100 år av utbildning, utveckling och forskning för god omvårdnad

8 MARS 2010 100 ÅR 1

Esther föddes11 VECKORför tidigt

AV UTBILDNING, UTVECKLING OCHFORSKNING FÖR GOD OMVÅRDNAD

100år

ULRIKA ALLTIDPÅ SPRÅNG I LIVETS TJÄNST | 12

WEBSTÖDHJÄLPER ANHÖRIGA | 4

GLÄDJE I DÖDENS VÄNTRUM | 15

Hud-mot-hud-vård ger bättre start för de allra minsta

Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet 8 mars 2010

Hela denna bilaga är en annons från Svensk sjuksköterskeförening


2 100 ÅR 8 MARS 2010

Tidningen är en annonsbilaga från Svensk Sjuksköterskeförening, www.swenurse.se. Utgivning med Svenska Dagbladet 8/3 2010. ►Projektledare: Roger Nydahl tel: 0760-517 301 ►Produktionsansvarig: Mårten Gudmundhs/Impacta ► Redaktör: Anna Clara Laajoki/Impacta ►Grafi sk form: Marie Pettersson/Impacta ►Repro: Bildrepro Stockholm AB Tryck: V-tab

Good News Scandinavia AB gör kundtidningar, bilagor och tematidningar för organisationer, föreningar, kommuner och företag i Norden.Behöver ni en tidning? Ring Per Hånberg, tel 0760-517 300 eller maila [email protected]

Omslagsfoto: Mårten Gudmundhs

vensk sjuksköterskeförening fi rar i dagarna sitt 100-årsjubileum och det ger anledning till både fest och eft ertanke. Med perspektivet 100 år är det lätt att se att det skett en enorm utveckling i vården och av sjuksköterskans profession. Oänd-ligt många sjuksköterskor har under årens

lopp bidragit till nytänkande och ökad kunskap om omvårdnad.

Sjuksköterskor har ansvar att följa utvecklingen inom hälso- och sjukvårdens område. Vi har också ett professionellt ansvar att tillgodogöra oss ny kunskap inom det egna ämnesområdet. Meningen med detta ansvar är inte att vi ska förkovra oss för egen vinnings skull, utan det är en förutsättning för att kunna leda och ge den bästa patientnära omvårdnaden. Det är därför nödvändigt att arbetsgivarna inser behovet av att sjuksköterskor fortbildar sig. Först när kunskapen fi nns uppdaterad och kompetensen tillgänglig ökar möjligheterna att bedriva en god, säker, trygg och ef-fektiv omvårdnad.

Om sjuksköterskan i sin yrkesutövning möter missförhållanden som drabbar patienter oavsett om de beror på besparingar, dålig organisation, dålig miljö eller bristande kompetens är hon eller han skyldig att agera. Det etiska ansvaret innebär inte bara ett ansvar för eget handlande utan även för den vård samhället erbjuder och för vårdens kvalitet.

Alla patienter har rätt att känner sig trygga och de ska inte utsättas för risker och misstag. Patienternas ställ-ning i vården måste stärkas och för att arbetet med deras säkerhet ska avancera måste kunskapen om hur patienter och närstående ska bli aktivt involverade öka. Patienter kan själv undvika risker och förebygga genom att observera, påminna och ifrågasätta. För att de ska kunna vara aktivt involverade och delaktiga i sin egen vård behöver det fi nnas en förtroendefull relation mellan dem och vårdarna.

Omvårdnadsämnets utveckling i Sverige speglas i

min egen historia. Jag utbildades till sjuk-sköterska under en tid när sjuksköterskans uppgift var att ”assistera läkaren”. Vi var läkaras-sistenter i ett yrke vars kunskap i huvudsak traderades. Jag var verksam sjuksköterska under den tid yrket utvecklades till en självständig profession. Jag påbörjade mina forskarstudier när det inte fanns en egen in-stitution för ämnet och har haft förmånen att vara med och utveckla evidens-baserad omvårdnad i Sverige.

Idag har jag förtroendet att leda Svensk sjuksköterske-förening in i ett nytt århundrade. Svensk sjuksköter-skeförening värnar vårdens kvalitet genom att arbeta med frågor som rör sjuksköterskors utbildning och omvårdnadsforskningens innehåll. Svensk sjukskö-terskeförening är idag en organisation att räkna med. En stark organisation med 53 specialistsektioner och nätverk som ger ut tidskrift en Omvårdnadsmaga-sinet och har ett helt underbart Sjuksköterskornas Hus i Stockholm. En organisation med många 100 år framför sig och som jag är glad och lycklig över att få vara del av.

Ania WillmanOrdförande i Svensk sjuksköterskeföreningProfessor i Vårdvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola

100-års jubileum – anledning till både fest och eft ertanke

S

På Spenshult kan du som är reumatiker få specialistvård inom

Reumakirurgi

Reumatologi

Reumarehabilitering och smärtrehabilitering

Som patient betalar du samma avgift som i ditt egna landsting. Kontakta oss på telefon 035-263 50 00 eller besök vår hemsida www.spenshult.se så får du veta mer om hur vi kan hjälpa dig.

Detta är inget vanligt sjukhus!

313 92 Oskarström E-post: [email protected] www.spenshult.se

INLEDNING

Ania Willman blickar bakåt – och framåt.

Med Lust & Kunskap fi ras de 100 åren■ Den 11-12 mars 2010 inleder Svensk sjuksköterskefören-ing sitt 100-årsfi ran-de med konferensen Lust & Kunskap. Ett 90-tal medverkande presenterar aktuell och pågående omvårdnadsforskning och utveck-lingsarbeten. Till City Conference Center i Stockholm kommer 1250 sjuksköterskor.

Inbjuden gästtalare är Jan Elias-son, särskild rådgivare till FN:s ge-neralsekreterare och före detta ord-förande i FN:s generalförsamling. Jan Eliasson har djupt engagemang i frågor kring mänskliga rättigheter, konfl iktlösning, klimat-, hälso-, fat-tigdoms- och miljöfrågor. Han talar på temat Global hälsa och välfärd i perspektivet av klimatförändringar och socioekonomisk utveckling.

Estetiken och konst är viktigt när sjuksköterskor träff as. På kvällen får deltagarna njuta av konsert med Sofi a Karlsson, känd och nu senast Grammisbelönad vissångerska.

Ett par intensiva konferensdagar avslutas med stor Jubileumsban-kett i Stockholms Stadshus där bland annat sjuksköterskekören Nightingale´s för första gången framträder under ledning av körle-daren Karin Inde. Under mer än 40 år, på 1920- 1950 talet hade Svensk sjuksköterskeförening en känd kör som uppträdde vid konserter, på vårdinrättningar och i kyrkor. Vidare kommer de 900 gästerna att få uppleva varieté och annan spek-takulär underhållning som vi inte redan här vill avslöja.

I SAMARBETE MED

8 MARS 2010 100 ÅR 3


Satsning på säkrare vård har sparat mer än 200 livMånga patienter skadas i onödan i vården. Under-sökningar visar att nästan var ti-onde patient på sjukhus har en vårdskada som ibland kan vara livshotande.Därför driver alla landsting och regioner tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting sedan två år en satsning för ökad patient-säkerhet. Målet är att minska lidandet och vårdskadorna både genom att skapa en säkrare organisation och ständigt förbättra sättet att arbeta.

Resultaten har kommit snabbt. Under satsningens gång har drygt 40 000 perso-ner färre drabbats av en vård-relaterad infektion, vilket be-tyder att omkring 200 liv har sparats. Dessutom frigörs 1,3 miljarder kronor till annan vård. Det fi nns dock fortfa-rande mycket att göra för att förbättra patientsäkerheten.

Det är viktigt att vi menar samma sak när vi talar om säker vård. Begreppet har inte en konkret innebörd för alla.

SPRITFLASKOR I VARENDA KIOSKPatientsäkerhet defi nieras som skydd mot vårdskador. Ordet fi ck ett mer påtagligt innehåll för gemene man när den nya infl uensan drog in över Sverige. Med ens ham-nade spritdesinfektion i fo-kus och varenda kiosk sålde spritfl askor. Debatten om hur överanvändning av anti-biotika hotar möjligheterna till vård och behandling har också bidragit till att lyfta frågan om patientsäkerhet ut från vårdinrättningar till folks samtal och köksbord.

Reaktionerna på infl uen-san och debatten om anti-biotika ger patientsäkerheten ett ansikte och visar hur at-tityder till säkerhet i vården förändras. Framför allt har

det visat hur viktigt det är att agera innan någonting har hänt.

Patientsäkerhetens funda-ment är att vård och behand-ling har en bevisad, positiv effekt. Men det handlar lika mycket om att vårdpersonal måste hitta bra arbetssätt med patienter och brukare för att tillsammans göra vår-

den säkrare och minska det onödiga lidande som vård-skador orsakar.

Men ytterst gäller att led-ningen tar sitt ansvar. An-svariga politiker och tjäns-temän som ställer krav på en säkrare vård och följer upp resultaten bidrar till att öka patientsäkerheten.

Uppföljningar kräver mät-

ningar. Därför tog SKL initi-ativet till nationella mätning-ar av infektioner som uppstår i vården. Flera mätningar har gjorts och de vårdrelaterade infektionerna på landets sjukhus har minskat för varje mätning.

En annan del av sats-ningen är mer inriktad mot förbättringsarbete. Under 2009 drev SKL ett projekt med grupper som började mäta sina resultat och på ett systematiskt sätt förbättra dem. Där lagarbetet i grup-pen fungerade väl, där kom också de positiva resultaten snabbt. Säkerheten för pa-tienterna blev bättre i alla grupper som deltog.

Förutom vårdrelaterade

infektioner har tre andra vanliga orsaker till vårdska-dor prioriterats i satsningen: fall och fallskador, trycksår och läkemedelsfel i vården. Dessa tre områden är särskilt viktiga när det gäller vården av sjuka äldre.

Ett genomgående tema för hela satsningen är foku-seringen på handhygien och klädregler i vården. Vårdper-sonalens långärmade kläder, klockor och ringar måste försvinna helt från vården. Att vara noga med och följa reglerna för handhygien kan stoppa spridningen av infek-tioner i alla vårdens miljöer.

DEN SÄKRASTE VÅRDEN I VÄRLDENDär står vi. Nu är det dags att ta ytterligare ett steg mot en säkrare vård.

Vår vision är att skapa den säkraste vården i världen. Det är ett långsiktigt arbete, som kräver stor uthållighet i en verklighet som ständigt förändras.

Om vården ska bli säk-rare måste patienterna kunna medverka på ett mer aktivt sett än i dag. Patienterna är experter på sin egen hälsa och har också de starkaste drivkrafterna att motverka risker. Patienter som känner att de får medverka i sin vård blir också mer motiverade att följa behandling och ordina-tion. Båda parter har därför mycket att vinna på att pa-tienternas engagemang och kunskap tas bättre tillvara.

SKL ska framöver samar-beta med fl er organisationer och myndigheter. Två skäl är att mer effektivt sprida de goda erfarenheterna och få fl er inom vården att arbeta med patientsäkerhet. Med fl er som drar åt samma håll ökar möjligheterna att göra vården säkrare.

Under 2010 utvidgas sats-ningen på patientsäkerhet till kommuner och landstingens primärvård samtidigt som vi fortfarande stödjer sjuk-husens arbete. Vi kommer särskilt att inrikta oss på om-vårdnaden av äldre som till stor del fi nns i kommunernas äldreomsorg och primärvård.

”Patientsäkerheten fi ck ett ansikte när den nya infl uensan drog in över Sverige och var-enda kiosk sålde spritfl askor.”

Om vården ska bli säkrare måste patienterna mer än i dag kunna medverka i sin egen vård. Båda parter har mycket att vinna på att patienternas engagemang och kunskap bättre tas tillvara.

Hornsgatan 20 Stockholm. Telefon: 08-452 70 00.

E-post: [email protected]/patientsakerhet

Patientsäkerhetsgruppen på SKL: Eva Estling, Sonia Wallin, Petra Hasselqvist, Simon Lefvert


4 100 ÅR 8 MARS 2010

Forskningsprojektet PS Young Support undersöker om ett internetbaserat stöd kan hjälpa unga människor som har någon närstående, en vän eller familjemedlem, som mår psykiskt dåligt.

Den psykiska ohälsan bland unga är stor och växande. Många unga lever med en närstående som mår psykiskt dåligt och mår därför själva dåligt. För att nå och hjälpa dessa unga har en arbetsgrupp tagit fram ett forum på nätet.

Arbetsgruppen har bestått av unga till närstående med psykisk ohälsa, forskare, systemutvecklare och kom-munikatör. En testgrupp om 200 personer har använt webbplatsen. Nu analyserar forskarna enkätsvar hur de unga blivit hjälpta av internet-verktyget.

Hjälp till självhjälp–Vi tittar på hur livets ser ut för de unga som lever med en närstående

med psykisk ohälsa, säger sjuksköter-skan Lilas Ali, doktorand vid Göte-borgs universitet och en av forskarna.

De vanligaste hälsoproblemen hos den svenska befolkningen, jämsides med smärta i rörelseorganen, är psy-kisk ohälsa.

Många unga människor har en nära vän eller familjemedlem med psykiska problem.

Mörkertalet är stort men uppemot 300 000 unga människor kan leva nära en psykiskt sjuk människa.

Omkring 25 procent av de svenska kvinnorna och 15 procent av männen uppgav år 2006 att de hade psykiska besvär som ängslan, oro eller ångest. Det motsvarar ungefär 1,4 miljoner människor. Fler kvinnor än män lider av dessa besvär, i alla åldersgrupper.

Känner sig ensammaUngdomar som är i den situationen känner sig oft a ensamma. De bär en oerhört tung börda. Många har växt upp med missbrukande eller mano-depressiva föräldrar och tror att det är normalt.

I det här projektet vill man ta reda på om dessa unga personer får något stöd för egen del och i så fall vilket stöd som fungerar bra för dem.

Ungdomarna eft erfrågar mer stöd både för sig själva och för sina när-stående. Blir de närstående hjälpta så lyft s bördan bort från de unga.

Forskningen vid Vårdalinstitutet och inom projektet PS Young Sup-port vill bidra till bättre villkor och ett bättre liv för personer med långvarig psykisk sjukdom. Målsättningen är att stärka möjligheterna till delaktig-het för utsatta personer och grupper.

Ett bra stöd ska kunna öka de ungas förutsättningar att må bra och klara av sin livssituation.

Prisbelönt forskningLilas Alis forskning belönades i no-vember med ett yngre doktorandsti-pendium på 30 000 kronor av Svensk sjuksköterskeförening.

Projektet gick även till fi nal i täv-lingen ”Sjukvårdens IT-pris 2009” i kategorin Årets idé.

Lilas Alis projekt knyter väl an till Svensk sjuksköterskeförenings prio-

riterade områden psykisk hälsa, barn och unga vuxnas hälsa, närståendes behov och situation i vård och om-sorg samt informations- och kom-munikationsteknologin i vården.

Webstöd testas somstöd för unga närstående

«Vi hoppas att webbstödet ska drivas vidare och bli tillgängligt för alla ungdo-mar i landet, säger doktorand Lilas Ali.

Unga närstående till människor med psykisk ohälsa får nu hjälp att hantera sin egen situation med ett webbaserat stödprogram. Foto: Istockphoto.com

Under Svensk sjuksköterske-förenings jubileumsår 2010 kommer de hundra åren att uppmärksammas på olika sätt. Den 30 mars till den 11 april öppnar Historiska museet sina portar för en utställning i Lejongången. Temat är Svensk sjuksköterskeförening - 100 år av utbildning, utveckling och forskning för god omvårdnad.

Den 30 mars är det vernissage och utställningen öppnas av Svensk sjuk-

sköterskeförenings ordförande Ania Willman klockan 14.00. På eft ermid-dagen den 31 mars klockan 14.00 ta-lar journalisten och författaren Åsa Moberg Boije om ”den första sjuk-sköterskan” Florence Nightingale utifrån boken Hon var ingen Floren-ce Nightingale – Människan bakom myten, Natur & Kultur.

De sjuksköterskor som för 100 år sedan bildade Svensk sjuksköterske-förening var starkt infl uerade av Flo-rence Nightingale, vars minne också uppmärksammas i år eft ersom det är 100 år sedan hon dog.

Klockan 15.00 samma dag kan be-sökarna på museet lyssna till Anna

Götlind, historieprofessor vid Hög-skolan Dalarna och som skrivit ju-bileumsboken Svensk sjuksköterske-förening – Bilder av sjuksköterskan, utgiven på Gothia förlag i år.

Att arbeta hälsofrämjande och fö-rebygga ohälsa är dagens sjuksköter-skors främsta uppdrag. Under ett par eft ermiddagar bjuder föreningen in museets besökare till ett Hälsotorg också i anslutning till Lejongången. Besökarna kan då få sitt blodtryck kontrollerat och råd och tips hur man kan sluta röka.

Riskbruk av alkohol kommer också att tas upp liksom risker med övervikt. Hälsosamtal används allt

mer av distriktssköterskor i primär-vården. Exempel på ett sådant hälo-samtal med personer 75 år och uppåt kommer att ges.

– Välkommen till en eft ermiddag med Svensk sjuksköterskeförening på Historiska museet! Ta gärna med familjen och andra nära och kära på ett påskbesök. Utställningen har öp-pet påskdagen och annandag påsk men då lovar vi inget hälsosamtal, säger Gerthrud Östlinder från för-eningen.

Fotnot: Följ informationen på Svensk sjuksköterskeförenings hemsida www.swenurse.se

Svensk sjuksköterskeförening på Historiska museet

8 MARS 2010 100 ÅR 5


■ Eft er svininfl uensans intåg fi nns en mätbar minskning av smittsprid-ningar, både i samhället i stort och inom vården.

Skälet är att hygienen har förbätt-rats. Satsningen inom vården på att tvätta och sprita händerna har pågått ett par år, men med svininfl uensan har handspritandet ökat – och där-med har också smittspridningen minskat.

Det är något som Smittskyddsin-stitutet gläds över.

– Med god handhygien kommer vi långt i kampen mot resistenta bak-

terier, anser Kerstin Mannerquist, rikshygiensjuksköterska.

Satsningen på hygien är oerhört viktig för att kunna minska använ-dandet av antibiotika. I dag överan-vänds antibiotika världen över och leder till att livsfarliga bakterier blir resistenta mot behandlingen.

Situationen är så allvarlig att sjuk-vården riskerar att slås ut inom 20 år om inte kraft fulla åtgärder sätts in, berättar Mannerquist.

En så enkel sak som att hålla hän-derna rena är en satsning åt helt rätt håll, menar hon.

Riskbrukssamtal ska minska alkoholfarorEn miljon svenskar dricker skadligt mycket alkohol, en tredjedel är beroende. Nästan 385 000 barn växer upp i risk-brukarmiljöer med ökad risk att fara illa.

Ändå är det bland det svåras-te som fi nns för sjukvården att prata om den svenska heliga kon – rätten att dricka alkohol.Med ett nytt begrepp och mas-siv utbildning ska nu alkohol-samtalen öka.

Satsningen som går under benäm-ningen Riskbruksprojektet har på-gått i fyra år och har redan utbildat smått osannolika 60 procent av läka-re, sjuksköterskor och barnmorskor inom primärvården.

Det är sedan länge känt att enkla frågor och rådgivning om alkohol är några av de mest eff ektiva åtgärderna över huvud taget inom sjukvården.

Fler än annars minskar sin alkohol-konsumtion till ofarliga nivåer. Risk-bruksprojektets uppgift är att stimu-lera utvecklingen av sådana insatser inom primärvården och företagshäl-sovården. Målet med Riskbrukspro-jektet är att frågan om alkohol ska bli

självklar i vardagssjukvården på samma sätt som tobaken är det idag.

En exempel på målformulering med projektet är att det ska bli be-tydligt vanligare att medelåders män med högt blodtryck får ordinationen att halvera sin alkoholkonsumtion

under en tid innan man bestämmer sig för att sätta in en blodtryckssän-kande medicin.

Riskbruk skadligtBegreppet ”riskbruk” är den stora skillnaden för samtalen. Med risk-bruk menas alkoholkonsumtion som är eller kan bli skadligt.

Som ett grovhuggen måttstock för riskfyllt drickande använder projek-tet att män inte ska dricka mer än två standardglas och kvinnor ett till ett och ett halvt standardglas alkohol per dag.

Ett standardglas motsvarar 12 cen-tiliter vin, 33 centiliter starköl eller 4 centiliter sprit.

Allt berusningsdrickande innebär en medicinsk risk.

Fyra standardglas för kvinnor och fem för män vid ett och samma till-fälle räknas som berusningsdrick-ande.

Riskbruk är enligt schablonen ock-så alkoholkonsumtion under gravi-ditet, i trafi k och i arbetsliv.

Med hjälp av begreppet «riskbruk» för vården nu samtal om alkoholkonsumtion.

I vår är valet lätt :-)Speciellt för dig som är sjuksköterska. Du kan nämligen välja att arbeta för oss antingen i Sverige eller Norge. Oavsett vilket så är vi måna om din trivsel och erbjuder såväl konsultträffar som friskvårdsbidrag. Har du dess-utom möjlighet att arbeta minst 15 dagar för oss i sommar, så bjuder vi på en spa-helg på Loka Brunn.

Mejla ditt namn och telefonnummer till [email protected] eller [email protected] Du kan också ringa 08-555 656 40 eller +47 748 040 70 för mer information. Hör av dig snart, vi behöver just dig!

Jobba 15 dagar i sommar så bjuder vi på spa!

www.dedicare.se www.dedicare.no Förstärker vården med glädje

Minskad smittspridning eft er svininfl uensan


6 100 ÅR 8 MARS 2010

Sjuksköterskeutbildningar med bredd och kompetensErsta Sköndal högskola, Institutionen för vård-vetenskap, anordnar sjuksköterskeutbildningar och specialistutbildningar (Palliativ vård och Psykiatrisk vård).

Dessutom anordnas fristående kurser, forskar-utbildningskurser och magisterkurser. För sjuksköterskor som saknar behörighet i vårdvetenskap och/eller fördjupningsarbete kan individuella studiegångar anordnas.

Institutionen för vårdvetenskap har... Stockholms b sta l ge ög l rarkompetens Aktuell forskning

Goda vitsord har återkommande uttryckts från utv rderingar, studenter och verksamheter.

pplysningar kan l mnas av studiehandl ggare på tfn -

och studierektor på tfn - . tterligare information finns på hemsidan www.esh.se/sjukskoterska

Söker du informationom en ovanlig sjukdom?På Socialstyrelsens webbplats hittar du en omfattande kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser. Du kan också kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser vid Göteborgs universitet, som ansvarar för arbetet med Socialstyrelsens databas.

Ovanliga diagnoser är sjukdomar som finns hos högst hundra per-soner per miljon invånare och som leder till omfattande funktions-hinder. Databasen innehåller beskrivningar av över 250 diagnoser, och nya tillkommer kontinuerligt.

www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser [email protected] 031-786 55 90

NEONATALVÅRD

ör många av de föräld-rar som vårdar sitt barn på en nyföddhetsavdel-ning, har deras gravidi-tet hastigt avbrutits för att någon komplikation

har tillstött. Vissa barn föds eft er halva graviditeten. En del mammor har kanske inte hunnit få en synlig mage eller berättat för omgivningen, innan barnet är fött. Och plötsligt har man blivit förälder till ett litet barn, som har långt kvar till 1000- gramsklubben. Det lilla barnet vår-das i respirator och är uppkopplad till intensivvårdsutrustning. På neo-natalintensiven i Huddinge, ges för-äldrarna hela tiden tillträde till sina barn. Så fort de klarar sig utanför ku-vösen, får de vårdas hud mot hud hos sina föräldrar.

– All forskning visar att för tidigt födda barn mår bäst om de får vår-das hud mot hud med sina föräldrar säger Kristina Kokk, chefsjuksköter-ska. Även föräldrarna mår bättre av det.

Ingen förälder har förväntat sig att hamna på en neonatalavdelning med sin lilla bebis.

Hudnära vård ger Esther stöd

• Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge fi nns en av två neonatala intensivvårdsavdelningar i Stockholms region.

• I mars 2010 invigs första etappen av en intensiv-vårdsavdelning byggd för barnet och familjens behov. Där kommer alla föräld-rar kunna bo i enkelrum tillsammans med sina barn, även under intensivvårds-perioden. År 2011 kommer hela den nya avdelningen - Europas modernaste – att stå klar.

Små, små hjärtan som pumpar i små, pyttesmå bebisar som fortfarande egentligen skulle ligga kvar på tillväxt i mammas mage. Oro, glädje varvat med förtvivlan. Väl-kommen in till en av landets nyföddhetsavdelningar; Neonatala intensivvårdsavdelningen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge. Här är det lilla barnet och dess fa-milj i centrum, dygnet runt, 365 dagar om året. Vi får träff a lilla Esther, som egentligen inte skulle varit född ännu.

F FAKTA/ neonatal

8 MARS 2010 100 ÅR 7


Vi arbetar med händerna på ryggen. Det hand-lar om hjälp till självhjälp, säger Anna Stärke.

– Det är en oerhörd chock att få sin graviditet avbruten med en allt-för tidig förlossning, berättar barn-morskan Anna Stäke. Vi gör allt vi kan för att det ska vara så familjelikt och varmt för familjen som möjligt.

10 timmar om dygnetEsther skulle egentligen födas i bör-jan av april, men på grund av havan-deskapsförgift ning föddes hon redan 15 januari med ett akut kejsarsnitt. Hon hade då bara varit 29 veckor i mammas mage och vägde 890 gram. Hon var nere och vände på 830 gram men sedan de första tre dygnen i re-spirator vårdas hon hud mot hud på dagarna av sina föräldrar.

– Eft ersom vi har tre barn där hemma, försöker vi få livet för sys-konen att vara någorlunda normalt, samtidigt som vi är hos Esther un-gefär tio timmar per dygn, berättar mamma Anna Löwenhielm.

Föds man fl era månader för tidigt, kan de första dygnen handla om liv eller död.

När läget stabiliserats arbetar per-sonalen för att hjälpa föräldrarna att vårda sitt barn. Genom hudnära vård knyts banden starkare mellan föräld-rar och barn.

– Vi arbetar med händerna på ryg-gen. Det handlar om hjälp till själv-hjälp. Det är vårdens stora utmaning att ta emot alla föräldrar och invol-vera dem.

Familjecentrerad vård på neona-talavdelningar har utvecklats under det senaste årtiondet.

För en tiotal år sedan fi ck föräldrar till för tidigt födda barn bara komma på bestämda besökstider.

Familjecentrerad vård Lilla Esthers två tvillingsyskon, nu 8 år gamla föddes i vecka 32. Familjen bodde då i USA och där var det sjuk-huset som vårdade de förtidigt födda barnen.

– Vi fi ck komma och hälsa på, men i stort sett tog sjukhuset hand om dem tills vi fi ck hämta ut dem fyra veckor senare, berättar Anna Löwen-hielm.

Här i Sverige är föräldrarna ti-digt mycket mer delaktiga i vården vilket gör att det är lättare att knyta an känslomässigt till sitt barn och i slutändan få en kortare vårdtid.

– Jag tror inte att mina tvillingar hade legat kvar lika länge om de hade fötts här, säger Anna.

– Vi är så oerhört nöjda och tack-samma för vården och den fantastis-ka personalen här. Tänk att de kan ta alla olika människor! Den här vård-formen och personalen är den bästa, intygar Anna som gör sig beredd för dagens sista pass med Esther innan storasyskonen ska hämtas på skolan.

Hudnära vård av det lilla barnet innebär att barnet får ligga naket endast med blöja på sig mot föräldrarnas nakna hud. Barnet blir lugnare, gråter mindre och håller sin egen kroppstemperatur bättre.

”Jag tror inte att mina tvillingar hade legat kvar lika länge om de hade fötts här. Anna Löwenhielm.

Vid hudnära vård larmar inte övervaknings-apparaten lika oft a.

Bästa platsen på jorden! Vid mammas eller pappas hjärta. Esther Löwenhielm är född elva veckor för tidigt.


8 100 ÅR 8 MARS 2010

På mödravårdsmottag-ningen Mama Mia i Stock-holm kan du få ett MMS med dina ultraljudsbilder och videoklipp direkt till mobilen och din email. Tekniken gör detäven möjligt att skicka ul-traljud och röntgenbilder för en specialistbedömning över hela världen. Använd-ningen kan bli revolutione-rande tex för den fattigare delen av världen.

Alla pratar om den nya tjäns-ten. Och alla vill ha den.

President Obama och tid-ningar över hela världen har uppmärksammat den revolu-tionerade uppfi nningen från Åsa Wahlström på Mama Mia i Stockholm. Intresset är enormt stort världen över.

MOBIL INNAN FÖDSELNGenom tjänsten Mobile Baby kan blivande föräldrar få ul-traljudsbilder och videoclip direkt till mobilen som ett MMS. På blivande mam-mor görs oftast en eller fl era ultraljudsundersökningar, varifrån de blivande föräld-

rarna kan få bilder skickade till sig med samma innehåll och exakta skärpa som barn-morskorna och läkarna ser i ultraljudsrummet.

– Det handlar om att möta kundernas önskemål idag och i framtiden. Att få bil-derna direkt i mobilen eller via email kändes helt rätt, säger Åsa Wahlström, på Mama Mia som ligger bak-om idén.

I dagsläget fi nns tjänsten

bara här på Mama Mia i Stockholm. Men inom kort kommer vi ha den på alla våra kliniker och den kom-mer snart att lanseras över hela världen.

INVÄRTES VIA MOBILENAllt som undersöks med ultraljud eller röntgen är möjligt att skicka till mobi-len eller email med den här tekniken. Användningsmöj-ligheten av tjänsten är näs-tan hur stor som helst. I den fattigare delen av världen kommer mobila ultraljuds-enheter, som inte kräver el, innebära att doktorer ute i byarna kan skicka röntgen-bilder till specialister på sjukhus många mil bort för en ”second opinion”. Inom akutsjukvården, vid t.ex. en bilolycka, kommer patienten kunna få en bättre och snab-

bare vård. Ambulansperso-nalen kan då skicka bilder på tex osynliga invärtesskador direkt till den väntande per-sonalen på sjukhuset.

– Det är oerhört glädjande att vi kan vara med att bidra till förbättringen av vården tack vare Mobile Baby, säger Christina Wahlström, vd och ägare till Mama Mia mödra-vård.

ALLTID I FRONTLINJENDen privata mödravårdsmot-tagningen Mama Mia har sedan starten för 22 år sedan varit med och lett utveck-lingen inom mödravården. Mama Mia i Stockholm har vuxit till att bli Skandina-viens största privata kvinno och barnhälsomottagning.

De som arbetar på Mama Mia har alla lång yrkeserfa-

renhet och mycket hög spe-cialistkompetens. Allt fi nns under samma tak. Mamman och familjen följs från gra-viditeten och under hela bar-nets uppväxt. För oss är varje familj är unik, intygar Chris-tina Wahlström. Vi har alltid velat ligga i frontlinjen.

Tekniken för Mobile Baby är miljövänlig och patientsä-kerheten mycket hög efter-som den

skyddas med hjälp av fl era rutiner, till exempel använd-ning av lösenord, kryptering och anonymisering av pa-tientuppgifter.

Mama Mia har många planer inför framtiden. Man kommer bland annat att fortsätta utveckla liknande tekniska tjänster, mobila lös-ningar samt att ha ett eget förlossningssjukhus och BB.

HÄLSA & VÅRDS E K T I O N E N F Ö R H Ä L S A

Blekinge Tekniska Högskola erbjuder utbildningar inom vård- ochfolkhälsovetenskap.

• Sjuksköterskeprogram 180 hp(start höst- och vårtermin)

• Specialistsjuksköterskeprogram till distriktssköterska 75 hp(start hösttermin)

• Folkhälsovetenskap med inriktning mot samhällsplanering 180 hp (start hösttermin)

• Magisterutbildning i folkhälsovetenskap(start hösttermin)

• Masterutbildning i folkhälsovetenskap(start hösttermin)

• Magisterprogram i vårdvetenskap (start hösten 2011)

Dessutom ges fristående kurser inom ovanstående områden.

Anmälan senast den 15 april för start på höstterminen och den 15 oktober förstart på vårterminen. Anmälan via webben www.bth.se/hitta

För mer information kontakta:Monika Bergkvist, 0455-385403, [email protected] Pettersson, 0455-385466, [email protected]

Blekinge Tekniska Högskola 371 79 Karlskrona,Tel 0455-38 50 00 www.bth.se

Sjuksköterskeprogrammet är en av Högskolans mest populära utbildningar. På hösten ges det som campusutbildning, på våren som distansutbildning med studiegrupper i Gävle, Hudiksvall och Bollnäs.

Specialistsjuksköterske-programmet

inriktning mot distriktssköterska ges på campus på helfart

inriktning mot vård av äldre ges på halvfart

Genomförs som ett nätbaserat program i samverkan mellan Högskolan i Gävle, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Sophiahemmets högskola och Umeå universitet.

F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G

Som student kan du delta i vår spännande forskning inom bl.a. vård och omsorg av äldre och vård vid långvariga sjukdomstillstånd/besvär.

Läs mer på www.hig.se

Kunskap för framtiden vid Högskolan i Gävle

Mama Mia är först igen Se bebben direkt i mobilen

Tjänsten Mobile Baby är utvecklad av Great Connection tillsammans med Mama Mia.

www.mamamia.seTel: 08 - 506 490 00

Åsa Wahlström, IT Mama Mia. Christina Wahlström, grundare Mama Mia.

8 MARS 2010 100 ÅR 9


Vid Umeå universitet finns världsledande forskning inom flera områden. Vi erbjuder ett attraktivt utbud av utbildningar och goda studiemiljöer. Campus utgör en inspirerande miljö för de 4 000 anställda och 33 000 studenter som valt oss. För oss är det självklart att sträva efter jämställdhet och mångfald. Tillsammans står vi inför spännande utmaningar och stora möjligheter.

Medicinska fakulteten, som består av 13 institutioner och 2 centrumbildningar, ansvarar för utbildningar inom hela vårdområdet och har en omfattande forskning och forskarutbildning. Fakulteten har ca 3 000 studenter inom grundutbildningen och ca 450 forskarstuderande. Inom fakulteten arbetar ca 500 lärare/forskare och ungefär lika många anställda med tekniskt/admi-nistrativa arbetsuppgifter.

Umeå universitet söker...

Två postdoktorervid institutionen för omvårdnad

Vi söker en postdoktor för anställ-ning i projektet Personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom inom akutsjuk-vård, dnr 315-155-10.

För att lära oss mer om vad ett per-soncentrerat förhållningssätt innebär och betyder inom akutsjukvården så pågår ett forskningsprojekt vid institu-tionen för omvårdnad, Umeå univer-sitet. Projektet innebär att utveckla, implementera och studera effekter av en intervention innehållande riktlinjer för personcentrerad akutvård av äldre med kognitiv svikt.

Vi söker en postdoktor för anställning i projektet Familjefokuserad omvårdnad i form av hälsostöd-jande samtal dnr 315-158-10.

Projektet genomförs i två steg. Steg 1 – en pilotstudie: En interventions-grupp och en kontrollgrupp ingår med familjer där en familjemedlem är nyli-gen insjuknad i stroke och yngre än 65 år. Familjerna erbjuds hälsostöd-jande samtal som leds av forskare där familjens resurser och hälsa fokuseras. Innan och efter interventionen besva-rar familjerna ett antal instrument. Utifrån pilotstudiens resultat kommer sedan interventionen att modifieras innan steg 2 startar – en multicenter-studie med familjer med olika ohälso-/sjukdomstillstånd.

Huvudsakliga arbetsuppgifter utgörs av självständigt arbete i en forskar-grupp med familj, hälsopromotion och hälsoekonomi i fokus. I arbetet ingår att genomföra interventionen, samla

in data, analysera dessa kvantitativt och kvalitativt i samarbete med fors-kargruppen samt publicera resultaten i internationella referee bedömda tid-skrifter. Dessutom ingår att tillsam-mans med forskargruppen utveckla interventionen inför start av den stora multicenterstudien.

Anställningarna är på maximalt två år. Behörig att anställas som post-doktor är den som har avlagt dok-torsexamen, eller motsvarande, högst tre år före ansökningstidens utgång. Vi söker dig som har dokumenterat kunnande inom området omvård-nad och med erfarenhet av att arbeta både med kvantitativa och kvalitativa data. Publikationer i nya konstellatio-ner efter disputation och erfarenhet av självständigt planerande av veten-skapliga studier är meriterande. Även erhållna egna forskningsmedel är meri-terande. Placeringsort Umeå.

Närmare upplysningar lämnas av Professor PO Sandman, 090-786 92 55.

Ansökan ska innehålla:• Curriculum Vitae• en publikationsförteckning• en beskrivning av dina forskningsin-tressen och varför du är intresserad av tjänsten• en lista på de metoder du behärskar• minst två referenser

Facklig information lämnas av SACO, 090-786 51 53, SEKO civil, 090-786 52 96, samt ST, 090-786 54 31.

Handlingar som skickas elektroniskt ska vara i word- eller pdf-format. Söker du flera befattningar med olika diarie-nummer, måste du skicka en ansökan per befattning.

Din ansökan, märkt med respektive diarienummer ska vara inkommen till <[email protected]> eller till Umeå univer-sitet, Registrator, 901 87 Umeå, senast 2010-03-30.

Välkommen med din ansökan!

Jo, tyvärr.

Skador orsakade av vården beräknas kosta sex miljarder kronor om året. Sex miljarder som kan användas bättre.

Vi är över 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som målmedvetet arbetar för att förbättra vården utifrån dina behov. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. Med noll tolerans för vårdskador.

Sex miljarder skäl talar för att vi ska ha bättre villkor. www.vardforbundet.se

Lite vård kan väl aldrig skada?


10 100 ÅR 8 MARS 2010

Som vårdpersonal måste man bära med sig etiken i sitt hjärta. Vården handlar om etik, om ständiga etiska val och priorite-ringar. Det innebär respekt för varje individ för såväl patient, personal och anhörig. Det vik-tigaste och det svåraste.

Etik har alltid präglat sjukvården. Men på senare år har man synlig-gjort och konkretiserat begreppet och dess innebörd.

Varje gång man möter en männis-ka vare sig det är en patient, en när-stående eller en medarbetare så ställs man hela tiden inför etiska frågor.

– För oss som sjukvårdspersonal handlar det om att följa regler, nor-mer, värderingar och lagar, säger Ulla Backman, sjuksköterska på lungmot-tagningen vid Th orax Kärlmottag-ningen vid Karolinska Sjukhusset i Solna.

– Men det handlar minst lika mycket om att utveckla ett personligt förhållningssätt.

VardagsetikEtt sätt att defi niera etik är det sätt på vilket vi bemöter våra medmännis-kor och vår omvärld.

– Ett konkret exempel kan vara att vi ibland har för få läkare. Då ham-nar vi som sjuksköterskor i både ett medicinskt och etiskt dilemma. Då är det extra viktigt att som sjukskö-terska dokumentera att du gjort allt för att hjälpa patienten.

Gyllene regel för etik på KSFör de fl esta av oss är etiken som ett livsnödvändigt måste i det dagliga livet.

Vardagsetiska frågor kan vara: Hur ska jag relatera till denna män-niska och möta hennes behov på

bästa sätt? Hur stort är mitt ansvar för min medmänniska? Vad får mina handlingar för konsekvenser för min nästa?

Inom vården strävar man alltid eft er en helhetssyn på patienten. Ka-rolinska Sjukhusets gyllene regel för personalen kanske först ter sig tvärt

emot hur vissa av oss blivit uppfost-rade.

– Vi är alla olika, och om vi bemö-ter människor som vi själva skulle vilja bli bemötta kan det bli fel. Sjuk-husets grundläggande etiska princip säger: Du ska sträva eft er att behand-la andra som de vill bli behandlade inte som du själv skkulle vilja bli be-handlad, säger Ulla Backman. Det är en av vårdens största utmaningar.

Etikgrupp för personalenTh orax Kärlmottagningen på Ka-rolinska Sjukhuset har sedan 2006 en gemensam etikgrupp där alla i personalen får ingå. Gruppen om tio personer träff as var åttonde vecka.

– Det känns tryggt att ha etik-gruppen som diskussionspartner. Vi kan dryft a de frågor och dilem-man som möter oss i det dagliga arbetet. Här kan vi ta upp frågor och dilemman som dagligen möter oss, konstaterar Ulla Backman.

Etik är ett förhållningssätt där respekt för patienter, närstående, medarbetare och studenter står i fo-kus, där professionalism och empati är centrala begrepp och där vi tar ansvar för patientens välbefi nnande, vår egen utveckling och medarbeta-rens upplevelse av delaktighet och trygghet.

Konsten att vara en (med) människa

Alla har rätt till vård och omsorg på lika villkor. Och ändå måste man prioritera ibland inom vården. Hur gör man?

ETIK

Etiskt dilemmaKlockan är 3 på lördag eft ermid-dag. Sjuksköterskan ska precis lämna sin avdelning. Hon har bråttom, eft ersom hon lovat att gå och titta på sin sons fotbolls-match. När hon passerar ett rum ser hon en patient hon känner väl sitta och gråta. Patienten har nyli-gen fått besked om att hon lider av en svår sjukdom.

Saxat ur Karolinska Sjukhusets skrift ”Etik och konsten att vara medmänniska”.

Ulla Backman, sjuksköterska på lung-mottagningen vid Thorax Kärlmottag-ningen vid Karolinska Sjukhuset.

8 MARS 2010 100 ÅR 11


Om äldrevården får kosta lite mer fi nns det pengar att spara, menar Karin Larsson, prisbe-lönt enhetschef på ett äldrebo-ende i Örnsköldsvik.

Hon vet, för hon arbetar re-dan så.

– Vi har ett av de viktigaste jobben som fi nns, säger Karin Larsson, en-hetschef på äldreboendet Prästbor-det i Örnsköldsvik och prisbelönt för sina okonventionella ledarinsatser.

– För att kunna ge den bästa vår-den måste vi ha personal som gjort sitt yrkesval utifrån ett brinnande, intresse av vård och omsorg, säger Karin Larsson.

För att nå dit krävs det att statusen på vårdyrkena höjs.

Nyckeln till bra äldrevård är att vårdtagare, såväl som närstående, behöver få ett gott bemötande. Kän-ner de sig trygga med omsorgen, mår även personalen bra och kan ge en bättre omvårdnad.

–Trivs de anställda, känner de oft a stor tillfredställelse med att få förtro-

ende och eget ansvar i utvecklingen av innehållet i omvårdnaden, menar Karin.

Hon tror att man inte bara kan prata om kortsiktiga ekonomiska be-sparingar inom vården. Många pro-blem går mycket snabbare att lösa om man tar tid där och då, istället för att avsätta massa tid för krismöten, när det väl blivit en stor knut.

Karin Larsson fi ck 2008 utmär-kelsen årets omvårdnadsledare av Svensk sjuksköterskeförening. Hon fi ck det för att hon är en stödjande och närvarande chef.

– Men jag skulle inte ha fått något

gjort om jag inte haft bra medarbe-tare, konstaterar hon.

På Prästbordets sjukhem i Örn-sköldsvik är sjukfrånvaron låg och medarbetarna stolta över att arbeta i äldrevården.

Närvarande chefKarin Larssons val att vara en närva-rande chef påverkar. Hennes kontor är centralt placerat och hon är re-gelbundet ute i verksamheten för att med egna ögon se hur omvårdanden fungerar i praktiken.

– Jag vill vara ett föredöme och jag tror på en ledarstil enligt ”mana-

gement by walking around”. Genom att vara ute på avdelningar kan jag i ögonvrån se hur en vårdare bemöter en brukare.

– Personalen är mitt redskap. Med rätt värderingar, förhållningssätt, kunskap och kontinuitet bland per-sonalen kan vi ge en bättre vård för våra äldre, konstaterar hon.

De fl esta brukare som bor på Prästbordet är dementa och har svårt att kommunicera med omgivningen och då krävs de både tid, skicklighet och stor vilja att tolka de subtila sig-nalerna om hur brukarna mår och vad den vill.

Mindre besparingar ger billigare äldrevård

Karin Larsson blev årets omvårdnadsledare för sitt arbete med äldrevård. Foto: Håkan Nodström

ÄLDREVÅRD

Årets omvårdnadsledare får ett stipen-dium på 10 000 kronor öronmärkt för kompetensutveckling. År 2008 fi ck Karin Larsson utmärkelsen.Ur juryns motivering: «Karin Larssons ledarskap utmärks av hennes närvaro, stöd och återkoppling i det dagliga arbetet. Detta har lyft fram omvård-nadskompetensen hos patientansva-riga sjuksköterskor och medarbetare med utmärkta resultat redovisade för kontinuiteten, omvårdnadskva-liteten som fokuserar på väsentliga utvecklingsområden i äldrevården, patientsäkerheten och innehållet i den sociala omsorgen. «

FAKTA/ Utmärkelsen

C-Boot Terapeutisk verkan oavsett om

du går eller sitter stilla

Vill du veta mer? Besök www.gaterd.se eller slå en signal till 0371-31800Gate Rehab Development AB | Tel: 0371-31800 | [email protected] | www.gaterd.se

Ny unik kompressionsstövel

från GATE

Terap

NYHET! Inbyggd

mekanisk pump som aktiveras

när du går!

C-Boot motverkar och minskar svullnad, cellulär vätskeansamling, ödem och lymfödem.

™

Kompressionsstövel

engageradi livets storaögonblick?

www.hv.se

närmare livet

Högskolan Väst i Trollhättan gerSjuksköterska 180 hp och påbyggnad till Specialistsjuksköterska 60-75 hp med fyra inriktningar:


12 100 ÅR 8 MARS 2010

”

De ska kunna en hel del om det mesta. Det handlar om en medicinsk skicklighet, mång-årig erfarenhet såväl som en utvecklad förmåga att ta alla sorters människor i såväl nöd som i lust. Som distriktsskö-terska står man på patientens sida och är alltid välkommen.

lrika Hedells arbets-dag är väldigt om-växlande. I grunden handlar det om barn-hälsovård på BVC till 75 procent och resten vuxenvård på mot-

tagningen och via hembesök. I hem-sjukvården möter distriktssköterskan både barn i samband nyföddhetsbe-sök, vuxna och äldre.

– Här i Knivsta är vi så glada att samma person både får arbeta på BVC och med vuxenvård. Det är oer-hört berikande att få följa människor hela vägen i livet. Från det lilla nyföd-da barnet till den gamla människans sista tid.

Ulrika älskar sitt jobb och ser re-

sorna mellan hembesöken som en lö-neförmån. Hon njuter av den vackra naturen hon passerar förbi och tycker det är avkopplande, ett sätt att hinna tänka och ladda upp inför nästa upp-drag.

– Egentligen är jag värdelös som distriktssköterska, eft ersom jag har så dåligt lokalsinne, skrattar Ulrika när hon på smala vägar, rattar tjänstebi-len mot den lilla byn Eda, i den vint-riga, uppländska landsbygden.

En GPS står nog allt på önskelistan inför framtiden.

Hittar fram på doft enVar det svårt att hitta? undrar Dag-mar Blomdal, 78, när hon öppnar för oss. Hittar man inte på kartan får man åka på lukten, skrattar Dagmar och visar oss in till maken Sven-Åke, 78, som sitter i rullstol, eft er två komplicerade höft operationer.

Ulrika lyssnar på och pratar med Sven-Åke och Dagmar, samtidigt som hon tar ett par blodprov. Och trots den härliga bulldoft en som möttes oss hos paret Blomdal, av-böjer vi kaff etåren, denna gång.Eft er provtagningen pratar de lite ditt och datt, innan det är dags för Ulrika att åka tillbaka till mottag-

Det är härligt att se äldre som lever i lust, trots att krämpor kanske tillstött på vägen. Ulrika Hedell

Distriktssköterskan – vårdens tuse n

Det är fantastiskt att få komma hem till folk i deras hemmiljö, tycker Ulrika Hedell.

U

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM OCH KURSER FÖR SJUKSKÖTERSKOR, med start höstterminen 2010

Avancerad nivå:Barnmorskeprogrammet, 90 hpSpecialistsjuksköterskeprogrammet, Distriktssköterska, 75 hpSpecialistsjuksköterskeprogrammet, Anestesisjukvård, 60 hpSpecialistsjuksköterskeprogrammet, Operationssjukvård, 60 hpDistriktssköterskeledd mottagning, organisation och ledarskap, 7,5 hpFarmakologi och sjukdomslära med förskrivningsrätt av vissa

läkemedel, 15 hpForskningsetik, 7,5 hpGynekologisk hälsa och ohälsa, 7,5 hpInternationalisering och interkulturell kommunikation, 7,5 hpPsykiatrisk omvårdnad, funktions- och livskvalitetsbedömning hos

personer med psykiskt funktionshinder, 7,5 hpSpecifik omvårdnad, inriktning neonatalvård I, 7,5 hpSpecifik omvårdnad med inriktning psykosocial omvårdnad och

rehabilitering vid cancersjukdom, 7,5 hp

Grundnivå:Akutsjukvård, 7,5 hpBarnsjukvård, 7,5 hpHandledning och lärande i ett tvärprofessionellt perspektiv, 7,5 hpNutrition och sårbehandling, 7,5 hpSmärta och smärtbehandling, 7,5 hpSpecifik omvårdnad med inriktning palliativ vård I, 7,5 hpSpecifik omvårdnad med inriktning strålbehandling, 15 hpVetenskapsteori och forskningsmetodik I, 7,5 hp

Mer information om program och kurserna finner du på www.med.lu.se eller ring våra studievägledare tel 046-222 18 77 och 046-222 19 09

Ansök senast den 15 April på www.studera.nu

Studera folkhälsa vid NHV!

NHV Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Att mäta barns hälsa – ett folkhälsoperspektiv

Patientsäkerhet och ledarskap för säkerhet

Universell Design – i lokal samhällsplanering

Att knäcka den svenska koden – sjukvårdskultur

Advanced Pharmacoepidemiology

Perinatal Epidemiology

www.nhv.se/utbildning

Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg erbjuder: Master- och forskarutbildning (MPH/DrPH) i folkhälsovetenskap Diplom i Public Health, smittskydd/ vårdhygien eller universell design

Du kan även ta enskilda kurser, under 2010 exempelvis:

8 MARS 2010 100 ÅR 13


e nkonstnär

Ulrika älskar sitt jobb och ser resorna mellan hembesöken som en löneförmån.

ningen. Ibland kan det fi nnas tid för en kopp kaff e vid hembesöken. – Det är fantastiskt att få komma hem till folk i deras hemmiljö. Det är härligt att se äldre som lever med lust, trots att krämpor kanske tillstött på vägen. Men andra gånger är det bara nöd och kanske rent av misär. Då har vi en extra viktig uppgift att se till att patienten och dess anhöriga får den rätta hjälpen.

Vid hembesöken får Ulrika en tydligare bild av patientens skydds-nät, om det fi nns avlastning för en som vårdar en närstående och oft a handlar det om att vara en psykolog.

Dags för vaccinVäl tillbaka på mottagningen igen, är det dags för vaccination och tiomån-derskontroll av tvillingarna Ida och Linnea Steiner.

Eft er vägning och mätning får fl ickorna sina vaccinationssprutor.

Det blir några tårar och sedan är det bra igen, när de tröstas i mammas och pappas famn. Och så lite råd, kring tvillingarnas mat och sömn.

Ulrika uppskattar att i arbetet få lära känna familjerna och följa deras glädje från arbetet i föräldragrup-perna, innan barnet är fött till för-skoleåldern.

– Det bästa med det här yrket är omväxlingen. Att få jobba med män-niskor från vaggan till graven. Dagen på mottagningen rullar vidare med några barn på BVC och sedan någon såromläggning hos en äldre person. När arbetsdagen som började med telefontid, börjar lida mot sitt slut, återstår uppdateringar av journaler och ivägskickande av diverse prover till labb innan distriktssköterskan Ulrika checkar ut för att ladda för nästa arbetsdag.

– Jag har verkligen världens roli-gaste jobb!

• Redan de första distriktssköterskorna på 1920-talet, arbetade med förebyggande hälsovård. Då arbetade de tillsammans med provinsialläkarna med vård i hemmen och för att hindra smittspridning, framförallt bland befolkningen på landsbygden.

• I takt med att vårdcentralerna byggdes ut på 70- och 80-talen och den stora satsningen på primärvården fl yttade distriktssköterskorna dit. Sedan 90-talet har sjukhusvården förskjutits mot hemsjukvård och distriktssköterskans arbetsplats blev mer i hemmen igen.

KORT HISTORIK

• Disktriktsköterskan arbetar inom primärvård, hemsjukvård eller skolhälso-vård. På BVC mottagningar arbetar distriktssköterskorna med spädbarn upp till förskolebarn med hälsokontroller och vaccinering. Distriktssköterskans sjukvårds-mottagning vänder sig till alla åldrar. I hemsjukvården sköter distriktssköterskan vården av människor med svåra kroniska sjukdomar och handikapp samt vård av människor i livets slutskede.

FAKTA/ distrikssköterskan

Så här glada är vi på vår tiomånaderskontroll, säger tvillingarna Ida och Linnéa Steiner.

■ Alla 75-åriga stockholmare, er-bjuds ett hälsosamtal i hemmet med sin distriktssköterska. Hälsosamtalen är ett led att i tid uppmuntra de äldre att fortsätta med det som de mår bra av och att kunna fånga upp eventu-ella missförhållanden som ensamhet, sjukdom och ohälsa kan orsaka. Alla tackar i princip ja till erbjudandet om ett hembesök och tillhörande hälsosamtal.

– Målet med hälsosamtalen, är att så många som möjligt ska behålla sin hälsa, så långt upp i åldern som möjligt, säger Annika Vall, distrikts-sköterska i Salem vårdcentral, som

sedan 1,5 år tillbaka erbjuder hälso-samtal för de 75-åringar som tillhör hennes geografi ska område som di-striktssköterska. lång mening

Annika är övertygad att hälso-samtal kan bidra till god livskvalitet hälsomässigt, funktionsmässigt och socialt bland de äldre.

– Målet är att tidigt kunna fånga upp och förbygga och stärka den en-skildes resurser för att på så sätt mot-verka att sjukdom uppstår senare i livet.

Distriktssköterskan har en central uppgift i det hälsofrämjande arbetet och har till huvuduppgift att prata

livstilsfrågor och motivera till livs-stilsförändring.

Får ett ansikteHälsosamtalet bygger på de fyra hörnstenarna som är, fysisk aktivitet, kost, socialsamvaro och delaktighet. Viktigt är att lyssna in om det är nå-gon speciell frågan som 75-åringen tycker är extra viktig för just henne eller honom. Man går även igenom eventuella läkemedel och tittar att det inte fi nns risk för fallolyckor på grund av mattor, sladdar eller brist-fällig belysning.

– Faller man i den här åldern, kan

det vara svårt att komma tillbaka, menar Annika.

En annan viktig del i samtalet är att både distriktssköterskan och 75-åri-gen bekantar sig med varandra, vil-ket underlättar när patienten söker till vårdcentralen. Många av de här personerna är så friska att de knappt varit på vårdcentralen. Och för di-striktssköterskan är det alltid lättare att hjälpa, när man träff ats i hemmiljö och på så sett lärt känna personen lite.

– Vi får inblick i den verklighet pa-tienten lever i, vilket ger bättre för-utsättningar för att rätt problemställ-ningar kommer upp.

Hälsosamtal förbättrar livet för 75-plussarna


14 100 ÅR 8 MARS 2010

RÖDA KORSETS HÖGSKOLA- utbildning & forskning inom vårdområdet

Varmt hjärtaBli sjuksköterska med världen som arbetsplats!Studera vid högskolan med internationellt fokus

www.rkh.sewww.rkh.se/studentkaren

��

��

� ��

�� !"#"��

$��%��&'''(�� (��

��%��

�� )�� *�+�,�-."-*�##/�0.��

��

8 MARS 2010 100 ÅR 15


är dagarna är räkna-de och man får pallia-tiv vård – vård i livets slutskede – får man, om man bor i Stock-holm, välja om man vill vårdas i hemmet

eller på en vårdavdelning.– Vissa vill dö hemma och andra

kan inte tänka sig det, kanske med hänsyn till anhöriga, berättar sjuk-sköterskan Susanne Blomberg, som arbetat på Löwet sedan starten 1993.

När man blir sämre vill man kan-ske in på avdelningen tillfälligt. Det kan ibland vara lättare att optimera symtomlindringen på avdelningen där man ser patienten dygnet runt. Vill man dö hemma har ASIH (Av-ancerad Sjukvård I Hemmet) resur-ser. ASIH gör då de medicinska in-satserna i hemmet och hemtjänsten svarar för omvårdnaden. Ute i landet är oft a patienten knuten till onko-logavdelningen på ett sjukhus och får vård i hemmet av en distriktsskö-terska. Hur den palliativa vården ges ute i landet varierar mycket.

Uppskattar livetMan kanske börjar arbeta inom den palliativa vården av en händelse. Men det är aldrig en tillfällighet att man fortsätter, intygar sjuksköter-skorna Susanna Blomberg och He-lena Kastman.

– Jag tror att det är en viss sorts människor som vill arbeta inom den palliativa vården. Här lär vi oss även som personal, att värdesätta livet. Har man jobbat här ett tag tar man nog inget för givet, utan lär sig att uppskatta själva livet här och nu. Och inte skjuta allt man vill på fram-tiden, säger Susanne Blomberg.

För att orka pratar personalen mycket med varandra. För att perso-nalen ska kunna prata om de svåra sakerna, måste personalen känna varandra och kunna prata om det mesta här i livet.

– Vi har en väldigt öppen stäm-ning, säger Susanne. Hon berättar att de har en bra ledning som förstår vikten av handledning och refl exion.

Och visst behövs glädjenPatienterna har en obotlig sjukdom. De fl esta är cancerpatienter men här vårdas även personer med ALS, svår hjärtsvikt och svår njursvikt. Det palliativa teamet på Löwet har ett nära samarbete med de två ASIH-

teamen som tillsammans ansvarar för Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna/Märsta. En del patienter vår-das växelvis på Löwet för att andra tider få hjälp av ett ASIH-team i sin bostad.

När bot för patienten inte längre är möjlig utan vården är lindrande,

krävs ett klart och medvetet förhåll-ningssätt i omhändertagandet, vilket är viktigt för att kunna hjälpa både patient och närstående.

Omvårdnaden är a och o. Varje pa-tient ska få behålla sin självständig-het och värdighet så långt som det är möjligt.

Den palliativa omvårdnaden var-ken påskyndar eller fördröjer döden.

– Varje patient har en omvård-nadsansvarig sjuksköterska. Kom-mer en patient tillbaka hit eft er att ha vårdats en tid i hemmet får den sam-ma sköterska igen, säger Susanne.

Glädje i dödens väntrum

Patienterna här har alla en sak gemensamt. De kommer alla att dö av sin sjukdom. Vissa ganska snart och andra kan ibland leva ytterligare något år. De vårdas alla på den palliativa avdelningen Löwet avdelning 61 på Löwenströmska Sjukhuset. Mitt i allt fi nns ändå glädjen med – både bland patienter och bland personal.

N

• Ett av den palliativa vårdens huvudsakliga mål är att lindra smärta och andra symtom. Men den pal-liativa vården ska inte bara lindra den fysiska smärtan utan även erbjuda psykologiskt, socialt och andligt/existentiellt stöd för patient och när-stående. Palliativ vård fokuserar på symtomkontroll och livskvalitet

FAKTA/ palliativ vård

PALLIATIV VÅRD

”Jag tror att det är en viss sorts människor som vill arbeta inom den palliativa vården. Susanne Blomberg

Glädje och humor på arbetat betyder oerhört mycket, säger sköterskorna Helena Kastman och Susanne Blomberg .


16 100 ÅR 8 MARS 2010

Även med ett varmt hjärta gäller det att hålla

huvudet kallt!Är du trygg i din arbetsroll?

Då kanske du är redo att ge dig ut med världen som arbetsplats på ett av Röda Korsets utlands-

uppdrag.

www.redcross.se/utlandsarbete

Morgondagens medicinska fakultetFakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola har mycket att erbjudablivande och yrkesverksamma sjuksköterskor.

Utöver grundutbildning erbjuder vi bland annat:specialistutbildningar med inriktning mot barn, psykiatri och äldremasterprogram i sexologi forskarutbildningar i hälsa och samhälle och vårdvetenskap.

Vår sjuksköterskeutbildning fyllde 50 år i fjol och är en av landets mest eftersökta.

Mer information finns på www.mah.se/hs

Framtidens sjukvård genom vetenskap och utveckling

www.karolinska.se

8 MARS 2010 100 ÅR 17


Svenska Röda Korset har drygt 250 000 medlem-mar och omkring 40 000 av dem är aktiva frivillig-arbetare.

FAKTA RÖDA KORSET


18 100 ÅR 8 MARS 2010

Handlingskraft – förändra med ett klick

17 åriga Saphora bor hos sin farmor i byn Bama i Burkina Faso. I fjol fi ck de ett “fårpaket” bestående av en bagge och tre tackor. Nu har de sju får. När de behöver pengar till mat, kläder eller skolavgifter, kan de sälja ett får eller ett lamm.

I Sveriges största ”presentshop” med biståndsinriktning kan du vara med och förändra utsatta människors liv med ett klick. Och du kan skriva ut ett personligt gåvobevis, som du t.ex. kan ge till någon som inte vill ha fl er prylar.

WebaidShop.se är en del av Läkarmissionen

Besök Sveriges största biståndsbutik

www.webaidshop.se

8 MARS 2010 100 ÅR 19


Florence Nightingale, förebilden och skaparen av det yrke som sedan 1860-talet utvecklats till ett akade-miskt baserat yrke, känns helt rätt i tiden.

Genom sina upplevelser att som välbärgad fl icka se fattigdomen i den tidens England och sina erfarenhe-ter från Krimkriget, där soldaterna i stor utsträckning dog på grund av bristande hygien, avsaknad av mat och brist på hälso-och sjukvård, in-såg hon tidigt behovet av en välut-bildad sjuksköterska, något som vid den tiden saknades.

Tvärt emot bilden av en själupp-off rande ängel var Florence Nigh-tingale en oerhört viljestark och stridbar kvinna, stor samhällsdebat-

tör, hade ett brinnande intresse för statistik och organisa-

tion, och för kvinnofri-görelse - hon själv var ett utmärkt exempel. Hon stred för frisk luft och ljus som viktiga förutsättningar för

människors hälsa, för näringsriktig

mat och god hy-gien, och inte minst för este-tikens roll i vår-dande miljöer.

Och hon kämpade för goda löner till sjuksköterskor; en sjuksköterska skulle ha lika lön som en professor lär hon ha sagt.

Finns det då några likheter mellan Florence Nightingales tankar om sjuksköterskans yrke och engage-mang och dagens sjuksköterska? Ja visst fi nns det det.

Hon var den första sjuksköterskan som arbetade analytiskt och sys-tematiskt med statistik och beräk-ningar; hon var den första forskande sjuksköterskan.

Det skulle ta mer än hundra år innan hon fi ck sina eft erföljare av forskande sjuksköterskor. I dag kan vi räkan in sextitalet sjuksköterskor som professorer i Sverige och ett tu-sental disputerade, alla verksamma i utbildning av nya sjuksköterskor och i den patientnära vården. Och nu liksom då vilar yrket på en vär-degrund om alla människors lika

värde, på en vilja att möta och hjälpa människor till välbefi nnande och förbättrad folkhälsa.

Många av dagens sjuksköterskor har ett brinnande intresse och gör stora insatser i biståndsarbete och vid katastrofer, nu senast i Haiti. Och dagens sjuksköterska har en självklar plats i samhällsdebatten och då inte minst kring hur vi ska organisera en hälso- och sjukvård som tillgodoser framtidens behov av en god och sä-ker vård.

De sjuksköterskor som för 100 år sedan bildade Svensk sjuksköterske-förening var starkt inspirerade av Florence Nightingale, inte så kon-stigt eft ersom deras läromästare i vissa fall var utbildade på hennes sjuksköterskeskola i London. De var liksom hon viljestarka och medvet-na kvinnor med goda kontakter till beslutsfattare. Av historien lär vi oss hur framtiden kan skapas. Svensk sjuksköterskeförening med sina 76 000 medlemmar tar klivet in i nästa hundra år i förvissningen om att omvårdnadens utveckling hör framtiden till.

Gerthrud ÖstlinderProjektledare för Svensk sjuksköterske-förenings 100-årsjubileum

Det var så det började – sjuksköterskeyrket för 150 år sedan.

och brist på hälsosåg hon tidigt bebildad sjukskötersden tiden saknade

Tvärt emot bildoff rande ängel vatingale en oerhöstridbar kvinna, s

tör, hade ett bför statis

tion, ogörelsett Honochfö

m

Gerthrud Östlinder


20 100 ÅR 8 MARS 2010

Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi företräder professionenskunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling, utbildning samt kvalitetsutveckling inom vård och omsorg.

Alla legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kan bli medlemmar. www.swenurse.se

”Svensk sjuksköterskeförening är en viktig del av framtiden. Självklart vill jag vara med och bidra, oavsett om jag arbetar med patienter och närstående, forskar eller studerar.”Behzad Arta, anestesisjuksköterska

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENINGwww.swenurse.se

Documents

100 år av utbildning, utveckling och forskning för god omvårdnad