TILLVÄXT GENOM KLUSTERHär utvärderas SLIM-projektet som genomfördes mellan 2007-2013 med syftet att utveckla regionens innovativa miljö och skapa bättra förutsättningar för företagen.

1. Om SLIM-projektet och kluster

Mellan åren 2007-2013 gjorde Region Dalarna en långsiktig satsning för att utveckla regionens innovativa miljöer. Tillsammans med Region Värmland och Region Gävleborg startades SLIM-projektet som omfattade cirka 15 klusterorganisationer med 700 företag och cirka 60 000 anställda inom allt från traditionell basindustri till nya branscher som geografiska informationssystem och tjänsteutveckling inom turism och upplevelser.

År 2011 belönades SLIM-projektet med utmärkelsen Regio Stars av EU-kommissionen för bästa utvecklingsprojekt i EU med motiveringen:

”SLIM-projektet stödjer utvecklingen av kluster genom samverkan med forskning och utbildning, utvärdering och stöd till klusterorganisationer. Det är helhetssynen och förmågan att utveckla befintliga regionala styrkor som gör SLIM till ett attraktivt exempel.”

1.1 Vem riktar sig informationen till?Här finns erfarenheter från projektet samlade i en kunskapsbank för alla som arbetar med näringslivsutveckling eller kluster. Materialet riktar sig främst till dig som:

Är näringslivsstrateg på kommun. Arbetar regionalt med näringslivsutveckling. Arbetar nationellt med kluster och innovation. Är forskare inom ekonomisk geografi, kulturgeografi,

innovationssystem mm.

1.2 Vad är kluster?Kluster innebär en geografisk koncentration av flera konkurrerande företag inom samma bransch. Flera forskare, mest känd är den amerikanska professorn Michel Porter, har visat att företag i ett kluster utvecklas snabbare än andra företag och att företag i kluster har en starkare konkurrenskraft.

Teorin kring kluster bygger på att företag utvecklar nya produkter och tjänster snabbare genom ökad konkurrens på hemmaplan. Flera företag på samma plats innebär en större lokal arbetsmarknad som attraherar kompetenta personer. Detta skapar även en ökad rörlighet av personal mellan företag vilket påskyndar kunskapsöverföring och utveckling hos företagen. Koncentrationen av företag inom samma bransch möjliggör också gemensamma utvecklingssamarbeten och en ökad kontakt med forskning och högskola.

1.3 Klusterorganisationens uppgifterKlusterorganisationerna har tre grundläggande uppgifter, att skapa tillit och förtroende, korskopplingar samt att föra in ny kunskap.

1. Tillit och förtroende mellan människor behövs för att de ska kunna göra affärer med varandra och utveckla nya samarbeten vilket sänker kostnaderna i alla typer av projekt.

2. Korskopplingar mellan människor med olika erfarenheter och mellan olika discipliner ökar innovationstakten. Grogrund för nya idéer finns i skärningspunkter mellan invanda konstellationer.

3. Att föra in ny kunskap är att agera brygga mellan högskolan och näringsliv. Detta fungerar åt två håll, kunskap från akademin kan omsättas i företagen samtidigt som praktisk kunskap från företagen kan berika forskningen. Klusterorganisationerna är en effektiv länk mellan företag och forskning.

Klusterorganisationerna kan agera på många olika sätt, vanligast är att arbeta med nätverksaktiviteter, kunskapsutveckling, rekryteringsfrågor, utbildning, marknadsföring, internationalisering, FoU-projekt och gemensamma forskningsresurser och testlabb.

1.4 Mer informationVill du veta mer om det klusterarbete som bedrivs just nu i Dalarna, kontakta:

Region DalarnaMonika JönssonNäringsliv & tillväxtmonika.jonsson@regiondalarna.se023-77 70 96

2. Varför en regional satsning?

I en globaliserad värld får företag, från små till mycket stora företag, allt svårare att klara sig när branscherna inte längre är isolerade till sitt land eller region. Forskare har visat att företag i kluster utvecklas snabbare, behåller sin innovationskraft över tiden och dessutom ökar regionens attraktionskraft. Det blir därför allt vanligare att kluster används som ett verktyg i de regionala utvecklingsstrategierna.

2.1 Tre regioner startar ett unikt samarbetePrecis som många andra regioner, arbetar Region Värmland med utmaningen att hantera den globala konkurrensen och förbättra innovationsklimatet i regionen.

För att stötta den regionala tillväxten och se till att företagen i regionernas starkaste branscher har möjlighet att växa och utveckla nya produkter och tjänster, inleddes därför ett samarbete mellan Region Dalarna, Region Gävleborg och Region Värmland 2007.

Genom klusterorganisationerna skapades förutsättningar i regionen till nya forskningssamarbeten mellan företag och universitet som underlättar möjligheterna att utveckla nya produkter och tjänster.

2.2 Vad händer med samarbetet efter SLIM?Att SLIM-projektet avslutas i denna form betyder början på något nytt. Erfarenheter och lärdomar lever vidare i Region Värmlands verksamhet och klusterstrategi.

3. Goda exempelRedan på slutet av 1800-talet visade Alfred Marshall hur kluster uppstår genom en ”naturlig” process då en större samling företag på egen hand lokaliserades till en viss region. Det är vanligt att kluster av företag växer fram genom naturliga och lokala produktionsfaktorer, och att entreprenörer bygger upp verksamheter kring detta. Silicon Valley, som är det mest kända klustret, växte dock fram som en konstruktion, bland annat genom att anlägga Stanford Industrial Park i början av 1950-talet. Här kan du läsa om goda exempel som framkommit av SLIM-projektet.

3.1 Näringslivets utvecklingArbetet med regional näringslivsutveckling har baserats på att arbeta med klusterinitiativ där organisationer samlar flera företag inom en bransch med avsikt att gemensamt utveckla branschen på orten.

Klusterinitiativen har som mål att förbättra kopplingen mellan företagen och universitet och högskola för att öka innovationstakten och förbättra det regionala innovationssystemet.

3.2 Bästa projekten från 2013 Vid avslutningen av klusterkonferensen 2012 utmanade regiondirektör Göran Carlsson, samtliga svenska kluster att delta i en tävling för att kora de bästa projekt som bidragit till ökad integration, minskad arbetslöshet bland ungdomar, ökad jämställdhet på arbetsplatser eller ökad miljömedvetenhet på företag. Vinnarna presenterades på 2013 års nationella klusterkonferens i Borlänge. Nedan följer inspirerande exempel på projekt där kluster på olika sätt arbetat med dessa horisontella mål.

3.2.1 Oanvända resurser blir biooljaInom en snar framtid väntas det bli stor efterfråga på hållbart producerade biobaserade oljeprodukter. The Paper Province projektidé är att tillvarata outnyttjade resurser vid massa- och pappersindustri, för att med en miljö- och energimässigt hållbar process odla mikroalger ur vilka man kan utvinna bioolja. Algodling kan bidra till att fylla den väntade efterfrågan samtidigt som massa- och pappersbruken kan omvandla idag oanvända resurser till nya säljbara produkter. Projektet syftar till att bygga en testanläggning för att få användbar kunskap att applicera i verklig miljö på ett pappersbruk.

3.2.2 Förändringsarbete för ökad jämställdhet på arbetsplatserFiber Optic Valley har länge arbetat målmedvetet med jämställdhet och genusfrågor och har senast drivit projektet Gen(us)vägar som även resulterade i en uppmärksammad bok. Projektet involverade ett trettiotal chefer inom tio av Fiber Optic Valleys medlemsorganisationer. Målsättningen var att stärka organisationernas innovationsförmåga genom att initiera ett genusperspektiv på organisationsutvecklingen. När medvetenheten om normer ökade syntes en förändring i organisationernas interna processer och strukturer, vilket tillsammans med ökad numerär jämställdhet på sikt kommer att stärka både innovations- och konkurrenskraften. Redan nu har jämställdhetsarbetet gett konkreta resultat. Två exempel är Ericsson i Hudiksvall som förbättrat effektiviteten med nästan tio procent och Hälsinglands Sparbank som på två år nästintill fördubblat sin vinst.

3.2.3 Ett äventyr på lika villkorSandvikens kommun, Future Position X, Idévärlden i Bollnäs och Gadder AB stod inför utmaningen att stärka den positiva och ungdomliga framtidsbilden av Sandvikens kommun under sitt jubileumsår. Resultatet blev det digitala äventyrsspelet Catch a Feather som gick ut på att ungdomar skulle leta upp virtuella fjädrar i staden. Tanken var att ungdomarna skulle få uppleva delar av Sandviken som de kanske inte kände till sedan tidigare, samt lära sig mer om staden och näringslivets historia. Catch A Feather erbjöd ett nytt, neutralt och outforskat äventyr utan några förutfattade meningar om kön eller etnicitet. Tävlingen syftade bland annat till att ge en känsla av samhörighet och stolthet hos personer med utländsk härkomst.

3.2.4 Främja kvinnors företagande inom ITS, transport och logistikTransport, logistik och ITS (intelligenta transportsystem och tjänster) är branschområden som traditionellt domineras av män. ITSdalarna ser därför en stor utmaning i att försöka locka fler kvinnor till branschen. Inom projektet KVITS (kvinnors företagande inom ITS) arbetar ITSdalarna för att främja kvinnors företagande. Projektet har fungerat som ett utvecklingsprogram där kvinnor ur målgruppen deltagit i workshops, seminarier, utbildning och studieresor tillsammans med inbjudna gäster från klustret. Det övergripande målet har varit att öka tillväxten genom ökad jämställdhet i branschen. Projektet har även kartlagt hinder och framgångsfaktorer för kvinnors företagande och ökad jämställdhet inom ITS-området.

3.2.5 Kommunalt partnerskapGenom det Sida-finansierade Kommunala Partnerskapsprogrammet har Migyston identifierat relevanta samarbetspartners som de hoppas kan skapa projekt för att långsiktigt bidra till utveckling. Konkreta utbyten och projekt har skapats mellan fyra svenska respektive kinesiska kommuner. Långsiktigt ser Migyston en stor potential där kommunerna i respektive land sätter gemensamma frågor som utbildning, miljö och ungdomars möjlighet i centrum. Redan idag ligger grunden till ett antal projekt såsom summer-camps, avfallshantering, återvinning och energianvändning.

3.2.6 Regional samverkansmodellSandbacka Park i Sandviken har utvecklat en regional samverkansmodell för företagsstödjande aktörer i Gävleborg. Målet är att underlätta för företag samt bättre nyttja de regionala resurserna. Genom det beprövade konceptet Creative Office har man attraherat många nystartade företag som drivs av kvinnor. 89 procent av de medverkande företagen drivs av en kvinna, vilket kan jämföras med 15 procent i övrigt i teknikparken.

3.2.7 Studie om kvinnliga teknikstuderandeHigh Voltage Valley (HVV) har inlett en studie där man följer upp ett antal tjejer som påbörjat gymnasiala studier inom teknik i Ludvika åren 1994 och 2005. Syftet är att resultatet ska utgöra en grund för diskussioner och arbete med jämställdhet inom skolor och företag för att öka andelen kvinnor inom tekniska yrken och därmed bidra till utveckling och tillväxt. Studien påbörjades i januari 2013 och avslutas i juni 2014.

3.2.8 Ökad jämställdhet inom IT-branschenCompareKvinna är ett initiativ för att inspirera, synliggöra och stärka kvinnor med IT-relaterade yrken genom nya kontaktnät och mötesplatser. Arbetsgruppen som består av representanter från Compare, Karlstad universitet och några av Compares intressentföretag har arrangerat ett antal träffar för yrkesverksamma kvinnor i den Värmländska IT-branschen. Några av mötena har varit rent kompetenshöjande medan andra har fokuserat på nätverkande. På Compares andra liknande aktiviteter har det varit få kvinnor som deltagit varför man identifierat ett behov av ett annat forum. Framöver kommer CompareKvinna även att jobba för fler kvinnor på ledande positioner samt öka antalet kvinnliga egenföretagare inom den Värmländska IT-branschen.

3.3 Dokument och mer informationVikfolder om klustren som medverkat i SLIM-projektet ”Come work with us! Cluster cooperation in North Mid Sweden. The number one innovation region.” http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/tci_vikbroschyr_webb.pdf

Kort film om SLIM-projektet 2007-2013 http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=y295LHG8QXg

Film om tre kluster i Dalarna, Gävleborg och Värmlandhttp://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=2q2oo2JgzaU

Lär mer om kluster i utbildningsserien On Clusters från Clusterobservatory, http://www.youtube.com/watch?v=bvmd2pcClZQ

Broschyren Frontrunners in Innovation beskriver exempel på värdeskapande aktiviteter från klusterinitiativ, Frontrunners 2012http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/frontrunners_2012_web.pdf

Frontrunners 2011 http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/frontrunners_2011_web.pdf

Välj bland 12 goda exempel på framgångsrika insatser från klusterinitiativ http://www.regionvarmland.se/arbetar/naringsliv-forskning/innovativa-kluster/slim-projektet/klusterkonferensen/12-goda-exempel/12

Broschyr om tre klusterinitiativ – Läs mer om Compare, Future Position X och Triple Steelix http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/Made_in_Casebroschyr_webb.pdf

4. Resultat och mätning

Eftersom stora resurser satsas på näringslivsutvecklingen är det viktigt att följa upp verksamheten. Inom ramen för SLIM har en mätmetod utvecklats över åren. Klusterutvärderingarna inom SLIM har byggt på insamling och bearbetning av data sedan 2005 (Värmland) och 2008 (Dalarna och Gävleborg). Totalt har 12 organiserade kluster följts. För att utvärdera klustersatsningen i de tre regionerna har olika metoder använts för att få så tillförlitliga resultat som möjligt.

4.1 Metoden

Inom SLIM-projektet har en metod utvecklats som bygger på tre huvudkomponenter för att ta reda på de verkliga effekterna av klusterinsatserna:

1. Enkäter till klusterföretagen.2. Intervjuer med klusterledare och klusterföretag/organisationer.3. Objektiva redovisningsdata från organiserade klusterföretag och

övrigt näringsliv.

Mätmetoden har tagits fram i samarbete med Professor Emeritus Evert Vedung och bygger på triangulering av tre olika typer av data.

4.2 Resultat från mätningarna

Mätningarna 2005-2012 visar bland annat att:- Arbete i kluster minskar innovationsgapet inom klustren.- Företagen upplever att de säljer mer och hittar kunder på nya

marknader.- Klustersamarbete leder till ökad jämställdhet, mångfald, hållbarhet

och att företag har lättare att hitta kompetent arbetskraft.- Företag i kluster är mer motståndskraftiga mot kriser och nedgångar

i ekonomin jämfört med det regionala näringslivet generellt.- Medlemskapet i kluster leder till fler samarbeten mellan företag.- Klusterföretagen växer, utvecklar nya produkter och tjänster

snabbare - Klusterföretagen har en ökad försäljning.

Andra effekter som företagen själva beskriver är att klusterarbetet har gett nya kontakter, öppnat dörrar till forskningens värld och möjlighet att koppla ihop sig mot andra kluster. Dock är medlemsföretagens förväntningar på klustersamarbeten högre än vad de i realiteten beskriver att de får ut, vilket tyder på att utvecklingspotential finns.

Framgångsrika kluster bidrar till att: - Förändra normer för att stimulera rörlighet, förändring och

samarbete.- Skapa mötesplatser och plattformar för utbyte mellan aktörer.- Skapa en gemensam vision och ett gemensamt språk/identitet inom

klustret.- Bygga trafik för ett förbättrat innovationsklimat.- Skapa konkreta affärsutvecklings- och innovationsprojekt över

aktörsgränser.- Länka till kluster inom andra sektorer där det finns utrymme för

gränsöverskridande innovationer.- Länka klustret till globala marknader.

4.3 Dokument och mer information

SLIM-projektet har varje år mätt effekterna av satsningen på klusterorganisationer mellan åren 2007-2013. Här kan du ta del av rapporter om mätning och sammanfattande rapporter från mätningarna i Värmland, Dalarna och Gävleborg.

Läs mer i en översikt kring forskning, utvärdering och metodutveckling i SLIM 2007-2013, skriven av professor Örjan Sölvell http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/slim_kappa_solvell_20131122_1.pdf

Läs mer om resultat och effekter i sammanställning från den Nationella klusterkonferensen 2013 http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/klusterkonf_sammanstallning_web_1.pdf

Ta del av SLIM-projektets sista utvärdering av kluster i Norra Mellansverige. Läs kortversion av rapport 2012-2012 här http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/reg_varm_pop_version_sv_low.pdf

Mätrapporter2012 http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/reg_varm_rapport_clusters_in_north_mid_sweden_en_web.pdf

2011http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/frontrunners_2011_web.pdf

2010 http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/Made_in_Sweden_webb.pdf

2009 http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/Made_in_Sweden_2009_A4.pdf

2008http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/SLIM_080916_A4_0.pdf

2007Gävleborg http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/1._maetrapport_2007_gaevleborg.pdfVärmland

http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/2._maetrapport_2007_vaermland.pdf

Dalarnahttp://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/3._maetrapport_2007_dalarna.pdf

Fler rapporter om effektmätning

Mätmetoden finns beskriven i rapporten ”A theory-based Triangulation Approach to Impact Evaluation” http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/reg_varm_rapport_19_131126_web.pdf och Care of Measuring Cluster Effects – A Triangualation Approach to the Problem of Intervention Effects http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/reg_varm_rapport_care_of_measuring_cluster_effects_17_web.pdf

Läs rapport om att nå uppställda mål för innovation i rapporten Do public interventions for innovation hit their targets?http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/15._do_public_interventions.pdf

5. Jämställdhet som tillväxtfaktor Jämställdhetsarbetet och genusmedvetenheten bland SLIM-projektets kluster har utvecklats starkt mellan åren 2007-2013. Ett exempel är det framgångsrika arbete som skett genom klusterinitiativet Fiber Optic Valley i Hudiksvall som under det sista decenniet har förenat jämställdhetsarbetet med ledarskap, innovation och organisationsutveckling.

5.1 Jämställdhet ger effektHelhetssynen på jämställdhetsarbetet genom ett genusperspektiv har

gjort att det kommit i huvudfåran för verksamhetsutveckling. Samtidigt har det fungerat som en katalysator för påtagliga tillväxteffekter, bland annat ökad produktivitet, bättre service och stärkt förutsättningarna för förnyelse, innovation, produkt- och tjänsteutveckling. Det har också synliggjort den kraft som finns i en sund organisationskultur.

De forskningsbaserade erfarenheterna är beskrivna i boken ”Genusmedvetet ledarskap – resan från ickefråga till tillväxtfråga” som kom ut 2012 och blivit en försäljningssuccé. Författarna har blivit uppmärksammade nationellt i bland annat TV och i facktidningar om ledarskap för den nationella och internationella spetskompetens som de besitter. Fiber Optic Valley har också haft en nyckelroll i SLIM-nätverket där de genom workshops, konsultinsatser och nätverk stärkt jämställdhetsarbetet i klusterinitiativen i Norra Mellansverige.

Jämställdhetsarbetet har alltid varit viktigt i regionala utvecklingssammanhang. Förutom rättviseskäl har jämställdhet en avgörande betydelse för till exempel:

- Kompetensförsörjningen för att skapa så bred rekryteringsbas som möjligt.

- Ett väl fungerande ledarskap som utgångspunkt för attraktiva arbetsplatser.

- Innovationsarbete som tar tillvara på den skapande potentialen i varje medarbetare och de möjligheter man möter.

- Marknadsföringen för att möta kundgrupper med olika genustillhörigheter och för långsiktigt hållbara varumärken.

5.2 Kompetensförsörjning genom jämställdhetEn utmaning i Dalarna, Värmland och Gävleborg är kompetensförsörjning till ett näringsliv som domineras av en traditionell industri med kraftigt könsuppdelad arbetsmarknad där cirka 85 procent är män i stålindustrin. Vem har råd att välja bort halva befolkningen vid rekryteringen när det är kompetensbrist? Det händer dagligen i våra regioner, ofta omedvetet, men ibland också medvetet.

För att långsiktigt kunna rekrytera kompetent arbetskraft krävs arbetssätt och metoder som stimulerar nytänkande, attitydförändring och öppnar upp för nya grepp när det gäller att skapa attraktiva arbetsmiljöer för bägge könen oavsett kulturell bakgrund. Sveriges BNP skulle öka med ca 21 % om vi hade en jämställd arbetsmarknad (Löfström 2009).

5.3 Jämställdhet i undersökningsarbetetFör de som inte har kännedom eller erfarenhet av jämställdhetsarbete sedan tidigare tillför dock arbetet med social hållbarhet ett extra lager av komplexitet i det redan komplexa regionala utvecklingsarbetet. Det kan även skapa ytterligare osäkerhet där kvaliteterna med jämställdhetsarbetet kan verka svåra att komma åt.

Därför har SLIM även satsat på att arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor genom undersökningsarbeten (Nahnfeldt 2010), inventering av klustrens jämställdhetsarbete (Holm 2012), förstudie om problematik kring kompetensförsörjning (Ahnberg 2013), effektutvärdering av bland annat jämställdhetsarbete (Sölvell & Williams 2012), bidragit till regional handlingsplan för jämställd tillväxt (Region Gävleborg 2012), aktiviteter på temat social hållbarhet på den nationella klusterkonferens som SLIM arrangerat (plus det som ITS Dalarna gör för SLIM-pengar). 2012 arrangerades ett nationellt seminarium i Stockholm på temat ”ökad innovationskraft – möjligheter bortom normen”. Vid sidan av detta har regionförbunden i Dalarna och Värmland även haft genuspedagoger som bland annat samarbetat med klusterinitiativen.

5.4 Dokument och mer informationGenusbelysning av klusterorganisationer inom upplevelseindustrin http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/12._genusbelysning_av_klusterorg_oco_upplevelseindustri.pdf

Genusbelysning av klusterorganisationer inom industri och IT http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/13._genusbelysning_av_klusterorg_oco_industri__it.pdf

Företagsvinster med jämställdhet? – Intervjuer med klusterledare i Norra Mellansverige http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/reg_varm_rapport_20_131219_web.pdf

6. KlusterforskningKlusterbegreppet myntades av Michel Porter. Sen har forskningen fortskridit. Idag handlar mycket av forskningen om kluster,

innovationssystem och Trippel Helix. I grunden ligger frågan om vad som ger tillväxt och hur vi skapar förutsättningar för denna tillväxt.

SLIM-projektet har sedan starten betonat kluster som ett verktyg för regional utveckling och förbättrat innovationsklimat. Det finns en lång forskningstradition som visar på kopplingarna mellan kluster och innovationer. Därför är det naturligt att politik, bland annat genom regional-, forsknings-, innovations- och näringspolitiken, kan bidra till klustertillväxt och klusterdynamik.

6.1 Modell för att kartlägga innovationsgapInom SLIM-projektet har en modell tagits fram för att bättre förstå kopplingarna mellan kluster och innovationer. Den så kallade 7-gapsmodellen pekar på fem huvudaktörer inom kluster: företag, forskningsinstitutioner, utbildningsorganisationer, kapitalägare och politiska och offentliga organ. Utanför klustret finns andra kluster samt globala marknader.

När kluster inte fungerar är det tydligt att aktörerna på dessa ”sju öar” är separerade av stora gap. När kluster fungerar kan forskare mäta hur klustren blir mer dynamiska, vilket leder till fler innovation och förnyad tillväxt i regionen

6.2 SLIMs forskarnätverkInom ramen för SLIMs forskningsarbete kring kluster, klusterdynamik och organisering av kluster vet vi mer om hur kluster fungerar, och hur organiserad klustersamverkan kan hjälpa till att förbättra innovationsdynamiken i en region. I SLIMs forskarnätverk har bland annat två licentiatavhandlingar tagits fram.

Line Säll, visar hur regionalpolitiken förändrats i arbetet med att stärka regionerna. Line beskriver hur språket, eller ”diskursen”, kring vad regionerna ska syssla med har förändrats. Klusterinitiativen har blivit ett politiskt verktyg för samverkan från att tidigare har varit mer av en teori.

Jens Eklinder Frick, försöker i sin uppsats visa på hur arbetet med att leda ett nätverksinitiativ verkligen går till, och framväxten av två typer av socialt kapital.

6. 3 Dokument och mer information

Film där professor Örjan Sölvell beskriver hur innovationsprocessen i kluster kan stärkashttp://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=G7BXEwaTLl8

Boken Clusters av Örjan Sölvell är en fortsättning på the Cluster Initiative Greenbook som lanserades 2003. Ladda ner boken här http://www.cluster-research.org/redbook.htm

Informationsblad om SLIM-forskarnätverk.http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/110203_slim_forskarnatverk.slutversion_0.pdf

Resultat från SLIM-forskarnätverkLine Säll - Kluster som teori och politik. http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/lines_avhandling.pdf

Jens Eklinder Frick - Building Bridges and Breaking Bonds. http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/eklinder_building_bridges_and_breaking_bonds_1.pdf

Jens Eklinder Frick - A guide in the rain forrest? http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/jens-eklinder-frick2013konferensartikel.pdf

7. Klusterpolitik och styrsystem

En stor del av de insatser för näringslivsutveckling som sker är drivet av olika typer av insatser från det offentligas sida. Betydande finansiering kommer från såväl EU som från nationell, regional och kommunal nivå. En uppskattning är att det under perioden 2007 – 2013 i Sverige satsades runt 25 miljarder kronor på regional tillväxt. Hälften av finansieringen kom från EU:s regional- och socialfond, och hälften från Sveriges regioner och kommuner.

Villkoren för att arbeta med klusterutveckling bestäms således till stor del av den politik som bedrivs och de finansieringsmöjligheter som står till buds. EU har till exempel stöttat SLIM-projektet genom strukturfonderna. Och Europeiska socialfonden finansierar ett flertal projekt som klusterorganisationerna bedriver. Till detta kommer den regionala utvecklingspolitiken och kommunala stöd.

SLIM-projektet har arbetat utifrån en systemsyn, det vill säga att samordna olika delar av de offentliga resurser som satsas på förnyelse och företagande. Konkret har det inneburit ett kartlagt och utvecklat samarbete med aktörer som högskolan, affärsänglar, Almi, Innovationsbron, Teknikdalen, Länsstyrelsen med flera. De stora nationella aktörerna och samarbetspartners är Vinnova, främst genom Vinnväxtprogrammet och Tillväxtverket genom klusterprogrammet.

För att få till stånd en konstruktiv diskussion kring policyfrågor har det, inom ramen för SLIM-projektet, genomförts en årlig konferens som samlat klusteraktörer från hela landet för erfarenhetsutbyte.

7.1 Dokument och mer informationHär finns samlade resultat från konferenserna med flera konkreta förslag på hur politiken och styrsystemen kring näringslivsutveckling kan utformas.

Se EU-kommissionens presentationsfilm i samband med att SLIM-projektet vann RegioStars Awards 2011http://ec.europa.eu/wel/players/jwflvplayer/player.swf' width='600' height='356' bgcolor='000000' allowfullscreen='true' allowscriptaccess='always' flashvars='file=http://ec.europa.eu/regional_policy/videos/movie/regiostars2011/regiostars2011_slim_sweden_project_en.mp4&image=http://ec.europa.eu/regional_policy/videos/img/videos_previews/big/vlcsnap-2011-06-22-13h26m13s148.jpg

Dokumentation från Nationella klusterkonferensen2013http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/klusterkonf_sammanstallning_web_1.pdf

2012 http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/klusterkonf_dok_webb.pdf

Bildspel från NKK 2012 http://player.vimeo.com/video/37478737?title=0&byline=0&portrait=0%22%20width=%22640%22%20height=%22480%22%20frameborder=%220%22%20webkitAllowFullScreen%20mozallowfullscreen%20allowFullScreen%3E%3C/iframe%3E)

2011 http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/klusterkonferensen_2011_webb_11.pdf

2010 - 10 punkter för en framtida svensk innovationsstrategihttp://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/Klusterkonferensen_sammanfattning1.pdf

SLIM-projektets tävlingsbidrag till RegioStars Awards 2011 http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/10._regiostars_2011.pdf

Hur kan erfarenheter från SLIM-projektet bidra med lärande inför EU:s strukturfondsprogram 2014-2020 samt andra stora interventionsprogram? http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/ny_reg_varm_rapport_erfarenheter_utskrift.pdf

Slutsatser från dialogmöte om systemledning för innovativa miljöer http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/14._slim_policylaerande.pdf

Läs rapport om att nå uppställda mål för innovation i rapporten Do public interventions for innovation hit their targets? http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/N%C3%A4ringsliv%20och%20arbetsmarknad/15._do_public_interventions.pdf

Övrigt:Sidor om SLIM på engelska: http://www.regionvarmland.se/slim-project-good-example-cluster-development