Ny skolstruktur 2016-2017

Innehåll

1. Inledning 3

En ny skolstruktur för likvärdig utbildning

2. Bakgrund – förutsättningar i arbetet 4

Bedömningskriterier i framtagande av ny skolstruktur

• Barn- och elevperspektiv

• Skollags- och läroplanskrav

• Pedagogiskt perspektiv

• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

• Ekonomi

3. Ny skolstruktur i Norrtälje 7

Arbetsprocess för framtagande av ny skolstruktur

Förslag till beslut för var och en av kommunens skolor

Sammanfattning av förändringar per område

• Hela Norrtälje kommun

• Väddö

• Hallstavik

• Rimbo

• Södra området

• Staden och dess närliggande omgivningar

Summering av förslag och uppdrag

4. Avslutningsvis 12

Bilaga 1 – Bedömningskriterier 14

Bilaga 2 – Kartläggning av nuläge, underlag och perspektiv för bedömning 19

Bilaga 3 – Ny skolstruktur, fördelat på geografiskt område 36

Bilaga 4 – Att ta i beaktande 52

2

1. Inledning I Norrtälje kommun finns en tydlig ambition, med bred politisk samsyn, att öka förutsättningarna för

varje barn och elev att nå sina mål och utvecklas så långt som möjligt. Målsättningen är att vi ska

bli en av landets bästa skolkommuner, och ett kraftfullt arbete ska göras för att löpande utveckla

och stärka undervisningens kvalitet i kommunen - med fokus på barns och elevers kunskaper och

utveckling.

Norrtälje kommuns utbildningsverksamheter behöver vara organiserade och strukturerade för full

utväxling på framtaget skolutvecklingsprogram. En viktig förutsättning i detta arbete är att skapa

förutsättningar för dynamisk, systematisk och effektiv kvalitetsutveckling för likvärdig utbildning i

hela kommunen. Det handlar bland annat om att på sikt öka lärartätheten i kommunen och att

pedagoger ska undervisa inom de ämnen de är experter på och har utbildning för samt kunna

utveckla sin yrkes-praktik och profession genom kollegialt lärande i samspel med kollegor. Det

handlar också om att möjliggöra för skolledare att vara pedagogiska ledare och närvarande i den

dagliga verksamheten. Men framför allt handlar det om att varje barn och elev ska få möjlighet till

den stimulans och det stöd var och en behöver för att nå sina mål – detta genom att bli bemött av

höga förväntningar och en varierad och balanserad sammansättning av såväl innehåll och

arbetsformer som pedagogisk kompetens och erfarenhet.

Med anledning av ovanstående beslutade Kommunfullmäktige den 22 februari 2016 att ge barn-

och skolnämnden i uppdrag att utforma ett förslag till långsiktig skolstruktur i Norrtälje kommun.

Den nya skolstrukturen syftar till att dels säkerställa behovet av en organisation och skolstruktur

som främjar skolutvecklingsprogrammets ansats om en likvärdig utbildning och alla barns och

elevers möjligheter att lyckas, dels ta vara på och dra nytta av den geografiska bredd vi har i

kommunen.

I denna rapport beskrivs förslag till ny skolstruktur, samt utifrån vilka kriterier behov är analyserade

och förslag framtagna.

3

2. Bakgrund – förutsättningar i arbetet En god utbildning är en viktig förutsättning för Norrtälje kommuns utveckling och konkurrenskraft.

När det gäller forskning om framgångsrik skolutveckling och undervisning utkristalliserar sig ett

antal nyckelfaktorer (se bild till nedan) avseende hur skolan ska leda och styras för att nå framgång.

Satt i relation till dessa nyckelfaktorer, vilka också utgör stommen för Norrtälje kommuns

skolutvecklingsprogram, tydliggörs vikten av att vidta såväl strukturella som kulturella förändringar,

för att som huvudman skapa förutsättningar för framgångsrik utbildning.

Norrtäljes geografiska bredd, med storslagen skärgård och vidsträckt landsbygd, är av största vikt

att värna och dra nytta av. I kommunen finns dock vissa utmaningar när det gäller att erbjuda en

likvärdig utbildning av högsta kvalitet i alla skolor, utmaningar vilka är direkt kopplade till den

geografiska strukturen, exempelvis:

• Hur hantera motsättningen mellan småskalighetens närhet och elevers rätt och möjlighet till

en kvalitativ utbildning och välutbildade pedagoger i alla ämnen?

• Hur hantera motsättningen mellan småskalighetens synergieffekter avseende

resursfördelning av tjänster mellan skolor och pedagogers behov av tydlig kollegial

tillhörighet för systematisk och gemensam utveckling av undervisning och yrkespraktik?

• Hur hantera motsättningen mellan effektivt ledarskap, delat mellan flera mindre enheter,

och skolledares uppdrag att vara pedagogisk ledare med fokus på att säkra hög kvalitet i

undervisningsnära frågor? Detta dels vad gäller skolledarens möjligheter att vid ett delat

ledarskap ha faktisk kunskap om vad som pågår i undervisningen i olika verksamheter. Och

dels vad gäller små skolors begränsade ekonomiska förutsättningar för administrativa och

pedagogiska stödfunktioner, i syfte att möjliggöra för skolledare att vara pedagogiska

ledare - inte administratörer.

4

En medveten och genomtänkt kraftsamling behöver således göras för ökad balans i arbetet att

främja såväl en utvecklad landsbygd som en likvärdig utbildning, den nya skolstrukturen utgör en

viktig del i detta arbete.

Bedömningskriterier i framtagande av ny skolstruktur

Kommunen ska säkra undervisning i en stimulerande miljö där lärande och kunskaper värderas högt

och där det är givande att anstränga sig och göra sitt bästa, samtidigt som resurser ska användas

på effektivt och ändamålsenligt sätt. Dessa utgångspunkter präglar kommunens skolutvecklings-

program och har varit övergripande perspektiv i framtagandet av en ny skolstruktur för kommunen.

En utgångspunkt har dessutom varit den modell för värdering och analys (av vad som behöver

beaktas då man granskar en skola för en eventuell utveckling, sammanslagning eller avveckling/

stängning), som föreslås i utredningen av ny skolstruktur genomförd i kommunen 2015.1

Utifrån modellen framträder fem perspektiv för bedömning, inom respektive område har ett antal

aspekter och kriterier utarbetats, vilka beskrivs översiktligt nedan (se Bilaga 1 för mer utförlig

beskrivning), och med dessa som grund har nuläget i kommunen kartlagts och analyserats.

Barn- och elevperspektiv

Barn- och elevperspektivet fokuserar på varje barns och elevs rätt till en bra utbildning i en trygg

miljö, och möjligheterna att nå sina mål och känna delaktighet i sina studier. Lärmiljöerna i våra

verksamheter ska präglas av trygghet och hög tilltro till individens förmåga, vara tillräckligt

utmanande för att nå just bortom barnets och elevens rådande kapacitet och kombineras med ett

aktivt stöd från pedagogens sida. Inom detta perspektiv ingår att varje skolenhet ska skapa

förutsättningar för ett systematiskt värdegrundsarbete, och ett främjande och förebyggande arbete

mot mobbing och kränkande behandling. Pedagogerna behöver därför ha möjlighet att systematiskt

lära av varandra, och tillsammans finna nya vägar för att främja en trygg lärmiljö och för att stärka

barns och elevers självförtroende och motivation att lära.

Här tydliggörs även hur varje barn och elev ska få möjlighet till stimulans och stöd att nå sina mål,

1 Utredning av skolstruktur, HRM AB, 2015-12-31

5

genom varierad och balanserad sammansättning av såväl innehåll och arbetsformer som

pedagogisk kompetens och erfarenhet. Dessutom är ett viktigt kriterium elevers möjlighet till

delaktighet och inflytande över undervisningen, bland annat genom möjligheten att återkoppla till

och beskriva för pedagogerna hur undervisningen fungerar (som en del i en större styrkedja, så som

den beskrivs i skolutvecklingsprogrammet). Avseende delaktighet ingår även betydelsen av att

eleverna ingår i ett sammanhang, där det är möjligt att träna inflytande och representativ demokrati

i ett större sammanhang, som ett kriterium. Dessutom ingår också inom detta område kriteriet att

kommunens riktlinjer för skolskjuts ska följas.

Skollags- och läroplanskrav

Inom detta område tydliggörs aspekter och kriterier vilka regleras i skolförfattningarna. Det handlar

bland annat om alla elevers rätt till utbildade lärare i alla ämnen, vilket enligt skollagen innebär att

(enligt huvudregeln) endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig

för viss undervisning får bedriva undervisning. Här ingår även kriterier som rör kraven på lokaler och

utrustning, avseende såväl god infrastruktur för informationsteknologi som ändamålsenlig utrustning

avseende exempelvis specialsalar för idrott- och hälsa, hem- och konsumentkunskap, slöjd och

naturorienterande ämnen.

En mycket viktig aspekt när det gäller skollags- och läroplanskrav är också alla elevers rätt till

specialpedagogisk kompetens samt alla elevers möjlighet till god tillgång till elevhälsa och särskilt

stöd.

Pedagogiskt perspektiv

Det pedagogiska perspektivet avser kriterier som att varje pedagog, för såväl sin egen

yrkespraktiska utveckling som för varje elevs möjlighet till stöd och stimulans, ska ingå i arbetslag

och ämneslag organiserade för systematisk kollegialt lärande kollegor emellan. Här ingår också

rektors förutsättningar att vara pedagogisk ledare och närvarande i den dagliga verksamheten,

inklusive möjligheten till (så som det beskrivs i skolutvecklingsprogrammet) administrativt stöd nära

kopplat till det dagliga arbetet.

Det pedagogiska perspektivet inbegriper även varje skolenhets förutsättningar att erbjuda hållbara

och attraktiva tjänster. Med det avses bland annat att skolenheten så långt som möjligt ska kunna

erbjuda heltidstjänster och att pedagoger inte ska behöva dela tjänst mellan flera skolor. Dessutom

handlar det om att skapa förutsättningar dels för pedagoger och skolledare att systematiskt

utveckla och förbättra undervisningen genom kollegialt lärande i lärargrupper och arbetslag, dels för

möjligheter till dagliga möten, diskussion och samverkan på mer informell och behovsbaserad

grund. Varje enhet ska också ha förutsättningar att ta emot lärarstudenter inom ramen för den

verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).

6

Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

En avgörande del i det systematiska kvalitetsarbetet är att analysera utbildningens kvalitet och

utifrån givna resultat dra slutsatser och besluta om handlingar för att utveckla arbetet. Detta ska

göras av pedagoger, skolledare och huvudman i en tydlig styrkedja - så som det beskrivs i

kommunens skolutvecklingsprogram. Utöver kriterier som avser styrkedjans faktiska funktion och

innebörd är en viktig aspekt inom detta område att varje skolenhet såväl som respektive elevgrupp

är tillräckligt stor (se Bilaga 1 för specificering), så att resultat kan analyseras och visas på ett

transparent sätt i syfte att följas upp och utvärderas över tid.

Ekonomi

Varje skolenhets förmåga att driva en stabil och varaktig verksamhet är inte bara en kommunal

angelägenhet, det är en ur ett nationellt perspektiv avgörande aspekt för att ge elever en likvärdig

och kvalitativ undervisning. I Norrtälje kommun ska huvudregeln vara att varje skola har

förutsättningar att på egen hand säkra en ekonomi i balans, vilket förenklat innebär möjlighet att

klara verksamheten inom fastställd elevpeng. För att möjliggöra detta krävs utöver en viss storlek på

undervisningsgruppen, att pedagoger undervisar tillräckligt stor del av sin arbetstid. Kommunen

behöver också ha en viss – och rimlig – överkapacitet i sina skolor, i syfte att säkra att alla elever

kan tas emot över tid, oavsett elevkullars storlek och de fristående verksamheternas konkurrens.

3. Ny skolstruktur i Norrtälje

Arbetsprocess för framtagande av ny skolstruktur

Arbetsprocessen för framtagande av förslag till ny skolstruktur baseras på en kartläggning av

rådande läge, och i möjliga fall även prognos för framtiden, avseende fem huvudområden (se Bilaga

2 för utförlig beskrivning).

• Demografi

• Måluppfyllelse

• Lärmiljö

• Kompetensförsörjning

• Ekonomi

Med kartläggningens faktabaserade områden som grund har en genomgripande analys gjorts med

ovan beskrivna bedömningsperspektiv som kriterier för beslut. Fokus i arbetet har, som tidigare

nämnts varit, att säkra undervisning i en stimulerande miljö där lärande och kunskaper värderas

högt och där det är givande att anstränga sig och göra sitt bästa, samtidigt som resurser ska

användas på effektivt och ändamålsenligt sätt. Allt med ett tydligt uppdrag att skapa förutsättningar

för att möjliggöra skolutvecklingsprogrammets ansatser för framgångsrik skolutveckling.

7

En summerande tabell avseende förslag till beslut avseende var och en av kommunens skolor

tydliggörs nedan, därefter följer en översiktlig sammanfattning av föreslagna förändringar per

geografiskt område (för än mer utförlig beskrivning per skola se Bilaga 3).

Sammanfattningsvis kan konstateras att i Norrtälje idag har totalt sett ca 6000 elever i förskoleklass,

grundskola och grundsärskola, vars kunskaper och utveckling kommunen har förtroendet att

ansvara för. De nu föreliggande förslaget avseende förändring i skolstruktur berör ca 70 av dessa

elever, vilka kommer att byta skola då nuvarande skola (inklusive fritidshem) avvecklas. Ytterligare ca

200 elever påverkas av flytt i samband med nya satsningar på kommunens högstadieverksamhet.

8

Förslag till beslut avseende var och en av kommunens skolor Geografiskt

område

Skolenhet

Årskurs Verksamheten utvecklas eller upphör (skolan kvarstår och kvalitetsutveckling genomförs i enlighet med

skolutvecklingsprogram – eller skolan läggs ner).

Väddö

Björkö-Arholma F-6 Upphör från ht 2017, elever uppgår i upptagningsområdet för

Elmsta skola

Elmsta F-6 Inkludering av elever från Björkö-Arholma. En sammanslagen

F-9 skola i Älmsta utreds.

Grisslehamn (Singö) F-6 Inkludering av elever från Singö.

Singö skola upphör från ht 2016.

Norrsund 7-9 En sammanslagen F-9 skola i Älmsta utreds.

Hallstavikområdet

Gottsta F-6

Hallsta F-9 Inkludering av elever från Herräng.

Herräng F-6 Upphör från ht 2017, elever uppgår i upptagningsområdet för

Hallsta skola

Skebo F-6

Rimbo

Edsbro F-6

Rimbo nya skola Ny skola med minst 350 elevplatser uppförs.

Närtuna F-3 Upphör från ht 2016, elever uppgår i upptagningsområde för

Långsjö/Bålbro

Långsjö (& Bålbro)

(Rimbo tätort)

F-9

Rånäs F-6 Upphör i samband med att Rimbo nya skola tas i bruk, elever

uppgår i upptagningsområdet för Nya Rimbo.

Skederid F-6

Södra området

Frötuna F-6

Köpmanholm F-6

Länna F-9

Riala F-6

Rådmansö F-6 År 7-9 upphör från ht 2017, elever uppgår i

upptagningsområde för Norrtälje tätort

Staden och dess

omgivningar

(Norra delarna)

Svanberga F-9

Söderbykarl F-6

Staden och dess

omgivningar

(Östra delarna)

Drottningdal F-6

Vätö F-6

Staden och dess

omgivningar

(Centrala delarna)

Parkskolan/

Grindskolan F-6

Utredning föreslås avseende utbyggnad för fler paralleller vid

Parkskolan. År 7-9 vid Grindskolan upphör i samband med

beslut om ny högstadieskola i Norrtälje stad.

Kvisthamra F-6

Lommar F-6 År 7-9 upphör från ht 2016, eleverna uppgår i

upptagningsområde för Roslagsskolan från ht 2016.

Roslagsskolan 7-9 Inkludering av högstadieelever från Lommarskolan från ht

2016.

Ny högstadieskola

skola 7-9

Etablering av ytterligare en högstadieskola för ca 500-600

elever föreslås från ht 2017

9

Sammanfattning av förändringar per område

Väddöområdet

• Elmsta skola F-6 (154 elever, kapacitet 175 elever).

• En sammanhållen F-9 skola i Älmsta bör utredas. Uppdrag att utreda sammanslagning av

Norrsundsskolan 7-9 (79 elever, kapacitet 230 elever) med Elmsta skola.

• Grisslehamns skola åk F-6 (32 elever, kapacitet 60 elever).

• Björkö-Arholma skola F-6 (13 elever, kapacitet 50 elever) stängs från ht 2017, och eleverna tillhör

Elmsta skolas upptagningsområde.

• Singö skola stängs från ht 2016, och eleverna tillhör fortsatt Grisslehamns skolas upptagnings-

område.

Hallstaviksområdet • Hallsta skola F-9 (361 elever, kapacitet 485 elever).

• Gottsta skola F-6 (163 elever, kapacitet 160 elever).

• Herrängs skola F-6 (12 elever, kapacitet 60 elever) stängs från ht 2017 och eleverna tillhör

Hallsta skolas upptagningsområde.

• Skebo skola F-6 (47 elever, kapacitet 90 elever).

Rimbo-området

• Långsjöskolan/Bålbroskolan F-9 (712 elever, kapacitet 712 elever).

• Nya Rimbo skola färdigställs och ger utrymme för 350 elever i de lägre åldrarna.

• Skederids skola F-6 (100 elever, kapacitet 140 elever).

• Edsbro skola F-6 (72 elever, kapacitet 140 elever).

• Närtuna skola stängs, och eleverna tillhör Långsjö/Bålbro skolas upptagningsområde från ht

2016.

• Rånäs skola F-6 (35 elever, kapacitet 105 elever) stängs när ”Rimbo nya skola” färdigställts.

Södra området

• Länna skola F-9 (258 elever, kapacitet 430 elever).

• Riala skola F-6 (87 elever, kapacitet 90 elever).

• Frötuna skola F-6 (163 elever, kapacitet 175 elever).

• Rådmansö skola F-6 från ht 2017 (181 elever, kapacitet 250 elever).

Årskurs 7-9 ingår från höstterminen 2017 i upptagningsområde för Norrtälje stad.

• Köpmanholms skola F-6 (53 elever, kapacitet 75 elever).

10

Staden och dess omgivande landsbygd

Norra delarna

• Svanberga skola F-9 (356 elever, kapacitet 350 elever)

• Söderbykarls skola F-6 (50 elever, kapacitet 60 elever).

Centrala delarna

• Roslagsskolan 7-9, (530 elever, kapacitet 575 elever).

• Parkskolan F-6 (202 elever, kapacitet 230 elever).

Grindskolan F-6 (406 elever, kapacitet 425 elever). Årskurs 7-9 ingår från höstterminen 2017

i upptagningsområde för Norrtälje stad.

• Kvisthamraskolan F-6 (320 elever, kapacitet 350 elever..

• Lommarskolan F-6 (135 elever, kapacitet 440 elever). 7-9 eleverna tillhör upptagningsområdet

för Roslagsskolan från ht 2016.

• Uppdrag att utreda/beställa utbyggd Parkskola för tre paralleller F-6

• Uppdrag att organisera ny 7-9 skola i centrala staden med start ht 2017, inom befintligt

lokalbestånd.

• Uppdrag att utreda samordning av särskoleverksamheten från år 1 – 9,gymnasiet och vux

Östra delarna

• Drottningdals skola F-6 (106 elever, kapacitet 105 elever).

• Vätö skola F-6 (52 elever, kapacitet 90 elever).

Skolskjuts erbjuds enligt Norrtälje kommuns riktlinjer

11

Summering av förslag och uppdragets helhet • En ny skola med 350 elevplatser med möjlighet till utökning uppförs i Rimbo. I samband

med detta skapas en sammanhållen kommunal F-9 verksamhet fördelad på två skolenheter i

Rimbo tätort.

• En sammanhållen F-9 skola i Älmsta utreds.

• I syfte att säkra högkvalitativ, likvärdig och effektiv utbildning vid kommunens högstadium

fokuseras årskurserna 7-9 till färre antal skolor, och en ny högstadieskola för ca 500-600

elever etableras i Norrtälje stad. Barn-och skolnämnden får i uppdrag att i samråd med

kommunstyrelsens fastighetsavdelning ta fram ett förslag till etablering av ytterligare en

högstadieskola för ca 500-600 elever. Detta innebär att högstadierna vid Lommarskolan,

Rådmansö skola och Grindskolan upphör.

• I syfte att säkra högkvalitativ, likvärdig och effektiv utbildning reduceras kommunens allra

minsta skolor i antal, vilket innebär Björkö-Arholma, Herräng, och Rånäs skolor upphör.

• Skolor där ingen undervisning bedrivits läsåret 2015/16 upphör - avser Singö och Närtuna

skolor.

• Barn- och skolnämnden får i uppdrag att ser över organisationen för grundsärskolan i syfte

att skapa en sammanhållen grundsärskoleverksamhet för hela kommunen.

• Upptagningsområdet för Svanberga/Elmsta/Norrsund samt Skebo/Edsbro/ Söderbykarls

skolor ses över

• En uppföljning och uppgradering av strukturbesluten ska ske årligen inför skolval till

kommande läsår.

4. Avslutningsvis Förslaget till ny skolstruktur är en del i kommunens satsning på skola och utbildning, en satsning

som kommer göra oss till en av landets bästa skolkommuner. Effekterna av den nya strukturen, med

sikte på ökad kvalitet och likvärdighet i kommunens skolor, är således beroende av de kraftfulla

ansatserna i skolutvecklingsprogrammet – och dess genomförande. På samma vis som

skolutvecklingsprogrammets effekter är beroende av skolstrukturens förändring och utveckling.

Det är med stor respekt för dem som påverkas av förslagen som denna skolstruktur är framtagen.

Vi är väl medvetna om att vissa beslut kommer medföra stora förändringar i vardagen för såväl

enskilda elever som hela familjer. Vi har också med oss riskanalyser avseende bland annat

befolkningsprognoser, påverkan för närliggande förskoleverksamheter, etablering av fristående

skolor och förändringar i upptagningsområden (se mer Bilaga 4).

Men vi delar likväl en gemensam övertygelse om att föreslagna förändringar, i kombination med

skolutvecklingsprogrammets ansats, kommer bidra till ökade förutsättningar för varje barn och elev

att få den stimulans och det stöd var och en behöver för att nå sina mål.

12

Tillsammans formar vi en utbildningsmiljö där vi inte bara pratar om att varje barn och elev ska ha

möjlighet att lyckas i sitt lärande och nå sin fulla potential – vi har också ökade förutsättningar att i

handling skapa en likvärdig utbildning som präglas av kvalitet, resultat och utveckling!

13

Bilaga 1

Bedömningskriterier

En utgångspunkt har varit den modell för värdering och analys (av vad som behöver beaktas då man granskar

en skola för en eventuell utveckling, sammanslagning eller avveckling/stängning), som föreslås i utredningen av

ny skolstruktur genomförd i kommunen 2015.2

1. Barnperspektiv

Stimulans och mångfald Varje skolenhet ska ha tillräckligt stora undervisningsgrupper för att ge

goda förutsättningar för stimulans, kamratskap och mångfald.

Stimulans och mångfald

Varje skolenhet ska ha tillräckligt många vuxna för att eleverna ska ges

möjlighet att interagera med flera vuxna med olika bakgrund och

kompetenser.

Trygghet

Varje skolenhet ska vara tillräckligt stor för att ha förutsättningar för ett

systematiskt värdegrundsarbete och ett fungerande förebyggande

arbete mot mobbning och kränkande behandling.

Elevinflytande Varje skolenhet ska ha goda förutsättningar för ett systematiskt arbete

med elevinflytande.

Föräldrasamverkan Varje skolenhet ska ha goda förutsättningar för ett systematiskt arbete

med föräldrasamverkan.

Restider Kommunens riktlinjer för skolskjuts ska följas.

Förtydliganden/Kommentarer: Barn- och elevperspektivet fokuserar på varje barns och elevs rätt till en bra

utbildning i en trygg miljö, och möjligheterna att nå sina mål och känna delaktighet i sina studier. Lärmiljöerna

i våra verksamheter ska präglas av trygghet och hög tilltro till individens förmåga, vara tillräckligt utmanande

för att nå just bortom barnets och elevens rådande kapacitet och kombineras med ett aktivt stöd från

pedagogens sida. Inom detta perspektiv ingår att varje skolenhet ska skapa förutsättningar för ett systematiskt

värdegrundsarbete, och ett främjande och förebyggande arbete mot mobbing och kränkande behandling.

Pedagogerna behöver därför ha möjlighet att systematiskt lära av varandra, och tillsammans finna nya vägar för

att främja en trygg lärmiljö och för att stärka barns och elevers självförtroende och motivation att lära.

Här tydliggörs även hur varje barn och elev ska få möjlighet till stimulans och stöd att nå sina mål, genom

varierad och balanserad sammansättning av såväl innehåll och arbetsformer som pedagogisk kompetens och

erfarenhet. Dessutom är ett viktigt kriterium elevers möjlighet till delaktighet och inflytande över

undervisningen, bland annat genom möjligheten att återkoppla till och beskriva för pedagogerna hur

undervisningen fungerar (som en del i en större styrkedja, så som den beskrivs i skolutvecklingsprogrammet).

2 Utredning av skolstruktur, HRM AB, 2015-12-31

14

Elever ska tränas i att fatta demokratiska beslut i skolan. Det kan exempelvis ske genom elevråd och matråd. I

en alltför liten grupp riskerar inflytandet att bli alltför informellt, medan det i ett större sammanhang ger andra

möjligheter att träna eleverna i representativ demokrati.

Långa res- och väntetider ska om möjligt undvikas och måste avvägas med hänsyn till geografiska

förhållanden, ekonomi och samordningsmöjligheter. Totala väntetiden under en skoldag bör inte överstiga 60

minuter och restiden per resa bör inte överstiga 60 minuter.

Förtydliganden/Kommentarer: Flertalet av de krav som ingår i ovanstående tabell är således krav som regleras

i skolförfattningarna.

2. Skollags- och läroplanskrav

Behöriga lärare Alla elever har rätt till undervisning av behöriga lärare.

Lokaler och utrustning

Samtliga skolenheter ska vara utrustade med den utrustning, och de

specialsalar som krävs för att uppfylla skollagens krav på undervisning inom

ämnet, och för årskursen. Omfattar specialsalar för idrott- och hälsa, hem- och

konsumentkunskap, slöjd, och naturorienterande ämnen.

Lokaler och utrustning Skolenheternas lokaler ska ha en god inne- och utemiljö utifrån krav på god

arbetsmiljö och barnsäkerhet.

Lokaler och utrustning Samtliga skolenheter ska ha en god IKT-infrastruktur.

Elevhälsa- och särskilt stöd

(Kurator, psykolog, skolsköterska)

Samtliga elever ska ha god tillgång till elevhälsa och särskilt stöd. Med det

avses att elevhälsopersonal ska vara närvarande och för eleverna kända

personer, och vistas på skolan med kontinuitet.

Elevhälsa- och särskilt stöd

(Specialpedagogisk kompetens) Specialpedagogisk kompetens ska finnas på alla skolenheter.

Studie- och yrkesvägledning Alla elever i årskurs 1-9 ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. För

elever i årskurs 7-9 ska arbetet ledas av behörig studie- och yrkesvägledare.

Elevens val Samtliga skolenheter ska kunna erbjuda ett allsidigt urval av elevens val.

Språkval Alla elever ska erbjudas språkval enligt skolförfattningarnas krav.

Studiehandledning Studiehandledning utifrån elevens behov ska kunna erbjudas på alla

skolenheter.

Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning bör kunna erbjudas på samtliga skolenheter.

Skolbibliotek Alla elever ska ha god tillgång till skolbibliotek.

Garanterad undervisningstid Den garanterade undervisningstiden ska följas. Inga elever ska resa mellan

skolor på garanterad undervisningstid.

15

3. Pedagogiskt perspektiv

Kollegialt lärande Varje lärare ska ingå i arbetslag och ämneslag.

Kollegialt lärande

Arbetslagen ska vara tillräckligt stora för att ge förutsättningar för

kompetensutveckling inom det ämne läraren undervisar och i den

dagliga lärmiljön.

Rektors pedagogiska ledarskap

Rektor ska ha förutsättningar att vara pedagogisk ledare genom att

vara närvarande i den dagliga verksamheten. Rektor bör endast i

undantagsfall vara rektor för fler än två skolenheter.

Rektors pedagogiska ledarskap Varje skolenhet ska ha tillgång till ett kvalificerat administrativt stöd

som bör vara lokaliserat till skolenheten.

Betyg och bedömning Skolorganisationen ska stödja hög kompetens inom betyg och

bedömning.

Rekryteringsförutsättningar

Varje skolenhet ska ha förutsättningar att erbjuda hållbara och

attraktiva tjänster. Med det avses att skolenheten så långt som möjligt

ska kunna erbjuda heltidstjänster och att lärare inte ska tvingas dela

tjänst mellan flera skolenheter.

Rekryteringsförutsättningar Varje skolenhet ska ha förutsättningar att kunna ta emot lärarstudenter

inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).

Åldersblandad undervisning Åldersblandade undervisningsgrupper ska inte förekomma av

organisatoriska/ekonomiska skäl.

Förtydliganden/Kommentarer: God kvalitet i lärandet uppnås bland annat när yrkesskickliga lärare samverkar

med varandra runt eleven och gruppen/klassen. I arbetslaget arbetar lärare med olika ämneskompetenser

tillsammans, de utbyter pedagogiska erfarenheter, utvecklar verksamheten och samverkar för att skapa en trygg

och stimulerande lärmiljö där varje barn och elev ska ha möjlighet att lyckas i sitt lärande. I ämneslaget kan

varje lärare bland annat utveckla sin ämneskompetens, och samråda kring bedömning och betyg.

Varje skolenhet ska ha så goda förutsättningar som möjligt att kunna erbjuda hållbara och attraktiva tjänster

för lärare, med möjlighet att ingå i både arbets- och ämneslag. Med det menas att skolan så långt som möjligt

ska kunna erbjuda heltidstjänster, samt att lärare inte ska ha delade tjänster mellan flera skolenheter.

I syfte att möjliggöra arbetslag och ämneslag underlättar det att F-6 skolor är minst två-parallella och F-9/7-9

skolor minst två-parallella, helst flerparallella.

Rektor behöver ha förutsättningar att vara pedagogisk ledare, vilket också tydliggörs i kommunens

Skolutvecklingsprogram. För det krävs bland annat att rektor har möjlighet att vara närvarande i den dagliga

verksamheten, och att verksamheten ekonomiskt kan bära administrativt stöd för avlastning avseende

exempelvis frågor kopplade till löpande kommunikation, systemägare i aktuella digitala system, ekonomi-,

personal- och elevadministration, betygshantering, schemaläggning, rapportering av statistik, arkivering och

distribution av information. Även detta har varit viktiga kriterier i arbetet med kommunens skolstruktur.

16

Varje skolenhet bör också ha förutsättningar att ta emot lärarstudenter inom ramen för VFU, vilket innebär att

det ska finnas ämnesbehöriga handledare på skolan i den kombination som lärarstudenten behöver.

4. Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Förutsättningar för SKA

Varje skolenhet ska vara så stor att kunskapsresultat och enkätresultat

kan visas över tid i syfte att kunna följa upp och utvärdera

verksamheten, och vidta åtgärder utifrån de resultat som framkommer

av SKA.

Förtydliganden/Kommentarer: Det systematiska kvalitetsarbetet med tillhörande styrkedja är en nyckel till

framgång för skolutveckling. En avgörande del i det systematiska kvalitetsarbetet är att kontinuerligt analysera

utbildningens kvalitet och utifrån givna resultat dra slutsatser och besluta om handlingar för att utveckla

arbetet. Detta ska göras av pedagoger, skolledare och huvudman i en tydlig styrkedja - så som det beskrivs i

kommunens skolutvecklingsprogram.

Utöver kriterier som avser styrkedjans faktiska funktion och innebörd är en viktig aspekt inom detta område att

varje skolenhet såväl som respektive elevgrupp är tillräckligt stor så att resultat kan visas och analyseras på ett

transparent sätt, i syfte att följas upp och utvärderas över tid. Det innebär att elevgruppens storlek, utifrån den

faktor som ska följas upp så långt det är möjligt bör överstiga ca 10 elever.

5. Ekonomi

Ekonomi i balans Varje skolenhet ska ha förutsättningar för en ekonomi i balans, d.v.s.

möjlighet att klara verksamheten inom fastställd elevpeng.

Resurseffektiva

undervisningsgrupper

F-6 skolor bör vara två-parallella för att ha förutsättningar för

resurseffektiva grupper.

Resurseffektiva

undervisningsgrupper

Högstadium (åk 7-9) ska vara minst två-parallella för att ha

förutsättningar för resurseffektiva grupper.

Lokalutnyttjande Varje skolenhet bör ha ett lokalutnyttjande på 90 %.

Förtydliganden/Kommentarer: Varje skolenhets förmåga att driva en stabil och varaktig verksamhet är inte

bara en kommunal angelägenhet, det är en ur ett nationellt perspektiv avgörande aspekt för att ge elever en

likvärdig och kvalitativ undervisning. I Norrtälje kommun ska huvudregeln vara att varje skola har

förutsättningar att på egen hand säkra en ekonomi i balans, vilket förenklat innebär möjlighet att klara

verksamheten inom fastställd elevpeng. För att möjliggöra detta krävs utöver en viss storlek på

undervisningsgruppen, att pedagoger undervisar tillräckligt stor del av sin arbetstid.

Kommunens F-6 skolor bör således vara två- eller flerparalla med minsta elevantal om ca 15 elever/årskurs.

Elevantalet för en F-6 skola bör helst vara ca 250-350 elever (minsta elevantal är 100 elever). När det gäller 7-9

17

skolorna (högstadium), där tjänsterna ser annorlunda ut och lärares utbildning oftast är inriktad för behörighet

att undervisa enbart i vissa ämnen/ämneskombinationer, krävs minst tvåparallella men helst flerparallella skolor

och normen för elevgruppens storlek bör uppgå till ca 25 elever. Det innebär att ett högstadium helst bör ha

400 elever eller fler (minsta elevantal är 150-200 elever).

Kommunen behöver också ha en viss – och rimlig – överkapacitet i sina skolor, i syfte att säkra att alla elever

kan tas emot över tid, oavsett elevkullars storlek och de fristående verksamheternas konkurrens. En riktlinje

föreslås vara att varje skolenhet har ett kapacitetsutnyttjande på 90 %, även om lokala avvikelser kan

förekomma.

18

Bilaga 2

Kartläggning av nuläge - underlag och

perspektiv för bedömning

Demografisk utveckling

Variationer i elevkullar

Norrtälje kommun har som många kommuner i landet upplevt en minskning av elevkullarna i

grundskolans åldersgrupper under 2000-talet. Från att ha haft elevkullar om ca 850 elever per årskurs i

slutet av 90-talet minskade elevkullarna från mitten av 2000-talet till ca 500-600 elever per årskurs.

De senaste åren har elevantalen återigen börjat öka, och nuvarande befolkningsprognoser visar att

elevkullarna år 2025 återigen kommer att uppgå till mellan 700-800 elever per åldersgrupp.

Prognoserna innehåller alltid en viss osäkerhet. Oförutsedda händelser och omvärldsfaktorer såsom

konjunkturläge, den senaste tidens stora antal nyanlända elever, hur stor inflyttning som sker, i vilka

områden familjer med barn i skolålder väljer att bosätta sig o.s.v. går inte alltid att förutsäga med

exakthet. Det gör att befolkningsprognoserna inte alltid stämmer, åtminstone inte på områdesnivå. Det

behöver kommunen ha beredskap att hantera. Kommunen har en skyldighet att anordna grundskola, och

bereda utbildning för alla barn. Kommunen måste också ha beredskap att anpassa skolorganisationen till

såväl minskade som ökade elevkullar över tid.

Ökad inflyttning mot Norrtälje stad

En trend på såväl global som nationell nivå är att fler människor söker sig mot städer. Det gäller även

Norrtälje. Befolkningen ökar framförallt i Norrtälje stad och dess omgivande landsbygd.

Det är en utmaning för kommunen att organisera verksamheten så att skolorna ligger på platser där

flertalet elever bor, då detta kan förändras över tid, samtidigt som ingen elev bör få orimligt långt till

närmaste skola.

Det fria skolvalet

Den lagstadgade rätten att välja skola ses av de flesta i dag som en självklar rätt och i grunden positivt.

Det fria skolvalet innebär också en viktig parameter vid planeringen av en kommuns skolorganisation.

Det går inte att se till enbart antalet elever boende i ett geografiskt upptagningsområde, även

elevströmmar behöver beaktas, d.v.s. hur eleverna väljer och eventuella etableringar av fristående skolor.

Parallellt med detta är en viktig aspekt att kommunen alltid ska ha beredskap att kunna ta emot alla

elever.

19

I Norrtälje kommun är det fria skolvalet i praktiken något mer begränsat för vissa elever, då rätten till

skolskjuts inte är lika långtgående för elever som väljer att gå i en annan skola än den kommunen annars

skulle ha placerat eleven i. De s.k. upptagningsområdena utgör en ram för kommunens planering, men

behövs också för att kunna fatta rättssäkra beslut om skolplacering och skolskjuts. För många elever

innebär de geografiska avstånden, och avsaknad av allmänna kommunikationer, att val av annan skola

kan innebära praktiska svårigheter. Likväl väljer många elever att gå i en annan skola än den de tillhör

enligt upptagningsområdet. Sammantaget väljer idag ca 20 % av eleverna i Norrtälje kommun en

fristående skola, och många väljer även en annan kommunal skola.

Segregerade skolor

En ytterligare utveckling på såväl nationell som lokal nivå är att skolorna blir mer segregerade vad avser

elevernas sammansättning. Orsakerna till detta varierar, men tydligt är dock att elevernas

socioekonomiska förutsättningar såsom föräldrarnas utbildningsbakgrund och härkomst har betydelse för

elevens skolresultat, och att skillnaderna i resultat mellan elever har ökat3. Skolan har ett uttryckligt

uppdrag att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen,

och se till att utbildningen är likvärdig oavsett var den anordnas.

I Norrtälje kommun finns förhållandevis stora variationer mellan skolorna vad gäller de socioekonomiska

faktorer som anges ovan. Exempelvis varierar faktorn andel föräldrar med eftergymnasial utbildning

mellan 15 % - 70 %. Andelen elever med utländsk bakgrund varierar mellan 0 % till 30 %4. Skolverket

bedömer att det krävs ytterligare insatser för att säkerställa skolans roll som mötesplats i samhället och

minska skolsegregationen. Skolhuvudmännen behöver således verka för, och främja att skolor har en

allsidig elevsammansättning5.

Ett sätt att öka likvärdigheten och utjämna skillnader i elevernas resultat är att ha en väl genomtänkt

fördelning av resurser. En kommun kan också genom strategiska beslut om konkreta insatser i form av

skolbyggen och/eller ändrade områdesgränser uppnå minskad skolsegregation, och en mer allsidig

elevsammansättning. Ett exempel på det är Nyköpings kommun som valt att ersätta fyra kommunala

högstadieskolor med en enda stor högstadieskola för nästan 1 300 elever, med uttalat syfte att skapa en

allsidig elevsammansättning. Klasserna i skolan mixas med stöd av Skolverkets så kallade salsamodell6, så

att det blir en mångfald av olika grupper av elever i varje klass. Grundtanken är att föra samman barn

med olika bakgrund, bl.a. för att öka förståelsen för andra människor7.

3 Skolverkets lägesbedömning 2015 4 SIRIS, Skolverket 5 Skolverkets lägesbedömning 2015, Skolverket rapport 421 6 http://salsa.artisan.se/ 7 http://nykoping.se/Nykopings-hogstadium/Om-Nykopings-hogstadium/Nykopings-hogstadium-i-media/

20

Måluppfyllelse Låga kunskapsresultat

Kunskapsresultaten i årskurs 9 i

kommunen har varit otillfreds-

ställande låga över tid. 77 % av

samtliga elever i Norrtäljes

skolor nådde kunskapskraven i

alla ämnen år 2015.

I de kommunala grundskolorna

låg resultatet på 73 %, vilket är

en försämring jämfört med

föregående år. Diagrammet till

höger visar utvecklingen över

tid. Uppgifterna avser Norrtäljes kommunala skolor i relation till samtliga skolor i riket.

Trenden för resultaten i årskurs 6 ser något mer positiva ut, även om även de är otillfredsställande med

tanke på skolans uppdrag. 84,5 % nådde kunskapskraven i alla ämnen. Det är en förbättring jämfört med

året innan. Statistik som avser årskurs 6 finns dock endast tillgänglig för de två senaste läsåren.

Tabellen nedan redovisar elevernas kunskapsresultat för läsåret 2014/2015 per skola. Resultat som

omfattar färre elever än 10 publiceras inte. Resultaten skiljer sig mycket åt mellan skolorna, och störst är

skillnaderna i årskurs 9.

Av resultaten går det inte att utläsa att storleken på skola har inverkan. Statistiskt kan skillnaden i

skolresultat snarare förklaras av andel elever med utländsk härkomst och elevernas socioekonomiska

bakgrund. Rektorernas analyser avseende resultaten är dessutom ofta kopplad till att skolan har många

elever som behöver mycket extra stöd, och att man inte fullt ut lyckats tillgodose dessa behov.

21

Tabell Andel elever som nått målen i alla ämnen läsåret 2014/158 Skolenhet Elevantal Nått mål Skolenhet Elevantal Nått mål Nått mål F-6 skolor 14/15 Åk 6 F-9/7-9 skolor 14/15 Åk 6 Åk 9 Björkö-Arholma 14 .. Hallsta 309 71,40 % 77 % Grisslehamn 9 .. Bålbro 374 77,80 % 81 % Singö 13 .. Långsjö 264 66,70 % 58 % Herräng 23 .. Grind 392 100 % 96 % Skebo 45 .. Lommar 148 73,70 % 57 % Rånäs 36 .. Svanberga 306 100 % 56 % Söderbykarls 49 .. Länna 262 78,10 % 85 % Riala 85 .. Rådmansö 166 100 % 77 % Köpmanholm 42 .. Norrsund 69 87 % Vätö 45 .. Roslagsskolan 502 72 % Elmsta 146 100 %

Gottsta 160 100 % Skederids 91 100 % Edsbro 73 63,20 % Park 190 100 % Kvisthamra 319 88,10 % Drottningdal 107 100 % Frötuna 158 100 %

8 SIRIS, Skolverket

22

Lärmiljöer och stöd är inte likvärdiga

Lärartätheten inte likvärdig

Lärartätheten varierar stort mellan skolorna i kommunen. Några av de minsta skolorna har färre än 6

elever per lärare, medan andra har uppåt 20 elever per lärare. En strävan bör vara att personaltätheten

ska bli mer likvärdig.

Tabell antal elever/lärare läsåret 2015/16 (årskurs 1-9)9

Skolenhet Antal elever

Elever/ lärare

Skolenhet Antal

elever Elever/ lärare

Björkö-Arholma 13 4,6 Grind 352 13,1 Herräng 11 5,3 Park 160 13,6 Grisslehamn 22 6,9 Elmsta 143 13,8 Norrsunds 72 9,5 Bålbro 348 13,8 Skebo 38 9,5 Köpmanholm 43 13,9 Lommar 115 9,5 Gottsta 145 14,6 Rånäs 28 9,7 Kvisthamra 273 14,9 Rådmansö 155 11,4 Frötuna 139 15,0 Drottningdal 85 11,4 Roslagsskolan 529 15,3 Långsjö 265 11,4 Hallsta 325 16,3 Länna 241 11,4 Riala 76 17,1 Vätö 45 11,9 Svanberga 305 17,4 Skederid 82 12,5 Söderbykarl 42 21,0 Edsbro 55 12,9

Särskilt stöd

Skolans styrdokument ställer idag högre krav på att undervisningen är flexibel och individanpassad än

tidigare. Många elever är i behov av individinriktade stödinsatser för att nå målen, och ska ha rätt att så

få. Det kan handla om stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Det kan också handla om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra

för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. För vissa elever med

stödbehov kan en mindre skolenhet, med mindre elevgrupper och färre lärare vara en bra skolmiljö. Men

det kan också vara både personalmässigt resurskrävande och kompetensmässigt otillfredsställande att på

alltför små skolor möjliggöra flexibla anpassningar utifrån elevernas särskilda behov.

Tillgång till elevhälsa

Elevhälsan fyller en viktig funktion i skolverksamheten. Inte minst gäller det för att stärka kompetensen

hos de lärare som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. På en liten skola är det svårt att organisera

ett kontinuerligt och nära samarbete mellan elevhälsoteam, pedagoger och övrig personal.

Tillgängligheten för de mindre skolorna blir sämre, och elever och pedagoger får inte samma tillgång till

hela elevhälsoteamet och dess tvärvetenskapliga kompetens. Elevhälsoteamen ska i sitt uppdrag fokusera

9 SIRIS, Skolverket. Avser elever per oktober 2015 i årskurs 1-9, d.v.s. exkl. förskoleklass

23

på hälsofrämjande och förebyggande arbete i samverkan med övrig personal på skolan. Det kan bli en

försvårande faktor om elevhälsopersonalen inte kan vara fysiskt närvarande i tillräckligt hög grad på

mindre skolor. På större enheter ges bättre förutsättningar att ha ett elevhälsoteam som finns tillgängligt

större delen av skoldagen.

Restiden för elevhälsans personal inom ett geografiskt område, som ska bistå flera skolenheter, innebär

också ett ineffektivt utnyttjande av resurser, vilket innebär att elever och lärare får mindre tillgång till

elevhälsans resurser.

Lokaler och lärmiljö, bibliotek

I dag saknar flera mindre skolenheter tillgång till specialsalar och/eller utrustning för exempelvis idrott,

hem- och konsumentkunskap (HKK), naturorienterande ämnen (NO) och slöjd. På många skolor behöver

eleverna resa till andra skolor för undervisning i vissa ämnen. I flera fall har resor skett på tid som utgör

garanterad undervisningstid.

En principiell fråga som behöver lyftas över lag är i vilken utsträckning specialsalar för exempelvis HKK,

slöjd och NO ska finnas på F-6 skolorna? I dagsläget saknas specialsalar även på skolor såsom Frötuna,

Elmsta och Gottsta skolor.

Flera av de större skolenheterna har egna skolbibliotek, medan flertalet av de minsta skolorna i stället

använder biblioteksbussens resurser. Skollagen anger att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek. Det är

en fördel om skolan kan ha ett eget skolbibliotek, men det ska poängteras att Skolinspektionen inte

riktade någon kritik mot kommunen vad gäller tillgången på skolbibliotek i samband med den tillsyn som

genomfördes 2015.

Åldersblandad undervisning

På de mindre skolenheterna bedrivs ofta åldersblandad undervisning då antalet elever i varje årskurs inte

är tillräckligt stort för att ha åldershomogena grupper. Forskning är förvisso inte entydig, men det finns

studier som visar att åldersblandad undervisning inte har några positiva effekter (och i värsta fall kan ha

uttryckliga negativa effekter) då förutsättningarna för samarbete i klassen blir sämre10. Forskning visar

också att elever oftast föredrar att umgås och studera tillsammans med jämnåriga

Allsidigt urval av elevens val, språkval, modersmålsundervisning och studiehandledning.

Enligt skollagen ska huvudmännen sträva efter att erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.

På många skolor i Norrtälje är det dock snarare organisationen som styr vilka ämnen som erbjuds, inte

elevernas önskemål och behov.

Språkval ska erbjudas från årskurs 6. Minst två av språken franska, spanska och tyska ska erbjudas, men

huvudmannen ska sträva efter att kunna erbjuda även andra språk. De flesta elever i årskurs 6 åker i dag

till närmaste högstadieskola för att få sin undervisning, då undervisningsgrupperna annars blir för små.

10 Skolverket, Forskning för skolan, 2016. Även IFAU – Åldersintegrerade klasser – bra eller dåligt för elevernas

studieresultat, Rapport 2008:20

24

Det är även svårt att organisera modersmålsundervisning och studiehandledning på de mindre

skolenheterna. Många elever tvingas resa till andra skolenheter för att få del av modersmålsundervisning.

Studiehandledning ska inkluderas i den vanliga undervisningen, men resurserna används ineffektivt då

handledarna tvingas dela sin tid mellan många skolenheter.

Studie- och yrkesvägledning (SYV)

Enligt den senaste statistiken hade Norrtäljes kommunala skolor ca 2 heltidstjänster inom SYV11. Samtliga

studie- och yrkesvägledare är behöriga. Endast en av högstadieskolorna har en studie- och

yrkesvägledare med en tjänst som överstiger 0,5 heltidstjänst. Enligt Skollagen ska alla elever i

grundskolan ha tillgång till SYV, inte bara elever i högstadiet. Vägledning ska ske som en kontinuerlig

och integrerad del av undervisningen. På skolor som saknar studie- och yrkesvägledare faller det på den

enskilda läraren att tillgodose elevernas behov av vägledning.

IKT-infrastruktur

Norrtälje Kommun har sedan 2012 infört 1-1 dator för elever i årskurs 7-9 och gymnasiet, och

motsvarande 1-3 dator/iPad i årskurs F-6. Denna satsning går helt i linje med den nya nationella IT-

strategin för skolväsendet som regeringen presenterar under våren 2016. Satsningen riskerar dock att bli

mer kostsam för Norrtälje jämfört med andra kommuner med samma elevantal. Detta då användandet av

digitala verktyg kräver att varje skolbyggnad har tillgång till väl fungerande nät, med flera installerade

accesspunkter. Forskning kring digitala hjälpmedel och våra egna erfarenheter visar också att det måste

finnas hög digital kompetens hos personalen lokalt, något som ännu inte kunnat tillgodoses fullt ut i

kommunen.

Elevernas sociala miljö och trygghet

Eleverna på mindre skolor får mer begränsade möjligheter att interagera med en mångfald av kamrater

och vuxna. Ett argument som ofta framförs för att balansera detta faktum är att små skolor erbjuder en

tryggare miljö för eleverna än större skolor. Något stöd för att elever i små skolor i Norrtälje kommun

skulle känna sig tryggare går dock inte att utläsa av kommunens årliga elevenkät riktad till elever i

årskurs 5. Nedan redovisas elevernas svar inom på frågan om hen känner sig trygg i skolan. Resultat som

omfattar färre elever än 6 publiceras inte.

11 SIRIS, Skolverket

25

Tabell Upplevd trygghet, elever i åk 5 på respektive skola Skolenhet Andel Andel Björkö Arholma .. Elmsta 94 % Grisslehamn .. Långsjö 93 % Singö .. Frötuna 93 % Herräng .. Gottsta 92 % Söderbykarl .. Skebo 86 % Köpmanholms .. Drottningdals 86 % Rånäs .. Grind 86 % Vätö .. Kvisthamra 80 % Rådmansö .. Riala 80 % Edsbro 100 % Park 78 % Skederid 100 % Bålbro 76 % Länna 100 % Svanberga 70 % Hallsta 95 % Lommarskolan 70 %

Ett annat mått på trygghet är hur framgångsrika skolorna är på att förbygga mobbning och kränkande

behandling. Av de anmälningar till Skolinspektionen som skett de senaste tre åren kan konstateras att

både mindre och större skolor blir föremål för anmälningar från elev/vårdnadshavare där elev upplevt sig

utsatt för kränkande behandling av andra elever eller av personal12.

Högre krav i skolförfattningar och nya förutsättningar för skolan

Den nya skollagen som började tillämpas från 2011 ställer högre krav på huvudmännen än tidigare

skolförfattningar. Inom ett antal områden har skollagen förtydligats, vilket i sig förutsätter en utveckling

av organisation och struktur för att säkra lagkraven.

Det gäller exempelvis nedanstående områden.

• Krav på behöriga lärare.

• Tydligare kompetenskrav och krav på befattningsutbildning för rektorer.

• Endast behöriga lärare får sätta betyg.

• Skolenhetsbegreppet har förtydligats. En skolenhet ska ledas av en rektor.

• Rektors ansvar och beslutanderätt har förtydligats.

• Krav på tillgång till skolbibliotek.

• Krav på ändamålsenliga lokaler och lärverktyg.

• Krav på studie- och yrkesvägledning.

• Ökade krav på tillgång till elevhälsa som innefattar skolläkare, skolsköterska, psykolog, och

kurator samt specialpedagogiska insatser.

• Tydligare krav på särskilt stöd.

• Ökade krav på systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och rektorsnivå.

• Krav på resursfördelning efter barnens och elevernas förutsättningar och behov. Gäller på

kommun- och enhetsnivå.

• Ökad rättssäkerhet för elever. Fler beslut än tidigare går att överklaga.

12 SIRIS, Skolverket

26

Skolinspektionens tillsyn

Skolinspektionen konstaterade i sin regelbundna tillsyn 2015, med anledning av att kunskapsresultaten

över tid inte har förbättrats, att Norrtälje kommun som huvudman behöver vidta åtgärder för att följa

upp och utvärdera verksamheten, och därefter vidta nödvändiga utvecklingsåtgärder för att resultaten ska

förbättras.

Utifrån inspektionens återföring har en modell för det systematiska kvalitetsarbetet tagits fram med stöd i

Skolverkets allmänna råd. Det systematiska kvalitetsarbetet bygger ytterst på arbetslagens uppföljning

och utvärdering av sin egen undervisning. Den sker kollegialt i arbetslaget genom att hitta mönster och

samband mellan elevernas kunskapsresultat, undervisningen och givna förutsättningar.

För små skolor med få lärare och litet elevunderlag är det svårt att åstadkomma ett systematiskt

kvalitetsarbete som visar vad som behöver utvecklas. Så här skriver Skolinspektionen i sitt tillsynsbeslut

2015, gällande en av kommunens skolor:

”Skolans förutsättningar vad gäller storlek innebär speciella utmaningar. På

grund av det lilla elevantalet saknas till exempel underlag från huvudmannens

elevenkät med frågor om undervisning och trygghet. Elevantalet gör också att

årliga sammanställningar av kunskapsresultat är svårtolkade.”

Kompetensförsörjning

Tillgång på behöriga lärare

I Sverige råder i dag en alarmerande brist på behöriga lärare. Stora insatser krävs på nationell nivå för att

öka yrkets attraktivitet och få fler att utbilda sig till yrket13. Även Norrtälje kommun står inför en

utmaning att möta kommande pensionsavgångar med nyrekrytering av behöriga lärare. Norrtälje

konkurrerar med kommunerna i Stockholms län och Uppsala om utbildade lärare, och behöver därför

kunna erbjuda attraktiva tjänster och goda arbetsvillkor. Kommunens skolutvecklingsprogram är en del i

detta arbete.

Enligt den senaste offentliga statistiken för läsåret 2015/16 har Norrtälje kommun 351 tjänstgörande

lärare eller 301 heltidstjänster inom grundskolan. Ca 85 % av dessa hade pedagogisk högskoleexamen.

Detta kan jämföras med 87 % i riket för kommunala skolor.

Det räcker dock inte att enbart titta på andel lärare med lärarlegitimation. Man måste också titta på

behörighet - i vilken utsträckning undervisar lärare i de ämnen de har behörighet för. Enligt den senaste

tillgängliga offentliga statistiken uppgår andelen lärare i Norrtälje som har lärarlegitimation och

behörighet i ämnet de undervisar till 75 %14. Motsvarande siffra för riket är ca 73 %. Lägst behörighet

13 Skolverkets lägesbedömning 2015, Skolverket rapport 421 14 SIRIS, Skolverket läsåret 2015/16

27

finns inom de praktisk-estetiska ämnena såsom idrott och hälsa, musik och slöjd, men också inom

svenska som andraspråk, moderna språk, teknik och NO. Låg behörighet finns också bland speciallärare

och specialpedagoger.

Inom dagens lärarutbildning för år F-6 utbildas grundlärare med behörighet att undervisa antingen i åk

1-3 eller i åk 4-6. Lärarna har behörighet att undervisa i flera ämnen såsom matematik, svenska och

engelska. Däremot är lärarna behöriga antingen i samhällsorienterande ämnen (SO) eller NO. För att en

skola ska ha full ämnesbehörighet i samtliga ämnen (övningsämnen undantagna) inom ett stadium krävs

alltså två lärare, en med SO, och en med NO-behörighet. Sammantaget innebär det att en F-6 skola

måste ha minst 4 lärare för att uppfylla kraven på ämnesbehörighet.

Vi kan även konstatera att det finns en skillnad i åldersstrukturen på de mindre skolorna. På de fem

minsta skolenheterna finns i januari 2016 sammanlagt 12 tillsvidareanställda behöriga lärare. På samtliga

skolenheter utom en översteg medelåldern 50 år. På övriga F-6 skolor var medelåldern på samtliga skolor

under 50 år. En låg personalomsättning, och hög medelålder kan i grunden vara en positiv faktor, men

gynnar inte alltid utveckling.

Rekryteringsförutsättningar

Vi kan redan i dag konstatera att det är svårare att rekrytera personal till de allra minsta skolorna. En

viktig rekryteringsbas för kommunen är de lärarstudenter som tas emot inom ramen för

lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Norrtälje kommun har i dag avtal med

Stockholms och Uppsala universitet samt högskolan i Karlstad om att ta emot VFU-studenter.

Lärosätena förordar att studenterna placeras flera på samma arbetsplats för att förbättra utbyte av

erfarenheter studenter emellan. Stockholms universitet placerar i första hand studenter på s.k.

”övningsskolor”. Det är en skola som kan ta emot många studenter, där det finns många utbildade

handledare och en stor mångfald av elever. Det innebär att Norrtäljes skolor inte är lika attraktiva för

studenterna vilket också accentueras av att det kan vara svårt för studenterna att ta sig till de skolor som

ligger sämre till ur kommunikationssynpunkt.

Det är också svårt att rekrytera specialpedagoger eller annan personal med specialistkompetens till de

mindre enheterna. Tjänsterna som erbjuds är inte tillräckligt attraktiva p.g.a. skolornas storlek, geografiskt

läge, för få kollegor, och för liten mångfald av kollegor. Det riskerar att leda till en stagnation av

utvecklingsarbetet på skolorna.

Kollegialt lärande och nya förutsättningar för skolan

Forskning visar att det kollegiala lärandet är avgörande för skolans utveckling15 Genom att skapa

förutsättningar för lärare att samarbeta och tillsammans reflektera över sin undervisning kommer

undervisning, bedömning och betygsättning att förbättras. Forskning visar också att den

kompetensutveckling som sker i den vanliga lärandemiljön med andra kollegor ger större effekt för hela

15 Skolverket, Forskning för skolan 2012

28

skolans utvecklingsarbete, än individuella kompetensinsatser baserade på den enskilde lärarens intresse

och ansvar16.

Vi vet också att kollegialt lärande inom både arbetslag och ämneslag är en viktig framgångsfaktor för

skolor. Det kräver att det finns fler lärare inom samma ämne. Många lärare i årskurs 7-9 har

ämneskombinationerna Ma/Fy, Ma/Ke, Sv/Eng, Eng/Språk och Idh/Eng. Därför bör, som tidigare nämnts,

ett högstadium vara fler-parallellt, d.v.s. bestå av fler klasser per årskurs, för att både matcha behoven av

lärartjänster, och elevens rätt till garanterad undervisningstid.

I dag krävs en högre grad av samverkan mellan lärare med olika kompetenser för att klara en

pedagogisk helhet. Utvecklingen handlar också om att kunna möta en snabb teknisk utveckling med

digitalt innehåll med nya former för lärande. Olika kompetenser måste tas tillvara inom ett arbetslag eller

en arbets-gemenskap om detta ska bli möjligt.17

En konsekvens av hur synen på undervisningen har utvecklats från dåtid till nutid kan illustreras med

nedanstående matris:

Förr Nu Elevens lärande Kollektivt Individuellt Läraryrket Individuellt arbete Gemensamt arbete

Tabellen nedan visar antalet lärare (omräknat till heltidstjänster) på skolenheterna läsåret 2014/15.

Tabell Antal lärare (heltidstjänster) per skola läsåret 2015/1618 1-4 lärare 5-9 lärare 10,1-20 lärare Fler än 20 lärare

Herrängs skola Edsbro skola Elmsta skola Länna skola Björkö-Arholma Riala skola Lommarskolan Bålbro skola Söderbykarls skola Skederids skola Parkskolan Långsjöskolan Grisslehamns skola Drottningdal skola Rådmansö skola Grindskolan Rånäs skola Norrsundsskolan Svanbergaskolan Roslagsskolan Vätö skola Frötuna skola Kvisthamraskolan

Köpmanholms skola Gottsta Hallsta skola Skebo skola

Förutom förutsättningar för ett utvecklande kollegialt lärande så blir en skolenhet med få lärare betydligt

mer sårbar. Det gäller dels utifrån behörighetssynpunkt, men också vad gäller bemanning. Vid sjukdom

eller frånvaro av annat skäl blir det svårare att täcka upp med vikarier, ensamarbete kan förekomma och

elevernas rätt till kvalitativ utbildning reduceras.

16 Se t ex. Skolverkets lägesbedömning 2015 17 Sveriges Kommuner och Landsting, ”Klarar den lilla skolan de stora kraven”. 18 Skolverket, SIRIS. Avser grundskola år 1-9 (exkl. förskoleklass)

29

Ekonomi Enheternas underskott och besparingskrav

Totalt sett har barn- och skolnämndens budgetram ökat med nästan 200 mnkr från 2010. En del av

ökningen gäller förskoleverksamheten, men den största ökningen är hänförligt till

grundskoleverksamheten. En del av ökningen kan förklaras av löneökningar, och en mindre del av

volymökning, d.v.s. att antalet elever ökat.

Tabell barn och skolnämndens budgetram 2010-2016 År 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Budget (mnkr) 798,4 824,2 859,2 876,9 921,5 970,0 994,0 Utfall 779,6 820,1 857,4 873,6 925,5 974,7 Resultat 18,8 4,0 1,8 3,3 -4,0 -4,0

Trots att nämndens totala budgetram för grundskoleverksamheten har ökat, har de kommunala

skolenheterna under många år redovisat stora underskott, och resultaten har inte förbättrats över tid.

Många kommunala skolenheter har stora svårigheter att anpassa verksamheten till fastställd elevpeng.

Tabellen nedan visar den strukturella skillnaden i kostnad per elev för olika typer av skolor i kommunen,

med tydligt samband mellan storlek och kostnad per elev.

Tabell kostnad/elev inklusive lokalkostnad 2015 Skolenhet Åk Elevantal

2015 Kostnad/elev

2015 (kr) Björkö-Arholma F-6 14 187 900 Edsbro F-6 65 115 000 Kvisthamra F-6 330 80 000 Svanberga F-9 325 86 100 Rådmansö F-9 173 94 500 Norrsund 7-9 71 128 000 Roslagsskolan 7-9 514 73 700

Man kan även titta på det ekonomiska resultatet på skolenheterna utifrån fastställd elevpeng. Även här är

det tydligt att de mindre enheterna har ett underskott per elev som är betydligt större än för övriga

enheter. Orsaken är framförallt att de har för många lärare i relation till elevantal. De minsta har så lite

som 5-6 elever per lärare att jämföra med 12-13 som är genomsnittet i kommunen19.

Det är även tydligt att de högstadieskolor som är ”en-parallella”, d.v.s. består av endast en ”klass” i varje

årskurs har svårt att få till en effektiv undervisningsorganisation. Det krävs fler lärare för att klara

behörighetskraven, och lärarna behöver därför undervisa fler elever för att fylla en tjänst. Det blir helt

enkelt för få elever för att fylla en lärares arbetstid. Det är således inte bara de mindre skolenheterna

19 SIRIS, Skolverket personalstatistik för grundskolan läsåret 2015/16

30

som har svårigheter att klara verksamheten inom fastställd budget. Skillnaden är dock stor jämfört med

de allra minsta.

Tabell Resultat per elev 2015 (exkl. lokalkostnader)

Skolenhet Enhet Resultat/elev (kr) Björkö-Arholma F-6 -74 786 Herräng F-6 -63 611 Grisslehamn/Singö F-6 -43 333 Rånäs F-6 -22 686

Lommarskolan F-9 -16 833 Drottningdal F-6 -14 369 Norrsund 7-9 -13 127 Rådmansö F-9 -12 890 Vätö F-6 -12 417 Skebo F-6 -7 689

Riala F-6 -5 129 Elmsta F-6 -5 007 Länna F-9 -4 194 Edsbro F-6 -4 185

Enligt gällande verksamhetsplan står barn- och skolnämnden inför ett besparingskrav på ca 25 mnkr

2017 och ytterligare ca 30 mnkr 2018. Det är inte möjligt att genomföra en besparing i den

storleksordningen utan att genomföra förändringar i skolorganisationen, så att lokaler kan avvecklas och

undervisnings-organisationen effektiviseras. Det kan heller inte anses vara god ekonomisk hushållning att

hela tiden skjuta till mer pengar för att kunna fortsätta underhålla en ineffektiv

undervisningsorganisation.

Ineffektivt utnyttjande av lärarresurser

Då många skolenheter har få elever utnyttjas inte lärarnas behörigheter fullt ut. Många skolor saknar

behöriga lärare. Det gäller både inom de olika lärarkategorierna för de lägre åldrarna, men också

ämneslärare. Det är slöseri med resurser att låta behöriga lärare bara undervisa ett fåtal elever, när andra

elever inte får undervisning av behöriga lärare.

Motsvarande gäller också andra specialistfunktioner såsom elevhälsopersonal, specialpedagoger, studie-

och yrkesvägledare m.fl. Då skolor inte kan erbjuda hela tjänster tvingas de dela sin tid mellan flera

skolenheter. Detta är både ett ekonomiskt problem, men också ett arbetsmiljöproblem som beskrivits

tidigare.

31

Beräkning av undervisningskostnaden

Hur mycket undervisningen (i form av lärartid) kostar beror i huvudsak på tre faktorer:

• Lärartid i klassrummet (hur mycket tid läraren undervisar i relation till den totala arbetstiden)

• Lönekostnaden

• Gruppstorlek/lärartäthet, d.v.s. hur många elever läraren undervisar

Att lärartid och gruppstorlek har stor betydelse för kostnaden kan illustreras med nedanstående

beräkningsexempel.

Tabell Kostnad för undervisning/elev vid olika gruppstorlekar och lärares undervisningstid

Enligt timplanen för grundskolan ska den garanterade undervisningstiden uppgå till minst 6785 timmar

under en elevs skoltid i årskurs 1-9. Det finns också en garanterad undervisningstid per ämne som ska

fördelas mellan årskurserna.

Exemplet visar hur undervisningskostnaden (i form av lärartid) per elev blir beroende av hur mycket tid

läraren undervisar i relation till den totala arbetstiden, och hur stora gruppstorlekarna är. Detta är ett

teoretiskt exempel beräknat på årskurs 7-9, men exemplet visar ändå på den ekonomiska konsekvens

som uppstår vid för små undervisningsgrupper. Exemplet visar också hur kommunen kan använda

elevpengen som budget- och styrinstrument för att fördela resurser i verksamheten.

Genom att ge förutsättningar för effektivare undervisningsgrupper kan kommunen minska den totala

kostnaden för undervisningen. Det behövs helt enkelt färre lärare. Alternativt kan utrymme skapas för

satsningar på andra angelägna områden inom skolans verksamhet som kommer eleverna tillgodo,

exempelvis lärares kompetensutveckling, elevhälsa, resurser för särskilt stöd, läromedel, lokalinvesteringar

m.m.

Ofta framförs argumentet att mindre skolor behöver få kosta mer och att de minsta enheterna har lika

goda resultat som större enheter. Det stämmer i många fall. Men aspekten att om några skolenheter

kräver en större andel av de gemensamma och begränsade resurserna, så innebär det att andra måste få

mindre, behöver aktualiseras. Det innebär också att vissa skolenheter får en större del av ”kakan”, vilket

inte är baserat på elevernas individuella behov, utan bara på grund av det faktum att det är en liten

skola.

Andel undervisningstid i relation till total arbetstid för lärare35% 40% 45% 50% 55% 60%

Kostnad/elev med klasstorlek 15 67 282 58 872 52 330 47 097 42 816 39 248Kostnad/elev med klasstorlek 20 50 462 43 782 38 917 35 025 31 841 29 188Kostnad/elev med klasstorlek 25 40 369 35 025 31 134 28 020 25 473 23 350Kostnad/elev med klasstorlek 30 33 641 29 188 25 945 23 350 21 228 19 459

32

Forskning visar att färre antal elever inte per automatik innebär ökat lärande20. För vissa grupper, t ex

yngre barn, elever med utländsk bakgrund och elever som av olika anledningar är marginaliserade är det

viktigt med mindre klasser21. För att skapa utrymme för mindre grupper för de elever som verkligen har

behov av det, behöver flexibilitet råda och övriga elevers undervisning ske i större grupper, med behöriga

och kompetenta lärare. Om vi generellt har för små grupper kräver det fler lärare.

Lågt kapacitetsutnyttjande av lokaler

En annan utmaning sedan många år är det låga kapacitetsutnyttjandet av lokaler. Många skolenheter har

lokalmässig kapacitet att ta emot betydligt fler elever, men eleverna finns inte i närområdet. Totalt sett

finns i dagsläget en kapacitet att ta emot ca 6 000 elever i de kommunala grundskolorna, medan antalet

elever uppgår till ca 4 700. Det innebär en överkapacitet på ca 20 %.

Överkapaciteten är dock ojämnt fördelad. Den är särskilt tydlig i kommunens ytterområden, men det finns

även skolor i tätorten med stor överkapacitet. Ett exempel är Lommarskolan som i dagsläget bara

utnyttjar en tredjedel av skolans kapacitet. Även Hallsta skola har förhållandevis stor överkapacitet.

Då många skolor har små undervisningsgrupper utnyttjas specialsalar för exempelvis NO, slöjd, HKK,

idrott m.m. bara under en liten del av dagen. Tabellen nedan visar lokalkostnaden per elev i de

kommunala skolorna.

Tabell Lokalkostnad per elev 2015

Skolenhet Kostnad/elev 2015 (kr)

Skolenhet Kostnad/elev 2015 (kr)

Grind 9 759 Vätö 22 604

Gottsta 10 402 Drottningdal 23 184 Kvisthamra 10 815 Elmsta 24 634 Park 12 959 Singö/G-hamn 26 037 Söderbykarl 13 167 Skebo 26 889 Långsjö/Bålbro 13 277 Björkö-Arholma 27 071 Roslags 13 578 Hallsta 28 505

Frötuna 16 429 Köpmanholm 30 826 Rådmansö 16 618 Norrsund 32 014 Skederid 18 592 Herräng 33 722 Riala 19 671 Edsbro 33 800 Länna 20 217 Lommarn 38 939 Svanberga 20 582 Rånäs 58 000

20 Hattie, Scherp 21 Skolverket, Forskning för skolan 2016

33

Överdimensionerad ledningsorganisation

Norrtälje kommun har många rektorer i relation till elevantalet. Trots det behöver flera rektorer dela sin

tid mellan flera skolenheter. Det gör att rektorerna inte är närvarande i den dagliga verksamheten. Rektor

är också arbetsledare/chef för många personal i dagsläget. Vissa rektorer har haft upp till 60-70

medarbetare, vilket också innebär att mycket tid går åt till personaladministrativa uppgifter.

Skollagens bestämmelser om ersättning till fristående skolor, ”lika villkor”

I den nya skollagen infördes tydligare regler om kommunernas bidrag till fristående skolor. Bl.a.

förtydligades att bidraget till de fristående skolorna skulle bestämmas efter samma grunder som

hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten, den s.k. ”lika villkors-

principen”. Det infördes en tydligare reglering av vad som ska ingå i bidraget, och hur bidraget ska

fastställas och redovisas. De fristående skolorna ska exempelvis få bidrag från kommunen för sina

lokalkostnader. Huvudregeln är att den ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per

barn eller elev i motsvarande verksamhet. Det innebär att om kommunen har stor överkapacitet på

lokaler, eller har höga lokalkostnader av andra skäl, kommer de fristående skolorna att

”överkompenseras” i bidraget. Pengar som kan användas för bättre ändamål än att betala tomma lokaler.

Samma princip gäller även för övriga delar i bidraget. Det betyder att kommunen behöver ha goda

förutsättningar att anpassa sin verksamhet till variationer i elevtal.

Norrtälje kommun har en förhållandevis stor andel elever i fristående skolor. Drygt 20 % av eleverna går i

fristående skola. Genomsnittet i riket är ca 14 %. Om de kommunala skolenheterna går med underskott

som täcks upp i samband med kommunens bokslut, kan det betraktas som ett tillskott i den kommunala

verksamhetens budget, och de fristående skolorna ska kompenseras med motsvarande resurser. Det är

alltså av yttersta vikt att den kommunala verksamheten sammantaget har goda förutsättningar för en

ekonomi i balans, och en god kontroll över enhetens ekonomi.

Krav på ”socioekonomisk” fördelning

2015 infördes krav i skollagen på fördelning av resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar

och behov. Det innebär att kommunerna i sin resursfördelning ska ta hänsyn till sådana faktorer som

påverkar elevernas resultat. Motsvarande gäller även på skolenhetsnivå. Rektor ska fördela resurser på sin

enhet efter elevernas förutsättningar och behov. Den socio-ekonomiska resurstilldelningen ska betraktas

på så sätt att skolor med ett större uppdrag också behöver mer resurser för att utbildningen ska bli

likvärdig. Det förutsätter att kommunen har god kännedom om de socioekonomiska skillnaderna mellan

skolor, och att även rektor på lokal nivå har kunskap om elevsammansättningen och dess förutsättningar

och behov. Det krävs också att kommunen har en objektiv, transparent och accepterad modell för

fördelning av resurser utifrån socioekonomiska faktorer. Modellen måste kunna följas upp och revideras

vid behov, utan att vara administrativt alltför svårhanterlig.

Norrtälje kommun har tillämpat viss socioekonomisk fördelning i grundskolan sedan läsåret 2010/2011.

Inför läsåret 2015 har modellen reviderats, och utgår i dagsläget från två kriterier; föräldrars

utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund. En större andel av budgeten fördelas också utifrån

socioekonomiska kriterier. Det kan konstateras att de förhållandevis små skolenheterna medför att

34

variationerna mellan åren kan bli stora på grund av att förhållandevis små skillnader i elevunderlaget

påverkar fördelningen orimligt mycket. Detta både försvårar planeringsförutsättningarna för

skolenheterna, och medför att resurserna riskerar att inte användas till rätt ändamål. I dag används

resurserna på många enheter för att täcka underskott i grundorganisationen, i stället för att aktivt riktas

till elever som har behov av kompensatoriska insatser av socioekonomiska skäl.

35

Bilaga 3

Ny skolstruktur fördelat på geografiska

områden I följande avsnitt redovisas förslag till skolstruktur fördelat på geografiska områden.

I varje geografiskt område visas en tabell med faktiskt elevantal på skolan vårterminen 2005 samt i

januari 2016. Vidare anges lokalernas ungefärliga kapacitet. Denna kan dock variera beroende på hur

skolan under läsåret organiserat undervisningen, och hur gruppstorlekarna ser ut över tid.

I siffrorna för ”elevunderlag prognos” anges beräknat elevantal i skolans upptagningsområde.

Prognossiffran utgår från att varje elev har en tillhörighet i en kommunal skola. Prognosen tar inte

hänsyn till elevströmmar, d.v.s. att elever väljer andra skolor. Prognosen anger alltså inte det beräknade

elevantalet vid respektive skola, utan anger beräknat antal elever boende i skolans upptagningsområde.

Vid en bedömning av hur många elevplatser som kommer att behövas i de kommunala skolorna måste

även hänsyn tas till kapaciteten i de fristående skolorna på orten och elevströmmar.

Inom varje geografiskt område beskrivs varje enskild skolenhet och dess specifika förutsättningar, och i

vilken utsträckning skolan bedöms uppfylla kraven enligt bedömningskriterierna. I slutet av varje

geografiskt område finns ett sammanfattande förslag.

Ett mål har varit att så långt som möjligt följa föräldrars rörelsemönster och de naturliga

kommunikationsvägar som finns i kommunen. En utgångspunkt har också varit att elever inte ska

transporteras med skolskjuts från tätort till landsbygdsskolor eller skolor i ytterområdena.

Befolkningsprognosen har levererats av kommunstyrelsekontorets enhet för strategisk planering.

Väddö-området

Antalet elever i Väddö-området har minskat kraftigt under de senaste 10 åren, men förväntas öka under

prognosperioden. Ökningen ligger dock totalt sett inom ramen för befintliga skolors kapacitet. Samtliga

skolor utom Elmsta har i dag ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande.

Skolenhet Åk Elever

VT 05

Elever

Jan 16

Lokal-

kapacitet

Antal elever

Lokal-

utnyttjande

Nuläge

Prognos antal elever i

upptagningsområdet

2016 2020 2025

Björkö-Arholma F-6 29 13 50 26 % 17 17 24

Grisslehamn (Singö) F-6 36

(36) 32 60 53 % 37 45 57

Elmsta F-6 240 154 175 88 % 159 165 190

Norrsund 7-9 207 79 230 34 % 85 100 109

S:a Väddö 548 278 515 54 % 298 327 381

36

Björkö-Arholma skola har under många år haft ett mycket lågt elevtal. Antalet elever i området beräknas

öka något under prognosperioden, men kommer även fortsättningsvis att vara långt under önskat elevtal

för att uppfylla kraven enligt bedömningskriterierna.

På skolan arbetar i dag 3 lärare, varav 2 går i pension under 2016. Undervisningen sker i åldersblandade

grupper.

Lokalerna saknar idag de flesta specialsalar, och har stora ombyggnads- och renoveringsbehov. Bl.a.

uppgår kapaciteten enligt genomförd ventilationsutredning endast till knappt 30 % av ytans kapacitet.

Omfattande investeringar måste genomföras om skolverksamhet ska bedrivas vid skolan framöver.

Eleverna i årskurs 6 åker en dag i veckan till Norrsundsskolan för undervisning i moderna språk, bild,

HKK, idrott och hälsa samt slöjd.

Förslaget är att Björkö-Arholma skola avvecklas efter läsåret 2016/17, och uppgår i upptagningsområdet

för Elmsta skola. Restiderna vid en förändring bedöms för flertalet elever ligga inom ramen för

kommunens riktlinjer. För de elever som bor allra längst bort såsom Arholma kan restiden vid vissa resor

med kollektivtrafik uppgå till runt 60 minuter. Förändringen bedöms inte innebära några kraftigt ökade

skolskjutskostnader.

Grisslehamn/Singö skolor

Elevantalet vid Grisslehamns och Singö skolor har sammantaget minskat kraftigt under de senaste 10

åren, men beräknas öka fram till 2025.

Inför läsåret 2015/16 flyttades eleverna från Singö skola till Grisslehamns skola som därmed utgör en F-

6-enhet. Ingen undervisning bedrivs för närvarande vid Singö skola, och beslutet har förlängts av barn-

och skolnämnden att gälla även läsåret 2016/17.

Vid Grisslehamns skola arbetar i dag ca 3 lärare. Undervisningen sker i åldersblandade grupper. Genom

att slå ihop Singö och Grisslehamns skolor kunde gruppstorleken höjas från 5,6 respektive 8,8 elever per

lärare läsåret 2014/15 till drygt 10 elever per lärare läsåret 2015/16. Grisslehamns skola har nyligen också

tagit emot ett antal nyanlända elever.

Ombyggnads- och underhållsåtgärder genomfördes vid Grisslehamns skola inför terminsstart 2015. Bland

annat investerades i förbättrad ute- och innemiljö för elever och personal. Investeringskostnaderna

uppgick till ca 1,5 mnkr.

Lokalerna bedöms vara i bra skick men flera specialsalar saknas eller är undermåliga. Eleverna i årskurs 6

åker en dag i veckan till Norrsundsskolan för undervisning i moderna språk, bild, HKK, idrott och hälsa

samt slöjd.

37

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet elever att öka under prognosperioden. Trots det beräknas

elevantalet även fortsättningsvis vara för lågt för att uppfylla kraven enligt bedömningskriterierna. Ett

motiv för att behålla skolan är att restiderna till Elmsta skola för elever som bor längst bort blir långa.

Restiderna till Grisslehamns skola för de elever som bor längst bort ligger väl inom ramen för

kommunens riktlinjer, och bedöms inte innebära några ökade skolskjutskostnader.

Skolenheten kommer även fortsättningsvis vara för liten för att ha förutsättningar att klara sin ekonomi

på fastställd elevpeng.

Elmsta/Norrsund

Elevunderlaget för Elmsta och Norrsunds skolor beräknas öka något under prognosperioden, och uppgår

2025 till ca 300 elever. Denna siffra kan dock jämföras med elevtalen i mitten av 2000-talet då skolorna

tog emot ca 450 elever.

Elmsta skola har i dag ett högt kapacitetsutnyttjande, men kan ta emot ytterligare elever från hösten

2016.

Norrsundsskolan har haft svårt att anpassa organisationen till det kraftigt sjunkande antalet elever, och

enheten har gått med stora ekonomiska underskott de senaste åren. Enligt befolkningsprognosen

kommer elev-underlaget under prognosperioden inte att komma upp till tillräcklig nivå för en två-

parallell högstadieskola. Om Norrsundsskolans högstadium avvecklas innebär det att de elever som tillhör

upptagningsområdet måste fördelas på andra skolor. Alternativen är i dag Hallsta skola eller Svanberga

skola. Hallsta skola bedöms inte vara ett lämpligt alternativ då de allmänna kommunikationerna från

norra Väddö är för dåliga, och särskild skolskjuts skulle behöva anordnas. Svanberga skola bedöms i

dagsläget inte ha kapacitet att ta emot samtliga elever och restiderna för de elever som bor längst bort

skulle överstiga en timme enkel resa.

Norrsundsskolans lokaler bedöms vara i bra skick med vissa renoveringsbehov. Specialsalar finns.

Om det ska finnas ett högstadium i Älmsta i fortsättningen bör en sammanhållen F-9 skola utredas för

att ge bättre förutsättningar för en ekonomiskt och pedagogiskt bärkraftig skolenhet. Vidare bör

upptagnings-området för Svanberga, Elmsta och Norrsunds skolor ses över. Vissa elever som i dag tillhör

Svanberga upptagningsområde skulle med hänsyn till restid och resvägar kunna tillhöra

Elmsta/Norrsundsskolan.

38

Hallstaviksområdet

Antalet elever i Hallstaviksområdet har minskat kraftigt, men beräknas öka något under prognosperioden.

Ökningen ligger dock inom ramen för befintliga skolors kapacitet. Samtliga skolor utom Gottsta skola har

i dag ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande.

Skolenhet Åk

Elever

VT

2005

Elever

Jan 16

Lokal-

kapacitet

Antal elever

Lokal-

utnyttjande

Nuläge

Prognos antal elever i

upptagningsområdet

2016 2020 2025

Herräng F-6 55 12 60 20 % 17 23 26

Skebo F-6 51 47 90 52 % 53 55 63

Gottsta F-6 191 163 150 109 % 130 122 131

Hallsta F-9 450 361 485 74 % 449 449 479

S:a Hallsta 747 583 785 74 % 650 649 699

Fristående

skolenhet Åk

Elever

VT 2005

Jan

2016

Skärsta friskola F-6 81 72

81 72

I siffrorna för ”elevunderlag prognos” anges beräknat elevantal i skolans upptagningsområde. Prognossiffran utgår från att

varje elev har en tillhörighet i en kommunal skola. Prognosen tar inte hänsyn till elevströmmar, d.v.s. att elever väljer andra

skolor. Prognosen anger alltså inte det beräknade elevantalet vid respektive skola, utan anger beräknat antal elever boende i

skolans upptagningsområde. Vid en bedömning av hur många elevplatser som kommer att behövas i de kommunala

skolorna måste även hänsyn tas till kapaciteten i de fristående skolorna på orten och elevströmmar.

Herrängs skola

Antalet elever vid Herrängs skola har minskat kraftigt. Befolkningsprognosen visar inte på någon kraftig

ökning av antalet elever i upptagningsområdet, och elevantalet kommer även fortsättningsvis att vara

alltför lågt för att uppfylla kraven enligt bedömningskriterierna.

Inför läsåret 2015/16 stod Herrängs skola utan behöriga lärare, och flera elever valde att byta skola.

Rektor hade stora svårigheter att rekrytera lärare, och i dagsläget finns endast lärare med behörighet att

undervisa i årskurs 1-3, samt 2 obehöriga för åldersgruppen. Undervisningen sker i åldersblandade

grupper.

Lokalerna bedöms vara i normalskick, men saknar specialsalar. Eleverna reser till Hallsta skola för

undervisning i HKK samt moderna språk.

Avståndet från Herräng till Hallsta skola är ca 10 km, och restiden för eleverna till Hallsta skola ligger väl

inom kommunens riktlinjer. Många elever har redan i dag skolskjuts till Herrängs skola, och förändringen

bedöms inte innebära några kraftigt ökade skolskjutskostnader.

Förslaget är att Herrängs skola avvecklas efter läsåret 2016/17, och uppgår i upptagningsområdet för

Hallsta skola.

39

Skebo skola

Skebo skola har i dagsläget ca 50 elever. Elevantalet har ökat något det senaste året bl.a. på grund av

lokaliseringen av Migrationsverkets anläggning på orten. Befolkningsprognosen visar på en liten ökning

av antalet elever i upptagningsområdet, men elevantalet kommer även fortsättningsvis att vara för lågt

för att uppfylla kraven enligt bedömningskriterierna.

På skolan finns i dag ca 4 lärare. Undervisning sker i åldersblandade grupper.

Avståndet från Skebobruk (bilväg) till angränsande orter med skolor är:

Edsbro 12 km

Hallstavik 13 km

Älmsta 17 km (mindre väg)

Svanberga 20 km

Rimbo 33 km

Lokalerna bedöms vara i bra skick men specialsalar saknas. Eleverna reser i dag till Hallsta skola för

undervisning i HKK och moderna språk.

Gottsta skola

Antalet elever vid Gottsta skola har minskat de senaste åren och bedöms bli oförändrat under

prognosperioden. Gottsta skola tar i dag emot elever från andra upptagningsområden, framförallt från

Hallsta skola men även från andra områden. Skolan har i dag fler elever än den bedömda ytkapaciteten.

Lokalerna bedöms vara i bra skick med vissa renoveringsbehov. Specialsalar finns med undantag för HKK

som anordnas på Hallsta skola.

Hallsta skola

Antalet elever vid Hallsta skola har minskat de senaste åren, men beräknas öka något under

prognosperioden. Skolan har goda förutsättningar för en ekonomiskt och pedagogiskt bärkraftig skola

enligt bedömningskriterierna. Skolan har kapacitet att ta emot närmare 500 elever och har i dag

förhållandevis stor överkapacitet. Skolan kan därför ta emot ytterligare elever.

Lokalerna bedöms vara i bra skick med vissa renoveringsbehov. Samtliga specialsalar finns på skolan.

40

Rimbo

Rimbo-området kan delas upp i Rimbo tätort och Rimbo omgivande landsbygd. Elevantalet i tätorten

beräknas öka, medan elevantalet i den omgivande landsbygden beräknas bli oförändrat.

Skolenhet Åk Elever

VT 05

Elever

Jan 16

Lokal-

kapacitet

Antal elever

Lokal-

utnyttjande

Nuläge

Prognos antal elever i

upptagningsområdet

2016 2020 2025

Rånäs F-6 91 35 105 33 % 88 84 89

Edsbro F-6 132 60 140 43 % 69 75 77

Skederid F-6 107 99 140 71 % 131 117 124

330 194 385 50 % 288 276 290

Närtuna skola

Ingen undervisning har bedrivits vid Närtuna skola sedan läsåret 2013/14, och då endast för elever i

årskurs F-3.

Upptagningsområdet för Närtuna skola omfattar i dagsläget Närtunaby med omnejd och Gottröra med

omnejd. Avståndet mellan Närtunaby och Rimbo tätort uppgår till ca 20 km. Avståndet mellan Gottröra

och Rimbo uppgår till ca 13 km.

För eleverna i Närtunaby finns ett närliggande alternativ i form av Skepptuna skola som tillhör Sigtuna

kommun. Avståndet mellan skolorna är ca 4 km. Det har förekommit diskussioner om att ingå avtal med

Sigtuna kommun gällande eleverna i Närtuna skola. För de elever som bor i eller nära Närtunaby skulle

det kunna vara ett lämpligt alternativ. För eleverna i Gottröra med omnejd bedöms det ur

kommunikationssynpunkt lämpligare att resa mot Rimbo tätort, vilket kan ske med kollektivtrafik.

Flertalet elever i upptagningsområdet bor inte i eller nära Närtunaby, och bedömningen är att elevantalet

inte motiverar ett särskilt avtal med Sigtuna kommun. Skollagen ger elever möjlighet att tas emot i en

annan kommun. En elev har rätt att tas emot i en annan kommun om eleven med hänsyn till sina

personliga förhållanden har särskilda skäl att tas emot. En elev får också tas emot i en annan kommun

efter önskemål av vårdnadshavare. Eleverna kan alltså välja att söka till Skepptuna skola, som då beslutar

om eleverna ska tas emot. Däremot finns ingen lagstadgad rätt till skolskjuts.

Förslaget är att Närtuna skola avvecklas permanent efter läsåret 2015/16.

Rånäs skola

Rånäs skola har haft sjunkande elevtal de senaste åren. En stor andel elever i upptagningsområdet väljer

andra skolor, framförallt den närliggande fristående Ekebyholmsskolan, varför skolan har en stor

överkapacitet av lokaler.

Befolkningsprognosen visar inte på någon kraftig ökning av antalet elever i upptagningsområdet, och

elevantalet kommer även fortsättningsvis att vara alltför lågt för att uppfylla kraven enligt

bedömningskriterierna.

41

Lokalerna bedöms vara i bra skick men saknar vissa specialsalar. Eleverna reser i dag till Långsjöskolan för

undervisning i HKK samt moderna språk.

Avståndet mellan Rånäs och Rimbo uppgår till ca 13 km, och restiderna ligger väl inom ramen för

kommunens riktlinjer. Skolskjuts kan ske med kollektivtrafik och viss särskilt anordnad skolskjuts. Detta

sker redan i dag, och förändringen bedöms inte innebära några kraftigt ökade skolskjutskostnader.

Förslaget är att Rånäs skola avvecklas och uppgår i upptagningsområdet för Rimbo tätort så snart Rimbo

nya skola tas i bruk.

Edsbro skola

Även Edsbro skola har haft kraftigt sjunkande elevtal de senaste åren, men en större andel av eleverna i

upptagningsområdet går i Edsbro skola. Befolkningsprognosen visar inte på någon kraftig ökning av

antalet elever i området, och elevantalet kommer även fortsättningsvis att vara för lågt för att uppfylla

kraven enligt bedömningskriterierna.

Avstånd till närliggande skolor:

Rimbo 20 km

Svanberga 18 km

Lokalerna bedöms vara i bra skick men vissa specialsalar saknas. Eleverna reser i dag till Långsjöskolan för

HKK samt moderna språk.

Skederids skola

Elevantalet i Skederids skola har varit förhållandevis konstant under de senaste åren.

Befolkningsprognosen visar inte på någon kraftig ökning av antalet elever i upptagningsområdet, och

elevantalet ligger på gränsen för att uppfylla kraven enligt bedömningskriterierna. Skolan har dock haft

ett förhållandevis stabilt elevunderlag de senaste åren, och klarat att organisera verksamheten inom

fastställd budget.

Skolans lokaler bedöms vara i bra skick med vissa renoveringsbehov. Vissa specialsalar saknas, och

eleverna reser till Långsjöskolan för undervisning i HKK samt moderna språk.

42

Rimbo tätort

Rimbo tätort

(Bålbro+Långsjö) Åk

Elever

VT 05

Elever

Jan 16

Prognos antal elever i

upptagningsområde

2016 2020 2025

Rimbo tätort F-3 204 251 353 360 405

Rimbo tätort 4-6 220 184 265 264 281

Rimbo tätort 7-9 457 277 388 369 379

881 712 1006 993 1065

Fristående

skolenheter Åk

Elever

VT 05

Elever

Jan 16

Ekebyholm F-9 204 187

Viby friskola F-9 140 150

344 337

I siffrorna för ”elevunderlag prognos” anges beräknat elevantal i skolans upptagningsområde. Prognossiffran utgår från att

varje elev har en tillhörighet i en kommunal skola. Prognosen tar inte hänsyn till elevströmmar, d.v.s. att elever väljer andra

skolor. Prognosen anger alltså inte det beräknade elevantalet vid respektive skola, utan anger beräknat antal elever boende i

skolans upptagningsområde. Vid en bedömning av hur många elevplatser som kommer att behövas i de kommunala

skolorna måste även hänsyn tas till kapaciteten i de fristående skolorna på orten och elevströmmar.

I Rimbo tätort går för närvarande drygt 700 elever i Långsjöskolan med tillhörande paviljonglösning för

elever tillhörande f.d. Bålbroskolan.

En stor andel elever i tätorten med omnejd väljer att gå i de fristående skolorna Viby och Ekebyholm

som haft ett förhållandevis stabilt elevunderlag under åren.

Långsjöskolan beräknas ha en kapacitet att ta emot ca 500 elever, och i det nu föreliggande

investeringsärendet gällande ny skola i Rimbo planeras för en kapacitet om 350 elevplatser i den nya

skolan, med möjlighet till utökning.

Antalet elever i Rimbo tätort beräknas öka under prognosperioden, och behovet av platser i den

kommunala grundskoleverksamheten beräknas uppgå till ca 800 platser i slutet av prognosperioden.

43

Norrtälje omgivande landsbygd

Elevantalet i Norrtäljes omgivande landsbygd har minskat de senaste åren, men beräknas öka under

prognosperioden. Ökningen beräknas dock inte ske inom alla upptagningsområden.

Skolenhet Åk Elever

VT 05

Elever

Jan 16

Lokal-

kapacitet

Elever

Lokal-

utnyttjande

Prognos antal elever i

upptagningsområdet

2016 2020 2025

Söderbykarl F-6 72 50 60 83 % 69 69 73

Svanberga F-9 363 356 350 102 % 385 354 326

Vätö F-6 82 52 90 58 % 73 74 89

Drottningdal F-6 84 107 105 102 % 153 125 128

Frötuna F-6 161 163 175 93 % 184 192 221

Köpmanholm F-6 77 53 75 71 % 60 59 67

Rådmansö F-9 243 181 250 72 % 178 179 198

Riala F-6 107 87 90 97 % 96 97 110

Länna F-9 413 258 430 60 % 340 335 383

1602 1307 1625 80 % 1539 1484 1595

Söderbykarls skola

Antalet elever i Söderbykarls skola har minskat de senaste åren. Befolkningsprognosen visar inte på

någon kraftig ökning av antalet elever i upptagningsområdet, och elevantalet kommer även

fortsättningsvis att vara för lågt för att uppfylla kraven enligt bedömningskriterierna.

Lokalerna är slitna och har stora renoveringsbehov. Bl.a. måste ventilation åtgärdas senast sommaren

2016. Skolan saknar flertalet specialsalar. Eleverna reser till Svanberga skola för undervisning i HKK, slöjd

och moderna språk.

Svanberga skola

Svanberga skola har haft ett stabilt elevunderlag de senaste åren, och lockar många elever från andra

upptagningsområden. Antalet elever i upptagningsområdet beräknas minska något under

prognosperioden.

Lokalerna är i bra skick, och specialsalar finns.

Vätö skola

Antalet elever vid Vätö skola har minskat de senaste åren och flera elever i upptagningsområdet väljer

andra skolor. Antalet elever beräknas öka något under prognosperioden men elevantalet kommer även

fortsättningsvis vara för lågt för att uppfylla kraven enligt bedömningskriterierna.

Lokalerna har stora renoveringsbehov. Bl.a. krävs omedelbara åtgärder för att förbättra ventilation.

.

44

Drottningdal

Elevantalet vid Drottningdals skola har ökat jämfört med 2005. Skolan har i dagsläget inte kapacitet att ta

emot alla elever i upptagningsområdet, men flera elever väljer andra skolor. Befolkningsprognosen visar

på en minskning av antalet elever i upptagningsområdet, och elevantalet ligger på gränsen för att

uppfylla kraven enligt bedömningskriterierna. Skolan har dock haft ett förhållandevis stabilt elevunderlag

de senaste åren och bör ha förutsättningar att klara verksamheten inom fastställd budgetram.

Lokalerna har vissa renoveringsbehov. Vissa specialsalar saknas eller är undermåliga, och eleverna åker till

Norrtälje för undervisning i HKK samt moderna språk.

Frötuna skola

Frötuna skola har haft ett stabilt elevunderlag de senaste åren, och enligt befolkningsprognosen kommer

antalet elever att öka under prognosperioden. En del av utökningen är hänförlig till utbyggnaden av

Björnö-området.

Vid en tillväxt i Norrtäljes sydöstra delar bör det övervägas en utbyggnad i Norrtälje stad, i stället för att

öka kapaciteten i Frötuna skola.

Lokalerna bedöms vara i bra skick men trots att skolan är förhållandevis stor saknas vissa specialsalar

eller är i undermåligt skick. Eleverna reser till Lommarskolan för undervisning i HKK samt slöjd.

Förutsättningarna att investera i nödvändiga specialsalar bör utredas.

En övervägande del av eleverna har skolskjuts till Frötuna skola.

Köpmanholms skola

Antalet elever i Köpmanholms skola har minskat de senaste åren. Befolkningsprognosen visar inte på

någon kraftig ökning av antalet elever i upptagningsområdet, och elevantalet kommer även

fortsättningsvis att vara för lågt för att uppfylla kraven enligt bedömningskriterierna.

Skolan har i dag 3 lärare, och undervisningen sker i åldersblandade grupper.

Lokalerna bedöms vara i bra skick med vissa renoveringsbehov. Flertalet specialsalar saknas, och eleverna

reser till Lommarskolan för undervisning i HKK och till Frötuna för slöjd.

Skolan tar i dag emot elever från angränsande öar, och det finns inte några naturliga kommunikationer

till närliggande skolor. Restiderna för de elever som bor längst bort skulle överstiga kommunens riktlinjer

varför skolan i dagsläget bör vara kvar.

Avstånd till närliggande skolor:

Frötuna 20 km

Bergshamra 25 km

Norrtälje 28 km

45

Rådmansö skola

Elevantalet vid Rådmansö skola har minskat de senaste åren. Enligt befolknings-prognosen kommer

elevantalet öka något under prognosperioden, men skolan kommer ändå att ha en förhållandevis stor

överkapacitet.

Ett problem för Rådmansö skola är att högstadiedelen är för liten för att vara pedagogiskt och

ekonomiskt bärkraftig. För närvarande finns knappt 60 elever i årskurs 7-9, och enheten har gått med

stora ekonomiska underskott de senaste åren.

Lokalerna bedöms vara i bra skick, utom befintliga paviljonger som eventuellt kan avvecklas om

högstadiedelen flyttas. Samtliga specialsalar finns.

Förslaget är att Rådmansö skolas högstadium avvecklas och uppgår i upptagningsområdet för Norrtälje

stad så snart det finns kapacitet i tätorten.

Länna/Riala

Antalet elever i upptagningsområdet för framförallt Länna skola har minskat kraftigt de senaste åren.

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet elever i området att öka under prognosperioden. Riala skola

har i princip fullt kapacitetsutnyttjande, medan Länna skola har stor överkapacitet.

Elevantalet i Riala skola ligger på gränsen för att uppfylla kraven enligt bedömningskriterierna, och skolan

har haft svårigheter att klara verksamheten inom tilldelad budgetram de senaste åren.

Elevantalet i Länna skolas årskurs 7-9 ligger på gränsen för att ha ett pedagogiskt och ekonomiskt

bärkraftigt högstadium men då elevantalet beräknas öka föreslås ingen förändring i dagsläget.

Lokalerna bedöms vara i bra skick, men Riala skola saknar flertalet specialsalar. Eleverna reser i dag till

Länna skola för undervisning i idrott och hälsa, slöjd, HKK samt moderna språk.

46

Norrtälje stad

Antalet elever i Norrtälje stad har varit förhållandevis stabilt de senaste åren, men antalet elever i de

kommunala skolorna har minskat till förmån för de fristående skolorna i tätorten. Tätorten tar också emot

elever från andra upptagningsområden i kommunen. Samtliga skolor utom Lommarskolan har ett högt

kapacitetsutnyttjande

Antalet elever i tätorten beräknas öka kraftigt under prognosperioden, och det krävs en tydlig och

genomtänkt lokalförsörjningsplan för att tillgodose behovet av elevplatser framöver.

En inriktning i förslaget till en ny skolstruktur är att minska antalet små pedagogiskt och ekonomiskt

sårbara högstadieskolor, och i stället inrätta ytterligare en fler-parallell högstadieskola i Norrtälje stad.

Förslaget är att barn- och skolnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsekontorets

fastighetsavdelning ta fram ett förslag till etablering av en ny högstadieskola med 500-600 elevplatser i

Norrtälje stad, inom befintligt lokalbestånd.

Skolenhet Åk Elever

VT 05

Elever

Jan 16

Lokal-

kapacitet

Elever

Lokal-

utnyttjande

Prognos antal elever i

upptagningsområdet

2016 2020 2025

Park F-6 171 202 230 88 % 160 244 364

Kvisthamra F-6 266 320 350 91 % 384 382 389

Lommar F-9 239 135 440 31 % 595 739 830

Grind F-9 369

(F-6) 406 425 96 % 568 567 563

Roslags 7-9 523 530 575 92 % 294 309 355

Vigelsjö/Flyg 342 0 0 0 0

S:a N-e stad 1910 1593 2020 79 % 2001 2240 2502

Fristående

skolenheter Åk

Elever

VT 05

Elever

Jan 16

Montessori F-9 101 (F-6) 228

Freinet Hugin F-9 0 214

Freinet Mimer F-9 160 213

Jordens skola F-6 0 110

N-e Fria F9 133

S:a fristående 394 765

I siffrorna för ”elevunderlag prognos” anges beräknat elevantal i skolans upptagningsområde. Prognossiffran utgår från att

varje elev har en tillhörighet i en kommunal skola. Prognosen tar inte hänsyn till elevströmmar, d.v.s. att elever väljer andra

skolor. Prognosen anger alltså inte det beräknade elevantalet vid respektive skola, utan anger beräknat antal elever boende i

skolans upptagningsområde. Vid en bedömning av hur många elevplatser som kommer att behövas i de kommunala

skolorna måste även hänsyn tas till kapaciteten i de fristående skolorna på orten och elevströmmar.

47

Parkskolan

Parkskolan har haft ett förhållandevis stabilt elevunderlag de senaste åren. Enligt befolkningsprognosen

kommer antalet elever i området att öka kraftigt under prognosperioden.

Lokalerna är i undermåligt skick och 80 av de 230 elevplatserna är i dag i paviljonglösning. Ett beslut om

renovering/ombyggnad alternativt avveckling och uppförande av ny, minst tre-parallell F-6 skola för ca

500 elever i området, måste fattas omgående.

Kvisthamraskolan

Kvisthamraskolan har haft ett stabilt elevunderlag de senaste åren. Skolan tog emot elever i samband

med Flygskolans avveckling 2009.

Enligt befolkningsprognosen beräknas antalet elever i upptagningsområdet att vara i stort sett oförändrat

under prognosperioden.

Lokalerna är i bra skick och specialsalar finns. Kapacitetsutnyttjandet är högt.

Lommarskolan

Antalet elever vid Lommarskolan har minskat kraftigt de senaste åren. Det beror delvis på att vissa

särskilda undervisningsgrupper har avvecklats eller flyttats till andra skolenheter, men det beror också på

att många elever i upptagningsområdet väljer att söka sig till andra skolor.

Det finns egentligen inga yttre omständigheter som kan förklara varför eleverna inte vill välja

Lommarskolan. Skolan är belägen i en fin omgivning. Lokalerna är i bra skick, och alla specialsalar finns.

Skolan har tillgång till behöriga lärare och ett flertal förstelärare. Trots detta tycks skolan lida av ett dåligt

rykte som lever kvar, vilket gör att få elever väljer Lommarskolan.

Högstadiedelen är i dagsläget alldeles för liten med knappt 50 elever från hösten 2016. Det är alldeles

för lågt för att få till stånd en pedagogiskt och ekonomiskt bärkraftig enhet.

Skolans resultat har över tid varit låga, även om detta till viss del berott på att skolan haft

undervisningsgrupper för elever med särskilda behov, och många elever med utländsk bakgrund.

På sikt kommer det att behövas en F-6 skola i Vigelsjö/Lommarområdet, eller i den sydvästra delen av

staden, varför Lommarskolan behålls i dagsläget.

Förslaget är att Lommarskolans årskurs 7-9 flyttas till Roslagsskolan från höstterminen 2016.

48

Grindskolan

Grindskolan är i dag kommunens näst största grundskola för elever i årskurs F-9. På skolan finns även

grundsärskoleverksamhet för 15-20 elever.

Enligt befolkningsprognosen kommer elevantalet att öka under prognos-perioden genom stadens tillväxt

i den nordöstra delen.

Lokalerna är i bra skick med vissa renoveringsbehov. Samtliga specialsalar finns men eleverna i årskurs 6-

9 får undervisning i moderna språk (tyska/franska) vid Roslagsskolan. Spanska erbjuds på skolan.

Högstadiedelen är en-parallell. Förslaget är att Grindskolans årskurs 7-9 avvecklas så snart det finns en ny

högstadieskola i Norrtälje stad.

Roslagsskolan

Roslagsskolan är kommunens största grundskola för elever i årkurs 7-9. Skolan har haft ett stabilt

elevunderlag de senaste åren, och har ett högt kapacitetsutnyttjande. Skolan tar emot många elever från

andra upptagningsområden, bl.a. då skolan sedan många år anordnat särskilda musikklasser.

Lokalerna är i bra skick med vissa renoveringsbehov. Samtliga specialsalar finns.

49

Bilaga 4

Att ta i beaktande

Arbetsprocessen i framtagandet av underlagen har varit ingående och nogsam. Utöver tidigare beskrivna

kartläggningsområden och bedömningskriterier har även risker och andra frågor/perspektiv att ta i

beaktande funnits med i arbete, vilka vi här tydliggör.

Prioriteringsfrågor

En vanlig fråga vid förändringar i skolorganisationen är vilka ekonomiska beräkningar som ligger till

grund för förslagen. I arbetet med att ta fram förslaget till en ny skolstruktur i Norrtälje kommun har det

inte varit högsta prioritet att beräkna de ekonomiska konsekvenserna, utan i stället visa på de strukturella

skillnaderna mellan skolorna, och vilka förutsättningar som krävs för att en verksamhet ska vara både

pedagogiskt och ekonomiskt hållbar.

Fjärrundervisning

En fråga som ibland kommer upp i samtal om de mindre skolorna är förutsättningarna att bedriva viss

undervisning på distans genom fjärrundervisning. Med fjärrundervisning menas interaktiv undervisning

som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik. Elever och läraren befinner sig i olika lokaler

när undervisningen sker22.

I dagsläget får fjärrundervisning under vissa förutsättningar anordnas i:

1. Moderna språk.

2. Modersmål.

3. Samiska i sameskolan

4. Teckenspråk.

Fjärrundervisning får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet.

Det finns alltså i dagsläget inte förutsättningar att ersätta behöriga lärare i klassrummet med lärare som

undervisar på distans i alla ämnen. Frågan är också om det är lämpligt, åtminstone inte vad gäller elever i

de lägre årskurserna.

Risker

Osäkerhet i befolkningsprognoser

Vid överväganden om skolans organisation, och bedömning av kommande platsbehov kommer det alltid

att finnas viss osäkerhet. Framförallt gäller det osäkerhet i befolkningsprognoser, och elevströmmar.

Prognoser kan snabbt förändras beroende på händelser och utveckling i omvärlden som påverkar

människors flyttmönster. Detta måste kommunen ha beredskap att hantera.

22 Skolverket

50

Norrtälje kommun har tagit emot ett stort antal nyanlända och asylsökande elever det senaste året. I

dagsläget finns ca 100 registrerade asylsökande elever i Norrtäljes grundskolor. Dessa är fördelade på ett

flertal skolor i kommunen. Några av de mindre skolorna såsom Drottningdal, Skebo och Grisslehamn har

tagit emot asylsökande elever, men flertalet har fått plats på de större grundskolorna i tätorterna.

Det är viktigt att det finns kapacitet att ta emot de nyanlända som kommer till kommunen. Alla skolor,

såväl kommunala som fristående skolor, behöver ha förutsättningar att ta emot eleverna på att bra sätt.

Det kräver kompetens och resurser som måste användas effektivt.

Det är mycket svårt att göra säkra prognoser över hur många nyanlända elever som kan förvänta komma

framöver, och hur många som blir kvar i kommunen och på de aktuella skolorna på längre sikt.

Påverkan fritidshem och eventuell närliggande förskoleverksamhet

Vid avveckling av en grundskola avvecklas även den tillhörande fritidshemsverksamheten. Det kan

innebära att föräldrar får längre resvägar för att hämta och lämna på fritidshemmet. Det finns ingen rätt

till skolskjuts till och från fritidshemmet, däremot har varje elev rätt till skolskjuts till och från skolan.

På vissa skolenheter samverkar skola, fritidshem och förskola, bl.a. genom samutnyttjande av lokaler, kök,

och vissa andra personella resurser. Om en skola avvecklas kan det därför också få konsekvenser för

förskoleverksamheten på orten. Den frågan måste dock lösas på andra vägar, och får inte bli ett hinder

för att genomföra nödvändiga förändringar i grundskoleorganisationen.

Etablering av fristående skolor

En osäkerhet som kommuner alltid behöver möta är etablering av fristående skolor. Skolinspektionen gör

vid ansökan från en fristående verksamhet bl.a. en bedömning av vilka konsekvenser en etablering kan få

för den kommunala verksamheten på lång sikt. De negativa konsekvenserna för kommunen ska vara

betydande för kommunen för att Skolinspektionen ska avslå ansökan om övriga förutsättningar för en

bra skolverksamhet är uppfyllda.

Kommunen kan också aktivt medverka till att fristående skolor etableras, genom att i planarbetet

säkerställa att mark avsätts för förskolor och skolor där det bedöms att många barnfamiljer kommer att

flytta in. Kommunen kan ta ansvar för själva uppförandet av en skolbyggnad, och därefter överlåta driften

till en fristående aktör, självklart under förutsättning att denne fått godkännande från Skolinspektionen

som huvudman för fristående skola.

På så sätt har kommunen en större kontroll över skollokalerna i kommunen, vilken standard de har, och

hur de används.

Skolskjutsorganisationen, förändringar i upptagningsområden

Förändringar i skolorganisationen och ändrade upptagningsområden kan få konsekvenser för

skolskjutsorganisationen. Det är mycket svårt att göra exakta beräkningar över de ekonomiska

konsekvenserna. Skolskjutsorganisationen kan oaktat ändringar i skolorganisationen förändras mellan

51

åren beroende på var eleverna bor. Runt de flesta landsbygdsskolor finns redan en uppbyggd

skolskjutsorganisation. Många elever vid dessa skolor åker redan i dag skolskjuts, antingen upphandlad i

form av taxi eller buss, eller med ordinarie kollektivtrafik. Bedömningen är att de föreslagna

förändringarna inte kommer att innebära några kraftigt ökade skolskjutskostnader.

Övertalighet

Vid en avveckling av skolenheter kan övertalighet komma att uppstå inom vissa yrkeskategorier. Mot

bakgrund av att det råder lärarbrist bedöms ingen stor övertalighet uppstå för lärare på sikt. Däremot

kan övertalighet uppstå inom framförallt städ- och måltidspersonal vid de berörda skolorna.

Grundsärskolan

I dag finns ca 50 elever i kommunens grundsärskolor. Antalet elever i grundsärskolan har minskat kraftigt

de senaste åren. Sammanhållen särskoleverksamhet finns vid Långsjöskolan i Rimbo samt i Grindskolan

och den fristående grundsärskolan Balders Hus i Norrtälje. Även för särskoleverksamheten finns behov av

att samla resurser och kompetens för att höja kvaliteten och utnyttja resurserna på ett hållbart sätt. En

översyn av den kommunala särskoleverksamheten gör genomföras för att utreda hur verksamheten ska

organiseras i framtiden.

52