Session 41 Anna Niska

Tillståndsmätning på cykelvägar

Anna Niska

Syfte

Hitta/verifiera en lämplig metod för att kartlägga cykelbanors jämnhet,

kopplad till cyklisternas åk-kvalitet.

Varför?

Cyklister är mer utsatta för ojämnheter än t.ex. bilister

Rationell och systematisk kartläggning av status inte vanligt

Dålig kunskap om tillståndet/standarden på cykelvägar

Cyklisternas åk-kvalitet är ofta direkt kopplat till underhållsbehovet = samordningsvinst i planeringsarbetet

Olika mättekniker förekommer men ingen standard som gör det enkelt för beställaren att veta vad han får, eller vilka krav man kan ställa på tjänsten

Potthål

Avgrävda cykelvägar

Rotinträngning = sprickor, ojämnheter

Olika material

Smala ytor och löst material = mätproblem

Mätsystemet

Mätteknik

Mätning av vägens längsgående profil/jämnhet med två högupplösta lasrar (Laser RST med mm-sampler).

Mätning av rullad längd med högupplöst hjulpulsgivare.

Registrering av koordinater via GPS.

Foton framåt var 5:e meter.

Manuell registrering i mätsystemet av två företeelser

- Sådant som kan antas påverka mätningens resultat (enstaka kanter eller dyl.).

- Ytskador som gör att avsnittet direkt kan bedömas vara föremål för underhållsåtgärd.

Analys av data

Främst korta ojämnheter (0.1-1.0 m) och singulära ojämnheter

Våglängder, ojämnhet och textur

RMS 0.1-1.0mRMS 1-2.0mRMS 2.0-6.0mSingulära ojämnheter (densitet)

KOMFORT

Analys av data

Främst korta ojämnheter (0.1-1.0 m) och singulära ojämnheter

Mått beräknas utifrån cyklisters åk-kvalitet

Modell för cyklisters åk-kvalitet

Analys av data

Främst korta ojämnheter (0.1-1.0 m) och singulära ojämnheter

Mått beräknas utifrån cyklisters åk-kvalitet

Jämförelse med manuella registreringar (två kriterier)

Gränsvärde (vad är dåligt?)

Klassning (3 klasser)

GIS-presentation - Google

Lasermätning och cyklistutvärdering i Malmö

A

BC

D

H

GF

E

Cyklisters bedömning av vägytans tillstånd

H elt bekväm 1

2

3

4

5

M ycket obehaglig 6

A B C D E F G H I JTeststräcka

Samma som A och B, men

bedömda efter övriga sträckor

Kommentarer till cyklisternas bedömning

Stor individuell skillnad i bedömningen mellan olika cyklister

Gruppen med cyklister från cykelfrämjandet var mest eniga i sin bedömning och mest kritiska

Det fanns en skillnad i bedömning beroende av i vilken riktning cyklisterna cyklat längs testslingan (sämre skick medsols)

Vid cykling ett andra varv, bedömdes sträckorna i sämre skick vara ännu sämre och sträckorna i bättre skick vara ännu bättre, jämfört med bedömningen under det första varvet

Slutsatser av cyklisternas bedömning

Svårt att säga vad medelcyklisten tycker

Många parametrar måste beaktas vid en cyklistutvärdering

Det finns behov av objektiva bedömningsmetoder!

Fördelar med objektiv bedömningsmetod

Följa utvecklingen av tillståndet, jämförelser

Förutsättning för att kunna sätta upp mätbara funktionskrav som sedan kan följas upp

Systematisk uppföljning och planering av underhållet

Underlättar kommunikationen med politiker

Studera effektsamband

Höja statusen på cykeln som transportmedel

Tack för mig!

Anna.Niska@vti.se www.vti.se

Peter.Ekdahl@ramboll.se www.rst.se