Embed Size (px)
Citation preview
Vid årets första möte redovisas projekt som är på gång. Därutöver som vanligt info om aktuella frågor inom förbundet och i omvärlden och tillfälle att diskutera önskemål och synpunkter på förbundets verksamhet.
Varmt välkommen! Göran Andersson, förbundssekreterare och Malin Täppefur, chef SLB‐analys
Program• Luften i regionen 2014, redovisning av mätresultat.
Kristina Eneroth, SLB‐analys
• Kartläggning av sothalter i Stockholm, Uppsala och Gävleborgs län. Anders Engström Nylén, SLB‐analys
• FörbundsinformationOm tilläggsprogram 2015, årets uppdatering av emissionsdatabasen,ny styrelse 2015‐2018, regional luftvårdsdag 1/10, upphandling av miljöanalysenhet, etc.
• Diskussion och frågor
• Avslut ca: 15:30
KONTAKTOMBUDSMÖTENär: Fredag 8 maj kl. 13:00 ‐ ca 15.30Var: Fatburen (KSL), Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.
Deltagaranmälan senast måndag 4/5 till [email protected]
Östra Sveriges Luftvårdsförbund Box 38145100 64 STOCKHOLM
T. 08‐5800 [email protected]
Vägbeskrivning:https://goo.gl/maps/fA2Uu
8/5 2015: KONTAKTOMBUDSMÖTE
Deltagare:
Förnamn Efternamn OrganisationPeter Strömbäck Bollnäs kommunDan Arvidsson Botkyrka kommunJohan Rydén Danderyds kommunPia Johansson Ekerö kommunPeter Jensen‐Urstad Eskilstuna kommunLeila Johansson Flens kommunLisa Bergquist Gävle kommunMattias Hedman Lidingö stadCathy Hill Länsstyrelsen StockholmHenrik Larsson Länsstyrelsen StockholmBirgitta Held‐Paulie Nacka kommunBo Gustaver Nyköpings kommunKarina Hälleberg Salems kommunKristina Eneroth SLB‐analysAnders Engström Nylén SLB‐analysMalin Täppefur SLB‐analysKatarina Tittelbach Sollentuna kommunEmma Nordling Stockholm stadJens Doverborg Strängnäs kommunÅsa Sahlqvist Svedavia ArlandaErika Klang‐Westin Söderhamns kommunEva Ryblad Södertälje kommunLena Ahlgren Södra Roslagens Miljö‐ och hälsoskyddsförbundKerstin Gustavsson TrafikverketHarry Bertilsson Upplands Väsby kommunBirgitta Hillblom Upplands Väsby kommunChrister Solander Uppsala kommunKarin Palmqvist Larsson Österåkers kommunGöran Andersson Östra Sveriges luftvårdsförbundBengt Fladvad Östra Sveriges luftvårdsförbund
• Luften i regionen 2014, rapport
• Kartläggning av sothalter i Stockholm, Uppsala och Gävleborgs län.
• Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsplanering 2015
• Ny hemsida. Arbete pågår, i drift under 2015
• Ny styrelse fr o m förbundsstämman 24 april
• Upphandling av miljöanalysfunktion‐ offertunderlag < 16 juni‐ öppning av anbud 12 oktober
Sedan vi sågs senast (17/10)…
Styrelse 2015‐2018Landsting Ordinarie ErsättareStockholms län Erik Östman (C) Kerstin Nöre Söderbaum (MP)
Thore Nyman (S) VAKANT (RgrR)Uppsala län Bengt Fladvad (MP), ordf. Johan Edstav (MP)
KommunerStockholms län Hans Peters (C), v. ordf. Göran Nygren (M)
Harry Bouveng (M) Lars Jilmstad (M)Jan‐Åke Willumsen (FP) Bo Eriksson (FP)Måns Lönnroth (S) Inger Andersson (S)Freddie Lundkvist (S) Jacques de Maré (MP)
Uppsala län Cecilia Forss (M) Jacob Spangenberg (C)
Gävleborgs län Nomineras senare Nomineras senare
Sörmlands län Arne Jonsson (C) VAKANT
Företag och statliga myndigheter HC Hansson Peter HuledalJan‐Erik Haglund VAKANTUlf Wikström Sofi Erselius
Intresse‐ och ideella organisationer F n inga medlemmar i förbundet.
• Verksamhetsöversyn (SKVVF och OSLVF)• Tilläggsprogram 2015• Kartläggning av aerosolermed satellitbilder
• Nyhetsbrev• Regional luftvårdsdag
… och på gång framöver!
• Fredag 9 oktober?
• Öppna för fler deltagare!Viktigt att kontaktombuden sprider information inom sin organisation!
• Förslag/önskemål på presentationer?
• Videolänk via internet?
Kontaktombudsmöte hösten 2015
The Capital of Scandinavia
Luften år 2014
• 2014 års resultat från mätningar av luftföroreningar och meteorologi
• Jämförelse med miljökvalitetsnormer, EU-gräns-/målvärden och miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”
• Jämförelser med tidigare år
• Mätvärden rapporterade till Naturvårdsverket via datavärden IVL (31 mars 2015)
Luften i regionen år 2014
2015-10-09Sid 2
Gemensamma mätningar
1 regional bakgrundsstation 2 urbana bakgrundstationer 4 meteorologiska master
Regionalt mätprogram
2015-10-09Sid 3
Enskilda kommuner/Trafikverket Lokala mätningar i trafikmiljö
Stockholms innerstad Hornsgatan Sveavägen Norrlandsgatan Folkungatan (tillfälligt nermonterad)
• Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje
• Landsbygd, öppet fält
• Meteorologi + luftföroreningar
• Huvudsyfte att mäta import avluftföroreningar till regionen
Mätningar av halter i regional bakgrund
2015-10-09Sid 4
• Torkel Knutssonsgatan iStockholm
• Klostergatan i Uppsala
• Ovan tak i sluteninnerstadsbebyggelse
• Huvudsyfte att mäta halter avluftföroreningar representativaför tätort
Mätningar av halter i urban bakgrund
2015-10-09Sid 5
• Mätningar vid infartsleder och igaturum (skolor)
• Risk för överskridanden avgränsvärden
• Ger tillsammans med gemensamma regionalamätningar viktiga underlag föråtgärder, t ex för PM10
Mätningar av halter i i trafikmiljö (lokala mätningar)
2015-10-09Sid 6
• Kontrollera om MKN och MKM uppfylls
• Bedöma haltutvecklingen över tid
• Ta fram underlag för åtgärder som syftar till att förbättra luftkvaliteten
• Följa upp effekter av åtgärder som vidtagits för att förbättra luftkvaliteten
• Meteorologiska mätningar: indata till spridningsmodeller
• Verifiera modellberäkningar
Ändamål med mätningar
2015-10-09Sid 7
Hur bra ska luften bli?
2015-10-09Sid 8
Miljökvalitetsnormer juridiskt bindande högsta nivåer (”tak”, olagliga att överskrida).
Miljökvalitetsmålbaseras på bl.a. WHO:s och KI:s riktvärden för hälsan
Normer och åtgärdsprogram styr i riktning mot miljökvalitetsmålen.
Miljökvalitetsmål vägledandeför kommuner, myndigheter och andra aktörer.
Forskningen visar på negativa hälsoeffekter även under miljökvalitetsmålens nivåer.
Enligt Luftkvalitetsförordning och EU-direktiv ska känsliga befolknings-grupper särskilt beaktas
Partiklar, PM10 i bakgrundsluften
2015-10-09Sid 9
Station Typ Medel 2014 g/m3
Medel 5 år g/m3
MKN MKM
Norr Malma, Norrtälje RB 11 10
Torkel Kn, Sthlm UB 14 14
Klostergatan, Uppsala UB 13 -
Hur var luftkvaliteten år 2014?
Partiklar, PM10
2015-10-09Sid 10
Station Typ Medel 2014 g/m3
Medel 5 år g/m3
MKN MKM
Hornsgatan,Sthlm GATURUM 23 28
Sveavägen, Sthlm GATURUM 20 24
Norrlandsgatan, Sthlm GATURUM 19 23
E4 Lilla Essingen, Sthlm TRAFIKLED 26 27
Töjnaskolan, Sollentuna FÖRORT 11 -
E4 Häggvik, Sollentuna TRAFIKLED 14 18
Kungsgatan, Uppsala GATURUM 19 23
Södra Kungsg, Gävle GATURUM 16 -
Turingegatan, Södertälje GATURUM 25 25
Birkakorset, Södertälje GATURUM 22 -
Utsläppskälla: Vägtrafik, slitagepartiklar
Månadsmedelvärden för PM10
2015-10-09Sid 11
Trend PM10, årsmedelvärden
2015-10-09Sid 12
Årsmedelvärden i gatunivå har minskat med ca 30 %.
Minskat vägslitage med färre dubbdäck, minskad intransport, dammbindning,städning.
MKN och EU-norm avseende årsmedelvärden klarades år 2014
Dygnsnormen för PM10 svårast att klara
2015-10-09Sid 13
Antalet höga dygnsvärden i gatunivå har minskat.
MKN och EU-norm avseende höga dygnsvärden klarades överallt förutom L Essingen.
Minskat vägslitage med färre dubbdäck, minskad intransport, städning, dammbindning.
En bit kvar... … om vi ska klara normen
utan dammbinding
… för att klara miljökvalitetmålet
Partiklar, PM2.5
2015-10-09Sid 14
Station Typ Medel 2014 g/m3
Medel 5 år g/m3
MKN MKM
Norr Malma, Norrtälje RB 5,0 4,2
Torkel Kn, Sthlm UB 6,4 5,8
Klostergatan, Uppsala UB 5,6 -
Töjnaskolan, Sollentuna FÖRORT 7,0 -
Hornsgatan,Sthlm GATURUM 8,4 9,2
Sveavägen, Sthlm GATURUM 6,6* 6,7
E4 Lilla Essingen, Sthlm TRAFIKLED 7,4 6,8
Kungsgatan, Uppsala GATURUM 6,5 5,8
* Mätningarna av PM2.5 på Sveavägen var ur drift juni -sept
Utsläppskälla: Intransport från andra länder, förbränningsprocesser (trafik och energi)
Månadsmedelvärden för PM2.5
2015-10-09Sid 15
Kungsgatan Uppsala
Smutsig luft från Centraleuropa
2015-10-09Sid 16
Årets 5 dagar med de högsta dygnsmedelvärden av PM2.5 inträffade alla i februari (>målvärdet 25 μg/m3)
Luft med sitt ursprung i Centraleuropa
Beräknade 5-dagars bakåttrajektorer
Trajektorierna beskriver luftens väg till Stockholm
Miljökvalitetsnorm för PM2.5 klarades
2015-10-09Sid 17
PM2.5 utgör 20-30 % av PM10
Årsmedelvärden i gatunivå har halverats
Minskad intransport, minskade utsläpp av slitagepartiklar
MKN klarades överallt
Men MKM avseende höga dygnsvärdenöverskreds
Miljökvalitetsmålet för PM2.5 klarades inte
2015-10-09Sid 18
Kvävedioxid, NO2
2015-10-09Sid 19
Station Typ Medel 2014 g/m3
Medel 5 år g/m3
MKN MKM
Norr Malma, Norrtälje RB 2,5 2,1
Torkel Kn, Sthlm UB 12 13
Klostergatan, Uppsala UB 10 -
Hornsgatan,Sthlm GATURUM 41 43
Sveavägen, Sthlm GATURUM 36 38
Norrlandsgatan, Sthlm GATURUM 40 40
E4 Lilla Essingen, Sthlm TRAFIKLED 32 36
Kungsgatan, Uppsala GATURUM 27 32
Södra Kungsg, Gävle GATURUM 25 -
Hågelbyleden, Botkyrka GATURUM 16 -
Utsläppskälla: Vägtrafikens avgaser
Månadsmedelvärden för NO2
2015-10-09Sid 20
Vädret i jan-mar?
2015-10-09Sid 21
Vindriktning
Vindhastighet
• Något varmare i JFM• Lite högre vindhastighet än normalt• Mycket avvikande vindriktning
Kvävedioxid, NO2 årsmedelvärden
2015-10-09Sid 22
• MKN och EU-norm överskreds på Hornsgatan. Klarades vid övriga mätstationer.
• Förbättringen går för långsamt med tanke på normer och mål.
• Ökning av dieselfordon i staden med högre NOx/NO2-utsläpp än t.ex. bensinbilar.
• Även ozon gynnar NO2-bildning i gaturummen. (NO+O3=NO2)
Dygnsnormen för NO2 svårast att klara
Hornsgatan 51 dygn Sveavägen 31 dygn Norrlandsgatan 31 dygnLilla Essingen 5 dygn Kungsgatan 1 dygn Hågelbyleden 0 dygn Södra Kungsgatan 4 dygn
MKN: 60 µg/m3 får max överskridas 7 dygn/år
Marknära ozon, O3
2015-10-09Sid 24
Station Typ Medel 2014 g/m3
Medel 5 år g/m3
MKN hälsa
MKN växtlighet
MKM hälsa
MKM växtlighet
N Malma, Norrtälje RB 55 56
Torkel Kn, Sthlm UB 50 51
Utsläppskälla: Intransport från andra länder
Miljökvalitetsnorm för ozon överskreds
2015-10-09Sid 25
Svaveldioxid, SO2
2015-10-09Sid 26
Utsläppskälla: Energisektorn och sjöfartstrafik
Station Typ Medel 2014 g/m3
Medel 5 år g/m3
MKN hälsa
MKN växtlighet
Torkel Kn, Sthlm UB 0,9 0,9
SO2 100 gånger lägre sedan 60-talet
2015-10-09Sid 27
Sammanfattning av luften år 2014
2015-10-09Sid 28
Ämne Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsmål
NO2
PM10
PM2.5
OzonHälsa
Växtlighet
Hälsa
Växtlighet
Svaveldioxid
Kolmonoxid (ej Sveav)
Bly
Bensen ?Bens(a)pyren ?As, Ni, Cd
Vägfukt på Hornsgatan och Sveavägen
2015-10-09Sid 29
Miljökvalitetsnorm för CO överskreds
2015-10-09Sid 30
Månadsmedelvärden för PM10
2015-10-09Sid 31
Trend dubbdäcksandelar
2015-10-09Sid 32
Kartläggning av sotpartiklarnas källor och betydelse för
exponeringen i kommunernaStockholm, Uppsala (ABC‐län) och Gävleborgs län (X‐län)
Anders NylénChrister Johansson, Sanna Silvergren, Kristina Eneroth
ÖSTRA SVERIGESLUFTVÅRDSFÖRBUND
Uppdrag o Ca 30 – 50 per år!o Konsekvenser för luften i vägutredningar (N o S Länken,
Förbifarten, Norrortsleden etc.)o Nya bostadsområden, fastigheter o Placering av ventilationsintago 3D‐modellering i geometriskt komplicerad urban miljö
Forskningsprojekto Ca 4 per åro Många hälsoeffektrelaterade i samarbete med KI/IMMo Framtida klimato Tiotal master/magisteruppsatser som använts LVF’s
systemo Åtskilliga doktorsavhandlingar (SU+KI)
Operatör åt Östra Sveriges Luftvårdsförbundo Mäter (Luftövervakning)o Beräknar (Kartläggningar)o Utreder
Utanför LVF bedriver kontinuerlig utveckling av de tjänster vi erbjuder LVF’s medlemmaro Kommer under hösten: ArcGIS online – möjlighet att se detaljerad
information om kartläggningar via avancerat web‐interface samt WMS‐server.
o Modellutveckling, ny mätutrustning/metod, forskning och kompetensutveckling för att hela tiden ligga i framkant inom luftmiljöområdet
Operatör åt Östra Sveriges Luftvårdsförbundo Mäter (Luftövervakning)o Beräknar (Kartläggningar)o Utreder
Tilläggsprogram1997-2014
1997 Beräkningar av kväve och svavelnedfall i Stockholms län1999 Kartläggning av kvävedioxidhalter i ABC län för år 1999 och 20062000 Känslighetsanalys avseende prognos av kvävedioxid halter år 2006
2001-2002 Kartläggning av partikelhalter i ABC län för 2001 och 20052202 Trender i utsläpp av olika ämnen för kommunerna i AB- och C-län 1990 -20102004 Kartläggning av bensenhalter - jämförelser med miljökvalitetsnormer2005 Partiklars hälsoeffekter2005 Ozon som MKN, O3 exponering samt NOx,NO2 tätorter2007 Uppdatering av kartläggning NO22007 Utveckling och driftsättning av ny hemsida LVF2008 Kartläggning av PAH (bens(a)pyren) Tilläggsprogram 2008 Kartläggning av tungmetaller (arsenik, kadmium och nickel) Tilläggsprogram 2009 Tilläggsprogram: Information till Astmatiker2009 Tilläggsprogram: Prognos och visualiseringssystem för luftföroreningar2009 Upprättande av engelsk hemsida2010 Gradientmätningar, öppen väg, enkelsidig bebyggelse, tunnelmynning2010 Kartläggning av PM2,5
2010-2013 SUDPLAN EU-projekt LVF2011 Kartläggning av PM10 och NO2 samt miljömålsuppföljning2012 Metodbeskrivning för dubbdäcksräkningar i kommuner
2012-2013 Luftkvalitet i hamnområden, Nynäshamn
2013 Dubbdäcksräkningar inom luftvårdsförbundets verkssamhetsområde2013 Kartläggning av halter i nya kommuner i X-län
2014 Dubbdäcksräkningar inom luftvårdsförbundets verkssamhetsområde 20142014 Kartläggning av sothalter i regionen, tilläggsprogram 2014
Totalt 25 st
11 Kartläggningar av olika ämnen
Innehållo Bakgrund till sot och varför det är viktigt att kartläggao Källor till sotpartiklar och utsläppsinventeringo Mätningar av soto Kartläggningsresultato Exponeringo Sammanfattning
ÖSTRA SVERIGESLUFTVÅRDSFÖRBUND
o Sot utgör en del av PM2.5 (Particulate Matter < 2.5 µm)
o Sot kommer från förbränning av fossila bränslen och biomassa
Vad är sot?
o Väldigt relevant ur hälsosynpunkto Robusta hälsorisksambando Bra indikator på förbränningspartiklaro Inte ett problem enbart relaterat till vägtrafik – stora källor i biomassaförbränning
o Även viktigt i klimatsammanhang (absorberar solstrålning)
Gränsvärden dröjer, samtidigt utgörs en stor del av risken med ökad exponering för PM2.5 av sot‐andelen
Sot anses vara en indikator på det ”farliga” i PM2.5 och därmed skulle gränsvärden på sot skulle ha större effekt på hälsa jämfört med gränsvärden på totalhalter av PM2.5
Varför sot?
Källor till sotpartiklarVägtrafiko Vägtrafiken står för 40% av utsläppen i ABC‐län men endast 17 % i X‐läno 6 gånger mer utsläpp per år i ABC‐län jämfört X‐läno Dieselfordon har högre utsläpp av sot än bensin och har blivit vanligareo Tunga dieselfordon har högst utsläpp per fordonskilometer
Totalt 180 ton/år Totalt 30 ton/år
39 %
17%
Källor till sotpartiklarUppvärmning och myseldningo Pellets och vedkamin står för en stor andel av sotutsläppen
o Pelletspanna har avsevärt lägre utsläpp per energienhet
o Myseldning är en stor, men osäker källa
o Nästan 80 % av utsläppen i X‐län från uppvärmning och myseldning
Totalt 220 ton/år Totalt 150 ton/år
50 % 79 %
Källor till sotpartiklarSjöfarto Utsläpp beroende på typ av motor och bränsle
o Stor andel miljöbränsle i Stockholm
o Utsläpp och exponering endast i fåtal kommuner
Totalt 50 ton/år Totalt 5 ton/år
11 %
3 %
Källor till sotpartiklarEnergianläggningaro Står för en liten del av de totala utsläppen
Totalt 3 ton/år Totalt 1 ton/år
Utsläpp på kommunnivåStörst utsläpp i Stockholm, Värmdö, Uppsala, Gävle och Hudiksvall
Utsläpp från sjöfart främst i Stockholm, Värmdö, Vaxholm
Sotmätningar
Torkel Knutssonsgatan på SödermalmMätningar i taknivå i så kallad urban bakgrund
Lilla Essingen vid EssingeledenMätningar intill vägbanan
Aspvreten mätningar i regional bakgrund
Beräknade jämfört med uppmätta halter av sot
Med hänsyn tagen till regional bakgrund vid Aspvreten fås bra överensstämmelse i urban bakgrund (Torkel Knutssonsgatan)
Tabell 1: Beräknande och uppmätta värden av sot i Stockholms län (µg/m3)
Torkel Knutssonsgatan (tak)
Lilla Essingen Aspvreten
Uppmätt 2011 0,8 2,1 0,3
Beräknade lokala källors bidrag 0,3 0,8 -
Beräknat lokalt bidrag plus regional bakgrund
0,6 (-25 %) 1,1 (-48 %) 0,3
Beräknat skalat lokalt bidrag plus regional bakgrund1
0,8 (-6 %) 1,8 (-14 %) 0,3
1 Beräknade värden med vägtrafikens utsläpp ökade med en faktor 2.
Källbidrag vid Torkel Knutssonsgatan och Lilla Essingeno Mer än 75 % representativt för vägtrafiko Bra möjlighet att skala vägtrafikens utsläppo Inga möjligheter till ”top‐down” uppskattning av övriga källor
Totalhalter i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län
Höga halter främst längs hårt trafikerade vägar
Lokalt höga halter främst i tätorter
Exempel haltbidrag för Stockholms och Uppsala län
Vägtrafik Uppvärmning
Myseldning Sjöfart Energianläggningar
Ger en uppfattning om var de olika källorna är viktiga samt om var framtida mätstationer kan placeras för att fånga andra källor än bara vägtrafik
Befolkningsviktad exponering
0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1
1.1
1.2
1.3
µg m
‐3
Exponering i Stockholms och Uppsala län
Regional bakgrundshalt
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1.0
1.1
1.2
1.3
µg m
‐3
Exponering i Gävleborgs län
Regional bakgrundshalt
Epidemiologiska studier (WHO) visar på 6 % ökning av förtida dödsfall per 1 µg/m3 sot
Exempel Stockholms kommun med ca 900 000 invånare med exponeringen 0,75 µg/m3: => Ca 400 förtida dödsfall per år med sotpartiklar som indikator på dödlighetsrisken
Regional bakgrundshalt
1.3 1.3
0.30.3
Sammanfattning
o SLB‐analys har på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund för första gången kartlagt sotpartikelutsläppen och beräknat halterna och befolkningsexponeringen för länens kommuner
o Noggrann emissionsinventering i ABCX‐län baserat på trafikdata, energianvändning och bebyggelse i kommunerna
o Befolkningsviktad exponering framtagen med hjälp av högupplöst befolkningsdata (SCB)
o Fler mätningar av sot behövs på platser som är representativa för andra källbidrag än vägtrafik
o Arbetet fortsätter inom SCAC‐projektet (SU, Umeå universitet, SLB‐analys mfl) där effekten av sot på människors hälsa följs upp mellan åren 1990‐2011
o SLB analys deltar i flera forskningsansökningar som inriktar sig på att öka kunskapen om sotets källor samt hälsoeffekter
Utsikter
Rapporten hittar ni på slb.nu/lvf
