker. Rädslan för ångesten är ofta mycket värre än själva attacken.
ångEst styrs av dEn dEl av nervsystemet som inte går att påverka med viljan. Därför kan man känna sig ensam, uppgiven och till och med deprimerad – och helt maktlös. Men kom ihåg att ångest inte är farligt, bara förfärligt obehagligt.
många männIskor kännEr stark rädsla eller ångest någon gång i livet, vissa oftare än andra. Skillnaden är att vid rädsla vet man oftast vad man är rädd för. Men när man känner
ångest hittar man inte alltid orsaken. Ångesten kan plötsligt dyka upp utan att man vet varför. När vi är
Ångest är vanligare än man tror.
ångEstEn kan plötslIgt dyka upp utan att man vEt varför.
rädda försöker vi undvika det som skrämmer oss men när det gäller ångest försöker vi först och främst undvika den obehag-liga känslan.
dEt är vIktIgt att du lär dIg varför du reagerar som du gör och kommer underfund med vilken händelse som kan ligga bakom attacken. Respektera dina känslor och försök att sätta ord på dem. Prata med någon du har förtroende för. Det kan vara en klok vuxen som är bra på att lyssna. Men det kan också vara skolsköterskan, kuratorn, en präst eller en terapeut, någon som är proffs på att hjälpa till att hitta orsaken till problemet. Och kom ihåg att aldrig, aldrig skämmas för din ångest!
1. Försök beskriva din ångestkänsla. Blir du t ex jätterädd, arg eller förtvivlad?
2. Efteråt, kan du se vad det var som orsakade ångesten?
n Hur ser din ångest ut?
48
Min ångest
3. Går det att rita ångest? Hur skulle den i så fall se ut?49
50
SKAM.
Jag gör jämt bort migJag är besviken på mig självJag ångrar migJag skämsJag känner mig förödmjukadJag känner mig ofta uruselJag känner skam
51
”Alla människor är lika i värde och rättigheter.” Så lyder den första artikeln i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Men som människor nedvärderar vi ofta oss själva på olika sätt. Vi skäms och vi känner skam. Det är en känsla som är så enormt stark och förbjuden att vi inte kan dela den med någon annan i hela världen, känns det som.
När man skäms känns det ofta som att ”jag är den enda som har gjort något tokigt, sagt något dumt, varit klumpig eller gjort något så att min familj skäms för mig”. Då är det bra att veta att nästan ALLA har liknande saker som de skäms över. Precis som du har de stängt in sina skamkänslor utan att kunna prata med någon.
dEt är IntE bra att vI I vårt samhälle inte kan tala om skuld eller skam, eftersom det allra, allra oftast inte är något särskilt märkvärdigt. Ofta handlar det om saker som vi faktiskt inte kan påverka – utseendet, familjen, hemmet eller att vi inte har råd eller möjlighet att göra eller köpa vissa saker. Men det kan också handla om mer eller mindre stränga regler inom familjen eller släkten. Bryter man mot dem utsätts även grup-pen för skam. Om du känner igen dig i det här och vill prata med
någon kan du titta på sidan 83 i bok-en. Du bestäm-mer själv vad du vill berätta och den du vänder dig
Alla skäms ibland.
dEt kan också handla om stränga rEglEr Inom famIljEn.
52
Så säger FN om kvinnodiskriminering.”Uttrycket ‘diskriminering av kvinnor’ avser varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som har till följd eller syfte att begränsa eller omintetgöra erkännandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller med-borgerliga området eller något annat område för kvinnor, oberoende av civilstånd och med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, eller åtnjutandet eller utövan-det av dessa rättigheter och friheter.”
FN:s kvinnokonvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 1 (1979)
till har tystnadsplikt . De har pratat med många andra i samma situation och kan ge dig råd och hjälp. Det är din rättighet!
om dEt är något du har gjort eller sagt och som du skäms lite över (det ska inte vara något jättestort), välj någon som du tycker om och litar på och berätta om det. Lägg märke till hur han eller hon reagerar. Någon som verkligen tycker om dig kommer förmodligen att nicka igenkännande och sedan berätta om något de har varit med om och som de har skämts för.
dEt är sunt att känna skam. Det hjälper oss att rätta till våra misstag. Men vi ska bara skämmas när vi vet att vi verkligen har gjort något fel. Då ska vi be om förlåtelse, tänka igenom vad vi har lärt oss och sedan lämna det bakom oss. Att gå omkring och bära på skammen gör ingen nytta och är plågsamt. Och du ska aldrig någonsin behöva ta emot kritik för vem eller hur du är. Vi är alla lika mycket värda och alla har vi rätt att själva bestämma vilka vi är och hur vi vill leva våra liv.
1. Om du skäms över något, vad är det och vem skulle du kunna prata med om det?
2. Om du känner dig besviken på dig själv, vad beror det på och vad kan du göra för att komma över den känslan?
n Känner du skam över något?
3. Vilken färg har skam för dig? Måla i cirkeln och se om färgen känns rätt.
53
54
Jag är ingen hora!
J ag satt bredvid min kompis Omar på rasten i skolan. Min bror fick se mig och han blev galen. Han sa att jag var en hora och att han skulle berätta för pappa. Jag blev jätterädd, Omar är ju bara en av mina vänner. De tror alltid ”de värsta
grejorna” om mig. Fast jag inte gör något.
dE kollar mIg jämt, vem jag är med, vart jag skall gå och med vem.
De andra i klassen kan vara med sina kompisar efter skolan, åka in till stan eller gå på disco men jag får inte vara med utan måste alltid gå hem direkt. Ta hand om mina småsyskon och sitta och titta på teve från mitt hemland och vara med släkten.
Nu har de börjat prata om att vi skall åka dit i sommar.
på nättErna vaknar jag och tänker: Tänk om de har bestämt sig för att gifta bort mig med min kusin?????
JAG VILL INTE!!!!!!!!!!!!!!!!Varför får jag inte bestämma över mitt eget liv?
Mitra, 16 år
54
55
Bra att veta: SSRI-preparatSSRI-preparat är en grupp antidepressiva läkemedel. De används när man vill hjälpa patienten ur t ex en depression. De skrivs mycket ofta ut idag. Det finns flera läkemedelssorter som läkemedelsföretagen ger ut under olika namn. Det är namnen inom parentes du ser på receptet. Några exempel (preparat och läkemedelsföretagens produktnamn):Fluoxetin (Fontex, Prozac, Sarafem)Sertralin (Zoloft, Sertranatl)Paroxetin (Seroxat, Paxil)Fluvoxetin (Fevarin, Fluvosol, Luvox)Citalopram (Cipramil, Celexa)Escitalopram (Cipralex, Lexapro, Seroplex)
Bra att veta: SSRI-biverkningarVanliga biverkningar är viktförändringar (ökning eller minsk- ning) samt darrningar, yrsel, illamående, muntorrhet, minskad sexdrift, problem med att få orgasm och en känsla av att leva i en “bubbla”, d v s att man känner sig avstängd och inte har kontakt med sina vanliga känslor.
Blir alla beroende av alla mediciner?Nej, inte alla. Vissa tycks kunna använda mediciner under lång tid utan att få problem medan andra snabbt kan bli
beroende. Det går inte att på förhand veta om man tillhör dem som blir beroende. Ju tidigare man tar sig ur ett beroende, desto enklare blir det. Du bör försöka leva utan att ta piller, du får ut mycket mer av livet då!
?
56
SKULD.
Inget är mitt felJag känner mig skyldigJag har dåligt samveteJag har inte gjort det jag bordeJag tar ansvar för vad jag gjortJag är en dålig människaJag känner skuld Allt är mitt fel
57
Skuld är en känsla vi alla bär på.
många runt-omkrIng oss ställEr stora krav.
Det finns mycket som kan orsaka känslor av skuld hos oss. Men det är stor skillnad på att känna skuld och att ha skuldkänslor, och det är inte alltid så lätt att se skillnaden. Men det finns en stor skillnad!
Alla har ibland anledning att känna skuld för att man har gjort fel. Kanske har du sagt något du inte menade eller så har du inte gjort något du har lovat att göra. Du kan också känna skuld om du sviker dina principer och går emot något du innerst inne tycker är rätt och riktigt. Det kan vara att prata bakom ryggen på en vän, att fuska på ett prov i skolan eller ljuga om någonting. Men sådant går oftast att reda ut och man kan rätta till de saker man känner skuld för. Man kan be om förlåtelse, man kan ångra sig och försöka gottgöra den man gjort fel mot.
dE flEsta av oss vEt också hur det är att ha skuldkänslor. De bygger på din egen uppfattning om vad du tror att andra förväntar sig av dig. Det kan vara både uttalade eller outtalade krav som du försöker leva upp till. Men de stämmer inte alltid överens med verkligheten.
Många runtomkring oss ställer stora krav – föräldrar, lärare, syskon och kompisar. De personer som ger oss de starkaste
skuldkänslorna är oftast de som står oss allra närmast. Om du engagerar dig i andra människors
58
behov och förväntningar är det lätt hänt att du drabbas av skuldkänslor.
för att rEda ut vad som är att känna skuld och vad som är att ha skuldkänslor kan du ställa några frågor till dig själv: Var jag dum? Har jag svikit? Gjorde jag fel? Om det stämmer har du kanske anledning att känna skuld och kan då försöka att göra något åt det. Alla gör vi fel ibland. Att erkänna när man har gjort något fel och acceptera sina känslor av otillräcklighet är det första steget för att komma över känslorna av skuld. Om du däremot vet att du inte med flit har försökt skada någon annan, ska du inte ha skuldkänslor.
prova att prata om skuld och skuldkänslor med någon du tycker om och litar på. Förmodligen känner den andra igen sig i det du berättar. Nästan alla känner vi skuld eller har skuld-känslor för ungefär samma saker. Oftast helt i onödan! För det ena kan vi göra något åt och det andra ska vi försöka undvika. Så snart vi pratar om det mår vi bättre.
Vad gör jag om jag inte kan sova?Tonåringar behöver mycket sömn men många sover för lite och för oregelbundet. Det bästa är om du kan lägga dig
och sova vid ungefär samma tid varje kväll. Kroppen mår bra av att leva regelbundet. Försök att gå ner i varv innan du går och lägger dig, läs lite ur en bok och ta en kopp kvällste. Ge dig – och din kropp – en timme eller två i lugn och ro innan du ska somna. Försök göra det här till en vana.
?
n Skuld eller skuldkänslor?1. Skriv ner några situationer när du har känt skuld och några andra situationer när du har haft skuldkänslor. Hur skulle du beskriva skillnaden mellan de två känslorna? Vad gjorde du för att komma över skulden du kände? Och hur blev du av med skuldkänslorna?
2. Gör du ibland saker för att du känner att du ”borde”? Vad då?
3. Trivs du med dina vänner? Eller träffar du dem mest för att du känner att du ”måste”, för att du inte vill såra deras känslor?
59
60
Om ändå någon kunde se mig!
ekräftelse! Jag behöver bekräftelse. Det är som en drog. Att jag ser bra ut, att jag är en bra person och att jag duger som jag är. Och hur får man enklast bekräftelse?
För mig var det att ha sex. Jag blev tillgänglig för killar men egentligen var det inte jag. Så fort jag träffade en kille tänkte jag direkt att vi skulle bli tillsammans. Jag gav hela min kropp och själ till honom. När vi väl hade sex så kändes det så bra. Jag kämpade för att vara så sexig som möjligt och gjorde allt han ville. Till slut kände jag ingenting och började gå på automatik. Ett stycke kött. Det gjorde ont för det var inte det som jag egentligen ville.
alla mIna rElatIonEr har handlat om sex. När jag var tillsammans med någon kille kunde jag gå och ha sex med en annan kille utan dåligt samvete. Det spelade ingen roll för någonstans därute fanns den första kyssen, första beröringen, första sexet som alltid känns så bra. Jag började dricka mycket, sex och alkohol hörde ihop. Det ena hjälpte mig att komma över det andra.
Det gick så långt att jag började jobba på en strippklubb. Jag fick betalt för att göra något som fick mig att må bra. Sjukt kan jag tycka idag, härligt tyckte jag då!
Till slut började jag känna hur dåligt jag mådde och att jag sårade människor runt omkring mig. Jag smittade min pojkvän med klamydia två gånger. Jag har haft både klamydia och mykoplasma och kände att jag blev äcklig.
B
60
61
OM ändå någon kunde se mig, den lilla prinsessan, under allt smink. Om bara någon ville dra fingrarna genom mitt hår tills jag somnade. Men ingen som klappade mig till sömns, istället var det blödande underliv, bråk in till sent på natten och ett samvete som ständigt bankade på dörren. JAG KUNDE ALDRIG SÄGA NEJ TILL SEX!!!!! Varför???
för att jag InnErst InnE inte tyckte om mig själv. För att jag ständigt sökte någon som talar om för mig att jag duger precis som jag är. För att jag skäms för allt jag gjort. Jag klarade inte av att säga det till mig själv då men en kurator hjälpte mig.
jag har bEarbEtat mItt självdestruktiva beteende. Det jag gjorde gör fortfarande ont, men jag är på rätt väg. Jag SKA komma ända fram!
Frida, 20
61
62
ARG.
Jag är irriteradJag är surJag är upprördJag är argJag är ilskenJag är förbannadJag känner vrede Jag är skitförbannadJag är rasandeJag är ursinnig
63
Ilska är en positiv kraft.
släpp ut rätt mängd IlskavId rätttIllfällE.
NVad här ser ut, har du haft inbrott? – Nej, jag har haft utbrott. Okänd
Man kan bli arg om ingen lyssnar eller om man känner att man inte kan påverka sitt liv. Ofta har man en bra anledning att bli arg. Ilskan visar vad du vill och vad du är beredd att acceptera. Att lära känna igen sin egen ilska och förstå skillnaden mellan ”småsur” och ”ursinnig” är en bra hjälp.
När vi blir arga ökar pulsen och blodtrycket höjs. Kroppen blir spänd, du känner dig varm och pulsen dunkar i öronen. Det är viktigt att du förstår VAD du blir arg på och VARFÖR du blir arg så att ilskan inte går ut över fel person. Det finns också gränser för HUR arg du bör bli. För mycket ilska kan skrämma andra och det leder inte någonstans.
alltId arg? många ExplodErar för minsta småsak. Får de inte som de vill skriker de och kastar saker. De kan oftast inte uttrycka i ord vad de känner. Kanske har de växt upp i en familj där man måste bli urförbannad för att någon överhuvudtaget ska lyssna.
aldrIg arg? vIssa döljEr sIn Ilska eller vänder den inåt. När andra skriker eller slår i dörrar blir de istället rädda eller tyst irriterade. I deras familjer är det troligen inte tillåtet att
visa ilska. Den sortens ”tyst ilska” stannar kvar länge i kroppen. Om man aldrig blir arg kan
64
man få t ex huvudvärk eller magkatarr. Det är hälsosamt att få bli arg.
Tjejer får ofta höra att det viktigt att vara ”snäll” och ”lydig”. Det anses inte ”fint” att tjejer visar ilska. Men du har rätt att bli arg när det behövs. Lär dig att använda din ilska på rätt sätt när du känner dig orättvist behandlad eller hamnar i bråk med någon.
I början, när du vIsar dIn Ilska kan det verka lite över-drivet, helt enkelt för att det känns ovant. Du behöver träna på att släppa ut rätt mängd ilska vid rätt tillfälle. Det tar lite tid, men du lär dig med tiden!
Kan hjärnan skadas av lugnande mediciner?Sannolikt skadas inte hjärnan av lugnande medel. När man
har slutat med läkemedlen försvinner deras verkan. Men medan man tar dem kan många biverkningar ibland uppfattas som nya psykiatriska symptom. Man kan t ex bli yr, få ökad ångest, få ont i kroppen på olika sätt. Då kan det vara klokt att tala med doktorn om man ska försöka sluta med tabletterna och inte gå upp i dos eller få ett nytt preparat.
Men om man kombinerar lugnande mediciner med alkohol, då kan det bli riktigt farligt, till och med livshotande!
?
n Hur hanterar du din ilska?1. I vilka situationer brukar du bli arg? Varför blir du arg just då?
2. Hur skulle du vilja reagera när du blir orättvist behandlad?
3. Hur gör du när du blir riktigt arg?
q Jag biter ihop och tiger.
q Jag bara skriker rakt ut.
q Jag säger ifrån på skarpen.
q Jag säger ifrån lugnt.
q Jag går undan och funderar över det som hänt.
65
66
HAT.
Jag tycker väldigt illa omJag är tvärförbannadJag känner mig fientligJag är oförsonlig Jag tål inteJag föraktarJag avskyr Jag vill hämnas Jag hatar
67
Hat är en farlig känsla.
dEn som hatar kan IntE sluta tänka på sIn fIEndE.
– Jag hatar dig! Säkert har du någon gång hört det, och själv också sagt det. När man blir riktigt arg är det lätt hänt. Men är det verkligen fråga om hat? Det är stor skillnad på att vara jättearg och att känna hat.
Någon har sagt att ”hat är lika intensivt som kärlek – fast utan värmen”. Det ger dig en bild av vilka passionerade känslor både kärlek och hat är. Den som älskar kan inte sluta tänka på sin älskade. Den som hatar kan inte sluta tänka på sin fiende.
hat kan lIknas vId ”stElnad Ilska”. Den som hatar vägrar att släppa taget om sin ilska. Man lever i det förgångna och varje gång man tänker på det som hänt väcks hatet igen. Man ser sig själv som ett offer, hatkänslorna växer och man vill hämnas. Med hat följer ibland en känsla av makt och kraft. Kanske märker man inte ens när hatet tar över och börjar styra hela ens liv.
allt dEt här gör hat till en mycket farlig känsla. Men bara den som känner hatet kan bestämma sig för att sluta. Om du hatar, är det du som ska släppa känslan. Kom ihåg att ingen är bara ond eller bara god. Man kan tycka illa om vad någon
har gjort utan att tycka illa om personen. Gör skillnad på person och handling!
68
Hat stjäl mycket energi. Bestäm dig för att använda den energin för att komma över ilskan och istället lära dig något om dig själv och andra människor.
När du inte längre orkar med alla negativa tankar, när du känner att du vill se framåt och längtar efter förändring i ditt liv, först då kan du släppa hatet och gå vidare. Det är inte lätt och det tar tid men kan du klara det är du en vinnare!
Om mitt hat vore en flod.Försök att se ditt hat som en brusande flod och prova hur det känns när du läser den här texten för dig själv:
”Många små bäckar av ilska och oförrätter har skapat en stark flod av hat inom mig. Min ilska svämmar över alla breddar, den väller fram och inget eller ingen kan längre stoppa mig. Till slut når floden fram till havet. Jag känner hur jag ska lyckas fylla hela havet med vrede, men havet är för stort. Jag försöker förtvivlat kämpa emot men allt hat som finns samlat i floden flyter ut och blir en del av det oändliga havet. Hatet späs sakta ut och vågorna vaggar mig stilla i sin famn. Floden har förvandlats till en liten droppe i havet. Hatet rinner sakta bort och det känns lugnt och skönt.”
”Du förlorar bara en massa tid på att hata andra.”
Marian Anderson, amerikansk sångerska
n Hur känns verkligt hat?1. Har du känt verkligt hat någon gång? Vad var det som hände då?
2. Hur kändes det? Försök beskriva känslan i kroppen!
3. Vad gjorde du för att stoppa hatkänslorna? Kunde du förlåta dig själv eller den du hatade?
69
70
KÄRLEK.
Jag känner mig vänligJag hör hemma härJag känner mig öppen för nya intryckJag tycker så mycket omJag beundrarJag ser upp tillJag dyrkarJag är förälskadJag är nykärJag känner passionJag älskar
71
Många känner att de blir ”hela” när de funnit sin kärlek. Det pirrar i hela kroppen och man är lugn och nervös om vartannat. Att vara nyförälskad är härligt och om man kunde välja skulle många vilja leva så jämt.
Men förälskelser kommer och går och som ung testar man sina känslor. Kanske blir man kär i någon man inte alls känner eller ens har pratat med. Det kan vara en idol man beundrar eller någon man bara har sett på ett party eller i skolan. En del har lätt för att förälska sig och är kära i flera personer samtidigt. Andra är mer försiktiga, kanske känner de sig blyga eller så är de lite rädda för kärleken.
om du vErklIgEn gIllar någon kan det vara svårt att ta första steget. Tänk om han/hon bara skrattar dig rätt upp i ansiktet!? Försök att ta reda på vilka intressen han/hon har. Då blir det lättare att börja prata och när ni sedan känner varandra lite bättre kan du föreslå att ni ska göra något tillsammans. Många kärleksrelationer börjar som vänskap!
ärlIghEt varar alltId längst, även i kärlek. Visst är det smickrande om någon gillar dig, men om du inte känner
likadant, säg det. På ett snällt sätt. Skulle någon säga samma sak till dig gör det visserligen
att lEka mEd varandras känslor mår alla dålIgt av.
Kärleken är varm och god.
72
ont, men efteråt kommer du att vara tacksam för att de sade sanningen. Att våga prata om hur man känner är alltid modigt. Men att leka med varandras känslor mår alla dåligt av.
dEt är skIllnad på förälskElsE och kärlek. När vi blir förälskade ser vi bara de goda sidorna hos varandra. Kärlek är att älska varandra trots alla fel och brister. Man kan säga att kärlek är förälskelse som har mognat. Det är inte lätt, det tar tid att lära sig och kärleken är inte lika stark hela tiden. Men det går. Det kan vara skönt att veta.
Om du inte har någon du är kär i kanske du tvivlar på om det finns någon enda människa i världen som kan bli kär i dig! För att inte tala om när den du är kär i gör slut. Det är något som drabbar de allra flesta och då känns livet svart och hopplöst. Prata då med någon som vill lyssna. Att få säga det man känner hjälper läkningen. Brustna hjärtan går att laga.
om du just nu IntE är förälskad men gärna vill träffa någon kan du fundera över vilka intressen du har. Gillar du musik, läser du mycket, älskar du djur eller håller du på med någon idrott? Ett förhållande fungerar bättre och håller längre om man har gemensamma intressen. Det är också ett bra sätt att lära känna nya människor. Och mitt ibland dem kanske du finner kärleken.
Det finns inga rätt eller fel. Den första kärleken kan dyka upp när som helst i livet. Vissa blir förälskade första gången redan på dagis medan andra träffar den ”rätta” först när de blivit vuxna. Någon hinner med många relationer i livet medan någon annan kanske bara blir kär en gång. Kärleken är inte är någon tävling och det finns inga rätt eller fel.
n Kärlek och förhållanden1. Har du blivit dumpad någon gång? Eller har du själv avslutat ett förhållande? Hur kändes det?
2. Om en kompis var kär i någon men inte vågade ta kontakt, vilka råd skulle du ge?
73
74
Testa att skriva dikt: Skriv en dikt om kärlek. Den ska innehålla orden kyss, hjärta, kär och rus.
N Kärlek får din själ att krypa ut ur sitt gömställe. Zora Neale Hurston.
75
Bra att veta: Blanda inte med alkohol!Vissa värktabletter är livsfarliga ihop med alkohol. Om de blandas kan det leda till t ex att man slutar andas (andnings-stillestånd) som verkligen är livshotande! Prata med din doktor eller fråga på apoteket.
Andra biverkningar kan du hitta i FASS. Det är en katalog över alla läkemedel som finns på apoteket, och den finns även på www.fass.se.
Obs! Ingen under 18 år får enligt lag dricka alkohol över huvudtaget!
Bra att veta: Rophypnol eller ”roppar” Rohypnol är ett ångestdämpande och lugnande preparat som är narkotikaklassat och inte längre säljs lagligt i Sverige. Numera heter det t ex Flunitrazepam eller Fluscand men kallas fortfarande ibland ”roppar”.
En del använder preparatet för att förstärka effekten av andra droger, andra använder dem för att bedöva sig, t ex för att våga begå brott. Det är även känt som ”rape drug” då man kan bedöva sitt offer vid en våldtäkt. Att ta ”roppar” kan ge allvarliga minnesluckor och preparatet används därför vid våldsbrott för att man inte ska kunna pressas till att erkänna det man gjort.
76
GLAD.
Jag tycker det känns okejJag är rätt nöjdJag är ganska gladJag känner mig fnittrigJag har roligt Jag känner glädjeJag är jätteglad Jag kan inte sluta skrattaJag är förtjustJag är lyckligJag är överlycklig
77
Glädjen är kort. Så ta vara på den!
NDelad glädje är dubbel glädje. Lao Zi, kinesisk filosof.
har du tänkt på hur snabbt man kan bli glad? Någon säger något roligt och plötsligt sprider sig glädjen i hela kroppen och man kan inte låta bli att skratta högt. Nästa sekund kan känslan vara en helt annan. Glädjen är ofta snabb, både när den dyker upp och när den försvinner. Det är viktigt att förstå att lyckan ofta består av många små, korta stunder av glädje. Därför måste de tas tillvara!
konstIgt nog har många av oss lättare att fokusera på problem och svårigheter än glädje. Att vara glad kräver större ansträngning av kroppen. Ansiktsmusklerna måste spännas rejält för att få till ett leende och för att skratta krävs en massa energi hela vägen från magen och upp till munnen. Dessutom måste hjärnan vara inställd på att tänka glada tankar och samtidigt uppfatta alla de möjligheter till skratt som finns runt omkring oss.
Vi känner alla igen lyckokänslorna oavsett om de är starka eller svaga. Glädjen kan vara allt från ett snabbt, högljutt skratt till lite längre stunder av mer stillsam lycka. Men lyckan är inte evig så det är viktigt att lära sig upptäcka alla glada ögonblick i livet. Och man måste bry sig om dem och ge dem näring. Då växer de – och blir fler!
vIssa männIskor har lättarE att vara glada eller lyck-liga. De njuter av livet oavsett vad som händer och ser till att få ut så mycket glädje som möjligt av tillvaron. Hemligheten är helt enkelt att de har lärt sig att upptäcka och uppskatta alla
78
tillfällen till att vara glada. Om du tänker efter, hur väl stäm-mer den beskrivningen in på dig? Helt och hållet? Inte alls? Eller bara ibland?
andra männIskor vErkar inte alls vara lika lyckliga. De kanske inte är deprimerade men de tycks aldrig vara så glada som de skulle kunna vara. De kan ha vant sig vid ett sorts känslomässigt mellanläge och är kanske nöjda med det. Eller så går de och hoppas på att lyckan en dag ska dyka upp, nästan som en överraskning.
Om du tänker efter, hur väl stämmer den beskrivningen in på dig? Helt och hållet? Inte alls? Eller bara ibland?
alla har vI skäl att vara lEdsna eller nere ibland, men även glädjen är en känsla vi aktivt behöver ägna mer tid åt. Man brukar säga att ”den som söker lyckan finner den”. Så fundera gärna lite mer över vad som gör dig glad – och se till att du skapar fler stunder när du känner glädje. Det kan vara att umgås med vänner, att lyssna på musik, att njuta av god mat, åka till platser du tycker om eller något helt annat. Du har inget att förlora på att ta reda på vad som gör dig mest glad.
n Vad gör dig glad?1. Har du människor omkring dig som du blir glad av att vara tillsammans med? Vad tror du att det är som gör dig glad när du umgås med dem?
2. När skrattade du senast? Vad skrattade du åt? Och vad tycker du är roligt?
79
n Medfödd lycka (50%)n Yttre omstän-digheter (10%)n Medvetna handlingar (40%)
Vill du bli lyckligare?Några av de forskare som har studerat lycka och vad som gör oss lyckliga har kommit fram till att vår förmåga att uppnå lycka är med-född till 50 % medan 10 % beror på slumpen och olika omständigheter. Det betyder att hela 40 % kan vi själva påverka!
Därför är det bra att ta reda på vad det är som gör oss glada och sedan försöka göra mer av det. Att göra ett lyckotest kan vara en bra början. Några sådana finns på internet och de är gratis:
www.lyckoprojektet.com www.happier.com
Kul klipp!Skriv ner några roliga
böcker eller filmer. Kan du ladda ner musik i mobilen eller
hitta roliga Youtube-klipp som du kan använda när du kän-ner att du behöver muntra upp dig?
1: 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: 10:
80
81
Bra att veta: All abstinens går överNär man slutar med att ta vissa läkemedel kommer ofta abstinensen. Sådana besvär går över men det kan ta olika lång tid för olika personer. Det beror på hur länge man har använt preparatet och hur mycket man har tagit, hur stor kropp man har (t ex vikt), vilken ämnesomsättning man har och om man är tjej eller kille.
Alla drabbas inte av alla symtom men de flesta får några. De är oftast inte farliga men kan vara väldigt obehagliga.
Är det farligt att ta värktabletter när jag har huvudvärk eller mensvärk? Om du får en Alvedon eller Ipren någon gång är det säkert
helt okej. Men man kan bli beroende av receptfria mediciner också så ta dem inte i onödan. Receptbelagda läkemedel är starkare. Därför är principen att man inte ska experimentera med andras mediciner. Det finns två skäl:
1. Läkaren har skrivit ut läkemedlet till en särskild person och har anpassat dosen efter just den personen.
2. Tonåringars kroppar och hjärnor växer fortfarande och är känsligare för påverkan än vuxnas. Därför är det extra viktigt att vara försiktig med vilka piller man stoppar i sig när man är ung.
?
82
Hon är min glädje.
J ag hade suttit hela vägen och gråtit av någon an ledning som jag inte kommer ihåg. Så rullade tåget in på Alviks station och jag klev av. Ensam en sen lördagskväll.
Jag såg mig desperat omkring innan jag såg henne. Min bästa vän. Hon kramade mig länge, tills jag inte län-gre kunde gråta. Jag kände mig varm och trygg. Det är glädje för mig. Inte att alltid luta mig mot någon, men att ha ett husdjur, musik, eller föräldrar det kan vara glädje. Men i mitt fall är det hon. Det är i alla fall grunden till glädje.
dEt är dEt som får mIg att njuta av de ljusa stunderna i livet. Stunderna då vi har suttit uppe till fem på morgonen och spelat sällskapsspel, alla gånger vi har skrattat åt lustiga ord, när jag släppt alla krav och bara känt mig hemma. Det är ren och skär lycka.
Lydia, 16
82
83
Det finns hjälp att få!
Det finns många ställen att vända sig till när man mår dåligt och behöver prata med någon. Prova något ställe som du tror passar dig.
Det kanske finns hjälp närmare än du tror.Kolla med skolsköterskan, skolläkaren eller kuratorn.Din familjeläkare kanske är bra eller en sköterska på din
vårdcentral. Eller varför inte en präst eller en diakon i kyrkan. (En diakon är kyrkans kurator.)
alla dEssa har tystnadsplIkt och får inte berätta för någon om vad du berättar. På sajterna hittar du även telefonnummer om du hellre vill ringa någon. Du har alltid rätt att vara anonym.
n Tjej- eller kvinnojourer:www.roks.sewww.kvinnojour.comn BUP- eller psykiatrisk mottagning:www.vardguiden.sewww.bup.nun Ungdomsmottagning: www.vardguiden.sewww.umo.sewww.rfsu.sewww.rfsl.sen Mailjourer:www.bris.se
www.bup.nuwww.tjejjour.sewww.flicka.nuwww.heder.nun Om du känner dig utsatt eller kontrollerad till exempel i din familj:www.elektra.nuwww.flicka.nuwww.heder.nun Andra bra sajter:www.rfhl.sewww.ksan.sewww.can.se
84
n Fsum www.fsum.orgTill ungdomsmottagningen kan du gå om du är mellan 13 och 23 år gammal (skillnader förekommer på olika orter.) På ung-domsmottagningen arbetar barnmorskor, kuratorer och läkare. Till ungdomsmottagningen kan du gå om du villn få råd om och prova ut preventivmedeln få gratis kondomern diskutera och fråga om sex och sexualitetn få svar på dina frågor om graviditet eller få dagen-efter-pillern prata om kärlek och relationern prata om olika livsfrågorn få någon att tala med och få hjälp av när du känner dig nere eller deprimerad eller har andra problem.
Fsum = Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar.
n KSAN www.ksan.seKSAN är alla de svenska kvinnoorganisationernas samarbetsorgan för frågor som berör alkohol, narkotika och beroendeframkallande läkemedel. KSAN arbetar främst med förebyggande verksamhet. Våra målgrupper utgörs av flickor och kvinnor i alla åldrar.
Sedan 1990-talet har KSAN utbildat tjejgruppsledare i inter-aktiva metoder, värderingsövningar och forumspel, som ett sätt att stärka unga flickors hälsa. I tjejgrupperna får flickor tillfälle att se sina möjligheter, utveckla sin beslutsförmåga och stärkas i sin stolthet över att vara tjej.
KSAN = Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor.
85
n RFHLwww.rfhl.seRFHL är ett förbund av föreningar och medborgare som till-sammans verkar för ett samhälle utan missbruk och beroende. Vi menar att staten inte tar sitt ansvar i beroendefrågorna. Man faller undan för de enkla lösningarna, sätter narkomaner i fängelse och struntar i de läkemedelsberoende.
Till RFHL kan du ringa om du har frågor om läkemedel och droger.
RFHL = Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läke-medelsberoende.
Vi som arbetat fram materialet tillsammans med Fsum, KSAN och RFHL är:Nina Vestlund, projektledare och skribent.Maria Lindberg Howard, skribent.Rikard Johansson, formgivare.
26
En viktig bok för unga tjejer!En liten bok om stora känslor vill hjälpa dig att hitta ord för dina känslor. Du behöver känslorna för att förstå dig själv och världen omkring dig. Det behöver alla kunna, ung som gammal.
Du kan behöva lugnande eller antidepressiva mediciner i perioder av ditt liv om du har det svårt och behöver hjälp. Men var försiktig. Du ska inte ta piller så fort det är jobbigt. Man ska inte medicinera bort livet. Man ska lära sig leva livet. Det är roligare och du mår mycket bättre av det!
Vi hoppas att du får glädje av En liten bok om stora känslor!
Lycka till!
