View
226
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2013
SJUKSKÖTERSKANS
UPPLEVELSE AV SAMVERKAN I
TEAM
EN INTERVJUSTUDIE MED NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKOR MARIA BERGMAN HANNAMARIA THOMASSON
1
SJUKSKÖTERSKANS
UPPLEVELSE AV SAMVERKAN I
TEAM
EN INTERVJUSTUDIE MED NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKOR MARIA BERGMAN HANNAMARIA THOMASSON
Bergman M, & Thomasson H. Sjuksköterskans upplevelse av samverkan i team.
En intervjustudie med nyutexaminerade sjuksköterskor. Examensarbete i
omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och
samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2013.
Studien beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan i
team med läkare och undersköterskor. En kvalitativ semistrukturerad
intervjustudie har gjorts med sju sjuksköterskor som arbetar på fyra olika sjukhus
runtom i Skåne. Författarna till föreliggande studie är själva
sjuksköterskestudenter som inom en snar framtid ska ut i arbetslivet och därmed
skapat flera undringar kring hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever
utmaningar som denne ställs inför då hon/han börjar arbeta. En av de sex
kärnkompetenserna för omvårdnad, samverkan i team, valdes som intresseområde
av författarna och syftet formulerades till att undersöka nyutexaminerade
sjuksköterskors upplevelse av samverkan med läkare och undersköterskor på
arbetsplatsen. Fyra kvinnor och tre män deltog i studien, varav tre arbetar på
medicin avdelningar och fyra på kirurgiska avdelningar. Informanterna hittades
genom ett snöbollsurval. Intervjuerna var runt 35 min långa och fyra
frågeställningar, med sitt ursprung i projektet Quality and safety education for
nurses definition av samverkan i team, låg som grund. Intervjuerna analyserades
med kvalitativ innehållsanalys. 14 kategorier hittades som delades upp i tre teman:
Jag – Du, Vi och Våra verktyg. Studien visar att erfarenhet, delaktighet, att
möjliggöra diskussion, återkoppling, personlighet samt personkemi upplevs vara
faktorer av stor vikt för att uppnå en god samverkan. Studien fastställer också att
en ökad självinsikt och förmåga att se sin roll i samverkansprocessen är
nödvändig.
2
NURSES´ EXPERIENCE OF
TEAMWORK AND
COLLABORATION
AN INTERVIEW STUDY WITH NEW GRADUATED NURSES MARIA BERGMAN HANNAMARIA THOMASSON
Bergman M, Thomasson H. Nurses’ experience of teamwork and collaboration.
An interview study with newly graduated nurses. Degree project in nursing, 15
credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of
Care Science, 2013.
This study describes newly graduated nurses’ experiences of teamwork and
collaboration with doctors and nursing assistants. A qualitative semi structured
interview study was conducted with seven nurses, working at four different
hospitals in the south of Sweden. The authors of the present study are nursing
student who themselves soon will start their careers, and therefore have a lot of
wonderings about the challenges facing newly graduated nurses. One of the six
competencies of nursing, teamwork and collaboration, was chosen as the area of
interest by the authors and the aim of the study evolved. Four women and three
men participated in the study, three of whom work in medical wards and four in
surgical wards. The informants were found by using a “snowball sampling”. The
interviews lasted in average for 35 minutes and were based on four issues which
had their origin in the definition of teamwork and collaboration by the project
Quality and safety education for nurses. The interviews were analyzed by using
qualitative content analysis. 14 categories were found and split in to three themes:
Me – You, We and Our tools. The study shows that being experienced,
participation, allowing discussion, feedback, personality and personal chemistry is
perceived to be factors of great importance for achieving good teamwork and
collaboration. The study also establishes that an increased consciousness of self-
awareness is needed.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
De sex kärnkompetensernas ursprung 5
Samverkan 6
Tidigare litteratur 7
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8
Definitioner 8
Begränsningar 8
METOD 8
Urval 8
Deltagare 9
Datainsamling 9
Dataanalys 10
ETISKA ÖVERVÄGANDEN 11
RESULTAT 11
Jag – Du 11
Samförstånd 11
Jag är en del av del hela 12
Välvilja 13
Demokrati 13
Stå på egna ben 13
Vi 14
Kunskapsutbyte 14
Att enas 14
Tydlighet 15
Etiska aspekter 15
Sammanhållning 15
Våra verktyg 16
Organisatorisk kontinuitet 16
Vetskap 16
Mognad 16
Kunskap och kompetens 17
DISKUSSION 17
Metoddiskussion 17
Urval 17
Deltagare 18
Datainsamling 18
Typ av frågor 18
Dataanalys 18
Förförståelse 19
Trovärdighet 19
Resultatdiskussion 19
Jag – Du 20
Vi 20
4
Våra verktyg 20
SLUTSATS 21
FRAMTIDA VÄRDE 21
REFERENSER 22
BILAGOR 24
Bilaga 1: Matris över analysprocessen 25
Bilaga 2: Informationsbrev 26
Bilaga 3: Intervjuguide 27
5
INLEDNING
En ökad kunskap och insikt om vikten av en god samverkan i team mellan
sjuksköterskor, undersköterskor och läkare bör vara en del av den blivande
sjuksköterskans utbildning (Svensk sjuksköterskeförening, 2012). Ökad förståelse
kan uppnås genom att ta del av andras erfarenheter eller genom att ta del av
forskning i ämnet, anser författarna till föreliggande studie. Genom andras
erfarenheter kan studenter undvika fällor som de nyutexaminerade
sjuksköterskorna har trampat i och imitera ageranden som har gynnat samverkan
mellan de olika yrkeskategorierna. Genom att läsa forskning kan ett nytt
tankemönster planteras och studenten kan börja fundera i banorna kring hur
sjuksköterskan bör samverka med läkare och undersköterskor. Vi har gjort en
studie som beskriver sju nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av
samverkan i team. Då dessa sjuksköteskor har delat med sig av sina erfarenheter
kan du som läsare få chansen att lära av dem.
BAKGRUND
Då en sjuksköterska får sin legitimation förväntas denne enligt
kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005)
redan besitta en hel del kompetenser gällande samverkan. Sjuksköterskan ska
organisera teamarbetet runt patienten och kommunicera på ett respektfullt och
lyhört sätt till sina kollegor. Det är även sjuksköterskans uppgift att
uppmärksamma och möta patienters sjukdomsupplevelse och lidande och lindra
detta. Sjuksköterskan ska även gentemot sina kollegor agera då dessa handlar
oprofessionellt samt ifrågasätta otydliga instruktioner. Sjuksköterskan ska även
analysera styrkor och svagheter i sin professionella yrkesutövning och utveckla
gruppens konflikthantering (a a).
De sex kärnkompetensernas ursprung Projektet Quality and safety education for nurses, som hädanefter kommer att
benämnas QSEN, uppkom i oktober 2005 av Robert Wood Johnson Foundation
ledd av Linda Cronenwett och Gwen Sherwood med hjälp av en nationell
rådgivande styrelse och framstående lärare. De eftersträvade strategier för att
utveckla kursplaner och metoder för att säkerställa framtidens sjuksköterskor att
utveckla kompetenser i patientcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad
praxis, kvalitetsförbättringar, säkerhet och informatik. Dessa kompetenser kallas
på svenska för omvårdnadens sex kärnkompetenser.
De sex kärnkompetenserna som Cronenwett et al (2007) föreslår, ska ligga som en
internationell grund för sjuksköterskors utbildning. Kvalifikationer för dessa
kompetenser ska genomsyra sjuksköterskeutbildningens kurser och förbereda
studenten för yrkeslivet. I grundutbildningen bör de olika momenten
sammanflätas så att en tydlig tillväxt av ämnen och kärnkompetenser kan formas.
Samverkan i team ska enligt Cronenwett et al (2007) innebära en öppen
kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet inom vårdlaget och att behandling
och omvårdnad ska beslutas gemensamt. För att nå detta krävs kunskap inom
området för att goda färdigheter ska kunna utvecklas. Dels krävs självinsikt då
den enskilda sjuksköterskan ska förstå hur hennes egna föreställningar och
värderingar kan påverka hela teamet, dels krävs att hennes egna attityder kring
6
samverkan måste rannsakas. En emotionell intelligens ska också tränas upp för att
förstå sina kollegors agerande. Sjuksköterskan ska förstå hur olika typer av
kommunikation kan påverka samarbetets resultat och hur hon själv kan lära sig att
hantera olika kommunikationstekniker. Att reflektera över kollegors
kommunikation kan även ge insikt i hur den hierarkiska ordningen kan hämma ett
gott samarbetsklimat (a a).
Samverkan Idag är professionerna inom hälso- och sjukvård väldigt specialiserade och med
tanke på patientens komplexa behov, är samverkan en nödvändighet (Lidén,
2009). Samverkan är en interaktion mellan människor som kan vara mer eller
mindre strukturerad och planerad enligt Lindberg (2009). I hälso- och sjukvård
sker samverkan dels mellan organisationer, exempelvis mellan landsting och
kommuner enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen (Blomqvist &
Dunér, 2009), men även mellan människor inom samma organisation. Lindberg
(2009) skriver också att inom den offentliga sektorn är det vanligt att samverkan
har sin grund i att möta medborgarnas behov.
I litteraturen används många närliggande begrepp till samverkan, såsom
samarbete och samordna, och det är i sin rätt att skilja dessa åt.
Enligt nationalencyklopedin (2012b) innebär verbet samverka följande:
”handla eller fungera gemensamt för visst syfte”
medan verbet samarbeta enligt nationalencyklopedin (2012a) har följande
definition:
”arbeta tillsammans (med andra) för ett gemensamt mål
Verbet samordna betyder enligt nationalencyklopedin (2012c):
”Se till att händelser eller arbetsinsatser som hänger ihop ifråga om tid eller plats
blir utförda i rätt följd och på rätt sätt”.
Vidare kommer endast samverka och samarbeta att behandlas, då dessa begrepp
är de enda som uppkommit under intervjuerna med informanterna.
Samverka och samarbeta kan tyckas snarlika när man vänder sig till ordböcker,
men om man vänder sig till praktiken och forskares definitioner kan en skillnad
formuleras. Samverkan är enligt Danermark (2005) något mer och större än det
besläktade ordet samarbete. Samarbete är något som sker dagligen mellan
människor utan större eftertänksamhet, medan samverkan innebär att personer,
ofta med olika utbildningar, som är styrda av olika regelverk, och ibland från
olika organisationer, arbetar mot ett gemensamt mål (a a). Samverkan är alltså
något tyngre laddat ord, med större innebörd. Blomqvist och Dunér (2009)
beskriver samverkan på yrkesgruppsnivå som personer med olika utbildning och
styrda av olika regelsystem, som till tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål
under gemensamt ansvar. På arbetsplatsen ska sjuksköterskan vara en arbetsledare
för bl.a. undersköterskan samtidigt som hon ska ha tät kontakt med ansvarig
läkare. Enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005)
ska sjuksköterskan kunna planera, konsultera, informera och samverka med andra
inom vårdkedjan. Inom vårdkedjan kommunicerar ofta aktörer såsom
undersköterska och läkare genom sjuksköterskan och pratar sällan med varandra.
De olika aktörerna kan se patienten utifrån olika professioner och sjuksköterskan
står då i mitten och ska få samverkan att fungera. Sjuksköterskan ska även arbeta
för att information överförs korrekt och driva arbetet mot effektivitet, kontinuitet
och kvalitet (a a).
7
Svensk sjuksköterskeförening (2012) betonar också vikten av de sex
kärnkompetenserna i svensk sjuksköterskeutbildning. I publikationen Svensk
sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor beskriver de idén om
omvårdnadens kärnkompetenser från QSEN. Här kommer också en svensk
översättning av det engelska uttrycket Teamwork and collaboration, nämligen
Samverkan i team. Anledningen till att Svensk sjuksköterskeförening använder
denna översättning är enligt de själva att det är ett redan befintligt begrepp som är
välkänt inom vårdvetenskap. Även Ponzer et al (2009) anser att interprofessionell
utbildning bör ingå i sjuksköterskans grundutbildning.
I vår studie används begreppet samverkan på det sätt som samverkan i team
beskrivs av Cronenwett et al (2007) i projektet QSEN. I artikeln redogörs det för
omvårdnadens sex kärnkompetenser varav samverkan i team är en av dessa. I
begreppet samverkan i team utkristalliserar Cronenwett et al (2007) fyra delar
som är signifikanta: öppen kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet inom
vårdlaget och gemensamma beslut. Dessa fyra hörnstenar anser QSEN och
Cronenwett et al (2007) kan ligga som en god grund för alla
sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor för att få bättre kunskap, färdigheter
och attityder i sin samverkan i team. Dessa fyra grundpelare har vi använt i vår
studie, dels som bakgrundsinformation och dels som underlag vid intervjuerna.
Tidigare litteratur Det finns tidigare studier om samverkan inom sjukvården och även studier om den
nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av att börja arbeta. Däremot är
studier med det specifika syftet att besvara hur den nyutexaminerade
sjuksköterskan upplever samverkan sparsamt förekommande. Det som dock kan
ses i tidigare studier om den nyutexaminerade sjuksköterskan är att ämnet
samverkan berörs mycket, vilket författarna till föreliggande studie har utnyttjat
för att få en uppfattning av ämnet.
Saghafi et al (2012) beskriver att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att
läkare som är medvetna om att sjuksköterskan är ny, ofta kan bemöta dem med
tålamod, vilket uppskattas av sjuksköterskan. Dock finns en rädsla närvarande,
från den nya sjuksköterskans sida, vid bemötandet av doktorerna i början visade
resultatet (a a). Bemötandet från kollegor har stor påverkan på hur den
nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sin arbetsplats (Parker et al, 2012). I
Daiski (2004) beskriver sjuksköterskor att de upplever, speciellt mellan
sjuksköterskan och läkare, att relationerna inom teamet inte är jämlika och att den
ömsesidiga respekten är bristande. Men några sjuksköterskor uttryckte denna
ojämnlikhet som normal (a a), och faktum är att sjukhus länge har beskrivits som
en hierarkisk miljö. Sjuksköterskor bör även själva jobba för att motverka denna
hierarki genom att efterfråga undersköterskans kompetens i högre grad (Rich,
1995). Att behöva bevisa sig som kompetenta sjuksköterskor, upplevde de
intervjuade var nödvändigt för att tillhöra teamet och bli accepterade av
kollegorna (Saghafi et al, 2012). Deltagarna i Daiski (2004) ansåg att bättre
förståelse för professionernas olika roller gör att man arbetar och trivs bättre ihop.
Om sjuksköterskor är medvetna om brister i sin samverkan kan de jobba för att
motverka dem (a a). Arbetsmiljön påverkas av hur samverkan fungerar på en
avdelning enligt Averlid & Bihari Axelsson (2012). Samverkan mellan
undersköterska och sjuksköterska är ett relativt outforskat område som Apker et al
(2006) efterfrågar.
8
Ju mer nyutexaminerade sjuksköterskor vet vad som väntar dem när de börjar sitt
arbetsliv, desto lättare kan övergången från skola till arbete ske. En ökad
medvetenhet om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetenser och vilket
förhållningssätt som förväntas av dem och andra sjuksköterskor, kan förenkla
övergången.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet är att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av
samverkan med undersköterskor och läkare på arbetsplatsen.
Fyra frågeställningar söktes svar på:
Hur upplever sjuksköterskan öppen kommunikation i samverkan med
läkare/undersköterskor?
Hur upplever sjuksköterskan ömsesidig respekt i samverkan med
läkare/undersköterskor?
Hur upplever sjuksköterskan effektivitet i samverkan med
läkare/undersköterskor?
Hur upplever sjuksköterskan att gemensamma beslut av behandling och
omvårdnad tas med läkare/undersköterskor?
Definitioner Studien använder sig av definitionen samverkan i team som finns att hitta i
artikeln av Cronenwett et al (2007). Projektet redogör för omvårdnadens sex
kärnkompetenser, och har där definierat samverkan och teamarbetet som
effektivitet inom vårdlaget, en ömsesidig respekt, öppen kommunikation och att
behandling och omvårdnad ska beslutas gemensamt (a a). Med team avser
författarna till föreliggande studie undersköterska, sjuksköterska och läkare.
Begränsningar Av de sex kärnkompetenserna riktas studien endast in på samverkan i team.
METOD
Författarna har utfört en empirisk studie som grundar sig på kvalitativ data. Den
kvalitativa ansatsen lämpar sig bra då syftet och frågeställningarna baserar sig på
respondenternas egna upplevelser och känslor (Backman, 2008). Det kvalitativa
synsättet riktar sig nämligen mot hur individen uppfattar sin verklighet, och det är
individen som alltid är i fokus. En av de vanligaste datainsamlingsmetoderna vid
kvalitativ ansats är intervju (a a), och det är intervju som har legat till grund för
denna studiens datainsamling.
Urval Vid en kvalitativ forskning grundar sig resultatet på ett litet antal deltagare
(Olsson & Sörensen, 2011). Samtidigt önskas det att studien ska uppnå så kallad
datamättnad, alltså att ingen ny information tillförs vid ytterligare datainsamlingar
(Polit & Beck, 2010). Denna studie inkluderar sju deltagare, och är ett realistiskt
antal sett ur ett tidsperspektiv som är knappt, samtidigt som antalet ändå kan ge
tillräcklig data om fenomenet, enligt författarna. För att finna deltagare valdes
9
snöbollsurval, där författarna startade varsin snöboll. De två första deltagarna var
alltså bekanta till författarna. Dessa två tillfrågades via facebook om de var
intresserade att delta i studien, och när de hade tackat ja angav de i sin tur en var
ny deltagare och så vidare. Kontakt togs med de möjliga deltagarna via facebook.
Den första snöbollen resulterade i tre deltagare och den andra i fyra deltagare. I
den första snöbollen deltog alla som tillfrågades. I snöboll nummer två tillfrågades
två ytterligare personer, varav en tackade nej och en föll utanför
inklusionskriterierna. På grund av tidspress och rädsla för att inte hinna hitta
informanter valde författarna att, parallellt med snöbollsurvalet, tillfråga tre
ytterligare personer som föll inom inklusionskriterierna om deltagande. Detta var
alltså inte en ny snöboll som startades, utan tre lösryckta deltagare som det togs
kontakt med. Där svarade två nekande och en jakande, men denna kunde endast
ses då intervjuperioden var över och därför valde författarna att inte intervjua en
åttonde person. Inklusions- och exklusionskriterier som alltid kontrollerades var:
Inklusionskriterier:
Deltagarna ska arbeta på sjukhus i Skåne.
Deltagarna ska ha tagit sin examen våren 2012.
Deltagarna ska ha jobbat sammanhängande som sjuksköterska i minst två
månader vid intervjutillfället.
Exklusionskriterier:
Deltagarna ska inte ha en tidigare sjuksköterskeexamen från ett annat land.
Deltagare De sju deltagarna jobbar på fyra olika sjukhus i Skåne. Tre stycken jobbar på
medicinska avdelningar och fyra stycken jobbar på kirurgiska avdelningar. Tre
deltagare är män och fyra är kvinnor. Alla deltagare har jobbat på sjukhus i över
fyra månader vid intervjutillfället.
Datainsamling En pilotstudie utfördes med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 3) framtagen av
författarna, och denna spelades in med två mobiltelefoner och en dator.
Intervjuguiden (a a) godtogs och ytterligare pilotstudier krävdes ej. Datorn som
användes vid inspelandet av intervjun däremot, hade dålig ljudupptagning och
användes sedan inte till de resterande intervjuerna. Det transkriberade materialet
och ljudfilerna från pilotstudien är nu förstörda.
Enligt Trost (2010) är det bra att börja en intervju genom att fråga något fritt om
ämnet, för att sedan fortsätta med raka och enkla intervjufrågor. Detta har
författarna tagit i åtanke och haft som grund vid intervjuandet. Trost (2010)
betonade även att ställa frågor - inte påståenden, och att ha ögonkontakt,
empatisera med deltagaren samt att inte vara rädd för tystnaden vilket författarna
också har använt som bas. Författarna har använd sig av både öppna och styrande
frågor. Intervjun strukturerades upp efter de fyra frågeställningarna. Efter
inledande öppna frågor i ämnet samverkan ställdes inledande frågor kring öppen
kommunikation som är den första frågeställningen. Sonderande frågor (Kvale,
2007) ställdes då författarna upplevde att informanten inte berättade allt kring ett
ämne och tolkande frågor ställdes för att kontrollera att författaren hade förstått
svaret korrekt. Då ett ämne inte berördes, exempelvis då informanten endast
pratade om undersköterskor ställdes direkta frågor om läkare. När den första
frågeställningen var uttömd började författaren om med inledande frågor om nästa
frågeställning.
10
Intervjuerna var semistrukturerade och hade sin grund i den tidigare nämnda
intervjuguiden (se bilaga 3). Enligt Polit & Beck (2010) är det bra att ha en
semistrukturerad intervju när författarna har några förbestämda ämnen som måste
behandlas. Alla deltagare mottog en informationsbilaga (se bilaga 2) vid förfrågan
om deltagande i studien, samt mottog samma information både skriftligt och
muntligt innan respektive intervju. När författarna genomförde intervjuerna
förklarades inte studiens definition av samverkan för informanterna utan det var
informanterna som fick delge sin definition av samverkan. Ett närliggande
begrepp uppkom under intervjuerna, och det var samarbete. Samtliga intervjuer
spelades in med hjälp av två mobiltelefoner, där båda författarna närvarade. När
författare nummer ett hade kontaktat deltagare nummer ett, så var författare
nummer två aktiv intervjuare och författare nummer ett passiv observatör, för att
göra intervjuaren så objektiv som möjligt och utan förutfattade meningar.
Observatörens uppgift var att kontrollera att alla förbestämda ämnen behandlades
i full utsträckning. Plats för datainsamling diskuterades med respektive deltagare,
där deltagarens önskemål åhördes. Fyra intervjuer utfördes på författarnas skola i
ett arbetsrum, två intervjuer utfördes på deltagarnas arbetsplatser och en intervju
utfördes på ett bibliotek. Inför den första intervjun gavs endast informationen om
studiens syfte. Införde resterande sex intervjuerna gavs information om våra fyra
frågeställningar också. Dock analyserades materialet från intervju ett likvärdigt
med materialet från intervju två till sju.
Dataanalys Pilotstudien analyserades enligt Hällgren Graneheim och Lundman (2008), där
hela texten analyserades som en textmassa. Det resterande materialet analyserades
också enligt Hällgren Graneheim och Lundman (2008), men författarna valde att
analysera frågeställningarna var för sig, då detta gjorde resultatet tydligare.
Alla intervjuer transkriberades från det talade språket till skriftlig form. Detta
gjordes direkt efter respektive intervju för att få med nyanser i det inspelade
materialet. Författarna delade på intervjutiden och transkriberade en halv intervju
var, vid varje tillfälle. De kvalitativa data som insamlades i studien analyserades
med kvalitativ innehållsanalys enligt Hällgren Graneheim och Lundman (2008).
Denna syftar till att beskriva likheter och skillnader som kan tas fram ur ett
textinnehåll (a a).
Begrepp som ingår i den kvalitativa innehållsanalysen är analysenhet, domän,
meningsenhet, kondensering, abstraktion, kod, kategori och tema (Hällgren
Graneheim & Lundman, 2008). Analysenheten, som är de transkriberade texterna,
delades upp i fem domäner, varav de fyra första var studiens frågeställningar och
den femte domänen utkristalliserades efterhand. Att hitta och separera de olika
domänerna gjorde författarna var för sig, för att sedan kunna diskutera och
jämföra sina tolkningar och skapa ett så trovärdigt resultat som möjligt. Då
domänerna hade hittats och separerats var materialet strukturerat efter
frågeställningarna och kunde därmed börja analyseras. Analysenheten läste
författarna igenom var för sig flera gånger och hittade däri meningsbärande
enheter (meningar, ord eller stycken) som var relevanta för studiens syfte och
frågeställningar. När författarna var överens om domänerna och hade tagit ut
meningsenheter, satt författarna var för sig och kodade, hittade kategorier och
underkategorier. Dessa diskuterades sedan och slutgiltig kodgivning gjordes
tillsammans, då detta medförde tid till diskussion, reflektion och tillslut enighet.
11
Detta resulterade i 14 kategorier och 38 underkategorier. Till sist delades
kategorierna in i ett utav tre teman: Jag- Du, Vi eller Våra verktyg.
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
En etikprövning har gjorts av Malmö Högskolas etikråd och därigenom fick
studien klartecken. De intervjuer som genomfördes på deltagarens arbetsplats,
krävde ett godkännande av verksamhetschefer, vilket författarna erhöll på
samtliga berörda arbetsplatser.
Den deltagande personen ska inte kunna knytas till sin arbetsplats då detta kan
skapa konflikter. De kliniker som deltagarna arbetar på kommer alltså inte att
nämnas i studien samt kommer deltagaren att avidentifieras. Utöver det kommer
alla uppgifter att behandlas med konfidentialitet.
Om någon av deltagarna har känt sig obekväm med sitt deltagande har denne haft
möjlighet att lämna studien. Om någon valt att inte längre vara med i studien, har
allt material från den personen tagits bort.
Deltagarna är en grupp som redan arbetar under tidspress och därför gjordes
intervjun så kort och enkel för deltagaren som möjligt. 40 minuter bestämdes som
maxlängd för intervjun samt valde deltagaren själv plats och tidpunkt för intervjun
för att deltagandet skulle vara så enkelt som möjligt.
RESULTAT
Studiens resultat redovisas utifrån tre teman: Jag – Du, Vi och Våra verktyg. Inom
temat Våra verktyg finns kategorier som behandlar sjuksköterskornas upplevelser
av öppen kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet inom vårdlaget och
gemensamma beslut. När det kommer till temana Jag – Du och Vi, finns förutom
frågeställningarnas ämnen även ett femte ämne som författarna valt att kalla Jag
är ny sjuksköterska. En övergripande matris av domäner, kategorier,
underkategorier och teman går att finna i bilagorna (Se bilaga 1).
Jag – Du Temat Jag – Du är ett återgivande av upplevelser som har med individen att göra.
Deltagarna talade om attribut och faktorer hos antingen sig själv eller hos en
kollega som de ansåg påverkar samverkansrörelsen. Kategorier i detta tema är
Samförstånd, Jag är en del av det hela, Välvilja, Demokrati och Stå på egna ben.
Samförstånd Olika bakgrund, såsom utbildning och erfarenhet, gör att kommunikationen
påverkas upplevde deltagarna. En informant resonerade och uttryckte att de olika
yrkeskategorierna har så pass olika arbetsuppgifter och roller i vården att insynen i
varandras arbete blir dåligt, och att arbetet därför kan tendera att bli avskilt.
Förståelsen för varandras yrken utryckte många deltagare var bristande i det
dagliga arbetet.
12
”Och där är också liksom en konflikt, att de [undersköterskorna]
förstår inte varför vi gör den ena insatsen och även om vi förklarar
så har de glömt bort det till nästa dag ändå. Så att, kanske är det
vårt eget fel att vi inte tar oss tiden att förklara bättre, varför vill vi
ha följande insats, men det kanske också är en brist från min
undersköterskas sida att hon inte har ett intresse av att veta, och ser
det som en arbetsbörda istället för en del av arbetet.” (Deltagare G)
Ett fåtal informanter upplevde att den öppna kommunikationen präglades av hur
personkemin är mellan personerna i arbetslaget. Det handlar om hur man ser på
varandra, och när personkemin fungerar bra ansåg informanterna att
undersköterskan kunde bli en förlängning av sjuksköterskan vilket möjliggör att
sjuksköterskan kan bistå doktorn mer. Majoriteten deltagare berörde ämnet
arbetsklimat när de beskrev öppen kommunikation. Att ha tillit till sin
undersköterska och sin läkare upplevde informanterna var av stor vikt. En typ av
kommunikation där inte så många ord behöver sägas ansågs upplyftande, likaså
tillfällen då undersköterskan känner att hon kan ta egna initiativ. Önskan om ett
arbetsklimat där det som sjuksköterska är okej att be om hjälp från
undersköterskan uttrycktes av en informant på följande sätt:
”… men jag tycker om när jag kan gå fram till dem och säga ”att
idag har jag väldigt mycket att göra, jag skulle uppskatta om ni kan
hjälpa mig med detta”, och så säger de ”inga problem”, eller så
säger de ”vi har mycket och göra, men vi ska se vad vi kan göra, om
vi hinner så hjälper vi dig”. Istället för att bara få ett ”NEJ”.”
(Deltagare F)
Jag är en del av det hela Många informanter pratade om ämnen som är kopplade till att kunna se sin roll
som en del av helheten. Negativa upplevelser, såsom hierarkiska beteenden och
underskattning av andras kompetenser, beskrevs som företeelser som kan
elimineras bara den andre parten hade haft självinsikt i den situationen. Många
positiva upplevelser beskrevs också då den andra parten kunde se helheten och
agerade på ett sätt som gynnade alla i slutändan istället för bara en individuell
vinst.
”Alltså det har jag nog märkt sedan jag har börjat tänka på detta
ämne. Att om det är någon undersköterska som kanske är lite mer
erfaren, pratar högt och de säger något till läkarna, så uppfattar
dem [läkarna] det. Men samtidigt så är det någon [undersköterska]
som inte pratar lika mycket och säger något så då ”oj, pratar du”,
alltså att då blir det inte riktigt på samma sätt.” (Deltagare B)
Personlighet hos sina kollegor upplevde informanterna kunde gynna eller hämma
den ömsesidiga respekten. Personer som kan ge uppskattande ord och tydligt visar
respekt för patienter ger lätt ömsesidig respekt medan bitterhet, prat bakom
ryggen och att inte vara stresstålig är attribut som hämmar förmågan att uppleva
ömsesidig respekt. Informanter beskrev även att de upplever att både läkare och
undersköterskor inte har förståelse för sjuksköterskans arbete, vilket försvårar
ömsesidig respekt.
13
”Vi måste prioritera andra saker som är viktigare. Och där blir det
svårt med respekten, för de [undersköterskorna] har inte förståelse
för det.” (Deltagare D)
Välvilja Att trivas med kollegorna förbättrar effektiviteten enligt de intervjuade
sjuksköterskorna; arbetet flyter på bättre när parterna trivs tillsammans. Denna
personkemi eller trivsel är upp till varje individ att skapa. Då kan teamet prestera
bättre och effektiviteten ökar. Några informanter delgav att de upplevde att
hjälpsamhet ger effektivitet inom vårdlaget. Det handlar om att alla ska hjälpas åt
med dagens uppgifter och att arbetsbördan ska vara jämn enligt informanterna. En
informant berättade att det ibland kan vara svårt att be om hjälp för att denne har
känslan av att kollegorna inte vill hjälpa till, och detta gör arbetet ineffektivt:
”Men det [hög effektivitet] är för att alla sjuksköterskor gillar
varandra skarpt. Vi skojar och har skitkul ihop och
undersköterskorna, vi funkar jättebra ihop. Så det funkar bra.
Patienterna har det bra när vi jobbar.” (Deltagare A)
Demokrati Några informanter uppgav att de hade som inställning att alla tre professioner ska
vara med i beslutstagandet. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnadsprocessen,
och insikten att man ensam inte har alla trådar utan att flera yrkeskategorier
tillsammans kan bidra till en bättre vård, fanns hos flera av de intervjuade
sjuksköterskorna. Deltagarna hade en positiv upplevelse av att diskutera beslut
med både undersköterskorna och läkarna. Att diskutera med undersköterskorna
upplevdes som enkelt då båda parterna är nära patienten och vad det gäller läkarna
upplevde deltagarna att sjuksköterskans kompetens inkluderades. Trots detta
berättade informanterna att de ansåg att det var läkaren som slutligen tog beslut
gällande patienten, men att det var naturligt då de har det yttersta medicinska
ansvaret.
”En demokratisk process känns ju alltid som det bästa.”
(Deltagare D)
Stå på egna ben Det finns förväntningar på dig som sjuksköterska när du börjar arbeta, både från
dig själv och från kollegor berättade informanterna. Beroende på vem
förväntningarna kom ifrån kunde de upplevas ansträngande och samtidigt
värdefulla enligt informanterna. Det upplevdes svårt att hitta sin roll, dels som
sjuksköterska men även som en del av gruppen berättade deltagarna. Samtliga
deltagare som nämnde detta, berättade att de nu, ett halvår senare, hade funnit sin
roll. Egenskaper som informanterna hade utvecklat, som hade hjälpt dem att hitta
sin roll, var att sätta ner foten, stå på sig och vara självsäker samt att finna
trygghet och vara ödmjuk. Några informanter talade under intervjuerna om det
egna ansvaret när det kommer till att samverka i ett team, vilket är en insikt som
stämmer överens med kraven från sjuksköterskans kompetensbeskrivning. Det är
upp till var och en att ta ansvar för att skapa en god samverkan, ansåg
informanterna.
”Alltså man är ju automatiskt del av ett team när man kommer in
som sjuksköterska, man förväntas ju att ta på sig den här rollen som
14
sjuksköterska och man förväntas ju också, i och med den här
legitimationen, så förväntas man ju sitta inne på kunskap och många
vänder sig ju om redan första dagen och ”hur ska vi göra, hur
tycker du.” (Deltagare F)
Vi Företeelser som är utmärkande och viktiga för det som görs tillsammans inom
teamarbete och samverkan presenteras under temat Vi. Deltagarna beskrev
upplevelser då det gemensamma betonades. Här finns följande kategorier:
Kunskapsutbyte, Att enas, Tydlighet, Etiska aspekter och Sammanhållning.
Kunskapsutbyte Flera av informanterna beskrev öppen kommunikation som situationer där alla var
delaktiga i informationen kring patienterna. På ett rakt sätt och med relevant fakta
pratade de olika professionerna med varandra samtidigt som gruppen var öppen
för vad alla hade att säga. Genom att dela med sig av information över
professionerna upplevde flera informanter att en gemensam plan skapades. Det
upplevdes som mycket positivt då alla tre yrkeskategorier kunde vara med och
influera denna plan, och detta sågs som något gynnade samverkansprocessen.
”Och det är något som jag tycker att våra läkare är jättebra på, att
de tar in den här informationen från undersköterskorna och från
sjuksköterskorna. Och att det på ett sätt påverkar deras liksom
framtida planering.” (Deltagare E)
Att sjuksköterskan och undersköterskan har regelbundna avstämningar
möjliggjorde större delaktighet mellan yrkeskategorierna, medan svårtillgängliga
läkare problematiserade kunskapsutbytet. Många informanter uppgav att de tyckte
det är viktigt med återkoppling i det dagliga arbetet, inte minst med tanke på
sjuksköterskan som genom sin arbetsledande roll ofta delegerar uppgifter. Insikten
om att bristande kommunikation kan leda till att patientsäkerheten inte håller
uttrycktes av en deltagare på följande vis:
”Men just det här, när man har som sämst kommunikation då är det
ju.. Då är det ju farligt för patienterna liksom. Inte farligt på det
sättet att de kanske dör, men på det sättet att de hamnar inom
riskzonen för trycksår, eller undernäring eller vad som helst
liksom.” (Deltagare A) Att enas Att kunna enas upplevdes vara viktigt för ömsesidig respekt. Respekten upplevdes
bättre när det går att diskutera mellan professionerna och när kollegorna är
tillgängliga för varandra medan den sätts på sin spets vid ifrågasättande. Om
kollegor har en tät kontakt och gör sig tillgängliga för varandra ökar den
ömsesidiga respekten enligt informanterna. Tillsammans resonerar kollegorna
fram och tillbaka kring vården för att skapa en bra utgångspunkt för patienten
samtidigt som det upplevs som god samverkan. Om en konflikt förs utan
resonemang, upplevdes det som bristande respekt och då är det viktigt att ta en
diskussion om detta för att återfå respekten. Att bli ifrågasatt fanns det olika
meningar om från de intervjuade sjuksköterskorna, trots att detta är något som en
professionell sjuksköterska bör kunna hantera enligt Socialstyrelsens
15
kompetensbeskrivning. En informant menade att det är godtagbart att kollegor
ifrågasätter beslut, bara de sedan respekterar det svar som ges.
”Man pratar med varandra hela tiden och man tar till sig vad den
andra säger. (…) Att man har bra resonemang kring patienterna
och det leder till bra diskussioner. Och bra resultat för patienten.”
(Deltagare A)
Tydlighet När alla jobbar efter en gemensam plan och det är fokus på kvalitet i vårdarbetet,
upplevdes det vara effektivt. Det talades under intervjuerna om situationer där
syftet med patientens vård för dagen var oklar, och att det skapade en ineffektiv
arbetsmiljö. Om en gemensam plan istället arbetades fram av kollegorna kunde
arbetsgruppen utföra arbetet mer effektivt. Om alla som var involverade i samma
patient hade samma informationsgrund och var med i utformningen av en
gemensam plan för dagen, blev arbetet effektivt upplevde flera informanter.
”… och har du alla de här bitarna och du har den medicinska biten
från läkaren, och du har liksom en annan omvårdnadsbit från
sjuksköterskan och sen så kommer ju en sjukgymnast in och fyller i
hur hon att det, att det fungerar och så. Då kan man lägga upp en
gemensam plan och effektivisera hela vårdkedjan i princip.”
(Deltagare E) Etiska aspekter Några deltagare berättade att de upplevde svårigheter med att både vara med i de
medicinska besluten och omvårdnadsbesluten. Trots att det, enligt sjuksköterskans
kompetensbeskrivning, är sjuksköterskan som ska organisera vården kring en
patient och delta i teamarbetet, upplevde informanterna att det förekom en typ av
roll som mellanhand som är negativ; att sjuksköterskan alldeles för ofta endast var
en förmedlare mellan olika yrkeskategorier. Några informanter berättade om
situationer då gemensamma beslut inte fungerat och sjuksköterskorna upplevde
det som besvärande. Det handlade om när vården ska bli palliativ för en patient.
De intervjuade sjuksköterskorna upplevde att de kunde beskriva en bild för
läkaren där det tydligt var dags för palliativ vård, men att läkaren själv inte kunde
ta detta beslut. Etiska tankar om ett värdigt slut har då uppkommit hos deltagarna.
Att själv må bra inför ett beslut och/eller en insats som ska genomföras med en
patient, berättade en deltagare att den upplevde var mycket viktigt. Att kunna
diskutera med läkaren och ta ett gemensamt beslut som båda parterna är
införstådda med, gjorde att den intervjuade sjuksköterskan lättare kunde utföra
arbetet.
”Och genom att fatta det här gemensamma beslutet så kan båda må
bra. Jag behöver inte förbereda patienten på en undersökning som
jag inte tycker känns bra att den ska genomföras.” (Deltagare C) Sammanhållning Att uppleva trygghet var enligt informanterna en viktig komponent för att
samverkan ska vara god, och för sjuksköterskan betonades förhållandet till
undersköterskan, då det är undersköterskan som är närmst patienten. En av de
intervjuade sjuksköterskorna berättade att denne upplevde att undersköterskan var
sjuksköterskans ögon och öron, och en annan deltagare upplevde att
16
undersköterskan stöttade upp när hon märkte att sjuksköterskan inte hade full koll.
Flera informanter berörde punkten att tillhöra och pratade om hur deras kollegors
beteende kunde skapa känslan av tillhörighet eller ej. Att kämpa för att bli
accepterad i teamet sa flera deltagare att de gått igenom som ny sjuksköterska,
medan en annan informant berättade att denne direkt upplevde tillhörighet med
kollegorna. Det var också skillnad på sjukskötersketeamet eller det stora
arbetslaget med undersköterskor och läkare, där det senare var svårare att tillhöra.
”Om man blir accepterad i det här gänget, och det är ju en sak om
de vänder sig till dig eller om de vänder sig till någon annan
sjuksköterska som kanske har jobbat där en längre tid. Det var ju en
sådan sak som man fick kämpa för i början.” (Deltagare F)
Våra verktyg Våra verktyg är ett tema som innefattar fenomen som inte jaget eller gruppen i
teamet kan påverka omedelbart. Det är faktorer som påverkar samverkan och en
medvetenhet om dessa är av betydelse. Kategorier som ingår är: Organisatorisk
kontinuitet, Vetskap, Mognad och Kunskap och kompetens.
Organisatorisk kontinuitet Då sjuksköterskorna arbetade kontinuerligt med samma arbetslag förbättrades
kommunikationen, uppgav informanterna. Om arbetsgruppen består av samma
undersköterskor och läkare blir kommunikationen lättare ansåg informanterna
eftersom ömsesidig förståelse lättare uppstod, medan nya eller tillfälliga
medarbetar var mer tystlåtna.
”Och det [samförstånd], sånt är ju mycket lättare också när man
jobbar med samma undersköterskor och läkare under en viss tid
eller.. ” (Deltagare F) Vetskap Saker som är svåra att påverka från dag till dag, såsom erfarenhet, utbildning,
kunskap och yrkesroll, ansåg informanterna påverkar den ömsesidiga respekten.
Flera av de intervjuade sjuksköterskorna berättade att de hade upplevt att
respekten mot dem hade varit dålig, på grund av att de var nya i sitt yrke, och inte
hade så mycket erfarenhet och praktisk kunskap. När det kommer till läkaryrket
upplevde flera informanter att en osäkerhet hos oerfarna läkare resulterade i ett
mindre respektfullt uppförande från deras sida, till skillnad från erfarna läkare.
Erfarna undersköterskor upplevde informanterna ges större respekt än oerfarna
undersköterskor. Majoriteten informanter pratade om yrkesroller och utbildning i
samband med ömsesidig respekt. Gemensamt för alla var att de påpekade att insyn
i varandras utbildning och yrkesroll gör att respekten för varandra ökar, att man
kan se att alla parter är viktiga.
”För mig innebär det [ömsesidig respekt] lite grann att man
respekterar både den andres kompetens men också dennes beslut.
Och att man har en förståelse för de besluten också, att man
försöker förstå dem.” (Deltagare G) Mognad Då kollegor är erfarna och är medvetna om deras respektive roller i
beslutsprocessen kan effektivitet upplevas. Deltagarna talade om att erfarna
17
undersköterskor har kompetensen att göra många arbetsuppgifter såsom att veta
när en särskild insats ska göras och att kunna anpassa sitt arbete efter
sjuksköterskans arbete, vilket möjliggör ett effektivt arbete. Några deltagare
talade om att de upplevde att effektiviteten är beroende av läkarna, eftersom det är
läkaren som måste ta de medicinska besluten. När de intervjuade sjuksköterskorna
upplevde att de väntade på läkarnas beslut, berättade de att det har känts som att
deras eget arbete stannat upp.
”Men jobbar du med någon som har vart här i 20 år så behöver du
inte säga någonting utan man behöver bara hinta om vissa saker att
patienten har diabetes och då tas automatiskt blodsockret till
exempel.” (Deltagare D) Kunskap och kompetens
Flera sjuksköterskor som intervjuades pratade om hur erfarenhet påverkar de
gemensamma besluten. En undersköterska med mycket erfarenhet upplevde
informanterna var mer delaktig i de gemensamma besluten, till skillnad från
oerfarna undersköterskor, då hon kunde visa på kunskap som behövdes i
besluttagandet. De intervjuade upplever det också som en självklarhet att låta
undersköterskorna ta beslut på egen hand gällande saker de har visat att de har
kompetens till. När det kommer till läkarna berättade deltagarna att det är svårare
att ta gemensamma beslut med oerfarna läkare då dessa uppfattades som osäkra
och att de tog illa upp vid ifrågasättande, till skillnad från erfarna läkare som såg
det hela som en lärandesituation.
”Det har också lite mer erfarenhet att göra tror jag. Att om det är
en erfaren läkare som har varit med länge så kan man fråga ”varför
gör ni såhär?”, ”varför väljer ni att göra det?”. Och de kan se det
mer som en lärandesituation, kan förklara varför man väljer att
fatta ett visst beslut.” (Deltagare C)
DISKUSSION
Diskussionen delas upp i metoddiskussion och resultatdiskussion. I
metoddiskussionen diskuteras svagheter och styrkor med studiens förfarande. I
Resultatdiskussionen jämförs resultatet med tidigare studiers resultat.
Metoddiskussion Studiens syfte var att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse
av samverkan med undersköterskor och läkare på arbetsplatsen. Utifrån detta syfte
har urval, datainsamling och analysmetod valts.
Urval Författarna valde bekvämlighetsurvalet snöbollsurval, då den anses vara bra vid
kvalitativa studier med ett något strategiskt urval (Trost, 2010). Då snöbollsurval
går ut på att den ena deltagaren rekommenderar nästa kan detta innebära att
deltagaren tipsar om en person med liknande tankesätt som den första. Metoden
kan alltså ge en vinklad bild av verkligheten, något som författarna har diskuterat.
Då två snöbollar har startats och gett tre respektive fyra deltagare kan dock dessa
två snöbollars resultat jämföras mot varandra. Informanterna i snöboll nummer ett
har inte mer liknande upplevelser än informanterna i den andra snöbollen. Den
18
eventuella vinklingen av resultatet på grund av urvalsmetoden ser författarna som
godtyckligt.
Studiens inklusions- och exklusionskriterier bestämdes dels utefter studiens syfte,
men även av förenklande själ för författarna. Deltagargruppen skulle vara den
senaste kullen av sjuksköterskestudenter och inte ha tidigare erfaren heter av
sjuksköterskeyrket, exempelvis genom en legitimation och yrkesutövning i ett
annat land. Deltagarna var dock tvungna att ha arbetat sammanhängande en period
på ett sjukhus för att ha en erfarenhet och uppfattning om samverkan på en
arbetsplats samt vara enkla för författarna att nå, då studien genomförs under en
begränsad tid.
Deltagare Med tanke på att informanterna nyligen har varit studenter, vilket författarna i
nuläget är, kan det ha skapats en särskild relation till författarna, som kan ha
påverkat resultatet. Detta till skillnad från om författarna hade varit exempelvis
erfarna sjuksköterskor eller tillhört en annan yrkeskategori. Hur denna skillnad ser
ut kan vi endast spekulera om, men en möjlighet finns att deltagarna vågade
uttrycka negativa åsikter och erfarenheter i större utsträckning.
Könsfördelningen är jämn i denna studie, vilket anses vara positivt ur
genusbemärkelse.
Datainsamling Båda författarna var med under alla intervjuer. Detta kan ses som positivt och som
en fördel enligt Trost (2010), då vi som intervjuare var ovana vid situationen.
Oftast blir också intervjuerna mer innehållsrika om båda författarna är med och
stöttar (a a).
Två av studiens deltagare valde att genomföra intervjun på sin arbetsplats och i
anknytning till ett arbetspass. Vid den ena intervjun klev det in en utomstående
vid två tillfällen under intervjun. Då det är informanten själv som fått besluta tid
och plats för intervjun antas informanten ha valt en plats där denne upplever sig
som bekväm att bli intervjuad, och därför betraktas avbrotten inte ha påverkat den
fortsatta intervjun i stor utsträckning. Vidare analys gjordes ej om arbetsplatsen
var lämplig för intervjun utan författarna litade på informantens omdöme. Enligt
Trost (2010) är det viktigt att den intervjuade personen känner sig trygg i miljön.
Typ av frågor Efter att den första intervjun hade genomförts, valde författarna att i förväg berätta
för deltagarna om studiens fyra frågeställningar gällande öppen kommunikation,
ömsesidig respekt, effektivitet inom vårdlaget och gemensamma beslut.
Anledningen till detta var att det gav deltagarna en chans att vara förberedda inför
intervjun. Den första intervjun anser författarna ändå innehåller information som
svarar på syftet och innehåller relevanta data.
Som författare till denna studie hade vi en förutbestämd definition av vad
samverkan i team är, baserat på QSEN, Cronenwett et al (2007), bestämning. Med
oss till intervjuerna hade författarna därmed styrda, men öppna, frågor som
berörde öppen kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet i vårdlaget och
gemensamma beslut. Alltså är materialet styrt utefter denna definition av
samverkan i team.
19
Dataanalys Textmaterialet efter de transkriberade intervjuerna har upplevts av författarna som
stort. Detta har medfört att materialet har bearbetas i stor omfattning, vilket i
slutändan har lett till en väl utförlig analys. Flera steg i dataanalysen gjordes
enskilt av författarna för att sedan jämföras och detta ses som något som ökar
resultatets trovärdighet.
Med tanke på den speciella relation som kan ha skapats mellan informanterna och
författarna kan även analysen ha påverkats, och därmed resultatet. Hur detta har
påverkat resultatet kan vara att det har beskrivits utefter författarnas förutfattade
meningar. Men med tanke på att materialet har analyserats med stor omsorg, anses
denna risk liten.
Förförståelse Innan studien startade var författarna både förväntansfulla och nervösa när de
tänkte på att de själva inom en snar framtid ska börja arbeta. Författarna vet att de
kommer att ställa höga krav på sig själva som nyutexaminerade sjuksköterskor,
och därmed uppkom en oro över att inte kunna uppnå dessa krav. Författarna har
även trott att det är svårt för den nyutexaminerade sjuksköterskan att hålla alla
bollar i luften; att både ha kontroll över omvårdnadsarbetet och det medicinska
arbetet som, innan man hunnit få en helhetssyn, kan upplevas som skilda
områden. Innan intervjufasen började författarna granska artiklar och fann många
som beskrev en hierarkisk struktur av samverkan, svåra att bryta sig ur.
Författarna har däremot uppfattningen att det är upp till var och en i ett arbetslag
om de vill ha ett hierarkiskt eller jämlikt förhållningssätt.
Trovärdighet Då författarna själva intervjuade samtliga informanter gav detta en hög giltighet
enligt Hällgren Graneheim & Lundman (2008) då resultatet så gott det går
stämmer överens med den känsla författarna fick under intervjuerna. Då studien
har två författare som tillsammans har arbetat med forskningsprocessen och
kontinuerligt reflekterat över studiens utveckling ökar tillförlitligheten (a a). Då
en kvalitativ innehållsanalys syftar till att beskriva variationer hade resultatet
troligen kunnat bli mer trovärdigt om även äldre nyutexaminerade sjuksköterskor
hade intervjuats. Informanterna i studien var alla relativt unga. Dock fanns en
jämn könsfördelning. Författarna har utförligt beskrivit urval, deltagare,
datainsamling och dataanalys samt funnit studier med liknande resultat, vilket
förhoppningsvis visar att överförbarhet existerar (Hällgren Graneheim &
Lundman, 2008). En risk för färgat arbete finns, då anledningen till studien
grundar sig i att författarna hade egna tankar om hur samverkan ser ut mellan
sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. En kvalitativ studie kan dock inte ses
som oberoende av forskarna (a a).
Resultatdiskussion Det ställs höga krav på den nyblivna sjuksköterskan från både Socialstyrelsen och
kollegor när det gäller samverkan. Informanterna i denna studie hade både
negativa och positiva upplevelser av samverkan i team, men informanterna var
eniga om att det blir lättare med tiden. Detta förmodar författarna förenklas då
informanterna under sina första månader bättre och bättre kunnat uppnå
Socialstyrelsens krav på ett professionellt förhållningssätt. Den föreliggande
studiens resultat jämfördes med tidigare studier från USA, Australien, Norge och
20
Kanada, där sjuksköterskeutbildningen också ger en bachelorexamen. Dock
studerades det inte närmare hur likvärdiga sjuksköterskornas arbetsuppgifter är i
dessa länder och Sverige.
Vår studie visade att flera av sjuksköterskorna menade att det är fel av
undersköterskan att inte återkoppla, men endast en sjuksköterska diskuterade sitt
sjuksköterskeansvar att kräva återkoppling som är nödvändigt för att kunna
uppfylla Socialstyrelsens förväntningar. Sjuksköterskan har idag flera uppgifter
utanför patientsalen såsom dokumentation och läkemedelsadministrering. För att
sjuksköterskan ska klara både uppgifterna utanför patientsalen samt uppgiften att
uppmärksamma patientens föränderliga sjukdomstillstånd krävs att sjuksköterskan
lyssnar på undersköterskans observationer. Flera informanter nämnde vikten av att
undersköterskor och läkare har en förståelse för sjuksköterskans position men de
beskrev inte deras egen förståelse för andra professioner. Författarna tror att detta
kan bero på att deltagarna är nyutexaminerade och alltså inte har utvecklat sitt
professionella förhållningsätt fullt ut ännu.
Jag – Du Informanterna i Daiski (2004) upplevde en ojämlik relation till läkarna. En
nyutexaminerad sjuksköterska tyckte att läkarna hade bristande respekt mot henne
då de inte såg sina handlingar som en del av en hierarkisk struktur. När en läkare
känner och respekterar en sjuksköterska blir läkaren mer hjälpsam och förstående
(a a). Resultat från föreliggande studie visar att god personkemi och hjälpsamhet
förbättrar effektiviteten. Vi finner också att då kollegor inte ser sin del i helheten,
upplevs detta mycket jobbigt för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Trots att
sjuksköterskor kan ses som en tystad grupp inom hierarkin, så visar Daiski (2004)
att sjuksköterskor har insikt i hur deras situation ser ut och vet vad som kan göras
för att minska detta förtryck. En sjuksköterska med självinsikt kan alltså påverkan
sin omgivning märkbart. Tillit, kompetens och respekt är tre saker som Averlid &
Bihari Axelsson (2012) redovisar som viktiga komponenter i samverkan och
samarbete, vilket även föreliggande studie påvisar då deltagarna säger att när
kollegorna lär känna varandra skapas förståelse och respekt. I Saghafi et al (2012)
säger de nyutexaminerade sjuksköterskorna att personlighet påverkade
interaktionen på arbetsplatsen. Det finns kollegor som upplevs svåra att närma (a
a). Det upplevde även informanter i rådanden studie. Samverkan var mestadels
beroende av personligheterna hos individerna enligt studien av Averlid & Bihari
Axelsson (2012).
Vi Informanterna i Saghafi (2012) och i Averlid & Bihari Axelsson (2012) betonade
vikten av positiv feedback, att detta är något som kan indikera framsteg och ge
självförtroende. Att återkoppla och ge feedback ansåg informanterna i
föreliggande studie var en nödvändighet för att det dagliga teamarbetet ska
fungera. I den gällande studiens betonade flera av informanterna att delaktighet är
en viktig komponent i öppen kommunikation. Att allas röster ska höras oavsett
yrkeskategori. Rich (1995) menar att för att sjuksköterskor och undersköterskor
ska bli ett fungerande team, krävs ett genuint intresse från sjuksköterskans sida att
lyssna på undersköterskans observationer. Resultatet i Daiski (2004) visar att då
läkaren känner och respekterar en sjuksköterska så blir läkaren mer hjälpsam och
förstående. Ett likande resultat visar föreliggande studie då deltagare menade att
då kollegor lär känna varandra uppstår respekt och förståelse för varandra som
individer och varandras kunskap.
21
Våra verktyg Informanterna i Daiski (2004) kände att en förståelse för varandras yrkesroller
inom teamet resulterade i att informanterna blev mer bekväma att samverka inom
gruppen. Detta stödjer den rådande studiens resultat att samverkan blir god om
alla inom teamet vet vad de andra har för kompetens, värdesätter dessa
kompetenser och vet vilka uppgifter som tillhör vilken yrkeskategori. Rich (1995)
menar att sjuksköterskan bör fråga undersköterskan om råd vid omvårdnadsbeslut
eftersom undersköterskan spenderar mer tid hos patienten. I den förevarande
studien kan man förstå att informanterna tycker att ju mer erfaren en sjuksköterska
är, desto mer får hon delta i de gemensamma medicinska besluten. Desamma
gäller att erfarna undersköterskor har stort inflytande i omvårdnadsbesluten. I
studien är alla sju deltagare eniga om att det är sjuksköterskan som tar
omvårdnadsbesluten, vilket också är en del av vårdplanen.
SLUTSATS
Nyutexaminerade sjuksköterskor har både positiva och negativa upplevelser av
samverkan med undersköterskor och läkare. Samverkan i team är beroende av
flera olika komponenter. Ett tydligt resultat för denna studie är att erfarenheten
hos olika personer inom olika yrkesgrupper spelar roll. Desto mer erfaren en
person är i sitt yrke och av teamarbete, desto mer förståelse för andra
yrkeskategorier upplevs denna person ha. Mer erfarenhet tycks också skapa mer
delaktighet i teamarbetet. Olika personligheter är en faktor som också är av stor
vikt enligt studiens informanter, och en god personkemi upplevs vara mycket
viktig att kunna skapa. Att arbeta efter en gemensam plan, att ha diskussioner och
att återkoppla var andra viktiga komponenter i samverkan mellan professionerna.
Medvetenhet och mognad i sitt dagliga arbete beskrivs i sjuksköterskans
kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005), men denna studie visar brister på
detta då resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor kan ha svårt att se
sin roll i samverkansprocessen och i teamarbetet. Ett mer kritiskt tänkande kan
hjälpa nyutexaminerade sjuksköterskor att landa i sin roll.
Läkaren, sjuksköterskan och undersköterskan i teamet kan själva jobba för att ta
ansvar, visa intresse och vara hjälpsam, ha självinsikt och agera professionellt.
Gruppen kan tillsammans arbeta för att ha ett professionellt förhållningssätt där
delaktighet, tydlighet och sammanhållning är framträdande. Då man arbetar med
dessa verktyg och tar till vara på kunskap och kompetens kan samverkan fungera
optimalt mellan dessa tre yrkeskategorier.
FRAMTIDA VÄRDE
Med denna studie hoppas författarna att resultatet kan vara till stöd för
sjuksköterskestudenter som är på väg in i arbetslivet, genom att förbereda dem på
hur samverkan mellan sjuksköterska och läkare samt sjuksköterska och
undersköterska på ett konstruktivt och effektivt sätt kan uppnås.
22
REFERENSER
Apker J, Propp K M, Zabava Ford W S, Hofmeister N, (2006) Collaboration,
credibility, compassion, and coordination: professional nurse communication skill
sets in health care team interactions. J Prof Nurs, 22(3):180-9.
Averlid G, Bihari Axelsson S, (2012) Health-promoting collaboration in
anesthesia nursing: a qualitative study of nurse anesthetists in Norway. AANA
Journal Vol. 80, No 4.
Backman J, (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Blomqvist K, Dunér A (2009) Vårdkedjans aktörer och organisering. I:
Ehrenberg A, Wallin L, (Red) Omvårdnadens grunder: Ansvar och
utveckling(1:3). Studentlitteratur AB, s 181-212.
Cronenwett L, Sherwood G, Barnsteiner J, Disch J, Johnson J, Mitchell P,
Sullivan D, Warren J, (2007) Quality and safety education for nurses. Nurse
outlook, 55(3):122-31
Daiski I, (2004) Changing nurses’ dis-empowering relationship patterns. Journal
of advanced nursing, 2004 Oct:48 (1) 43-50.
Danermark B, (2005) Samverkan – Himmel eller helvete. Malmö: Gleerups
Utbildning AB.
ªHällgren Graneheim U H, Lundman B, (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I:ᵇ
Granskär M, Höglund-Nielsen B (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-
och sjukvård (upplaga 1:4). Lund: Studentlitteratur AB, s. 159-172.
Kvale S, (2007) Den kvalitativa forskningsintervjun. Danmark: Studentlitteratur
AB.
Lidén E, (2009) Omvårdnadens institutionella inramning. I: Ehrenberg A, Wallin
L, (Red) Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (1:3).Studentlitteratur
AB, s 147-180.
Lindberg K, (2009) Samverkan. Malmö: Liber AB.
Nationalencyklopedin (2012a) Samarbeta.
>http://www.ne.se.proxy.mah.se/sve/samarbeta?i_h_word=samarbeta< (2012-12-
01)
Nationalencyklopedin (2012b) Samverka.
>http://www.ne.se.proxy.mah.se/sve/samverka?i_h_word=samverka< ( 2012-12-
01)
Nationalencyklopedin (2012c) Samordna.
>http://www.ne.se.proxy.mah.se/enkel/samordna< (2012-12-01)
Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB
23
Parker V, Giles M, Lantary G, McMillan M, (2012) New graduate nurses’
experiences in their first year of practice. Nurse Education Today (2012),
doi:10.1016/j.nedt.2012.07.2003f
Polit D, Beck C, (2010) Essentials of nursing research. Appraising evidence for
nursing practice. Philadelphia, Pennsylvania: Wolter Kluwer Health, Lippincott
Williams & Wilkins.
Ponzer S, Faresjö T, Mogensen E, (2009) Framtidens vård kräver
interprofessionellt samarbete. Läkartidningen, Nr 13, s 929-31.
Quality and safety education for nurses (2012) Project overview.
>http://www.qsen.org/about_qsen.php< (2012-09-25)
Rich PL, (1995) Becoming a team working with nursing assistans. Nurisng, May,
100-103.
Saghafi F, Hardy J, Hillege S, (2012) New graduate nurses’ experience of
interaction in the critical care unit. Contemporary nurse 42(1):20-27.
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor.
>http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1< (2012-09-25)
Svensk sjuksköterskeförening (2012) Svensk sjuksköterskeförenings strategi för
utbildningsfrågor. >http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf-
filer/Strategi%20f%C3%B6r%20utbildnfr%C3%A5gor.pdf< (2012-12-18)
Trost J, (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
24
BILAGOR
Bilaga 1: Matris över analysprocessen
Bilaga 2: Informationsbrev
Bilaga 3: Intervjuguide
25
Matris över analysprocessen Bilaga 1
Domän Underkategori Kategori Tema
Öppen
kommunikation
Informationssätt
Kunskapsutbyte
Vi Delaktighet
Gemensam plan
Återkoppling och
feedback
Professionalitet
Bakgrund
Samförstånd
Jag - Du Arbetsklimat
Initiativförmåga
Tillit
Personkemi
Kontinuitet Organisatorisk
Kontinuitet
Våra verktyg
Ömsesidig respekt
Samtala Att enas Vi
Tillgänglighet
Kunskap
Vetskap
Våra verktyg Yrkesroll
Hierarki
Jag är en del i det
hela
Jag - Du Behjälplighet
Förståelse
Personlighet
Effektivitet i
vårdlaget
Att trivas ihop Välvilja Jag - Du
Hjälpsamhet
Kvalitet, inte
kvantitet
Tydlighet Vi
Gemensam plan
Erfarenhet Mognad Våra verktyg
Läkarens beslut
Gemensamma beslut
Utbildning Kunskap och
kompetens
Våra verktyg
Medan tiden går
Att må bra
Etiska aspekter
Vi Beslut om döden
Mellanhand
Intresse
Demokrati
Jag - Du Diskussion
Yttersta ansvar
Jag är ny
sjuksköterska
Förväntningar
Stå på egna ben
Jag - Du Eget ansvar
Hitta sin roll
Trygghet Sammanhållning Vi
Tillhörighet
26
Informationsbrev Bilaga 2
Projektets titel:
Sjuksköterskans upplevelse av samverkan
i team
Datum: 2012-11-13
Studieansvariga:
Maria Bergman
HannaMaria Thomasson
M10p3902@student.mah.se
Lf071025@student.mah.se
Studerar vid Malmö högskola,
Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö,
Tfn 040- 6657000
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Kandidatuppsats, 15 hp
Intervjustudie
Sjuksköterskans upplevelse av samverkan
Vi är två studenter som läser sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Högskola. Vi
skriver nu vår kandidatuppsats som ska beskriva den nyutexaminerade
sjuksköterskans upplevelse av samverkan i team med undersköterskor och läkare
på arbetsplatsen.
Vi undrar om vi får beskriva din upplevelse i vår studie, genom en intervju som
tar den riktning du vill. Intervjun kommer att vara ca 40 minuter lång och hållas
på en tid & plats som du önskar. Intervjun kommer att spelas in, överföras till
skriftlig form och avidentifieras så att du inte kommer att kunna identifieras då
den publiceras. Konfidentialitet efterstävas och endast vi (Maria Bergman och
HannaMaria Thomasson) har tillgång till materialet. Studien kommer att inkludera
6-8 nyutexaminerade sjuksköterskor.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Om du vill avbryta ditt deltagande i
studien använder vi inte det material vi insamlat från dig.
Vi nås via mail:
Maria Bergman: M10P3902@student.mah.se
HannaMaria Thomasson: Lf071025@student.mah.se
Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien
27
Intervjuguide: Samverkan i team Bilaga 3
Första frågor
Öppen kommunikation
Ömsesidig respekt
Effektivitet inom vårdlaget
Gemensamma beslut
Sista frågor
Vilka
tankar slog
dig när du
hörde om
vårt ämne?
Kunde du
tillhöra
teamet som
nyfärdig
sjuksköters
ka?
Vad innebär
öppen
kommunikatio
n för dig?
Upplever du
att öppen
kommunikatio
n finns mellan
dig och läkare?
Upplever du
att öppen
kommunikatio
n finns mellan
dig och
underskötersko
r?
Kan du ge
några exempel
på då öppen
kommunikatio
n har ägt rum
eller inte har
ägt rum mellan
dig och läkare?
Kan du ge
några exempel
på då öppen
kommunikatio
n har ägt rum
eller inte har
ägt rum mellan
dig och
underskötersko
r?
Tycker du
öppen
kommunikatio
n är kopplat till
samverkan?
Vad innebär
ömsesidig
respekt för
dig?
Upplever du
att ömsesidig
respekt finns
mellan dig
och läkare?
Upplever du
att ömsesidig
respekt finns
mellan dig
och
undersköters
kor?
Kan du ge
några
exempel på
då ömsesidig
respekt har
ägd rum eller
inte har ägt
rum mellan
dig och
läkare?
Kan du ge
några
exempel på
då ömsesidig
respekt har
ägt rum eller
inte ägt rum
mellan dig
och
undersköters
kor?
Tycker du
ömsesidig
respekt är
kopplat till
samverkan?
Vad innebär
effektivitet
inom
vårdlaget för
dig?
Upplever du
att
effektivitet
finns mellan
dig och
läkare?
Upplever du
att
effektivitet
finns mellan
dig och
undersköters
kor?
Kan du ge
några
exempel på
då
effektivitet
har ägd rum
eller inte har
ägt rum
mellan dig
och läkare?
Kan du ge
några
exempel på
då
effektivitet
har ägt rum
eller inte ägt
rum mellan
dig och
undersköters
kor?
Tycker du
effektivitet är
kopplat till
samverkan?
Vad innebär
gemensamma
beslut för dig?
Upplever du
att medicinska
beslut tas
gemensamt?
Upplever du
att
omvårdnadsbe
slut tas
gemensamt?
Kan du ge
några exempel
på då
gemensamma
beslut har ägd
rum eller inte
har ägt rum
mellan dig och
läkare?
Kan du ge
några exempel
på då
gemensamma
beslut har ägt
rum eller inte
ägt rum
mellan dig och
underskötersk
or?
Tycker du
gemensamma
beslut är
kopplat till
samverkan?
Om du
skulle
summera
samverkan
i team och
nyut-
examinera
d
sjuksköters
ka, hur
skulle du
göra det?
De var
våra
punkter
som vi
ville gå
igenom,
finns det
något
annat som
du tycker
är viktigt
att nämna
vid
samverkan
i team?
Recommended