1. 1

2. 2 Bra mnstrade dck kar vtgreppet... ...liksom vgbana med bra yttextur och rtt geometri gr. Hghastighetsfilm av 300 km/h UHP-dcket Nokian Hakka Black 3. 3 Lg vgfriktion ger problem fr: 1. Sidostabilitet, 2. Styrbarhet, samt 3. Bromsning. Livsfarligt ojmn vgfriktion (split friction) serietillverkas idag av offentliga vghllare. Med Trafikverkets patenterade(!) metod kan behov av sidofriktion minimeras & vattenavrinning skras. versikt Vgfriktionens verraskande moment 4. Sidofriktion avgrande fr stabil krning 4 Djupstudier av ddsolyckor visar att den vanligaste olycksformen r nr fordonet tappat stabiliteten och sladdat. Friktionen mellan vg och dck begrnsar krafter fr bromsning, styrning samt fr sidostabilitet. Total friktion Broms- friktion Sidofriktion Dimensionerande friktion enligt vgnormen VGU Friktionstal Hastighet [km/tim] De krafter som stabiliserar fordonet i sidled minskar vid inbromsning. Kritiskt i horisontalkurvor! < 50 % 5. Gllande vgregler fr vgars vtfriktion 5 Skerhet vid anvndning: Vgar skall vara s utformade och utfrda att de fr tillfredsstllande friktion. Kontinuerliga friktionsegenskaper hos ytmaterialen skall efterstrvas. VVFS 2003:140 (VVFS 2010:17) Vgregler: 6.3.4.1 Krav p friktion. Knd kunskap: En varierande friktion i lngs- eller tvrled kan innebra en kad olycksrisk t.ex. i samband med inbromsning. Trafikverket, Effektsamband. Drift och underhll - Belagda vgar. Sid 38. 6. Skerhetskravet gller hela vgbanan 6 10.1. Krav p frdigt lagers yta: Bitumenbundna lager ska utfras och kontrolleras med avseende p friktion s att stllda krav uppfylls. Fr vgbana, gngbana och cykelbana med bundet slitlager ska medelvrdet av friktionstalet p en 20 m strcka vara 0,50. Trafikverket Krav beskrivningstexter fr Bitumenbundna lager i vgkonstruktioner, TRVKB10 Friktionstalet ska bestmmas enligt VVMB 104 Problem: Medelvrden ver 20 m dljer kortare hala flckar som kan flla en motorcykel. VVMB 104 r skriven fr personbilar. 7. Blank asfaltskarv ska friktionsmtas 7 "Mtning utfres normalt i vnster eller hger hjulspr. Om annan del av vgbanan okulrt eller p annat stt bedms ha lgre friktion mts ven denna del. VVMB 104:1990, Bestmning av friktion p belagd yta. Asfaltskarv ges minst 2 dm bred frsegling, vilken sandas av med 0-2 eller 0-4 mm stenmjl fr att skapa vgfriktion. Risker: Sandning sker inte? Stenmjlet fastnar inte? Mtning: Det 1 dm smala mthjulet kan missa skarven och drmed mta fr hg friktion (mter bredvid skarven). Tolkning av friktionsdata frn skarv: Oavsett friktionsvrdets storlek kan risken vara underskattad Lgt friktionsvrde visar risk, precis som fr hjulspren. Hgt vrde bevisar inte god skarvfriktion. 8. Vgfriktionen sjunker med kande fart... 8 Svenska vgar har upp till 120 km/tim. Problem: Vgfriktion mts enligt VVMB104 enbart i 70 km/tim. Foto: Nokian Tyres Bildklla: ViaTech Lsning: Skid Resistance Index (SRI) och dess Speed parameter S0 visar hur vgfriktionen sjunker med kad hastighet. SRI r definierat i CEN/TS 13036-2:2010. SRI berknas utifrn data fr friktion vid valfri hastighet, tillsammans med texturdata frn laserskanning. Slutsats: VVMB 104 behver uppdateras. 9. 5 olyckor inom 2 veckor -efter felaktig lappning LGG MRKE TILL DEN SPEGELBLANKA FRSEGLINGEN AV DEN LNGSGENDE SKARVEN Foto: B Andersson, Svt.se Foto: Stefan Hedlf En varierande friktion i lngs- eller tvrled kan innebra en kad olycksrisk t.ex. i samband med inbromsning. Trafikverket, Effektsamband. Drift och underhll - Belagda vgar. Sid 38. 10. Lappad olyckskurva (forts) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 4300 4350 4400 4450 4500 4550 4600 4650 4700 Distans [m] Textur[mm] MPD Vnster MPD Mitt MPD Hger 66 m lng fet (bitumenrik) lapp i hger hjulspr. Makrotextur under riktvrdet Minst 0.4 mm. Risker med flckvis lappning: 1. Olika friktion vid regn. 2. Soltinande tunn is smlter snabbt p svarta lappar. Isfriktion under v. hjul, asfaltfriktion under h. hjul. Vldsamt sladdande moment vid hrd bromsning. 11. Serietillverkning av ddens flcktyfus 11 + Bra att underdimensionerad trasig vgkant lagas. - Livsfarligt fusk: Lagning mste avslutas med ytbehandling av hela krfltets bredd! Vg W583 2014-05-26 12. Halkrisk dr resulterande lutning r fr lg Skevningsvergngar r hotspots 12 Mtande lastbil bromsar vid ingng av uppbankad ytterkurva. Dr r vattenfilmen ovntat tjock, pga att vgbanan r horisontell (d < 0.5 %). Videoklla: Prof B Psarianos, NTUA 13. Trafikverkets Stt vid vgreparation Patent kpt av VV Konsult dec 2008. Inmtning sker snabbt och effektivt med laserbil. Den mobila mtningen utfrs trafikskert med personalen skyddad i fordonet. Drag 1 Drag 2 Drag 3 Lnkning & hjdsttning Vgbanemodell Modellen fngar upp linjefring, lutningar och ojmnheter. Data lagras i format fr inlsning i CAD-program. Modellen hjdstts vanligtvis relativt befintlig vg. VV Publ 1999:100 14. Datorstdd belggningsprojektering Rekonstruktion av hllbar vgbelggning frutstter projektering med fokus p ekonomi/LCC, milj och trafikskerhet. Frjustering, ev. frsning samt heltckande avjmning / frstrkning optimeras med CAD. Nytt slitlager lggs p jmnt underlag. tgrden blir resurssnl ur svl ekonomisk som miljmssig synvinkel. Arbetssttet ger bra verblick och frmjar trafikskerhetshjande lsningar. Vgens lutningar frbttras fr att: minska behovet av sidofriktion i kurva ka vattenavrinningen (ven i skevningsvergng) Foto: Volvo 15. Ex: Skerstlla avrinning i lgpunkt p vg med lg brfrmga Vattenavrinning skerstlls hr genom att bygga upp bra tvrfall. Resulterande lutning kas frn 0.2 % till 2.0 % och uppfyller drmed Trafikverkets grnsvrde i VGU Minst 0.5 % fr trafiksker avrinning. tgrden ger ven kad brfrmga. -2.0 % Lngsprofil 1:50 Tvrsektion 1:10 -0.2 % Halkolycksrisk: Vgyta utan lngslutning och minimalt tvrfall. 4 cm 16. Bygghandling fr hllbara vgbelggningar Resurssnl lsning som ger god trafikskerhet och uppfyller lagkrav p bra arbetsmilj fr yrkestrafiken. Volymer fr justering resp. frsning redovisas per sektion. Trffsker kostnadskalkyl. Entreprenaden kan upphandlas utifrn oreglerbar mngd. Handlingen inkluderar sektionsbundna utsttningsdata. Std fr bra produktionsplanering: Rtt volym vgmaterial, ven per fraktion. Lttare planera transportarbetet. Enklare att vlja rtt maskiner. Effektivare styrning och uppfljning av produktionen. 17. 17 Lg vgfriktion ger problem fr: Sidostabilitet, Styrbarhet, samt Bromsning. Dags att vghllare slutar tillverka livsfarlig split friction. Trafikverkets Stt vid vgreparation kan minimera behov av sidofriktion & skra vattenavrinning. Nr blir denna metod beslutad standard? Sammanfattning - Vgfriktionens verraskande moment