OM DÖVHET

När man talar om dövhet avses total eller nästan total saknad av hörsel. Dövhet innebär oftast att personer med dövhet kommunicerar på svenskt teckenspråk samt via skriftlig svenska.

Grammatik och strukturTalad svenska och svenskt teckenspråk är två helt olika språk. Språken har egen grammatik och struktur. Viktigt att komma ihåg är att båda språken fungerar och används precis på samma sätt – för kommunikation, information och kunskapsinhämtning. För de flesta personer med dövhet fungerar skriftlig svenska som ett andraspråk. De flesta som är döva sedan födseln har svenskt teckenspråk som modersmål. Det innebär att deras kunskaper i skriftlig svenska varierar. När det gäller grammatik i svenskt teckenspråk är ansiktet viktigt. När man tecknar så använder man ansiktet samtidigt, ansiktet uttrycker grammatiska element.

KommunikationKommunikation mellan icke-teckenspråkiga hörande och döva sker oftast skriftligt, således med papper och penna, sms/mobil och e-post. Döva är i hög grad vana vid sådan kommunikation. Det är också väldigt bra att använda så kallat kroppsspråk. Både döva och hörande förstår oftast precis när någon visar/beskriver hur man gör något eller hur något utförs med händerna och kroppen. Det är även väldigt bra att försöka kunna använda handalfabet och siffror. Handalfabet och siffror är lätt att lära sig. Efter en del övning kan man handalfabet och siffror obehindrat. På praktikplatsen kan den döva eleven och handledaren använda svenska tecken för den utrustning (exempelvis verktyg) som används mest. Då underlättas kommunikationen.

ÖvrigtEftersom döva mer eller mindre inte hör är det viktigt att tänka på att ha ögonkontakt. När en hörande vill påkalla en döv fungerar det bäst att den hörande vinkar eller ”knackar” på axeln. Då startas kommunikationen.

Ronny De Silva, RGTU