Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg – en lägesbeskrivning

Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg – en lägesbeskrivning

• Områden där vårdsamverkan kan förbättras mellan region och kommun för personer med psykisk ohälsa och för personer med funktionsnedsättning (LSS)

• Resultat från en webbaserad enkätundersökning kring chefers och medarbetares kännedom om och förväntningar på närvårdssamverkan Södra Älvsborg.

• Resonemang kring hur bland annat kansliets inrättande, etableringen av närvårdsområdena, styrgrupp och delregionalt politiskt samrådsorgan medverkar till ökad samverkan mellan region och kommun.

Utvärdering av Närvårdsamverkan – Syfte/frågeställningar

• Syfte– Syftet med utvärderingen är att följa och beskriva uppbyggnaden av

Närvårdssamverkan och att värdera resultatet av Närvårdssamverkan efter tre år.

• Frågeställningar1. I vilken utsträckning utvecklas gemensamma stödprocesser, vårdprogram

och rutiner samt hur går detta till? 2. På vilket sätt ökar nyttan för de brukare som har flera verksamhetskontakter?3. På vilket sätt ger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg möjlighet till samverkan

mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna avseende genomförande av vård och omsorg till medborgarna?

4. Vilka är de framträdande svårigheterna med att implementera Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg?

Närvårdsamverkan – övergripande genomförande

• A: En studie av utvalda närvårdsområden– Borås, Mark och Vårgårda– två målgrupper (Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning)– Intervjuer

• B: Implementering av Närvårdssamverkan. – Enkät – verksamhetschefer, enhetschefer, handläggare mfl

• C: Stödstrukturens betydelse för operativ samverkan. – Intervjuer med nyckelpersoner– Observation av möten– Protokollanalys

Delstudiernas bidrag till frågeställningarna

B: Implementering av Närvårdssamverkan.Kännedom om och förväntningar på inom såväl regionens hälso- och sjukvård som kommunernas vård och omsorg.

A: En studie av utvalda närvårdsområden. Med fokus på målgrupperna studeras verksamheternas företrädare studeras utifrån vilka förändringar i verksamheten som uppträder, om samverkan eller samsyn utvecklas mellan olika grupper av aktörerna.

C: Stödstrukturens betydelse för operativ samverkan.Inrättande av kansli, styr- och samrådsgrupper

1. I vilken utsträckning utvecklas gemensamma stödprocesser, vårdprogram och rutiner samt hur går detta till?

4. Vilka är de framträdande svårigheterna med att implementera Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg?

3. På vilket sätt ger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg möjlighet till samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna avseende genomförande av vård och omsorg till medborgarna?

2. På vilket sätt ökar nyttan för de brukare som har flera verksamhetskontakter?

Utvärdering av

Delstudie B- en webbenkät om implementeringen av

Närvårdssamverkan, april 2012

Urval - webbenkätTvå steg:

1) Kartläggning – var vårdsamverkan mellan kommun och region sker i större utsträckning

2) 40 % slumpmässigt urval av avdelningar, områden, mottagningar…

• Samtliga på utvalda avdelningar/områden• Chefer och medarbetare (legitimerad personal)

Alingsås Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda

Vård och

Omsorg

Vård- och äldre-

omsorgs-förvaltningen

Omsorgs-förvaltningen

Stadsdel Öster, Väster och

Norr

Vård- och omsorgs-

förvaltningen Sektor Vård- och omsorg

Social-förvaltningen

Social-förvaltningen

Omsorgs-sektionen (avdelning

äldre- omsorg och funktions-

hinder)

VälfärdSektion

Lärande och Omsorg

IFO/Socialtjänst

Social-förvaltningen Omsorgs-

förvaltningen

IFO = Sociala omsorgs-

förvaltningen

Försörjnings-stöd =

Arbetslivs-förvaltningen

Individ- och familje-

omsorgs-förvaltningen

Sektor Individ- och

familjeomsorgSocial-

förvaltningenSocial-

förvaltningenOmsorgs-sektionen Välfärd

Sektion Lärande och

Omsorg

LSS/Funktions-

hinder

Social-förvaltningen Omsorgs-

förvaltningenSociala

omsorgs-förvaltningen

Vård- och omsorgs-

förvaltningenSektor Vård- och omsorg

Social-förvaltningen

Social-förvaltningen Omsorgs-

sektionen VälfärdSektion

Lärande och Omsorg

Socialpsykiatri Social-förvaltningen

Omsorgs-förvaltningen

Sociala omsorgs-

förvaltningen

Individ- och familje-

omsorgs-förvaltningen

Sektor Vård- och omsorg

Social-förvaltningen

Social-förvaltningen

Omsorgs-sektionen Välfärd

Sektion Lärande och

Omsorg

ElevhälsaBarn och ungdoms-

förvaltningen

Barn och utbildnings-

förvaltningen

Stadsdel Öster, Väster och

NorrUtbildnings-

förvaltningenSektor

LärandeBarn och

utbildnings- förvaltningen

Barn och utbildnings -

förvaltningen Lärande-sektionen Lärande

Sektion Lärande och

Omsorg

KommunDär vårdsamverkan sker i större utsträckning

Vård och omsorg:

*Chefer på samtliga nivåer

*MAS *MAR*Sjuksköterskor*Arbetsterapeuter*Sjukgymnaster*Biståndshandläggare

Funktionshinder: *Chefer på samtliga nivåer *MAS *MAR*Sjuksköterskor*Arbetsterapeuter*Sjukgymnaster*LSS-handläggare

IFO/Socialtjänst: *Chefer på samtliga nivåer *Handläggare

Socialpsykiatri: *Chefer på samtliga nivåer*Psykiatrisköterskor*MAS*MAR*Handläggare*Arbetsterapeuter*Sjukgymnaster

Elevhälsa: *Kuratorer *Skolpsykologer *Skolsköterskor *Specialpedagoger *MASS *i vissa fall skolläkare

KommunRespondenter

SvarsfrekvensOrganisation/arbetsgivare Urval Antal Svarande Andel Svarande

Kommuner totalt 599 427 71 %

Västra Götalandsregionen totalt

966 474 49 %

Privat VC totalt 33 12 36 %

Totalt för undersökningen 1598 913 57 %

*Privata utförare endast vårdcentraler

Västra Göta-landsregionen

Kommun Privat utförare*0

20

40

60

80

100

4658 58

54 42 42

Hört talas om Närvårdssamverkan SÄ tidigare

NejJa

%

Mycket liten kännedom

Ganska liten kännedom

Varken liten eller stor

kännedom

Ganska stor kännedom

Mycket stor kännedom

Vet ej0

5

10

15

20

25

30

35

40

24

31

22

15

7

1

30 31

18

11

7

3

25

28

1715

11

4

35

28

13

10 10

4

Kännedom om Närvårdssamverkan

ABCD

%

…om de svarande har kännedom om:

A. Närvårdssamverkan SÄ i stort (C)B. hur Närvårdssamverkan är organiserat (C)C. vilka målgrupper som särskilt

uppmärksammas (C)D. vilka representanter som ingår i

ledningsgruppen för det egna närvårdsområdet (C)

Stämmer mycket dåligt

Stämmer ganska bra

Stämmer varken bra eller dåligt

Stämmer ganska bra

Stämmer mycket bra

Vet ej0

10

20

30

40

50

60

0 1

6

32

55

6

0 14

31

58

6

1 1

9

32

49

8

0 1

17

32

43

7

0 1

14

34

44

7

0 1

5

32

57

5

0

5

34

55

6

Förväntningar på Närvårdssamverkan

A

B

C

D

E

F

G

%

Förväntningar att Närvårdssamverkan ska bidra till:

A. bättre insatser för brukareB. att förtydliga kommunens och regionens

ansvarsområdenC. bättre förutsättningar för samverkan mellan kommun

och regionD. ökad kvalitet i den egna verksamhetenE. ökad kunskap om andra organisationerF. ökad kunskap om brukarnas behovG. att identifiera områden där det finns behov av ökad

samverkan mellan kommun och region

Framför allt upplevelse av :

• att det finns ett stort behov i den egna verksamheten att samverka mellan region och kommun (95 %)

• att den egna verksamheten är motiverad att arbeta med frågor som rör Närvårdssamverkan (72 %)

Förutsättningar för Närvårdssamverkan

Förutsättningar för Närvårdssamverkan

Sämre förutsättningar:• Ledningen i den egna verksamheten har prioriterat

Närvårdssamverkan (25 %) (C)• Intentionerna med Närvårdssamverkan är väl kända

i den egna verksamheten (20%) (C)• Det finns tillräckliga resurser för att kunna arbeta

med Närvårdssamverkan (12%) (C)

• Runt 40 % svarar vet ej…• Runt 25 % väljer mittenalternativet…

Det finns svårigheter att genomföra Närvårdssamverkan eftersom:

• det finns bristande kunskap om andra aktörer (62%)• det finns olika värderingar mellan professioner (51%)• besluten fattas för långt från den egna verksamheten

(41%)

• kommun och region har olika lagstiftning (36 %) (R)(M)• det råder sekretess (36 %) (M)• det finns bristande förtroende för andra aktörer (31%) (R) (C)

Delstudie A

• Målgrupper: Psykisk ohälsa (och funktionshinder)

• Empiri:25 intervjuer i två kommuner och regionen

Psykisk ohälsaEmpiri från två kommuner

Intervjuer• Kommun

Handläggare, sjuksköterskor, boendestödjare, case manager• Regionen

Öppenvården: Enhetschef, sjuksköterskor, mentalskötareSlutenvården: Sjuksköterskor

Nedslag

• När sker samverkan?• Hur ser vi på varandra? / olikheter• Stötestenar• Patientgrupper som utmanar samverkan• Betydelsen av sociala kontakter• Hur förbättra närvårdssamverkan?

När sker samverkan?

• Vårdplanering• Nätverksmöten• Patientens tillstånd förändras

Olikheter

• Lagstiftning• Professioner• Uppdrag• Patienten/klienten i olika sammanhang

Stötestenar

• Bristande förståelse för varandra• Olika beslutsmandat• Olika beslutsordning• Olika syn på patienten

Patientgruppersom utmanar samverkan

• Missbrukare med psykisk ohälsa• Funktionshindrade med psykisk ohälsa• Äldre med psykisk ohälsa• Patienter med bipolära diagnoser• Patienter med diffusa behov• Patienter med uppenbara behov men som

saknar sjukdomsinsikt

Betydelsen avsociala kontakter

• ”Vi som är gamla i gården”• Veta vem man ska kontakta• Behov av att träffas• Kommunens storlek• Specialiseringens dilemma

Börja underifrån

Det klart att här nere kan man inte börja pyssla med saker som det inte finns en ledning och struktur för, att så här ska vi jobba. Men jag tror att det måste vara från båda fronter. För där uppe är man ofta ganska överens på den här lite mer pompösa nivån. Man pratar och när det börjar hetta till så droppar man de frågorna neråt i organisationen som man inte riktigt själv mäktar med tror jag. Det blir lite för lägre chefer att hantera. Och gör man inte det, man kanske inte har riktigt mandat att göra det, ja… så jag tror att man faktiskt kan bygga en samverkan under ifrån.

Sovra informationen

Jag tror att folk är rätt less på att få mycket saker till sig upp ifrån…

Skapa mötesforumTräffas man inte och lär känna varandra så funkar det inte. Jag har jättesvårt att samverka med folk som jag inte har en aning om vilka de är. Jag ska ringa någon och så ska vi skicka lappar emellan. Och så blir det lite otydligt och så skapar jag mig en irritation på den personen för att den inte följder de regelverk som är satta. Istället för att sätta sig ner och ha en personlig kontakt och säga att varför har vi misslyckats här? Och jag kan be om ursäkt för att jag gjort fel. Alltså det blir helt annat… men i alla strukturer kring samverkan så är det ett visst flöde, men man tar bort det personliga.

Ta fasta på olikheterna

På något sätt blir det att här ska vi göra lite lika. Och så ser förutsättningarna så helt olika ut - och vad som faktiskt egentligen är problemet./…/Jag tror inte bara kommunerna ser annorlunda ut, utan även öppenvårdsmottagningarna. Det ser jätteolika ut.

Delstudie C - Stödstrukturens betydelse för operativ samverkan

FrågeställningarGenomförande

ResultatSlutsatser

Implementeringsstudiens frågeställningar

• I vilken utsträckning utvecklas gemensamma stödprocesser, vårdprogram och rutiner samt hur går detta till?

• På vilket sätt ökar nyttan för de brukare som har flera verksamhetskontakter?

• På vilket sätt ger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg möjlighet till samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna avseende genomförande av vård och omsorg till medborgarna?

• Vilka är de framträdande svårigheterna med att implementera Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg?

Delstudie C - genomförande• Studien genomförs gentemot stödstrukturen som i

huvudsak är– Delregionalt politiskt samrådsorgan,– Styrgrupp (förvaltningschefer)– 10 ledningsgrupper/Närvårdsområden– 3 utvecklingsråd– Kansli (två samordnare, en informatör/kommunikatör)

• 50 (10) semistrukturerade intervjuer• 15 (3) observationer• Protokoll (50) - dokumentanalys

Närvårdsområdenas ledningsgrupper

apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 jun-120

1

2

3

4

5

6

7

8

9

1

2 2

0 0

8

3

5

3

1

5

3 3

6

1

Antal möten under perioden april 2011 - juni 2012

Närvårdsområdenas ledningsgrupper

Alingsås Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda0

1

2

3

4

5

6

4

5 5 5

4 4

2

5

4

5

Antal möten under perioden april 2011 - juni 2012 fördelat på närvårdsområden

Närvårdsområdenas ledningsgrupper

Privata

utförare

VGR (SÄS)

VGR (Alin

gsås)

VGR (Prim

ärvård

)

Alingså

s

Bollebyg

dBorås

Herrlju

ngaLer

umMark

Sven

ljunga

Tranem

o

Ulriceh

amn

Vårgård

a0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

25

79

17

164

40.2

109.598

38 40

2719.5

60

20

67.2

416

6 7 511 8 5 4 7 4 6 7 8

Antal mötestimmar

Antal timmar totalt Antal timmar per person

Närvårdsområdenas ledningsgrupper

Privata

utförare

VGR (SÄS)

VGR (Alin

gsås)

VGR (Prim

ärvård

)

Alingså

s

Bollebyg

dBorås

Herrlju

ngaLer

umMark

Sven

ljunga

Tranem

o

Ulriceh

amn

Vårgård

a0

10

20

30

40

50

60

70

80

11

32

9

69

17

28

35

19 1712

8

26

9

26

6 5 3

24

8 10 127

10

4 510

38

Antal personer på möte

Antal närvarande totalt Antal närvarande unika personer

Närvårdsområdenas ledningsgrupper

Alingsås Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda

41%52%

27% 31% 32%39%

60%

36%

19%

33%

19%

24%

27% 18% 16%

22%

0%

21%63% 29%

11%

6%

3% 8% 5%

6%0% 4%

0%

0%

19%

12%

27%21%

21%6%

40%

14%

6%

8%

11% 6%17%

23% 26% 28%

0%

25%13%

29%

Vilka typer av frågor som behandlas på mötenaLedningsgruppens arbete Närvårdsområdets organisering av arbetet Kontakt med övrig verksamhetFörutsättningar för NVS Information från verksamheterna

Närvårdssamverkan tar form• Delpolitisk samråd

– har svårt att ta ledningen/oklar ledningsfunktion– behöver stöd för att formulera målsättningen

• Styrgruppen har knappt funnit sina arbetsformer– det är för lite diskussion kring beslutsfrågor och för mycket information– fyra möten per år gör det svårt att utveckla bra arbetsformer

• Närvårdsområdenas ledningsgruppen– har knappt hunnit påbörja sitt arbete– har framför allt analyserat förutsättningar/verksamhet– behöver få ett tydligt verksamhetsfokus– regionens former för representation blir kanske för betungande

• Utvecklingsråden– har ett representantskap för kommunerna som försvårar arbetet– hade tidigare ett mer självständigt mandat– äger inte frågorna längre själv

Närvårdssamverkan – kansliets betydelse• Närvårdskansliet

– politiken är inte övertygade om kansliets fokus– styrgruppen uppskattar kansliets arbete/stöd– ledamöter i närvårdsområdena mycket positiva till kansliets

arbete/stöd– Kansliets geografiska placering ingen viktig fråga längre– Få besöker kansliet fysiskt eller virtuellt– Kansliets medarbetare har stor närvaro vid olika grupperingars

möten– Kansliet är uttolkare av Närvårdssamverkan– Inget kansli = ingen närvårdssamverkan????

Presentationer och rapporter:

www.narvardssamverkan-Sodra-Alvsborg.vgregion.se

www.fous.se