1700-talet och 1800-taletFrihetstiden och Gustavianska tiden

Spår från historien

Carl von Linné klassificerade växter och djur.

Anders Celsius uppfann den hundragradiga Celsiusskalan.

Jonas Alströmer tog potatisen till

Sverige.

Carl von Linné på 100-lappen.

Maten till midsommar och jul har sitt ursprung i frihetstiden.

Christopher Polhem på 500-lappen.

Matbutik döpt efter kocken Cajsa Warg.

Spår från historien

Gustav III lät uppföra Dramaten (ovan) och Kungliga Operan (nedan).

Gustav III:s flyttblock i Hagaparken i Stockholm

Sveriges gränser

Det stora nordiska kriget 1700-1721 leder till omfattande landförluster till Ryssland, Preussen och Hannover.

En misslyckat revanschkrig innebär ännu en landförlust till Ryssland 1743. 1751 regleras den omstridda gränsen i nordkalotten mot Norge

Napoleonkrigen resulterar i att Finland och de sista tyska besittningarna förloras samt att Norge tvingas in i en union med Sverige.

Historieätarna (SVT)Hur levde man under Frihetstiden?

Var det stor skillnad mellan fattiga och rika?

Vad hade man på sig för kläder?

Åt man samma saker som vi äter idag?

Kort om 1700-talet● Frihetstiden varade år 1718 - 1772

● Tiden börjar efter att Karl XII dog 1718

● Kungarnas envälde från Stormaktstiden avskaffas och riksdagen (=folkets representanter) fick mer makt

● Regenter var Ulrika Eleonora d.y., Fredrik I och Adolf Fredrik

● Tiden slutar med Gustav III:s statskupp då han tog över makten 1772. Då startade den gustavianska tidensom varade mellan 1772-1792.

Typiskt för 1700-talet● Sverige var fattigt efter alla krigen på Stormaktstiden och många hade

mist sina män, söner och pappor.

● Det blev fred och befolkningen ökade mycket och blev tre gånger så stor

● Många industrier startades, t.ex. Jonas Alströmers textilindustri● En tredjedel av allt järn kom från Sverige (stor järnexport!)

● Vi fick mer kontakt med omvärlden, bland annat genom: ○ ökad handeln med andra länder, t.ex. Kina○ Gustav III som var påverkad av Frankrike

● Nya idéer och uppfinningar kom med forskning och vetenskapsmän: Carl von Linné, Anders Celsius, Christopher Polhem, Eva Ekeblad

Sverige påverkades av nya tankar, idéer och kulturer under denna tid!

- men hur?!?

Nya idéer och uppfinningar!(t.ex. ångmaskinen) Gustav III var mycket

inspirerad av Frankrikes kultur!

Vi börjar handla med hela världen!

Sveriges skaffar sig kolonier i världen

Den viktiga järn- och tygindustrin.

1700-taletUnder denna tid ökade kontakten med andra länder, bland annat genom handeln med andra länder. Till exempel exporterade Sverige mycket järn under denna tid. Dessutom startades Ostindiska kompaniet och vi började handla mycket med Östasien. Vi påverkades mycket varor och idéer från Kina. Sverige skaffade sig också kolonier i olika länder, t.ex. i Västindien utanför Amerika.

1700-talet var också nyfikenhetens tid och många vetenskapsmän kom med nya tankar och uppfinningar, t.ex. ångmaskinen och vävmaskiner. Tygindustrin växte fram under denna tid! Våra vetenskapsmän gjorde också resor för att utforska världen, bland annat Carl von Linné som följde med på resorna till Asien.

HandelnEfter de stora upptäcktsresorna i slutet av 1400-talet så ökade den europeiska handeln med andra världsdelar. Nya råvaror och handelsvaror kom från t.ex. Amerika och Afrika. När handeln ökade och handelsskeppen korsade haven växte också nya handelsstäder fram.

Handeln fick städerna att växa

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men befolkningen ökade på landet vilket gjorde att fler flyttade in till städerna där de kunde få arbete. I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran. I Sverige var det Göteborg och Stockholm som var de stora handelsstäderna.

Triangelhandeln mellan Europa - Afrika - Amerika.

Socker, tobak, bomull till Europa.

Tyger, glaspärlor och vapen till Afrika.

Slavar till Amerika.

Handeln - Ostindiska kompanietHandeln med andra länder ökade alltså och vi fick nya varor i Sverige. Det ledde också till att nya idéer och tankar spreds mellan olika länder. Mellan år 1731-1813 seglade fartyg från Ostindiska Kompaniet i Göteborg till Östasien, framför allt Kina, för att handla med varor.

Farvägen mellan Göteborg och Kanton

Fartygen började segla runt på världshaven för att köpa och sälja varor. Detta var en riskfylld verksamhet som kunde ge enorma vinster, men också leda till katastrofala förluster när skeppen sjönk i stormarna till havs. Många kunde dö och varorna försvann i havets djup. Under 1600- och 1700-talen blev det därför vanligt att köpmän gick samman och bildade handelsbolag för att dela på kostnader och risker.

De mest kända handelsbolagen var de västindiska och ostindiska kompanierna som uppstod i flera europeiska länder vid den här tiden. Dessa stora handelskompanier hade ofta många fartyg och gjorde långa handelsresor till de västindiska öarna, Indien och Kina.

Ostindiska kompaniet seglade från Göteborg till Kina och staden Kanton.

Handeln - Ostindiska kompaniet

En berättelse om Olle som letar efter en julklapp till sin mamma. Det han hittar har en historia ända från 1700-talet ...

Ostindienfararen Götheborg (fartyg)

Handeln - nya varor

Ostindiska kompaniet bidrog till ett kinesiskt kulturinflytande i svenska hem på 1700-talet. Man importerade nya råvaror som te, ris, siden och kryddor t.ex. ingefära och kanel. Porslinet blev mycket populärt hos medel- och överklassen, trädgårdar med kinesiska inslag anlades.

För att kunna ha råd med importen exporterade svenskarna framförallt järn och trä, både i form av råvaror och som tillverkade produkter. Även sill efterfrågades. Det mesta såldes i Cadiz mot silver som sedan lämnades i utbyte mot de kinesiska varorna.

Läs mer om järnet på sid. 174 i boken.

porslin siden

ingefära

te

Bergslagenl det här området fanns allt som behövdes för att bygga upp en järnindustri: berg, skog, vatten.

Läs mer, klicka här!

Handeln - konsekvenserVetenskapen utvecklades under frihetstiden, och Ostindiska kompaniet betydde mycket för detta! Carl von Linnés lärjungar följde med på de långa resorna och kunde därför undersökta världen. På så sätt fick svenska vetenskapsmän sin kunskap om världens växter och djur.

Göteborg förvandlades till en viktig handelsstad. Redan tidigare hade den varit Sveriges port ut mot världshaven, nu blev den centrum för den livliga handeln med Kina. Här samlades internationella köpmän för att gå på kompaniets stora auktioner, det blev fart och fläkt över staden!

Kläder, möbler, porslin, ja även mat och dryck, ledde till nya vanor. Man började dricka te och startade därför tehus. Porslinet blev vanligare i hushållen och började användas allt längre ned i samhällsklasserna.