1 InledningI detta kapitel beskrivs bakgrund till val av ämne (avsnitt1.1), syftet (avsnitt1.2) och

disposition och uppläggning (avsnitt1.3)

1.1 Val av ämne och bakgrundJesu liknelser är mycket kända inom litteratur och många människor citerar dem

omedvetet eller utan att förstå vad som egentligen menas med dem. Forskare har

också problem med hur man skall tolka de olika budskapen i berättelserna. (Jeremias

1965) I kursen om didaktisk ämnesteori i religion som vi hade under höstterminen

2000, gick vi igenom några av de liknelser som Jesus framställer i Nya Testamentet.

Vi kunde konstatera att vi som vuxna i många fall har svårt att förstå vad som är det

väsentliga budskapet i liknelserna. Om vi som vuxna har svårt att förstå vad som

menas i de olika berättelserna är det säkert mycket svårare för barn att förstå. Därför

vill vi med denna undersökning ta reda på hur barn uppfattar budskapet i en av de

liknelser som Jesus berättade.

1.2 SyfteSyftet med vår undersökning är att få fram hur barn uppfattar budskapet i liknelsen

om den förlorade sonen. Vi vill ta reda på om barn ser djupet i berättelsen och kan

koppla mellan det som vi vill kalla, den andliga och världsliga betydelsen som finns

gömd i berättelsen.

1.3 Disposition och uppläggningI andra kapitlet går vi igenom vad en liknelse är och ger exempel på liknelser som

finns i Nya Testamentet. I tredje kapitlet behandlar vi olika sätt att tolka liknelser på

och hur barn tänker när det gäller att tolka. Dessutom ger vi förslag på hur man kan

tolka de liknelser som vi gett exempel på i kapitel två. Uppsatsens fjärde och femte

kapitel beskriver hur vi utförde vår undersökning och vilka resultat vi kom fram till.

Slutdiskussionen behandlas i kapitel sex.

1

2 LiknelserI detta kapitel kommer vi att ta upp vad en liknelse är (avsnitt 2.1) och ge exempel på

några (avsnitt 2.2)

2.1 Vad är en liknelse?Det grekiska ordet för liknelse kommer från ett ord som betyder ” att lägga något

bredvid något annat för att jämföra”. Liknelserna i Nya Testamentet är en påhittad

händelse med den bestämda avsikten att visa på något viktigt i Guds rike. Jesus

använde liknelser i sin undervisning och ville genom dessa förklara något som var

svårt att förstå. Samtidigt talade han också i liknelser för att budskapet han ville ha

sagt bara skulle förstås av dem som visste vem Han var. ( Sundemo, 1970 s.156) Med

hjälp av liknelser kunde Jesus också komma underfund med om människorna bara

infann sig för att han gjorde tecken och under eller om de verkligen ville förstå vad

han sade. De senare ville söka efter den djupare betydelsen och bad Jesus förklara vad

han menade (Illustrerad Bibelhandbok, 1973).

I evangelierna kan vi hitta många olika typer av liknelser. Det är inte bara berättelser

utan också andra ord av Jesus som vi kan kalla metaforer, allegorier eller ordspråk. En

allegori är en skildring som skrivs på ett sätt som gör att läsarna förstår att det handlar

om något helt annat. De traditionella liknelseberättelserna som Jesus berättade brukar

också kallas allegorier. Jesus använder ord som stad, salt, ljus m.fl. för att förklara det

han ville ha sagt. Han beskriver också sig själv genom olika bilder t.ex. som den gode

herden. (Drane, 1979 s.100) Alla liknelser behöver inte ha med kristendom att göra.

Det finns också ordspråk och allegorier som används utanför religionssammanhang.

I liknelserna finns både en yttre och en inre sida. Den yttre består av det vi hör eller

ser när vi läser och den inre är det som finns bakom eller mellan raderna i berättelsen.

Den inre sidan kan fås fram genom att man sätter den i en kontext som gäller

människor och söker efter budskap av värde. (Westling & Pettersson 1973, s.83)

2

2.2 Några exempel på liknelserVi har valt ut tre liknelser ur Bibeln. Vi valde dem för att de tar fram olika budskap

som Jesus ville berätta för oss människor. Dessutom innehåller liknelserna exempel

på vardagliga situationer. En av de liknelser som vi valt ut har vi också använt som

material i vår undersökning (Liknelsen om den förlorade sonen). Förutom liknelsen

om den förlorade sonen har vi valt att presentera liknelsen om den barmhärtiga

samariten och liknelsen om såningsmannen (Bibelöversättning 1917). Vi valde flera

liknelser för att kunna jämföra och få en djupare inblick i de olika budskap som Jesus

ville få fram i sina liknelser.

Den förlorade sonen, Luk.15:11-32

11 ytterligare sade han: ”en man hade två söner.12 och den yngre av dem sade till Fader:`Fader, giv mig den del av förmögenheten, som faller påmin lott.´ Då skiftade han sina ägodelarmellan dem. 13 Och icke lång tid där efter lade den yngre sonen allt sitt tillhopa och for långt bort till ett främmande land.Där levde han i utsvävningar ochförfor så sin förmögenhet.14 Men sedan han hade slösat bort allt,kom en svår hungersnöd över det landet,och han begynte lida nöd.15 Då gick han bort och gav sig under en man där i landet, och denne sände honom utpå sina marker för att vakta svin.16 och han åstundade att få fylla sin bukmed de fröskidor, som svinen åt; men ingen gav honom något.17 Då kom han till besinning och sade: `Hur många legodrängar hos min fader hava icke bröd i överflöd, medan jag härförgås av hunger!18 Jag vill stå upp och gå till min faderoch säga till honom: Fader, jag har syndatmot himmelen och inför dig; 19 Jag är icke mer värd att kallas din son.Låt mig bliva så som en av dina legodrängar.´20 så stod han upp och gick till sin fader.Medan han ännu var långt borta, fick hansFader se honom och ömkade sig över honomoch skyndade emot honom och föll honom om halsen och kysste honom innerligt.21 Men sonen sade till honom: `Fader,jag har syndat mot himmelen och inför dig;jag är icke mer värd att kallas din son.´

22 Då sade fadern till sina tjänare: `Skynden eder att taga fram den yppersta klädnaden och kläden honom i denoch sätten en ring på hans handoch skor på hans fötter.23 Och hämten den gödda kalvenoch slakten den, så vilja vi äta och göra oss glada.24 Ty denne min son var död, menhar fått liv igen; han var förlorad, menär åter funnen. `Och de begynte göra sigglada.25 Men hans äldre son var ute på marken.När denne nu vände tillbaka och hade Kommit nära huset, fick han höra spel och dans.26 Då kallade han till sig en av tjänarna och frågade, vad detta kunde betyda.27 Denne svarade honom: `Din broder har kommit hem; och då nu din faderhar fått honom välbehållen tillbaka,har han låtit slakta den gödda kalven.´28 Då blev han vred och ville icke gå in.Hans fader gick då ut och talade vänligt med honom.29 Men han svarade och sade till sin fader:`Se, i så många år har jag nu tjänat dig,och aldrig har jag överträtt något ditt bud; och lik väl har du åt mig aldrig givit ens en killing, för att jag skulle kunna göra mig glad med mina vänner.30 Men när denne din son, som har förtärt dina ägodelar tillsammans med skökor, nu har kommit tillbaka, så har du för honom låtit slakta den gödda kalven.´31 Då sade han till honom: `Min son, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt.32 men nu måste vi fröjda oss och vara glada; ty denne din broder var död, men har fått liv igen, han var förlorad, men är åter funnen.`”

3

Den barmhärtiga samariten Luk.10:29-37

29 Då ville han rättfärdiga sig och sadetill Jesus: ”Vilken är då min nästa?”30 Jesus svarade och sade:”En man begav sig från Jerusalem ner till Jeriko, men råkade ut för rövare,som togo ifrån honom hans kläder ochdärtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.31 Så hände sig, att en präst färdades samma väg; och när han fick se honom,gick han förbi.32 Likaledes ock en levit: när denne komtill det stället och fick se honom, gick hanförbi.33 Men en samarit, som färdades samma väg,kom också dit, där han låg; och när denne fick se honom, ömkade han sig över honom34 och gick fram till honom och gjöt olja ochvin i hans sår och förband dem. Sedan lyftehan upp honom på sin åsna och förde honomtill ett härbärge och skötte honom.35 Morgonen därpå tog han fram två silver-penningar och gav dem åt värden och sade:`Sköt honom, och vad du mer kostar på honomskall jag betala dig, när jag kommer tillbaka.´ -

36 Vilken av dessa tre synes dig nu hava visatsig vara den mannens nästa som hade falliti rövarhänder?”37 Han svarade: ”Den som bevisade honombarmhärtighet.” Då sade Jesus till honom:”Gå du ock gör sammalunda.”

Liknelsen om såningsmannen Matt.13:3-9

3 Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade:”En såningsman gick ut för att så.4 och när han sådde, föll somt vid vägen, ochfåglarna kommo ock åto upp det.5 Och somt föll på stengrund, där det ickehade mycket jord, och det kom strax upp,

eftersom det icke hade djup jord;6 men när solen hade gått upp, förbrändesdet, och eftersom det icke hade någon rot,torkade det bort.7 Och somt föll bland törnen, och törnena skötoupp och förkvävde det.8 Men somt föll i god jord, och det gav frukt,dels hundrafallt, dels sextiofallt, dels trettio-fallt.9 Den som har öron, han höre.”

4

3 Hur tolka liknelserI detta kapitel kommer vi att ta upp hur liknelser kan tolkas enligt ett teologiskt

perspektiv (avsnitt 3.1) och hur barn uppfattar dem (avsnitt 3.2). Vi kommer att ge

förslag på hur de olika exemplena som presenterades i kapitel 2 .2 kan tolkas (avsnitt

3.3)

3.1 Teologiskt perspektivGenom alla tider har folk använt sig av ord eller uttryck i Jesu liknelser. Det har

framkommit ett antal olika tolkningsmetoder när det gäller berättelserna. Det dröjde

också en tid innan mänskorna började fokusera på liknelsernas poäng; varför

berättade Jesus liknelser och varför berättade Han dem så detaljrika?

Enligt tidiga tolkningar hade alla detaljer i liknelserna egna betydelser. En ring kunde

betyda makt, att slakta gödkalven betydde verklig glädjefest mm. Dessa tolkningar

ansågs av andra gå förbi det verkliga budskapet som Jesus menade i sina berättelser.

Först i slutet av 1800-talet började man se på evangelierna i ett historiskt perspektiv.

Då ändrades också tolkningssynen på Jesu liknelser och man såg dem från nya sidor.

Då ansågs Jesus ha använt sig av liknelser som vilken annan lärare som helst i den

antika världen gjorde. De många detaljerna ansågs i sig inte ha någon betydelse utan

fanns med bara för att få en viss poäng att gå fram. (Drane 1979, s.102)

Många av de liknelser som berättas börjar med orden: ”Himmelriket liknar…”. Därför

har man i senare forskningar kommit fram till att deras betydelse färgas av hur vi

uppfattar gudsriket eller himlen. Många av liknelserna berättar om hur Gud är t.ex.

nådig och kärleksfull mot syndare. I liknelserna är Gud inte heller avlägsen och

främmande för vad som händer i världen. Han är helig men vi som mänskor kan också

få ett nära förhållande till honom. (Drane 1979 s. 106)

I många liknelser betonas också ansvaret som ligger på dem som vill till himlen. Jesus

poängterar ofta omvändelsen, att mänskor inser att de gjort fel och är beredda att

ändra sig.

5

Några har försökt tolka liknelserna genom att se under vilken period i historien som

liknelserna berättades. Det är inte lätt eftersom berättelserna inte är skrivna i

kronologisk ordning. Dessutom förekommer de olika liknelserna på flera olika ställen

och i flera olika sammanhang beroende på vilket evangelium som läses.

3.2 Barns sätt att tolka liknelserWestling och Pettersson (1973) redovisar Martinssons undersökning om hur elever i

åk fyra förstår liknelser. Med förstå menar han att ”verbalt kunna reda ut och redogöra

för symbolinnehållet i en liknelse”. Däremot förstod de flesta av eleverna i åk 6

symboliken och kunde tolka budskapet. Dessutom diskuteras Petterssons

undersökning 1970 där tar man fasta på hur barn uppfattar liknelser istället för att

fokusera på själva förståelsen. Det finns tre olika kategorier på hur man kan uppfatta

liknelser enligt den:

(Westling & Pettersson, 1973)

a) Episk tolkning- liknelsen uppfattas som en berättelse där det som händer är

intressant

b) Etisk tolkning- innehållet i liknelsen är på något sätt etiskt t.ex. att vi skall förlåta

varandra

c) Religiös tolkning- liknelsen får en etisk och religiös dimension;

personer och det som händer uppfattas som religiösa symboler

Det som händer i liknelsen, själva berättelsen, är ofta ganska lätt att knyta till barnens

verklighet, och därför ganska lättförståeligt för barnen. Det som kan vara svårt är att

få budskapet eller lärdomen bakom texten förståelig. I hur stor grad barn förstår

liknelser beror också på vilken liknelse det handlar om och vilken

undervisningsmetod som förekommer. Om man fokuserar mycket på själva

berättelsen kan också det utgöra ett hinder för att barnen skall förstå kärnan i

berättelsen. (Tamminen, 1986 s.105)

Språket i en del liknelser kan skapa problem när det gäller barns förståelse. En

metafor, t.ex. ljus, kan ha många olika betydelser. Det gör att barn har svårt att ta till

6

sig det riktigt dolda budskapet i liknelserna. I texterna förekommer också en mängd

abstrakta uttryck t.ex. tro, och konkreta händelser som ”han steg ner från himlen”.

Dessa uttryck och ord gör det svårt för barn att förstå djupet. (Tamminen & Laulikki,

1986)

3.3 Förslag till hur de exemplifierade liknelserna kan tolkas

3.3.1 Liknelsen om den förlorade sonen

Liknelsen om den förlorade sonen kan tolkas på många sätt. I liknelsen kommer

många olika budskap fram, t.ex. avundsjuka och förlåtelse. I liknelsen kommer också

ett budskap fram som riktar sig till de fattiga och utstötta (Jeremias, 1970 s.36).

Liknelsen borde enligt Jeremias kallas för ”liknelsen om Faderns kärlek”. Fadern i

liknelsen motsvarar en jordisk far men är också en avbild av Gud i den kärlek han

visar till sin son. När det är fråga om arvet så kunde sonen enligt föreskrifter ärva

fadern efter dennes död eller ta ut sin del av egendomen i pengar, vilket den yngre

sonen också gjorde. När sonen kom hem skyndade fadern emot honom, vilket var

ovanligt i de orientaliska länderna. Kyssen som gavs var ett tecken på förlåtelse för att

han hade gjort fel. Att klä någon i skor och ring betydde lyx och makt. Sonen

behandlas som en högt ärad gäst när han kommer hem igen. (Jeremias, 1965 s.38-39)

Genom att enkelt tolka liknelsen i kristendomssammanhang sägs: ”Sådan är Gud, så

full av kärlek och så god”. Gud är lika glad som fadern i liknelsen över den förlorade

sonen och ställer till med glädjefest. (Jeremias, 1965 s.39) Den yngre sonen kan tolkas

som vilken människa som helst som överger sin tro för något annat och sedan

återvänder till sin församling.

När människor under sitt liv tappar sin tro blir de ofta precis som den yngre sonen i

liknelsen. Det är oftast då, när man är mest nere, som man ropar efter Guds hjälp och

inser sitt misstag. Gud hör alltid när människor ber och tar emot de borttappade

mänskorna med öppen famn; om de själva vill. (Wentin, 1958, nr 12)

Liknelsen har också ett annat budskap som gäller den äldre sonen. Enligt Jeremias

(1965) finns den delen också med för att de människor som var kritiska till det Jesus

berättade skulle börja tänka och glädjas över att sonen kommit hem igen. Dessutom är

7

liknelsen en varning åt kristna att inte vara avundsjuka på dem som kommer till tro på

äldre dagar eller för att de får samma mottagande och belöning. (Möller, 1988 s.98)

3.3.2 Liknelsen om den barmhärtiga samariten

Liknelsen om den barmhärtiga samariten berättade Jesus när Han blev tillfrågad vem

vår ”nästa” är. Genom att berätta liknelsen förstod de som hörde på vad han menade. I

berättelsen berättar han om en man som gick från staden Jerusalem till Jeriko, en väg

som är ca 27 km lång. Under vägen råkade han ut för rövare som slog honom och

lämnade honom liggande där på vägen. Jesus tog en samarit som exempel när han

valde ut den som skulle hjälpa den slagna mannen. Samariterna var ett mycket hatat

folk, och samariten i berättelsen visade ändå osjälviskhet genom att hjälpa mannen

som råkat illa ut. (Jeremias 1965)

Genom tider som gått har många olika tolkningar av liknelsen uppstått. De olika

delarna av liknelsen kunde t.ex. tolkas skilt från varandra. Jerusalem representerar

himlen som mannen avföll från. Rövarna skulle vara djävulen och hans änglar och

den barmhärtiga samariten skulle vara Jesus själv. Andra menar att man genom en

sådan tolkning inte skulle närma sig det andliga budskapet alls och att frågan som

föregick liknelsen inte blir besvarad. (Drane, 1979)

Genom denna liknelse ville Jesus få fram kärleksbudet: Du skall älska Herren din Gud

över allting, och din nästa såsom dig själv. I sin undervisning genom denna liknelse

får han fram att vi alltid skall behandla andra mänskor som vår nästa och vara beredda

att hjälpa när helst någon annan behöver vår hjälp.(Drane, 1979) Jesus ville säga att

det inte har någon betydelse vilket yrke vi har eller vad vi tror oss vara; det viktigaste

är hur vi handlar mot varandra (Möller, 1988 s.91).

3.3.3 Liknelsen om såningsmannen

Många av de som lyssnade på Jesus var jordbrukare. Därför använde Jesus i sina tal

ofta exempel från deras vardag. Denna liknelse förklaras av Möller (1988) att om

någon inte förstår Guds ord som har såtts i hans hjärta är det som den säd som såddes

vid vägen. Då äter fåglarna upp det vilket betyder att det onda kommer och äter upp

8

det goda. Att en del föll på stengrund representerar de människor som hör ordet och

tar emot det med glädje. De här människorna överger dock sin kristendom när de

hamnar i svåra situationer som gäller deras tro. Den säd som föll bland törnen

motsvara de människor som hör ordet men kväver det med saker som finns i världen.

Men den säd som faller i god jord är de människor som hör och förstår ordet och

också gör efter det. (Möller, 1988 s.48) Om vi fokuserar på själva såningsmannen

kan vi undra varför sådden föll på så många olika ställen. Vi kan också undra om han

inte upplevde det misslyckat när han bara fick god säd på ett av de fyra ställen som

säden föll på. Guds arbete i världen kan liknas vid just detta. Han arbetar över hela

världen och försöker få mänskor till sig men lyckas inte alltid. Ändå är han full av

kärlek och orkar fortsättningsvis arbeta.( Jeremias, 1965 s.60-61)

9

4 Presentation av undersökningenI detta kapitel kommer vi att beskriva syftet för vår undersökning (avsnitt 4.1), vilken

metod vi har använt (avsnitt 4.2), vem vi undersökt (avsnitt 4.3) och vilken metod vi

har använt (avsnitt 4.4)

4.1 Syfte och forskningsfrågaSyftet med vår undersökning är att få fram hur barn förstår budskapet i Jesu liknelse

om den förlorade sonen. Forskningsfrågor som ligger till grund för vår undersökning

är:

Förstår barn skillnad mellan andligt och världsligt budskap?

4.3 MetodVi har valt att ha en kvalitativ forskningsansats som grund för studierna och ett

induktivt arbetssätt. Det betyder att vi samlat in datamaterial och utgående från det

analyserat och tolkat oss fram till de resultat vi fått och som presenteras i kapitel fem.

Vi har valt att undersöka hur barn uppfattar budskapet i Jesu liknelser. Som

undersökningsmaterial har vi valt liknelsen om den förlorade sonen (Bibel för barn,

1995). (Bilaga 1) Vi valde den texten för att texten är lättläst och skriven för barn. Vi

valde den liknelsen för att vi tycker att den innehåller många olika budskap som

eleverna kan ta till sig och förstå.

4.3 UndersökningsgrupperSom undersökningsgrupper valde vi 37 elever i åldern 7-9 år. Eleverna valdes

slumpmässigt ut i både Österbotten och Syd-västra Finland. Vi valde elever ur lägre

klasser p g a att de inte har blivit i så hög grad påverkade av skolans

religionsundervisning. Kraven för klasserna var att de inte har tangerat den valda

liknelsen men dock behandlat Nya Testamentet.

10

4.4 GenomförandeVi började med att fråga eleverna om de visste vad ordet liknelse betyder. På den

frågan fick vi många olika förslag var av det mest framträdande var likheter mellan

personer. Några elever anade att det hade något med religion att göra. (Se bilaga 2)

Själva materialet presenterade vi genom att läsa upp liknelsen för barnen. Efteråt

repeterade vi vad liknelsen handlade om och förklarade svåra ord. Även om texten är

skriven för barn finns det några svåra ord t.ex. gödkalv. Vi diskuterade med eleverna

för att ge dem en så bra grund som möjligt inför uppgiften. Som metod för att

undersöka vårt problem använde vi oss av barns teckningar. Tolkningen av

teckningarna gjorde vi som en innehållsanalys. Eleverna fick berätta om vad de hade

ritat och med hjälp av sina teckningar kunde de lättare förklara sina tankar.

För de elever som hade svårigheter med att komma igång gav vi individuell

handledning genom dessa punkter:

a) Repetera berättelsen

b) Rita sagan

c) Relatera till motsvarande situation som du varit med om

d) Konkretisera genom att ta rollen som fadern, sonen eller brodern

Få elever behövde denna hjälp. Genom att använda dessa handledningstyper kunde

också de svaga eleverna delta i undersökningen.

11

5 ResultatI detta kapitel redogör vi resultaten av vår undersökning

Utifrån barnens teckningar gjorde vi fyra olika kategorier. Vi grundade dessa

kategorier utgående från vad barnen har tecknat och berättat. De tre första

kategorierna innehåller sådana teckningar som inte har någon koppling till själva

liknelsen. Den fjärde kategorin innehåller teckningar som är direkt kopplade till sagan

i liknelsen.

Kategori 1 – Ingen direkt koppling till liknelsens budskap

I den först gruppen finns det teckningar som inte har någon direkt koppling till

liknelsens innehåll och budskap. Eleverna i denna grupp hade svårt att komma igång

och gavs därför extra handledning. Vissa barn hade ingen egentlig aning om vad

berättelsen handlade om. Därför finns det flera teckningar där eleverna har hittat på

eller kopierat av andra elever. I gruppen finns det fem elever varav tre är pojkar och

två flickor. Två av pojkarna och en flicka är nio år gamla. Den andra flickan är åtta år

och en pojke är sju år gammal.

Bild 1. Flicka 8 år. Plockar blommor på en äng

Kategori 2 – Förlåtelsens budskap i centrum

12

Teckningarna i den andra gruppen sätter förlåtelsens budskap i centrum. Barnen har

dessutom relaterat till familjesituationer, t.ex. mellan syskon och föräldrar-barn, även

om ingen extra handledning gavs. Det beror troligtvis på att berättelsen handlar om en

far som har två söner. Eleverna i denna grupp kom bra igång och ritade självständigt.

Gruppen består av åtta elever varav fem är pojkar och tre är flickor. Två pojkar och en

flicka är nio år gamla. Resten är åtta år gamla.

Bild 2. Pojke 8år. Krossat mammas vas. Säger förlåt.

Kategori 3- Förlåtelse i vardagssituationer

Barnen i tredje gruppen har också ritat bilder som handlar om att förlåta. Men denna

grupp har inte relaterat till speciella familjesituationer. De har istället sett sambandet

mellan berättelsen och vardagssituationer, t.ex. mellan vänner och ritade figurer.

Därför tycker vi att barnen i denna grupp förstått liknelsens budskap bäst. Kategorin

består av sex elever varav fem pojkar och en flicka. Fyra pojkar är åtta år och de två

andra eleverna är nio år.

Bild 3. Pojke 9 år. En höna stal ägg från en höna och säger förlåt.

Kategori 4 – Bilder ur liknelsens saga

13

Den fjärde kategorin skiljer sig från de tre övriga genom att teckningarna här är

bibliska. Vi har delat in kategorin i tre mindre grupper. Det beror på att alla

teckningar förställer tre olika händelser ur liknelsens saga.

a) Den första gruppens teckningar föreställer den yngre sonen när han vaktar

grisar. Barnen har tilltalats av budskapet när sonen märker att han har gjort fel

mot Gud och sin far. I gruppen finns det två flickor som är åtta år gamla och

en pojke som är sju år.

Bild 4. Flicka 8 år. Ritat ur berättelsen när pojken

skall fara hem: Gud hjälper oss alltid.

b) Barnen i den andra gruppen har ritat teckningar av den avundsjuka brodern.

Budskapet är att ”Alla är någon gång avundsjuk” och ”Vi skall inte vara avundsjuka

(citat av elever). I gruppen finns det en flicka och två pojkar. Alla är nio år gamla.

Bild 5. Pojke 9 år. Budskap: Man skall inte vara avundsjuk.

14

b) Den sista gruppen har tecknat bilder av den förlorade sonens hemkomst och

den fest som fadern ställde till. Budskapet är att vi skall förlåta varandra. Det

var också viktigt för barnen att sonen inte övergivit sin far och att de också

skulle ställa till fest om någon kär person skulle ha varit länge borta. Denna

grupp var störst och består av tolv elever varav fem pojkar och sju flickor. I

denna grupp finns alla åldrar representerade.

Bild 6. Flicka 9 år. Budskap: när någon varit länge borta

kan man inte låta bli att bry sig om.

6 Sammanfattande diskussion

15

I detta kapitel diskuterar vi resultaten från undersökningen. I avsnitt 6.1 diskuterar vi

resultaten av själva undersökningen. I avsnitt 6.2 utgår vi från de problemställningar

som låg till grund för undersökningen.

6.1 ResultatdiskussionNär vi gått igenom våra resultat kan vi konstatera att barn till viss del kan tillgodogöra

sig budskap ur liknelser. Vi kan också konstatera att de fyra kategorier som vi delat in

våra resultat i, överensstämmer med två av de tre kategorier som Westling och

Pettersson (1973) hittat när det gäller att tolka liknelser. Det är den episka och den

etiska kategorin som vi tycker att passar in på vår indelning. Den episka eller

berättande tolkningen skulle vi tillskriva vår fjärde kategori, där barnen fastnat för

själva sagan i liknelsen. Den etiska tolkningen passar in på den andra och tredje

kategorin p g a att barnen i dessa kategorier har hittat någon form av etiskt budskap. I

båda kategorierna har eleverna fastnat för förlåtelsens budskap och relaterat till olika

situationer.

Objektiviteten när vi gjorde vår undersökning var väldigt viktig för oss. Genom att vi

utförde vår undersökning efter att väl ha tänkt igenom hur vi vill göra, så gav vi inte

några ledtrådar till vilka budskap som liknelsen innehåller.

6.2 Diskussion kring problemställningenI våra problemställningar utgick vi från om barnen vet skillnad mellan andligt och

världsligt budskap. När det gäller problemställningen kan vi konstatera att ingen av

respondenterna har relaterat till budskapet att fadern skulle föreställa Gud och sönerna

föreställer oss mänskor. I stället har barnen fastnat för olika delbudskap i liknelsen.

Därför drar vi slutsatsen att barn har svårt att dra paralleller mellan det andliga och

världsliga budskapet i berättelsen.

6.3Metoddiskussion

16

I vår undersökning ville vi också ta reda på om barn vet vad ordet liknelse betyder.

När det gäller vad barn vet om ordet liknelse kunde vi konstatera att själva ordet

liknelse inte var speciellt bekant. De förslag som barnen gav finns som en tankekarta

på bilaga två. Det som de flesta barnen associerade till när vi nämnde ordet liknelse

var att mänskor liknar varandra till utseende. Några relaterade till Gud, religion,

likhet, Jesu lärjungar och berättelse. När vi sedan förklarade vad ordet betyder förstod

flera vad det var frågan om och kände igen ordet.

När vi läst igenom liknelsen för barnen, gick vi igenom svåra ord som kom fram. På

förhand hade vi valt ut ord som kunde vara svåra för barn och tagit reda på tolkningar

av dessa ord. Som exempel kan vi nämna ordet `gödkalv´ som finns i texten. Vi

frågade barnen om de vet vad ordet betyder. Om barnen inte visste ordets betydelse

förklarade vi det för dem. Vi kunde konstatera att barnen förstår helheten av en

berättelse även om de har svårt att förstå enskilda ord i texten.

17

LITTERATURFÖRTECKNING

Sundemo, H. (1970). Faktaordbok till Bibeln. Gummessons Förlag AB

Fallköping

Illustrerad Bibelhandbok, (1977). EFS-förlaget, Stockholm

Översättning från Handbook to the Bible av David och Pat Alexander

Westling, G. Pettersson, S. (1973) Barn och religionskunskap. En bok om barn och

undervisning med utgångspunkt från arbetet i religionskunskap på grundskolans

mellanstadium.

Jeremias, J. (1965). Jesu liknelser. Tryckmans, Stockholm

Drane, J. (1979). Jesus och de fyra evangelierna. England 1979, översättning

Stockholm 1980.

Tamminen, K. & Laulikki, V. (1986). Undervisa i religion. Gummerssons,

Jyväskylä. (Översatt från finskans Miten opetan uskontoa)

Möller, L. (1988). Vertauksia ja kuvia evankeliumeissa. EFS-förlaget, Uppsala

(Översatt från svenska Liknelser och bilder i de fyra evangelierna)

Wentin, E. (1958) Zions missionstidning nr.12

18

Bilaga 1

19

Bilaga 2

20

InnehållSid

1 Inledning 1

1.1Val av ämne och bakgrund 1

1.2 Syfte 1

1.3 Disposition och uppläggning 1

2 Liknelser 2

2.1Vad är en liknelse? 2

2.2 Exempel på liknelser 3

3 Hur tolka liknelser 5

3.1 Teologiskt perspektiv 5

3.2 Barns sätt att tolka liknelser 6

3.3 Förslag till hur olika liknelser kan tolkas 7

3.3.1 Den förlorade sonen 7

3.3.2 Barmhärtiga samariten 8

3.3.3 Såningsmannen 9

4 Den empiriska undersökningen 10

4.1 Syfte och forskningsfrågor 10

4.2 Metod 10

4.3 Undersökningsgrupper 10

4.4 Genomförande 11

5 Resultat 12

6 Diskussion 16

6.1 Resultatdiskussion 16

6.2 Diskussion kring problemställningen 16

6.3 Metoddiskussion 17

Litteratur

Bilagor

21