View
1
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
1
Strategi
Regjeringa sin strategi for heilårige arbeidsplassar i fiskeindustrien
Nærings- og fiskeridepartementet
2
Innhold1 Innleiing ................................................................................................................ 3
1.1 Bakgrunnforstrategien ............................................................................. 31.2 Føresetnadeneforogoppbyggingaavstrategien................................... 3
2 Status for norsk sjømatindustri ........................................................................ 62.1 Historiskutviklingifiskeindustrien ........................................................... 62.2 Næringsstrukturogeigarskap ................................................................... 72.3 Produksjonogbearbeiding ....................................................................... 92.4 Sysselsetjing .............................................................................................. 122.5 Lønsemdogverdiskaping ........................................................................ 15
3 Forhold som påverkar talet på heilårige arbeidsplassar ............................ 193.1 Råstofftilgang ............................................................................................ 193.2 Råstoffkvalitet ........................................................................................... 243.3 Råstoffmarknaden ................................................................................... 253.4 Forbrukarkrav ........................................................................................... 263.5 Marknadstilgang ....................................................................................... 263.6 Tilgangtilkompetanse,forskingogutvikling......................................... 273.7 Konkurranseforhold ................................................................................. 29
4 Utsikteneforheilårigearbeidsplassarifiskeindustrien ............................ 31
5 Regjeringasinpolitikkforheilårigearbeidsplassarifiskeindustrien ...... 325.1 Godegenerellerammevilkår ................................................................... 325.2 Forbetraråstofftilgangforindustrien ..................................................... 335.3 Einbetreførstehandsmarknad ............................................................... 355.4 Aukakvalitetpåråstoffet ......................................................................... 365.5 Betramarknadstilgang ............................................................................. 375.6 Aukakonkurransekraftgjennomteknologiskutvikling,produktutvikling
ogautomatisering .................................................................................... 38
Forsidebilder:Øvsttilvenstre:Noregssjømatråd,fotograf:AlfBørjessonNedsttilvenstre:Noregssjømatråd,fotograf:MariusFiskumØvsttilhøgre:Noregssjømatråd,fotograf:MariusFiskumImidtentilhøgre:Noregssjømatråd,fotograf:JohanWildhagenNedsttilhøgre:Noregssjømatråd,fotograf:JeanGaumy
3
1 Innleiing
1.1 Bakgrunn for strategien
IsambandmedbehandlingaavMeld.St.10(2015-2016)En konkurransekraftig sjø-matindustri(sjømatindustrimeldinga)badStortingetregjeringaomåutarbeideeinstrategiforheilårsarbeidsplassarifiskeindustrien.Iinnstillingasiheldtnæringsko-miteenframatbetreutnyttingavråstoffetereinføresetnadforaukaverdiskapingisjømatnæringa.Komiteenvarderforopptekenavatdeifiskeripolitiskeregule-ringanefremjarkvalitetogbidregtilåaukeverdienpåsluttproduktet.Stortingetbadogsåregjeringaomåutarbeidestrategiaromrekrutteringtilfiskerinæringaogaukautnyttingavrestråstoff.
RegjeringaharfunnedetnaturlegåsjåstrategianeisamanhengmedMeld.St.32(2018-2019)Et kvotesystem for økt verdiskaping – en fremtidsrettet fiskerinæring(kvo-temeldinga).Fleireavdeimestsentraleverkemidlasomstyresmakteneharforåpåverkerekrutteringatilfiskerinæringa,erknyttetilkvotesystemet.RegjeringaharderforvaltåsvarepåførespurnadenfråStortingetomeinstrategiforrekrutteringtilfiskerinæringagjennomkvotemeldinga.Innretningaavkvotesystemetkanogsåpåverkeomfangetavheilårigearbeidsplassarifiskeindustrienogutnyttingaavrestråstoff,menhererandrefaktorartrulegvelsåviktige.Betydningaavkvotesys-temetforomfangetavheilårigearbeidsplassarifiskeindustrienogutnyttingaavrestråstoffbliromtaltikvotemeldinga,menregjeringaharitilleggvaltåutarbeideeignestrategiarforheilårigearbeidsplassarifiskeindustrienogaukaverdiskapingavmarintrestråstoff,somsupplererogutfyllerkvotemeldinga.
1.2 Føresetnadene for og oppbygginga av strategien
Fiskeri-oghavbruksnæringaereiviktigframtidsnæringforNoreg.Einberekraftigvekstinnanfordessesektoranevilskapelønsamearbeidsplassarialledelaravlandet.Fiskeindustrien,somomfattarbedriftenesomnytterfiskogannamarintråstofftilproduksjonavulikeprodukt,ereinviktigdelavsjømatnæringa.Regjeringaønskjerfleiretryggeogattraktivearbeidsplassarisjømatnæringaogisjømatindustrien.Innleiingsvismådetlikevelunderstrekastatdeterklareavgrensingarsomgjerateinvanskelegvilkomeditatdetberreblirtilbyddheilårige arbeidsplassarifiskeindustrien.Fordendelenavindustriensombaserersegpåvillfangafisk,kjemdetteblantannaavvandringsmønsterettildeiviktigastefiskeslagaogatstoredelaravdeiulikefiskekvotaneblirlandainnanforeinkortoghektiskperiodeavåret.Sterktsesongpregaråstofftilganggjerheilårigdriftvanskelegforfiskeindustrien.Deterderforføremålstenlegforbedrifteneånyttesesongbasertarbeidskraftiperiodanederråstofftilgangenerpåsitthøgaste.Underføresetnadomatdagensflåtestrukturmedeinstordelkystfartøyvarerved,atmangefiskeindustribedrifterspesialiserersegpåeittproduktellereinartogat
4
detprimærterfersktråstoffeinbruker,vildennesituasjonenhaldefram.Samtidigliggdetmoglegheiteriåaukegradenavheilårigsysselsetjinggjennomblantannalevandelagring,aukabrukavfrystråstoffogproduksjonbasertpåfleireartar.
Styresmaktenekanvedhjelpavuliketiltakleggjetilretteforatnæringakantilbyfleireheilårigearbeidsplassar,gjennomåfjerneeventuelleunødigebarrierarellerkorrigereforeventuellemarknadssviktarsomertilhinderforeisliktilpassing.Styresmaktenekanogsåstimuleretil,ellergjeredetmeirgunstigfornæringsak-tørane,åtilbyfleireheilårigearbeidsplassar.Sliketiltakvillikevelsomregelogsåinneberekostnaderogtaptverdiskaping.Eitmålomflestmoglegheilårigearbeids-plassarifiskeindustrienvilfølgjelegkunnekomeikonfliktmedandremålforfiskeripolitikkenogogsåregjeringasingenerellenæringspolitikk.Detmåværeopptilbedriftenesjølvåvurderekvasysselsetjingdeitrengforåkunnedrivelønnsamt.Hovudmåletforregjeringasinnæringspolitikkerstørstmoglegsamlaverdiskapinginorskøkonomi,innanforberekraftigerammer.Detinneberåleggjetilretteforinnovasjonogomstilling,slikatressursane,arbeidskraftaogkapitalen,blirbruktederdeigirhøgastavkastning.Regjeringaserdetderforsomnaudsyntåbalansereeinmålsetjingomfleireheilårigearbeidsplassarifiskeindustrienoppmotandremålsetjinger.
Utsiktenesjømatindustrienharforåtilbyheilårigeogtryggearbeidsplassar,ernærtknyttetilkonkurransekraftaisjømatindustrien.Konkurransekraftinneberatbedrifteneiindustrienmåvereistandtilåseljeproduktasinetilprisarsomgjeratdeipåkortsiktkanbetalemarknadsprisforarbeidskraft,kapitalogandreinnsatsfaktorarsominngåriproduksjonen,ogatbedriftenepålengresiktitilleggmåhaeitilstrekkeleglønsemdtilatdeieristandtilåfornyekapitalutstyret.Konkurransekraftaisjømatindustrienogdermedutsiktenetilåtilbyheilårigearbeidsplassarblirpåverkaaveirekkjeulikefaktorar,somvilbligåttgjennomistrategien.Nokrefaktorarkanpåverkastavstyresmaktene,medanandrefaktorarliggutanfordetstyresmaktenekanpåverke.
Eitsentraltspørsmåleromsjømatnæringasamla ståroverforeitverdiskapings-problem,elleromdeteventuelleproblemethellererkorleisverdiskapingaerfordeltmellomleddaiverdikjeda.NOU2014:16Sjømatindustrien – Utredning av sjømatindustriens rammevilkår konkludertemedatdenrelativtlågeverdiskapingaifiskeindustrieninokongradkjemavreguleringariflåteleddetsomsvekkjerlønsemdailandindustrien.Idennestrategientekeinutgangspunktiatsentralelovgitterammevilkårikkjeblirendra.RegjeringahariGranavolden-plattformaslegefastatgrunnprinsippaideltakarlova,fiskesalslagslovaoghavressurslovaliggfast.Strategienhandlarderforihovudsakomområdesomdetkanvereaktueltåvur-dereutanåendresentraltlovverk.Detteinnebersamtidigatendringarisentraleavgrensingarforhøvettilåpåverketilbodetavheilårigearbeidsplassar,fellutanforstrategien.
Sjølvomregjeringaidenneomgangikkjeføreslårendringarifiskesalslagslovaellerdeltakarlova,inneheldstrategienlikeveleinomtaleavkorleisdessesentraleram-mevilkårapåverkarkonkurransekraftaoglønsemdaifiskeindustrien,ogdermedhøvetindustrienhartilåtilbyheilårigearbeidsplassar.
5
Strategienerkonsentrertomdenspesifikkepolitikkenregjeringaharforsjømat-næringaogsjømatindustrien,ogilitengraddengenerellepolitikkenregjeringaharoverfornæringslivet.Detkanlikevelhevdastatdengenerellepolitikkentilregje-ringaervelsåviktigforsjømatindustriensomdenmeirsektorspesifikkepolitikken.Idetsomfølgjer,gisdetderforeinkortomtaleavhovudpunktairegjeringasingenerellepolitikk.
Regjeringaprioritererskatte-ogavgiftslettertilnorskebedrifterogarbeidstakarar.Sjømatindustriendregtilliksmedannanindustrinytteaveitredusertskatte-ogavgiftsnivå.Regjeringaharstyrktløyvinganetilnæringsrettaforskingoginnovasjon,samtidigmedatdeterlagttilretteforraskarebyggingavvegogbane.Regjeringaharsærlegsatsapåmarinforsking,sjømatnæringagjerdetgodtikonkurransenombreieoffentlegeforskingsmidlar,ogutbyggingavinfrastrukturersværtviktigforsjømatnæringasomerlokalisertlangsheilekysten.Regjeringasatsarpåforenklingogdigitalisering,slikatbedrifterogprivatpersonarskalkunnebrukemindretidpårapporteringogmeirtidpååskapeverdiarogarbeidsplassar.Sjømatindustriennytgodtavdette,påliklinjemedannanindustri.Blantannagårdetføresegeitkonkretarbeidforattilsynsmyndigheitersomførertilsynmedhavbruk-ogsjømat-næringabetreskalsamordnesegogdelekunnskapmedkvarandre.Regjeringaarbeiderheiletidaforåsikregodmarknadstilgangfornorskebedrifterogpro-duktblantannagjennomVerdashandelsorganisasjon(WTO)ogvedåforhandleframfrihandelsavtalar.SjømatereiavdeifremsteeksportvareneNoreghar,ogmarknadstilgangeropenbertsværtviktigforsjømatnæringa.Regjeringaførereinansvarlegfinanspolitikkforåunngååleggjepresspåkronekursenogkonkurran-seutsettsektor.Detersværtviktigforkonkurransekraftaisjømatindustrienatikkjekronekursenblirforsterk.
Førstedelavstrategienskildrarsituasjonenidagogutviklingstrekkisjømatnæ-ringa,medvektpåfiskeindustrien.Vidaredrøftarvisentralefaktorarsompåverkaromfangetavheilårigearbeidsplassarifiskeindustrien,ogvigjergreieforeksiste-randeordningarpåområdet.Avslutningsvispresenterervidelmålogtiltaksomkanbidratilatdetblirtilbyddfleireheilårigearbeidsplassarifiskeindustrien.
Omgrepasjømatindustriogfiskeindustribliridennestrategienistorgradbruktomkvarandre.Langtpåvegkandeitoomgrepalesastsomsynonym,sjølvomsjømatindustristrengttekeereitnokovidareomgrepennfiskeindustriiogmedatdetikkjeberreomfattarbearbeidingavfisk,menogsåbearbeidingavtildømesskaldyr.
6
2 Status for norsk sjømatindustri
2.1 Historiskutviklingifiskeindustrien
FiskeindustrieniNoreghargåttgjennomstoreendringardeisistetiåra.Dregvideilangelinjenetilbaketiletterkrigstida,bleidetvedhjelpavsterkoffentlegstøttebygdoppeinomfattandefiletindustriiNord-Noreg.Filetindustrienvarforventaåbidratilsysselsetjingogbusetjing,spesieltiFinnmark.Idagerdetlikevelberreeitfåtalfiletprodusentarigjen.Samtidigmedatdetharblittfærrefiletbedrifterikvitfisksektoren,haraukaoppdrettsproduksjonførttilatslaktingogbearbeidingavlaksharvakseframsomdenstørstesektoreninnanforfiskeindustrien,bådemåltiomsetningogtaletpåsysselsette.Ieitlengreperspektivhardetogsåvoreeinaukeidelenavdeipelagiskefangstanesomblirbruktetilproduksjonavkonsumpro-dukt.SjølvomdensamlasjømatproduksjonenfråfangstogoppdrettiNoregharaukamykjegjennomdeisisteåra,hovudsaklegsomfølgjeavaukaoppdrettspro-duksjon,hardetlikevelvoreeiutviklingmotateinstadigaukandedelaveksportenavbådeferskogfrystfiskerubearbeiddfisk,medandenvidarebearbeidingaskjerilandmedstørrefortrinnforarbeidsintensivproduksjon.
Fiskeindustrienhargjennomårablittutsettforstadigsterkarekonkurranse,kombi-nertmedatdenoffentlegestøttalangtpåvegeravvikla.Globaliseringogredusertetransportkostnaderinternasjonaltharmedførtatsjømatindustrieniaukandegradmåkonkurreremedsjømatindustrieniandrelandbådeiråvare-ogsluttprodukt-marknaden.Itilleggmøtersjømatindustrienhardkonkurranseiinnsatsfaktormark-naden,derfiskeindustrienmåkonkurrereomarbeidskraftogkapitalmedandresektorariNoreg.Atstadigmeiravbearbeidingaavnorsksjømatharblittflyttutavlandet,kanistorgradlesastsomeinaturlegomstillingsomfølgjeavatkorkjelønerellerlønsemdisjømatindustrienharvoretilstrekkelegetilatressursaneharfåtteitilstrekkelegavløningrelativttildenalternativeverdiendeira.Lønsemdaisjømatin-dustriensomheilskapharovertidvoresvak,sjølvomdeterskilnadermellomdeiulikesektoraneinnanforfiskeindustrien,ogogsåmellomenkeltbedrifter.
Fiskeindustrienerframleiseinviktigbidragsytartilsysselsetjingogbusetjingimangelokalsamfunnlangskysten.Eitutviklingstrekkoverhartidharlikevelvoreatdelenutanlandskearbeidstakararharauka.Idageromlaghalvpartenavdeitilsetteinorskfiskeindustriutanlandske.UtviklingamotaukabrukavutanlandskarbeidskraftskautsærlegfartetterutvidingaavEUaustoveriperioden2003–2007.Godtilgangpåutanlandskarbeidskraftharvoreviktigforfiskeindustrien,gjennomatdetharkompensertforutfordringarmedårekrutterenorskarbeidskraft.
Sjølvomhistorikkenmedtankepålønsemdikkjeerdenbeste,erdetlikevelteikntiloptimismeoginvesteringsviljeisjømatindustrien.Detfinstfleiredømepåatdetbliretablertnyeogmoderneanleggforblantannafiletproduksjon.Drivkreftenebakdenneutviklingaerblantannaautomatiseringogaukaforbrukarkravtil
7
sporbarheitogberekraftigproduksjon.Utviklingakaninnebereatfiskeindustrienistørregradogsåkantilbyarbeidsplassarsomnorskearbeidstakararoppfattarsomattraktive.
2.2 Næringsstruktur og eigarskap
Sjømatindustrienbeståravbedriftermedstorvariasjoniproduksjonsform,skala,lokaliseringogråstoffbase.Deterogsåeitstortmangfaldavulikeorganiseringar,sjølvomhovudregeleninnanfordenfiskeribaserteverdikjedaeratbedrifteneikkjeervertikaltintegrerte.Fangstbasertnæringergjennomlovomrettentilådeltaifiskeogfangst(deltakarlova)regulertslikatindustrien,medunntakavenkelteindustriaktørarikvitfisksektorensomharfåttdispensasjonfråaktivitetskravetetterlova,ikkjekangisovertakingsløyveforfiskefartøy.Industrienerderforavgrensafråoppstraumsvertikalintegreringiverdikjeda.Integrasjoninitiertavfangstleddeterderimotikkjeomfattaavlova.Deterhelleringenlovgitterammersomavgrensarorganiseringaioppdrettsnæringa.Ioppdrettsnæringaerderforeinstordelavselskapa,særlegdeiaveinvissstorleik,heilintegrerte,medkontrollpåheilepro-duksjonenfråstamfisktilmatfiskogsal.
Norsksjømatindustriutgjordei2017omlag425bedrifter,organisertunder366juridiskeeiningar,ogsysselsetteomlag11300årsverk.369avbedrifteneproduse-rerkonsumprodukt,medandeiresterandeharverksemdasiinnanforproduksjonavfiskemjølog-olje.
Industrienkangrovtsettdelastinnibedriftersombaserersegpåkvitfisk(medtorsk,hyseogseisomdeiviktigasteartane),laksefisk(somitilleggtillaksogsåomfattarregnbogeaure,aureogrøye)ellerpelagiskfisk(dermakrellogsilderdeiviktigasteartanesomblirnyttatilproduksjonavkonsumprodukt,medankolmule,lodde,augnepålogtobiserviktigeartariproduksjonenavfiskemjølog–olje).Deterlitengradavoverlappmellomsektorane.Rundttotredjedelaravbedrifteneisjømatindustrienbaserersegprimærtpåbearbeidingavkvitfisk.Eitkjenneteiknpåfiskeindustrienerathanersamansettavmangesmåbedrifter.Detteerspesielttilfelleikvitfiskindustrien.Itilleggtildeitresektoranenemndeovanforkjemfleireandresektorarsomblantannaskaldyr,somlikevelutgjereinlitendelavdensamlasjømatindustrien.
Sjømatindustrienerlokalisertlangsheilekysten,menmedeittyngdepunktidennordlegastedelenavlandet.Nordlandhardethøgastetaletkonsumbedrifter(detvilseieatdetersettbortfråbedriftersomprodusererfiskemjølog–olje),med91i2017,følgtavMøreogRomsdalmed65,Tromsmed43ogFinnmarkmed41.
Tabell2.1viserutviklingaitaletpåkonsumbedriftertilbaketil1995.Detharovertidvoreeiutviklingmotfærrebedrifteriallefylke.Samtidigharutviklingagåttmotstørreogmeireffektiveanlegg.Samlasettertaletpåbedriftertilnærmahalvertgjennomperioden,frå688bedrifteri1995til369bedrifteri2017,ogberreiløpetavdeisistetiåraertaletredusertmednærareeinfjerdedel.Denprosentvis
8
størstereduksjonenitaletpåbedrifteriperiodenvariSognogFjordane(-61pst).Finnmarkerfylketmeddenminsteprosentvisereduksjonenitalbedrifter(-28pst).
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017Nordland 163 162 157 149 142 128 121 109 102 95 95 91Møre og Romsdal
126 115 110 103 96 90 86 77 75 74 68 65
Troms 71 69 65 56 59 52 49 47 46 44 45 43Finnmark 57 57 56 61 50 49 47 43 46 40 43 41Skagerak 57 55 53 46 43 38 43 38 29 32 32 31Trøndelag 52 55 57 52 43 43 40 36 33 30 30 29Hordaland 58 60 56 54 49 49 45 38 33 30 28 28Rogaland 43 42 43 43 37 33 28 25 26 25 26 25Sogn og Fjordane
41 38 38 39 37 32 26 25 23 19 17 16
Totalt 668 653 635 603 556 514 485 438 413 389 384 369
Tabell 2.1 Utvikling i talet på konsumbedrifter i norsk sjømatindustri 1995-2017Kjelde:Nofima(2018),driftsundersøkingafor2017
Densametrendenavteiknarsegogsåinnanforkvaravdeitresektoranesombase-rersegpålaksefisk,kvitfiskogpelagiskfisk.Reduksjonenitaletpåbedrifterharvorespesieltkraftiginnanforlakseslakteria.
Taletpålakseslakteribleiredusertfråca.100rundtår2000til45i2017,trassiatproduksjonenbleibortimottredoblainnanforsameperiode.Volumetperfabrikkermeirenndoblailøpetavdeisistetiåra.Reduksjonenitaletpåreinelakseslakterierforsterkaaveinreduksjonibedriftersomdrivmedlakseslaktingikombinasjonmedandreartar,frå18i2000tiltoi2017.Slakterietsomslaktamestfiski2017,varSalmarsittanleggpåNorskagetpåFrøyamed121200tonn.NestetterSalmarfølgdeNordlaks,somi2017slakta70000tonnfiskvedslakterietsittpåStokmarknes.PåtredjeplassfølgdeLerøyMidtmed64500tonn.Gjennomsnittsslakterietslaktai2017rundt28000tonn.Detfinstframleisfleiremindreslakteri,ogi2017vardet11slakterisomslaktamindreenn10000tonn.Mowi,somharrundteinfjerdedelavnorskproduksjonavoppdrettslaks,handtertei2017heileproduksjonensinmedfemanlegg.
Innanforpelagiskkonsumindustriertaletpåbedrifterredusertmedrundt40pst.sidantusenårsskiftet.Medandetiår2000var49reinekonsumbedrifter,vartaleti2017reduserttil29.Itillegghardetvoreeinstorreduksjonianleggsombaserersegpåpelagiskfiskikombinasjonmedandreartar,frå47vedtusenårsskiftettil14i2017.Eitvelsåviktigutviklingstrekkipelagisksektorharvoredenkraftigekonsen-trasjonenpåeigarsida,derPelagiaidagerdendominerandeaktøren.I2017stoddeitrestørsteaktøranefornesten68pst.avkvantumetavmakrell,sildogloddesombleilandatilkonsum,medandeifemstørstestodfor85pst.
Kvitfisksektorenharhattdenrelativtminstereduksjonenitalbedrifter.Reinekvitfiskbedrifterbleiredusertfrå270rundtår2000til185i2017.Itillegghardetogsåhervoreeinkraftigreduksjonitaletpåbedriftersombaserersegpåkvitfiskikombinasjonmedandreartar,frå57iår2000til16i2017.
9
Boks 2.1 Produksjon av fleire artar i kombinasjon
Utviklingaovertidhargåttmotatstadigfærrefiskeindustribedrifterbaserersegpåproduksjonavfleireartarikombinasjonmedkvarandre.Utviklingaereitresultatavforretningsmessigevurderingarinæringa,ogikkjehindringarpålagdeavstyresmaktene.
Hygieneregelverketskilikkjemellomoppdrettfiskogvillfisk,menregelverketforfiskehelseogfiskevelferdinneheldnokretilleggskravknyttetilbl.a.desin-feksjonavavløpogavlivingavfiskensomogsåmåvereoppfyltitilleggtildeigenerellekravaihygieneregelverket.
Densistetidahardetvoredømepåbedriftersomsatsarpååslaktelaksogtorskvedsameanlegg.Detkangjegrunnlagforheilårigearbeidsplasser.EitdømepådetteerVikingØksnesiAlstadvåg.
Påeigarsidahardetskjeddstoreendringarinnanforalledelaneavsjømatindus-triendeisisteåra,særleginnanforkvitfisksektoren,ogsærlegknytttilatkapita-leigararmedbakgrunnfrålaksenæringakjøpersegoppikvitfiskindustrien.DeitointegrertekvitfiskkonsernaNorwaySeafoods/HavfiskogNergårdharbeggefåttnyeeigarar,gjennomatdeibleiovertekneavhøvesvisLerøySeafoodGroupi2016ogNorskSjømatikompaniskapmeddetislandskesjømatselskapetSamherjii2017.EttereigarskiftetharNergårdigjengjortfleireoppkjøp,blantannaavindustribe-driftaAkselHansenog40pst.avreiarlagetBergFiskeriselskap.EitannaoppkjøpvarLofotenViking.Insula,eitholdingselskapforKverva,somigjenharutspringetsittfråSalmar,harpåsisideervervaeinstorporteføljeavindustribedrifterinn-anfordeisisteårasomidagblantannabeståravLofotenSjøprodukter,MaxMat,BåtsfjordbruketogNordicGroup.
Eiannautviklingikvitfisksektorensomharaukapådeisisteåra,eratfleirereiarlagharetablerteignesalsverksemderpålandogovertekfangstanesjølv,utanatfiskenblirgjordtilgjengelegforkonkurransepådenordinæreauksjonsmarknaden.Fiskeindustrienellesharpåsisideikkjehøvetilåintegreremotflåteleddet,etter-somdetikkjeertillateetterdeltakarlova.Utviklingaomtalastnærareikap.5.3.
2.3 Produksjon og bearbeiding
Densamlasjømatproduksjonen(villfangstogoppdrett)iverdavari2016på171mill.tonn.1INoregbleidetisameårfiskaogoppdrettaomlag3,35mill.tonn,rettiunderkantav2pst.avdentotalesjømatproduksjoneniverda.I2018utgjordefangstogoppdrettfråNoregca.4mill.tonn.Eksportverdienavnorsksjømatvari2018på99mrd.norskekroner,einaukepå5pst.frå2017,nokosomgjerNoregtil
1 State of Fisheries and Aquaculture 2018, FAO
10
denneststørstesjømateksportøreniverdamåltivårheimlegevaluta.Sidanopp-startenpå1950-og1960-taletharhavbruksnæringautviklasegtilåblieinæringsombidregmedomlag1,5millionartonnmatfiskårleg.Laksogaureutgjernoomlag40pst.avvolumetavnorsksjømatproduksjon,ogioverkantav70pst.avverdien,ogereinviktigbidragsytarforråstofftilsjømatindustribedrifteneiNoreg.
Avsektoranesombaserersegpålaksefisk,kvitfiskogpelagiskfisk,erdetkvitfiskensomistørstgradblirbearbeiddiNoreg.Deisisteåraharomlag50pst.avdentilgjengelegekvitfiskenblittbrukttilproduksjonavulikebearbeidaproduktiNoreg,medandetresterandeblirselt/eksportertutanåhablittbearbeiddutoverslakting.Avdenpelagiskefiskenbliromlag20pst.bearbeiddiNoreg,eller30pst.omeinberreserpåandelensomgårtilkonsum.Avlaksefiskenbliromlag25pst.bear-beiddiNoreg.Figur2.1-2.3inneheldtalframtil2018,ogerbasertpåeksporttal2.
DelenavnorskkvitfisksomblirbearbeiddiNoreg,harvorenedovergåandeoverlengretid,ogeinstadigstørredelavkvitfiskenblireksportertubearbeidd.Delenbearbeiddfiskharfallejamtfrå80pst.i1994til48pst.i2018.SeierkvitfiskensomistørstgradblirbearbeiddiNoreg,deromlag70pst.avdettilgjengelegeråstoffetinngåriproduksjonavbearbeiddeprodukt.Tilsvarandetalfortorskoghyseerhøvesvis69og25pst.Klippfiskproduksjonenerdominertavseiogtorsk,somfor-klarerdenrelativthøgedelensomblirbearbeiddavdesseartane.Deterførstogfremstproduksjonenavfrosenfiletavkvitfisksomharblittredusert.Produksjonenavferskfiletharrettnokvorenokoaukandeideiseinareåra,menvekstensynestnoåhastagnert.
Figur 2.1 Brukenavkvitfisk,prosentavtotal1992–2018Kjelde:Nofima,Noregssjømatråd
2 Fisk som blir seld i den norske marknaden, er jamt over bearbeidd i større grad enn fisk som blir eksportert. Effekten av høg bearbeidingsgrad for produkt som blir omsette i Noreg på den totale bearbeidingsgraden, vil derimot vere avgrensa som følgje av relativt små volum.
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Klippfisk Tørrfisk Saltfisk Filetprodukter Ubearbeidd
11
Innanforsektorenpelagiskfisktilkonsumhareinstørredelavråstoffetgåtttilpro-duksjonavbearbeiddeproduktiseinareår.Medan37pst.avsildableibearbeiddi2000,haddedelenaukatilomlag65pst.i2018.Detteskrivsegihovudsakfråaukaproduksjonavsildelappar,medanmakrellogloddeilitengradblirbearbeidde.Næringaharlengehatteisatsingpååaukebearbeidingaavmakrell,blantannagjennomprosjektet«PelagiskLøft».Delenavråstoffetsomgårtilproduksjonavoljeellermjøl,hardeisisteårablittredusert.Mjøl-ogoljeproduktafråpelagiskindustriharlikevelaukaikvalitet,ogernohøgverdiproduktsamanliknamedtidlegare,menproduksjonenipelagiskindustrihariaukandegradblittauto-matisertogharmindreåseieforsysselsetjingaenndenmeirarbeidsintensivekvitfiskproduksjonen.
Figur 2.2 Brukenavpelagiskeartar,prosentavtotal2000–2018Kjelde:Nofima,Noregssjømatråd
Noregerdenleiandeprodusenteniverdaavoppdrettslaks.Omlag75pst.avlaksefiskensomblirprodusertiNoreg,blireksportertellerseldubearbeidd.Medeintotaloppdrettsproduksjonpåomlag1,5mill.tonn,inneberdetatdetårlegblirbearbeiddca.375000tonnlaksogaureiNoreg.DenbearbeidingasomfinnstediNoregerdominertavfiletproduksjonderomlag65pst.avdentotaleproduksjo-nenerferskefiletar,medandetresterandekvantumeterfrystefiletar.BerreéinprosentavlaksefiskenblirrøyktiNoreg.EinviktigårsaktilateinsåpasslitendelavlaksefiskenblirrøyktiNoreg,erattollsatsenpårøykelakstilEUerrelativthøg.
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
20002001
20022003
20042005
20062007
20082009
20102011
20122013
20142015
20162017
2018
Mel/olje Filetprodukt Ubearbeidd
12
Figur 2.3 Brukenavlaksefisk,prosentavtotal1992–2018Kjelde:Nofima,Noregssjømatråd
2.4 Sysselsetjing
Fiskeindustriensysselsetidagfærreårsverkennfor20årsidan,mentaletharsamtidigaukanokoinnanfordeisistetiåra.Hovudårsakatilattaletpåårsverkharaukanokoattinnanfordensistetiårsperioden,erdenaukaproduksjonenavoppdrettslaks.Totaltvardeti1995anslagsvis14000årsverkifiskeindustrien.Kvitfiskindustrienstoddetteåretforca.47pst.avårsverka,omlag6600personar.I2017vartaletpåårsverkomkring113003.Avdessevar50pst.avårsverkatilknyttslaktingogbearbeidingavlaks,32pst.avårsverkavartilknyttfilet-ogkonven-sjonellproduksjonavkvitfisk,10pst.avårsverkavartilknyttpelagisksektorforkonsum,3pst.vartilknyttreke-ogkrabbenæringa,medan5pst.avårsverkavartilknyttannanproduksjon.
3 Anslag frå Nofima, basert på tal frå årsregnskapa til bedriftene i driftsundersøkinga, som Nofima utarbeider årleg
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
70 %
80 %
90 %
100 %
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Filetprodukt Røykte produkt Ubearbeidd
13
Figur 2.4 Fordelingavårsverketterproduksjoninorskfiskeindustrii2017Kjelde:Nofima
Deterutfordrandeåmålesysselsetjingaisjømatindustrienpågrunnavatsys-selsetjingavarierermykjeiløpetavåret,ogatdeteitstortinnslagavutanlandskarbeidskraftsomikkjeblirfulltutblirfangaoppavoffentlegstatistikk.Dettegjeldblantannainnleigdarbeidskraft
påkorttidsopphaldsomerregistrertsomsysselsettibemanningsbransjen.Itilleggerdetstorbreiddikorleisbedrifteneerorganiserte,derdetofteerglidandeover-gangarmellomleddaiverdikjeda,ogdetkanverekrevjandeåskiljeutdeisomersysselsattmedbearbeiding.
Tabell2.2gireioversiktoverdenfylkesvisefordelingaavdeisysselsatteifiskein-dustri,basertpåtalfråSSB.Deterviktigåveremerksampåatfordelingaistorgraderpåverkaavteljetidspunktet,somerandrevekeinovemberkvartår.Detfellsamanmeddetsomvanlegviserhøgsesongenipelagiskkonsumindustriogiopp-drettsnæringa,mendetersamtidiglågsesongforkvitfiskindustrien.Detinneberatsysselsetjingaideinordligastefylkaerunderestimertsamanliknamedsliksyssel-setjingaersjåandeutforåretsettundereit.IfølgjeNofimakandethavore15–16000sysselsetteisjømatindustrieniførsteogandrekvartal,nårdeterhøgsesongikvitfiskindustrien.
9,5 %
6,9 %
25,3 %
8,1 %
41,8 %
3,2 % 5,1 %Pelagisk konsum
Klippfisk
Kvitfisk, anna enn klippfisk
Bearbeiding av laks ogaure
Slakt og bearbeiding avlaks og aure
Reke- og krabbemottak
Anna
14
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017Skagerak 478 454 411 411 495 773 643 557 535Rogaland 556 542 554 462 479 537 556 564 598Hordaland 1204 1 237 1 138 1 156 1 218 1 249 1 266 1 265 1 234Sogn og Fjordane 774 750 731 644 586 594 550 516 528Møre og Romsdal 1 968 2 227 2 191 2108 2 297 2 346 2 349 2 337 2 337Trøndelag 1 267 1 345 1 374 1 471 1 571 1 661 1 654 1 673 1750Nordland 2 277 2 351 2 336 2 429 2 352 2302 1 982 2039 2098Troms 900 865 928 1 144 1205 1054 1108 1 139 1 232Finnmark 917 820 792 1102 1203 1 165 1101 1075 1070Heile landet 10 341 10 591 10 455 10 927 11 406 11 681 11 209 11 165 11 382
Tabell 2.2 Fylkesvisfordelingavsysselsetteifiskeindustrien2009-2017Kjelde:SSB,Nofimaharkorrigertenkeltetal
Avomlag11300sysselsetteinorskfiskeindustrii2017varomkring49,5pst.norske,37,5pst.varfråAust-Europa,6,3pst.varfråAsia,3,7pst.fråVest-Europamedan2,9pst.haddeannaopphav.Fordelingavariereriløpetavåret,derdetsær-legerutstrektbrukavmellombelsarbeidskraftfråutlandetundersesongtoppane.
Figur 2.5 Fordelingavfødestadforsysselsetteinorskfiskeindustrii2017Kjelde:Nofima
Fordelingaavsysselsetjingamellommennogkvinnerharvorerelativtfastovertid,med60pst.mennog40pst.kvinner.Denaldersvisefordelingaviseratalders-gruppaunder30årutgjerca.25pst,30–49årutgjerrundt55pst,medantilsetteover49årutgjerca.20pst.
49,5 %
37,5 %
6,3 %
3,7 %2,9 %
Noreg
Aust-Europa
Asia
Vest-Europa
Resterande
15
2.5 Lønsemd og verdiskaping
Talfortotalkapitalrentabilitetenogdriftsresultatsomdelavdriftsinntekterviseratnorskfiskeindustrisomheilskapovertidharhatteilønsemdsomliggunderdetmesteannanæringsverksemd.IfølgjeutrekningarutførtavNofima,haddefiskeindustrieneigjennomsnittlegtotalkapitalavkastningpåomkring4pst.iåra2012–2017,nokosomeråreknesomlågt.Tilsamanlikningvarsnittetfornorskindustrigenerelt6,5pst.Berrenæringatransportoglogistikkhaddelågaretotalka-pitalavkastningennfiskeindustrienidenneperioden.
Figur 2.6 Gjennomsnittleg totalkapitalrentabilitet i norsk næringsliv i 2012–2017Kjelde:Nofima(2018),driftsundersøkingafor2017,basertpåtalfråSSB4.
Sereinnærarepådeiulikesektoraneinnanforfiskeindustrien,skilfilet-ogsaltfisk-produksjonavkvitfisksegutsomspesieltlitelønsamt,medantørrfisk-ogklippfisk-produsentaneharhattnokobetreresultat.Ferskpakking,sominnebereksportavheilfisk,hardeisisteåravoremeirlønsamtennfilet-ogsaltfiskproduksjon,sjølvomlønsemdavedferskpakkingogsåmåkarakteriserastsomsvak.
4 Regnskapstala for kultur, underhaldning og fritid er sterkt påverka av Norsk Tipping AS som står for ein stor del av verksemda i næringsområdet, og som har ein regnskapsstruktur og lønsemd som skil seg frå resten av næringsområdet.
0,0 %
2,0 %
4,0 %
6,0 %
8,0 %
10,0 %
12,0 %
14,0 %
16,0 %
18,0 %
20,0 %
16
Figur 2.7 Ordinærtresultatførskattipst.avdriftsinntektikvitfisksektoren2014-2017Kjelde:Nofima(2018),driftsundersøkingafor2017
Lønsemdainnanforbearbeidingavlaksharhistoriskvorereknaforåverekontra-syklisktilprisaneiråvareleddet.Detinneberatnårprisenpåsløgdlaksaukar,oglønsemdaaukariråvareleddet,fellvanlegvislønsemdavedbearbeidingavlaks.Forklaringaliggiatråstoffetistorgradblirhandlapåspot-prisar,medanprisanepåferdigvareristørregraderkontraktfestogvarierermindreovertid.Deisisteåraharlønsemdainnanforlikevelslaktingogbearbeidingavlaksvoregjennomgåandelåg.
Figur 2.8 Ordinært resultat før skatt i pst. av driftsinntekt i ulike bransjar 2014-2017Kjelde:Nofima(2018),driftsundersøkingafor2017
-6,0 %
-4,0 %
-2,0 %
0,0 %
2,0 %
4,0 %
6,0 %
8,0 %
10,0 %
Klippfisk Filet hvitfisk Saltfisk Tørrfisk Ferskpakking
2014 2015 2016 2017
-6,0 %
-4,0 %
-2,0 %
0,0 %
2,0 %
4,0 %
6,0 %
8,0 %
Flersektoriell Pelagiskkonsum
Rekeindustri Krabbemottak Foredling laks Slakting laks
2014 2015 2016 2017
17
Låglønsemdisjømatindustrientilseierogsåatverdiskapingaerlåg.Inasjonalre-kneskapenbrukereinomgrepetbruttoproduktomverdiskapinga.Bruttoprodukterdefinertsomverdienavproduksjonenminusverdienavvareinnsatsen,ogskildrarnæringasittbidragtillandetsbruttonasjonalprodukt(BNP).
Talfrånasjonalrekneskapenviseratverdiskapingaperårsverkifiskeindustrienligglangtunderverdiskapingaifangst-ogoppdrettsleddet.Bruttoproduktetfråfisk,fangstogakvakulturerlikevelsværthøgt,ogi2018haddefangst-ogoppdretts-leddeteiverdiskapingperårsverksomvar2,3gongerhøgareenngjennomsnittetfordennorskefastlandsøkonomien.Bearbeidingogkonserveringavfiskhaddei2018eiverdiskapingperårsverkpålikeover1mill.kroner.Detvarpålinjemedverdiskapingaperårsverkifastlandsøkonomiensomheilskap.Samanlikninggårframavtabell2.3.
Einmåtahøgdforatnæringarharulikekostnadsstrukturar,ogatnokreermeirkapitalintensiveennandre.Likevelvisertalaatarbeidsplassaneifiskeindustrienervelsåverdiskapandesomeingjennomsnittlegnorskarbeidsplassomeinserbortfråolje-oggassektoren.
Bruttoprodukt Årsverk Br.prod/årsverkFiske, fangst og akvakultur 44 896 18 2 494
Bearbeiding og konservering av fisk 12 774 11,3 1130
Bergdrift 5520 5 1104
Jord- og skogbruk 20107 41 490
Overnattings- og serviceverksemd 46 849 78 600
Fastlands-Noreg 2 512 872 2 445 1027
Tabell 2.3 Bruttoprodukt målt i basisverdi5, årsverk og bruttoprodukt per årsverk forutvalde norske næringar i 2018. Årsverk og bruttoprodukt per årsverk i 1 000 og brutto-produkt i millionar6. Kjelde:Statistisksentralbyrå,Nofima
Verdiskapingaidensjømatbaserteverdikjedaeraltsåsværtuliktfordelt,derlønsemdabådeiflåteleddetogisjølveoppdrettsproduksjonenerhøg,medanlønsemdaisjømatindustrienjamtovererrelativtsvak,antendetgjeldbearbeidingavvillfangafiskelleroppdrettsfisk.Ulikfordelingavlønsemdaogverdiskapingavillikevelikkjenødvendigvisseieatverdiskapingaerfeilfordelt.
Denhøgelønsemdaiflåteleddetifiskeriakantrulegblantannatilskrivasteksisten-senaveiressursrenteogattilgangentilfiskeriaerlukka,kombinertmedatdetergjennomførteffektiviseringstiltakblantdeisomergitttilgangtilfiskeressursane.
5 Basisverdivilseieatproduktsubsidiarerinkluderte,menikkjemeirverdiavgiftellerandreproduktskattar.
6 Årsverkfunnevedåtagjennomsnittetavrapportertetalikvartkvartal.Taletpåårsverkinnanforbearbeidingogkonserveringavfiskersetttil11300jf.anslagfråNofima,sjølvomSSBoppgjerlittandretall
18
Ressursrentablirkapitalisertpåførstehand,hosfiskarane.Ifiskeindustrienerdetderimotingaressursrente,ogdeterfrietableringoglågeinngangsbarrierar.Deterderforikkjeoverraskandeatlønsemdaogverdiskapingaerhøgareiflåteleddetennisjømatindustrien,ogatavkastningaisjømatindustrientenderertilåvariererundtnormalavkastninga.
Innanforoppdrettavlaksogaurehardetdeisisteåraogsåvorehøglønsemd,høgareennideiflesteandrenæringar.Oppdrettssektorenhartilfellesmedflåteleddetifiskeriaattilgangenerlukka,mendetermeiruklårtikvagraddetereiressursrentesomgiropphavtilhøglønsemd.Regjeringaharsettnedeitoffentlegutvalforågreieuteinmoglegressursrenteskattihavbruk,somskalleveresinNOU-rapporttil1.november2019.Deteruansettikkjeoverraskandeatdetereitsterktskiljemellomlønsemdaogverdiskapingaiprimærproduksjonenavoppdrettsfiskogidenvidarebearbeidingaavoppdrettsfisken.Tilsvarandesomforbearbeidingavvillfangafisk,erdetingaressursrenteknytttilbearbeidingavoppdrettsfisk(deneventuelleressursrentavedproduksjonavoppdrettslaksblirkapitalisertpåførstehand),samtidigmedatdeterfrietableringoglågeinngangsbarrierar.
Sjølvomdenskeivefordelingaavlønsemdaogverdiskapingamellomprimærled-detogindustrileddetnokistorgradereitnaturlegresultat,kanlikevelelementvedrammevilkåraifiskerinæringainokongradveremedåvriverdiskapingairetningavflåteleddet.Dettedrøftarvinærareikapittel3.3.
19
3 Forhold som påverkar talet på heilårige arbeidsplassar
Eirekkjeforholdermedpååpåverketaletpåarbeidsplassarifiskeindustrien,ogfordelingaavarbeidsplassargjennomåret.Nokreavforholdahareingenerellkarakter,medanandreermeirspesifikkeforfiskeindustrien.Naturgitteforholdsomsesongbasertråstofftilgangharstorinnverknad.Samtidigkanrammevilkårbestemtavstyresmaktene,speleinn.Idetfølgjandegårvigjennomnokresentraleforholdsompåverkartaletpåheilårigearbeidsplassar.
3.1 Råstofftilgang
Råstofftilgangen,detvilseietilgangenpåfiskogskaldyrsomkannyttasttilvidarebearbeiding,haropenbertinnverknadpåtaletpåarbeidsplassarifiskeindustrien.Detkanskiljastmellomdetsamlavolumetavråstoffogfordelingaavråstoffetgjennomåret.Fordelingaavråstoffetgjennomåreterspesieltrelevantmedomsyntiltaletpåheilårigearbeidsplassar.
3.1.1 Råstofftilgang i volum
Somskildraikap.2.3,bleideti2018fiskaogprodusertrundt4mill.tonnsjømatiNoreg,medeifordelingpåca.2,5mill.tonnfråfiskeriog1,5mill.tonnfråopp-drett.Norskestyresmakterleggtilgrunneiberekraftigforvaltningavressursane,nokosomerkonsistentmedåoppnåstørstmoglegberekraftighaustingogpro-duksjonieitevigperspektiv.
Eiberekraftigfiskeriforvaltningbyggjerpågodevitskaplegerådomutviklingaideiulikebestandaneogkunnskapomsamspeletmellomulikeartariøkosystemet,ogeittettinternasjonaltsamarbeidomfellesforvaltningavbestandane.Eiberekraftigfiskeriforvaltningkrevogsågodkontrollmeduttaket.Eiberekraftighavbruksnæ-ringavhengblantannaavatmiljøpåverknadenfrånæringaerinnanfordetproduk-sjonslokalatålerogsamfunnetaksepterer.
Detervanskelegåleggjetilgrunnatråstofftilgangenfråeksisterandefiskerivilaukeiårasomkjem.Utviklingaifangstanevilblirpåverkaavbiologiogklimaend-ringar,itilleggtilataukafangstarkreveffektivforvaltningogkontroll.Detkanlikevelverepotensialforåaukeuttaketavnyeartar,såkallaLUR-artar(liteutnyttaartar),somtildømessjøpølse(sjånærareomtaleiboks3.1)oglågtrofiskeartarsomerlågareiverdikjeda,gjennombetrekartleggingognyteknologi.SomeindelavdetteopnaNærings-ogfiskeridepartementet13.mars2019foreitavgrensakommersieltfiskeetterraudåte(sjånærareomtaleiboks3.2).
20
Forålukkastmedutviklingavnyeartar,krevstdetikkjeberrekunnskapombestandaneogkorleisdeikanhaustast,menogsåblantannakunnskapommar-knadsutvikling,marknadstilgang,regelverkogdokumentasjonavmattryggleik.Regelverketformatogfôrgjernokreavgrensingarforkvamarineråvarersomkannyttasttilfôrogmat.Detvilderforogsåvereviktigåjobbesystematiskogstrate-giskmedtilpassingariregelverketsomkanmogleggjørestørreutnyttingavmarineressursar.
Boks 3.1 Hausting av sjøpølse
SjøpølseereitavdeibestbetaltesjømatproduktaiverdaogharpotensialforåbliutnyttaiNoreg.IAsiaersjøpølseeirtradisjonelthelseproduktsomerhøgtverdsett.Sjøpølserkanseljastsomferske,frysteellerbearbeiddesomtørkaellersompulverogekstrakt.
Sjøpølseblirhaustabådemedfangstreiskapogvedplukkingifjøresonaellerpågruntvatn.Avsjøpølsenepåverdsmarknadenblirogsåomlagenfjerdedeloppdretta.Inorskefarvatnfinstdet31sjøpølseartar.Avdesseerdetbrunsjøpølseograudpølsesomsynesåhadetstørstepotensialet.Raudpølsaerutbreiddlangsheilenorskekystenderhoerregistrertpågruntogdjuptvatnfrå2til2000meter.Fangstrataneharvorehøgastpå200-300meterdjup.
Nårnyeråvarerskalblimat,somikkjetidligareharvorenyttasomnæring-smiddel,mådeigodkjennastsom“nymat”itrådmedEUsmatregelverk.Godkjenningsordningaskalsikreatnymatertryggog,ogatforbrukaranefårgodogriktiginformasjon.Nokrearteravsjøpølseeromfattaavdetteregelverket.
Avgrensingarigjeldandekonsesjonsregelverkinneberatdetikkjeertillateåfangstesjøpølsemedtrål.Fleireselskaparbeidermedåutviklealternativeogmiljøvenlegefangstreiskaper.Andreselskaputnytterbifangstavsjøpølsefråtradisjonellefiskeri. Kjelde:Møreforsking,Havforskingsinstituttet
21
Boks 3.2 Plankton kan bli ny industri
Raudåteereitdyreplanktonsomereinnøkkelartpålågaretrofisknivåiøkosystemetibl.a.Norskehavet.Kommersiellhaustingavbestandenhartradisjoneltvoreforbode.Detteharvoregrunngittilågtkunnskapsnivåomarten,ogathanerviktigfødeforsentralefiskebestandar.SjølvomraudåtenførebelserliteutnytteiNoreg,harhaneitkommersieltpotensialpågrunnavstorbiomasseoghøgtprotein-ogfeittinnhald.Kosttilskot,legemiddel,matvaretilsetjingar,kosmetikkogspesialfôrformarinyngelermoglegebruk-sområde.Kunnskapsnivåetomartenharideiseinareåragradvisblittstørre.Nærings-ogfiskeridepartementetavgjordederfor13.mars2019atdeterforsvarlegåopneforeiavgrensakommersiellhausting.Føremåleteråleggjetilretteforutviklingavnorskindustriaktivitetogarbeidsplassarbasertpåraudåtesområstoff.
Iførsteomgangerdetlystut10raudåtetrålløyve.Eitsentraltgreperatfemavdessetiblirlysteuttilindustriaktørarsomfårunntakfrådetsåkallaaktivitetskravetideltakerlova.Aktivitetskravetinneberathaustingsfartøysomdenklarehovudregelenskalvereeigdmedmeirenn50pst.avaktivefiskarar.Avgjerdaomågjereunntakfråaktivitetskravetvilleggjetilretteforvertikalintegrasjonogeinmeirstabilråstofftilførseltildenraudåtebaserteindustrien.DetteerforankraiStortingetsibehandlingavsjømatindustrimeldinga,derregjeringaikap.7signaliserteatdetbørkunnegisunntakfråaktivitetskravetvedhaustingavartersomtidlegareerliteutnytta.
Innanforoppdretterdetforventaproduksjonsvekstogeinvekstiråstofftilgangenframover,sjølvomveksttaktainorskoppdrettsproduksjonhargåttnedetter2012.Havbruktilhavsoglandbasertoppdrettkankomeitilleggtildentradisjonellepro-duksjoneniopnemerdarisjø.
Itilleggtilvekstinnanforoppdrettavlaksogaure,kandetogsåveremoglegåutvikleoppdrettpånyeartar,elleroppdrettavfleireartarikombinasjonmedkvarandre,såkallamultitrofiskoppdrett.Bådestatenogprivateaktørarharinves-tertstorebeløpiåutvikletorskeoppdrettiNoreg,menettereinperiodemedlågeprisarogbiologiskeutfordringarmåttedeisistekommersielletorskeoppdrettaraneleggjeneddriftai2013/2014.Torskeavlsprogrammetbleilikevelførtvidareogsåetter2014,ognårnotorskeprisanehartekesegoppatt,ogeinhargjortframstegknyttatilbiologien,erdetigjenteikntilaukandekommersiellinteressefortorske-oppdrett.Andreoppdrettsartarsomvilkunnefåeitstørreomfangiåraframovererblantannakveiteogdyrkingavmikroalgarogtangogtare.
Itilleggtildetsomernemntover,kanaukautnyttingavrestråstoffvereeikjeldetilaukaråstofftilgangforindustrieniårasomkjem.Detvisasttilregjeringasinstra-tegiforaukautnyttingavrestråstoffforeinæraredrøftingavdette.
22
3.1.2 Fordeling av råstoff gjennom året
Kvarognårråstoffetertilgjengeleg,eravgjerandeforforretningsgrunnlagetogbehovetforheilårigetilsetteiindustrien.Norskefiskeriersterktsesongpregapågrunnavvandringsmønsterettilfisken.Itorskefisketbleitildømesover60pst.avtotalkvoteni2018påomlag375000tonnlandaimånadenejanuartilapril.TilsvarandelandareinmestepartenavNVG-sildaiperiodenfråoktobertilmars,ogsildefisketblirigjenoverlappaavmakrellfisketsomerpåsittmestaktivefråaugusttilnovember.
Figur 3.1 Månadlege landingar av torsk i tonn 2016 - april 2019 Kjelde:Fiskeridirektoratet
Figur 3.2 Månadlegelandingaravpelagiskfiskitonn2016–april2019Kjelde:Fiskeridirektoratet
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
2016 2017 2018 2019
Januar
Febru
arMars
April MaiJuni
Juli
August
September
Oktober
November
Desember
Januar
Febru
arMars
April MaiJuni
Juli
August
September
Oktober
November
Desember
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
2016 2017 2018 2019
23
Forfiskaraneerdetøkonomiskrasjoneltåfiskemestmoglegnårråstoffeterlettasttilgjengeleg.Foratdetskalvererasjoneltåfiskeutanomperiodenderdetermestkostnadseffektivt,måoppnåddprisseinarepååretveretilstrekkelegtilåvegeoppforaukafangstkostnaderogrisikoensomfølgjermedåutsettefisket.Forkystflå-ten,sombeståravsmåoglitemobilefartøy,erdetlikevelpraktiskeavgrensingarsomgjerdetvanskelegåfiskeutanomperiodenderfiskenstårnærastland.Denhavgåandeflåtenharstørreromforågjereavvegingarmellomnårdetermestlønsamtåfiske,ogkanfiskejamnaregjennomåret.
Eitlandingsmønstermedstoresesongtopparkrevhøgproduksjonskapasitetiindustrienundersesongtoppane,ogmedførerlågutnyttingavkapasitetenideiresterandedelaneavåret.Detteførerigjentilstorevariasjonarisysselsetjingsbe-hovetforindustribedriftersombasererproduksjonensinpåferskt,villfangaråstoffavsameart.Storesvingingariråstofftilgangenerspesieltutfordrandefordendelenavfiskeindustriensombasererproduksjonensinpåkontinuerlegleveranseavfersktråstoff.Produsentaneavkonservertfisksomrundfrosenfisk,saltfiskogklippfiskkannyttefrystfisk,ogdermedlagrebåderåstoffogdeiferdigproduserteprodukta,ogdeierderformindrepåverkaavsesongsvinginganeennbedriftersomdrivmedfiletproduksjonbasertpåfersktråstoff.Aukabrukavfrystråstoffkangigrunnlagformeirheilårigproduksjonogsysselsetjing.Detsamegjeldproduksjonbasertpåfleireartarmedulikesesongmønster.
Ulikeordningarinnanforkvotesystemetharvorebrukteforåbidratilådempesesongsvinginganeifiskeria,ogstimuleretilatkystflåtensinelandingaristørregradblirspreiddeutoveråret.I2019erdettoordningarsomeribruk:levandelag-ringsordningaogferskfiskordninga.Itillegginneberulikeordningarforkvotefleksi-bilitetatfiskaraneharhøvetilåoverføredelaravkvotanetilpåfølgjandeår.
Levandelagringsordningaharvoreibruksidan2009oginneberatdetblirgitteitinsentivtilfiskaraneiformaveinsåkallabonusforfisksomblirlevertlevandetillevandelagring.Levandelagringvilseieatlevandefiskblirplassertieinmerdforeinperiode,forsååslaktastpåeitseinaretidspunkt.Ipraksisinneberbonusenatkvotenfartøyethar,berreblirbelastamed60pst.avfangstendersomhangårtillevandelagring.Kvantumsettavtilordningai2019er3000tonn,nokosominne-beratopptil5000tonntorskkanomfattastavordninga.Fiskensomerlevandela-gra,kanseljastutanforhøgsesongenforfisketogpådennemåtenbidratilåjamneutråstofftilgangen.Bonusenvedlevandelagringertiltenktåvereeitinsentivieintidlegfase,medandetblirarbeiddmedåutviklelevandelagringtileitkonseptsometterkvartkanståpåeignebeinogverelevedyktigutaninsentivordningar.
Ferskfiskordningaharvoreibruksidan2013,oginneberatfartøysomlandarallfangstenfersk,fåreitkvotetilleggfortorsk,uavhengigavomfartøyethartorskekvoteigjenellerikkje.Totalter16840tonntorsksettavtilordningai2019.Ordningaermeintåaukedelenavfiskensomblirlevertfersk,ogpådennemåtenbidratilågjeremeirfersktråstofftilgjengelegforindustrien.Kvotetilleggeterstørreutanforhovudsesongenogstimulerertilåspreiefisketutoveråret.
24
Andreordningarsomblantannadistriktskvoteordningaharogsåvoreibrukiseinareår.I2019erdetlikevelberrelevandelagringsordningaogferskfiskordningasomeribruk.
3.2 Råstoffkvalitet
Kvalitetenpåråstoffeterdirekteavgjerandeforkvalitetenpådetbearbeiddeproduktetogkvaproduktindustrienkanprodusere.Godkvalitetpåråstoffetgirhøgareverdipåsluttproduktet,størrefleksibilitetiproduksjonenoglågarekost-naderiformavredusertsvinn.Godogføreseielegkvalitetpåråstoffetsetogsåindustrienistandtilåhaeinjamnkvalitetpådetsomleverastuttilkundane.
Skiftetmotaukasalgjennomsupermarknaderogstorebutikkjederharaukakravatilføreseielegleveranseogkvalitet.Utanføreseielegtilgangpåråstoffavgodkva-liteterdetvanskelegforindustrienåforpliktesegoverforbutikkjedene.Kvalitetenpåråstoffeterogsåavgjerandeforutsiktenetilinnovasjonogproduktutvikling.Betrekvaliteterdermedeinviktigføresetnadforåaukelønsemdaoggrunnlagetforheilårigearbeidsplassarifiskeindustrien.
Korskånsamtfiskenblirbehandla,avhengavfangstmetode,reiskapsbrukogfiskaranesittønskeomålevereråstoffavhøgkvalitet.Tileinvissgraderdeteitbyteforholdmellomkoreffektivfiskereiskapenerogkorskånsamtfangstenblirbehandla.UndersøkingarutførtavNofimaviseratdeterstoreforskjellarikvalite-tenavhengigavreiskapsval,sjølvomdetermoglegåoppnågodkvalitetsamekvareiskapsomernytta.Eidreiingmotaukabrukavmeirskånsamefiskereiskapar,kortareståtidvedbrukavgarnogfangstavmindremengderomgongenkanaukekvalitetenpåråstoffetsomblirleverttilfiskeindustrien.
Næringaharsjølvansvaretforåsikregodkoordineringogsamordningslikateintekvarepåkvalitetenpåråstoffetgjennomheileverdikjeda.Isambandmedinnføringaavfiskesalslagslovafrå2013,somerstattadentidlegareråfisklova,fekklikevelNoregsRåfisklageiutvidarollemedåkontrollerehandteringaavfiskombordibåtaneogpålandanleggaideiradistrikt.
Iutgangspunkteterdetifiskaranesieigainteresseåsikreatfangsteneravgodkvalitet,sålengeev.aukakostnaderforbundnemeddette,blirvegneoppavhøgarepris.Deterlikevelvelkjentatgodkvalitetilitengradblirpremiertiformavhøgarepris,ogatdårlegkvalitettilsvarandeilitengradblirstraffaiformavlågarepris7.Deterfleiremedverkandeårsakertildette,menførstehandsomsetningaspelereiviktigrolle.Dettedrøftastnærareunderkap.5.3.
Utviklingavnyeogmeirskånsamefangstmetodarogaukakunnskapomkorleiseinbestkantavarepåkvalitetengjennomverdikjeda,ereitviktigforskingsområde.Nyteknologiognyelogistikkløysingarkangjeaukaromforåvaretakvaliteten
7 Nofima
25
heiltframtilforbrukar.NæringabidregsjølvtilforskingpådetteområdetgjennomFiskeri-oghavbruksnæringensforskingsfinansiering(FHF).Nærings-ogfiskeride-partementetstørogsåslikforskinggjennomdetårlegetilskotettilNofima.Nofimaforskarblantannapåutviklingavnyesjømatprodukt,kvasomhindrarogstørsuksessnårnyeproduktskalutviklast,ogitilleggforbrukarpreferansar,kvalitets-bevaringogråvareutnytting.
3.3 Råstoffmarknaden
INoregerdetetterfiskesalslagslovalovpålagtatallomsetningavfiskogskaldyrpåførstehand,detvilseieførstegongfiskenbliromsett,måskjegjennomeittavsekssalslag8.Fiskesalslaga,somereigdeavfiskarane,hariheimelavfiskesalslagslovabreiefullmaktertilåfastsetjeforretningsreglarogomsetningsvilkår.Salslagaharogsåfullmakttilåregulereogdirigerefangstaneutfråomsetningsomsyn.Salslagaharitilleggfullmakttileinsidigåfastsetjeminsteprisitilfelledereinikkjeoppnårsemjemedindustrien.Salslagaskalisamsvarmedføremålsparagrafenifiske-salslagslovablantannaleggjetilretteforgoderammerforførstehandsomsetningaforåmedverketileiberekraftigogsamfunnsøkonomisklønsamforvaltningavdeimarineressursane.
Førstehandsomsetningaharinnverknadpåfiskeindustrienpåfleirevis.Innretningaavførstehandsomsetningakanblantannapåverkekonkurranseforholdetmellomfiskaraneogindustrien,mellomindustribedrifteriNoreg,ogogsåmellomnorskeogutanlandskeindustribedrifter.Innretningaavførstehandsomsetningakanogsåverkeinnpåkvaprisindustrienbetalerforråstoffet,utsikteneforkoordineringiverdikjedaog,somnemntikap.3.2,insentivatilåtavarepåkvaliteten.Itilleggtilatførstehandsomsetningaisegsjølvharmykjeåseie,fungererhoogsåieitsam-spelmedandrerammevilkår.Tildømeserutviklingaomtaltikap.2.2,motateinstørredelavfangstanebliromsettemellomintegrerteselskap,medpååutfordredagensinnretningavførstehandsomsetninga.
Someioppfølgingavsjømatindustrimeldinga,setteregjeringanedeiekspert-gruppesomskullevurdereforenklingarogforbetringariførstehandsomsetninga,innanforgjeldandefiskesalslagslov.Ekspertgruppalevertesinrapportidesember2016,medtolvtilrådingar.Altførekspertgruppalaframrapportensin,haddesalslagaogindustrienisamrådblittsamdeomåetablereeiprøveordningmeddynamiskeminsteprisar.Dynamiskeminsteprisarinneberatminstepriseniulikefiskeriblirfastsettpåbakgrunnavfasteparametrarsomblantannaobservertemarknadsprisarinnanforeinvissperiode.Dynamiskeminsteprisarharmedverkatilåforenkleogforbetreførstehandsomsetninga,oghargenereltdempakonfliktni-våetmellomflåteleddetogindustrien.Samtidigharmarknadsforholdainnanfordeiflestefiskeriavoregodeiperiodenetteratdynamiskeminsteprisarbleiinnførte,ogdeterførstieinperiodemedkrevjandemarknadsforholdatsystemetvilblisett
8 Frå 1.1.2020 er talet salslag redusert til fem i og med at Rogaland fiskesalslag og Skagerakfisk slår seg saman.
26
påprøve.Sjølvomdetsålangtergoderøynslermeddynamiskeminsteprisar,erdetframleiseivissusemjemellomfiskarsidaogindustrienomenkeltesidervedførstehandsmarknadenogkorgodtdagensorganiseringfungerer.
3.4 Forbrukarkrav
Imangelandhartrendendeisisteåravoreaukamerksemdomberekraftigpro-duksjonogvernavmiljøet.Dettemedføreraukaforventningartilindustriennårdetgjeldutnyttingavaltråstoffet,dokumentasjonavkvarråstoffetkjemfråogdetmiljømessigeavtrykket.Ogsåstyresmaktenesittfokuspåberekraftigforvaltningavoppdrettsnæringaogvillefiskebestandarharfåttaukamerksemd.Mindreover-fiske,mindresløsingoglågareenergiforbrukerblantkravasomblirstiltetilalledeiinvolverteinæringa.Godearbeidsforholdfordeisomarbeidermedåfåframsjømatprodukta,erogsåkomeinnsomeitelement.Detteerisolertsettkostnads-drivande,mendetgirnorskindustrihøvetilådifferensieresegfråkonkurrentaneogskapeeimerkevaresomoppnåreinmeirprisimarknaden.
Einannanviktigkonsumenttrenderaukaetterspørseletter«convenience-produkt»,bådesom«klar-til-å-ete-produkt»ogproduktsomgjertillagingavsjømatenklare.Dømepådetteerferdiglagasashimiogpokeidaglegvarebutikkar,sous-vide-pak-kerogfiskpakkaiformersomkansetjastdirekteiomnen.Industriensievnetilålevereproduktsomkonsumentaneogdetaljhandelenetterspør,vilpåverkenorsksjømatindustrisinkonkurranseposisjonoverforandreaktørar.
3.5 Marknadstilgang
MarknadstilgangenfornorsksjømaterregulertgjennomWTO,frihandelsavtalargjennomEFTA,iEØS-avtalenogibilateraleavtalar.Itilleggspelerhandhevingaavdetveterinæreregelverketiulikelandeiviktigrolle.DenfaktisketollbelastningapånorsksjømatblirogsåpåverkaavtilgjengelegetollfriekvotariEU.Eitfemtitalsbilateraleimportkvotar,somharblittforhandlaframmedEU,redusereripraksistollbelastningapåeigittmengdsjømatprodukt,særleginnanforkvitfisksektoren.Samtidigblirdetframleislagttildelsmykjetollpåkonservertlaks,sild,makrellogrekeriEU.DenfaktisketollbelastningafornorsksjømattilEUvarpåioverkantav1milliardnorskekroneri2018,derbelastningaforlaksutgjordeomtrentbrorparten.
Tollfungerersomeinbarrieremothandel,senkarkonkurransekraftaoginntektenetileksportørenogmedføreraukaprisaruttilkonsumenten.Tollbelastningaharogsåinnverknadpåkvaproduktdeterlønsamtåprodusere.HøgtollbelastningpåtilarbeiddeproduktmedverkartilatfiskenblireksportertheilogikkjetilarbeiddiNoreg.Deisisteårahareinogsåopplevdulikeformerforhandelsavgrensandeogproteksjonistisketiltakavikkje-tollmessigkarakterilandutanforEU.
AtStorbritanniagårutavEU,vilkunnepåverkemarknadstilgangenfornorsksjø-mattilStorbritannianegativt.DeterforhandlafremeinvareavtaleogerklæringarmellomIsland,NoregogStorbritanniasomskaltreikraftdersomeinsåkallahard
27
Brexitinntreff,derEUogStorbritanniaikkjeblirsamdeomeiovergangsordning.AvtalainnebereinvidareføringavdeitollsatsanesomgjeldfornorskeksportavsjømattilEUidag.ItilleggvilStorbritanniaetableretollfrieimportkvotartilsva-randedeibilateralekvotavihartilEUidag.StørrelsenpåkvotaneavhengavkorstortrekkStorbritanniaharhattpåkvotatidlegare.EØS-avtalensinereglarpådetveterinæreområdetvilikkjegjeldeitilfelleeinno-deal.Vareavtalensomerbeskriveoverdekkerikkjedetveterinæreregelverket(SPS).Storbritanniaharerklærtatdeiikkjeskalinnføreveterinærgrensekontrollfrådagein.DeiharogsåerklærtatdeivilgodtaallenorskeproduktsomergodkjentforeksporttilEU.Erklæringaseierikkjekorlengedetteskalgjelde,menstadfestaratogsåStorbritanniaskalfreisteåunnlateåinnførekravomhelsesertifikatdersomdeipåeitseinaretidspunktinn-førergrensekontroll.
Fersk heil Fryst filet Konservert*Laks 2 % 2 % 13 %Sild 0%–15% 3 % 20%Makrell 0%–20% 3 % 14 %Torsk 0% 1 % 4 %
Tabell 3.1 TollsatsarfornorsksjømatiEU–utvaldeprodukt.*For konserverte produkt re-presenterer tollsatsane her utvalde produkt: røykt laks, kryddersalta og eddikbehandla sild, røykt makrell, klippfisk av torsk, pandalusreker (ikkje fryst, levande, fersk eller kjølt). For reker varierer tollbelastninga frå 7,5 pst. for skrelte reker til 18 pst. for rå eller kokte reker.
3.6 Tilgangtilkompetanse,forskingogutvikling
Eineffektivarbeidsmarknadoggodtilgangpåriktigarbeidskrafterviktigiallenorskenæringarforåsikrekonkurransekraftoghøgverdiskaping.Fiskeindustrienmøterhardkonkurranseomarbeidskraftaieinmarknadsomerkjenneteiknaavlågarbeidsløyse,høgproduktivitetoggodevilkår.
Særlegfireforholdsyneståvereviktigefaktorarforomarbeidstakararfinnnorskfiskeindustriattraktivsomarbeidsplass:geografisklokalisering,lønsnivå,arbeids-oppgåveroggradavsesongarbeid.Dessefaktoraneharvoreavgrensandeforrekrutteringaavnorskearbeidarartilfiskeindustrien,ogervanskelegåendreinemneverdiggrad.Eitbiletepådetteeratdetfinstdømerpåfiskeindustribedriftersomslitmedårekrutterefolksjølvikommunarmedrelativthøgarbeidslause.BransjeforeiningaSjømatNoregunderteiknaiapril2019eiintensjonsavtalemedNAVsomskalgistørremoglegheiterforarbeidssøkjandetilåfåjobbinæringa(sjånærareomtaleiboks3.3).
28
Boks 3.3 Rekrutteringsavtale mellom Sjømat Noreg og NAV
SjømatNoregogNAVsignerte1.april2019einintensjonsavtaleomrekrutte-ringtilsjømatnæringa.MålsetjingamedavtaleneratverksemdeneiSjømatNoregskalfådektsittbehovforarbeidskraftgjennomNAVframforåleieinnarbeidskraftfråutlandet,samtidigmedatfleirearbeidssøkjararregistrerthosNAVskalkomeiarbeid.
Avtalenstøttaroppunderregjeringasininkluderingsdugnad,sombleilansertijanuar2018.Inkluderingsdugnadenharsommålsetjingåfåfleiremedned-settarbeidsevneoghulliCV-eniarbeid.Inkluderingsdugnadengjeldbådeioffentlegogprivatsektor.
Globaliseringavarbeidsmarknadenharminskafiskeindustriensineutfordringarmedtilgangpåarbeidskraft,gjennomågjetilgangpåkvalifisertogmotivertarbeidskraftfråutlandetsomimindregradfinnarbeidetliteattraktivtpågrunnavdeinemndeforholda.Detteharredusertkostnadsulempafiskeindustrienieinlengreperiodeharhatt,oggjortindustrienmeirfleksibelikapasitetentilåhand-teresesongsvingingariråstofftilførselen.UndersøkingarNofimahargjort,viserogsåatbrukenavbemanningsbyråogkorttidskontraktarharredusertbrukenavpermitteringarisektoren.Fiskeindustrienharperidageignesærreglarforpermit-tering,medbakgrunniatråstofftilgangenogdermedbehovetforarbeidskraft,eruføreseieleg.Nedgangenibrukenavpermitteringarifiskeindustrienindikereratsærreglaneovertidharfåttmindrebetyding.
Forfiskeindustrienvilvegenmotaukaproduktivitetsannsynlegvisgågjennomaukabrukavmaskinerogautomatisering,eiutviklingeinaltserfleirestaderinæringa.Dettevilinnebereeitbehovforomstillingogeiannatypearbeidskraftifiskeindus-trien,samtidigsomeinmåhaldepådenråstoffkunnskapennæringaharbygdoppovermangeår.Forskingviseratdeterfulltmoglegfordennorskefiskeindustrienåaukekonkurransekraftasivedåtaibruknyttproduksjonsutstyr.Overslagutar-beiddavSINTEFFiskeriogHavbrukviserateinheilautomatisertnorskfiskeindustrimedtre-skifts-ordningvilveresåpasskostnadssparandeatkostnadsnivåetforbearbeidingblirpåsamenivåsomiPolenogKina.Ålukkastmeddennestrategienvilkrevjeeivelorganisertogeffektivverdikjedeoglogistikkfråfangst,viaindustriogframtilmarknaden.Dettevilføretilatnorskindustrikanutnyttefortrinnetsittmedtilgangpåfersktråstoff.ItilleggvilrestråstoffsomkanutnyttastbliverandeiNoreg.
Forålukkastmedåutviklenyeteknologiskeløysingartilpassasjømatnæringa,erforskingogutviklingavgjerande.Detoffentlegehareirekkjeordningarsomertilgjengelegeforsjømatnæringa,ognæringainvesterersjølvstorebeløpiforskingogutviklinggjennomFiskeri-oghavbruksnæringasiforskingsfinansiering(FHF).EitavsatsingsområdatilFHFerautomatiseringavkvitfisk.Blantteknologiarsomblirtestaut,errøntgen,3D-kameraogvassjetkombinertmeddetsisteinnanforrobotteknologi.
29
Sjømatnæringagjerdetgodtikonkurransenomoffentlegeforskingsmidlar,blantannagjennomBrukarstyrtinnovasjonsarenaunderNoregsForskingsråd.SjømatnæringaerogsåblantdeistørstesektoraneunderSkattefunn-ordninga,ogmarinsektorogsjømaterbransjensomharvaksemestmåltitaletpåaktiveSkattefunn-prosjektsidan2015.
Regjeringaopnai2018foratGIEKistørregradkangjegarantiarforeksportrettatiltak.DetteharblantannamedførtatGIEKkanstillegarantiaroverforutanlandskebankarforinvesteringariprosesseringsanleggiNoregsomskalmedføreaukaeksportavtilarbeiddefiskeprodukt.EitdømepåeitprosjektderGIEKharstiltgaranti,erPrimexsittinnkjøpavprosesseringsanleggforeksportavkvitfisktilFrankrike.
3.7 Konkurranseforhold
Noregereinliten,openøkonomisomeksporterereinstordelavvareneogtenes-teneviproduserer.Globaliseringamedaukandeverdshandel,ogaukakapital-ogarbeidsflythargjortNoregmeireksponertmotinternasjonalkonkurranse,nokosomogsågjeldfiskeindustrien.EurostatsinarbeidskostnadsindeksviseratNoreg,samanliknamedmangeavkonkurrentanesine,hareithøgtkostnadsnivåforarbeidskraft.Fiskeindustrienhartradisjoneltvore,ogerframleisidag,einrelativtarbeidsintensivindustri.KostnadsnivåetiNoregerogsågenerelthøgtforandreinnsatsfaktorarennarbeidskraft,somtildømeskostnadeneforråstoff,vedlike-haldognæringslokale.Forfiskeindustrienbidregdettetilsvektkonkurransekraftsamanliknamedlandderkostnadsnivåeterlågare.DetteharmedførtatNoregistørregradharblitteinråvareleverandørderbearbeidingaskjerilågkostlandsomPolenogKina.SINTEFharieinstudiefrå2014bereknaateksportavfiskfråNoregresultereri12000arbeidsplassarEU.Itilleggkjem8000arbeidsplassarirelaterteverksemder,slikatdentotaleeffektenaveksportenavnorsksjømaterbereknatil20000årsverkiEU.
Vekslingskursenpåkronapåverkarinnteningatilindustrien,dånorskfiskhovud-saklegbliromsettieuroelleramerikanskedollarførhanendarhoskonsumenten.Nofimaviserisinrapportfrå2016atsvekkingaavdennorskekronamotdessevalutaenesidan2013istorgradharbidregetilforbetrakonkurransekraftoginnte-ningforfiskeindustrien.Såmykjesom14mrd.kroneravaukenieksportverdienpå22,4mrd.kroneriperioden2013til2016kantilskrivastendringarivalutakursane.9
IslanderdenstørstekonkurrententilNoregnårdetgjeldproduksjonogeksportavfersktorskefilet,medeinproduksjonomlagtregongerstørreennproduksjo-neniNoreg.Medannorskindustriharomstiltproduksjonenavkvitfiskfråfilettilkonvensjonelleproduktellertileksportavubearbeiddråstoff,harIslandlangtpåveghaldevedlagdenindustriellefiletproduksjonensin.TorskebestandensittvandringsmønsteroglokaliseringaavfiskefeltaogindustrienpåIslandgjeratrundt
9 Valutaeffektar i norsk sjømatindustri, Nofima 2016
30
75pst.avkvitfiskenblirtekenavhavfiskeflåten,medanfisketiNoregerdominertavkystflåten.Dettegirjamnareråstofftilgangogbetreopningforfiletproduksjonidenislandskekvitfiskindustrien.PåIslanderdetogsåsterkarevertikalintegrasjonmellomflåtenogindustrienenndetsomertilfelletiNoreg.Detteopnarforatdenislandskeindustrienistørregradkanplanleggjedendaglegeproduksjonen,nokosomerviktigforvaletomåprodusereferskfilet.
Detmesteavdenubearbeidde,ferskekvitfiskenbliridageksporterttilDanmark,dernokoblirreeksporterttilPolen.Beggelandabearbeiderfiskenførmestepartenblireksportertvidaretilandrelandforkonsum.MedlemskapeniEUognærleikentilkonsumentanegirdenpolskeogdanskefiskeindustrienmindrelogistikkut-fordringarenndennorskevedatdeidaglegkanleveredirektedeiproduktaogmengdenesomeretterspurtaveuropeiskebutikkjederogiHORECA-marknaden.Fornorskindustrierikkjeslikfleksibelleveringmogleg,ogindustrieneravhengigavåleverestorekvanta.Undersøkingarviserogsåatjonærarekonsummarknadenfiletenerprodusert,jobetreblirkvalitetenpåfileten,somfølgjeavatheilfiskheldkvalitetenoppevedtransportbetreennbearbeiddfisk.IslandoppleverhellerikkjeherdeisameutfordringanesomNoreg,iogmedatlandeteksporterer20pst.avdenferskefiletentilUSAog80pst.tilEngland.
31
4 Utsiktene for heilårige arbeidsplassar i fiskeindustrien
Sysselsetjingainorskfiskeindustriharovertidblittredusert,mensamtidighardetvoreeivissaukeinnanfordeisistetiåra.Densamlaproduksjoneninorsksjømatnæringviltrulegogsåframoververehøg,ogråstofftilgangentilindustrienviliutgangspunktetveregod.Sysselsetjingaifiskeindustrienframovervilavhengeavkonkurransekraftaifiskeindustrien,ogomdennorskefiskeindustrienvinnframikonkurransenområstoffetmedutanlandskekonkurrentar.
Fiskeindustrienharstoreutsiktertilåaukekonkurransekrafta,blantannagjennomåtaibruknyteknologiforautomatisering,kombinertmedataukaforbrukarkravtilsporbarheitogberekraftigproduksjongirfiskeindustrieniNoregeitgodtutgangs-punkt.Einmeirautomatisertproduksjonvilstillekravomaukakompetansesomigjenkanføretilatfiskeindustrienkantilbymeirattraktivearbeidsplassar.Detkanmedførefærrearbeidsplassarknyttetildømestilfileteringavfisk,mensamtidiginneberenyearbeidsplassarknyttetilblantannatekniskdrift.
Overtidhardetvoreeiutviklingmotatdetblirfærrebedrifterisjømatindustrien,mensamtidigblirdeibedriftenesomeratt,størreogmeirrobuste.Detgiriutgangspunktetstørreromforåtilbyheilårigearbeidsplassar.Aukabrukavfrystråstoff,levandelagringogproduksjonbasertpåfleireartar,kanogsåaukasjansaneforheilårigsysselsetjing.Formangebedriftervillikeveldeinaturgitteføresetna-denemedsesongbasertråstofftilgang,kombinertmedgodtilgangpåsesongar-beidararfråutlandet,medføreatdeterrasjoneltåhaeinvissdelsesongbasertarbeidskraftframforberreåhaheiltidstilsette.
32
5 Regjeringa sin politikk for heilårige arbeidsplassar i fiskeindustrien
Rammevilkåraforfiskeindustrienerpåverkaaveirekkjefaktorar,dernokreergitte,medanandrekanpåverkastgjennompolitiskevedtak.Regjeringasinpolitikkforheilårigearbeidsplassarifiskeindustrienblirgruppertunderdessedeloverskriftene:
J Godegenerellerammevilkår
J Forbetraråstofftilgangforindustrien
J Einbetreførstehandsmarknad
J Råstoffavbetrekvalitet
J Betramarknadstilgang
J Aukakonkurransekraftgjennomteknologiskutvikling,produktutviklingogautomatisering
5.1 Gode generelle rammevilkår
Itilleggtildenspesifikkesektorpolitikkenrettamotsjømatindustrien,spelerregjeringasingenerellepolitikkeiviktigrolleforsjømatindustrien.Hovudpunktairegjeringasingenerellepolitikkbleiomtaltikap.1.2,mendenomtalastogsåher:
Regjeringaprioritererreduserteskattarogavgifter.Detkjemsjømatindustrientilgode,tilliksmedannanindustri.
Regjeringasatsarpåforenkling.Sjømatindustriennytgodtavdet,pålinjemedandrenæringar.
Regjeringasatsarpåforskingogutvikling.Sjømatindustriengjerdetgodtikonkur-ransenomoffentlegeforskingsmidlar,ogregjeringaharspesieltprioritertsatsingpåhaviforskingspolitikken.
Regjeringaprioritererraskareutbyggingavvegogbane.Utbyggingavinfrastrukturharmykjeåseieforsjømatindustriensomerlokalisertlangskystenoverheilelandet.
33
Regjeringaførereinansvarlegfinanspolitikksomikkjeleggpresspåkronekursen.Deteravgjerandeforkonkurranseevnaisjømatindustrien,somforannankonkur-ranseutsettindustri,atkronekursenikkjeblirforhøg.
5.2 Forbetraråstofftilgangforindustrien
Regjeringavilarbeideforeinhøgråstofftilgangtilfiskeindustrienivolum,ogogsåeijamnarefordelingavråstofftilgangengjennomåret.
Idetfølgjandeomtalervirelevanteinitiativsomskalbidratilauka råstofftilgang:
Norskestyresmakterarbeidernasjonaltoginternasjonaltforånedkjempefiske-rikriminalitetogIUU-fiske(ulovleg,urapportertoguregulertfiske).Effektivforvalt-ningogkontrolleravgjerandeforåhaldevedlageithøgtnivåpåfiskebestandaneogåmaksimereuttaketieitevigperspektiv.Regjeringaharsettnedeitoffentlegutvalsomskalkomemedtilrådingarforkorleisressurskontrollenbørinnrettastforframtidailysavmoglegheitenesomfølgjermeddigitaliseringognyteknologi.Utvaletskallevereinnstillingasiinnan1.desember2019.
Kunnskapombestandaneogsamspeletmellomulikebestandareravgjerandeforåsikreeigodfiskeriforvaltning.Sidan2013erløyvinganetilmarinforskingaukanomineltmed368,5mill.kroner.Mykjeavaukenharknyttsegtilaukaressursfor-sking.Samlasetterdetløyvd2,1mrd.kronertilmarinforskingoverNærings-ogfiskeridepartementetsittbudsjetti2019.Deteritilleggløyvdstoresummartilbyggingavnyeforskingsfartøyogopprustingaveksisterandefartøy.Regjeringaharsettiverkeinbreioffensivmotmarinforsøplingogmikroplastihavet,bådenasjonaltoginternasjonalt.
Regjeringaleggtilretteforføreseielegogmiljømessigberekraftigvekstioppdretts-næringa.Førstetildelingavkonsesjonarpåbakgrunnavdetnyetrafikklyssystemetfannstadi2018,ogdetblirlagtopptileinnytildelingsrundei2020.Systemetskalbidratilågjeoppdrettaraneføreseielegvekst,samtidigsomeinsikraratomsynettilmiljøetblirvaretekeogatikkjesmittepressetfrålakseluspåvillaksenblirforstort.Utviklingsløyva,sombleilanserteavregjeringai2016,kanogsåbidratilåfåframnyeogmeirberekraftigeteknologiskeløysingarsomkanbidratilaukaopp-drettsproduksjoniframtida.Eiarbeidsgruppelevertei2018einrapportommog-legeutfordringarvedhavbruktilhavs,ogkorleiseineffektivtkanhandteredesse.Regjeringavilfølgjeopprapportenogfåpåplasseitregelverktilpassahavbruktilhavs.
Regjeringavilleggjetilretteforutviklingavfiskeogoppdrettpånyeartar.Torskeavlsprogrammetervidareført.Nærings-ogfiskeridepartementethargittForskingsrådetioppdragåhenteinnmeirinformasjonomoppdrettavnyemarineartar.Akvaplan-nivaleierarbeidetpåvegneravForskingsrådet.ArbeidetblirutførtisamarbeidmedNorskInstituttforVassforsking(NIVA),Havforskingsinstituttet(HI)ogSamfunns-ognæringslivsforsking(SNF).Rapportenskalklargjeresentralespørs-målsomavl,helse–ogvelferd,miljøutfordringar,produksjonsmetodar,forvaltning,
34
regelverkogmarknadsanalyse.Rapportenvilkunneavdekkjeomdeterregelverksomgirsterkeavgrensingarforutnyttingavnyemarineoppdrettsartartilmatogfôr.Rapportenskalleverastiseptember2019.
Regjeringavilleggjetilretteforateinutnyttarmeiravrestråstoffet,slikatråstoff-tilgangentilindustrienkanauke.Detvisasttilregjeringasinstrategiforaukautnyt-tingavrestråstoffforeinæraredrøftingavdette.
Idetfølgjandeomtalervirelevanteinitiativsomskalbidratiljamnare råstofftilgang:
Regjeringafastslårikvotemeldingaatsåkallaekstrakvote-ordningar,blantannaulikeordningarforåjamneutråstofftilgangen,ermedpååkompliserekvote-systemet,samtidigmedatverdiskapingseffektenavordninganeerdiskutabel.Regjeringaføreslårlikevelathøvetforåhaldeslikeordningarvedlagblirvidare-førte,ogatinntil5pst.avtotalkvotenkansetjastavtilslikeføremålinnanfordetenkelteåret.
Levandelagringharpotensialforågjeindustrienjamnaretilgangpåråstoff,samtidigmedateinoppnårhøgareprisarpåfiskendersomhankanomsetjastutanforhovudsesongen.Iutgangspunktetkanfiskenhaldastimerdiinntil12vekerførregelverketforfangstbasertakvakulturslårinn.Nærings-ogfiskeride-partementetopnalikevelifebruar2019foratfiskararogfiskekjøpararkansøkjeFiskeridirektoratetomdispensasjontilåutvidelevandelagringsperiodenfortorsktil20veker.Nærings-ogfiskeridepartementetserogsåpåandretilpassingarilevandelagringsordningasomkangjereordningameirmålrettaogeffektiv.Kvotebonusentillevandelagringbleividareførtmednokrejusteringari2019.Påsiktvillikevelkvotebonusenblitrappanedogfasaut.
Regjeringa vil:
J HaldeframarbeidetnasjonaltoginternasjonaltmotfiskerikriminalitetogUUU-fiskeforåsikreeiberekraftigforvaltningavfiskebestandaneoghøgastmogleguttakieitevigperspektiv.
J Haldeframinvesteringaneimarinforskingogbestandsforskingforåsikrekunn-skapombestandaneogsamspeletmellomulikebestandar.
J Sikreeinframtidsrettaressurskontrollbasertpåtilrådinganefrådetoffentlegeutvaletsomleverersinrapportidesember2019.
J Leggjetilretteforføreseielegogmiljømessigberekraftigvekstioppdrettsnæringa.
J Fåpåplasseitregelverkforhavbruktilhavs.
J Leggjetilretteforaukafiskeogoppdrettavnyeogliteutnyttaartar.
J Arbeideforaukautnyttingavrestråstoff,jf.regjeringasinstrategiforaukaver-diskapingavmarintrestråstoff.
35
J Gjennomnyttkvotesystemifiskerinæringasetjeavinntil5pst.avtotalkvotentilekstrakvoteordningarsomblantannakanbidratiljamnareråstofftilgangforfiskeindustrien.
J Vurdereytterlegareendringarilevandelagringsordningaforågjereordningameireffektivogmålretta,itilleggtilatdeteropnafordispensasjontillevandelagringiinntil20veker.Kvotebonusenvilpåsikttrappastnedogfasastut.
5.3 Ein betre førstehandsmarknad
Noreghareitsæreigesystemivillfisknæringasomgirfiskesalslagamonopolpåførstehandsomsetninga.Regjeringsplattformaslårfastatgrunnprinsippavedfis-kesalslagslovaliggfast.Regjeringameinerlikevelatdetilysavutviklingainæringaernødvendigåsjånærarepåfleiresidervedførstehandsomsetninga,foråsikreatføremåletmedfiskesalslagslovablirvareteke.Istatsbudsjettetfor2019harregje-ringaderforvarslaeingjennomgangavførstehandsomsetninga.
Blantdetregjeringavilsjånærarepå,erutviklingaikvitfiskmarknaden,dereitaukandevolumbliromsettgjennomlukkakanalar.Lukkingaknytersegtilatfleirereiarlaghareta-blertsalsverksemdpåland,ognyttarsegavhøvettileigenovertakingavfangstane,utanatfangstaneblirgjordetilgjengelegeforkonkurransegjennomordinærkonkurranse.Fiskeindustrienellesharpåsisideikkjehøvetilåorganiseresegpåsamemåtepågrunnavaktivitetskravetideltakarlova.Foråsikrelikekonkurransevilkårkaneitalternativvereåpåleggjeataltmåomsetjastgjennomauksjon.Detkansamtidigveregrunntilåsjånærarepåinnretningaavauksjonanemedomsyntilstart-ogakseptpris,ogomdesseskalverebindande.Iutgangspunktetliggdetlikevelinnanforfullmaktenesalslagaharåfastsetjeomsetningsvilkår,inkludertinnretningaavauksjonane.Einalternativmåteåsikrelikekonkurransevilkårpåkanvereåforbyintegreringfråflåtemotland,påsamemåtesomindustrienidagharforbodmotåintegreremotflåteleddet.
Fråeitsamfunnsøkonomiskperspektiverauksjonardenføretrekteomsetningsforma,ettersomdetsikraratråstoffetgårtildeimestbetalingsvillige,ogpresumptivtmesteffektive,aktørane.Detmaksimererigjenverdiskapinga.Eiredusertomsetningavråstoffgjennomauksjonkandermedføretilsvektressursallokeringogredusertverdiskaping.
Forindustrienkanomsetninggjennomauksjongjerelangsiktigplanleggingvanskeleg.Eimoglegløysingpådetkanvereterminkontraktar,somogsåbørprissetjastgjennomauksjon.Detharvoregjortforsøkpååetablereeinmarknadforterminkontraktar,mendettesynestsålangtikkjeåhalukkast.
Sjølvomauksjonariutgangspunkteterdenføretrekteomsetningsforma,erdetfleireføresetnadersommåvereoppfylteforatauksjonarskalvereeineffektivallokeringsmekanisme.Deterblantannasentraltatmarknadsplassenerbalansert,ogatingenavpartanefårfordelarikonkurransen.Detereiutfordringfortillitentildeiulikemarknadsplassaneinnanforførstehandsomsetningaatdeierstyrteavfiskesalslaga,somereigdeavfiskarane.Tilsynetmedfiskesalslagaeriutgangs-punktetavgrensatilordningamedStatenskontrollør,sombliroppnemntav
36
Nærings-ogfiskeridepartementet.Tilsynmedmarknadsplassaneligglikevelutan-foransvarsområdettilStatenskontrollør.OrdningamedStatenskontrollør,ogomdenutgjereintilfredsstillandetilsynsfunksjon,vilvereeindelavgjennomgangensomdepartementetutfører.
Isambandmedatfiskesalslagslovaavløysteråfisklovai2013,bleidetinnførteiordningmedtvungenmeklingdersomeinavpartaneberomdet.Samtidigbestårfiskesalslagasinretttileinsidigåfastsetjeminsteprisogomsetningsvilkår,ogdetkanilysavdettestillastspørsmålvedommeklingerføremålstenleg.Departementetvilvurdereommeklingsordningafungereretterføremålet.
Regjeringa vil:
J Utføreeingjennomgangavførstehandsomsetningaforåsikreatføremåletmedfiskesalslagslovablirvareteke.
J Vurderepliktigauksjonavaltfrystråstoffikvitfisksektorenforåsikreatallefiske-industribedrifterfårhøvetilåkonkurrereområstoffet.
5.4 Aukakvalitetpåråstoffet
Åsikrekvalitetpåråstoffetgjennomheileverdikjeda,erførstogfremstnæringasittansvar.Aukakvalitetpåråstoffetvilmedføreateinstørredelavråstoffetvilkunnebearbeidast,aukemoglegheitsrommetforkvaproduktindustrienkantilbyogaukebetalingsviljenimarknaden.Kvalitetsarbeidetføresetlangsiktigogaukamerksemdfråalleaktørar.Forsjømat,somforandreråvarer,vilnedsettkvalitetikkjekunnereverserastseinareiverdikjeda.Eitheilskaplegverdikjedeperspektiverderfornødvendigforåfremjekvalitetogbidratilåaukeverdienpåsluttproduktet.
Førstehandsomsetningaereimedverkandeårsaktildårlegkvalitet.Vedatdårlegkvalitetilitengradstraffarsegmedlågarepris,ogathøgkvalitettilsvarandeilitengradblirverdsettiformavhøgarepris,svekkjerdetinsentivahosfiskartilåsikregodkvalitet.Eiendringmotmeirkvalitetsbasertprisingkrevlikeveltrulegeiend-ringavfiskesalslagslova,somregjeringaikkjegårinnforidenneomgangen.
Regjeringavilbyggjevidarepåerfaringasomergjortmedkvalitetstilsynetsombleietablertsomeiprøveordningi2013.Isambandmedrevisjonavfiskekvalitetsfor-skriftavildetblivurdertomkvalitetstilsynetkanutvidasttilåomfatteheilelandet.
Kvotemeldingainneheldfleiretiltaksomvilkunnebidratilaukakvalitet.Detteomfattarblantannaatkvotesystemetistørstmogleggradvilbaserastpågaran-tertefartøykvoter,somfjernarbehovetforoverregulering.Overreguleringkanivissetilfellegjeinsentivtilkappfiskesomigjenoftemedførerdårlegkvalitet.
Styresmaktenekanbidratilatkvalitetenblirvaretekengjennomåsikreatregule-ringaneerutformaslikatdeigirgodeinsentiv.Detervelkjentatikkjeallefiskerei-skaparvaretekkvalitetenilikegodgrad.Reiskapsreguleringaneidagerbasertepå
37
erfaringarogtilpassingaroverlangtid.Ideiseinareåraerdetgradvisinnførtstørregradavreiskapsfleksibilitetiogmellomeindelulikegrupper,ogdettearbeidetvilhaldefram.Mellomringnotfartøyogpelagisketrålararerdetinnførtstorgradavreiskapsfleksibilitet.Nylegopnaogsåregjeringaforaukavalfridomvedatfartøyihavfiskeflåtenkanbrukesnurrevad,ogdeteropnaforlittmeirfleksibilitetienkelt-fiskeriforkystfartøygruppa.Dermedkandenenkeltefiskarenistørregradveljedeifiskereiskapanesomgirbestøkonomiskresultat.Ytterlegarevalfridomkanbidratilmeirfleksibilitet,rasjoneltfiskeogaukalønsemdidelaravnæringa.Samtidigmåvisjådesseomsynaisamanhengmedatreguleringavreiskapogsåskalavgrensenegativemiljøeffektarelleruheldigeskattleggingsmønster.Tildømeserdetikkjeønskjelegåaukeomfangetavbotntrålingutoverdagensnivåavomsyntilulikebotnhabitat.Regjeringadrøftadettespørsmåletutførlegisjømatindustrimeldingaderdetbleikonkludertmedateinvilaukefleksibilitetenogfjernerestriksjonarpåreiskapsvalnårikkjebiologiskeomsyntalermotdet.
Regjeringa vil:
J Utførerevisjonavfiskekvalitetsforskriftaogvurdereomkvalitetstilsynetikvitfisk-sektorenkanutvidasttilheilelandet.
J Haldeframarbeidetmedåidentifiserefartøygrupperdereinkanløyseoppreglaneomreiskapsval.
J Gjennomnyttkvotesystemifiskerinæringafremjekvalitetsfremjandefangstblantannagjennomgarantertefartøykvotar.
J Haldeframstøttetilforskingpåkvalitetogproduktutvikling.
5.5 Betra marknadstilgang
Eiviktigårsaktilateinstordelavdennorskeproduksjonenavsjømatblirbear-beiddutanforNoreg,ertollbelastningapåbearbeiddeprodukt,særlegtilEU.RegjeringavilhaldeframarbeidetforåoppnåredusertetollsatsarpåtilarbeiddeprodukttilEU.
HandelsregimetsomNoregharmedEUogfleireandreviktigesjømatmarknader,reflektereristorgradatNoregereinråvareleverandørogatimportlandaerkonsumentogindustriaktør.Marknadstilgangenerderforbestforartanesomimportlandaikkjefiskarmykjeavsjølv,ogtollsatsaneaukarmedbearbeidingsgra-den.DettebidregpositivttilåskapenyearbeidsplassariimportmarknadeneogtilsvarandenegativtforheimeindustrieniNoreg.RegjeringavilhaldeframarbeidetmedåoppnåredusertetollsatsarpåsjømatprodukttilEUoggjennomfrihandels-forhandlingarmedandreland,særlegforbearbeiddeprodukt.
Regjeringavilogsåhaldeframarbeidetsittmedsakerrelatertetilmarknadstilgangforsjømatutoverfrihandelsavtaleforhandlingar,bådeavbilateralogmultilateralkarakter(EU,WTO,FAO).Detteinkluderertollspørsmålogtekniskeellerveterinære
38
føresegnersomregulererdenbilateralesjømathandelen,dokumentasjonskravknyttetilberekraftigforvaltningavsjømatproduktsomblireksporterte,ogkravtilmiljømerking.Arbeidetsøkjeråsikrereguleringarforhandelenmedsjømatsomistørstmogleggradgjernorsksjømat,inkluderttilarbeiddeprodukt,konkurranse-dyktigmedproduksjonenfråandreland.
Regjeringa vil:
J Arbeideforsikrebestmoglegmarknadstilgangfornorsksjømat,særlegforbear-beiddeprodukt.
5.6 Aukakonkurransekraftgjennomteknologiskutvikling,produktutvikling og automatisering
Implementeringavnyteknologiogautomatiserteprosessarifiskeindustrienvilgjereproduksjonenraskareogmeireffektivogaukeproduksjonskapasiteten.Velfungerandenyeteknologiskeløysingarsenkargjennomsnittskostnadeniproduksjonenoggirindustrienaukakonkurransekraft.Teknologiskutviklingvilogsåkunnebidratilatbåderåstoffetvibrukeridag,ogandredeleravråstoffetkanbrukasttilnyetyparprodukt.
Aukaautomatiseringogteknologiskutviklingvilikkjeisegsjølvskapefleireheil-årigearbeidsplassar,ogdendirekteeffektenvilkunneverelågaresysselsetjingsomfølgjeavatmenneskelegarbeidskraftblirbyttuttilfordelforbrukavmaski-ner.Utviklingavilpåsisideogsåkunnegjerefiskeindustrienmeirkonkurransekraf-tig,ogarbeidsplassanevilkunneblimeirattraktive.Medaukakonkurransekraftvilnorskfiskeindustrikunnejamneutnokreavfortrinnautanlandskfiskeindustriidaghar,samtidigsomeinframleisvilhadeinaturgittefortrinnaforfiskeogoppdrett.EinforbetrakonkurransesituasjonvilgjeredetmeirlønsamtåtilarbeidesjømatiNoregoggjeredetmoglegateinstørredelavråstoffetblir«flaggaheim».Implementeringaavnyeløysingarogutviklingaavnyeproduktvilogsåskapebehovfornyetypararbeidsplassarifiskeindustrien.
Regjeringaserdetsomnødvendigatindustrienutviklarseglangsfleiredimensjo-nar–aukeutnyttingsgradenavråstoffet,meirfleksibilitetibearbeidingavulikefiskeartarisameanlegg,aukaverdiskapinggjennomutviklingavnyeogbetrepro-duktogmeirkostnadseffektivproduksjon.Aukatilgangpåkapitalogarbeidskraftvilpåkortsiktkunneaukeproduksjonenifiskeindustrien,medandeterteknolo-giskeskiftsomgjennomproduktivitetsvekstvilkunneskapeøkonomiskvekstpålengresikt.Regjeringavilderforfortsetteåleggjetilretteforteknologiskutviklinggjennomforskingoginnovasjoninorskfiskeindustri.
Regjeringa vil:
J Haldeframsatsingapåforskingogutviklingforåbidratilteknologi-ogproduktut-viklingifiskeindustrien.
Utgittav:
Publikasjonskode:W-0028N
Design/layout:Departementenessikkerhets-ogserviceorganisasjon–06/2019
Recommended