1. Sammanfattning 

Denna uppsats syftar till att undersöka tre olika mellanstadieskolors likabehandlingsplaner för att se vilket stöd och arbete som finns kring nätmobbning. Skolorna är belägna i mellansverige och är av varierande storlek. Som ett komplement till detta har även tre lärare intervjuats för att ge en uppfattning om  vad de anser om ansvar och det praktiska stödet som finns i deras skolas likabehandlingsplan. De tre lärarnas skolors likabehandlingsplaner undersöks inte i uppsatsen — de analyserade likabehandlingsplanerna tillhör alltså andra skolor.  Undersökningen av likabehandlingsplanerna har skett med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Detsamma gäller de underlag som kommit fram i och med intervjuerna.  Utförd analys visar på betydande brister vad gäller inkluderandet av nätmobbning i de undersökta skolornas likabehandlingsplaner. Det finns dock underlag i två av likabehandlingsplanerna som tyder på att dessa skolor ändå inte är helt omedvetna kring nätrelaterad mobbningsproblematik.   Två av de intervjuade lärarna ansåg att det inte fanns tillräckligt med stöd i deras skolors likabehandlingsplan gällande nätmobbning. Synen på ansvarsfrågan varierade mellan samtliga lärare, men de hade som gemensam grund att problemen med nätmobbning växt under de senaste åren och att den även påverkar den dagliga verksamheten i skolan.  Nyckelord: likabehandlingsplan, nätmobbning, mellanstadie, värdegrund, digitala plattformar.    

2  

 

 

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2 

2. Inledning 6 

3. Bakgrund 7 3.1 Lagar och regler 8 3.2 Nätmobbning sett ur ett internationellt perspektiv 8 

3.2.1 Lagstiftning 9 3.3 Debatten i Sverige 10 

3.3.1 Media 10 3.3.2 Politik 10 

4. Syfte och frågeställning 11 

5. Forskningsöversikt 12 5.1 Skillnader mellan nätmobbning och traditionell mobbning 12 5.2 Bakomliggande faktorer till nätmobbning/mobbning 12 

5.2.1 Kön 12 5.2.2 Ålder 13 5.2.3 Tidigare erfarenhet 13 5.2.4 Internetanvändande 13 5.2.5 Andra riskfaktorer 13 5.2.6 Skyddande faktorer 14 5.2.7 Övriga deltagarroller 14 

5.3 Åtgärdsprogram 15 5.3.1 KiVa-programmet 15 5.3.2 Olweusprogrammet 15 

5.4 Friends 16 5.4.1 Friends och forskning 16 5.4.2 Friends och nätmobbning 16 

6. Teoretiska utgångspunkter 18 6.1 Definitioner 18 6.2 Didaktisk relevans 18 

7. Metod 20 7.1 Urval 20 7.2 Tillvägagångssätt 20 

7.2.1 Kvalitativ innehållsanalys 20 7.2.2 Den kvalitativa intervjun 21 

3  

 

7.3 Utformning, överväganden och risker 22 7.3.1 Utformning av intervjuer 22 7.3.2 Utformning av textanalys 23 7.3.3 Risker 24 7.3.4 Etiska överväganden 24 

7.4 Uppdelning av arbete 24 

8. Analys 25 8.1 Deduktiv innehållsanalys 25 

8.1.1 Skola A 25 8.1.2 Skola B 25 8.1.3 Skola C 26 

8.2 Induktiv innehållsanalys 27 8.2.1 Skola A 27 8.2.2 Skola B 28 8.2.3 Skola C 29 

8.3 Summerande innehållsanalys 30 8.4 Innehållsanalys av intervjuer 31 

8.4.1 Lärare X 31 8.4.2 Lärare Y 32 8.4.3 Lärare Z 32 

9. Resultat 34 

10. Diskussion 36 9.1 Granskade likabehandlingsplaner 36 9.2 Intervjuade lärare 36 9.3 Slutdiskussion 38 

11. Konklusion 40 

12. Referenslista 41 

13. Bilagor 44 13.1 Bilaga 1. Intervjuguide - Lärare 44 

13.1.1 Allmänt 44 13.1.2 Traditionell mobbning 44 13.1.3 Nätmobbning 44 13.1.4 Personlig inställning och erfarenhet 44 13.1.5 Ansvar 44 13.1.6 Organisation 45 13.1.7 Avslutande fråga 45 

13.2 Bilaga 2. Medgivandeblankett 45 

4  

 

13.2.1 Medgivande till deltagande i en studie 45 13.3 Bilaga 3. Informationsbankett 46 

13.3.1 Information om en studie av likabehandlingsplaner och nätmobbning 46 13.4 Bilaga 4 - Innehållsanalysguide 47 

13.4.1 Innehållsanalys gällande förebyggande av diskriminering, trakasserier och               kränkande behandling: 47 13.4.2 Innehållsanalys gällande förebyggande av diskriminering, trakasserier och               kränkande behandling på nätet: 47 

  

 

   

5  

 

2. Inledning 

”Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att                                         förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av                                 dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de                                 

planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.” (SFS 2010:800, 6 kap. 8 §)  Ovanstående lagtext understryker att varje aktör som vill bedriva skolverksamhet måste                     tillhandahålla en likabehandlingsplan. Denna kan skilja sig från skola till skola vad gäller innehåll                           och utformning. Vad skollagen dock inte nämner är huruvida likabehandlingsplanen bör                     behandla kränkande behandling på nätet eller ej. Samtidigt har skolan ett juridiskt ansvar att                           motverka och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Detta framgår tydligt i                     läroplanen för grundskolan (Lgr 11, 2011, s. 13) där det står att alla som arbetar inom                               verksamheten ska: ”Uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga                     åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling”   En undersökning gjord av Friends visade på en sjunkande ålder vad gäller användandet av sociala                             medier och ett överlag ökat internetanvändande i alla åldrar. Undersökningen visade också att fler                           barn och unga känner sig utsatta för just kränkande behandling på nätet jämfört med vad man                               kunnat se för några år sedan. Nätet kan betraktas som en gråzon där det inte är helt självklart var                                     skolans ansvar börjar och slutar. Om skolan tillåter innehav och användande av mobila                         plattformar under skoltid blir också kränkande behandling på nätet en riskfaktor som skolans                         behandlingsplan borde beröra. Då detta inte nämns specifikt i skollagen finns ingen garanti för att                             skolan kommer agera i dessa ärenden. I debatten finns dessutom frågan om vart gränsen går för                               vad som kan betraktas som en kränkning och var föräldrarnas ansvar ligger. Ämnet blir därför                             viktigt att diskutera då statistiken talar för ett växande problem med trakasserier och kränkande                           behandling på nätet bland unga (Friends nätrapport 2016).   Precis som skollagen säger så har alla rätt till en likvärdig utbildning och därmed ska ingen                               behöva känna sig illa behandlad. Nätet gör det däremot möjligt för mobbarna att utsätta sina                             offer för kränkningar dygnet runt och offren kan därför inte komma undan — inte ens på                               fritiden. Borde inte skolan vara en av de viktiga aktörerna i arbetet med att motverka mobbning                               även på nätet, då detta är något som kraftigt påverkar utsatta elevers vardag i skolan och deras                                 möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen? I denna uppsats kommer problemen med nätmobbning att undersökas utifrån hur detta arbete framträder i utvalda skolors likabehandlingsplaner. Utvalda lärare (på andra skolor) kommer även att intervjuas för att ge                         inblick i deras syn på nätmobbning.   

6  

 

3. Bakgrund 

Att internet bara skulle vara en fluga är det kanske en och annan som hört att det skulle ha sagts                                       om internet i dess början. Detta är dock bara en felcitering som Dagens Nyheter gjort av                               dåvarande kommunikationsminister Ines Uusmann, men som ändå tycks ha fastnat i människors                       minne (Carp, 2009). När internet skapades hoppades man säkert att det skulle bli stort och                             användbart. Däremot tänkte man sig kanske inte att internet också skulle kunna användas som ett                             verktyg för trakasserier och diskriminering. I och med det ökade användandet av mobila                         plattformar bland unga kan man idag se ett ökat nätmobbande i denna åldersgrupp — alltså                             diskriminerande och trakasserande handlingar på nätet (Friends nätrapport 2016).  

3.1 Lagar och regler 

Så sent som den 1 januari 2017 gjordes ändringar i diskrimineringslagen, dock inte i skollagen.                             Dessa ändringar berör inte specifikt diskriminerande och kränkande handlingar på nätet, men                       elevers inblandning i motverkandet av diskriminering och kränkande behandling kommer från                     och med detta datum att regleras via diskrimineringslagen (Skolverket, 2017).   Införandet av en likabehandlingsplan i skolväsendet är något som lagstadgades för ett antal år                           sedan och som trädde i kraft 1 april år 2006 (SFS 2006:67). Sedan dess har skollagen krävt att en                                     ny likabehandlingsplan måste upprättas varje år och för varje aktör som vill bedriva                         skolverksamhet. Om kravet har efterföljts och används i den dagliga verksamheten är en senare                           fråga, men vad som uttryckligen sägs i skollagen är att: “En redogörelse för hur de planerade                               åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.” (SFS 2010:800, 3 kap. 8 §). Denna                                 paragraf pekar på att likabehandlingsplanen är och ska vara ett levande dokument som skolan ska                             arbeta med och mot.   Förra året var det alltså tioårsjubileum för likabehandlingsplanen. I januari i år trädde en                           lagändring i diskrimineringslagen i kraft. Denna lagändring kommer till nästa läsår betyda att                         skolor inte längre behöver benämna sin likabehandlingsplan för just detta. De får istället själva                           välja ett namn som de anser passande. Lagändringen innebär även att skolorna får större frihet                             gällande innehållet och utformandet av denna plan (Skolverket, 2017).  

3.2 Nätmobbning sett ur ett internationellt perspektiv 

Enligt Friends statistik har var tredje ungdom i Sverige utsatts för kränkningar på nätet det                             senaste året. Sverige syns även i toppen av den statistik som visar på länders                           nätmobbningsproblematik och hur stor vetskap ett lands befolkning har om den. Till följd av ett                             

7  

 

ökat internetanvändande har ett flertal länder i allt högre grad börjat etablera allmänna riktlinjer                           om hur nätmobbning ska förebyggas och hur den sedan bör hanteras om den trots förebyggande                             arbete uppstår (Friends, 2016, Statistik om mobbning).  Ipsos globala undersökning om nätmobbning omfattades av 18 687 personer i 24 länder. 66 % av                               de tillfrågade kände till begreppet, 12 % rapporterade att deras egna barn varit utsatta och 26 %                                 svarade att de kände till ett annat barn som blivit utsatt. 77 % av de tillfrågade ansåg att det krävs                                       en inriktad insats från skolor och att traditionella antimobbningsprogram inte räcker till för att                           tackla problematiken. År 2012 hade en tredjedel av världens befolkning tillgång till internet. Då                           nätmobbning tenderar att bli värre när tillgången till internet ökar har länder med stort                           internetanvändande större problematik med detta. Forskare som studerat nätmobbning har                   rankat Australien som det land med störst problematik. Detta förklaras till viss del av landets                             höga internetanvändande vilket också bidragit till att 87 % av befolkningen har någon form av                             kunskap om nätmobbning. Ett land på andra sidan av skalan är Saudiarabien där ungefär hälften                             av befolkningen har tillgång till internet — till följd av detta känner enbart 29 % till                               problematiken kring nätmobbning (International Data Group, 2012).  Länder med liten eller ingen internettillgång har alltså mindre problematik med nätmobbning än                         de länder med stor internettillgång och en mindre andel av befolkningen som känner till                           problemet. Internettillgången ökar dock världen över, vilket sannolikt kommer att leda till en                         global ökning av nättrakasserier. Men trots att internettillgång spelar en signifikant roll så kan                           censurering begränsa befolkningens vetskap om problemet. Som exempel har Kina ett högt                       internetanvändande, men mindre än hälften av den kinesiska befolkningen känner till begreppet                       nätmobbning (International Data Group, 2012). Den alarmerande statistik som nämnts ovan                     visar att det är viktigt att utreda vad som görs i praktiken. Likabehandlingsplanen ska fungera                             som ett sådant praktiskt redskap.  

 3.2.1 Lagstiftning 

Länder runt om i världen försöker hitta olika vägar för att lösa problemet. I Filippinerna finns                               The Anti-Bullying Act som kräver att grundskolor har etablerade strategier för att förebygga och                           hantera mobbning. Eftersom landet har stor problematik med nätmobbning har även en separat                         stadga skapats, Cybercrime Prevention Act of 2012, vilken bland annat förbjuder barnpornografi,                       dataintrång och identitetskapning. Denna lagändring välkomnades dock inte av alla då många                       ansåg att den är alltför öppen för tolkning och att den ger regeringen för stor kontroll över livet                                   på internet och sociala medier (No Bullying, 2016).   I Storbritannien måste alla skolor ha en antimobbningsplan, men däremot saknas nationell                       lagstiftning som specifikt reglerar nätmobbning. Istället tillämpas andra lagar gällande                   diskriminering och stalking. I USA har vissa stater etablerat lagar specifikt gällande nätmobbning                         även om det sedan tidigare finns lagar gällande traditionell mobbning som också går att tillämpa                             på nätrelaterad problematik. Nuvarande lagstiftning är dock inte tillräcklig för att hjälpa offer                         

8  

 

lokalisera förövare, ett problem som uppstår i så gott som alla länder som aktivt arbetar för att                                 förebygga nätmobbning. Problemet har diskuterats i många barnrättsorganisationer och Anna                   Maria Chaves, VD för Girl Scouts USA, menar att mycket mer behövs göras för att tackla                               problemet. Hon uttalade sig i The Huffington Post om att: ”Unless and until our society                             recognices cyberbullying for what it is, the suffering of thousands of silent victims will continue.”                             (International Data Group, 2012).  

3.3 Debatten i Sverige 

3.3.1 Media 

I ett flertal debattartiklar har skarp kritik riktats mot den svenska skolans arbete mot                           nätmobbning. Satsningar har gjorts för att förebygga problemet, bland annat Datainspektionens                     sida som riktar sig till unga som blivit illa behandlade på nätet (Datainspektionen, 2011). Trots                             detta anser många att mer behöver göras inom skolans värld. Vanliga argument är att livet på                               nätet varken går eller bör vara frånkopplat från vardagslivet och att trakasserier på nätet därmed                             bör räknas som en del av skolans ansvar. För att öka kunskapen om alla typer av mobbning                                 föreslår Friends i en debattartikel att kurser i ämnet bör inkluderas i landets alla lärarutbildningar                             (Arrhenius & Bodström, 2013).  

3.3.2 Politik 

Även politiska partier har tagit ställning i frågan. I en debattartikel från 2013 skriver Moderaternas                             Tobias Tobé och Markus Nordström att antimobbningsarbetet måste granskas, att ansvaret ska                       samlas inom en enhetlig myndighet och att en webbakut för utsatta barn och unga bör inrättas                               (Nordström & Tobé, 2013). Grundbulten i debattartikeln är att mer bör göras för att förebygga                             mobbning och att man i arbetet måste hitta sätt att hantera mobbningens nya kanaler och                             uttryckssätt. Även Kristdemokraterna vill åtgärda problematiken. Ebba Busch Thor vill skärpa                     lagstiftningen mot kränkande behandling och fotografering på internet och ge elevhälsan                     ytterligare 380 miljoner kronor för att hjälpa barn och unga som trakasserats på nätet. Utöver                             detta vill partiet inrätta en specialenhet mot internettrakasserier och ett kunskapslyft inom                       rättsväsendet (Larsson, 2016). Långt ifrån alla partier har dock uttalat sig i frågan, vilket har                             bidragit till Friends kritik mot politikerna. Organisationen menar att dessa har bortprioriterat                       mobbning inom debatten och att trygghetsfrågan bör inkluderas tydligare i deras diskussioner                       (Arrhenius & Bodström, 2013).   

9  

 

4. Syfte och frågeställning 

Då nätmobbning är ett dagsaktuellt ämne som diskuteras flitigt är det av största intresse att                             undersöka hur dagens skolor ställer sig i frågan. Eftersom varje skola enligt Skollagen är skyldig                             att tillhandahålla en likabehandlingsplan är det därför möjligt att analysera dessa planer och                         därefter granska skolans vidtagna åtgärder och arbetsrutiner gällande trakasserier på nätet (SFS                       2010:800, 6 kap. 8 §). Denna uppsats granskar således ett urval av likabehandlingsplaner i                           mellansverige för att på så sätt ta reda på huruvida nätmobbning inkluderas i tre skolors                             likabehandlingsplaner eller ej. Utöver detta belyser intervjuer tre utvalda lärares åsikt om                       problematiken kring nätmobbning. Deras skolor likabehandlingsplaner (vilka nämns i                 intervjuerna) är skilda från de granskade likabehandlingsplanerna i denna uppsats. Fokus i                       intevjuerna ligger alltså på lärarnas åsikter, inte på deras skolors likabehandlingsplaner.  Syftet med denna studie är att granska utvalda mellanstadieskolors likabehandlingsplaner för                     läsåret 2016/2017 för att på så sätt undersöka hur stor del nätmobbning får i dessa, samt att                                 intervjua utvalda lärare för att få insikt i hur de arbetar förebyggande mot nätmobbning och för                               att få ta del av deras åsikt gällande den ansvarsmässiga gråzon som finns gentemot hemmet. Undersökningen är av relevans då nätanvändandet ökar ständigt samtidigt som användarnas ålder                       sjunker.   För att besvara vårt syfte kommer vi att använda oss av följande frågeställning: 1. På vilka sätt försöker likabehandlingsplanerna motverka nätmobbning? 2. Hur ser lärarna på problemet med nätmobbning och vilken roll tillmäter de deras skolas  likabehandlingsplan i arbetet med att motverka detta?   3. Var går gränsen för skolans ansvar enligt lärarna och de granskade likabehandlingsplanerna? 

 

   

10  

 

5. Forskningsöversikt 

Idag saknas specifik forskning som berör innehållet i likabehandlingsplaner gällande kränkningar                     som sker på nätet. Det finns däremot en hel del forskning rörande nätmobbning som behandlar                             allt ifrån hur mobbaren tänker till hur offren påverkas och mår. Forskning om nätmobbning på                             mellanstadiet är knapp då majoriteten av studier utförts på äldre målgrupper.   

5.1 Skillnader mellan nätmobbning och traditionell mobbning 

När det gäller nätmobbning kan man av namnet enkelt förstå att det handlar om mobbning som                               sker på nätet, men vad som är skillnaden mellan just nätmobbning och traditionell mobbning är                             lite mer komplex än just den plats där trakasserierna äger rum. Några punkter där nätmobbning                             skiljer sig från traditionell mobbning finns listat nedan (Ovejero, 2016, s. 4-6). - Antal åskådare  - Tillgång till mobboffret/trakasserierna - Avsaknad av direktrespons = avsaknad av empati - Anonymitet - Indirekt aggression - Viss teknisk kunskap/förmåga  

5.2 Bakomliggande faktorer till nätmobbning/mobbning 

En rad olika risk- och skyddsfaktorer kan uppstå redan innan mobbningen tar sin början, när den väl inleds eller som en konsekvens av själva mobbningen. Oftast saknas kunskap om kausaliteten, det vill säga vi är sällan medvetna om orsakssambanden. För att förebygga och hjälpa är det ändå värdefullt att öka förståelsen för de faktorer som hänger ihop med att vara nätmobbad eller nätmobbare (Frisén & Berne, 2016, s. 100). 

 

5.2.1 Kön 

Studier angående kön visar blandade resultat. Vissa har funnit att flickor löper större risk att utsättas för nätmobbning medans andra studier inte pekat på någon skillnad mellan könen överhuvudtaget (Kowalski et al.,  2014, s. 1073-1137). Däremot blir flickor oftare utsatta för utseendecentrerad nätmobbning än pojkar (Frisén, Berne & Lunde, 2014, s. 331-343). Själva arenan varierar också mellan könen — flickor verkar utsättas via e-mail i större utsträckning än pojkar, vilka i högre grad utsätts via sms. När det gäller vem som mobbar har man kunnat se att pojkar i större utsträckning ägnar sig åt traditionell mobbning och att det oftast gäller en mer direkt aggressiv form. Flickor å andra sidan ägnar sig åt en mer indirekt aggressiv form, vilket har lett till ett antagande att flickor skulle vara de som i större utsträckning nätmobbar. Detta är dock inget som man kunnat se konsekvent i den forskning som gjorts. Viss forskning tycks peka på 

11  

 

just detta, men det finns även forskning som pekar på det motsatta (Kowalski et al., 2014, s.1073-1137).  

 

5.2.2 Ålder 

I Sverige blir barn i de yngre åldrarna mer utsatta för nätmobbning än deras äldre kamrater (Frisén & Berne, 2016, s. 101). Detta skiljer sig från internationella sammanställningar som pekar på att riskfaktorn för att utsättas för nätmobbning ökar med åldern för att sedan avta vid 13-15-årsåldern (Kowalski et al., 2014, s.1073-1137). Sveriges avvikande resultat kan bero på att landet är ett av de mest uppkopplade i världen med många unga som tidigt har tillgång till digitala plattformar. Man har också kunnat se att det oftast är äldre elever som utsätter yngre elever för nätmobbning, både i Sverige och internationellt (Frisén & Berne, 2016, s.102). 

 

5.2.3 Tidigare erfarenhet 

Majoriteten av de som utsätts på nätet har också varit utsatta för traditionell mobbning (Adolfsson, 2011). Trots att detta verkar vara det vanligaste mönstret finns det också en grupp som enbart utsätts på nätet. Personer som utsätter andra för traditionell mobbning tenderar i större utsträckning att också utsätta andra för nätmobbning, men det finns även en grupp av mobbare som enbart mobbar på nätet (Frisén & Berne, 2016, s. 103). 

 

5.2.4 Internetanvändande 

Desto mer tid som spenderas på nätet desto större är risken att råka illa ut (Kowalski et al., 2014, s.1073-1137). Man har även kunnat se att de som mobbar spenderar mer tid på nätet. Precis som offren är principen att ju mer tid som spenderas på nätet desto större är risken att något händer (i detta fall att man utsätter andra). Det kan även vara så att de som mobbar söker sig till nätet på grund av att de är tekniskt kunniga och att de därför också trivs på dessa plattformar (Frisén & Berne, 2016, s.104). 

 

5.2.5 Andra riskfaktorer 

Elever som är utsatta för nätmobbning lider oftare av depressioner,  social ångest, dålig självkänsla och bristande skolprestationer (Kowalski et al., 2014, s.1073-1137). De som istället mobbar har en högre grad av moraliskt disengagemang än andra, det vill säga att de har svårare än andra att känna skuld (Thornberg, 2013, s. 296). De har även en sämre empatisk förmåga och har i och med detta svårare att sätta sig in i andras situation och hur de känner (Cross et al., 2015, s. 109-117). I och med avsaknaden av direkt respons från offret vid nätmobbning blir det svårare för mobbarna att sätta sig in i offrets situation än vid traditionell mobbning (Ovejero, 2016, s. 4-6).  

12  

 

 

5.2.6 Skyddande faktorer 

Skyddande faktorer minskar risken för att en individ ska bli utsatt för eller utsätta andra för                               nätmobbning. Det är dock återigen viktigt att betona att det inte heller här går att uttala sig om                                   orsak-verkan-förhållanden mellan faktorer och risken för att bli utsatt eller utsätta andra; det rör                           sig istället om faktorer som höjer eller sänker risken för att bli involverad i situationer där                               nätmobbning är inblandat.  Flera faktorer verkar skyddande vad gäller utsatthet (Frisén & Berne, 2016, s. 111). Då mobbare                             ofta ger sig på ensamma offer är ett socialt stöd från vänner skyddande (Kowalski et al., 2014,                                 s.1073-1137). Barn till föräldrar som diskuterar internetsäkerhet och har kunskap om barnets                       internetanvändning löper mindre risk för att bli utsatta för nätmobbning. Även ett tryggt och                           positivt skolklimat har visat sig vara kopplat till en lägre risk att utsättas för nätmobbning och att                                 utsätta andra för nätmobbning (Frisén & Berne, 2016, s. 111). Stor empatisk förmåga verkar                           skyddande för risken att utsätta någon för nätmobbning (Kowalski et al., 2014, s.1073-1137).  

5.2.7 Övriga deltagarroller 

En mobbningssituation innehåller flera roller och det är inte ovanligt att en och samma elev har                               olika roller. Att själv blir utsatt är kopplat till en högre risk att utsätta andra för nätmobbning.                                 Många elever menar att de skulle hämnas om de blev utsatta, vilket kan bidra till en ond cirkel av                                     utsatthet och hämnd (Frisén & Berne, 2016, s. 107).  Förutom mobbaren och offret finns ytterligare fyra deltagarroller i en mobbningssituation                     (Thornberg, 2013, s. 273-274). Medhjälparen ansluter sig till mobbaren och deltar själv i                         mobbningen genom att exempelvis skriva elaka kommentarer. Förstärkaren uppmuntrar                 mobbningen genom att heja på mobbaren, exempelvis genom att gilla en elak kommentar. Den                           passiva gör ingenting alls när den bevittnar nätmobbning. Försvararen stödjer den utsatte och                         ingriper för att hjälpa denne, exempelvis genom att uppmana mobbaren att sluta eller själv skriva                             stödjande kommentarer. Dessa roller kan ändras över tid och i olika situationer och kännetecknar                           alltså inte individer utan snarare positioner i det sociala landskapet. Roller kan också skifta                           beroende på vems perspektiv man tar. Offret kan uppleva det som att de passiva bidrar till                               mobbningen då de inte ingriper. Ur nätmobbarens perspektiv kan det av samma skäl upplevas                           som att de passiva stödjer offret, medans de passiva själv upplever det som att de varit neutrala i                                   situationen (Frisén & Berne, 2016, s. 108-109). Vilken av deltagarrollerna en elev tar verkar vara                             relaterat till hur allvarlig situationen upplevs. Fler elever tar rollen som försvarare om de upplever                             situationen som allvarlig (Desmet et al., 2012, s. 58-63).  Det finns mycket mindre forskning rörande de fyra deltagarrollerna och riskfaktorer. Man har                         dock funnit att medhjälpare och förstärkare ofta är äldre elever med lägre grad av empati än                               andra och som mobbar i andra situationer. Även passiva är äldre elever med lägre grad av empati                                 

13  

 

och med mindre erfarenhet av mobbning än andra. Försvarare är ofta yngre elever med högre                             grad av empati som själva varit utsatta för mobbning (Frisén & Berne, 2016, s. 109-110).  

5.3 Åtgärdsprogram I en utvärdering, gjord 2011 av Skolverket, rekommenderas inte någon användning av något                         antimobbningsprogram i sin helhet. De granskade programkoncepten är inte tillräckliga för att                       förebygga och åtgärda mobbning eller för att uppfylla lagens krav. Istället rekommenderas                       systematiskt arbete med kartläggning, utvärdering, elevmedverkan och väl förankrade planer i                     enlighet med Skolverkets allmänna råd. Delar av dessa program kan däremot tjäna som                         inspiration till specifika insatser (Skolverket, 2011, s. 25).   Det finns en hel del åtgärdsprogram/antimobbningsprogram för skolor att tillgå. Nedan                     presenteras två av de större åtgärdsprogrammen som finns på marknaden i Sverige och i Finland.  

5.3.1 KiVa-programmet 

KiVa är ett evidensbaserat antimobbningsprogram som är framtaget av Åbo universitet med                       hjälp av finansiellt stöd från Finlands undervisnings- och kulturministerie. Programmet används                     av cirka 90 % av Finlands alla grundskolor och är till för att både åtgärda och förebygga många                                   olika typer av mobbning i skolan (bland annat nätmobbning). Programmet innehåller både                       allmänna och specifika åtgärder mot mobbning där eleverna tar en stor plats i arbetet. År 2009                               vann KiVa-programmet första pris i EU:s brottsförebyggande tävling, European Crime                   Prevention Award. KiVa-programmet benämner sig själva som en långsiktig handlingsmodell för                     skolors antimobbningsarbete och inte ett tillfälligt åtgärdsprogram (KiVa, u.å.).   

5.3.2 Olweusprogrammet 

Olweusprogrammet började användas 1985 och baseras på forskning genomförd av den svenske                       forskaren Dan Olweus. Programmet syftar till att reducera mobbningsproblematik på skolor                     genom att arbeta med flera olika insatser parallellt (Skolverket, 2011, s. 73). Olweusprogrammet                         kan sammanfattningsvis sägas bygga på följande grundtankar: - All personal i skolan agerar genom samsyn - Eleverna får lära sig varför man inte skall mobba - Föräldrar hålls informerade, dels om förekomst av mobbning på skolan, dels om det konkreta                             mobbningsförebyggande arbetet.   Olweusprogrammet är inte inriktat specifikt på nätmobbning, men det är ändå sannolikt att                         denna problematik minskar när man åtgärdar och förebygger den traditionella mobbningen. Olweusprogrammet anses vara det mest effektiva antimobbningsprogrammet i                 

14  

 

världen och används av ett flertal skolor i Sverige (Helsingborg, 2015).  

5.4 Friends 

Friends är en barnrättsorganisation som arbetar mot mobbning genom att utbilda skolor,                       förskolor och idrottsföreningar. Organisationen erbjuder bland annat Friendsprogrammet, deras                 mest omfattande utbildningspaket där det under en treårsperiod skapas förutsättningar för ett                       framgångsrikt likabehandlingsarbete för enskilda grund- och gymnasieskolor. Friends driver även                   opinion för att skapa förändring på samhällsnivå med syfte att lyfta mobbningsfrågan högre på                           den politiska dagordningen (Friends, 2016, Om Friends).  

5.4.1 Friends och forskning 

Friends ser forskningsförankring som grundläggande för att förebygga mobbning och                   diskriminering. I september 2013 invigdes därför Friends International Center against Bullying,                     vilket samarbetar med fem svenska universitet inom olika discipliner. Resultaten från de olika                         forskningssamarbetena bidrar kontinuerligt till Friends metodutveckling. Organisationen har en                 tvärvetenskaplig utgångspunkt och anser därmed att olika slags discipliner kan bidra till förståelse                         av problematiken kring mobbning. Arbetssättet har utgång i interventionsforskning som tar fram                       effektiva insatser som förebygger och ingriper. Friends anser att varje skola själva måste skapa de                             insatser som de har behov av utifrån skolans egna situation. Därför tror organisationen inte att en                               enskild metod går att tillämpa på alla skolor eller föreningar. (Friends, 2016, Forskning)  

5.4.2 Friends och nätmobbning 

År 2015 inledde Friends ett forskningsprojekt tillsammans med Psykologiska institutionen vid                     Göteborgs universitet. Projektet syftar till att utveckla effektiva sätt att involvera elever i arbetet                           mot nätmobbning. Utöver detta har Friends under fyra års tid kartlagt internetanvändandet hos                         Sveriges barn och unga genom deras årliga nätrapport. 2016 års rapport bygger på 1 015                             intervjuer gjorda av TNS Sifo och innefattar barn mellan 10 och 16 år. I nätrapporten                             rekommenderar Friends skolor att ha en plan mot kränkande behandling och en                       likabehandlingsplan, att kartlägga, analysera och utvärdera, involvera eleverna, samverka med                   vårdnadshavare och ha en fungerande samverkan i personalgruppen. Friends uppmanar även                     hemmet att skaffa grundläggande nätkunskap, prata om nätanvändande, erbjuda sitt stöd, anmäla                       och kontakta skolan för att tillsammans försöka finna lösningar. Det sistnämnda rådet är                         utformat med tanke på att nätkränkningar ofta involverar personer i samma klass eller samma                           skola (Friends nätrapport 2016, s. 26, 28).   Några slutsatser i Friends nätrapport 2016 är följande: - En tredjedel av de unga har utsatts för nätkränkningar det senaste året - Tre av tio unga upplever att det förekommer rasistiska kränkningar på nätet 

15  

 

- 55 % av de unga pratar med en vuxen hemma om de blivit utsatta på nätet - Kik (en app med chattfunktion) är den vanligaste platsen för kränkningar i sociala medier - 8 % av tjejerna och 5 % av killarna har utsatts för mobbning via mobil, dator eller surfplatta                                     under det senaste året (Forskning — Friends nätrapport 2016)     

16  

 

6. Teoretiska utgångspunkter 

6.1 Definitioner 

Den definition av begreppet nätmobbning som uppsatsen utgår ifrån lyder som följande:                       “Cyberbullying is willful and repeated harm inflicted through the use of computers, cell phones,                           and other electronic devices” (Hindua & Patchin, 2009, s. 5). Nätmobbning är alltså lik                           traditionell mobbning i den bemärkelse att den är återkommande och har en intention att skada.                             Det som skiljer den från den föregående formen är att den sker genom användandet av moderna                               kommunikationsteknologier. Nätmobbning omfattar alla former av kränkningar, då även                 medräknat de sju diskrimineringsgrunderna som finns med i diskrimineringslagen; kön,                   könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (SFS 2008:567).   När det gäller traditionell mobbning finns det många olika begrepp som används. Ordet                         kränkning är ett slags paraplybegrepp som innefattar mobbning, trakasserier och övrig kränkande                       behandling. Ordet mobbning definieras som upprepade kränkningar av en person, ordet trakasserier som en behandling som kränker en persons värdighet enligt någon av diskrimineringsgrunderna och ordet diskriminering som att en elev blir sämre behandlad på                       grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan ske på olika sätt. Uttrycket                       kränkande behandling är ytterligare ett begrepp som definieras som de ord som används i                           lagtexter för att förbjuda kränkningar som inte räknas in bland diskrimineringsgrunderna                     (Damber, 2012, s. 30-31).  

6.2 Didaktisk relevans  

I BRIS undersökning uppger 69 % av de tillfrågade barnen att de inte tror att vuxna i deras                                   närhet vet vad de gör på internet. Enbart 41 % skulle berätta för en vuxen om de blev illa                                     behandlade på nätet (Secher, 2014, s. 11, 27). Samtidigt kan barn som blir utsatta för just                               diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på nätet känna sig minst lika utsatta                         som någon som utsätts för den traditionella typen av mobbning. Oavsett mobbningsform                       påverkar detta elevens skolgång, framtid, klassrumsklimatet och även lärarens undervisning och                     arbete. Denna uppsats är relevant ur ett didaktiskt perspektiv då kränkningar på nätet är en del av                                 många elevers vardag. Kränkningar som sker hemma på nätet stannar inte där utan följer även                             med och påverkar den dagliga verksamheten i skolan. En mobbad person kan få svårt att                             tillgodogöra sig undervisningen eller rent av utebli från den helt och hållet.   Som lärare kan det vara svårt att veta var skolans ansvar börjar och slutar. Skolans                             likabehandlingsplan ska fungera som ett stöd för motverkandet av kränkande behandling. Det                       finns inget krav på inkluderande av nättrakasserier och nätmobbning formulerat i skollagen, men                         

17  

 

allt som har en koppling till skolan ska räknas in (UR, 2013). Nätmobbningens plats i                             likabehandlingsplanen kan därmed skilja sig markant mellan skolor, vilket skapar en oklarhet över                         hur lärare ska agera i dessa ärenden. Utan givna riktlinjer blir nätmobbningen en problematik som                             blir svår att tackla. 

 

   

18  

 

7. Metod 

Denna del av uppsatsen redogör för de metoder som använts för att granska och bearbeta det                               material som använts i studien samt förtydligar hur insamlingen av detta material har gått till.                             Studien är till stor del grundad på textanalys av likabehandlingsplaner och strukturerade                       kvalitativa intervjuer med följdfrågor. Intervjuguiden är konstruerad med utgångspunkt i studiens                     syfte för att på så sätt ge en fördjupad förståelse för skolornas hantering av nätmobbning.   

7.1 Urval 

Skolorna som likabehandlingsplanerna tillhör är tre till antalet och är utvalda med variation i                           åtanke gällande storlek, resurser och geografiskt läge. Samtliga skolor är belägna i mellersta delen                           av Sverige. Intervjuade lärare (som även de är tre till antalet) har valts ut efter geografiskt läge och                                   storlek på deras arbetsplats i mellansverige samt vad gäller ålder och yrkeserfarenhet. Utvalda                         skolor och lärare hör alltså inte samman, utan lärarna i denna uppsats uttalar sig om sin skolas                                 likabehandlingsplan. Lärarnas likabehandlingsplaner granskas således inte i denna uppsats.  

7.2 Tillvägagångssätt 

Skolors likabehandlingsplaner är publika dokument som oftast finns tillgängliga via verksamhetens hemsida. Likabehandlingsplanerna kommer i ett första skede att granskas utifrån Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling                     (Skolverket, 2014). Om brister upptäcks i arbetet mot traditionell mobbning är risken stor att                           brister vad gäller nätmobbning också går att finna i skolans likabehandlingsplan. I det andra                           skedet granskas likabehandlingsplanen specifikt utifrån om den innehåller bestämmelser angående                   nätmobbning eller ej. Mer om tillvägagångssättet återfinns under rubriken “7.2.1 Kvalitativ                     innehållsanalys”.  Som komplement till textanalysen kommer utvalda lärare att intervjuas för att få en djupare                           inblick i den dagliga verksamheten på ett fåtal skolor. Uppsatsen utgår från ett kvalitativt                           förhållningssätt. Inom kvalitativ forskning tillämpas ofta kombinationer av olika                 datainsamlingsmetoder (Esaiasson et al., 2003, s. 82), i detta fall en kombination av kvalitativa                           intervjuer och textanalys av likabehandlingsplaner mot kränkande behandling.  

7.2.1 Kvalitativ innehållsanalys 

Kvalitativ innehållsanalys används ofta vid omfattande textmaterial. Eftersom det saknas en                     bestämd metod för hur kvalitativ bearbetning bör genomföras kommer detta avsnitt att redogöra                         för hur analys av insamlat material skett (Patel & Davidson, 2003, s. 119-120).   

19  

 

Som ovan nämnts kommer utvalda skolors likabehandlingsplaner att granskas. Denna granskning                     kommer ske genom en så kallad kvalitativ textanalys med fokus på innehåll. Innehållsanalysen                         kommer att innehålla tre olika ansatser. En konventionell (induktiv) ansats, eftersom skolorna                       själva väljer utformningen på sin likabehandlingsplan, en styrd (deduktiv) ansats, eftersom                     skolorna även har vissa styrdokument att förhålla sig till (se bilaga 4) och en summerande ansats                               för att få en överblick över hur ofta likabehandlingsplanerna behandlar nätmobbning (Nyby,                       2017). Även resultaten från intervjuerna kommer att analyseras enligt denna metod, med                       undantag av den summerande ansatsen då det inte finns några regler för hur respondenterna                           måste besvara frågorna och det faktum att frågorna är utformade för att beröra de olika ämnen                               som kan bidra till att bringa klarhet i uppsatsens frågeställning. Till skillnad från själva intervjun                             som varit styrd och därmed deduktiv är analysen av det insamlade materialet istället induktiv. Fritt                             tänkande, analys och reflektioner av materialet jämförs och vägs mot skolornas likabehandlingsplaner för att på så sätt besvara uppsatsens frågeställning.   Den löpande analys som genomförts direkt efter varje intervjutillfälle används som stöd och                         utgångspunkt för vidare analys. Intervjuerna nedtecknas och sammanställs med kommentarer.                   Mycket tid kommer att läggas på genomläsning och sammanfattning av insamlat material för att                           lättare kunna relatera de olika bitarna till varandra i den vidare analysen. Den första                           sammanställningen skall ses som ett stöd till att upptäcka mer övergripande mönster snarare än                           specifika synsätt och upplevelser hos den enskilde läraren. För att göra detta finns en mängd                             kartläggningsmetoder, där vi har valt att utgå från väsensmetoden. Väsensmetoden används för                       att fånga det centrala av en företeelse bland många sorters fall – det vill säga en form av                                   gemensam nämnare (Esaiasson et al, 2007, s. 298, 300-301). Målet med intervjuanalysen är dock                           ej enbart att upptäcka likheter utan också att finna skillnader och variationer mellan de olika                             skolorna och dess personal. Även innehållsanalysen av de olika likabehandlingsplanerna kommer                     att genomgå samma kartläggning genom väsensmetoden för att upptäcka skillnader och likheter                       mellan dessa.   Slutprodukten av analysen är en text där citat, statistik och observationer varvas med egna                           tolkningar och kommentarer. En balans mellan citat och kommenterande text gör texten mer                         tillgänglig för läsaren (Patel & Davidson, 2003, s. 129). För att underlätta läsningen är intervjuerna                             och de olika likabehandlingsplanerna uppdelade, där varje lärare och likabehandlingsplan har ett                       eget avsnitt med tillhörande underrubriker. Detta underlättar också analys av det insamlade                       materialet då en direkt jämförelse mellan de olika underrubrikerna blir möjlig.  

7.2.2 Den kvalitativa intervjun 

För att finna svar på uppsatsens frågeställningar används kvalitativa intervjuer som ett komplement till kvalitativ textanalys. Kvalitativa intervjuer kan generera information av olika karaktär – såväl grundläggande beskrivningar av allmänna och vardagliga företeelser som specifika företeelser på detaljnivå (Patel & Davidson, 2003, s. 82). Syftet med kvalitativa                         intervjuer är att upptäcka egenskaper och beskaffenhet hos något. I denna uppsats undersöks de intervjuade                           

20  

 

lärarnas uppfattning om nätmobbning och vilket stöd de har i skolans likabehandlingsplan.    Intervjuerna i uppsatsen har, likt kvalitativa intervjuer i allmänhet, en låg grad av standardisering.                           Detta innebär att frågorna ger utrymme för respondenten att svara med egna ord. Intervjuerna                           har dessutom en hög grad av strukturering (Patel & Davidson, 2003, s. 72) då frågorna ställs i en                                   sedan innan bestämd ordning (se bilaga 1). Eftersom alla respondenter svarar på samma frågor i                             samma ordningsföljd blir det lättare att analysera och jämföra de olika parternas svar med                           varandra. Genom en hög strukturering syftar vi till att skapa en likartad intervjusituation för alla                             lärare som deltar i studien.    Intervjun genomförs i enskilt rum med respondenten för att undvika störningsmoment samt                       säkerställa att respondenten kan uttrycka sig som hen vill, utan påverkan av andra parter. Ingen                             bandspelare kommer att användas för att dokumentera svarsmaterialet. Löpande anteckningar                   kommer istället att föras på dator under intervjuerna. För att skapa en så likartad intervjusituation                             för respondenterna som möjligt kommer samma person utföra intervjuerna och den andre                       personen föra anteckningar under alla tillfällen. Löpande analys kommer att utföras efter varje                         intervjutillfälle, med tankar och reflektioner kring det insamlade materialet. Dessa anteckningar                     kommer senare att användas för den kvalitativa innehållsanalysen av intervjuerna.  

7.3 Utformning, överväganden och risker 

Kvalitativa textanalyser kräver löpande analyser av insamlat material och mycket tid till                       bearbetning av den slutgiltiga produkten (Patel & Davidson, 2003, s. 118-122). Kvalitativa                       intervjuer kräver däremot en hel del förberedelser. Nedan följer olika överväganden kring val av                           metod. Avsnittet behandlar även vilka potentiella risker som kan finnas med valda metoder.   

7.3.1 Utformning av intervjuer 

Kvalitativa intervjuer ger en rad möjligheter som vi anser vara av värde för vår studie. Till skillnad                                 från enkäter med på förhand givna svarsalternativ ger en kvalitativ intervju bättre möjligheter att                           registrera oväntade svar. Ännu en möjlighet är uppföljningar i och med det samspel som                           samtalssituationen innebär. I boken Metodpraktikan beskriver Esaiasson med flera fem olika                     användningsområden för kvalitativa intervjuer, varav tre är relevanta för denna uppsats.                     Intervjuerna klargör den intervjuades livsvärld i syfte att tolka beskrivna fenomenens mening,                       vilket synliggör hur lärare arbetar mot nätmobbning. De kan också bidra till att utveckla begrepp                             – med utgångspunkt i den vetenskapliga definitionen av begreppet nätmobbning har vi breddat                         detta ytterligare genom att inkludera verksamma lärares definition av det. Slutligen bidrar                       intervjuerna också till att vidga tidigare forskning (Esaiasson et al, 2007, s. 280-284). Som tidigare                             nämnts är forskningen om just nätmobbning på mellanstadiet knapp. Förhoppning med                     intervjuerna är att vidga kunskapen gällande hur mellanstadieskolor arbetar för att motverka                       detta. 

21  

 

 Intervjuer kräver, som ovan nämnt, noggranna förberedelser. Frågorna måste täcka alla aspekter i                         frågeställningen, vara lagom till antalet och formulerade på så sätt att de inte går att missuppfatta.                               Vad gäller frågornas formulering bör långa frågor, ledande frågor, negationer, dubbelfrågor,                     förutsättande frågor och ”varför”-frågor undvikas. Även svåra och främmande ord, fackuttryck,                     värdeladdade ord, tvetydiga ord och oklara frekvensord bör undvikas. För att säkerställa tydlighet                         har vi valt att ta hjälp utifrån för att granska frågorna. Här har vår handledare varit till stor                                   assistans. Ännu ett ställningstagande är hur respondentens svar ska dokumenteras. Intervjun                     spelas inte in av ett flertal anledningar. Dels kräver detta ytterligare samtycke, dels är det                             tidskrävande att skriva ut intervjun på papper. Själva närvaron av en bandspelare kan dessutom                           påverka respondentens svar, då personer i allmänhet är mer spontana om deras svar inte spelas in                               (Patel & Davidson, 2003, 74-75, s. 83).  Ordningsföljden av intervjufrågorna har sekvenserats genom tratteknik, vilket innebär att                   intervjun inleds med större, öppna frågor för att sedan övergå till detaljnivå. Denna teknik anses                             vara motiverande i och med att intervjupersonen till att börja med får verbalisera sig som hen vill,                                 för att sedan känna sig trygg i att svara på mer riktade frågor (Patel & Davidson, 2003, s. 74). Vi                                       har därför valt att inleda med uppvärmningsfrågor som berör enklare personuppgifter, för att                         sedan gå över till större, tematiska frågor. Respondenten får genom detta tillfälle att utveckla vad                             hen upplever som viktigt i den företeelse som står i centrum för studien. Uppföljningsfrågor                           knyts till de tematiska frågorna för att få fram ett mer innehållsrikt svar. När de inledande svaren                                 börjar tunnas ut ställer vi direkta frågor om sådant vi vill att intervjun skall behandla, men som                                 ännu inte kommit upp (Esaiasson et al., 2003, s. 289-291) – ett exempel på detta är frågorna som                                   berör den specifika skolans plan mot kränkande behandling. Det ”sanna” svaret på en fråga går                             sällan att få fram, då svar oftast är ytterst subjektiva. I denna mening är kvalitativa intervjuer                               riktade mot ett induktivt arbetssätt, men i och med struktureringen av frågorna blir arbetssättet                           kring intervjuerna även deduktivt (Patel & Davidson, 2003, s. 78).   

7.3.2 Utformning av textanalys 

Med en innehållsanalys som omfattar tre olika ansatser vill vi skapa förutsättningar för en så stor                               validitet i studien som möjligt (Patel & Davidson, 2003, s. 102-104). I och med att skolor har                                 vissa råd och regler att förhålla sig till gällande utformningen av deras likabehandlingsplan kändes                           det naturligt att använda sig av en styrd (deduktiv) ansats när själva analysen och frågorna till                               dessa skulle utformas (se bilaga 4). Eftersom det även finns en del frihet i själva utformningen                               kändes det även nödvändigt att ha med en konventionell (induktiv) ansats i utformningen av                           analysen för att möjliggöra en mer fri tolkning av de olika likabehandlingsplanerna. Den                         summerande ansatsen, som är mer förekommande i kvantitativa studier (Esaiasson et al., 2010, s.                           223-224), syftar till att försöka skapa en överblick över samtliga likabehandlingsplaner. En sådan                         översikt är annas svår att få med hjälp av de andra två ansatserna (Nyby, 2017).  

22  

 

7.3.3 Risker 

Det är troligt att alla intervjuer färgas av ett flertal faktorer som kan vara svåra att förutse.                                 Exempel på detta är kön, ålder, social bakgrund, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning (Patel &                             Davidson, 2003, s. 79). I detta fall måste vi också ha i åtanke att den intervjuade är företrädare för                                     skolan som denne arbetar på. Vi kan därmed inte vara helt säkra på att svaren är helt                                 sanningsenliga eller neutrala. Den som intervjuar måste dessutom vara kunnig inom området. Vi                         bör därför också granska oss själva som intervjuare då vi saknar erfarenhet. En intervju har två                               medskapare i ett samtal och för att lyckas bör intervjuaren bygga upp ett meningsfullt och                             sammanhängande resonemang om det studerade fenomenet. Därför är det viktigt att intervjuaren                       behärskar det språkbruk och kroppsspråk som respondenten kan relatera till (Patel & Davison,                         2003, s. 78, 83), något som i vårt fall varit svårt att garantera då vi inte utfört studier på detta sätt                                         tidigare.   

7.3.4 Etiska överväganden 

Intervjuade lärare kommer att vara anonyma i studien för att värna om deras integritet. De                             kommer även i samband med att de ska bli intervjuade att läsa och skriva under en informations-                                 och medgivandeblankett (se bilaga 2 och 3). Vi har i denna uppsats valt att inte involvera elever,                                 då studiens syfte inte är att undersöka elevers upplevelse och mående kring nätmobbning. Fokus                           ligger istället på hur skolan som organisation och deras likabehandlingsplan berör och aktivt                         arbetar för att förebygga och hantera detta. Ännu en tanke bakom beslutet att inte involvera                             elever handlar om att nätmobbning är ett känsligt ämne som kan vara svårt att genomföra på ett                                 helt och hållet vetenskapligt sätt. Vad gäller intervjun av lärarna kommer dessa att intervjuas                           enskilt, då vi lättare kan samtala kring våra frågor.  

7.4 Uppdelning av arbete 

Vi hade som utgångspunkt att fördela arbetet lika mellan oss båda, något som vi i efterhand kan                                 konstatera har fungerat bra. All text har skrivits tillsammans och vi har under arbetets gång                             utnyttjat varandras styrkor i arbetet för att få ett så bra resultat som möjligt. Sammanfattningsvis                             tycker vi att båda har bidragit lika mycket till slutprodukten.  

 

   

23  

 

8. Analys 

8.1 Deduktiv innehållsanalys  

Den deduktiva innehållsanalysen är gjord utifrån den guide som återfinns under bilaga 4. 

8.1.1 Skola A 

Skolans kartläggning genomförs genom en enkät som undersöker hur elever känner inför skolans                         trygghet, skolgården och förtroendet för de vuxna på skolan. Enkätundersökningen genomförs                     årligen för att upptäcka eventuella förändringar och därmed genomföra lämpliga åtgärder. Planen                       omarbetas kontinuerligt för att passa verksamhetens utformning. Detta sker i samarbete mellan                       personal, elever och vårdnadshavare. Likabehandlingsplanen har utformats utifrån en tidigare                   gemensam plan för skolor i denna kommun.   Som ovan nämnts ligger kartläggningen som grund för utformandet av skolans likabehandlingsplan. Mål och insatser gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling presenteras tillsammans med information om hur uppföljningen av arbetet ska gå till.                         Likabehandlingsplanen har en tydlig ansvarsfördelning, både för specifika problemområden och                   andra problem som kan uppstå. Vem eleverna/vårdnadshavarna ska kontakta vid eventuell utsatthet finns tydligt beskrivet i planen med tillhörande kontaktuppgifter. En del av planen är även tillägnad till viktiga telefonnummer och mailadresser, exempelvis BRIS och Diskrimineringsombudsmannen.  När det gäller förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på                       nätet saknar likabehandlingsplanen såväl konkreta mål som specifika åtgärder mot just detta.                       Däremot räknas bilder, sms och meddelanden på olika webbsidor in som exempel på trakasserier                           och kränkande behandling, vilket skolan ska motarbeta. Eftersom detta tas upp som exempel i                           skolans definition av kränkande behandling är det en tolkningsfråga huruvida de konkreta målen,                         insatserna, ansvarsfördelningen, uppföljningen och utvärderingen gällande mobbning kan               appliceras på nätmobbning. Rutinerna för anmälan är densamma oavsett form av mobbning.  

8.1.2 Skola B 

Skolans likabehandlingsplan har utformats utifrån resultatet av kommunens trygghetsenkät samt                   skolans egen enkät (utformad av kurator och likabehandlingsgrupp). I den egna enkäten hade                         skolan en svarsfrekvens på 93 % av skolans elever. Eleverna har diskuterat och reflekterat kring                             den egna klassens resultat, vilket sedan sammanställts i elevrådet. De riskområden som                       identifierats med hjälp av dessa enkäter ligger till grund för skolans planering av de åtgärder som                               ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande                     behandling. Inga definitioner för vad som ingår i dessa begrepp finns dock att tillgå.  

24  

 

Skolans likabehandlingsplan har konkreta mål och insatser som utgår från kartläggningen. I                       samband med dessa finns även en tydlig ansvarsfördelning. Uppföljning finns beskriven för                       specifika mål och insatser och utvärdering sker i samband med utformningen av nästa termins                           likabehandlingsplan. Rutiner för anmälan finns, men informationen är tvetydig vad gäller                     tillvägagångssättet. Detta framstår som en påtaglig brist. Kontaktinformationen är knapphändig                   och refererar till anmälningsblanketter som finns tillgängliga på nätet.  Trots att nätrelaterad mobbning nämns i skolans kartläggningsresultat finns inga konkreta mål                       eller specifika insatser gällande detta. Skolan arbetar dock med värdegrundsarbete och språkbruk,                       vilket skulle kunna tillämpas även på nätet. Ansvarsfördelning gällande mobbning på nätet                       saknas, men däremot finns en ansvarsfördelning för mobbning i allmänhet. Samma sak gäller för                           uppföljning, utvärdering och rutiner för anmälan.   

8.1.3 Skola C 

Skolans kartläggning sker genom elevenkäter, utvecklingssamtal samt klass-, elev- och skolråd.                     Eleverna kartlägger också sin skolmiljö genom Husmodellen för att ta reda på var de känner sig                               otrygga (Diskrimineringsombudsmannen, 2017). En mobbningsförebyggande grupp kartlägger             den sociala situationen i klasserna med hjälp av klasslärare och kamratstödjare. Kartläggningen                       omfattar förekomsten av trakasserier och kränkande behandling samt en inblick över                     organisationen i stort och på individ- och gruppnivå. Skola C:s likabehandlingsplan inkluderar                       begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, men vad som exakt ingår i                       definitionen av dessa begrepp specificeras inte.   Skolans likabehandlingsplan gäller enbart mobbning som sker under skoltid och                   fritidsverksamhet. I enlighet med detta har skolan tagit fram konkreta mål och insatser utifrån vad                             den kartläggning och utvärdering av föregående plan har visat. Dessa mål och insatser kan inte                             ses som speciellt täckande då de enbart behandlar raster och fritidsverksamhet.                     Ansvarsfördelning finns i anknytning till de konkreta målen och insatserna. Trots att uppföljning                         finns för specifika mål och insatser saknas tydliga instruktioner på tillvägagångssättet kring dessa.                         Det saknas även tillvägagångsätt som kan tillämpas i alla situationer. Det blir därför oklart hur                             lärarna ska gå tillväga, bara att mobbning ska motverkas och att lärarna ska uppmärksamma detta.                             Utvärdering sker i samband med nästa års kartläggning. Rutiner för en eventuell anmälan av                           mobbning finns, men då flera alternativ ges blir det oklart vem elever/vårdnadshavare ska vända                           sig till i första hand. Problematiskt är också att kontaktinformation saknas.   Utifrån skolans likabehandlingsplan går det att utläsa att de inte tar emot anmälningar gällande                           nätmobbning som har skett utanför skol- och fritidsverksamhet (även om den skulle vara                         skolrelaterad). Om nätmobbning skulle ske under skol- och fritidsverksamhet går den allmänna                       rutinen för mobbning att tillämpa. Likabehandlingsplanens konkreta mål och insatser går inte att                         tillämpa på nätmobbning överhuvudtaget och därför finns det heller ingen ansvarsfördelning,                     uppföljning eller utvärdering gällande detta.   

25  

 

8.2 Induktiv innehållsanalys 

Utöver den deduktiva innehållsanalysen som gjorts på de olika likabehandlingsplanerna dök                     följande tankar och funderingar upp under analysen. Dessa utgör den induktiva delen av                         analysen.  

8.2.1 Skola A 

Skola A:s likabehandlingsplan är den enda av de granskade likabehandlingsplanerna som har en                         definitionsdel med förklaringar på relevanta begrepp. Denna definitionsdel nämner även                   meddelanden och bilder via webbcommunities utöver mer “traditionella” former av mobbning                     (fysisk, verbal eller psykosocial). Eftersom detta begripliggör begreppen på en grundläggande nivå                       går det att tänka sig att denna del skulle kunna vara extra uppskattad bland vårdnadshavare.                             Utöver definitioner så redogör skolan också för relevanta lagbestämmelser, konsekvenser och                     rutiner kring mobbning. Skolan verkar som helhet sträva efter en god kontakt med hemmet och                             ser även vårdnadshavarna som en resurs i antimobbningsarbetet, med trygghet och trivsel som ett                           regelbundet inslag i utvecklingssamtalen. Skola A uppger sig inte följa något särskilt                       antimobbningsprogram, vilket är helt i linje med Skolverkets rekommendationer. Delar av                     program kan däremot tjäna som inspiration (Skolverket, 2011, s. 25) och likabehandlingsplanens                       betoning på en god relation mellan skola och familj liknar det koncept som återfinns i                             Olweusprogrammet. Detta har också stöd i forskningen, vilken har visat att barn till föräldrar                           som diskuterar internetsäkerhet och har kunskap om barnets internetanvändning löper mindre                     risk för att bli utsatta för nätmobbning (Frisén & Berne, 2016, s. 111). Skolpersonal tar även                               kontakt med vårdnadshavarna så fort som de ser ett behov av det. Vårdnadshavare tillhandahålls                           också en lista med vanliga tecken på utsatthet som en fingervisning om att allt inte står till rätt till                                     med deras eller andras barn. Kontaktuppgifter till berörda parter inom skolverksamheten samt                       viktiga samhällsorganisationer såsom barn- och elevombudsmannen finns tillgängliga i                 dokumentet. Skolan tillhandahåller två olika handlingsplaner, den ena gällande sexuella                   kränkningar, den andra gällande mobbning. Specifika rutiner för antimobbningsteamet går också                     att finna i likabehandlingsplanen.   Trots att skolan verkar ha en god kontakt med hemmet har likabehandlingsplanen ett flertal                           brister. Bland annat är handlingsåtgärderna vagt formulerade, vilket gör att tolkningen och                       därmed handlandet blir subjektivt beroende på vem som uppmärksammar eventuella problem.                     Alla vuxna ska exempelvis säga till och reagera vid bråk, men hur de ska reagera eller vad som                                   definieras som detta framgår inte. De få exempel på frågor från skolenkäten som nämns är ej                               tillräckliga, svårtolkade och i och med detta inte anpassade för alla åldrar. På en del skolor går                                 klassläraren igenom enkäten för att förklara frågorna innan eleverna genomför den, men eftersom                         skola A inte nämner något kring detta kan inga slutsatser dras huruvida de arbetar för att                               eventuellt tydliggöra frågorna för eleverna.   

26  

 

Som tidigare nämnts tas nätmobbning upp som exempel under de definitioner som är relevanta                           för likabehandlingsplanen. Utöver detta nämns aldrig nätmobbning specifikt i                 likabehandlingsplanen, men det går att tolka det som att nätmobbning är medräknat i allt                           likabehandlingsarbete (eftersom annat inte nämns).   

8.2.2 Skola B  

Skola B har, till skillnad från skola A och C, en likabehandlingsplan skapad för enbart                             vårterminen 2017.   De exempelfrågor på skolans kartläggningsenkät som finns tillgängliga i likabehandlingsplanen är                     tydligt formulerade och kan användas i alla åldersgrupper. Även resultat och svarsfrekvens                       redovisas, vilket synliggör skolans problematik på en rad olika områden. Bland exempelfrågorna                       finns även frågor riktade enbart till elever i årskurs 2 till 6, vilka syftar till att upptäcka mobbning                                   på sociala medier. Nätrelaterade frågor ingår alltså i skolans likabehandlingsarbete. Att enkäten                       även berör nätanvändning visar att skolan har en medvetenhet om att detta kan påverka                           verksamheten i skolan. Detta är särskilt relevant då Sverige är ett av de mest uppkopplade                             länderna i världen och att många unga tidigt får tillgång till digitala plattformar. Att de                             nätrelaterade frågorna riktar sig till elever i årskurs 2 till 6 har stöd i forskning som visar att det                                     oftast är äldre elever som utsätter yngre – både i Sverige och internationellt (Frisén & Berne, s.                                 102). Valet att ta med nätproblematiken i enkäten blir också relevant för skolklimatet som helhet,                             då majoriteten av de elever som utsätts på nätet också har blivit utsatta för traditionell mobbning                               (Adolfsson, 2011).  Skolans personal får sammanlagt 14 timmars utbildningspaket i värdegrund, delaktighet och                     inflytande, vilket visar på att skolan är villiga att lägga resurser och tid på att utbilda sin personal.                                   Under sommarens studiedagar informeras samtlig personal om kartläggningens resultat. Åtgärder                   och insatser diskuteras därefter i arbetslagen för att sedan sammanställas av                     likabehandlingsteamet. Personalen får också vägledning genom en samtalsguide, som har                   upprättats och finns tillgänglig i likabehandlingsplanen. Samtalsguiden är till för samtal med en                         eller flera elever som utsatt andra för kränkande behandling. Det saknas dock en samtalsguide för                             samtal med elever som blivit utsatta. De rutiner och tillvägagångssätt som finns gällande                         mobbning är tydligt beskrivna i likabehandlingsplanen, vilket minskar risken för subjektiv                     tolkning av dessa. Detta gäller även det förebyggande arbetet. Om likabehandlingsplanens                     arbetssätt är väl förankrat bland personalen finns goda förutsättningar till att alla agerar på samma                             sätt vid eventuella problemsituationer samt att det förebyggande arbetet för eleverna blir                       likvärdigt oavsett vilken lärare de har som klassföreståndare.   Skola B har en rad brister, speciellt gällande tidigare likabehandlingsplaner. Likabehandlingsplanen för vårterminen 2016 anges inte ha förankrats bland elever och personal.                       Utöver detta har elever inte deltagit i utformningen av nuvarande likabehandlingsplan (då rutiner                         för detta deltagande saknats). Likabehandlingsplanen saknar dessutom en definitionsdel, vilket                   

27  

 

gör den mindre lättförståelig för elever och vårdnadshavare. Ännu en brist i likabehandlingsplanen är att lagar och bestämmelser saknas. Kontaktuppgifterna i likabehandlingsplanen är dessutom knapphändiga, vilket ytterligare försvårar för berörda som inte                     är insatta i ämnet eller rutinerna. Trots att sociala medier nämns i kartläggningsenkäten saknas en                             reflektion över detta. Kanske är låga siffror kring fall av nätmobbning i kartläggningen                         anledningen till varför skolan inte ser detta som något stort problemområde och därför heller inte                             anser sig behöva några specifika förebyggande åtgärder kring nätmobbning.  

8.2.3 Skola C  

Skola C:s likabehandlingsplan ser till en början ut att vara utformad på samma sätt som skola B:s                                 likabehandlingsplan, men vid vidare läsning är de inte identiska. Däremot stod det skrivet “våra                           skolor” på ett ställe i likabehandlingsplanen. Efter vidare undersökningar visade det sig att                         ytterligare skolor (som har samma rektor som skola C) har likabehandlingsplaner som är identiska                           med skola C:s, med undantag av att skolans namn är utbytt.  Likabehandlingsplanen nämner en likabehandlings-/antimobbningsgrupp, vars uppdrag är tydligt               beskrivet. Samtliga elever på skolan arbetar med värdegrundsfrågor på en schemalagd lektion per                         vecka. Eleverna får även social färdighetsträning, känslokontrollsträning och moralträning minst                   tre gånger under sin skoltid. Att involvera eleverna i antimobbningsarbetet är något som återfinns                           i Olweusprogrammet. Skola C uppger sig dock följa ett helt annat program, vilket med hänsyn av                               anonymiseringen av skolorna inte kommer att behandlas i denna uppsats. En rättvis granskning                         av programmet hade dessutom varit svårt, då det vid närmare eftersökning visar sig vara omöjligt                             att finna mer information om programmet och vad detta innebär. Goda resultat av                         moralträningen är dock inte otänkbart, då forskning pekar på att elever som mobbar andra ofta                             har en sämre empatisk förmåga (Cross et al., 2015, s. 109-117) och dessutom svårare att känna                               skuld (Thornberg, 2013, s. 296). Att aktivt arbeta med värdegrund kan därför tänkas ha en god                               effekt på dessa elever, förutsatt att de är villiga att själva medverka och är öppna för en                                 förändring i sitt beteende. Utförlig information om hur elevträningen går till och när den ska ske                               saknas likaså i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen understryker att känslan av att vara                     utsatt är subjektiv och att denna känsla därmed inte får negligeras. Om en elev känner sig utsatt                                 på nätet borde detta alltså vara en indikation på att skolan bör ingripa. Det står även vem                                 vårdnadshavare och elever kan vända sig till, men kontaktuppgifter till dessa personer saknas.   Trots att skolan genomför en enkätundersökning i början av terminen redovisas inte resultaten                         utförligt. Läsaren får reda på att vissa platser på skolan är otrygga, men vilka dessa är                               framkommer ej. Inte heller exempelfrågor från enkäten går att finna i dokumentet. Skolan har                           enbart tre punkter gällande konkreta mål och insatser och dessa är så vagt formulerade att det är                                 svårt att jobba utifrån dem. Konkreta förslag på hur lärarna kan jobba saknas och därför finns en                                 risk att situationsbedömning och agerande blir subjektivt och därmed skiljer sig åt bland                         personalen. Ingen grund för att nätmobbning är något som skolan arbetar finns i                         likabehandlingsplanen. Skolan är tydlig med att de enbart hanterar ärenden som sker under                         

28  

 

skoltid eller fritidsverksamhet. Detta betyder i sin tur att skolan enbart tar emot anmälningar där                             nätmobbning har skett under verksamhetstid och inte på fritiden, även om det sistnämnda skulle                           kunna vara knutet till skolan. Det finns ingen information om huruvida eleverna har tillgång till                             mobila plattformar eller inte under verksamhetstid och det är därmed svårt att avgöra hur skolan                             ställer sig i frågan. Likabehandlingsplanen innehåller inga definitioner, lagar eller bestämmelser.                     Den saknar också en tydlig struktur, vilket gör att den blir svårtolkad för såväl vårdnadshavare,                             elever som personal. Trots att det finns information om vem man kan vända sig till är det oklart                                   vilken part som man ska vända sig till i vilken situation. Om skolans ambition är att vara konkret                                   och tydlig måste detta betraktas som ett misslyckande.  

8.3 Summerande innehållsanalys 

Vid den summerande innehållsanalysen har sex olika sökord används i ett försök att täcka in alla                               relevanta områden för uppsatsen.   Sökordet “internet” gav två träffar i skola A:s likabehandlingsplan. Båda träffarna rör en referens                           till en hemsida gällande barn och internet. Ordet nämns alltså inte i skolans egna formuleringar i                               likabehandlingsplanen. Övriga skolor använder inte ordet överhuvudtaget. Sökordet “mobil” och                   “dator” ger inga träffar i någon av de analyserade likabehandlingsplanerna. Detta känns                       alarmerande. Hur stor kan skolans beredskap vara kring nätmobbning om orden inte ens nämns i                             deras likabehandlingsplan, trots att majoriteten av dagens unga har tillgång till en egen mobil                           och/eller dator?  

 Sökordet “fritid” ger en hel del träffar i de olika likabehandlingsplanerna. I samtliga fall rör det sig                                 dock inte om ordet med innebörden fritid utan istället om fritidsverksamhet/fritidshem. Dessa                       träffar är alltså inte relevanta för uppsatsens frågeställning. 

29  

 

 Sökordet “web” ger en träff vardera i skola A:s och B:s likabehandlingsplan. I det första fallet rör                                 det sig om ett exempel på var och hur kränkande behandling kan ske, exempelvis att det kan ske                                   via olika webb-communities. I det andra fallet rör det sig om en hänvisning till kommunens                             hemsida i samband med anmälan mot mobbning. Detta är därmed inte av direkt intresse för                             uppsatsens frågeställning.   “Sociala medier” ger två träffar i skola B:s likabehandlingsplan. Dessa träffar återfinns i skolans                           kartläggningsenkät där två av frågorna berör huruvida eleverna har blivit utsatta för eller utsatt                           andra för mobbning på sociala medier. Detta tyder på att skolan ändå har en medvetenhet om att                                 sådana problem kan finnas. Däremot syns inget förebyggande arbete inriktat på specifikt                       nätmobbning i resterande delen av likabehandlingsplanen.   

8.4 Innehållsanalys av intervjuer 

8.4.1 Lärare X 

Lärare X uppger att skolan har ett omfattande förebyggande arbete kring traditionell mobbning,                         men att det helt saknas ett arbetssätt gällande nätmobbning (både ett förebyggande arbete samt                           en specifik handlingsplan gällande hur skolan ska agera vid eventuella fall av nätmobbning). På                           skolan där lärare X arbetar har de inte haft några större problem med just nätmobbning. Vid de                                 få fall som lärare X har stött på har hen hanterat dessa själv med hjälp av exempel som hen byggt                                       upp för klassen och som de sedan diskuterat tillsammans. Hen använder sig även av sidan “surfa                               lugnt” i sin undervisning då hen personligen tycker att nätrelaterade problem är viktiga att prata                             med eleverna om. Gemensamma riktlinjer på skolan saknas dock.   Lärare X anser att föräldrarna borde ha ett stort ansvar, men hen vet med sig att även ett stort                                     ansvar vilar på hen som lärare. Däremot finns inget stöd att tillgå i skolans likabehandlingsplan,                             eller deras förebyggande arbete. Allt hänger på vad lärarna väljer att lägger in i sin egen                               undervisning. Skolan har även som bestämmelse att mobiltelefoner inte är tillåtna på skolans                         område. Kanske kan detta vara en förklaring till varför det inte finns någon utformad plan kring                               nätrelaterad mobbning. Trots att skolan inte har några riktlinjer eller specifika handlingsplaner                       gällande nätmobbning anser lärare X att nätmobbning är viktigt att hantera och förebygga. Hen                           

30  

 

uttrycker det som att eleverna är obligatoriskt bundna till skolan och därmed tvingas spendera en                             stor tid där. Därför är det också viktigt att de trivs och känner sig trygga. Om en elev nätmobbas                                     och det får effekter på elevens vardag och mående i skolan är detta alltså något som skolan bör                                   hantera.   

8.4.2 Lärare Y 

Trots att lärare Y uppger att skolan inte haft någon större problematik med nätmobbning verkar                             det finnas en medvetenhet om de problem som uppstått tidigare och vilka åtgärder som då                             vidtagits. Läraren gör tydligt att denne inte skiljer på mobbning och nätmobbning och att det                             förebyggande arbetet är en nödvändighet för att motverka båda sorterna. Själva näthanteringen                       och hur man beter sig på internet är ämnen som behandlas i den dagliga skolverksamheten.                             Likaså läggs tonvikt vid att bygga upp elevernas personlighet, trygghet och självförtroende, ett                         mål med ett särskilt syfte för lärare Y; ”[…] jag hoppas att jag har lagt grunden för när de går till                                         sina högstadieskolor nu. Att inte svara på påhopp, att inte gå in i diskussioner.” Viktigt för                               upptäckande och uppföljning är också att ha en bra relation med eleverna och arbeta för att                               främja ett positivt klimat i klassrummet.   Lärare Y uppger även att det inte finns någon specifik handlingsplan för just nätmobbning på                             skolan, men att rutiner kring detta följer dem som finns beskrivna i likabehandlingsplanens                         rutiner kring traditionell mobbning. Enligt lärare Y är skolans likabehandlingsplan utformad för                       att hantera all form av mobbning, det vill säga både traditionell och nätrelaterad. Skolan arbetar                             mycket för att förebygga nätmobbning, även om det inte specifikt framkommer i                       likabehandlingsplanen. Det har skett en förändring i hur vanligt det är med mobiler på skolan och                               därmed även en förändring i hur stort behovet av ett förebyggande arbete kring detta är.  Gällande ansvaret för nätmobbning ser lärare Y det som en självklarhet att skolan har ansvaret                             för allt som händer på skolan och att det som sker på nätet ofta påverkar skolan (vilket de då                                     självklart måste hantera). Ansvarsskillnaden mellan traditionell mobbning och nätmobbning anser                   lärare Y ligga i att föräldrarna får en större roll när det handlar om nätmobbning. Det är                                 föräldrarna som möjliggör elevernas nätanvändande och därmed bör de också se över vad deras                           barn faktiskt gör på nätet. Traditionell mobbning sker ofta på skoltid och föräldraansvaret blir då                             mindre. Lärare Y tycker dock att det är oerhört viktigt att ha god kontakt med föräldrarna,                               oavsett vilken form av mobbning det handlar om.   

8.4.3 Lärare Z 

Lärare Z har under sin yrkesverksamma tid som lärare inte stött på något fall av nätmobbning i                                 sin klass, men vet att det funnits fall i andra klasser och att det på skolan är ett allmänt                                     förekommande problem. Hen ser dock en problematik kring enstaka händelser i sin klass, men                           anser inte att detta varit mobbning då händelserna inte upprepats. Angående de andra fallen vet                             lärare Z med sig att skolkurator och skolpsykolog varit inkopplade, då många elever varit ledsna.                             

31  

 

Skolan har ingen specifik handlingsplan att utgå från och de har heller inte något gemensamt                             förebyggande arbete kring nätmobbning. Hen tror att skolan definierar nätmobbning och                     kränkningar som kränkningar/mobbning, oavsett var de har skett. Något gemensamt                   förebyggande arbete mot just nätmobbning har de dock inte. Vid eventuella problem använder                         sig lärare Z av en gångordning. Hen behandlar nätrelaterade problem på samma sätt som                           icke-nätrelaterade problem. Denna gångordning återfinns inte i skolans likabehandlingsplan, men                   är allmänt spridd på skolan.  Lärare Z anser att det är föräldrarna som har det främsta ansvaret när det kommer till                               nätmobbning och anser att skolans ansvar slutar rent formellt när eleverna kommit hem.                         Samtidigt konstaterar hen att lärarna enligt läroplanen har ett fostransansvar och ska kompensera                         för eventuella brister i hemmet. Eftersom skolan är elevernas minsta gemensamma nämnare och                         där de träffas blir det inte så enkelt att man bara kan strunta i vad som sker hemma. Lärare Z                                       anser sig ha ett ansvar i att samtala kring nätmobbning, vilket hen gjort genom att använda ett                                 föräldramöte som ett forum för att kunna diskutera problematik kring elevernas nätanvändande                       med elevernas vårdnadshavare. Resultatet var dock inte särskilt lyckat då vårdnadshavarna hade                       så pass skilda åsikter i ämnet att det var svårt att hitta en gemensam grund att stå på.  Lärare Z ser stora möjligheter med internet och anser att barn tidigt bör tränas i internetbeteende,                               både från ett lärar- och föräldraperspektiv: ”En fördel jag ser i att yngre barn får träna sig i                                   internetbeteende redan tidigt är att jag upplever att blir man utsatt för något när man är 10 år så                                     pratar man om det med en vuxen. Börjar man när man är 14 år med internet och kanske blir                                     utsatt eller kontaktad av någon äldre eller något annat otrevligt är det inte säkert att man går till                                   en vuxen.”  

 

   

32  

 

9. Resultat 

Diagrammens låga siffror från den summerande analysen visar tydligt att likabehandlingsplanerna                     inte behandlar nätmobbning i särskilt hög grad, något som också bekräftas vid vidare analys.                           Detta pekar på att de utvalda skolorna inte lägger särskilt stor vikt vid specifikt                           nätmobbningsproblematik i deras antimobbningsarbete. Vad som kan konstateras efter analysen                   av utvalda likabehandlingsplaner är att ingen av skolorna har upprättat tillfredsställande                     bestämmelser gällande nätmobbning. Skola C vill inte ta emot anmälningar om nätmobbning om                         denna skett utanför skol- och fritidsverksamhet, även om den skulle ha koppling till någon utav                             de nämnda verksamheterna. Skola A:s och B:s likabehandlingsplan säger ingenting om                     utsträckningen av skolans ansvar.  Analysen av de utvalda skolornas likabehandlingsplan gav följande resultat: - Skola A:s likabehandlingsplan har en i stort sett fungerande uppbyggnad med tillräckliga                         tillvägagångssätt vad gäller mobbning. Beroende på om nätmobbning räknas in i detta eller inte                           blir likabehandlingsplanen antingen tillräcklig eller bristfällig vad gäller nätrelaterad problematik.  - Att skola B:s kartläggning visar på låga siffror av elever som blivit utsatta eller utsatt andra på  sociala medier är inte en godtagbar ursäkt för att inte undersöka saken närmare (då det räcker  med att en elev är utsatt för att skolan ska behöva upprätta rutiner kring nätmobbning). Eftersom  46 elever faktiskt uppger att de blivit utsatta någon gång och 12 elever  uppger att de blivit utsatta ofta bör skolan agera för att få fram en lösning. - Skola C har en kompletterande elevhälsoplan upplagd på  deras hemsida, men även där saknas  information och specifik inriktning på nätmobbning. Vi anser dock att man inte ska behöva gå in  i andra dokument för att finna information om hur skolan hanterar dessa ärenden.  Ingen av likabehandlingsplanerna redovisar vad de har för policy gällande mobiler och andra                         mobila plattformar under skoltid. Detta är särskilt problematiskt i skola C:s fall, då de enbart tar                               emot anmälningar gällande mobbning som sker under verksamhetstid. Skola A:s och B:s                       likabehandlingsplaner utesluter inte hantering och anmälan av nätmobbning, oavsett om den sker                       under verksamhetstid eller fritid. Deras handlingsplaner blir därmed tillämpbara även i dessa fall.   Analysen av intervjuade lärare gav följande resultat: - Enligt lärare X försöker inte hens skolas likabehandlingsplan motverka nätmobbning  överhuvudtaget. Lärare X ser nätmobbning som ett svårgreppbart problem som hen försöker behandla i sin egen undervisning. Lärare X är medveten om att hen har ett stort ansvar, men anser inte att detta speglas i skolans likabehandlingsplan.  - Enligt lärare Y försöker hens skolas likabehandlingsplan att motverka nätmobbning på samma sätt som traditionell mobbning. Lärare Y har märkt av ett ökat problem gällande nätmobbning  och känner att skolans personal och likabehandlingsplan är uppdaterad gällande problematiken.                     Skolan för ett tätt samarbete med elevernas vårdnadshavare då ansvaret för nätmobbning till                         större del  

33  

 

ligger hos föräldrarna (då dessa sätter gränserna hemma). Lärare Y anser dock fortfarande att  skolan har ett ansvar om nätmobbningen får effekter i den dagliga verksamheten.  Behovet av ett  samarbete mellan lärare och föräldrar är i dessa fall så mycket större än när mobbning enbart sker under skoltid.  - Enligt lärare Z finns ingen specifik handlingsplan gällande nätmobbning på hens skola, men  hen tror ändå att definitionen av kränkningar inte är beroende av en plats (såsom exempelvis  internet). Därmed skulle skolans likabehandlingsplan gå att tillämpa på även nätmobbning, då detta kan räknas som en sorts kränkning.  Lärare Z upplever nätmobbningen som ett problem på  skolan, men anser att det största ansvaret ligger på föräldrarna. Hen menar dock att skolan har ett  kompensatoriskt ansvar att diskutera problematiken eftersom alla elever inte har vårdnadshavare  som gör detta.   Avslutningsvis bör det sägas att i och med att uppsatsen utgår från tre utvalda skolor i                               mellansverige och tre verksamma lärare inom samma område går det inte att dra några generella                             slutsatser om hur likabehandlingsplanerna är utformade i resten av landet, då detta säkerligen kan                           skilja sig åt mellan skolor. Likaså representerar de intervjuade lärarna inte nödvändigtvis kårens                         åsikt i frågan i allmänhet — denna varierar med ålder, yrkesverksamhet och personlig erfarenhet.                           För att kunna dra bredare slutsatser behöver fler likabehandlingsplaner analyseras och fler lärare                         intervjuas från hela landet.  

   

34  

 

10. Diskussion 

9.1 Granskade likabehandlingsplaner 

Den analys som utförts på de tre olika skolornas likabehandlingsplaner visar ett varierande                         resultat. Relativt lite stöd går att finna i likabehandlingsplanerna gällande hur läraren ska agera i                             situationer där kränkande behandling förekommer. Skola B har skapat en specifik mall över vilka                           frågor personalen bör ställa till den som utsätter andra, men motsvarande mall saknas för samtal                             med den eller de som blivit utsatta och alla andra roller i mobbningssituationen. Värt att notera är                                 dock att samtalsguiden inte gäller specifikt nätmobbning, utan snarare kränkande behandling i                       allmänhet. De andra två skolorna saknar helt denna sorts stöd och nämner inte heller några andra                               roller än den som blir utsatt och den som utsätter. Detta kan vara problematiskt eftersom                             forskning stödjer att mobbningssituationen innehåller fler roller än förövare och offer. En stor                         del av vidmakthållande av mobbning utgår från de passiva — alltså de som tyst står och tittar på                                   utan att göra något för att hjälpa offret (Thornberg, 2013, s. 273-274). Vid nätmobbning ökar                             antalet passiva drastiskt, till följd av nätets stora räckvidd. Att helt negligera de andra rollernas                             betydelse blir alltså extra allvarligt vad gäller nätmobbning, men har givetvis även en påverkan på                             arbetet mot traditionell mobbning (Ovejero, 2016, s. 4-6). För att motverka mobbning på ett                           effektivt sätt är det alltså viktigt att alla roller synliggörs och has i åtanke vid det förebyggande                                 arbetet samt vid eventuella problemsituationer som uppstår. Utifrån vår korta erfarenhet inom                       skolvärlden har vi sett att det sällan bara är två personer inblandade i en konflikt. Därför håller vi                                   med den tidigare forskningen om att det är viktigt att uppmärksamma alla roller — oavsett om                             det gäller traditionell mobbning eller nätmobbning. Det är lätt att föreställa sig den trygga                           anonymitet som uppstår över internet, då vi själva sett vuxna människor skriva kommentarer som                           de antagligen inte skulle försvara i “verkliga” konversationer. Att barn skulle kunna skriva grövre                           saker än vad de skulle säga till någon på riktigt är därför inte alls otänkbart. Antalet passiva kan                                   också vara det motsatta, alltså färre. Om kommunikationen sker en-till-en och ingen av parterna                           delar med sig av vad som hänt kan kränkningarna stanna på individnivå istället för gruppnivå.                             Detta är ytterligare något som lärarna bör vara beredda på, då en sådan situation kan eskalera och                                 bli mer intensiv än traditionell mobbning (då kränkningarna kan ske dygnet runt).  

9.2 Intervjuade lärare 

Lärare X har arbetat relativt länge som lärare, dock enbart något år på sin nuvarande arbetsplats.                               Under sin yrkesverksamma tid har hen inte haft några större problem med just nätmobbning,                           enbart mindre incidenter. Vi tycker ändå att det är uppenbart att hen tar problemet på allvar då                                 hen anser att problematiken borde få större plats i skolans arbete och nämnas i dess                             likabehandlingsplan. Vårt intryck är att lärare X ser det som ett stort problem att nätmobbning                             inte nämns i skolans likabehandlingsplan och att detta är en uppenbar brist i skolans arbete.                             Lärare X tycks kompensera bristerna genom att i sin egen undervisning diskutera och                         problematisera nätanvändande tillsammans med eleverna. Vårt intryck av skolan är att                     

35  

 

problematiken kring nätmobbning inte är speciellt stor, trots att att skolan är relativt centralt                           placerad. Majoriteten av eleverna kommer dessutom från välställda familjer, vilket ökar                     sannolikheten för att de har god uppkoppling såväl som tillgång till digitala plattformar. Att                           skolan inte upplever några större problem med nätmobbning är förvånande - antingen finns ett                           mörkertal, eller så har skolan lyckats förebygga, fånga upp och åtgärda de problem som uppstått.                             Detta kan tänkas vara lättare på en skola som den lärare X jobbar på, då antalet elever inte är så                                       stort.  Eftersom lärare Y har jobbat länge på skolan känns det som att hen har stor erfarenhet och är väl                                     insatt i de potentiella problem som finns kring nätanvändande. Skolan upplevs även ta                         nätmobbning på stort allvar, trots att de enbart haft ett fåtal (kända) fall, i och med att                                 skolpersonalen uppdateras regelbundet genom besökande föreläsare. Vi tror att skolans                   geografiska placering och det totala antalet elever kan vara en bidragande faktor till att problemen                             är så få som de är. Ett färre antal elever ger en större möjlighet att upptäcka och förebygga all                                     form av mobbning i ett tidigt stadie. Då lärare Y har arbetat på skolan i över 20 år och också är                                         insatt i utformandet av denna upplever vi hen som tillräckligt insatt i skolans rutiner utan att                               behöva vända sig till likabehandlingsplanen för stöd. Övrig personal uppges också vara väl                         uppdaterade rörande likabehandlingsplanen, vilket kan tänkas bero på att ledningen på skolan ser                         seriöst på frågor rörande all form av mobbning. Skolans låga omsättning av personal bidrar                           säkerligen till att lärarna kan skapa ett förtroende hos samtliga elever på skolan, även de som inte                                 deltar i deras undervisning – det goda klimatet kan beskrivas som att ”alla känner alla”. Detta är                                 också något som vi bevittnar under vårt besök, då lärare Y pratar ledigt med en elev från en lägre                                     årskurs.   Lärare Z är den som arbetat kortast tid inom läraryrket av de intervjuade. Hen är även den som vi                                     upplever som mest medveten om vad hens elever faktiskt gör på internet då hen ofta är ute på                                   sociala medier och besöker elevers profiler för att hålla sig uppdaterad om hur de beter sig. Vi får                                   uppfattningen om att skolan tar nätmobbning på allvar i och med att både skolkurator och                             skolpsykolog varit inkopplade vid fall av nätmobbning. Deras seriositet speglas dessvärre inte i                         skolans förebyggande arbete eller i dess likabehandlingsplan (enligt läraren själv). Den upplevelse                       vi skaffat oss efter intervjun är att denna skola har en större problematik med nätmobbning än                               tidigare intervjuade lärares skolor har. Vi tror att detta beror på främst två faktorer — skolans                               centrala geografiska placering och det stora antalet elever på skolan. Skolans upptagningsområde                       innefattar familjer som bor i lägenheter eller villor och som med stor sannolikhet är uppkopplade                             till stadsnätet. Detta möjliggör ett internetanvändande dygnet runt, vilket kanske inte är lika                         självklart ute på landet där täckningsgraden för internet ibland är långt ifrån felfri. En skola med                               ett stort antal elever får givetvis också en större risk för nätmobbning bland eleverna, eftersom                             varje elev är en potentiell förövare eller ett offer. Eftersom majoriteten av eleverna kommer från                             skolans upptagningsområde är sannolikheten stor att majoriteten av dem har stor eller helt fri                           tillgång till internet på fritiden. Även det mobila nätet måste anses som stabilare och säkrare inne i                                 staden jämfört med landsbygden.   

36  

 

De tre olika lärarna har, trots olika bakgrund och arbetsmiljöer, en medvetenhet kring de problem                             som finns gällande nätmobbning. Enbart lärare Y uppger sig ha fått utbildning rörande detta,                           men denna skedde för ett antal år sedan och mycket har hunnit ske och förändras under denna                                 tid. Utbildning verkar dock inte vara en avgörande faktor i frågan om hur medvetna lärarna är om                                 problemet, då nätmobbning kan ses som en samhällsfråga och de alla tre är medvetna                           samhällsmedborgare. Vi tror att det är svårt att inte vara medveten om problemet som lärare,                             eftersom många elever spenderar en stor del av sin tid på internet. Detta visar sig dels genom att                                   eleverna bidrar mycket med sina kunskaper när tekniska problem uppstår i skolan, dels genom att                             det som sker på olika sociala medier sällan stannar där. Konflikter som sker över nätet följer ofta                                 med in i klassrummet, något som vi själva fått bevittna under den tid som vi antingen varit ute på                                     verksamhetsförlagd utbildning eller vikarierat inom skolvärlden. Att lärarna är medvetna om                     problemet är alltså inget som förvånar oss, särskilt med tanke på att de spenderar mycket tid med                                 sina elever och därmed lär känna eleverna och hur de mår. Något som däremot förvånade oss var                                 lärarnas olika ställningstagande gällande ansvarsfrågan. Medans lärare X och B var på det klara                           med att ansvaret delvis ligger på skolan ansåg lärare Z att ansvaret istället låg helt på föräldrarna.                                 Trots att de ser olika på ansvarsfrågan är dock alla överens om att nätmobbning är ett problem                                 som orsakar störningar i skolverksamheten. De är även mer eller mindre överens om att                           likabehandlingsplanerna har en väldigt liten del i det motverkande arbetet mot specifikt                       nätmobbning. Vi ser detta som problematiskt, eftersom likabehandlingsplanen ska fungera som                     en grund att stå på. Den ska bidra till att lärare känner sig trygga med hur de ska förebygga och                                       hantera olika problem och situationer som kan uppstå. Om lärarna inte väljer att räkna in                             nätmobbningen i handlingsplanen för traditionell mobbning (såsom lärare Y) finns inte mycket                       stöd att tillgå. Vi tror därför att de problem som eventuellt uppstår riskerar att hamna mellan                               stolarna, om inte lärarna vet exakt hur de ska tolka skolans likabehandlingsplan.  

9.3 Slutdiskussion 

En oroande faktor som vi stött på under vårt skrivande är att likabehandlingsplanerna nu har fått                               finnas i tio års tid utan att man gjort någon specifik utvärdering över hur de faktiskt används i                                   praktiken och huruvida de är tillräckligt utförliga för dess syfte — att hantera och förebygga all                               form av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier (däribland nätmobbning). I och                     med ändringen i diskrimineringslagen i år finns det, från och med höstterminen 2017, inte längre                             något krav på att utbildningsanordnaren ska tillhandahålla en likabehandlingsplan. Istället ligger                     det på varje individuell skola/utbildningsanordnare att ta fram tillräcklig dokumentation för just                       dem (SFS 2008:567 3 kap. 14-16 §. SFS 2016:828 15-20 §). Barn- och elevombudsmannen har                             uttryckligen sagt att skolor ska arbeta för att motverka nätmobbning (UR, 2013), men trots detta                             tycks det finnas skolor som väljer att tolka bort detta i utformandet av likabehandlingsplanerna,                           såsom skola C. Hur ska det då bli i framtiden när kraven på utformningen minskar? Genom                               lagändringen får skolor större möjlighet att utforma dokumentationen av arbetet mot                     diskriminering, kränkande behandling och trakasserier och därmed också möjlighet att i högre                       grad bestämma vilket innehåll denna ska ha. De minskade kraven kan möjligtvis leda till en större                               variation vad gäller dokumentationens innehåll och utformning än vad vi kan se idag. Huruvida                           

37  

 

skolor kommer att välja att inkludera nätmobbning i detta innehåll eller ej är en fråga som bara                                 framtiden kan utvisa. Vår förhoppning är att skolor börjar inkludera nätmobbning i deras                         likabehandlingsplaner, då detta är ett ökande problem i dagens skola. Vi hoppas även att                           Skolverket, i och med utformandet av nya allmänna råd, även de kommer att inkludera                           nätmobbning i sitt material. På så sätt kan fler skolor uppmärksamma eventuella brister i sin                             likabehandlingsplan och åtgärda detta. Om skolorna blir bättre på att formulera tydligare riktlinjer                         gällande hanteringen av nätmobbning är vi övertygade om att personalen får större möjlighet att                           upptäcka problem i ett tidigt skede och också arbeta förebyggande och lösa konfliktsituationer på                           lämpligt sätt. De vuxna är inte bara de som ska lära eleverna det stoff som står i läroplanen, utan                                     de ska också föregå med gott exempel och vara den förebild som eleverna kan se upp till. Därför                                   blir det extra viktigt att det är de vuxna som sätter upp tydliga regler och önskvärda beteenden                                 kring hur man beter sig mot varandra, även på internet. Om lärarna då sätter upp tydliga regler                                 för sig själva i likabehandlingsplanen kommer signalerna ut till eleverna vara samstämmiga och då                           också så mycket tydligare. Vi ser det som en nödvändighet att som lärare vara säker på sin sak för                                     att kunna jobba på ett effektivt sätt med värdegrundsfrågor på ett sätt som hela skolan kan stå                                 bakom.         

38  

 

11. Konklusion 

Efter denna undersökning går det att konstatera att likabehandlingsplanerna är ett eftersatt och                         försummat forskningsområde. Som konsekvens av detta har insamlandet av information varit                     tidskrävande, då tidigare forskning främst inriktat sig på antingen traditionell mobbning eller                       nätmobbningens psykologiska effekter. Utöver detta verkar forskning på nätmobbningens roll i                     likabehandlingsplanerna också bortglömd. Våra undersökningar har gett oss insikten att                   nätmobbningens roll i de granskade skolornas likabehandlingsplaner är minimal, något som                     förvånade oss båda. Under arbetet har våra kunskaper inom området ökat, vilket också gett en                             inblick i vilka brister som finns och hur dessa sannolikt kommer skapa problem i vår framtida                               yrkesutövning. Det som ändå ger hopp är de intervjuade lärarnas syn på problemet. Trots att de                               inte finner särskilt stort stöd i deras skolas likabehandlingsplan arbetar de ändå aktivt med                           nätmobbning i undervisningen och verkar vara väl insatta i problematiken. Ett stöd i                         likabehandlingsplanerna är dock ändå önskvärt då det ger personalen bestämda rutiner för hur de                           ska agera i dessa ärenden, något som skapar trygghet för såväl personal som elever.  Ett uppslag för vidare forskning är att undersöka hur framtida likabehandlingsplaner behandlar                       problematiken med nätmobbning. Från och med januari 2017 trädde en lagändring i kraft, vilken                           innebär att skolor får större frihet i själva utformandet och innehållet av sina                         likabehandlingsplaner. Skolorna behöver heller inte benämna denna ”likabehandlingsplan”, utan                 får själv namnge den efter vad de själva anser passande. En intressant frågeställning skulle                           därmed kunna vara hur innehållet i dessa skiljer sig åt mellan olika skolor i landet och hur stor del                                     av denna dokumentation som behandlar nätmobbning. I ett samhälle där internetanvändandet är                       en stor del i vardagen för många är frågan om skolans ansvar gällande nätmobbning intressant att                               studera. Frågan är också intressant ur ett pedagogiskt perspektiv, då trakasserier på nätet är ett                             problem som visat sig få stora konsekvenser för ungas mående, trivsel och prestationer i skolan. 

   

39  

 

12. Referenslista 

Litteratur:  - Cross, Donna, Barnes, Amy, Papageorgiou, Alana, Hadwen, Kate, Hearn, Lydia, Lester, Leanne                         (2015). A social-ecological framework for understanding and reducting cyberbullying behaviours. Aggression                     and Violent Behaviour, vol 23, s. 109-117. - Damber, Sara (2012). Din vän: Friends arbetsmaterial, Stockholm: Friends. - Datainspektionen (2011), Ungdomar och integritet 2011 - Datainspektionens rapport 2011:1, Stockholm: Kairos Future. - DeSmet, Ann, Bastiaensens, Sara, Van Cleemput, Katrien, Poels, Karolien, Vandebosch, Heidi & De Bourdeaudhuij, Ilse, (2012). Mobilizing bystanders of  cyberbullying: an exploratory study into behavioural determinants of defending the victim. Annual Review of Cybertherapy and Telemedicine, s. 58-63. - Esaiasson, Peter (2003). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2.,                         [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik. - Frisén, Ann & Berne, Sofia (2016). Nätmobbning: handbok för skolan. 1. uppl. Stockholm:                           Natur & Kultur - Frisén, Ann, Berne, Sofia & Lunde, Carolina (2014). Cybervictimization and body esteem:                         Experiences of Swedish children and adolescents. European Journal of Developmental                   Psychology, vol. 11(3), s. 331-343. - Hinduja, Sameer & Patchin, Justin W. (2009). Bullying beyond the schoolyard: preventing and                           responding to cyberbullying. Thousand Oaks, Calif.: Corwin Press. - Kowaliski, Robin, Guemetti, Gary, Schroeder, Amber & Lattanner, Micah (2014). Bullying in                         the Digital Age: A Critical Review and Meta-Analysis of Cyberbullying Research among youth.                         Psychological Bulletin, vol. 4, s. 1073-1137. - Navarro, Raúl, Yubero, Santiago & Larrañaga, Elisa (2016). Cyberbullying across the globe:                         gender, family, and mental health. - Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och                         rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur. - SFS 2006:67. Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och                             elever. Stockholm: Utbildningsdepartementet. - SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. - SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. - SFS 2016:828. Diskrimineringslag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. - Thornberg, Robert (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. 2. uppl. Stockholm: Liber  

Digitala källor:  - Adolfsson, Camilla (2011), Mobbade på nätet blir ofta mobbade i skolan. http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/utbildning,mobbade_pa_natet_blir_ofta_

40  

 

mobbade_i_skolan?OpenDocument (2017-04-06 - Arrhenius, Lars & Bodström, Thomas (2013), Mobbning en bortglömd fråga i skoldebatten, http://www.aftonbladet.se/debatt/article17285125.ab (2017-04-06). -Carp, Ossi (2009), Bevingade internet-citat, http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/bevingade-internet-citat/ (2017-04-06). - Diskrimineringsombudsmannen (2017). Husmodellen för skolan. http://www.do.se/stodmaterial/forskola-skola-och-hogskola/husmodellen-for-skolan/ (2017-04-06). - Friends (2016), Om oss,  https://friends.se/om-oss/om-friends/ (2017-04-11). - Friends (2016), Forskning, https://friends.se/fakta-forskning/forskning/ (2017-04-11). - Friends (2016), Forskning - Friends nätrapport 2016, https://friends.se/fakta-forskning/rapporter/natrapporten/ (2017-04-11). - Friends (2016), Statistik om mobbning, https://friends.se/fakta-forskning/om-mobbning/statistik-om-mobbning/ (2017-04-06). - Friends (2016), Friends nätrapport 2016, https://friends-brandmanualswede.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2016/03/Friends-natrapport2016.pdf (2017-04-11). - Helsingborg,  2015, Olweusprogrammet mot mobbning. http://www.helsingborg.se/startsida/forskola-och-utbildning/helsingborgs-stads-skolor/trygghet-och-trivsel/olweusprogrammet-mot-mobbning/ (2017-04-20) - International Data Group (2012), Cyberbullying: a Global Trend. http://www.idgconnect.com/blog-abstract/8302/cyberbullying-a-global-trend (2017-04-06). - Ipsos (2012), One in Ten Parents (12%) Online, Around the World Say Their Child Has Been Cyberbullied, 26% Say They Know of a Child Who Has Experienced the Same in Their Community. http://www.ipsos-na.com/news-polls/pressrelease.aspx?id=5462 (2017-04-06). -KiVa (u.å.), KiVa, http://www.kivaprogram.net/sv (2017-04-20). - Larsson, Mats J (2016), KD-ledaren: Öka polisens insatser mot nättrakasserier. http://www.dn.se/nyheter/politik/kd-ledaren-oka-polisens-insatser-mot-nattrakasserier/ - No Bullying (2016), Bullying in The Philippines.  https://nobullying.com/bullying-in-the-philippines/ (2017-04-06). - Nordström, Markus & Tobé, Tomas (2013), Vi måste förebygga mobbning på nätet. http://www.aftonbladet.se/debatt/article17684466.ab (2017-04-06). - Nyby, Josefine. (2017), Innehållsanalys och diskursanalys. http://www.vasa.abo.fi/users/minygard/Undervisning-filer/3.%20Inneh%C3%A5llsanalys%20och%20diskursanalys.pdf (2017-04-12) - Secher, Åsa (2014). Internetguide #34. Motverka nätmobbning! Råd till dig som är vuxen. https://www.iis.se/docs/Motverka-natmobbning.pdf, (2017-04-20). - Skolverket (2014), Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2798.pdf%3Fk%3D2798 (2017-04-12). - Skolverket (2017), Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. 

41  

 

https://www.skolverket.se/regelverk/nya-regler-om-aktiva-atgarder-i-diskrimineringslagen-1.256400 (2017-04-06). - Skolverket (2011), Utvärdering av metoder mot mobbning. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2498.pdf%3Fk%3D2498 (2017-04-20). - UR (2013), UR Samtiden - Skolans ansvar vid nätmobbning. https://urskola.se/Produkter/176514-UR-Samtiden-Sociala-medier-i-skolan-Skolans-ansvar-vid-natmobbning (2017-04-13). - We are Social, 2017, Digital in 2017 - Global Overview. https://wearesocial.com/blog/2017/01/digital-in-2017-global-overview (2017-04-06).  

 

 

 

   

   

42  

 

13. Bilagor 

13.1 Bilaga 1. Intervjuguide - Lärare 

13.1.1 Allmänt 

- Namn? - Ålder? - Hur länge har du arbetat som lärare och hur länge har du arbetat på din nuvarande                               

arbetsplats? 

13.1.2 Traditionell mobbning 

- Hur ser du på begreppet traditionell mobbning? - Vad har du för yrkesmässiga erfarenheter av traditionell mobbning? - Har du fått någon utbildning gällande detta? Uppföljning? - Vilket förebyggande arbete har skolan gällande traditionell mobbning? - Vilka åtgärder vidtas vid upptäckt av traditionell mobbning? 

13.1.3 Nätmobbning 

- Hur ser du på begreppet nätmobbning? - Vad har du för yrkesmässiga erfarenheter av nätmobbning? - Hur skulle du beskriva skillnaden mellan traditionell mobbning och nätmobbning? - Har du fått någon utbildning gällande detta? Uppföljning? - Vilket förebyggande arbete har skolan gällande nätmobbning? - Vilka åtgärder vidtas vid upptäckt av nätmobbning?  

13.1.4 Personlig inställning och erfarenhet 

- Hur ser du på Internet och vilka erfarenheter har du av det? - Vilka tankar har du om barn och ungas internetanvändning i dagens samhälle/skola? 

13.1.5 Ansvar 

- Vem anser du har det största ansvaret gällande kränkande behandling på nätet? Lärare?                         Föräldrar? Rektor? 

- Följs de regler i skolan som är uppsatta mot mobbning/nätmobbning eller anser du att                           det finns något som ska omarbetas? 

- Tycker du att alla på skolan är lika insatta i de regler som skolan har så att ni kan arbeta                                       utifrån dem? 

- Vart går gränsen för skolans ansvar? - Vad säger er likabehandlingsplan om skolans ansvar? - Vem tar i första hand itu med mobbning/nätmobbning på er skola och hur hanteras                           

problemet? 

43  

 

13.1.6 Organisation 

- Hur ser ni på mobiler på skoltid (även raster)? - Om nätmobbning förekommer på fritiden, hur har skolan hanterat detta och om ni har                           

haft något sådant här fall, hur har det i sådana fall upptäckts? - Vilka åtgärder har ni vidtagit när nätmobbning uppstått och finns det någon uppföljning                         

på dessa? - Ingår nätmobbning i er handlingsplan mot mobbning? Om den gör det, hur? - Finns det någon specifik handlingsplan gällande nätmobbning på den här skolan? Vad har                         

ni för förebyggande arbete? - Hur stor del av ert förebyggande arbete mot nätmobbning tillmäter ni 

likabehandlingsplanen? - Känner du att du är uppdaterad vad gäller skolans handlingsplan rörande nätmobbning? - Tycker du att de regler och det stöd som finns angående utformandet av 

likabehandlingsplaner samt hur skolan ska agera är tillräckliga? Vad kan bli bättre? 

13.1.7 Avslutande fråga 

- Är det något som du vill tillägga? 

13.2 Bilaga 2. Medgivandeblankett 

13.2.1 Medgivande till deltagande i en studie 

Studien, som kommer att handla om likabehandlingsplaner och nätmobbning, kommer att                     utföras inom ramen för ett examensarbete. Studien utförs av Emma Johansson och Lovisa Berg                           som går sjätte terminen på lärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och                     utbildningsstudier vid Uppsala universitet.  Jag ger härmed mitt medgivande till att medverka i ovan nämnda studie.   Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att mina svar kommer att                                 anonymiseras och vara en del av studien och att ingen ekonomisk ersättning kommer att utgå.                             Min medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Jag vet att jag kan begära att forskning                                   inte utförs på insamlade data, även efter att datainsamlingen har genomförts.  Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras på ett sådant sätt att                                       deltagarna inte kan identifieras. Jag vet att insamlade data är avsedda för forskning och                           forskningsrelaterade verksamheter vid universitetet, men inte för andra ändamål.  Namn: …………………………………………………………………………….  Skola: ……………………………………………………………………………. 

44  

 

 Skolans adress: …………………………………………………………………..  Telefon: …………………………………………………………………………  Mailadress: ………………………………………………………………………   ....................................................................... Ort och datum    .......................................................................  Underskrift   

13.3 Bilaga 3. Informationsbankett 

13.3.1 Information om en studie av likabehandlingsplaner och nätmobbning 

Vi är två lärarstudenter som går sjätte terminen på lärarprogrammet och har påbörjat ett                           examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala                 universitet.  Användandet av mobila plattformar har sjunkit i åldrarna, vilket ökat yngre personers risk att                           utsättas för nätmobbning och/eller trakasserier på nätet. Syftet med studiet är att undersöka                         huruvida skolors likabehandlingsplaner berör ämnet och hur skolorna ställer sig till elevernas                       användning av mobila plattformar under skoltid.  Deltagandet i studien innebär att vi kommer att granska skolans likabehandlingsplan samt                       intervjua utvalda lärare rörande likabehandlingsplanen samt nätmobbning. Vi kommer att besöka                     skolan vid ett tillfälle för intervju och vid ett uppföljande tillfälle för eventuella följdfrågor.  Materialet kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den,                                 samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien (publikationer, seminarier och                     konferenser) kommer alla personuppgifter vara borttagna. Materialet kommer inte att användas                     för annat än forskning och presentationer av studiens resultat.  Om du går med på att delta i studien skriver du under blanketten och lämnar in den till oss. Om                                       du har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta oss eller vår handledare (se                               nedan för kontaktuppgifter).  Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att                           

45  

 

datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning utgår.  Uppsala 4 april 2017  Studiens handledare: Viktor Englund, doktorand vid Historiska Institutionen, Uppsala Universitet. tel. xxx-xxx xxxx, e-post: namn.namnsson@hist.uu.se  Emma Johansson, namn.namnssonxxxx@student.uu.se  Lovisa Berg, namn.namnssonxxxx@student.uu.se 

13.4 Bilaga 4 - Innehållsanalysguide 

13.4.1 Innehållsanalys gällande förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: 

- Innehåller planen konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och                       beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering,                         trakasserier och kränkande behandling? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? - Innehåller planen en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande                       insatserna? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? - Innehåller planen en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och                         förebyggande insatser mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? - Innehåller planen rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla                               diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? 

13.4.2 Innehållsanalys gällande förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på nätet: 

- Innehåller planen konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och                       beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering,                         trakasserier och kränkande behandling på nätet? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? - Innehåller planen en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande                       

46  

 

insatserna gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på nätet? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? - Innehåller planen en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och                         förebyggande insatser mot trakasserier och kränkande behandling på nätet ska följas upp och                         utvärderas? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt? - Innehåller planen rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla                               diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på nätet? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Formuleras det på annat sätt?  Innehållsanalysguiden har tagits fram med inspiration från Skolverkets allmänna råd (2014, s.40)   

47