Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
1. Sammanfattning
Denna uppsats syftar till att undersöka tre olika mellanstadieskolors likabehandlingsplaner för att se vilket stöd och arbete som finns kring nätmobbning. Skolorna är belägna i mellansverige och är av varierande storlek. Som ett komplement till detta har även tre lärare intervjuats för att ge en uppfattning om vad de anser om ansvar och det praktiska stödet som finns i deras skolas likabehandlingsplan. De tre lärarnas skolors likabehandlingsplaner undersöks inte i uppsatsen — de analyserade likabehandlingsplanerna tillhör alltså andra skolor. Undersökningen av likabehandlingsplanerna har skett med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Detsamma gäller de underlag som kommit fram i och med intervjuerna. Utförd analys visar på betydande brister vad gäller inkluderandet av nätmobbning i de undersökta skolornas likabehandlingsplaner. Det finns dock underlag i två av likabehandlingsplanerna som tyder på att dessa skolor ändå inte är helt omedvetna kring nätrelaterad mobbningsproblematik. Två av de intervjuade lärarna ansåg att det inte fanns tillräckligt med stöd i deras skolors likabehandlingsplan gällande nätmobbning. Synen på ansvarsfrågan varierade mellan samtliga lärare, men de hade som gemensam grund att problemen med nätmobbning växt under de senaste åren och att den även påverkar den dagliga verksamheten i skolan. Nyckelord: likabehandlingsplan, nätmobbning, mellanstadie, värdegrund, digitala plattformar.
2
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2
2. Inledning 6
3. Bakgrund 7 3.1 Lagar och regler 8 3.2 Nätmobbning sett ur ett internationellt perspektiv 8
3.2.1 Lagstiftning 9 3.3 Debatten i Sverige 10
3.3.1 Media 10 3.3.2 Politik 10
4. Syfte och frågeställning 11
5. Forskningsöversikt 12 5.1 Skillnader mellan nätmobbning och traditionell mobbning 12 5.2 Bakomliggande faktorer till nätmobbning/mobbning 12
5.2.1 Kön 12 5.2.2 Ålder 13 5.2.3 Tidigare erfarenhet 13 5.2.4 Internetanvändande 13 5.2.5 Andra riskfaktorer 13 5.2.6 Skyddande faktorer 14 5.2.7 Övriga deltagarroller 14
5.3 Åtgärdsprogram 15 5.3.1 KiVa-programmet 15 5.3.2 Olweusprogrammet 15
5.4 Friends 16 5.4.1 Friends och forskning 16 5.4.2 Friends och nätmobbning 16
6. Teoretiska utgångspunkter 18 6.1 Definitioner 18 6.2 Didaktisk relevans 18
7. Metod 20 7.1 Urval 20 7.2 Tillvägagångssätt 20
7.2.1 Kvalitativ innehållsanalys 20 7.2.2 Den kvalitativa intervjun 21
3
7.3 Utformning, överväganden och risker 22 7.3.1 Utformning av intervjuer 22 7.3.2 Utformning av textanalys 23 7.3.3 Risker 24 7.3.4 Etiska överväganden 24
7.4 Uppdelning av arbete 24
8. Analys 25 8.1 Deduktiv innehållsanalys 25
8.1.1 Skola A 25 8.1.2 Skola B 25 8.1.3 Skola C 26
8.2 Induktiv innehållsanalys 27 8.2.1 Skola A 27 8.2.2 Skola B 28 8.2.3 Skola C 29
8.3 Summerande innehållsanalys 30 8.4 Innehållsanalys av intervjuer 31
8.4.1 Lärare X 31 8.4.2 Lärare Y 32 8.4.3 Lärare Z 32
9. Resultat 34
10. Diskussion 36 9.1 Granskade likabehandlingsplaner 36 9.2 Intervjuade lärare 36 9.3 Slutdiskussion 38
11. Konklusion 40
12. Referenslista 41
13. Bilagor 44 13.1 Bilaga 1. Intervjuguide - Lärare 44
13.1.1 Allmänt 44 13.1.2 Traditionell mobbning 44 13.1.3 Nätmobbning 44 13.1.4 Personlig inställning och erfarenhet 44 13.1.5 Ansvar 44 13.1.6 Organisation 45 13.1.7 Avslutande fråga 45
13.2 Bilaga 2. Medgivandeblankett 45
4
13.2.1 Medgivande till deltagande i en studie 45 13.3 Bilaga 3. Informationsbankett 46
13.3.1 Information om en studie av likabehandlingsplaner och nätmobbning 46 13.4 Bilaga 4 - Innehållsanalysguide 47
13.4.1 Innehållsanalys gällande förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: 47 13.4.2 Innehållsanalys gällande förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på nätet: 47
5
2. Inledning
”Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de
planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.” (SFS 2010:800, 6 kap. 8 §) Ovanstående lagtext understryker att varje aktör som vill bedriva skolverksamhet måste tillhandahålla en likabehandlingsplan. Denna kan skilja sig från skola till skola vad gäller innehåll och utformning. Vad skollagen dock inte nämner är huruvida likabehandlingsplanen bör behandla kränkande behandling på nätet eller ej. Samtidigt har skolan ett juridiskt ansvar att motverka och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Detta framgår tydligt i läroplanen för grundskolan (Lgr 11, 2011, s. 13) där det står att alla som arbetar inom verksamheten ska: ”Uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling” En undersökning gjord av Friends visade på en sjunkande ålder vad gäller användandet av sociala medier och ett överlag ökat internetanvändande i alla åldrar. Undersökningen visade också att fler barn och unga känner sig utsatta för just kränkande behandling på nätet jämfört med vad man kunnat se för några år sedan. Nätet kan betraktas som en gråzon där det inte är helt självklart var skolans ansvar börjar och slutar. Om skolan tillåter innehav och användande av mobila plattformar under skoltid blir också kränkande behandling på nätet en riskfaktor som skolans behandlingsplan borde beröra. Då detta inte nämns specifikt i skollagen finns ingen garanti för att skolan kommer agera i dessa ärenden. I debatten finns dessutom frågan om vart gränsen går för vad som kan betraktas som en kränkning och var föräldrarnas ansvar ligger. Ämnet blir därför viktigt att diskutera då statistiken talar för ett växande problem med trakasserier och kränkande behandling på nätet bland unga (Friends nätrapport 2016). Precis som skollagen säger så har alla rätt till en likvärdig utbildning och därmed ska ingen behöva känna sig illa behandlad. Nätet gör det däremot möjligt för mobbarna att utsätta sina offer för kränkningar dygnet runt och offren kan därför inte komma undan — inte ens på fritiden. Borde inte skolan vara en av de viktiga aktörerna i arbetet med att motverka mobbning även på nätet, då detta är något som kraftigt påverkar utsatta elevers vardag i skolan och deras möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen? I denna uppsats kommer problemen med nätmobbning att undersökas utifrån hur detta arbete framträder i utvalda skolors likabehandlingsplaner. Utvalda lärare (på andra skolor) kommer även att intervjuas för att ge inblick i deras syn på nätmobbning.
6
3. Bakgrund
Att internet bara skulle vara en fluga är det kanske en och annan som hört att det skulle ha sagts om internet i dess början. Detta är dock bara en felcitering som Dagens Nyheter gjort av dåvarande kommunikationsminister Ines Uusmann, men som ändå tycks ha fastnat i människors minne (Carp, 2009). När internet skapades hoppades man säkert att det skulle bli stort och användbart. Däremot tänkte man sig kanske inte att internet också skulle kunna användas som ett verktyg för trakasserier och diskriminering. I och med det ökade användandet av mobila plattformar bland unga kan man idag se ett ökat nätmobbande i denna åldersgrupp — alltså diskriminerande och trakasserande handlingar på nätet (Friends nätrapport 2016).
3.1 Lagar och regler
Så sent som den 1 januari 2017 gjordes ändringar i diskrimineringslagen, dock inte i skollagen. Dessa ändringar berör inte specifikt diskriminerande och kränkande handlingar på nätet, men elevers inblandning i motverkandet av diskriminering och kränkande behandling kommer från och med detta datum att regleras via diskrimineringslagen (Skolverket, 2017). Införandet av en likabehandlingsplan i skolväsendet är något som lagstadgades för ett antal år sedan och som trädde i kraft 1 april år 2006 (SFS 2006:67). Sedan dess har skollagen krävt att en ny likabehandlingsplan måste upprättas varje år och för varje aktör som vill bedriva skolverksamhet. Om kravet har efterföljts och används i den dagliga verksamheten är en senare fråga, men vad som uttryckligen sägs i skollagen är att: “En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.” (SFS 2010:800, 3 kap. 8 §). Denna paragraf pekar på att likabehandlingsplanen är och ska vara ett levande dokument som skolan ska arbeta med och mot. Förra året var det alltså tioårsjubileum för likabehandlingsplanen. I januari i år trädde en lagändring i diskrimineringslagen i kraft. Denna lagändring kommer till nästa läsår betyda att skolor inte längre behöver benämna sin likabehandlingsplan för just detta. De får istället själva välja ett namn som de anser passande. Lagändringen innebär även att skolorna får större frihet gällande innehållet och utformandet av denna plan (Skolverket, 2017).
3.2 Nätmobbning sett ur ett internationellt perspektiv
Enligt Friends statistik har var tredje ungdom i Sverige utsatts för kränkningar på nätet det senaste året. Sverige syns även i toppen av den statistik som visar på länders nätmobbningsproblematik och hur stor vetskap ett lands befolkning har om den. Till följd av ett
7
ökat internetanvändande har ett flertal länder i allt högre grad börjat etablera allmänna riktlinjer om hur nätmobbning ska förebyggas och hur den sedan bör hanteras om den trots förebyggande arbete uppstår (Friends, 2016, Statistik om mobbning). Ipsos globala undersökning om nätmobbning omfattades av 18 687 personer i 24 länder. 66 % av de tillfrågade kände till begreppet, 12 % rapporterade att deras egna barn varit utsatta och 26 % svarade att de kände till ett annat barn som blivit utsatt. 77 % av de tillfrågade ansåg att det krävs en inriktad insats från skolor och att traditionella antimobbningsprogram inte räcker till för att tackla problematiken. År 2012 hade en tredjedel av världens befolkning tillgång till internet. Då nätmobbning tenderar att bli värre när tillgången till internet ökar har länder med stort internetanvändande större problematik med detta. Forskare som studerat nätmobbning har rankat Australien som det land med störst problematik. Detta förklaras till viss del av landets höga internetanvändande vilket också bidragit till att 87 % av befolkningen har någon form av kunskap om nätmobbning. Ett land på andra sidan av skalan är Saudiarabien där ungefär hälften av befolkningen har tillgång till internet — till följd av detta känner enbart 29 % till problematiken kring nätmobbning (International Data Group, 2012). Länder med liten eller ingen internettillgång har alltså mindre problematik med nätmobbning än de länder med stor internettillgång och en mindre andel av befolkningen som känner till problemet. Internettillgången ökar dock världen över, vilket sannolikt kommer att leda till en global ökning av nättrakasserier. Men trots att internettillgång spelar en signifikant roll så kan censurering begränsa befolkningens vetskap om problemet. Som exempel har Kina ett högt internetanvändande, men mindre än hälften av den kinesiska befolkningen känner till begreppet nätmobbning (International Data Group, 2012). Den alarmerande statistik som nämnts ovan visar att det är viktigt att utreda vad som görs i praktiken. Likabehandlingsplanen ska fungera som ett sådant praktiskt redskap.
3.2.1 Lagstiftning
Länder runt om i världen försöker hitta olika vägar för att lösa problemet. I Filippinerna finns The Anti-Bullying Act som kräver att grundskolor har etablerade strategier för att förebygga och hantera mobbning. Eftersom landet har stor problematik med nätmobbning har även en separat stadga skapats, Cybercrime Prevention Act of 2012, vilken bland annat förbjuder barnpornografi, dataintrång och identitetskapning. Denna lagändring välkomnades dock inte av alla då många ansåg att den är alltför öppen för tolkning och att den ger regeringen för stor kontroll över livet på internet och sociala medier (No Bullying, 2016). I Storbritannien måste alla skolor ha en antimobbningsplan, men däremot saknas nationell lagstiftning som specifikt reglerar nätmobbning. Istället tillämpas andra lagar gällande diskriminering och stalking. I USA har vissa stater etablerat lagar specifikt gällande nätmobbning även om det sedan tidigare finns lagar gällande traditionell mobbning som också går att tillämpa på nätrelaterad problematik. Nuvarande lagstiftning är dock inte tillräcklig för att hjälpa offer
8
lokalisera förövare, ett problem som uppstår i så gott som alla länder som aktivt arbetar för att förebygga nätmobbning. Problemet har diskuterats i många barnrättsorganisationer och Anna Maria Chaves, VD för Girl Scouts USA, menar att mycket mer behövs göras för att tackla problemet. Hon uttalade sig i The Huffington Post om att: ”Unless and until our society recognices cyberbullying for what it is, the suffering of thousands of silent victims will continue.” (International Data Group, 2012).
3.3 Debatten i Sverige
3.3.1 Media
I ett flertal debattartiklar har skarp kritik riktats mot den svenska skolans arbete mot nätmobbning. Satsningar har gjorts för att förebygga problemet, bland annat Datainspektionens sida som riktar sig till unga som blivit illa behandlade på nätet (Datainspektionen, 2011). Trots detta anser många att mer behöver göras inom skolans värld. Vanliga argument är att livet på nätet varken går eller bör vara frånkopplat från vardagslivet och att trakasserier på nätet därmed bör räknas som en del av skolans ansvar. För att öka kunskapen om alla typer av mobbning föreslår Friends i en debattartikel att kurser i ämnet bör inkluderas i landets alla lärarutbildningar (Arrhenius & Bodström, 2013).
3.3.2 Politik
Även politiska partier har tagit ställning i frågan. I en debattartikel från 2013 skriver Moderaternas Tobias Tobé och Markus Nordström att antimobbningsarbetet måste granskas, att ansvaret ska samlas inom en enhetlig myndighet och att en webbakut för utsatta barn och unga bör inrättas (Nordström & Tobé, 2013). Grundbulten i debattartikeln är att mer bör göras för att förebygga mobbning och att man i arbetet måste hitta sätt att hantera mobbningens nya kanaler och uttryckssätt. Även Kristdemokraterna vill åtgärda problematiken. Ebba Busch Thor vill skärpa lagstiftningen mot kränkande behandling och fotografering på internet och ge elevhälsan ytterligare 380 miljoner kronor för att hjälpa barn och unga som trakasserats på nätet. Utöver detta vill partiet inrätta en specialenhet mot internettrakasserier och ett kunskapslyft inom rättsväsendet (Larsson, 2016). Långt ifrån alla partier har dock uttalat sig i frågan, vilket har bidragit till Friends kritik mot politikerna. Organisationen menar att dessa har bortprioriterat mobbning inom debatten och att trygghetsfrågan bör inkluderas tydligare i deras diskussioner (Arrhenius & Bodström, 2013).
9
4. Syfte och frågeställning
Då nätmobbning är ett dagsaktuellt ämne som diskuteras flitigt är det av största intresse att undersöka hur dagens skolor ställer sig i frågan. Eftersom varje skola enligt Skollagen är skyldig att tillhandahålla en likabehandlingsplan är det därför möjligt att analysera dessa planer och därefter granska skolans vidtagna åtgärder och arbetsrutiner gällande trakasserier på nätet (SFS 2010:800, 6 kap. 8 §). Denna uppsats granskar således ett urval av likabehandlingsplaner i mellansverige för att på så sätt ta reda på huruvida nätmobbning inkluderas i tre skolors likabehandlingsplaner eller ej. Utöver detta belyser intervjuer tre utvalda lärares åsikt om problematiken kring nätmobbning. Deras skolor likabehandlingsplaner (vilka nämns i intervjuerna) är skilda från de granskade likabehandlingsplanerna i denna uppsats. Fokus i intevjuerna ligger alltså på lärarnas åsikter, inte på deras skolors likabehandlingsplaner. Syftet med denna studie är att granska utvalda mellanstadieskolors likabehandlingsplaner för läsåret 2016/2017 för att på så sätt undersöka hur stor del nätmobbning får i dessa, samt att intervjua utvalda lärare för att få insikt i hur de arbetar förebyggande mot nätmobbning och för att få ta del av deras åsikt gällande den ansvarsmässiga gråzon som finns gentemot hemmet. Undersökningen är av relevans då nätanvändandet ökar ständigt samtidigt som användarnas ålder sjunker. För att besvara vårt syfte kommer vi att använda oss av följande frågeställning: 1. På vilka sätt försöker likabehandlingsplanerna motverka nätmobbning? 2. Hur ser lärarna på problemet med nätmobbning och vilken roll tillmäter de deras skolas likabehandlingsplan i arbetet med att motverka detta? 3. Var går gränsen för skolans ansvar enligt lärarna och de granskade likabehandlingsplanerna?
10
5. Forskningsöversikt
Idag saknas specifik forskning som berör innehållet i likabehandlingsplaner gällande kränkningar som sker på nätet. Det finns däremot en hel del forskning rörande nätmobbning som behandlar allt ifrån hur mobbaren tänker till hur offren påverkas och mår. Forskning om nätmobbning på mellanstadiet är knapp då majoriteten av studier utförts på äldre målgrupper.
5.1 Skillnader mellan nätmobbning och traditionell mobbning
När det gäller nätmobbning kan man av namnet enkelt förstå att det handlar om mobbning som sker på nätet, men vad som är skillnaden mellan just nätmobbning och traditionell mobbning är lite mer komplex än just den plats där trakasserierna äger rum. Några punkter där nätmobbning skiljer sig från traditionell mobbning finns listat nedan (Ovejero, 2016, s. 4-6). - Antal åskådare - Tillgång till mobboffret/trakasserierna - Avsaknad av direktrespons = avsaknad av empati - Anonymitet - Indirekt aggression - Viss teknisk kunskap/förmåga
5.2 Bakomliggande faktorer till nätmobbning/mobbning
En rad olika risk- och skyddsfaktorer kan uppstå redan innan mobbningen tar sin början, när den väl inleds eller som en konsekvens av själva mobbningen. Oftast saknas kunskap om kausaliteten, det vill säga vi är sällan medvetna om orsakssambanden. För att förebygga och hjälpa är det ändå värdefullt att öka förståelsen för de faktorer som hänger ihop med att vara nätmobbad eller nätmobbare (Frisén & Berne, 2016, s. 100).
5.2.1 Kön
Studier angående kön visar blandade resultat. Vissa har funnit att flickor löper större risk att utsättas för nätmobbning medans andra studier inte pekat på någon skillnad mellan könen överhuvudtaget (Kowalski et al., 2014, s. 1073-1137). Däremot blir flickor oftare utsatta för utseendecentrerad nätmobbning än pojkar (Frisén, Berne & Lunde, 2014, s. 331-343). Själva arenan varierar också mellan könen — flickor verkar utsättas via e-mail i större utsträckning än pojkar, vilka i högre grad utsätts via sms. När det gäller vem som mobbar har man kunnat se att pojkar i större utsträckning ägnar sig åt traditionell mobbning och att det oftast gäller en mer direkt aggressiv form. Flickor å andra sidan ägnar sig åt en mer indirekt aggressiv form, vilket har lett till ett antagande att flickor skulle vara de som i större utsträckning nätmobbar. Detta är dock inget som man kunnat se konsekvent i den forskning som gjorts. Viss forskning tycks peka på
11
just detta, men det finns även forskning som pekar på det motsatta (Kowalski et al., 2014, s.1073-1137).
5.2.2 Ålder
I Sverige blir barn i de yngre åldrarna mer utsatta för nätmobbning än deras äldre kamrater (Frisén & Berne, 2016, s. 101). Detta skiljer sig från internationella sammanställningar som pekar på att riskfaktorn för att utsättas för nätmobbning ökar med åldern för att sedan avta vid 13-15-årsåldern (Kowalski et al., 2014, s.1073-1137). Sveriges avvikande resultat kan bero på att landet är ett av de mest uppkopplade i världen med många unga som tidigt har tillgång till digitala plattformar. Man har också kunnat se att det oftast är äldre elever som utsätter yngre elever för nätmobbning, både i Sverige och internationellt (Frisén & Berne, 2016, s.102).
5.2.3 Tidigare erfarenhet
Majoriteten av de som utsätts på nätet har också varit utsatta för traditionell mobbning (Adolfsson, 2011). Trots att detta verkar vara det vanligaste mönstret finns det också en grupp som enbart utsätts på nätet. Personer som utsätter andra för traditionell mobbning tenderar i större utsträckning att också utsätta andra för nätmobbning, men det finns även en grupp av mobbare som enbart mobbar på nätet (Frisén & Berne, 2016, s. 103).
5.2.4 Internetanvändande
Desto mer tid som spenderas på nätet desto större är risken att råka illa ut (Kowalski et al., 2014, s.1073-1137). Man har även kunnat se att de som mobbar spenderar mer tid på nätet. Precis som offren är principen att ju mer tid som spenderas på nätet desto större är risken att något händer (i detta fall att man utsätter andra). Det kan även vara så att de som mobbar söker sig till nätet på grund av att de är tekniskt kunniga och att de därför också trivs på dessa plattformar (Frisén & Berne, 2016, s.104).
5.2.5 Andra riskfaktorer
Elever som är utsatta för nätmobbning lider oftare av depressioner, social ångest, dålig självkänsla och bristande skolprestationer (Kowalski et al., 2014, s.1073-1137). De som istället mobbar har en högre grad av moraliskt disengagemang än andra, det vill säga att de har svårare än andra att känna skuld (Thornberg, 2013, s. 296). De har även en sämre empatisk förmåga och har i och med detta svårare att sätta sig in i andras situation och hur de känner (Cross et al., 2015, s. 109-117). I och med avsaknaden av direkt respons från offret vid nätmobbning blir det svårare för mobbarna att sätta sig in i offrets situation än vid traditionell mobbning (Ovejero, 2016, s. 4-6).
12
5.2.6 Skyddande faktorer
Skyddande faktorer minskar risken för att en individ ska bli utsatt för eller utsätta andra för nätmobbning. Det är dock återigen viktigt att betona att det inte heller här går att uttala sig om orsak-verkan-förhållanden mellan faktorer och risken för att bli utsatt eller utsätta andra; det rör sig istället om faktorer som höjer eller sänker risken för att bli involverad i situationer där nätmobbning är inblandat. Flera faktorer verkar skyddande vad gäller utsatthet (Frisén & Berne, 2016, s. 111). Då mobbare ofta ger sig på ensamma offer är ett socialt stöd från vänner skyddande (Kowalski et al., 2014, s.1073-1137). Barn till föräldrar som diskuterar internetsäkerhet och har kunskap om barnets internetanvändning löper mindre risk för att bli utsatta för nätmobbning. Även ett tryggt och positivt skolklimat har visat sig vara kopplat till en lägre risk att utsättas för nätmobbning och att utsätta andra för nätmobbning (Frisén & Berne, 2016, s. 111). Stor empatisk förmåga verkar skyddande för risken att utsätta någon för nätmobbning (Kowalski et al., 2014, s.1073-1137).
5.2.7 Övriga deltagarroller
En mobbningssituation innehåller flera roller och det är inte ovanligt att en och samma elev har olika roller. Att själv blir utsatt är kopplat till en högre risk att utsätta andra för nätmobbning. Många elever menar att de skulle hämnas om de blev utsatta, vilket kan bidra till en ond cirkel av utsatthet och hämnd (Frisén & Berne, 2016, s. 107). Förutom mobbaren och offret finns ytterligare fyra deltagarroller i en mobbningssituation (Thornberg, 2013, s. 273-274). Medhjälparen ansluter sig till mobbaren och deltar själv i mobbningen genom att exempelvis skriva elaka kommentarer. Förstärkaren uppmuntrar mobbningen genom att heja på mobbaren, exempelvis genom att gilla en elak kommentar. Den passiva gör ingenting alls när den bevittnar nätmobbning. Försvararen stödjer den utsatte och ingriper för att hjälpa denne, exempelvis genom att uppmana mobbaren att sluta eller själv skriva stödjande kommentarer. Dessa roller kan ändras över tid och i olika situationer och kännetecknar alltså inte individer utan snarare positioner i det sociala landskapet. Roller kan också skifta beroende på vems perspektiv man tar. Offret kan uppleva det som att de passiva bidrar till mobbningen då de inte ingriper. Ur nätmobbarens perspektiv kan det av samma skäl upplevas som att de passiva stödjer offret, medans de passiva själv upplever det som att de varit neutrala i situationen (Frisén & Berne, 2016, s. 108-109). Vilken av deltagarrollerna en elev tar verkar vara relaterat till hur allvarlig situationen upplevs. Fler elever tar rollen som försvarare om de upplever situationen som allvarlig (Desmet et al., 2012, s. 58-63). Det finns mycket mindre forskning rörande de fyra deltagarrollerna och riskfaktorer. Man har dock funnit att medhjälpare och förstärkare ofta är äldre elever med lägre grad av empati än andra och som mobbar i andra situationer. Även passiva är äldre elever med lägre grad av empati
13
och med mindre erfarenhet av mobbning än andra. Försvarare är ofta yngre elever med högre grad av empati som själva varit utsatta för mobbning (Frisén & Berne, 2016, s. 109-110).
5.3 Åtgärdsprogram I en utvärdering, gjord 2011 av Skolverket, rekommenderas inte någon användning av något antimobbningsprogram i sin helhet. De granskade programkoncepten är inte tillräckliga för att förebygga och åtgärda mobbning eller för att uppfylla lagens krav. Istället rekommenderas systematiskt arbete med kartläggning, utvärdering, elevmedverkan och väl förankrade planer i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Delar av dessa program kan däremot tjäna som inspiration till specifika insatser (Skolverket, 2011, s. 25). Det finns en hel del åtgärdsprogram/antimobbningsprogram för skolor att tillgå. Nedan presenteras två av de större åtgärdsprogrammen som finns på marknaden i Sverige och i Finland.
5.3.1 KiVa-programmet
KiVa är ett evidensbaserat antimobbningsprogram som är framtaget av Åbo universitet med hjälp av finansiellt stöd från Finlands undervisnings- och kulturministerie. Programmet används av cirka 90 % av Finlands alla grundskolor och är till för att både åtgärda och förebygga många olika typer av mobbning i skolan (bland annat nätmobbning). Programmet innehåller både allmänna och specifika åtgärder mot mobbning där eleverna tar en stor plats i arbetet. År 2009 vann KiVa-programmet första pris i EU:s brottsförebyggande tävling, European Crime Prevention Award. KiVa-programmet benämner sig själva som en långsiktig handlingsmodell för skolors antimobbningsarbete och inte ett tillfälligt åtgärdsprogram (KiVa, u.å.).
5.3.2 Olweusprogrammet
Olweusprogrammet började användas 1985 och baseras på forskning genomförd av den svenske forskaren Dan Olweus. Programmet syftar till att reducera mobbningsproblematik på skolor genom att arbeta med flera olika insatser parallellt (Skolverket, 2011, s. 73). Olweusprogrammet kan sammanfattningsvis sägas bygga på följande grundtankar: - All personal i skolan agerar genom samsyn - Eleverna får lära sig varför man inte skall mobba - Föräldrar hålls informerade, dels om förekomst av mobbning på skolan, dels om det konkreta mobbningsförebyggande arbetet. Olweusprogrammet är inte inriktat specifikt på nätmobbning, men det är ändå sannolikt att denna problematik minskar när man åtgärdar och förebygger den traditionella mobbningen. Olweusprogrammet anses vara det mest effektiva antimobbningsprogrammet i
14
världen och används av ett flertal skolor i Sverige (Helsingborg, 2015).
5.4 Friends
Friends är en barnrättsorganisation som arbetar mot mobbning genom att utbilda skolor, förskolor och idrottsföreningar. Organisationen erbjuder bland annat Friendsprogrammet, deras mest omfattande utbildningspaket där det under en treårsperiod skapas förutsättningar för ett framgångsrikt likabehandlingsarbete för enskilda grund- och gymnasieskolor. Friends driver även opinion för att skapa förändring på samhällsnivå med syfte att lyfta mobbningsfrågan högre på den politiska dagordningen (Friends, 2016, Om Friends).
5.4.1 Friends och forskning
Friends ser forskningsförankring som grundläggande för att förebygga mobbning och diskriminering. I september 2013 invigdes därför Friends International Center against Bullying, vilket samarbetar med fem svenska universitet inom olika discipliner. Resultaten från de olika forskningssamarbetena bidrar kontinuerligt till Friends metodutveckling. Organisationen har en tvärvetenskaplig utgångspunkt och anser därmed att olika slags discipliner kan bidra till förståelse av problematiken kring mobbning. Arbetssättet har utgång i interventionsforskning som tar fram effektiva insatser som förebygger och ingriper. Friends anser att varje skola själva måste skapa de insatser som de har behov av utifrån skolans egna situation. Därför tror organisationen inte att en enskild metod går att tillämpa på alla skolor eller föreningar. (Friends, 2016, Forskning)
5.4.2 Friends och nätmobbning
År 2015 inledde Friends ett forskningsprojekt tillsammans med Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Projektet syftar till att utveckla effektiva sätt att involvera elever i arbetet mot nätmobbning. Utöver detta har Friends under fyra års tid kartlagt internetanvändandet hos Sveriges barn och unga genom deras årliga nätrapport. 2016 års rapport bygger på 1 015 intervjuer gjorda av TNS Sifo och innefattar barn mellan 10 och 16 år. I nätrapporten rekommenderar Friends skolor att ha en plan mot kränkande behandling och en likabehandlingsplan, att kartlägga, analysera och utvärdera, involvera eleverna, samverka med vårdnadshavare och ha en fungerande samverkan i personalgruppen. Friends uppmanar även hemmet att skaffa grundläggande nätkunskap, prata om nätanvändande, erbjuda sitt stöd, anmäla och kontakta skolan för att tillsammans försöka finna lösningar. Det sistnämnda rådet är utformat med tanke på att nätkränkningar ofta involverar personer i samma klass eller samma skola (Friends nätrapport 2016, s. 26, 28). Några slutsatser i Friends nätrapport 2016 är följande: - En tredjedel av de unga har utsatts för nätkränkningar det senaste året - Tre av tio unga upplever att det förekommer rasistiska kränkningar på nätet
15
- 55 % av de unga pratar med en vuxen hemma om de blivit utsatta på nätet - Kik (en app med chattfunktion) är den vanligaste platsen för kränkningar i sociala medier - 8 % av tjejerna och 5 % av killarna har utsatts för mobbning via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året (Forskning — Friends nätrapport 2016)
16
6. Teoretiska utgångspunkter
6.1 Definitioner
Den definition av begreppet nätmobbning som uppsatsen utgår ifrån lyder som följande: “Cyberbullying is willful and repeated harm inflicted through the use of computers, cell phones, and other electronic devices” (Hindua & Patchin, 2009, s. 5). Nätmobbning är alltså lik traditionell mobbning i den bemärkelse att den är återkommande och har en intention att skada. Det som skiljer den från den föregående formen är att den sker genom användandet av moderna kommunikationsteknologier. Nätmobbning omfattar alla former av kränkningar, då även medräknat de sju diskrimineringsgrunderna som finns med i diskrimineringslagen; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (SFS 2008:567). När det gäller traditionell mobbning finns det många olika begrepp som används. Ordet kränkning är ett slags paraplybegrepp som innefattar mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling. Ordet mobbning definieras som upprepade kränkningar av en person, ordet trakasserier som en behandling som kränker en persons värdighet enligt någon av diskrimineringsgrunderna och ordet diskriminering som att en elev blir sämre behandlad på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan ske på olika sätt. Uttrycket kränkande behandling är ytterligare ett begrepp som definieras som de ord som används i lagtexter för att förbjuda kränkningar som inte räknas in bland diskrimineringsgrunderna (Damber, 2012, s. 30-31).
6.2 Didaktisk relevans
I BRIS undersökning uppger 69 % av de tillfrågade barnen att de inte tror att vuxna i deras närhet vet vad de gör på internet. Enbart 41 % skulle berätta för en vuxen om de blev illa behandlade på nätet (Secher, 2014, s. 11, 27). Samtidigt kan barn som blir utsatta för just diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på nätet känna sig minst lika utsatta som någon som utsätts för den traditionella typen av mobbning. Oavsett mobbningsform påverkar detta elevens skolgång, framtid, klassrumsklimatet och även lärarens undervisning och arbete. Denna uppsats är relevant ur ett didaktiskt perspektiv då kränkningar på nätet är en del av många elevers vardag. Kränkningar som sker hemma på nätet stannar inte där utan följer även med och påverkar den dagliga verksamheten i skolan. En mobbad person kan få svårt att tillgodogöra sig undervisningen eller rent av utebli från den helt och hållet. Som lärare kan det vara svårt att veta var skolans ansvar börjar och slutar. Skolans likabehandlingsplan ska fungera som ett stöd för motverkandet av kränkande behandling. Det finns inget krav på inkluderande av nättrakasserier och nätmobbning formulerat i skollagen, men
17
allt som har en koppling till skolan ska räknas in (UR, 2013). Nätmobbningens plats i likabehandlingsplanen kan därmed skilja sig markant mellan skolor, vilket skapar en oklarhet över hur lärare ska agera i dessa ärenden. Utan givna riktlinjer blir nätmobbningen en problematik som blir svår att tackla.
18
7. Metod
Denna del av uppsatsen redogör för de metoder som använts för att granska och bearbeta det material som använts i studien samt förtydligar hur insamlingen av detta material har gått till. Studien är till stor del grundad på textanalys av likabehandlingsplaner och strukturerade kvalitativa intervjuer med följdfrågor. Intervjuguiden är konstruerad med utgångspunkt i studiens syfte för att på så sätt ge en fördjupad förståelse för skolornas hantering av nätmobbning.
7.1 Urval
Skolorna som likabehandlingsplanerna tillhör är tre till antalet och är utvalda med variation i åtanke gällande storlek, resurser och geografiskt läge. Samtliga skolor är belägna i mellersta delen av Sverige. Intervjuade lärare (som även de är tre till antalet) har valts ut efter geografiskt läge och storlek på deras arbetsplats i mellansverige samt vad gäller ålder och yrkeserfarenhet. Utvalda skolor och lärare hör alltså inte samman, utan lärarna i denna uppsats uttalar sig om sin skolas likabehandlingsplan. Lärarnas likabehandlingsplaner granskas således inte i denna uppsats.
7.2 Tillvägagångssätt
Skolors likabehandlingsplaner är publika dokument som oftast finns tillgängliga via verksamhetens hemsida. Likabehandlingsplanerna kommer i ett första skede att granskas utifrån Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Skolverket, 2014). Om brister upptäcks i arbetet mot traditionell mobbning är risken stor att brister vad gäller nätmobbning också går att finna i skolans likabehandlingsplan. I det andra skedet granskas likabehandlingsplanen specifikt utifrån om den innehåller bestämmelser angående nätmobbning eller ej. Mer om tillvägagångssättet återfinns under rubriken “7.2.1 Kvalitativ innehållsanalys”. Som komplement till textanalysen kommer utvalda lärare att intervjuas för att få en djupare inblick i den dagliga verksamheten på ett fåtal skolor. Uppsatsen utgår från ett kvalitativt förhållningssätt. Inom kvalitativ forskning tillämpas ofta kombinationer av olika datainsamlingsmetoder (Esaiasson et al., 2003, s. 82), i detta fall en kombination av kvalitativa intervjuer och textanalys av likabehandlingsplaner mot kränkande behandling.
7.2.1 Kvalitativ innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys används ofta vid omfattande textmaterial. Eftersom det saknas en bestämd metod för hur kvalitativ bearbetning bör genomföras kommer detta avsnitt att redogöra för hur analys av insamlat material skett (Patel & Davidson, 2003, s. 119-120).
19
Som ovan nämnts kommer utvalda skolors likabehandlingsplaner att granskas. Denna granskning kommer ske genom en så kallad kvalitativ textanalys med fokus på innehåll. Innehållsanalysen kommer att innehålla tre olika ansatser. En konventionell (induktiv) ansats, eftersom skolorna själva väljer utformningen på sin likabehandlingsplan, en styrd (deduktiv) ansats, eftersom skolorna även har vissa styrdokument att förhålla sig till (se bilaga 4) och en summerande ansats för att få en överblick över hur ofta likabehandlingsplanerna behandlar nätmobbning (Nyby, 2017). Även resultaten från intervjuerna kommer att analyseras enligt denna metod, med undantag av den summerande ansatsen då det inte finns några regler för hur respondenterna måste besvara frågorna och det faktum att frågorna är utformade för att beröra de olika ämnen som kan bidra till att bringa klarhet i uppsatsens frågeställning. Till skillnad från själva intervjun som varit styrd och därmed deduktiv är analysen av det insamlade materialet istället induktiv. Fritt tänkande, analys och reflektioner av materialet jämförs och vägs mot skolornas likabehandlingsplaner för att på så sätt besvara uppsatsens frågeställning. Den löpande analys som genomförts direkt efter varje intervjutillfälle används som stöd och utgångspunkt för vidare analys. Intervjuerna nedtecknas och sammanställs med kommentarer. Mycket tid kommer att läggas på genomläsning och sammanfattning av insamlat material för att lättare kunna relatera de olika bitarna till varandra i den vidare analysen. Den första sammanställningen skall ses som ett stöd till att upptäcka mer övergripande mönster snarare än specifika synsätt och upplevelser hos den enskilde läraren. För att göra detta finns en mängd kartläggningsmetoder, där vi har valt att utgå från väsensmetoden. Väsensmetoden används för att fånga det centrala av en företeelse bland många sorters fall – det vill säga en form av gemensam nämnare (Esaiasson et al, 2007, s. 298, 300-301). Målet med intervjuanalysen är dock ej enbart att upptäcka likheter utan också att finna skillnader och variationer mellan de olika skolorna och dess personal. Även innehållsanalysen av de olika likabehandlingsplanerna kommer att genomgå samma kartläggning genom väsensmetoden för att upptäcka skillnader och likheter mellan dessa. Slutprodukten av analysen är en text där citat, statistik och observationer varvas med egna tolkningar och kommentarer. En balans mellan citat och kommenterande text gör texten mer tillgänglig för läsaren (Patel & Davidson, 2003, s. 129). För att underlätta läsningen är intervjuerna och de olika likabehandlingsplanerna uppdelade, där varje lärare och likabehandlingsplan har ett eget avsnitt med tillhörande underrubriker. Detta underlättar också analys av det insamlade materialet då en direkt jämförelse mellan de olika underrubrikerna blir möjlig.
7.2.2 Den kvalitativa intervjun
För att finna svar på uppsatsens frågeställningar används kvalitativa intervjuer som ett komplement till kvalitativ textanalys. Kvalitativa intervjuer kan generera information av olika karaktär – såväl grundläggande beskrivningar av allmänna och vardagliga företeelser som specifika företeelser på detaljnivå (Patel & Davidson, 2003, s. 82). Syftet med kvalitativa intervjuer är att upptäcka egenskaper och beskaffenhet hos något. I denna uppsats undersöks de intervjuade
20
lärarnas uppfattning om nätmobbning och vilket stöd de har i skolans likabehandlingsplan. Intervjuerna i uppsatsen har, likt kvalitativa intervjuer i allmänhet, en låg grad av standardisering. Detta innebär att frågorna ger utrymme för respondenten att svara med egna ord. Intervjuerna har dessutom en hög grad av strukturering (Patel & Davidson, 2003, s. 72) då frågorna ställs i en sedan innan bestämd ordning (se bilaga 1). Eftersom alla respondenter svarar på samma frågor i samma ordningsföljd blir det lättare att analysera och jämföra de olika parternas svar med varandra. Genom en hög strukturering syftar vi till att skapa en likartad intervjusituation för alla lärare som deltar i studien. Intervjun genomförs i enskilt rum med respondenten för att undvika störningsmoment samt säkerställa att respondenten kan uttrycka sig som hen vill, utan påverkan av andra parter. Ingen bandspelare kommer att användas för att dokumentera svarsmaterialet. Löpande anteckningar kommer istället att föras på dator under intervjuerna. För att skapa en så likartad intervjusituation för respondenterna som möjligt kommer samma person utföra intervjuerna och den andre personen föra anteckningar under alla tillfällen. Löpande analys kommer att utföras efter varje intervjutillfälle, med tankar och reflektioner kring det insamlade materialet. Dessa anteckningar kommer senare att användas för den kvalitativa innehållsanalysen av intervjuerna.
7.3 Utformning, överväganden och risker
Kvalitativa textanalyser kräver löpande analyser av insamlat material och mycket tid till bearbetning av den slutgiltiga produkten (Patel & Davidson, 2003, s. 118-122). Kvalitativa intervjuer kräver däremot en hel del förberedelser. Nedan följer olika överväganden kring val av metod. Avsnittet behandlar även vilka potentiella risker som kan finnas med valda metoder.
7.3.1 Utformning av intervjuer
Kvalitativa intervjuer ger en rad möjligheter som vi anser vara av värde för vår studie. Till skillnad från enkäter med på förhand givna svarsalternativ ger en kvalitativ intervju bättre möjligheter att registrera oväntade svar. Ännu en möjlighet är uppföljningar i och med det samspel som samtalssituationen innebär. I boken Metodpraktikan beskriver Esaiasson med flera fem olika användningsområden för kvalitativa intervjuer, varav tre är relevanta för denna uppsats. Intervjuerna klargör den intervjuades livsvärld i syfte att tolka beskrivna fenomenens mening, vilket synliggör hur lärare arbetar mot nätmobbning. De kan också bidra till att utveckla begrepp – med utgångspunkt i den vetenskapliga definitionen av begreppet nätmobbning har vi breddat detta ytterligare genom att inkludera verksamma lärares definition av det. Slutligen bidrar intervjuerna också till att vidga tidigare forskning (Esaiasson et al, 2007, s. 280-284). Som tidigare nämnts är forskningen om just nätmobbning på mellanstadiet knapp. Förhoppning med intervjuerna är att vidga kunskapen gällande hur mellanstadieskolor arbetar för att motverka detta.
21
Intervjuer kräver, som ovan nämnt, noggranna förberedelser. Frågorna måste täcka alla aspekter i frågeställningen, vara lagom till antalet och formulerade på så sätt att de inte går att missuppfatta. Vad gäller frågornas formulering bör långa frågor, ledande frågor, negationer, dubbelfrågor, förutsättande frågor och ”varför”-frågor undvikas. Även svåra och främmande ord, fackuttryck, värdeladdade ord, tvetydiga ord och oklara frekvensord bör undvikas. För att säkerställa tydlighet har vi valt att ta hjälp utifrån för att granska frågorna. Här har vår handledare varit till stor assistans. Ännu ett ställningstagande är hur respondentens svar ska dokumenteras. Intervjun spelas inte in av ett flertal anledningar. Dels kräver detta ytterligare samtycke, dels är det tidskrävande att skriva ut intervjun på papper. Själva närvaron av en bandspelare kan dessutom påverka respondentens svar, då personer i allmänhet är mer spontana om deras svar inte spelas in (Patel & Davidson, 2003, 74-75, s. 83). Ordningsföljden av intervjufrågorna har sekvenserats genom tratteknik, vilket innebär att intervjun inleds med större, öppna frågor för att sedan övergå till detaljnivå. Denna teknik anses vara motiverande i och med att intervjupersonen till att börja med får verbalisera sig som hen vill, för att sedan känna sig trygg i att svara på mer riktade frågor (Patel & Davidson, 2003, s. 74). Vi har därför valt att inleda med uppvärmningsfrågor som berör enklare personuppgifter, för att sedan gå över till större, tematiska frågor. Respondenten får genom detta tillfälle att utveckla vad hen upplever som viktigt i den företeelse som står i centrum för studien. Uppföljningsfrågor knyts till de tematiska frågorna för att få fram ett mer innehållsrikt svar. När de inledande svaren börjar tunnas ut ställer vi direkta frågor om sådant vi vill att intervjun skall behandla, men som ännu inte kommit upp (Esaiasson et al., 2003, s. 289-291) – ett exempel på detta är frågorna som berör den specifika skolans plan mot kränkande behandling. Det ”sanna” svaret på en fråga går sällan att få fram, då svar oftast är ytterst subjektiva. I denna mening är kvalitativa intervjuer riktade mot ett induktivt arbetssätt, men i och med struktureringen av frågorna blir arbetssättet kring intervjuerna även deduktivt (Patel & Davidson, 2003, s. 78).
7.3.2 Utformning av textanalys
Med en innehållsanalys som omfattar tre olika ansatser vill vi skapa förutsättningar för en så stor validitet i studien som möjligt (Patel & Davidson, 2003, s. 102-104). I och med att skolor har vissa råd och regler att förhålla sig till gällande utformningen av deras likabehandlingsplan kändes det naturligt att använda sig av en styrd (deduktiv) ansats när själva analysen och frågorna till dessa skulle utformas (se bilaga 4). Eftersom det även finns en del frihet i själva utformningen kändes det även nödvändigt att ha med en konventionell (induktiv) ansats i utformningen av analysen för att möjliggöra en mer fri tolkning av de olika likabehandlingsplanerna. Den summerande ansatsen, som är mer förekommande i kvantitativa studier (Esaiasson et al., 2010, s. 223-224), syftar till att försöka skapa en överblick över samtliga likabehandlingsplaner. En sådan översikt är annas svår att få med hjälp av de andra två ansatserna (Nyby, 2017).
22
7.3.3 Risker
Det är troligt att alla intervjuer färgas av ett flertal faktorer som kan vara svåra att förutse. Exempel på detta är kön, ålder, social bakgrund, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning (Patel & Davidson, 2003, s. 79). I detta fall måste vi också ha i åtanke att den intervjuade är företrädare för skolan som denne arbetar på. Vi kan därmed inte vara helt säkra på att svaren är helt sanningsenliga eller neutrala. Den som intervjuar måste dessutom vara kunnig inom området. Vi bör därför också granska oss själva som intervjuare då vi saknar erfarenhet. En intervju har två medskapare i ett samtal och för att lyckas bör intervjuaren bygga upp ett meningsfullt och sammanhängande resonemang om det studerade fenomenet. Därför är det viktigt att intervjuaren behärskar det språkbruk och kroppsspråk som respondenten kan relatera till (Patel & Davison, 2003, s. 78, 83), något som i vårt fall varit svårt att garantera då vi inte utfört studier på detta sätt tidigare.
7.3.4 Etiska överväganden
Intervjuade lärare kommer att vara anonyma i studien för att värna om deras integritet. De kommer även i samband med att de ska bli intervjuade att läsa och skriva under en informations- och medgivandeblankett (se bilaga 2 och 3). Vi har i denna uppsats valt att inte involvera elever, då studiens syfte inte är att undersöka elevers upplevelse och mående kring nätmobbning. Fokus ligger istället på hur skolan som organisation och deras likabehandlingsplan berör och aktivt arbetar för att förebygga och hantera detta. Ännu en tanke bakom beslutet att inte involvera elever handlar om att nätmobbning är ett känsligt ämne som kan vara svårt att genomföra på ett helt och hållet vetenskapligt sätt. Vad gäller intervjun av lärarna kommer dessa att intervjuas enskilt, då vi lättare kan samtala kring våra frågor.
7.4 Uppdelning av arbete
Vi hade som utgångspunkt att fördela arbetet lika mellan oss båda, något som vi i efterhand kan konstatera har fungerat bra. All text har skrivits tillsammans och vi har under arbetets gång utnyttjat varandras styrkor i arbetet för att få ett så bra resultat som möjligt. Sammanfattningsvis tycker vi att båda har bidragit lika mycket till slutprodukten.
23
8. Analys
8.1 Deduktiv innehållsanalys
Den deduktiva innehållsanalysen är gjord utifrån den guide som återfinns under bilaga 4.
8.1.1 Skola A
Skolans kartläggning genomförs genom en enkät som undersöker hur elever känner inför skolans trygghet, skolgården och förtroendet för de vuxna på skolan. Enkätundersökningen genomförs årligen för att upptäcka eventuella förändringar och därmed genomföra lämpliga åtgärder. Planen omarbetas kontinuerligt för att passa verksamhetens utformning. Detta sker i samarbete mellan personal, elever och vårdnadshavare. Likabehandlingsplanen har utformats utifrån en tidigare gemensam plan för skolor i denna kommun. Som ovan nämnts ligger kartläggningen som grund för utformandet av skolans likabehandlingsplan. Mål och insatser gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling presenteras tillsammans med information om hur uppföljningen av arbetet ska gå till. Likabehandlingsplanen har en tydlig ansvarsfördelning, både för specifika problemområden och andra problem som kan uppstå. Vem eleverna/vårdnadshavarna ska kontakta vid eventuell utsatthet finns tydligt beskrivet i planen med tillhörande kontaktuppgifter. En del av planen är även tillägnad till viktiga telefonnummer och mailadresser, exempelvis BRIS och Diskrimineringsombudsmannen. När det gäller förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på nätet saknar likabehandlingsplanen såväl konkreta mål som specifika åtgärder mot just detta. Däremot räknas bilder, sms och meddelanden på olika webbsidor in som exempel på trakasserier och kränkande behandling, vilket skolan ska motarbeta. Eftersom detta tas upp som exempel i skolans definition av kränkande behandling är det en tolkningsfråga huruvida de konkreta målen, insatserna, ansvarsfördelningen, uppföljningen och utvärderingen gällande mobbning kan appliceras på nätmobbning. Rutinerna för anmälan är densamma oavsett form av mobbning.
8.1.2 Skola B
Skolans likabehandlingsplan har utformats utifrån resultatet av kommunens trygghetsenkät samt skolans egen enkät (utformad av kurator och likabehandlingsgrupp). I den egna enkäten hade skolan en svarsfrekvens på 93 % av skolans elever. Eleverna har diskuterat och reflekterat kring den egna klassens resultat, vilket sedan sammanställts i elevrådet. De riskområden som identifierats med hjälp av dessa enkäter ligger till grund för skolans planering av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Inga definitioner för vad som ingår i dessa begrepp finns dock att tillgå.
24
Skolans likabehandlingsplan har konkreta mål och insatser som utgår från kartläggningen. I samband med dessa finns även en tydlig ansvarsfördelning. Uppföljning finns beskriven för specifika mål och insatser och utvärdering sker i samband med utformningen av nästa termins likabehandlingsplan. Rutiner för anmälan finns, men informationen är tvetydig vad gäller tillvägagångssättet. Detta framstår som en påtaglig brist. Kontaktinformationen är knapphändig och refererar till anmälningsblanketter som finns tillgängliga på nätet. Trots att nätrelaterad mobbning nämns i skolans kartläggningsresultat finns inga konkreta mål eller specifika insatser gällande detta. Skolan arbetar dock med värdegrundsarbete och språkbruk, vilket skulle kunna tillämpas även på nätet. Ansvarsfördelning gällande mobbning på nätet saknas, men däremot finns en ansvarsfördelning för mobbning i allmänhet. Samma sak gäller för uppföljning, utvärdering och rutiner för anmälan.
8.1.3 Skola C
Skolans kartläggning sker genom elevenkäter, utvecklingssamtal samt klass-, elev- och skolråd. Eleverna kartlägger också sin skolmiljö genom Husmodellen för att ta reda på var de känner sig otrygga (Diskrimineringsombudsmannen, 2017). En mobbningsförebyggande grupp kartlägger den sociala situationen i klasserna med hjälp av klasslärare och kamratstödjare. Kartläggningen omfattar förekomsten av trakasserier och kränkande behandling samt en inblick över organisationen i stort och på individ- och gruppnivå. Skola C:s likabehandlingsplan inkluderar begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, men vad som exakt ingår i definitionen av dessa begrepp specificeras inte. Skolans likabehandlingsplan gäller enbart mobbning som sker under skoltid och fritidsverksamhet. I enlighet med detta har skolan tagit fram konkreta mål och insatser utifrån vad den kartläggning och utvärdering av föregående plan har visat. Dessa mål och insatser kan inte ses som speciellt täckande då de enbart behandlar raster och fritidsverksamhet. Ansvarsfördelning finns i anknytning till de konkreta målen och insatserna. Trots att uppföljning finns för specifika mål och insatser saknas tydliga instruktioner på tillvägagångssättet kring dessa. Det saknas även tillvägagångsätt som kan tillämpas i alla situationer. Det blir därför oklart hur lärarna ska gå tillväga, bara att mobbning ska motverkas och att lärarna ska uppmärksamma detta. Utvärdering sker i samband med nästa års kartläggning. Rutiner för en eventuell anmälan av mobbning finns, men då flera alternativ ges blir det oklart vem elever/vårdnadshavare ska vända sig till i första hand. Problematiskt är också att kontaktinformation saknas. Utifrån skolans likabehandlingsplan går det att utläsa att de inte tar emot anmälningar gällande nätmobbning som har skett utanför skol- och fritidsverksamhet (även om den skulle vara skolrelaterad). Om nätmobbning skulle ske under skol- och fritidsverksamhet går den allmänna rutinen för mobbning att tillämpa. Likabehandlingsplanens konkreta mål och insatser går inte att tillämpa på nätmobbning överhuvudtaget och därför finns det heller ingen ansvarsfördelning, uppföljning eller utvärdering gällande detta.
25
8.2 Induktiv innehållsanalys
Utöver den deduktiva innehållsanalysen som gjorts på de olika likabehandlingsplanerna dök följande tankar och funderingar upp under analysen. Dessa utgör den induktiva delen av analysen.
8.2.1 Skola A
Skola A:s likabehandlingsplan är den enda av de granskade likabehandlingsplanerna som har en definitionsdel med förklaringar på relevanta begrepp. Denna definitionsdel nämner även meddelanden och bilder via webbcommunities utöver mer “traditionella” former av mobbning (fysisk, verbal eller psykosocial). Eftersom detta begripliggör begreppen på en grundläggande nivå går det att tänka sig att denna del skulle kunna vara extra uppskattad bland vårdnadshavare. Utöver definitioner så redogör skolan också för relevanta lagbestämmelser, konsekvenser och rutiner kring mobbning. Skolan verkar som helhet sträva efter en god kontakt med hemmet och ser även vårdnadshavarna som en resurs i antimobbningsarbetet, med trygghet och trivsel som ett regelbundet inslag i utvecklingssamtalen. Skola A uppger sig inte följa något särskilt antimobbningsprogram, vilket är helt i linje med Skolverkets rekommendationer. Delar av program kan däremot tjäna som inspiration (Skolverket, 2011, s. 25) och likabehandlingsplanens betoning på en god relation mellan skola och familj liknar det koncept som återfinns i Olweusprogrammet. Detta har också stöd i forskningen, vilken har visat att barn till föräldrar som diskuterar internetsäkerhet och har kunskap om barnets internetanvändning löper mindre risk för att bli utsatta för nätmobbning (Frisén & Berne, 2016, s. 111). Skolpersonal tar även kontakt med vårdnadshavarna så fort som de ser ett behov av det. Vårdnadshavare tillhandahålls också en lista med vanliga tecken på utsatthet som en fingervisning om att allt inte står till rätt till med deras eller andras barn. Kontaktuppgifter till berörda parter inom skolverksamheten samt viktiga samhällsorganisationer såsom barn- och elevombudsmannen finns tillgängliga i dokumentet. Skolan tillhandahåller två olika handlingsplaner, den ena gällande sexuella kränkningar, den andra gällande mobbning. Specifika rutiner för antimobbningsteamet går också att finna i likabehandlingsplanen. Trots att skolan verkar ha en god kontakt med hemmet har likabehandlingsplanen ett flertal brister. Bland annat är handlingsåtgärderna vagt formulerade, vilket gör att tolkningen och därmed handlandet blir subjektivt beroende på vem som uppmärksammar eventuella problem. Alla vuxna ska exempelvis säga till och reagera vid bråk, men hur de ska reagera eller vad som definieras som detta framgår inte. De få exempel på frågor från skolenkäten som nämns är ej tillräckliga, svårtolkade och i och med detta inte anpassade för alla åldrar. På en del skolor går klassläraren igenom enkäten för att förklara frågorna innan eleverna genomför den, men eftersom skola A inte nämner något kring detta kan inga slutsatser dras huruvida de arbetar för att eventuellt tydliggöra frågorna för eleverna.
26
Som tidigare nämnts tas nätmobbning upp som exempel under de definitioner som är relevanta för likabehandlingsplanen. Utöver detta nämns aldrig nätmobbning specifikt i likabehandlingsplanen, men det går att tolka det som att nätmobbning är medräknat i allt likabehandlingsarbete (eftersom annat inte nämns).
8.2.2 Skola B
Skola B har, till skillnad från skola A och C, en likabehandlingsplan skapad för enbart vårterminen 2017. De exempelfrågor på skolans kartläggningsenkät som finns tillgängliga i likabehandlingsplanen är tydligt formulerade och kan användas i alla åldersgrupper. Även resultat och svarsfrekvens redovisas, vilket synliggör skolans problematik på en rad olika områden. Bland exempelfrågorna finns även frågor riktade enbart till elever i årskurs 2 till 6, vilka syftar till att upptäcka mobbning på sociala medier. Nätrelaterade frågor ingår alltså i skolans likabehandlingsarbete. Att enkäten även berör nätanvändning visar att skolan har en medvetenhet om att detta kan påverka verksamheten i skolan. Detta är särskilt relevant då Sverige är ett av de mest uppkopplade länderna i världen och att många unga tidigt får tillgång till digitala plattformar. Att de nätrelaterade frågorna riktar sig till elever i årskurs 2 till 6 har stöd i forskning som visar att det oftast är äldre elever som utsätter yngre – både i Sverige och internationellt (Frisén & Berne, s. 102). Valet att ta med nätproblematiken i enkäten blir också relevant för skolklimatet som helhet, då majoriteten av de elever som utsätts på nätet också har blivit utsatta för traditionell mobbning (Adolfsson, 2011). Skolans personal får sammanlagt 14 timmars utbildningspaket i värdegrund, delaktighet och inflytande, vilket visar på att skolan är villiga att lägga resurser och tid på att utbilda sin personal. Under sommarens studiedagar informeras samtlig personal om kartläggningens resultat. Åtgärder och insatser diskuteras därefter i arbetslagen för att sedan sammanställas av likabehandlingsteamet. Personalen får också vägledning genom en samtalsguide, som har upprättats och finns tillgänglig i likabehandlingsplanen. Samtalsguiden är till för samtal med en eller flera elever som utsatt andra för kränkande behandling. Det saknas dock en samtalsguide för samtal med elever som blivit utsatta. De rutiner och tillvägagångssätt som finns gällande mobbning är tydligt beskrivna i likabehandlingsplanen, vilket minskar risken för subjektiv tolkning av dessa. Detta gäller även det förebyggande arbetet. Om likabehandlingsplanens arbetssätt är väl förankrat bland personalen finns goda förutsättningar till att alla agerar på samma sätt vid eventuella problemsituationer samt att det förebyggande arbetet för eleverna blir likvärdigt oavsett vilken lärare de har som klassföreståndare. Skola B har en rad brister, speciellt gällande tidigare likabehandlingsplaner. Likabehandlingsplanen för vårterminen 2016 anges inte ha förankrats bland elever och personal. Utöver detta har elever inte deltagit i utformningen av nuvarande likabehandlingsplan (då rutiner för detta deltagande saknats). Likabehandlingsplanen saknar dessutom en definitionsdel, vilket
27
gör den mindre lättförståelig för elever och vårdnadshavare. Ännu en brist i likabehandlingsplanen är att lagar och bestämmelser saknas. Kontaktuppgifterna i likabehandlingsplanen är dessutom knapphändiga, vilket ytterligare försvårar för berörda som inte är insatta i ämnet eller rutinerna. Trots att sociala medier nämns i kartläggningsenkäten saknas en reflektion över detta. Kanske är låga siffror kring fall av nätmobbning i kartläggningen anledningen till varför skolan inte ser detta som något stort problemområde och därför heller inte anser sig behöva några specifika förebyggande åtgärder kring nätmobbning.
8.2.3 Skola C
Skola C:s likabehandlingsplan ser till en början ut att vara utformad på samma sätt som skola B:s likabehandlingsplan, men vid vidare läsning är de inte identiska. Däremot stod det skrivet “våra skolor” på ett ställe i likabehandlingsplanen. Efter vidare undersökningar visade det sig att ytterligare skolor (som har samma rektor som skola C) har likabehandlingsplaner som är identiska med skola C:s, med undantag av att skolans namn är utbytt. Likabehandlingsplanen nämner en likabehandlings-/antimobbningsgrupp, vars uppdrag är tydligt beskrivet. Samtliga elever på skolan arbetar med värdegrundsfrågor på en schemalagd lektion per vecka. Eleverna får även social färdighetsträning, känslokontrollsträning och moralträning minst tre gånger under sin skoltid. Att involvera eleverna i antimobbningsarbetet är något som återfinns i Olweusprogrammet. Skola C uppger sig dock följa ett helt annat program, vilket med hänsyn av anonymiseringen av skolorna inte kommer att behandlas i denna uppsats. En rättvis granskning av programmet hade dessutom varit svårt, då det vid närmare eftersökning visar sig vara omöjligt att finna mer information om programmet och vad detta innebär. Goda resultat av moralträningen är dock inte otänkbart, då forskning pekar på att elever som mobbar andra ofta har en sämre empatisk förmåga (Cross et al., 2015, s. 109-117) och dessutom svårare att känna skuld (Thornberg, 2013, s. 296). Att aktivt arbeta med värdegrund kan därför tänkas ha en god effekt på dessa elever, förutsatt att de är villiga att själva medverka och är öppna för en förändring i sitt beteende. Utförlig information om hur elevträningen går till och när den ska ske saknas likaså i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen understryker att känslan av att vara utsatt är subjektiv och att denna känsla därmed inte får negligeras. Om en elev känner sig utsatt på nätet borde detta alltså vara en indikation på att skolan bör ingripa. Det står även vem vårdnadshavare och elever kan vända sig till, men kontaktuppgifter till dessa personer saknas. Trots att skolan genomför en enkätundersökning i början av terminen redovisas inte resultaten utförligt. Läsaren får reda på att vissa platser på skolan är otrygga, men vilka dessa är framkommer ej. Inte heller exempelfrågor från enkäten går att finna i dokumentet. Skolan har enbart tre punkter gällande konkreta mål och insatser och dessa är så vagt formulerade att det är svårt att jobba utifrån dem. Konkreta förslag på hur lärarna kan jobba saknas och därför finns en risk att situationsbedömning och agerande blir subjektivt och därmed skiljer sig åt bland personalen. Ingen grund för att nätmobbning är något som skolan arbetar finns i likabehandlingsplanen. Skolan är tydlig med att de enbart hanterar ärenden som sker under
28
skoltid eller fritidsverksamhet. Detta betyder i sin tur att skolan enbart tar emot anmälningar där nätmobbning har skett under verksamhetstid och inte på fritiden, även om det sistnämnda skulle kunna vara knutet till skolan. Det finns ingen information om huruvida eleverna har tillgång till mobila plattformar eller inte under verksamhetstid och det är därmed svårt att avgöra hur skolan ställer sig i frågan. Likabehandlingsplanen innehåller inga definitioner, lagar eller bestämmelser. Den saknar också en tydlig struktur, vilket gör att den blir svårtolkad för såväl vårdnadshavare, elever som personal. Trots att det finns information om vem man kan vända sig till är det oklart vilken part som man ska vända sig till i vilken situation. Om skolans ambition är att vara konkret och tydlig måste detta betraktas som ett misslyckande.
8.3 Summerande innehållsanalys
Vid den summerande innehållsanalysen har sex olika sökord används i ett försök att täcka in alla relevanta områden för uppsatsen. Sökordet “internet” gav två träffar i skola A:s likabehandlingsplan. Båda träffarna rör en referens till en hemsida gällande barn och internet. Ordet nämns alltså inte i skolans egna formuleringar i likabehandlingsplanen. Övriga skolor använder inte ordet överhuvudtaget. Sökordet “mobil” och “dator” ger inga träffar i någon av de analyserade likabehandlingsplanerna. Detta känns alarmerande. Hur stor kan skolans beredskap vara kring nätmobbning om orden inte ens nämns i deras likabehandlingsplan, trots att majoriteten av dagens unga har tillgång till en egen mobil och/eller dator?
Sökordet “fritid” ger en hel del träffar i de olika likabehandlingsplanerna. I samtliga fall rör det sig dock inte om ordet med innebörden fritid utan istället om fritidsverksamhet/fritidshem. Dessa träffar är alltså inte relevanta för uppsatsens frågeställning.
29
Sökordet “web” ger en träff vardera i skola A:s och B:s likabehandlingsplan. I det första fallet rör det sig om ett exempel på var och hur kränkande behandling kan ske, exempelvis att det kan ske via olika webb-communities. I det andra fallet rör det sig om en hänvisning till kommunens hemsida i samband med anmälan mot mobbning. Detta är därmed inte av direkt intresse för uppsatsens frågeställning. “Sociala medier” ger två träffar i skola B:s likabehandlingsplan. Dessa träffar återfinns i skolans kartläggningsenkät där två av frågorna berör huruvida eleverna har blivit utsatta för eller utsatt andra för mobbning på sociala medier. Detta tyder på att skolan ändå har en medvetenhet om att sådana problem kan finnas. Däremot syns inget förebyggande arbete inriktat på specifikt nätmobbning i resterande delen av likabehandlingsplanen.
8.4 Innehållsanalys av intervjuer
8.4.1 Lärare X
Lärare X uppger att skolan har ett omfattande förebyggande arbete kring traditionell mobbning, men att det helt saknas ett arbetssätt gällande nätmobbning (både ett förebyggande arbete samt en specifik handlingsplan gällande hur skolan ska agera vid eventuella fall av nätmobbning). På skolan där lärare X arbetar har de inte haft några större problem med just nätmobbning. Vid de få fall som lärare X har stött på har hen hanterat dessa själv med hjälp av exempel som hen byggt upp för klassen och som de sedan diskuterat tillsammans. Hen använder sig även av sidan “surfa lugnt” i sin undervisning då hen personligen tycker att nätrelaterade problem är viktiga att prata med eleverna om. Gemensamma riktlinjer på skolan saknas dock. Lärare X anser att föräldrarna borde ha ett stort ansvar, men hen vet med sig att även ett stort ansvar vilar på hen som lärare. Däremot finns inget stöd att tillgå i skolans likabehandlingsplan, eller deras förebyggande arbete. Allt hänger på vad lärarna väljer att lägger in i sin egen undervisning. Skolan har även som bestämmelse att mobiltelefoner inte är tillåtna på skolans område. Kanske kan detta vara en förklaring till varför det inte finns någon utformad plan kring nätrelaterad mobbning. Trots att skolan inte har några riktlinjer eller specifika handlingsplaner gällande nätmobbning anser lärare X att nätmobbning är viktigt att hantera och förebygga. Hen
30
uttrycker det som att eleverna är obligatoriskt bundna till skolan och därmed tvingas spendera en stor tid där. Därför är det också viktigt att de trivs och känner sig trygga. Om en elev nätmobbas och det får effekter på elevens vardag och mående i skolan är detta alltså något som skolan bör hantera.
8.4.2 Lärare Y
Trots att lärare Y uppger att skolan inte haft någon större problematik med nätmobbning verkar det finnas en medvetenhet om de problem som uppstått tidigare och vilka åtgärder som då vidtagits. Läraren gör tydligt att denne inte skiljer på mobbning och nätmobbning och att det förebyggande arbetet är en nödvändighet för att motverka båda sorterna. Själva näthanteringen och hur man beter sig på internet är ämnen som behandlas i den dagliga skolverksamheten. Likaså läggs tonvikt vid att bygga upp elevernas personlighet, trygghet och självförtroende, ett mål med ett särskilt syfte för lärare Y; ”[…] jag hoppas att jag har lagt grunden för när de går till sina högstadieskolor nu. Att inte svara på påhopp, att inte gå in i diskussioner.” Viktigt för upptäckande och uppföljning är också att ha en bra relation med eleverna och arbeta för att främja ett positivt klimat i klassrummet. Lärare Y uppger även att det inte finns någon specifik handlingsplan för just nätmobbning på skolan, men att rutiner kring detta följer dem som finns beskrivna i likabehandlingsplanens rutiner kring traditionell mobbning. Enligt lärare Y är skolans likabehandlingsplan utformad för att hantera all form av mobbning, det vill säga både traditionell och nätrelaterad. Skolan arbetar mycket för att förebygga nätmobbning, även om det inte specifikt framkommer i likabehandlingsplanen. Det har skett en förändring i hur vanligt det är med mobiler på skolan och därmed även en förändring i hur stort behovet av ett förebyggande arbete kring detta är. Gällande ansvaret för nätmobbning ser lärare Y det som en självklarhet att skolan har ansvaret för allt som händer på skolan och att det som sker på nätet ofta påverkar skolan (vilket de då självklart måste hantera). Ansvarsskillnaden mellan traditionell mobbning och nätmobbning anser lärare Y ligga i att föräldrarna får en större roll när det handlar om nätmobbning. Det är föräldrarna som möjliggör elevernas nätanvändande och därmed bör de också se över vad deras barn faktiskt gör på nätet. Traditionell mobbning sker ofta på skoltid och föräldraansvaret blir då mindre. Lärare Y tycker dock att det är oerhört viktigt att ha god kontakt med föräldrarna, oavsett vilken form av mobbning det handlar om.
8.4.3 Lärare Z
Lärare Z har under sin yrkesverksamma tid som lärare inte stött på något fall av nätmobbning i sin klass, men vet att det funnits fall i andra klasser och att det på skolan är ett allmänt förekommande problem. Hen ser dock en problematik kring enstaka händelser i sin klass, men anser inte att detta varit mobbning då händelserna inte upprepats. Angående de andra fallen vet lärare Z med sig att skolkurator och skolpsykolog varit inkopplade, då många elever varit ledsna.
31
Skolan har ingen specifik handlingsplan att utgå från och de har heller inte något gemensamt förebyggande arbete kring nätmobbning. Hen tror att skolan definierar nätmobbning och kränkningar som kränkningar/mobbning, oavsett var de har skett. Något gemensamt förebyggande arbete mot just nätmobbning har de dock inte. Vid eventuella problem använder sig lärare Z av en gångordning. Hen behandlar nätrelaterade problem på samma sätt som icke-nätrelaterade problem. Denna gångordning återfinns inte i skolans likabehandlingsplan, men är allmänt spridd på skolan. Lärare Z anser att det är föräldrarna som har det främsta ansvaret när det kommer till nätmobbning och anser att skolans ansvar slutar rent formellt när eleverna kommit hem. Samtidigt konstaterar hen att lärarna enligt läroplanen har ett fostransansvar och ska kompensera för eventuella brister i hemmet. Eftersom skolan är elevernas minsta gemensamma nämnare och där de träffas blir det inte så enkelt att man bara kan strunta i vad som sker hemma. Lärare Z anser sig ha ett ansvar i att samtala kring nätmobbning, vilket hen gjort genom att använda ett föräldramöte som ett forum för att kunna diskutera problematik kring elevernas nätanvändande med elevernas vårdnadshavare. Resultatet var dock inte särskilt lyckat då vårdnadshavarna hade så pass skilda åsikter i ämnet att det var svårt att hitta en gemensam grund att stå på. Lärare Z ser stora möjligheter med internet och anser att barn tidigt bör tränas i internetbeteende, både från ett lärar- och föräldraperspektiv: ”En fördel jag ser i att yngre barn får träna sig i internetbeteende redan tidigt är att jag upplever att blir man utsatt för något när man är 10 år så pratar man om det med en vuxen. Börjar man när man är 14 år med internet och kanske blir utsatt eller kontaktad av någon äldre eller något annat otrevligt är det inte säkert att man går till en vuxen.”
32
9. Resultat
Diagrammens låga siffror från den summerande analysen visar tydligt att likabehandlingsplanerna inte behandlar nätmobbning i särskilt hög grad, något som också bekräftas vid vidare analys. Detta pekar på att de utvalda skolorna inte lägger särskilt stor vikt vid specifikt nätmobbningsproblematik i deras antimobbningsarbete. Vad som kan konstateras efter analysen av utvalda likabehandlingsplaner är att ingen av skolorna har upprättat tillfredsställande bestämmelser gällande nätmobbning. Skola C vill inte ta emot anmälningar om nätmobbning om denna skett utanför skol- och fritidsverksamhet, även om den skulle ha koppling till någon utav de nämnda verksamheterna. Skola A:s och B:s likabehandlingsplan säger ingenting om utsträckningen av skolans ansvar. Analysen av de utvalda skolornas likabehandlingsplan gav följande resultat: - Skola A:s likabehandlingsplan har en i stort sett fungerande uppbyggnad med tillräckliga tillvägagångssätt vad gäller mobbning. Beroende på om nätmobbning räknas in i detta eller inte blir likabehandlingsplanen antingen tillräcklig eller bristfällig vad gäller nätrelaterad problematik. - Att skola B:s kartläggning visar på låga siffror av elever som blivit utsatta eller utsatt andra på sociala medier är inte en godtagbar ursäkt för att inte undersöka saken närmare (då det räcker med att en elev är utsatt för att skolan ska behöva upprätta rutiner kring nätmobbning). Eftersom 46 elever faktiskt uppger att de blivit utsatta någon gång och 12 elever uppger att de blivit utsatta ofta bör skolan agera för att få fram en lösning. - Skola C har en kompletterande elevhälsoplan upplagd på deras hemsida, men även där saknas information och specifik inriktning på nätmobbning. Vi anser dock att man inte ska behöva gå in i andra dokument för att finna information om hur skolan hanterar dessa ärenden. Ingen av likabehandlingsplanerna redovisar vad de har för policy gällande mobiler och andra mobila plattformar under skoltid. Detta är särskilt problematiskt i skola C:s fall, då de enbart tar emot anmälningar gällande mobbning som sker under verksamhetstid. Skola A:s och B:s likabehandlingsplaner utesluter inte hantering och anmälan av nätmobbning, oavsett om den sker under verksamhetstid eller fritid. Deras handlingsplaner blir därmed tillämpbara även i dessa fall. Analysen av intervjuade lärare gav följande resultat: - Enligt lärare X försöker inte hens skolas likabehandlingsplan motverka nätmobbning överhuvudtaget. Lärare X ser nätmobbning som ett svårgreppbart problem som hen försöker behandla i sin egen undervisning. Lärare X är medveten om att hen har ett stort ansvar, men anser inte att detta speglas i skolans likabehandlingsplan. - Enligt lärare Y försöker hens skolas likabehandlingsplan att motverka nätmobbning på samma sätt som traditionell mobbning. Lärare Y har märkt av ett ökat problem gällande nätmobbning och känner att skolans personal och likabehandlingsplan är uppdaterad gällande problematiken. Skolan för ett tätt samarbete med elevernas vårdnadshavare då ansvaret för nätmobbning till större del
33
ligger hos föräldrarna (då dessa sätter gränserna hemma). Lärare Y anser dock fortfarande att skolan har ett ansvar om nätmobbningen får effekter i den dagliga verksamheten. Behovet av ett samarbete mellan lärare och föräldrar är i dessa fall så mycket större än när mobbning enbart sker under skoltid. - Enligt lärare Z finns ingen specifik handlingsplan gällande nätmobbning på hens skola, men hen tror ändå att definitionen av kränkningar inte är beroende av en plats (såsom exempelvis internet). Därmed skulle skolans likabehandlingsplan gå att tillämpa på även nätmobbning, då detta kan räknas som en sorts kränkning. Lärare Z upplever nätmobbningen som ett problem på skolan, men anser att det största ansvaret ligger på föräldrarna. Hen menar dock att skolan har ett kompensatoriskt ansvar att diskutera problematiken eftersom alla elever inte har vårdnadshavare som gör detta. Avslutningsvis bör det sägas att i och med att uppsatsen utgår från tre utvalda skolor i mellansverige och tre verksamma lärare inom samma område går det inte att dra några generella slutsatser om hur likabehandlingsplanerna är utformade i resten av landet, då detta säkerligen kan skilja sig åt mellan skolor. Likaså representerar de intervjuade lärarna inte nödvändigtvis kårens åsikt i frågan i allmänhet — denna varierar med ålder, yrkesverksamhet och personlig erfarenhet. För att kunna dra bredare slutsatser behöver fler likabehandlingsplaner analyseras och fler lärare intervjuas från hela landet.
34
10. Diskussion
9.1 Granskade likabehandlingsplaner
Den analys som utförts på de tre olika skolornas likabehandlingsplaner visar ett varierande resultat. Relativt lite stöd går att finna i likabehandlingsplanerna gällande hur läraren ska agera i situationer där kränkande behandling förekommer. Skola B har skapat en specifik mall över vilka frågor personalen bör ställa till den som utsätter andra, men motsvarande mall saknas för samtal med den eller de som blivit utsatta och alla andra roller i mobbningssituationen. Värt att notera är dock att samtalsguiden inte gäller specifikt nätmobbning, utan snarare kränkande behandling i allmänhet. De andra två skolorna saknar helt denna sorts stöd och nämner inte heller några andra roller än den som blir utsatt och den som utsätter. Detta kan vara problematiskt eftersom forskning stödjer att mobbningssituationen innehåller fler roller än förövare och offer. En stor del av vidmakthållande av mobbning utgår från de passiva — alltså de som tyst står och tittar på utan att göra något för att hjälpa offret (Thornberg, 2013, s. 273-274). Vid nätmobbning ökar antalet passiva drastiskt, till följd av nätets stora räckvidd. Att helt negligera de andra rollernas betydelse blir alltså extra allvarligt vad gäller nätmobbning, men har givetvis även en påverkan på arbetet mot traditionell mobbning (Ovejero, 2016, s. 4-6). För att motverka mobbning på ett effektivt sätt är det alltså viktigt att alla roller synliggörs och has i åtanke vid det förebyggande arbetet samt vid eventuella problemsituationer som uppstår. Utifrån vår korta erfarenhet inom skolvärlden har vi sett att det sällan bara är två personer inblandade i en konflikt. Därför håller vi med den tidigare forskningen om att det är viktigt att uppmärksamma alla roller — oavsett om det gäller traditionell mobbning eller nätmobbning. Det är lätt att föreställa sig den trygga anonymitet som uppstår över internet, då vi själva sett vuxna människor skriva kommentarer som de antagligen inte skulle försvara i “verkliga” konversationer. Att barn skulle kunna skriva grövre saker än vad de skulle säga till någon på riktigt är därför inte alls otänkbart. Antalet passiva kan också vara det motsatta, alltså färre. Om kommunikationen sker en-till-en och ingen av parterna delar med sig av vad som hänt kan kränkningarna stanna på individnivå istället för gruppnivå. Detta är ytterligare något som lärarna bör vara beredda på, då en sådan situation kan eskalera och bli mer intensiv än traditionell mobbning (då kränkningarna kan ske dygnet runt).
9.2 Intervjuade lärare
Lärare X har arbetat relativt länge som lärare, dock enbart något år på sin nuvarande arbetsplats. Under sin yrkesverksamma tid har hen inte haft några större problem med just nätmobbning, enbart mindre incidenter. Vi tycker ändå att det är uppenbart att hen tar problemet på allvar då hen anser att problematiken borde få större plats i skolans arbete och nämnas i dess likabehandlingsplan. Vårt intryck är att lärare X ser det som ett stort problem att nätmobbning inte nämns i skolans likabehandlingsplan och att detta är en uppenbar brist i skolans arbete. Lärare X tycks kompensera bristerna genom att i sin egen undervisning diskutera och problematisera nätanvändande tillsammans med eleverna. Vårt intryck av skolan är att
35
problematiken kring nätmobbning inte är speciellt stor, trots att att skolan är relativt centralt placerad. Majoriteten av eleverna kommer dessutom från välställda familjer, vilket ökar sannolikheten för att de har god uppkoppling såväl som tillgång till digitala plattformar. Att skolan inte upplever några större problem med nätmobbning är förvånande - antingen finns ett mörkertal, eller så har skolan lyckats förebygga, fånga upp och åtgärda de problem som uppstått. Detta kan tänkas vara lättare på en skola som den lärare X jobbar på, då antalet elever inte är så stort. Eftersom lärare Y har jobbat länge på skolan känns det som att hen har stor erfarenhet och är väl insatt i de potentiella problem som finns kring nätanvändande. Skolan upplevs även ta nätmobbning på stort allvar, trots att de enbart haft ett fåtal (kända) fall, i och med att skolpersonalen uppdateras regelbundet genom besökande föreläsare. Vi tror att skolans geografiska placering och det totala antalet elever kan vara en bidragande faktor till att problemen är så få som de är. Ett färre antal elever ger en större möjlighet att upptäcka och förebygga all form av mobbning i ett tidigt stadie. Då lärare Y har arbetat på skolan i över 20 år och också är insatt i utformandet av denna upplever vi hen som tillräckligt insatt i skolans rutiner utan att behöva vända sig till likabehandlingsplanen för stöd. Övrig personal uppges också vara väl uppdaterade rörande likabehandlingsplanen, vilket kan tänkas bero på att ledningen på skolan ser seriöst på frågor rörande all form av mobbning. Skolans låga omsättning av personal bidrar säkerligen till att lärarna kan skapa ett förtroende hos samtliga elever på skolan, även de som inte deltar i deras undervisning – det goda klimatet kan beskrivas som att ”alla känner alla”. Detta är också något som vi bevittnar under vårt besök, då lärare Y pratar ledigt med en elev från en lägre årskurs. Lärare Z är den som arbetat kortast tid inom läraryrket av de intervjuade. Hen är även den som vi upplever som mest medveten om vad hens elever faktiskt gör på internet då hen ofta är ute på sociala medier och besöker elevers profiler för att hålla sig uppdaterad om hur de beter sig. Vi får uppfattningen om att skolan tar nätmobbning på allvar i och med att både skolkurator och skolpsykolog varit inkopplade vid fall av nätmobbning. Deras seriositet speglas dessvärre inte i skolans förebyggande arbete eller i dess likabehandlingsplan (enligt läraren själv). Den upplevelse vi skaffat oss efter intervjun är att denna skola har en större problematik med nätmobbning än tidigare intervjuade lärares skolor har. Vi tror att detta beror på främst två faktorer — skolans centrala geografiska placering och det stora antalet elever på skolan. Skolans upptagningsområde innefattar familjer som bor i lägenheter eller villor och som med stor sannolikhet är uppkopplade till stadsnätet. Detta möjliggör ett internetanvändande dygnet runt, vilket kanske inte är lika självklart ute på landet där täckningsgraden för internet ibland är långt ifrån felfri. En skola med ett stort antal elever får givetvis också en större risk för nätmobbning bland eleverna, eftersom varje elev är en potentiell förövare eller ett offer. Eftersom majoriteten av eleverna kommer från skolans upptagningsområde är sannolikheten stor att majoriteten av dem har stor eller helt fri tillgång till internet på fritiden. Även det mobila nätet måste anses som stabilare och säkrare inne i staden jämfört med landsbygden.
36
De tre olika lärarna har, trots olika bakgrund och arbetsmiljöer, en medvetenhet kring de problem som finns gällande nätmobbning. Enbart lärare Y uppger sig ha fått utbildning rörande detta, men denna skedde för ett antal år sedan och mycket har hunnit ske och förändras under denna tid. Utbildning verkar dock inte vara en avgörande faktor i frågan om hur medvetna lärarna är om problemet, då nätmobbning kan ses som en samhällsfråga och de alla tre är medvetna samhällsmedborgare. Vi tror att det är svårt att inte vara medveten om problemet som lärare, eftersom många elever spenderar en stor del av sin tid på internet. Detta visar sig dels genom att eleverna bidrar mycket med sina kunskaper när tekniska problem uppstår i skolan, dels genom att det som sker på olika sociala medier sällan stannar där. Konflikter som sker över nätet följer ofta med in i klassrummet, något som vi själva fått bevittna under den tid som vi antingen varit ute på verksamhetsförlagd utbildning eller vikarierat inom skolvärlden. Att lärarna är medvetna om problemet är alltså inget som förvånar oss, särskilt med tanke på att de spenderar mycket tid med sina elever och därmed lär känna eleverna och hur de mår. Något som däremot förvånade oss var lärarnas olika ställningstagande gällande ansvarsfrågan. Medans lärare X och B var på det klara med att ansvaret delvis ligger på skolan ansåg lärare Z att ansvaret istället låg helt på föräldrarna. Trots att de ser olika på ansvarsfrågan är dock alla överens om att nätmobbning är ett problem som orsakar störningar i skolverksamheten. De är även mer eller mindre överens om att likabehandlingsplanerna har en väldigt liten del i det motverkande arbetet mot specifikt nätmobbning. Vi ser detta som problematiskt, eftersom likabehandlingsplanen ska fungera som en grund att stå på. Den ska bidra till att lärare känner sig trygga med hur de ska förebygga och hantera olika problem och situationer som kan uppstå. Om lärarna inte väljer att räkna in nätmobbningen i handlingsplanen för traditionell mobbning (såsom lärare Y) finns inte mycket stöd att tillgå. Vi tror därför att de problem som eventuellt uppstår riskerar att hamna mellan stolarna, om inte lärarna vet exakt hur de ska tolka skolans likabehandlingsplan.
9.3 Slutdiskussion
En oroande faktor som vi stött på under vårt skrivande är att likabehandlingsplanerna nu har fått finnas i tio års tid utan att man gjort någon specifik utvärdering över hur de faktiskt används i praktiken och huruvida de är tillräckligt utförliga för dess syfte — att hantera och förebygga all form av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier (däribland nätmobbning). I och med ändringen i diskrimineringslagen i år finns det, från och med höstterminen 2017, inte längre något krav på att utbildningsanordnaren ska tillhandahålla en likabehandlingsplan. Istället ligger det på varje individuell skola/utbildningsanordnare att ta fram tillräcklig dokumentation för just dem (SFS 2008:567 3 kap. 14-16 §. SFS 2016:828 15-20 §). Barn- och elevombudsmannen har uttryckligen sagt att skolor ska arbeta för att motverka nätmobbning (UR, 2013), men trots detta tycks det finnas skolor som väljer att tolka bort detta i utformandet av likabehandlingsplanerna, såsom skola C. Hur ska det då bli i framtiden när kraven på utformningen minskar? Genom lagändringen får skolor större möjlighet att utforma dokumentationen av arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier och därmed också möjlighet att i högre grad bestämma vilket innehåll denna ska ha. De minskade kraven kan möjligtvis leda till en större variation vad gäller dokumentationens innehåll och utformning än vad vi kan se idag. Huruvida
37
skolor kommer att välja att inkludera nätmobbning i detta innehåll eller ej är en fråga som bara framtiden kan utvisa. Vår förhoppning är att skolor börjar inkludera nätmobbning i deras likabehandlingsplaner, då detta är ett ökande problem i dagens skola. Vi hoppas även att Skolverket, i och med utformandet av nya allmänna råd, även de kommer att inkludera nätmobbning i sitt material. På så sätt kan fler skolor uppmärksamma eventuella brister i sin likabehandlingsplan och åtgärda detta. Om skolorna blir bättre på att formulera tydligare riktlinjer gällande hanteringen av nätmobbning är vi övertygade om att personalen får större möjlighet att upptäcka problem i ett tidigt skede och också arbeta förebyggande och lösa konfliktsituationer på lämpligt sätt. De vuxna är inte bara de som ska lära eleverna det stoff som står i läroplanen, utan de ska också föregå med gott exempel och vara den förebild som eleverna kan se upp till. Därför blir det extra viktigt att det är de vuxna som sätter upp tydliga regler och önskvärda beteenden kring hur man beter sig mot varandra, även på internet. Om lärarna då sätter upp tydliga regler för sig själva i likabehandlingsplanen kommer signalerna ut till eleverna vara samstämmiga och då också så mycket tydligare. Vi ser det som en nödvändighet att som lärare vara säker på sin sak för att kunna jobba på ett effektivt sätt med värdegrundsfrågor på ett sätt som hela skolan kan stå bakom.
38
11. Konklusion
Efter denna undersökning går det att konstatera att likabehandlingsplanerna är ett eftersatt och försummat forskningsområde. Som konsekvens av detta har insamlandet av information varit tidskrävande, då tidigare forskning främst inriktat sig på antingen traditionell mobbning eller nätmobbningens psykologiska effekter. Utöver detta verkar forskning på nätmobbningens roll i likabehandlingsplanerna också bortglömd. Våra undersökningar har gett oss insikten att nätmobbningens roll i de granskade skolornas likabehandlingsplaner är minimal, något som förvånade oss båda. Under arbetet har våra kunskaper inom området ökat, vilket också gett en inblick i vilka brister som finns och hur dessa sannolikt kommer skapa problem i vår framtida yrkesutövning. Det som ändå ger hopp är de intervjuade lärarnas syn på problemet. Trots att de inte finner särskilt stort stöd i deras skolas likabehandlingsplan arbetar de ändå aktivt med nätmobbning i undervisningen och verkar vara väl insatta i problematiken. Ett stöd i likabehandlingsplanerna är dock ändå önskvärt då det ger personalen bestämda rutiner för hur de ska agera i dessa ärenden, något som skapar trygghet för såväl personal som elever. Ett uppslag för vidare forskning är att undersöka hur framtida likabehandlingsplaner behandlar problematiken med nätmobbning. Från och med januari 2017 trädde en lagändring i kraft, vilken innebär att skolor får större frihet i själva utformandet och innehållet av sina likabehandlingsplaner. Skolorna behöver heller inte benämna denna ”likabehandlingsplan”, utan får själv namnge den efter vad de själva anser passande. En intressant frågeställning skulle därmed kunna vara hur innehållet i dessa skiljer sig åt mellan olika skolor i landet och hur stor del av denna dokumentation som behandlar nätmobbning. I ett samhälle där internetanvändandet är en stor del i vardagen för många är frågan om skolans ansvar gällande nätmobbning intressant att studera. Frågan är också intressant ur ett pedagogiskt perspektiv, då trakasserier på nätet är ett problem som visat sig få stora konsekvenser för ungas mående, trivsel och prestationer i skolan.
39
12. Referenslista
Litteratur: - Cross, Donna, Barnes, Amy, Papageorgiou, Alana, Hadwen, Kate, Hearn, Lydia, Lester, Leanne (2015). A social-ecological framework for understanding and reducting cyberbullying behaviours. Aggression and Violent Behaviour, vol 23, s. 109-117. - Damber, Sara (2012). Din vän: Friends arbetsmaterial, Stockholm: Friends. - Datainspektionen (2011), Ungdomar och integritet 2011 - Datainspektionens rapport 2011:1, Stockholm: Kairos Future. - DeSmet, Ann, Bastiaensens, Sara, Van Cleemput, Katrien, Poels, Karolien, Vandebosch, Heidi & De Bourdeaudhuij, Ilse, (2012). Mobilizing bystanders of cyberbullying: an exploratory study into behavioural determinants of defending the victim. Annual Review of Cybertherapy and Telemedicine, s. 58-63. - Esaiasson, Peter (2003). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik. - Frisén, Ann & Berne, Sofia (2016). Nätmobbning: handbok för skolan. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur - Frisén, Ann, Berne, Sofia & Lunde, Carolina (2014). Cybervictimization and body esteem: Experiences of Swedish children and adolescents. European Journal of Developmental Psychology, vol. 11(3), s. 331-343. - Hinduja, Sameer & Patchin, Justin W. (2009). Bullying beyond the schoolyard: preventing and responding to cyberbullying. Thousand Oaks, Calif.: Corwin Press. - Kowaliski, Robin, Guemetti, Gary, Schroeder, Amber & Lattanner, Micah (2014). Bullying in the Digital Age: A Critical Review and Meta-Analysis of Cyberbullying Research among youth. Psychological Bulletin, vol. 4, s. 1073-1137. - Navarro, Raúl, Yubero, Santiago & Larrañaga, Elisa (2016). Cyberbullying across the globe: gender, family, and mental health. - Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur. - SFS 2006:67. Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Stockholm: Utbildningsdepartementet. - SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. - SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. - SFS 2016:828. Diskrimineringslag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. - Thornberg, Robert (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. 2. uppl. Stockholm: Liber
Digitala källor: - Adolfsson, Camilla (2011), Mobbade på nätet blir ofta mobbade i skolan. http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/utbildning,mobbade_pa_natet_blir_ofta_
40
mobbade_i_skolan?OpenDocument (2017-04-06 - Arrhenius, Lars & Bodström, Thomas (2013), Mobbning en bortglömd fråga i skoldebatten, http://www.aftonbladet.se/debatt/article17285125.ab (2017-04-06). -Carp, Ossi (2009), Bevingade internet-citat, http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/bevingade-internet-citat/ (2017-04-06). - Diskrimineringsombudsmannen (2017). Husmodellen för skolan. http://www.do.se/stodmaterial/forskola-skola-och-hogskola/husmodellen-for-skolan/ (2017-04-06). - Friends (2016), Om oss, https://friends.se/om-oss/om-friends/ (2017-04-11). - Friends (2016), Forskning, https://friends.se/fakta-forskning/forskning/ (2017-04-11). - Friends (2016), Forskning - Friends nätrapport 2016, https://friends.se/fakta-forskning/rapporter/natrapporten/ (2017-04-11). - Friends (2016), Statistik om mobbning, https://friends.se/fakta-forskning/om-mobbning/statistik-om-mobbning/ (2017-04-06). - Friends (2016), Friends nätrapport 2016, https://friends-brandmanualswede.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2016/03/Friends-natrapport2016.pdf (2017-04-11). - Helsingborg, 2015, Olweusprogrammet mot mobbning. http://www.helsingborg.se/startsida/forskola-och-utbildning/helsingborgs-stads-skolor/trygghet-och-trivsel/olweusprogrammet-mot-mobbning/ (2017-04-20) - International Data Group (2012), Cyberbullying: a Global Trend. http://www.idgconnect.com/blog-abstract/8302/cyberbullying-a-global-trend (2017-04-06). - Ipsos (2012), One in Ten Parents (12%) Online, Around the World Say Their Child Has Been Cyberbullied, 26% Say They Know of a Child Who Has Experienced the Same in Their Community. http://www.ipsos-na.com/news-polls/pressrelease.aspx?id=5462 (2017-04-06). -KiVa (u.å.), KiVa, http://www.kivaprogram.net/sv (2017-04-20). - Larsson, Mats J (2016), KD-ledaren: Öka polisens insatser mot nättrakasserier. http://www.dn.se/nyheter/politik/kd-ledaren-oka-polisens-insatser-mot-nattrakasserier/ - No Bullying (2016), Bullying in The Philippines. https://nobullying.com/bullying-in-the-philippines/ (2017-04-06). - Nordström, Markus & Tobé, Tomas (2013), Vi måste förebygga mobbning på nätet. http://www.aftonbladet.se/debatt/article17684466.ab (2017-04-06). - Nyby, Josefine. (2017), Innehållsanalys och diskursanalys. http://www.vasa.abo.fi/users/minygard/Undervisning-filer/3.%20Inneh%C3%A5llsanalys%20och%20diskursanalys.pdf (2017-04-12) - Secher, Åsa (2014). Internetguide #34. Motverka nätmobbning! Råd till dig som är vuxen. https://www.iis.se/docs/Motverka-natmobbning.pdf, (2017-04-20). - Skolverket (2014), Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2798.pdf%3Fk%3D2798 (2017-04-12). - Skolverket (2017), Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen.
41
https://www.skolverket.se/regelverk/nya-regler-om-aktiva-atgarder-i-diskrimineringslagen-1.256400 (2017-04-06). - Skolverket (2011), Utvärdering av metoder mot mobbning. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2498.pdf%3Fk%3D2498 (2017-04-20). - UR (2013), UR Samtiden - Skolans ansvar vid nätmobbning. https://urskola.se/Produkter/176514-UR-Samtiden-Sociala-medier-i-skolan-Skolans-ansvar-vid-natmobbning (2017-04-13). - We are Social, 2017, Digital in 2017 - Global Overview. https://wearesocial.com/blog/2017/01/digital-in-2017-global-overview (2017-04-06).
42
13. Bilagor
13.1 Bilaga 1. Intervjuguide - Lärare
13.1.1 Allmänt
- Namn? - Ålder? - Hur länge har du arbetat som lärare och hur länge har du arbetat på din nuvarande
arbetsplats?
13.1.2 Traditionell mobbning
- Hur ser du på begreppet traditionell mobbning? - Vad har du för yrkesmässiga erfarenheter av traditionell mobbning? - Har du fått någon utbildning gällande detta? Uppföljning? - Vilket förebyggande arbete har skolan gällande traditionell mobbning? - Vilka åtgärder vidtas vid upptäckt av traditionell mobbning?
13.1.3 Nätmobbning
- Hur ser du på begreppet nätmobbning? - Vad har du för yrkesmässiga erfarenheter av nätmobbning? - Hur skulle du beskriva skillnaden mellan traditionell mobbning och nätmobbning? - Har du fått någon utbildning gällande detta? Uppföljning? - Vilket förebyggande arbete har skolan gällande nätmobbning? - Vilka åtgärder vidtas vid upptäckt av nätmobbning?
13.1.4 Personlig inställning och erfarenhet
- Hur ser du på Internet och vilka erfarenheter har du av det? - Vilka tankar har du om barn och ungas internetanvändning i dagens samhälle/skola?
13.1.5 Ansvar
- Vem anser du har det största ansvaret gällande kränkande behandling på nätet? Lärare? Föräldrar? Rektor?
- Följs de regler i skolan som är uppsatta mot mobbning/nätmobbning eller anser du att det finns något som ska omarbetas?
- Tycker du att alla på skolan är lika insatta i de regler som skolan har så att ni kan arbeta utifrån dem?
- Vart går gränsen för skolans ansvar? - Vad säger er likabehandlingsplan om skolans ansvar? - Vem tar i första hand itu med mobbning/nätmobbning på er skola och hur hanteras
problemet?
43
13.1.6 Organisation
- Hur ser ni på mobiler på skoltid (även raster)? - Om nätmobbning förekommer på fritiden, hur har skolan hanterat detta och om ni har
haft något sådant här fall, hur har det i sådana fall upptäckts? - Vilka åtgärder har ni vidtagit när nätmobbning uppstått och finns det någon uppföljning
på dessa? - Ingår nätmobbning i er handlingsplan mot mobbning? Om den gör det, hur? - Finns det någon specifik handlingsplan gällande nätmobbning på den här skolan? Vad har
ni för förebyggande arbete? - Hur stor del av ert förebyggande arbete mot nätmobbning tillmäter ni
likabehandlingsplanen? - Känner du att du är uppdaterad vad gäller skolans handlingsplan rörande nätmobbning? - Tycker du att de regler och det stöd som finns angående utformandet av
likabehandlingsplaner samt hur skolan ska agera är tillräckliga? Vad kan bli bättre?
13.1.7 Avslutande fråga
- Är det något som du vill tillägga?
13.2 Bilaga 2. Medgivandeblankett
13.2.1 Medgivande till deltagande i en studie
Studien, som kommer att handla om likabehandlingsplaner och nätmobbning, kommer att utföras inom ramen för ett examensarbete. Studien utförs av Emma Johansson och Lovisa Berg som går sjätte terminen på lärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Jag ger härmed mitt medgivande till att medverka i ovan nämnda studie. Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att mina svar kommer att anonymiseras och vara en del av studien och att ingen ekonomisk ersättning kommer att utgå. Min medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Jag vet att jag kan begära att forskning inte utförs på insamlade data, även efter att datainsamlingen har genomförts. Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras på ett sådant sätt att deltagarna inte kan identifieras. Jag vet att insamlade data är avsedda för forskning och forskningsrelaterade verksamheter vid universitetet, men inte för andra ändamål. Namn: ……………………………………………………………………………. Skola: …………………………………………………………………………….
44
Skolans adress: ………………………………………………………………….. Telefon: ………………………………………………………………………… Mailadress: ……………………………………………………………………… ....................................................................... Ort och datum ....................................................................... Underskrift
13.3 Bilaga 3. Informationsbankett
13.3.1 Information om en studie av likabehandlingsplaner och nätmobbning
Vi är två lärarstudenter som går sjätte terminen på lärarprogrammet och har påbörjat ett examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Användandet av mobila plattformar har sjunkit i åldrarna, vilket ökat yngre personers risk att utsättas för nätmobbning och/eller trakasserier på nätet. Syftet med studiet är att undersöka huruvida skolors likabehandlingsplaner berör ämnet och hur skolorna ställer sig till elevernas användning av mobila plattformar under skoltid. Deltagandet i studien innebär att vi kommer att granska skolans likabehandlingsplan samt intervjua utvalda lärare rörande likabehandlingsplanen samt nätmobbning. Vi kommer att besöka skolan vid ett tillfälle för intervju och vid ett uppföljande tillfälle för eventuella följdfrågor. Materialet kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien (publikationer, seminarier och konferenser) kommer alla personuppgifter vara borttagna. Materialet kommer inte att användas för annat än forskning och presentationer av studiens resultat. Om du går med på att delta i studien skriver du under blanketten och lämnar in den till oss. Om du har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta oss eller vår handledare (se nedan för kontaktuppgifter). Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att
45
datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning utgår. Uppsala 4 april 2017 Studiens handledare: Viktor Englund, doktorand vid Historiska Institutionen, Uppsala Universitet. tel. xxx-xxx xxxx, e-post: [email protected] Emma Johansson, [email protected] Lovisa Berg, [email protected]
13.4 Bilaga 4 - Innehållsanalysguide
13.4.1 Innehållsanalys gällande förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling:
- Innehåller planen konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? - Innehåller planen en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? - Innehåller planen en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och förebyggande insatser mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? - Innehåller planen rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt?
13.4.2 Innehållsanalys gällande förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på nätet:
- Innehåller planen konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på nätet? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? - Innehåller planen en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande
46
insatserna gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på nätet? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? - Innehåller planen en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och förebyggande insatser mot trakasserier och kränkande behandling på nätet ska följas upp och utvärderas? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? - Innehåller planen rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på nätet? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? Innehållsanalysguiden har tagits fram med inspiration från Skolverkets allmänna råd (2014, s.40)
47