27
Joakim Thårlin: 900804-4076 Josefine Carlsson: 870712-5988 Anton Willard: 890803-6414 TET-uppgift Kuba Grupp 48 Nationalekonomi A

1.3 Frågeställning - kau.se viewFör att beskriva och förklara landets ageranden samt även dess nuvarande situation har vi använt oss av befintlig information i form av vetenskapliga

  • Upload
    dokhanh

  • View
    219

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Joakim Thårlin: 900804-4076Josefine Carlsson: 870712-5988Anton Willard: 890803-6414

TET-uppgift Kuba

Grupp 48

Nationalekonomi A

Termin: 13-05-30 Lärare: Karl-Markus Modén

Innehållsförteckning1. Syfte........................................................................................................................................1

1.2 Metod....................................................................................................................................1

1.3 Frågeställning........................................................................................................................1

2. Kortfattad om Kubas historia..................................................................................................2

2.1 Makroekonomisk historia..................................................................................................2

3. Ekonomi..................................................................................................................................2

3:1 BNP...................................................................................................................................3

3:2 Handelsbalansen och Terms of Trade...............................................................................4

3:2:1 Export.........................................................................................................................5

3:2:2 Import.........................................................................................................................5

3:2:3 Komparativ fördel......................................................................................................5

4. Bistånd....................................................................................................................................7

5. Korruption i Kuba...................................................................................................................8

6. Infrastruktur............................................................................................................................9

7. Sociala förhållanden................................................................................................................9

8. Befolkningstillväxten............................................................................................................10

7. Diskussion.............................................................................................................................12

8. Slutsats..................................................................................................................................14

9. Källförteckning:....................................................................................................................15

9.1 Böcker:............................................................................................................................15

9.2 Internet:...........................................................................................................................15

KubaSpråk: SpanskaStatsskick: republik Statsöverhuvud: Raúl Castro (president)Huvudstad: HavannaReligion: KatolikerFolkmängd (2012): 11,2 miljoner invånareYta: 110 861 km2

1. SyfteSyftet med detta arbeta är att beskriva faktorer som kan förklara huruvida Kuba kan anses som ett monetärt-alternativt ickemonetärt fattigt land genom att beskriva och redogöra för faktorer och information som har påverkat landet. Arbetet syftar även till att applicera gruppens kunskaper inom globalisering i ett praktiskt exempel.

1.2 MetodFör att uppnå arbetets syfte har vi valt att fokusera på information inom framförallt det ekonomiska och sociala området. Utöver dessa huvudsakliga områden redogörs för Kubas makroekonomiska historia samt även den korruptionsbreddning som råder i landet. Genom att använda sig av erhållen kunskap och begrepp ifrån makro och globaliseringskursen dras det senare slutsatser om hur landets ekonomiska ställning ser ut samt ifall landet bör ses som fattigt respektive rikt. Dem specifika områden vilka används i denna framställning valdes på grund av att dem framhäver syftet och dess inriktning vilken avser att undersöka den monetära och ickemonetära fattigdomen.

För att beskriva och förklara landets ageranden samt även dess nuvarande situation har vi använt oss av befintlig information i form av vetenskapliga artiklar, böcker och internet. Genom att samla information ifrån flera olika källor går det att skapa en helhetsbild över landet vilket i förlängningen ger ett bra underlag för välgrundade slutsatser.

1.3 Frågeställning

Hur ser Kubas handelsutbyte med den internationella marknaden ut? Inom vilka produktområden kan Kuba anses ha en komparativ fördel i förhållande till

världsindustring? I vilken utsträckning får Kuba bistånd och inom vilka sektorer används

biståndspengarna? Hur ser korruptionen ut i Kubas samhälle? Vilken ställning har kvinnan i Kuba?

1

2. Kortfattad om Kubas historiaKubas historia har byggts på ordentligt sedan Columbus upptäckte landet i mitten på 1400-talet. Kuba tillhörde Spanien ända fram till slutet på 1800-talet. Efter en lång period av oroligheter och missnöjdhet ville befolkningen göra sig självständiga ifrån Spanien och ett uppror inleddes. Upproret slutade med att USA gick in i konflikten vilket befriade Kuba ifrån Spanien. Men Kuba blev inte helt självständigt då USA var med och styrde landet i efterföljande år. Detta ledde till att missnöjet ibland folket utvecklade sig och blossade upp igen. Det resulterade i en revolution ledd utav Fidel Castro, som segrade och 1959 blev Kuba helt självständigt med Castro som president. Efter att rebellerna segrat och revolutionen var över fanns det en viss bitterhet från USAs sida och en följd av de utfärdades ett handelsembargo mot Kuba. Handelsembargot är än idag fortfarande i effekt och är något som Kubas ekonomi har fått känna av. Fidel Castro som suttit som president i Kuba sen revolutionens slut 1959 avgick 2008 och efterträddes utav hans bror Raul Castro. Sedan Rauls tillträdde 2008, har gränserna till landet öppnats upp så att utländska investerare har möjlighet att handla med landet. Dock är friheter som att starta egna företag och att kunna investera i landet kraftigt begränsade (Nationalencyklopedin, 2013b).

2.1 Makroekonomisk historiaDen 24 april 1929, den svarta torsdagen, blev startskottet för den stora depressionen i USA (Skott, 2012). Landet drabbades hårt, men Kubas ekonomi drabbades nästan lika hårt. Landet tvingades byta president vars reformer inte var uppskattade av alla. Kuba blev självständigt från USA 1902, men ekonomin och utrikespolitiken styrdes fortfarande av USA (Globalis, 2010a). Innan revolutionen uppskattas Kubas BNP till 1700-2700 vilket var det högsta BNP i den regionen Den fria sjukvården och låga barnadödligheten som kännetecknas Kuba idag fanns redan på den tiden (History of Cuba). År 1959 tog Fidel Castro makten i Kuba genom en revolution som innebar stora ekonomiska förändringar. Revolutionen förvandlade Kuba till en kommunistisk enpartistat (Globalis, 2010a) och Che Guevara sattes som ekonomisk ledare. Kubas ekonomiska tillväxt var under 1960-talet en av de lägsta i Latinamerika. Castros ekonomiska reformer syftade till att slå sig fria från USA, vilket bara ökade konflikten mellan Kuba och USA. Konflikten ökades ytterligare då började handla och få bistånd från Ryssland (Globalis, 2010a).

Castros politik syftade till att skapa ett kollektivt samhälle som inte attraherades av ekonomiska vinster. Man skulle känna att man adderade värde till landets ekonomi genom medinflytande på arbetsplatsen. Därav blev skolgången, precis som sjukvården, helt gratis på Kuba (Höglund, 2011a).

3. EkonomiKuba är ett av de få länder som fortfarande bedriver planekonomi. Detta är ett arv ifrån Sovjettiden då forna Sovjet och Kuba var allierade. Denna marknadsform innebär att produktionen inte styrs av utbud och efterfrågan mellan privata företag och konsumenter vilket är standard i marknadsekonomier. Istället så är produktionen dirigerad av staten. Planekonomier brukar argumentera för sin marknadsform genom att säga att istället för att privata företag kontrollerar marknaden så kontrollerar folket genom demokrati marknaden. Detta eftersom de personer som sitter i landets parlament är valda av folket. Dock har dem flesta planekonomier varit diktaturer vilket gör argumentet i princip verkningslöst. Ett annat argument är att genom att planera i förtid hur mycket an en vara som kommer behövas i landet så kommer resurser kunna användas mer effektivt. Improduktiv verksamhet kunde

2

därför undvikas. Att ens försöka att planera hur resursallokering och produktionsmängd ska vara för ett helt land är näst intill omöjligt (Blomqvist & Lundahl, 1992: 229ff). Vad skulle exempelvis ske om en naturkatastrof drabbade landet och det inte finns budget för läkarvård etcetera? Exemplet är lite drastiskt men det illusterar dock en del av den problematik som finns med planekonomi. Några exempel på vanliga argument mot planekonomi är:

1. En nationalomspännande plan vilken gäller för en bestämd tidsperiod kommer inte kunna förändras under periodens tid. Detta eftersom allting kommer vara uträknat för att maximera nyttan vid det tillfälle som planen skrevs. Eftersom planens olika element hänger ihop kan en förändring i en punkt rubba eller förstöra planen. I och med detta kan efterfrågeöverskott uppkomma vilket skapar svarta marknader för olika varor.

2. Planekonomin hotar även ett demokratiskt samhälle i och med att makten över exempelvis produktion och naturtillgångar koncentreras till landets styrande elit. Detta kan ge upphov till ökad korruption och dålig resursallokering.

3. Motsättningar mot planen kan uppfattas som sabotage av de styrande. I princip kan opposition till planen reellt kriminaliseras vilket utan tvekan hämmar den politiska och ekonomiska friheten.

Självklart skulle ytterligare argument mot planekonomi kunna återges. Exempelvis skrev Herbert Tingsten i boken ”Demokratins problem” (1945) att en regering skulle kunna tysta oppositionens tidskrifter genom att kontrollera landets papperstillverkning (Larsson, 2006:37f). Detta argument är förstås mindre realistiskt i dagens läge i och med informationsteknologins utveckling men även denna är öppen för vissa stater att censurera, vilket exempelvis sker i Iran och Kina. Enpartistaten Kuba bedriver dock fortfarande planekonomi eftersom det gynnar det nuvarande styrelseskicket. Planekonomier stänger ofta in sig själva och försöker minimera import och export av varor. Kuba och Nordkorea är bra exempel på detta. I dagsläget har dock faktiskt Kuba till viss del öppnat landet för utländska investerare och regimen tillåter även ett visst egenföretagande i landet (Höglund, 2011b). Dock om man ser till 2013 Index of Economic Freedoms analys av dem tio olika ekonomiska friheterna så hamnar Kuba på den näst lägsta graden av frihet när det gäller att starta egna nya företag. Enligt denna indexmätning så är Kuba fortfarande förtryckta när det gäller denna frihet. Det samma gäller investeringsmöjligheterna i landet. Kapitalrörelser både inom landet och direktinvesteringar av andra nationer i Kuba är hårt reglerade och landet klassas som förtryckt även här (Heritage, 2013a). Trots svårigheterna att etablera så finns det en del svenska företag som fått fotfäste i den kubanska ekonomin. Exempelvis Atlas Copco vilka är verksamma inom nickel och stålindustrin vilka står för en stor del av Kubas export och Ericsson AB vilka arbetar med fast telefoni och Kubas GSM-nätverksutbyggnad (Swedenabroad, 2013a).

3:1 BNPBruttonationalprodukt (BNP) är en central variabel som tas i beaktning när ett lands ekonomi ska bedömas. Variabeln visar värdet av alla färdiga produkter som tillverkats i ett land under en viss tidsperiod och den kan därför användas som ett mått på tillväxt. För att beräkna denna adderas landets privata konsumtion, offentliga konsumtion, landets investeringar och landets handelsbalans. Handelsbalansen beräknas genom att landets export subtraheras med landets import (Berg, 2008:207f). Sedan 1970-talet så har Kuba haft en hyfsat stadigvarande tillväxt i deras BNP. Det finns dock ett undantag. Kuba hade förmånliga avtal med Sovjetunionen fram till dess fall. Exempelvis kunde landet importera olja vilkets pris var kopplat till exportpriset på deras dåvarande största exportvara, socker. Efter Sovjetunionens fall drabbades Kubas

3

ekonomi hårt. Mellan åren 1989-1994 så föll BNP med ca 35 %. Nedgången motverkades genom att en stor rad reformer genomfördes. Exempelvis så legaliserades dollarinnehav och även överföringar av dollar ifrån andra länder till Kuba. Än idag så är detta en viktig inkomstkälla i Kubas ekonomi. Kuba började även satsa på att främja investeringar i landets turismsektor vilket i dagsläget också är en av landets viktigaste inkomstkällor. En ytterligare produktionshöjning skapades genom att staten decentraliserade en viss del av den statliga sektorn. Istället för att ständigt kontrolleras av ministerierna så fick statliga bolag eget ansvar över sin produktion och försäljning. Detta var ett steg emot marknadsekonomin. När väl ekonomin hade kommit på fötter så drogs många av de åtgärder som genomförts tillbaka och nationen fortsatte sin centralt styrda planekonomi vilken fortfarande används (Swedenabroad, 2013b).

Kubas senaste BNP mätning som finns officiellt publicerad är ifrån 2008 då deras BNP låg kring 60,8 miljarder (USD) (Worldbank, 2013a). Det finns en nyare siffra publicerad på CIAs hemsida. Enligt denna så låg deras BNP 2012 på 72,3 miljarder (USD) (CIA, 2013). Siffran är dock enligt hemsidan estimerad vilket innebär att den inte nödvändigtvis behöver vara helt precis men den påvisar fortfarande att Kuba fortfarande kan visa tillväxt enligt BNP mått i förhållande till 2008.

Grafen visar Kubas BNP-tillväxt mellan åren 1970-2008. Kuba har sedan 1970 haft en viss variation kring deras årliga BNP-tillväxt. Det syns tydligt i statistiken att landet har påverkats av modern tids olika konjunktursvängningar och finanskriser. Exempelvis 1990-talets svängning vilken initierades av Sovjetunionens fall 1989. Kuba satsar stort på dess tjänstesektor vilket visas genom att tjänstesektorns andel av BNP är 74,5 %. De övriga procentandelarna av BNP fördelas på sektorerna industri, vilken får 20,5 %, och jordbruk vilken erhåller 5 % andel av BNP (Höglund, 2011b).

3:2 Handelsbalansen och Terms of TradeÅrligen så går Kuba back i deras handelsbalans. Importen är mycket större än vad exporten är. År 2012 motsvarade importen 13,68 miljarder dollar medan exporten motsvarade 5,6 miljarder dollar. Detta innebär att landet hade ett handelsunderskott på 8,06 miljarder dollar.

4

Om man tänker sig i Terms of Trade så blir resultatet 40,9 %. Denna siffra innebär att importen är 59,1 % högre än exporten vilket påvisar att handelsbalansen går i ett stort minus. Detta är en utmaning som Kuba slåss med. Dock får Kuba in en hel del av sin inkomst genom sin turistnäring vilken till stor del är statligt ägd samt även genom att personer vilka utvandrat ifrån Kuba skickar pengar hem till landet. Båda dessa inkomster underlättar för Kubas ekonomi. Det stora underskottet har dock gett effekter på deras utlandsskulder. 2012 estimerades Kubas totala skuld, både den offentliga och privata, till utlandet att uppgå till 22,16 miljarder dollar (CIA, 2013).

3:2:1 ExportMaterialmässigt exporterar Kuba petroleumprodukter, nickel, socker, tobak, fisk och kaffe. De länder vilka exporten i störst grad går till är Kina, Kanada, Venezuela, Nederländerna och Spanien. Kina och Kanada tillsammans står för över 45 % av all export ifrån Kuba. Närmast på tur är Venezuela med vilka Kuba utöver materiella saker handlar med tjänster. Mer om detta under importavsnittet (CIA, 2013).

3:2:2 ImportKubas naturliga tillgångar räcker inte för att tillgodose alla landets behov. Landet är därmed inte direkt protektionistiskt eftersom det erkänner att handeln är av stor vikt för Kubas fortsatta tillväxt. Det land vilket Kuba importerar mest ifrån är med överlägsen marginal Venezuela vilken ensam står för 37 % av landets import. Kuba och Venezuela har sedan 2000 en överenskommelse vilken innebär att i utbyte emot ca 100 000 fat olja per år så får Venezuela ta del av Kubas tjänstexpertis. Detta innebär framförallt att Venezuela får tillgång till Kubas läkarkår. 2012 så fanns det 30 000 läkarvårdsspecialister i Venezuela, både läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Om man bortser ifrån importen av oljeprodukter så importerar Kuba livsmedel, maskiner och utrustning och kemikalier. Majoriteten av handeln sker med Venezuela, Kina, Spanien och Brasilien (CIA, 2013). Cirka 80 % av Kubas livsmedelsbehov importeras vilket innebär att landet är mycket beroende av livsmedelsimporten (Swedenabroad, 2013c).

3:2:3 Komparativ fördelMed komparativ avses att ett land har lättare att producera en vara i förhållande till ett annat land. Exempelvis så kan detta handla om att landet på ett kostnadseffektivare eller tidsmässigt snabbare kan producera en enhet av en vara. Skillnaden emot absolut fördel (vilket mäter vilket land som kan producera mest färdiga pordukter) som också det är en välanvänd nationalekonomisk term så utgår komparativa fördelar ifrån vilket land som har lägst alternativkostnad för att producera en vara (O’Sullivan, 2010). Genom att använda så kallat Balassa index (även kallat Revealed Comparative Advantage Index) så går det att beräkna ifall ett land kan anses ha en komparativ fördel i produktionen av en viss vara i förhållande till övriga världen. Det finns ett par olika sätt att beräkna Balassa Indexet. Det som skiljer metoderna åt är hur många faktorer som tas med i beräkningarna. Exempelvis går det att ta hänsyn till importen i vissa beräkningar även trots att detta ibland inte är nödvändigt. Metoden visar heller inte ifall det finns komparativa fördelar i tjänsteexporten som Kuba bedriver. Generellt sätt, ifall Balassa indexvärdet är större än 1 har landet en komparativ fördel relativt till världsindustrin i sin helhet. Högre indexvärde innebär en större komparativ fördel (Cai, 2009:69f).

5

Tabellen ovan illustrerar de produktområden i vilka Kuba har sina starkaste komparativa fördelar år 2011. Det syns tydligt att nickelexporten har en massiv komparativ fördel. Kubas komparativa fördel i nickelexport på 123,6 är faktiskt den största i världen och landet står för lite mer än 2,3 % av hela världens export av varan (Internation Trade Centre, 2011). Även socker och tobaksexporten ligger väl över den komparativa gränsen som sätts av dessas respektive industrier. Landet exporterar även en hel del farmaceutiska produkter. Detta förvånar inte direkt ifall läkartjänsterna landet exporterar beaktas. Det är även värt att nämna att landet exporterar en hel del olja. 9 % av landets totala export är i oljeprodukter. Dock har landet ingen komparativ fördel i exporten. Därför visas denna inte trots dess betydande storlek i tabellen ovan vilken är sorterad efter högsta komparativa fördel.

6

4. BiståndKuba har sedan 1970-talet mottagit ekonomiskt bistånd ifrån omvärlden. Under sovjettiden så var Kuba mycket beroende av de ekonomiska fördelar som samarbetet mellan Sovjet och Kuba medförde. När Sovjetunionen kollapsade 1989 försvann därmed en stor inkomsttillförsel för landet i och med att byteshandeln upphörde men även det bidrag som

landet fick av Sovjet försvann. Minskningen syns tydligt mellan 1989-1994. När väl världsekonomin och även Kubas ekonomi börjat stabilisera sig efter krisen började biståndsgivandet till landet öka igen. I dem senaste siffrorna ifrån OECD (The Organisation for Economic Co-operation and Development) går det att urskilja vilka av länderna som ger högst bidrag till landet. Listan toppas av Spanien, EU och USA. Även Kanada, vilket är en av landets viktiga handelspartners ligger högt upp på listan av länder. Den största sektorn som bistånd går till är tjänstesektorn vilket även är den sektorn i vilken majoriteten av den inhemska arbetskraften är verksamma i. Ca 15 % av biståndet skickas till utbildning och ytterligare 15 % till produktionssektorn. Trots att Kuba har regionens bästa läkarvård så tilldelas fortfarande hälsosektorn så mycket som 5 % av allt bistånd och ca 3 % går till humanitär hjälp (OECD, 2011).

7

5. Korruption i KubaKorruption är svårt att mäta och jämföra mellan länder. Trots detta anses det som ett utbrett problem i dagens samhälle. Korruption föreligger då någon utnyttjar sin ställning i samhället för egen vinning. Exempelvis när en politiker tar emot ersättning för att verka för ett beslut som gynnar givaren. Denna process påverkar bland annat fattigdom, demokrati och handel i en negativ riktning (Transparency International, 2012). Som i andra före detta socialistländer tvekar inte invånarna om det ges tillfälle att stjäla från staten. Eftersom majoriteten av allt företagande ägs och drivs i statlig regi är denna typ av stöld vanlig (Diaz-Briquets & Perez-Lopez, 2006). Denna generella teori är omdebatterad av insatta då vissa menar att kubanerna har en mer stöttande syn på kommunism jämfört med exempelvis européer.

Som grafen visar har korruptionen på Kuba flera upp– och nedgångar som enligt Lotspeich (2002) kan härstamma ifrån lagtillämpning, förändring i den ekonomiska aktiviteten samt en försämring av ekonomiska förhållanden (Lotspeich, 2002). Nyligen har ett dussin högt uppsatta personer på det statliga nickelföretaget Cubaniquel dömts till långa fängelsestraff på grund av korruption, vilket bevisar att korruptionen finns på alla nivåer i landet. När Raul Castro tog over makten från sin bror, Fidel Castro, startades ett tydligt arbete mot korruption. Den yngre brodern menar att korruption är revolutionens värsta fiende och han har inga planer att skona de inblandade.

Att tjänstemännen vid Cubaniquel nu sitter fängslade talar sitt tydliga språk och sänder signaler om att Raul Castro menar allvar med sina ord. Detta kan knytas samman med Lotspeichs resonemang att ny lagtillämpning ökar korruptionen, (det som hände under 2009 i grafen) för att sedan minska. I grafen ovan jämförs Kuba med Sverige och det kan utläsas tydliga skillnader. Som tidigare nämnts är korruption svårt att räkna på, men nivån är vad bland annat analytiker och näringsidkare uppskattar korruptionen till i de båda länderna. Korruptionsskalan går från 0, som betyder mycket korrupt, till 10 som betyder att landet är korruptionsfritt. Grafen visar korruption i offentlig sektor (till exempel polisen, utbildnings- och hälsosystemet, statens köp av tjänster från näringslivet) och i politiken. Den ideella organisationen Transparacy International rankar Sverige till tredje plats samtidigt som Kuba hamnar på en 58:e plats av 178 i undersökningen (Transparacy International, 2012).

Bestickning (mutor), som är en vanlig form av korruption, innebär att givaren har för avsikt att på ett eller annat sätt bli särbehandlad på grund av sin gåva. På Kuba är mutor vanligt förekommande och vi kan dra en parallell mellan mutor och avsaknaden av demokratiska rättigheter såsom yttrandefrihet och tryckfrihet. Om någon uttrycker en avvikande åsikt finns

8

det stor risk att man blir dömd till många års fängelse. Kuba kritiseras också för att ibland ha avrättat politiska motståndare (Globalis, 2010a). Därför passar mutor bättre.

Trots att västerlänningar ser korruptionen på Kuba som ett utbrett problem så har landet potential att uppnå ännu högre korruption. Den stora skillnaden mellan Kuba och andra kommuniststater ligger i syn på normer och värderingar samt en effektivare övervakning som gjort att korruptionen hållits i schack. Den ekonomiska reformen som nu påbörjats sätter landet i en utsatt situation eftersom den privata sektorn hamnar utanför statens beskydd (Lotspeich, 2002).

6. InfrastrukturI Kubas huvudstad Havanna råder det brist på bostäder sedan befolkningsökningen ökat i högre takt än bostadsbygget. I vattensystemet finns stora läckage där ungefär hälften av dricksvattnet försummas. Även infrastrukturen för el behöver omfattande renovering, och likaså vägar för transport. Kubas infrastruktur behöver ett ansiktslyft på flera håll, vilket kan uppfatats som en omöjliguppgift med tanke på landets rådande ekonomi och politik (Gomez, 2012). Trots dessa tragiska förutsättningar arbetar Kuba för att förbättra sina förhållanden. Sedan Raul Castro kom till makten har han gjort ett antal förändringar som ska påverka landet positivt. Exempelvis ska det numera vara lagligt att starta eget företag på Kuba. Dock nämns det inte om det är en lätt eller svår process gå igenom. Det ska även vara tillåtet att köpa och sälja lägenheter och bilar. 2012 ville Raul Castro att kubanerna skulle börja betala skatt inom vissa områden, något som inte gjorts på 50 år (Yle Nyheter, 2012). Claes Berg (2008) menar att det finns en relationskoefficient mellan statliga skatteinkomster och BNP per capita, och skattekvoten tycks öka i takt med att levnadsstandarden stiger. Berg (2008) menar också att politiken spelar en betydande roll för välfärden i ett land (Berg, 2008:119).

7. Sociala förhållandenHumankapitalet ses ofta som skillnaden mellan ett rikt och ett fattigt land. Thomas Robert Malthus formulerade en teori om sambandet mellan befolkningstillväxten och produktion. Teorin kallas för Malthus dystra mekanism. Sambandet som Malthus syftade på med sin teori var att när produktionen ökar tillsammans med inkomsterna så ökar också möjligheterna för befolkningen att utöka sig. Befolkningstillväxten innebar att produktionen per arbetare stagnerade vid en låg nivå. Effekten är att de förbättrade produktionsvillkoren endast resulterade i att se stigande inkomsterna var temporära då inkomsten per invånare jämnades ut (Berg, 2008:461f).

Jämställdhet är också en viktig faktor som påverkar produktiviteten hos befolkningen. Det finns studier som visar att det i länder där det är mer jämnställt och mödrar får chansen att studera, ger effekt på barnens framtida utbildning och produktivitet (Berg, 2008:470). Sedan revolutionen 1959, har Kuba utvecklats och är idag ett relativt jämnställt land i jämförelse med många andra länder i Latinamerika. Den Kubanska Konstitutionen har till exempel gett kvinnor jämnställda rättigheter till möjligheten att bestämma över sina liv och egendomar. Kuba är ett ut av de sista kommunistländerna i världen. Det gör att kvinnorna i Kuba ses som likväl medarbetare som delägare i de kollektivt äga tillgångarna, åtminstone i teorin. Kuba är ett land som har hög kvalité på studier. Ett utav landests största exporter är bland annat humanarbetskraft i form av högutbildad personal, exempelvis till Venezuela med vilka man byter utbildad arbetskraft mot olja. När det kommer till rätten att studera så är även rätten till utbildning jämnställt på Kuba. Det är till och med så att det är en högre andel kvinnliga

9

studenter än män på landets universitet. Den kvinnliga befolkningen på Kuba har dessutom haft rösträtt sedan 1934 (World Trade Press, 2010). Det kan dock ses som en aning betydelselöst då det endast har funnits ett parti att rösta på i parlamentsvalet. Möjligheten som ges med rösträtten är att välja ministrar till regeringen (CIA, 2013). Men trots rösträtten och jämställdheten är det ytterst sällsynt med kvinnor på mer betydelsefulla positioner högre upp i det politiska systemet. Fastän att det inte finns några lagar som utesluter kvinnor ifrån att vara kvalificerad så är det endast 6 av regeringens 31 ministrar som är kvinnor, 2008 (Svensk-Kubanska Föreningen, 2008). Kvinnor har även full rätt at bestämma över sina egna liv på det sociala stadiet. Kvinnliga Kubanska medborgarna kan till exempel fritt välja vem de vill träffa och vem de vill gifta sig med. De ända restriktionerna som finns är att de ska vara fyllda 18år eller 14år med målsman tillåtelse. Kvinnorna på Kuba får också bestämma över hur vida de vill utföra abort eller inte. Det har bland annat resulterat i att Kuba har ett utav världens högsta utfall av aborter, vilket är ovanligt för att vara ett katolskt land (World Trade Press, 2010). Något som också kan ses som kontroversiellt för Kuba är att prostitution är helt lagligt att utföra så länge personen är över 16år. Det har medfört att det är många kvinnor som faller offer för människohandel, samtidigt som den Kubanska regeringen inte tar itu med problemet och försöker eliminera människohandeln (CIA, 2013).

8. BefolkningstillväxtenKuba har ett utav världens högst ansedda sjukvårdssystem (Nationalencyklopedin, 2013c). Systemet har haft en stigande utvecklingskurva sedan revolutionen, 1959. Det har även medfört att medellivslängden har ökat kraftigt. 2011 var medelivslängen på 76 år för män och 80 år för kvinnor. Befolkningen till antal stiger också, men trots ökningen av så avtar befolkningstillväxten kraftigt procentuellt. Det är många faktorer som påverkar befolknings tillväxten (Globalis, 2010b). Anledningen till minskningen är svårt att fastsälla, men en anledning skulle kunna vara att den kvinnliga befolkningen på Kuba väljer att satsa på karriären genom att studera längre. Vilket resulterar i att de väljer att starta familj i ett senare skede i livet och att de har en mindre tid på sig för att utöka familjen. Enligt de studier som Berg (2008) tar upp så kommer det att påverka de framtida generationerna således att de skulle bli mer välutbildade och produktiva. Ökningen av produktiviteten skulle därmed leda till en positiv utveckling av humankapitalet. En annan orsak till att den avtar kan till exempel vara att antalet födda barn per kvinna har sjunkit drastiskt sedan mitten på 60-talet (Landsguiden, 2010). Anledning till att fertilitetsgraden avtar kan vara ett samband med att antalet aborterna som till skillnad från befolknings tillväxten ökat de senare åren. Kuba har procentuellt set ett utav högsta antal aborter i förhållande till graviditeter. Hela 35,9% av alla graviditeter ledde till abort i Kuba, 2010. Men den väl utvecklade sjukvården har åtminstone genererat en väldigt låg spädbarnsdödlighet, 6 ‰. Vilket är i klass med industriländer och påverkar befolkningstillväxten positivt (Nationalencyklopedin, 2013d).

10

Diagrammet visar Kubas totala befolkning sen 1960-talet.

Diagrammet visar Kubas befolkningstillväxt sen 1960-talet.

11

7. DiskussionAtt det numera ska vara tillåtet att köpa och sälja bostäder och bilar på Kuba samt att starta företag bevisar att man går från planekonomin och invånarnas äganderätter blir mer och mer tydliga. Äganderätt betyder att individen har rätt att bestämma över användningen av sina tillgångar, att individen har rätt till den avkastning som tillgången genererar samt att individen har rättighet att byta eller sälja tillgången. Många forskare är överens om att en tydlig definierad äganderätt är positivt för den ekonomiska tillväxten (Waldenström, 2005). För den enskilda individen ger äganderätten incitament att investera då det som tidigare nämnts innebär att man får ta del av eventuell avkastining. Dels är detta positivt för ”demokratin” i landet, men också bra för den ekonomiska aktiviteten då det behövs mycket resurser för att få ordning på infrastrukturen i landet. Med tanke på att Kuba har fri skolgång och många studerar fler år än de 9 obligatoriska åren betyder det att landet har satsat på humankapital. Enligt (någon modell i föreläsningsanteckningarna) så föder humankapital tekniska innovationer som i sin tur är bra för landets ekonomi och utveckling. Denna typ av tillväxt kallar Sachs (2000) för endogen tillväxt som just drivs framåt av tekniska innovationer.

Berg (2008) sa att det finns en korrelationskoefficient mellan BNP per capita och mängden skatt en individ betalar. Han menar att ju högre skatt som betalas desto större välfärd har landet. Korrelationskoefficienten mellan dessa parametrar var 0,47. Vid dessa beräkningar brukar ett godkänt mått ligga mellan 0,7-1 eller -0,7- (-1). Korelationen som Berg fann var visar alltså inget jättetydligt samband (onödig mening?). I Kuba betalas för närvarande ingen skatt, vilket gör att landet, enligt Berg, borde ha en ganska låg BNP per capita. Hur BNP per capita ser ut i Kuba är ingen som vet exakt, men gissningsvis så är det inte så högt. Raul Castro har nu som förslag att kubanerna bland annat ska börja betala inkomstskatt, eftersom den tidigare nämnda ägarrätten har fått ett större fokus i landet. Ur ett makroekonomiskt perspektiv borde en skatteökning leda till att BNP och därmed BNP per capita ökar. Detta kan vara ganska kortsiktig lösning på problemen. Att kortsiktigt öka BNP betyder att staten (som i ett extremfall) skulle kunna begära att ett antal invånare ska gräva en grop, och sen dagen efter täppa igen gropen. Detta gör att BNP ökar eftersom de statliga utgifterna ökar, men samtidigt så måste det personliga sparandet minska. Det personliga sparandet påverkar inte BNP och därför kommer detta annorlunda arbete att öka BNP. BNP kan ses på tre sätt: summa förädlingsvärde, summa inkomster och summa slutgiltig konsumtion. Genom ”gropgrävarna” kommer i detta exempel BNP att öka då de utför en tjänst och får ersättning för arbetet. Att öka BNP på detta sätt ser därför bra ut i ett kort perspektiv, men i ett längre perspektiv kommer BNP återigen att sjunka eftersom gropgrävningen inte medför någon avkastning. Samma tankesätt går att applicera på Kuba. De extra pengarna som kommer in till staten i form av skatt från invånarna borde investeras i sådana aktiviteter som ger en hög avkastning på det satsade kapitalet. Som tidigare nämnts har Kuba stora problem med sin infrastruktur i form av vattenläckage och vägar. Att reparera detta skapar arbetstillfällen, men inte under en lång och varaktig tid. Man kan inte fortsätta laga då det inte längre finns något att laga. Detta arbete ger heller ingen direkt avkastning. Kanske ger arbetet en indirekt avkastning då bättre vägar gör att man exempelvis kan transportera varor fram och tillbaka. För att ta sig ur fattigdom kan ett land även minska utgifterna för att öka sparandet under ett tag för att sedan kunna konsumera (Sjö, 2013)1. Ett ytterligare alternativ för Kuba är istället att minska de offentliga utgifterna (sluta ge mutor och annat till folk på bra positioner i samhället)och sedan investera det ackumulerade sparandet. Men återigen, investeringen måste ske i någonting som kan ge avkastning. Sammanfattningsvis kan vi därför påstå att Kuba försöker ta sig ur den icke-monetära fattigdomen genom att öka BNP och få in mer pengar till statskassan. Tyvärr tror inte vi att ökade skatteintäkter räcker för att höja välfärden i landet.

1 Sjö, B. Skuldkrisen. 2013. Karlstads Universitet. 2013-05-08. (Föreläsning).

12

Enligt Halls och Jones (1999) hypotes är det den så kallade sociala infrastrukturen som bestämmer produktivitetstillväxten och investeringarna som genomförs i ett land. Den långsiktiga ekonomiska prestandan i ett land kan enligt författarna härledas tillbaka till landets verkställande institutioner samt den styrande policyn vilken påverkar och formar den ekonomiska situationen i landet. Den ekonomiska situationen i sin tur påverkar dem investeringsmöjligheterna som företag och individer har för att utöka sitt fysiska kapital och sin produktion respektive sitt egna humankapital (Halls & Jones, 1999:1-5). I Kubas fall som har både hög nivå av humankapital och korruption följer Halls och Jones tes om att den främsta förklaringen till landets låga utveckling är den sociala infrastrukturen, och i detta fall främst politiken. Idealiskt sätt ska staters styrande organ vara helt fria ifrån korruption samt även förstås motverka den (Hall & Jones, 1999:14f), men i Kubas fall så har landet endast ett parti med en ledare som inte blir omvald förrän denne avsäger sig makten. Ett samhälle baserat på denna sorts politiska uppbyggnad kan omöjligen bli fri ifrån korruption. Med så mycket makt koncentrerat till en så liten grupp människor kommer resurser att allokeras dels till ledargruppen själva eller till att stärka gruppens maktposition ytterligare i samhället. Detta hämmar landets ekonomiska utveckling. Bigsten (2013)2 utökar Hall och Jones (1999) resonemang genom konstaterandet att det inte är tillräckligt att statstjänstemän besitter den rätta kunskapen om de arbetar i intuitioner som inte ser till allmänhetens bästa, utan istället ser till sin egen överlevnad. Värt att igen nämna är dock att efter tillträdandet av Raul Castro (2008) så har en hel del högt uppsatta tjänstemän dömts till långa fängelsestraff just på grund av att de anklagats för korruption.

Det har tidigare nämnts att korruption är ett stort problem på Kuba. Enligt forskare är detta inte konstigt eftersom i de fall där äganderätten är kollektiv kan ”allmänhetens tagedi” eller tragedy of the commons uppstå. Exempelvis kan det vara att någon tar verktyg från arbetsplatsen eftersom det inte påverkar någon individ eller att ett fiskeföretag överfiskar ett visst havsområde vilket påverkar övriga fiskföretag. Man tillgodoser alltså endast sina egna intressen utan att tänka på den större gruppen. Det betyder att allmänna resurser urholkas då ingen behöver ta ett personligt ansvar.

Eftersom Kuba har planekonomi betyder det att landet inte producerar för att möta efterfrågan, utan varor produceras utefter plan. Detta gör att det i vissa fall uppstår ett efterfrågeöverskott, som i sin tur ger upphov till en svart marknad. Exempelvis läkemedel säljs en hel del på den svarta marknaden. De mediciner som finns på Kubas apotek är tillgängliga relativt billigt men urvalet är alldeles för litet (Haag, 2012). Även om denna problematik är framträdande i typiska planekonomier så har vissa förändringar börjat motverka detta. Exempelvis har produktion börjat dirigeras ner till den nivån att statliga företag själva kan styra vissa delar av sin produktion. Samtidigt har möjligheterna för att investera och även starta nya företag i landet öppnats upp under dem senaste åren. Med andra ord har vissa steg emot en mer marknadsekonomiinriktad politik påbörjats. Att kalla Kuba för en marknadsekonomi skulle fortfarande vara otänkbart med tanke på den stränga reglering och kontroll vilken fortfarande praktiseras av regimen samt förstås att staten fortfarande i sitt ägande kontrollerar stora delar av landets inkomstkällor, exempelvis turismen. Men det går inte att förneka att landet påbörjat steg vilka i förlängningen skulle kunna leda mot en marknadsekonomi. Kuba som land kan inte följa en planekonomis mönster fullständigt heller. Idealiskt så vill en planekonomi vara självförsörjande. Kubas livsmedelsimport motsvarar 80 % av alla livsmedel som konsumeras. Detta gör handeln avgörande för landets välstånd.

När fattigdom diskuteras brukar begreppen monetär och ickemonetär fattigdom komma upp. Med monetär fattigdom avses hur mycket inkomst genomsnittspersonen i landet har. 2 Bigsten, A. Utvecklingens ekonomi och politik. 2013. Karlstads Universitet. 2013-05-13. (Föreläsning).

13

Worldbank har skapat en standard för vad som bör klassas som ett land i monetär fattigdom och denna är satt till 1,25 USD/dag (Worldbank, 2013b). Genomsnittskubanens lön ligger på 22USD per månad. Detta innebär att genomsnittslönen per arbetsdag är 1,1USD vilket placerar landet precis under fattighetsgränsen och därmed per definition gör landet monetärt sett fattigt. Värt att nämna är dock att Kubas siffror i mångt och mycket är osäkra. Som nämndes under BNP så har inte världsbanken någon mätning av Kubas BNP sen 2008. Olika källor ger också olika siffror. I en artikel i Svenska Dagbladet ifrån 2012 stod det att medellönen låg på ca 70 öre i timmen. Ifall detta överförs till dagens växelkurs mellan kronor och USD så genererar detta en dagslön på 0,84USD/dag. Siffrorna bör därmed användas med aktsamhet även om samtliga siffror som erhållits i denna uppgifts informationsinsamling har gemensamt att medelönen befinner sig under Worldbanks standard. Den låga lönen kompenseras dock till viss grad med exempelvis gratis sjukvård och skolgång.

Trots att Kuba monetärt sett borde anses som fattigt så underlättas deras ekonomi markant på den ickemonetära sidan. Exempelvis så håller landet demokratiska val, även om det endast finns ett parti att rösta på men de olika ministrarna kan i alla fall bytas ut. Skolgången är gratis på alla nivåer och obligatorisk upp till högstadiet vilket har utrotat analfabetism och detta skedde redan på 60-talet (Nationalencyklopedin, 2013e). Många fortsätter skolgång upp till åtminstone gymnasienivå men flera fortsätter även upp till högskoleexamen. Också sjukvården är gratis och den håller en väldigt hög klass. Spädbarnsdödligheten är i klass med I-ländernas. Även mediciner kan erhållas för lågt pris via landets apotek även om utbudet är litet, så litet att mediciner numera i vissa fall endast är tillgängliga via den svarta marknaden. Rättighetsmässigt återstår dock en del för landet att gå igenom. Exempelvis finns det ingen yttrande- eller tryckfrihet. Vad gäller kvinnans rättigheter ligger landet för att ibland räknas som U-land i framkant. Den allmänna rösträtten har funnits i landet sen 1934. I dagsläget finns även ett flertal kvinnor i den Kubanska regeringen och nationalförsamlingen. Med andra ord är Kuba bra på vissa delar men inte på andra.

8. SlutsatsVår uppfattning kring ifall Kuba är ett rikt eller fattigt land visar mer på att landet är fattigt än rikt. Dels ligger genomsnittslönen under Worldbanks globala standard och dels brister Kuba på flera viktiga delar inom den ickemonetära fattigdomen också. Landet har en hel del positiva sidor vad gäller det ickemonetära men om vi beaktar att landet endast tillåter ett parti, med en konstant ledare, att yttrande och tryckfriheten är inskränkt samt även att politiska motståndare till landet fängslas och i vissa fall även avrättas så brister landet även på denna form av fattigdom. Det finns utan tvekan en stor mängd länder som har en avsevärt sämre situation än vad Kuba befinner sig i men att anse att Kuba som monetärt sett är fattigt samt är frihetsberövat av staten är rikt skulle vara en grov förfalskning av sanningen.

9. Källförteckning:

14

9.1 Böcker:Berg, C., Global ekoonomi – En introduktion till samhällsekonomin, 2008. SNS Förlag, Vällingby.

Blomqvist, H. C., Lundahl, M., Ekonomisk Utveckling, 1992, Författarna och SNS, Kristianstad.

Larsson, R., Politiska ideologier i vår tid. 2006. Upplaga 7. Studentlitteratur, Lund.

Lotspeich, R., Crime and corruption in transnational economies: Lessons for Cuba. 2002, Policy Reform, June 2003, Vol 6(2), pp. 71-87.

O’Sullivan, A., Sheffrin, S., Perez, S., Economics – Principles, applications and tools, 2010, Pearson Education Inc., New Jersey.

Diaz-Briquets, S., Perez-Lopez, J., Corruption in Cuba – Castro and beyond. 2006. University of Texas press.

9.2 Internet:Cai, J. Leung, P. Hishamunda, N. 2009. Assesment of comparative advantage in aquaculture. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO). Rome. Tillgänglig: http://www.fao.org/docrep/012/i1214e/i1214e.pdf [2013-05-29].

Central Intelligence Agency (CIA), 2013. World factbook, Cuba. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/cu.html [2013-05-29].

Haag, A. 2012. Här är snittlönen 70 öre i timmen. Svenska Dagbladet – Näringsliv (SVD). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/har-ar-snittlonen-70-ore_7255657.svd [2013-05-30].

Globalis, 2010a. Kuba. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.globalis.se/Laender/Kuba [2013-05-29].

Globalis, 2010b. Kuba. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.globalis.se/Laender/Kuba/(show)/indicators [2013-05-29].

Gomez, A., Solo-Gabriele, H. 2012. Hur Kubas förfallna infrastruktur kan återuppbyggas efter 50 års försummelser. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.cubademocraciayvida.org/web/article.asp?artID=16699 [2013-05-29].

Halls R. E., Jones C. I., 1999. Why do some countries produce so much more output per worker than others?. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.stanford.edu/~chadj/pon400.pdf [2013-05-29].

Heritage, 2013. 2013 Index of Economic Freedom. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.heritage.org/index/visualize [2013-05-29].

History of Cuba. Carlos Manuel de Céspedes. [Elektonisk]. Tillgänglig:

http://www.historyofcuba.com/history/cespedes.htm [2013-05-29].

15

Höglund, L. 2011a. Utbildning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Kuba/Utbildning [2013-05-29].

Höglund, L. 2011b. Ekonomi. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Kuba/Ekonomi [2013-05-29].

International Trade Centre, 2011. Trade Performance HS : Exports of nickel and articles thereof (2011, in USD thousands): [Elektronisk]. Tillgänglig: http://legacy.intracen.org/appli1/TradeCom/TP_EP_IC.aspx?IN=75&YR=2011&IL=75%20%20Nickel%20and%20articles%20thereof [2013-05-29].

Landsguiden, 2010b. Fertilitetsgrad (antal födda barn per kvinna). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Statistik/BefolkningSprak?id=502#countries=CUB [2013-05-29].

Nationalencyklopedin, 2013a. Cuba - Landsfakta. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/cuba/landsfakta [2013-05-29].

Nationalencyklopedin, 2013b. Cuba - Historia. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/cuba/historia [2013-05-29].

Nationalencyklopedin, 2013c. Cuba. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/cuba?i_h_word=kuba [2013-05-29].

Nationalencyklopedin, 2013d. Cuba – Sociala förhållanden. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/cuba/sociala-förhållanden [2013-05-29].

Nationalencyklopedin, 2013e. Cuba – Utbildning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/cuba/utbildning [2013-05-30].

OECD, 2011. Cuba. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.oecd.org/dac/stats/CUB.gif [2013-05-29].

Skott, H. Finanskriser genom tiderna. 2012. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/Nyheter-och-artiklar/Finanskriser-genom-tiderna/ [2013-05-29].

Svensk-Kubanska Föreningen, 2008. Kvinnorna på Kuba. [Elektornisk]. Tillgänglig: http://www.svensk-kubanska.se/cubava/sidor/kvinnorna_pa_kuba.html [2013-05-29].

Swedenabroad, 2013a. Sverige – Kuba. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Havanna/Landfakta/Om-Kuba/Sverige---Kuba/ [2013-05-29].

Swedenabroad, 2013b. Ekonomi. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Havanna/Landfakta/Om-Kuba/Ekonomi/ [2013-05-29].

Swedenabroad, 2013c. Handel. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Havanna/Landfakta/Om-Kuba/Handel/ [2013-05-30].

Transparancy International, 2012. Vad är korruption?. [Elektonisk]. Tillgänglig: http://www.transparency-se.org/Korruption.html [2013-05-29].

16

Transparancy International, 2012. Corruption measurement tools. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.transparency.org/country#CUB [2013-05-30].

Waldenström, D. 2005. Privat äganderätt och ekonomisk tillväxt. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.anst.uu.se/danwa175/Research_files/Privat_aganderatt_och_ekonomisk_tillvaxt.pdf [2013-05-29].

Worldbank, 2013a. World databank – World Development Indicators. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://databank.worldbank.org/data/views/reports/tableview.aspx [2013-05-29].

Worldbank, 2013b. Measuring poverty at a global level. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/TOPICS/EXTPOVERTY/EXTPA/0,,contentMDK:22397595~pagePK:210058~piPK:210062~theSitePK:430367,00.html [2013-05-30].

World Trade Press, 2010. Cuba Women in Culture, Business and Travel. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://site.ebrary.com/lib/kaubib/docDetail.action?docID=10389321 [2013-05-29].

Yle Nyheter, 2012. Kuba ska vänjas vid skatt. [Elektornisk]. Tillgänglig: http://svenska.yle.fi/artikel/2012/07/15/kuba-ska-vanjas-vid-skatt [2013-05-29].

17