HÖ

GS

KO

LE

PR

OV

SB

OK

EN

DEN

ULTIM

ATA

BOKEN

TILL LÄS PÅ

HÖ

GSKO

LEPROV

ETRA

HIM

2018

Tycker du att LÄS är svår? Att svarsalternativen

liknar varandra för mycket? Hittar du inte

var någonstans i texten som rätt svar döljer sig? Gör ditt

plugg till den här delen av högskoleprovet mycket effektivare

med den här boken och spara massor med tid! Vi går genom

alla uppgifter på LÄS de senaste 10 åren (2007 - 2017) och

visar vilken eller vilka meningar i texterna som gör att

ett svarsalternativ är rätt och övriga är fel. Vi beskriver

också vanliga svårigheter och fällor på den här delen av högskoleprovet och hur du övervinner

dem. Författaren Andreas Rahim har skrivit böcker om hur man lyckas på högskoleprovet sedan

2011 och har intervjuats av bl a tidningen Metro, Allastudier.se och Aftonbladet om

hur man knäcker provet och får ett toppresultat. Han har även arbetat som provledare på högskoleprovet under många år. Tack vare en toppoäng på 2,0 kom han in på läkarutbildningen på Karolinska Institutet och arbetar idag som läkare. Du kan också komma in på din drömutbildning

med ett bra resultat på

högskole-provet!

2018www.hpboken.se

100 kr rabatt på

Högskole-provguiden

ingår

HÖGSKOLEPROVSBOKEN

ANDREAS RAHIM

DEN ULTIMATA BOKEN TILL LÄS PÅ HÖGSKOLEPROVET

Högskoleprovsboken : Den ultimata boken till LÄS på högskoleprovetISBN: 9789198382761 Stockholm, januari 2018

www.högskoleprovsboken.sewww.hpboken.se

Innehållsförteckning

004 INLEDNING

Vi börjar med att diskutera varför de flesta tycker att den här delen av högskoleprovet är så svår. Vi tar även upp två vanliga svårigheter med LÄS (och vad man kan göra åt dem) och jag delar med mig av mina 5 bästa tips. Du får förslag på 3 olika strategier för hur man kan läsa texterna och frågorna för att minnas det man läser och snabbt kunna hitta tillbaka till stycket där rätt svar döljer sig i texten.

013 SVARSALTERNATIVEN PÅ LÄS

Innan vi går in på lösningarna till tidigare LÄS tittar vi på hur svarsalternativen ser ut och förklarar varför ett svarsalternativ till en uppgift är rätt och övriga är fel.

008 TEXTERNA PÅ LÄS

Vi tittar närmare på själva texterna som du kommer att möta på LÄS. Vad kännetecknar dem? Vilka ämnen kan du förvänta dig? Vi går genom textstrukturen och hur du kan utnyttja dem till din fördel på provet.

016 LÖSNINGAR TILL LÄS 2007 - 2017

Det här är bokens kärna. Här hittar du lösningar till alla uppgifter från LÄS mellan åren 2007 och 2017. För varje uppgift hittar du rätt svarsalternativ (A, B, C eller D samt vad det svarsalternativet säger i ord) och meningen eller meningarna i texten som gör att du förstår att just det, och inget av de andra, svarsalternativet är rätt.

012 FRÅGORNA PÅ LÄS

Vi går vidare med att titta närmare på frågorna och delar in dessa i smala respektive breda sådana, samt olika kategorier - du kommer att märka att samma typ av frågor återkommer från prov till prov även om de är ofta formulerade på ett litet annorlunda sätt.

104 FACIT TILL LÄS 2007 - 2017

Här hittar du facit till alla uppgifter från LÄS mellan åren 2007 och 2017. Tanken med detta är att du kan ha med dig boken när du pluggar till LÄS och alltid, snabbt och smidigt, ha facit till alla uppgifter nära till hands.

4 hpboken.se

INLEDNING

Hur förbereder man sig på bästa sätt till LÄS (svensk läsförståelse)? Det är exakt det vi ska

gå genom i det här kapitlet. Om det är första gången du stiftar bekantskap med LÄS så kommer du ganska omgående att märka en del saker; dels innehåller texterna på LÄS säkert en hel del ord som du förmodligen inte har hört talas om tidigare, eller åtminstone inte på rak arm kan säga exakt vad de betyder, dels så är frågorna och de tillhörande svarsalternativen konstruerade så att det, av flera anledningar, kan vara svårt att avgöra vilket svarsalternativ som är det rätta. Dessutom upplever många att texterna överlag är tråkiga att läsa, för långa, för krångliga och ibland (speciellt när det gäller lagtexter) skrivna på ett sätt som man inte är van vid. Allt detta, i kombination med en enorm tidspress, genererar ofta frustration och stress. Men, med det sagt, finns det faktiskt mycket vi kan göra för att bli bättre på den här delen av högskoleprovet. Efter den här inledningen, där vi kommer att börja prata om varför LÄS upplevs som svårt - och vad man kan göra åt det - har jag delat upp resten av kapitlet i tre delar: först en analys av texterna på LÄS, därefter en analys

av frågorna på LÄS och slutligen en analys av svarsalternativen på LÄS (resten av boken ägnas åt lösningar av tidigare uppgifter och längst bak i boken hittar du även facit till LÄS mellan åren 2007 och 2017). I var och en av dessa 3 delar bekantar vi oss med olika aspekter av LÄS och tar också upp typiska saker som återkommer på prov efter prov. Vi går genom strukturen, ledtrådar, svårigheter, fällor och framförallt hur man utnyttjar allt detta för att bli bättre på den här delen av högskoleprovet.

De två vanligaste svårigheterna

För det första, behöver ingen skämmas för att man tycker att LÄS är svårt. De allra flesta, även de med svenska som modersmål och de som har stor läsvana, tycker att det här är en av de absolut svåraste delarna på hela högskoleprovet. Men genom att förstå hur LÄS är uppbyggt och hur texterna, konstruktionen av svarsalternativen och frågorna ofta följer vissa mönster kan vi börja se samband och undvika vanliga fällor. I princip finns det två stora övergripande svårigheter med LÄS. För det första, kan man drabbas av tidsbrist när man sitter där med

provet framför sig; man förstår texten och skulle säkert kunna svara rätt på alla eller de flesta av frågorna om man bara hade till exempel dubbelt så lång tid på sig. För det andra, kan man ha fruktansvärt svårt att förstå texten trots man läser den sakta och noggrant och verkligen försöker ta in det den säger; man tar sig genom texten men tycker helt enkelt, av en eller annan anledning, att den är för svår att förstå. I praktiken har de flesta som skriver provet både svårt att förstå allt i texten och känner dessutom av en enorm tidspress som inte gör saken bättre. Huvudstrategierna på LÄS är därför, till att börja med, att dels lära sig att läsa snabbare, dels lära sig att förstå det man läser bättre. Mitt allra första råd till dig är därför att du gör ett tidigare LÄS för att ta reda på exakt vad du behöver fokusera på mest (se övning 1 lite längre fram). Om tiden i princip är det enda problemet gäller det att lära sig att läsa snabbare (och det går absolut att lära sig; vi kommer att prata om det längre fram). Om du däremot tar dig genom texten snabbt med god marginal men den känns svår att förstå gäller det att öva på att läsa texter på den här nivån och samtidigt utöka sitt ordförråd (vi

Vad tycker de flesta är svårt med LÄS?

Texterna är för ointressanta (”Varför behöver jag kunna det här?”, ”Jag är inte intresserad av sånt här!”)

Tiden räcker inte till (”Jag läser för långsamt!”)

Texterna är för svåra att förstå/texterna innehåller för många obekanta ord (”Jag fattar inte vad som står här!”)

Svarsalternativen liknar varandra för mycket (”Alla passar ju in lika bra!”)

Motivationen tryter (”Jag orkar inte!”)

14 hpboken.se

För varje uppgift skriver vi ut det rätta svarsalternativet i ord (till exempel ”C Det finns flera rimliga orsaker men de exakta förloppen är inte helt klarlagda”). Till höger om uppgiftsnumret finner du också (vilket illustreras här nedan), i fet stil inom citationstecken (till exempel ”Det föreligger starka indikationer på att innehållet av kalcium i födan är av vital betydelse för benmas-san.”), påståenden i texten som stöder det faktum att detta svarsalternativ är det rätta. Med andra ord är det dessa påståenden som gör att ett visst svarsalternativ är rätt och de andra svarsalternativen är fel.

5. ”Det föreligger starka indikationer på att innehållet av kalcium i födan är av vital betydelse för benmassan.””Mycket av förändringarna i benmassan är även hormonellt styrda...””Graden av fysisk aktivitet är också av betydelse för benmassan.”

C Det finns flera rimliga orsaker men de exakta förloppen är inte helt klarlagda.

I den här delen av boken går vi genom lösningar till alla LÄS mellan åren 2007 och 2017. Varje sida innehåller lösningar till 5 uppgifter. Högst upp på den vänstra sidan av varje uppslag hittar du en ruta där du snabbt kan se vilket prov uppgifterna avser.

Om det är ett prov mellan hösten 2011 och hösten 2017 (det så kallade ”nya högskoleprovet”) ser det ut så här: högst upp i rutan ser du om det rör sig om vår- eller höstprovet (det kommer att stå ”Våren” eller ”Hösten”). Därefter följer året från vilket provet är hämtat (till exempel 2017). Under årtalet hittar du sedan två siffror (till exempel 3 och 5). Dessa är de två provpassen på LÄS på det aktuella högskoleprovet. Siffran i svart är det aktuella provpasset som lösningarna på uppslaget i boken du är på just då tar upp.

Om det istället är frågan om ett prov mellan våren 2007 och våren 2011 (det så kallade ”gamla högskoleprovet” utan provpass) är skillnaden i rutan att det istället för två siffror (till exempel 3 och 5) står antingen ”1-10” eller ”11-20”; detta motsvarar helt enkelt uppgiftsnumren på det aktuella uppslaget (uppgift 1 till och med 10 respektive uppgift 11 till och med 20; det ”gamla högskolepro-vet” (före hösten 2011) innehöll nämligen ett LÄS med 20 uppgifter till skillnad från det ”nya högskoleprovet” (från och med hösten 2011) som innehåller två LÄS (det vill säga två verbala provpass) med vardera 10 uppgifter).

Du hittar namnet på texten som uppgifterna kommer ifrån (som till exempel: ”Graviditet, amning och benskörhet” här till höger) på sidorna.

Våren20173 5

Våren20081 - 10

Graviditet, amning och benskörhet

HUR ÄR DEN HÄR DELEN AV BOKEN UPPLAGD?

hpboken.se 15

Lösningar till tidigare LÄS2007 - 2017

30 hpboken.se

11. ”Alla miljöer kan på något sätt sägas vara heterogena. Visserligen kan en vidsträckt sandstrand upplevas som en extremt homogen miljö ur ett mänskligt perspektiv. Sett ur en myras synvinkel kan dock samma miljö te sig tämligen heterogen...”

B Den livsmiljö som för en liten organism framstår som heterogen kan för en stor organism framstå som homogen.

13. ”Socialstyrelsen överklagade sedermera beslutet till länsrätten i Stockholms län, som nu tagit ställning i frågan.”

C Socialstyrelsen var inte nöjd med beslutet i hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

14. ”Länsrätten konstaterar att elevens antagning till gymnasieskolan avstyrkts.”

A Ja, det framgår att eleven inte antogs till den sökta utbildningen.

12. ”Det är tydligt att en enskild art får större möjligheter att klara sig i ett landskap som är sammansatt av flera olika biotoper med varierande egenskaper. Oavsett vilka arter som naturvården vill bevara, bör den föredra åtgärder för att öka eller behålla biotopheterogenitet framför en strategi som ensidigt gynnar en viss biotoptyp.”

B Ett alltför enhetligt landskap gör de arter som lever där sårbara.

15. ”Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, som först prövade ärendet, fann att skolsköterskan handlat felaktigt...”

”Sammanfattningsvis slår länsrätten fast att skolsköterskan ej ägt rätt att lämna ut ifrågavarande information och därmed begått ett icke ringa fel.”

A Att skolsköterskan hade gjort fel.

Rapport om domslut

Hösten2008

11 - 20

hpboken.se 31

17. Textförfattaren konstaterar endast att ”Förmänskligade djur är vanliga i bilderböckerna.” i sista stycket på sida 10 men ger ingen förklaring till detta.

D Nej, textförfattaren ger ingen förklaring till detta.

18. ”Med tanke på den forskning som visar att könet är en ordnande princip redan i förskolan är det viktigt att barnen möter alternativa beteenden i litteraturen, så att de blir medvetna om att det finns många sätt att vara på.”

A Motbilder

16. ”Enligt detta stadgande hindrar sekretess inte att uppgift lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet, om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd.”

”Enligt länsrätten har det inte visats att det förelegat ett sådant nödvändigt eller brådskande stödbehov för eleven att den sekretessbrytande bestämmelsen i 14 kap.”

B Skolsköterskans agerande ansågs inte ha underlättat elevens vårdsituation.

19. ”Margaret Rey skrev Pricken 1949. Boken används ofta i förskolan som en bok som vill visa att alla är lika värda, oavsett om man är vit eller prickig. Men ser man den ur ett genusperspektiv skildras här ett patriarkat med ett maskulint maktutövande.”

D Bakom en fasad av skenbar jämlikhet finner man en struktur av manlig makt och kvinnlig underordning.

20. ”Pojkgrisen Benny (...) revolterar mot sin mor och rymmer hemifrån, när hon ställer krav på honom (...) Benny rör sig i en offentlig manlig sfär och uppmuntras till det.”

”Grisflickan Malla däremot (Malla handlar och Malla cyklar av Eva Eriksson) kontrolleras och bevakas av sin mor. När hon går ett ärende är hon ängslig för att hon inte ska göra det som förväntas av henne.”

”Lena Kåreland menar att detta ligger helt i linje med det sätt som pojkar och flickor uppfostras på, hemma och i förskolan.”

A Att könsrollerna i många bilderböcker och i förskoleuppfostran är desamma.

Genus och bilderboken

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

60 hpboken.se

11. ”Hon har insett vikten av ett holistiskt tänkande (...) det är innehållet i undervisningen som står i fokus och skönlitteraturen fyller en viktig funktion som källa till kunskap och upplevelse.”

B Barnen tränar läsning genom praktisk tillämpning i olika ämnen.

13. ”Flyttningsmönstret 2005 liknade det som registrerats vid Hammarö tidigare år.”

C De tycks vara likvärdiga från år till år.

14. ”En majoritet av de flyttande sparvugglorna var honor. Det fanns ingen tidsskillnad i sträckets förlopp mellan könen.”

A Honor flyttar i större utsträckning än vad hanar gör.

12. ”När de genomförde ordkedjetestet letade de naturligtvis efter mening, innehåll, betydelse och förståelse, och när de inte hittade detta gav de sannolikt upp.”

D Testen är abstrakta och saknar sammanhang.

15. ”Kan ske bygger denna desperata önskan på nostalgi (...) En tid när arkitekterna hade allmänhetens förtroende.”

B En arkitektur som har en tydlig och självklar uppgift.

Samtalston

Sparvugglor

Ordkedjor

Hösten20122 5

hpboken.se 61

17. ”Svårigheterna att mäta mödramortalitet korrekt har diskuterats länge. Även i höginkomstländer finns problem med felklassificering och statistisk styrka, vilket försvårar möjligheterna att studera mödra- och förlossningsvård i ett etniskt perspektiv.”

D Begreppet fångar in fler individer än mödradödlighet gör, vilket innebär att forskarna kan dra säkrare slutsatser.

18. ”När man studerar utfall som mödradödlighet (...) Mödra- och förlossningsvården är i detta avseende kanske mer ojämlik i Sverige (...) ”papperslösa” och gömda flyktingar.”

C Vården är mera lättåtkomlig i Storbritannien än i Sverige.

16. ”Kanske dags att sluta drömma om det offentliga goda/uppbyggliga/folkbildande samtalet?”

D Att punktera en illusion.

19. ”Dagens barnmorskor och läkare kanske inte är tillräckligt tränade för att diagnostisera och handlägga ovanliga sjukdomar (...) Detta kan vara en orsak till försenad diagnos och behandling, och därmed ge ökad risk för svår maternell sjuklighet.”

C Brister i utbildning och kompetens hos sjukhuspersonalen.

20. ”Introduktionen av begreppet svår maternell sjuklighet (...) hos svårt sjuka kvinnor som överlever jämfört med dem som dör i samband med graviditet eller förlossning.”

C Som ett ytterligare bidrag till kunskapen om mödrasjuklighet och mortalitet.

Svår maternell sjuklighet

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

104 hpboken.se

FACIT TILL LÄS 2007 - 2017

våren hösten våren hösten våren hösten våren hösten våren

2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011

uppgift

1 B B B C D D D B B

2 A D B C C D A D C

3 B B A B D B B C B

4 C D D D B B D C A

5 C B B A D D C A D

6 D B C A A B A A B

7 C D D C B C B D C

8 D C A D B A C C B

9 C B D C C D D A C

10 A B D D B D C B C

11 C C A B C C A C D

12 B D C B D B D C B

13 A C A C D D C D A

14 B B B A B C B C A

15 D C D A A A D A D

16 B A C B A A C B A

17 D A C D C C B B C

18 D B C A A C D D A

19 A B D D B B B B D

20 B B B A C C A C B

Här hittar du facit till tidigare LÄS från våren 2007 till hösten 2017. Tanken är att du kan ha boken med dig när du sitter och pluggar på tidigare LÄS och snabbt och behändigt ha facit till hands för alla uppgifter mellan 2007 och 2017.

HÖ

GS

KO

LE

PR

OV

SB

OK

EN

DEN

ULTIM

ATA

BOKEN

TILL LÄS PÅ

HÖ

GSKO

LEPROV

ETRA

HIM

2018

Tycker du att LÄS är svår? Att svarsalternativen

liknar varandra för mycket? Hittar du inte

var någonstans i texten som rätt svar döljer sig? Gör ditt

plugg till den här delen av högskoleprovet mycket effektivare

med den här boken och spara massor med tid! Vi går genom

alla uppgifter på LÄS de senaste 10 åren (2007 - 2017) och

visar vilken eller vilka meningar i texterna som gör att

ett svarsalternativ är rätt och övriga är fel. Vi beskriver

också vanliga svårigheter och fällor på den här delen av högskoleprovet och hur du övervinner

dem. Författaren Andreas Rahim har skrivit böcker om hur man lyckas på högskoleprovet sedan

2011 och har intervjuats av bl a tidningen Metro, Allastudier.se och Aftonbladet om

hur man knäcker provet och får ett toppresultat. Han har även arbetat som provledare på högskoleprovet under många år. Tack vare en toppoäng på 2,0 kom han in på läkarutbildningen på Karolinska Institutet och arbetar idag som läkare. Du kan också komma in på din drömutbildning

med ett bra resultat på

högskole-provet!

ISBN 978-91-983827-6-1

9 789198 382761