20122012 - soc.uu.se · Professor Orlando Mella och docent Irving Palm är ansvariga för Mångfaldsbarometern. PRESENTATION Mångfaldsbarometern, en panelbaserad attitydundersökning

MMÅNGFALDSBAROMETERNÅNGFALDSBAROMETERN

20122012

Ansvariga:

Orlando Mella, professor

Irving Palm, docent

Sociologiska institutionen

November, 2012

2

Mångfaldsgruppen vid Sociologiska institutionen, Uppsala

universitetet, tog år 2005 initiativ till en mångfaldsbarometer, som

årligen kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland

befolkningen i Sverige.

Vi vill bidra till diskussionen om detta ämne genom att med hjälp av

resultaten från den årliga undersökningen redovisa de åsikter som

återfinns i den svenska populationen idag.

En redovisning av de aktuella attityderna kan bidra till att denna

problematik hanteras på ett rätt sätt, något som har stor betydelse för

det framtida svenska samhället.

Den första rapporten publicerades 2005 med redovisningen av de

första resultaten från ett slumpmässigt urval av den svenska

populationen. I de följande Mångfaldsbarometern 2006—2011,

publicerades resultaten från de nya undersökningarna och

jämförelser gjordes med tidigare år.

Nu presenteras resultaten från 2012 års mätning. De aktuella

attityderna till mångfalden hos den svenska befolkningen redovisas

och kommenteras. Även denna rapport bygger på en undersökning

av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (1000

personer). Med hjälp av olika index behandlas det statistiska

materialet och jämförelser görs med resultaten från åren 2005-2011.

Professor Orlando Mella och docent Irving Palm är ansvariga för

Mångfaldsbarometern.

PRESENTATIONPRESENTATION

Mångfaldsbarometern, en panelbaserad attitydundersökning är ett forskningsprojekt

som bedrivs vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

Databashantering: Christian Söderlind & Daniel Söderlind

3

1. Det finns i Sverige en mycket stabil grupp som under alla

omständigheter kommer att visa extremt negativa attityder. Den utgör

år 2012 5,6% av befolkningen (6,3% om man bara tar hänsyn till

de som är födda i Sverige). Beroende på vad som händer i det svenska

samhället i speciellt relation med den ekonomiska krisen, kan denna

grupp öka till 11,4%, som utgör andelen som medger att de har haft

dåliga erfarenheter med invandrare. Extrema händelser, till exempel

kombinationen av hög arbetslöshet och en uppfattning om växande hot

från främmande religiösa/kulturella uttryck, kan leda till att den

extrema gruppen växer till 20,3% på basis av de som medger

extremt stort motstånd mot islamiska symboler. Vid allvarliga kriser

där det svenska samhället känns hotat i sina grundläggande värderingar

och välfärdssystem kan gruppen med extremt negativa attityder

ytterligare växa bland de som anger att de aldrig interagerar med

invandrare. År 2012 var det 32,8%.

2. Många svenskar har goda erfarenheter av nära kontakt och samarbete

med personer med invandrarbakgrund. År 2006 angav 65,3% att de

hade mycket eller ganska goda erfarenheter. Under de följande åren har

andelen med goda erfarenheter varierat något och för år 2012 ökar den

till 69,5%. Samtidigt är det för varje år mellan 11-14% av de svarande

som markerar att de har dåliga erfarenheter, år 20122 är 11,3%. Det kan

även noteras att resultaten för år 2012 uppvisar att en viss polarisering

ägt rum. De med mycket goda och de med mycket dåliga erfarenheter

ökar något jämför med föregående år.

3. Kvinnor har i större utsträckning än män mycket goda eller

ganska goda erfarenheter av att ha personer med invandrarbakgrund

som arbets– eller kurskamrater. För året 2012 blir de goda

erfarenheterna 72,4 % en ökning jämfört med tidigare år.

4. Personer som bor i storstäder och mindre städer centralt har i

större utsträckning mycket eller ganska goda erfarenheter av

invandrare som arbets– eller kurskamrater, däremot är andelen med

goda erfarenheter lägre för dem som bor i mindre tätorter och på

landsbygden eller i glesbygd.

5. De yngre svenskarnas negativa erfarenheter visar en viss trend att öka

SSAMMANFATTNINGAMMANFATTNING AVAV RESULTATRESULTAT

4

från 11,3% 2009 till 18,8% 2010 för att sedan minska något till 16,9%

året 2012.

6. Ett påstående som ges stort stöd är ”Alla invandrare som kommer hit

måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning”.

Andelen som instämde i detta var 72,4% år 2005, och har sedan fortsatt

att ligga på lite drygt 70%, för år 2012 blir andelen 72,1%.

7. Bland de negativa attityderna är det framförallt påståendet ”Alla

utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet”

som en klar majoritet, 63% instämde helt eller delvis år 2005. År 2006

ökar andelen till 64,8%. Därefter inträffar ett trendbrott. År 2007 är

andelen 63,6% och år 2008 60,8%. Året 2009 ökar andelen något till

62,9% för att sedan minska och 2012 stanna på 59,5% Man kan

kommentera i detta avseende att invandrare måste ha samma sociala

rättigheter som alla andra invånare men tydligen också samma

skyldigheter, det vill säga att följa landets lagar. Invandrare är således

välkomna och skall ha samma sociala rättigheter men det finns ett

förbihåll. Begår utlänningarna brott stängs landets dörr för dem.

8. När man beräknar ett index som mäter globala attityder, överväger de

globala, positiva attityderna över de negativa, och detta mönster

gäller för alla åren, 2005-2012.

9. De som har högre utbildning är positivare till mångfalden än

personer med lägre utbildning. Detta förhållande kvarstår även under

2012.

10. De som endast har grundutbildning är de som är mest negativa till

mångfalden samt en relativt stor andel lågutbildade anger att de saknar

erfarenheter, 35,1% år 2012.

11. Kvinnor är mer positiva än män till mångfalden. Även för variabeln

kön föreligger statistiskt signifikanta skillnader för perioden 2005-

2012.

12. De flesta svenskarna är positiva till mångfalden men det förekommer

också extrema, negativa attityder. Andelen personer med sådana

attityder beräknades till 4,1% för år 2005, och ökar till 5,1% för år


5

2006. För år 2007 är andelen på 4,9%. År 2008 sker en viktig ökning

till 5,8%, minskar något till 4% för året 2009 och ökar till 5,7% för året

2010. Andelen minskar något 2011 och ökar igen till 5,6% år 2012.

13. De extremt negativa attityderna har ökat mest hos personer med bara

grundutbildning och ökar till 10,3%, men också för dem som bara har

gymnasieutbildning, till 7,3% året 2012.

14. När man beräknar ett index som mäter attityderna till mångfalden i

relation till dimensionen arbete blir de positiva, och det gäller för

alla åtta åren. Kvinnorna är dock positivare än männen (statistiskt

signifikanta skillnader).

15. De flesta svaren är positiva till mångfalden, men de tyder också på

stora krav på invandrarna. Påståendet ”Invandrarna har skyldighet

att anpassa sig till vårt lands vanor” fick 80,1% av instämmande svar

år 2005. Andelen ökade till 81,9% år 2006 och får samma nivå, 81,8%

år 2007, minskade något år 2008 till 79,7% för att sedan öka till 81,1%

år 2009 och ökar ytterligare till 83,8% året 2010, minskar 2011 och får

81,6% år 2012.

16. Uppfattningen bland större delen av svenska folket att invandrare skall

ha samma sociala rättigheter som övriga går igen när det gäller

attityden till mångfald i relation till arbetet. Det påstående som får

starkast stöd är ”Alla invandrare borde ha samma arbetsvillkor som

svenskarna” och det gäller för alla åren 2005-2012.

17. När man jämför attityderna enligt födelseland, visar de att de som är

födda i ett utomeuropeiskt land är mest positiva till mångfald. De som

är födda i Sverige eller i ett annat land i Europa är något mindre

positiva. Det gäller för samtliga år men inbördesförhållandet mellan de

två senare grupperna varierar.

18. Attityderna till mångfalden i förhållande till religion är väsentliga. Vi

byggde ett index som mäter attityder i förhållande till religion. För året

2012 är 47,9% mycket eller ganska negativa. Männen är dessutom

negativare än kvinnorna och andelen negativa attityder är 54,4% för

män och 45,6% för kvinnor. Hos de som bara har grundutbildning blir


6

dessa negativa attityder 63,3% medan andelen minskar till 34,8% hos

de som har högskolutbildning. Vår prognos är att de negativa

attityderna förmodligen kommer att öka något på lång sikt bland de

som har högskolutbildning.

19. En viktig fråga i relation till religionen var följande: ”I flera europeiska

länder är man kritisk mot att muslimska symboliska slöjor används

offentligt. Vad tycker Du om att dessa används i skolan eller arbetet?

Sätt ett kryss för att markera vid varje typ av slöja” Svarsalternativen

var ”helt acceptabelt”, ”ganska acceptabelt”, ”tveksam”, ”ganska

oacceptabelt”, ”helt oacceptabelt”, ”vet inte”. Följande diagram

sammanfattar svaren:

Svaren innebär att motståndet i Sverige mot burka och niqab är


7

kompakt. 85,4% respektive 81,8% anser att de är helt eller ganska

oacceptabla. Motståndet mot chador är däremot mindre, 37,7% medan

Hyab och Shayla bedöms av en majoritet som acceptabla, 65,7%

respektive 65,5%.

20. Vi har konstruerat ett index som mäter hur folket förhåller sig till

samtliga slöjor. Resultatet visar att 20,3% av de som besvarade

frågeformuläret visar ett extremt stort motstånd mot alla typer av

muslimska slöjor, något som kan anses vara en bra indikator för graden

av islamofobi i Sverige.

21. En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa

friskolorna. En relativt stor andel, 56,3%, instämde i påståendet att

”Religiösa friskolor motverkar integration”. Denna fråga ställdes först

året 2006 och 2007 är andelen som instämmer något lägre, 56,3%, men

fortfarande är en majoritet av det svenska befolkningen negativt inställd

till dessa skolor.

19. Attityder till mångfalden i förhållande till bostaden är också viktiga och

när vi räknade andel mycket eller ganska negativa blir resultatet för året

2012 39,9% .

20. Attityderna till mångfalden i relation till kulturen är ambivalenta, drygt

hälften svarade genom att ta avstånd från påståendet ”Invandrarna

utgör en fara för vår kultur”, åren 2005-2011 men andelen som tar

avstånd minskar 2012.

21. På samma sätt instämmer de flesta individerna i samplen att ”Den

etniska mångfalden utvecklar vår kultur”, med 64,7% år 2005, 63,9%

år 2006, 60,7% år 2007, 61,8% år 2008, 62,9% år 2009 och minskar

något till 60,3% för året 2012. Men samtidigt de som instämmer med

påståendet ”Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands

vanor” utgör en stor majoritet (se punkt 14). Det tycks finnas en

öppenhet för att acceptera andra kulturella inslag men de måste

integreras i en gemensam svensk kultur, kan vara en möjlig tolkning.

22. Mångfalden innefattar många kulturer och etniska grupper, något som

kommer fram i svaren till påståendet ”Det finns grupper av invandrare


8

som inte klarar av att integreras i vår kultur”. 64,0% instämde med påståendet

år 2005 och andelen ökade till 69,3% år 2006, minskade något till 66,9% år

2007 för att sedan fortsätta att minska något till 65,6% år 2008 och 64,1% år

2009 för att sedan öka igen att stanna på 66% året 2012. En tolkning är att

majoriteten av det svenska folket tycker att vissa invandrargrupper

kommer inte att kunna integreras till det svenska samhället.

23. Vi sammanfattar attityderna i relation till kulturen genom att kalkylera ett index

om negativa attityder till mångfalden i relation till kulturen och sedan

kategorisera dem. Det som kommer fram är att 46,7% är mycket eller ganska

negativa medan 20,4% är mycket litet negativa.

24. När man sammanfattar attitydernas nivå enligt de fyra dimensioner som vi har

presenterat: arbete, religion, kultur och bostad, kan man konstatera att

dimensionen arbete ger till största delen positiva attityder. De andra visar

snarare negativa än positiva attityder och det gäller främst dimensionen

religion.

25. Enligt denna studie kan individer tillhörande följande nationaliteter och

folkgrupper föras samman, beroende på kulturella avstånd. Det blir en

grupp bestående av iranier, irakier, kurder, somalier, kineser, turkar, romer,

chilenare, thailändare, judar, ryssar, kroater, serber, bosnier, polacker och greker.

De nationaliteter som inte ingår i problematiken invandrare /främlingskap är

norrmän, engelsmän, finländare, tyskar och amerikaner.

26. Ett index som mäter kulturellt avstånd till de nationaliteter och folkgrupper som

nämns ovan, visar att det finns en tendens att betrakta den första grupp på

större kulturellt avstånd.

27. På frågan om hur ofta den svarande umgås med personer som invandrat från

andra länder visar det sig att 32,75% aldrig interagerar med utomeuropeiska

invandrare. Enligt denna studie är det därför en tendens till att ha positiva

attityder till mångfalden men att behålla invandraren och vissa nationaliteter på

större kulturellt avstånd, med andra ord, det är inte samma sak att medge

positiva attityder och att ha nära kulturellt avstånd.


9

Typ av undersökning:

Attitydundersökning genom postenkät.

År och månad: maj-juni 2012.

Slumpmässigt urval, hela Sverige.

Samplet: 1000 individer.

BBESKRIVNINGESKRIVNING AVAV SAMPLETSAMPLET ÅRÅR 20122012

Samplet 2012 har en balanserad andel av kvinnor och män, 49,8% för kvinnor (som kan jämföras med nästan samma proportion för hela

riket enligt SCB) och 48,2% för män.

Åldersintervallet är mellan 18 till 78 år, med en genomsnitts ålder av

50 år.

När det gäller ålderskategorierna, är kategorin ”yngre” överrepresenterad i viss mån och kategorin ”äldre” är något

underrepresenterad jämför med fördelningarna i hela riket.

Utbildningsnivåerna visar en struktur med en viss underrepresentaion av gymnasial utbildning och kategorin högskoleutbildning

överrepresenterad i någon mån.

ålderskategorier Frekvens Procent

<= 30 147 14,7

31—50 334 33,4

51—65 299 29,9

66 + 220 22,0

Total 1000 100

10

BBESKRIVNINGESKRIVNING AVAV SAMPLENSAMPLEN ÅRÅR 20052005--20112011

Könsfördelningen hade vissa obalanser under

tidigare år, speciellt för året 2011, men för 2012

blir det en adekvat fördelning utifrån hur variabeln

kön fördelas i den svenska populationen.

Det finns en viss överrepresentation

av personer som är 66 år eller äldre,

men proportionerna för de olika

åldersalternativ har varit nästan

desamma för alla år.

Det finns en viss överrepresentation

av personer med

högskoleutbildning och för alla år.

Å andra sidan bör uppmärksammas

att det blir nästan samma

proportioner för de olika

utbildningsnivåerna de olika

undersökningsåren.

Det slumpmässiga samplet består av ett

mindre antal personer (ca 4%) födda i ett

annat land i Latinamerika, Afrika, Asien

och ett större antal födda i ett annat land i

Europa, ca 9% varje år.

11

EERFARENHETERRFARENHETER AVAV ATTATT ARBETAARBETA//STUDERASTUDERA

MEDMED KOLLEGORKOLLEGOR MEDMED INVANDRARBAKGRUNDINVANDRARBAKGRUND

De som hade

mycket eller

ganska goda

erfarenheter har

ökat från 2006 till

2012.

Året 2012

minskar de som

medger att de

saknar

erfarenheter.

De som hade

mycket dåliga

erfarenheter har varje år varit få personer men ökar året 2012 till 3,3%.

Kategorin ganska goda erfarenheter är den som får flest markeringar,

38% året 2012. Attityderna tenderar därför att radikaliseras: ökar de

extrema attityder, både de som medger mycket goda och de som medger

mycket dåliga

I diagramet kan man se att de som har mycket/ganska goda erfarenheter ökar 2012

till 69,5%. De mycket/ganska negativa håller sig konstant kring 11% och de som

säger att de inte har erfarenheter med invandrare minskar.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

år2006

år2008

år2010

år2011

år2012

65,3% 67,4% 66,8% 67,3% 69,5%

12,3% 11,3% 11,8% 11,1% 11,4%

22,4% 21,3% 21,4% 21,6% 19,2%

Saknar erfarenheter

Mycket eller ganskadåliga erfarenheter

Mycket eller ganskagoda erfarenheter

12



OCHOCH UTBILDNINGUTBILDNING

Utbildningsnivån associeras starkt med

den typ av erfarenheter som de

intervjuade deklarerar: de som i större

utsträckning medger att de har haft goda

erfarenheter är de som har

högskolestudier medan de som har

endast gymnasie– eller grundutbildning

är de som deklarerar mindre positiva

erfarenheter. Skillnaderna i attityder

enligt utbildningsnivåerna är statistiskt

signifikanta för alla år .

De som har bara grundutbildning visar

att deras mycket/ganska goda

erfarenheter ökar 2012, likaså ökar

något de som medger att de saknar

erfarenheter.

Invandrarerfarenheter

Utbildning

Mycket eller

ganska goda

erfarenheter

Mycket eller

ganska dåliga

erfarenheter

Saknar

erfarenheter

Grundutbildning 53,0% 11,9% 35,1%

Gymnasieutbildning 63,4% 13,4% 23,2%

Högskolestudier 81,4% 8,8% 9,8%

13



OCHOCH KÖNKÖN

Kvinnor har visat en trend

till positivare attityder i

samband med

erfarenheter att arbeta/

studera med kollegor med

invandrarbakgrund än

män vid de flesta

mätningstillfällen: år

2006 66,1%, år 2007

62,7%, år 2008 69,1%, år

2009 71% och 72,4% året

2012. Attityderna även

hos män är övervägande

mycket och ganska

positiva men i mindre

utsträckning än hos

kvinnor. Skillnaden

mellan mäns och kvinnors

attityder har dock inga

signifikanta skillnader.

2012

Kön

Mycket eller

ganska goda

erfarenheter

Mycket eller

ganska dåliga

erfarenheter

Saknar

erfarenheter

Man 66,4% 14,4% 19,2%

Kvinna 72,4% 8,5% 19,1%

Invandrarerfarenheter

66,4%

14,4%

19,2%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

år2006

år2007

år2008

år2009

år2010

år2011

år2012

Man



Saknar erfarenheter

72,4%

8,5%

19,1%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

år2006

år2007

år2008

år2009

år2010

år2011

år2012

Kvinna



Saknar erfarenheter

14

När erfaremnheter med kollegor med invandrarbakgrund studeras i relation till ålder, varierar attityderna i större utsträckning över tid. Det kan noteras att drygt 70% bland yngre och medelålders medan endast

drygt 50% bland äldre har mycket eller ganska goda erfarenheter. De goda erfarenheter hos yngre visar

dock en tendens till att minska, samtidig som det alltid har varit så att yngre deklarerar mycket eller ganska dåliga erfarenheter i större utsträckning än äldre, detta beroende delvis på att äldre tenderar i stor

utsträckning att använda kategorin ”saknar erfarenheter”, dels att många ungdomar kan känna sig i

konkurrens med invandrare beträffande arbetsmarknaden.

RRESULTATESULTAT: : EERFARENHETERRFARENHETER AVAV ATTATT ARBETAARBETA//STUDERASTUDERA MEDMED

KOLLEGORKOLLEGOR MEDMED INVANDRARBAKGRUNDINVANDRARBAKGRUND OCHOCH ÅLDERÅLDER

Mycket/ganska goda erfarenheter Mycket/ganska goda erfarenheter

Mycket/ganska dåliga erfarenheter Mycket/ganska dåliga erfarenheter

15

RRESULTATESULTAT: : EERFARENHETERRFARENHETER AVAV ATTATT ARBETAARBETA//STUDERASTUDERA MEDMED

KOLLEGORKOLLEGOR MEDMED INVANDRARBAKGRUNDINVANDRARBAKGRUND OCHOCH ÅLDERÅLDER

Ålder och utbildningMycket eller ganska goda

erfarenheter

Mycket eller

ganska dåliga

erfarenheter

Saknar

erfarenheter

Ung grundskola 71,9% 22,8% 5,3%

Ung gymnasie 66,9% 24,1% 9,0%

Ung högskola 86,4% 9,8% 3,9%

Äldre grundskola 40,6% 10,9% 48,5%

Äldre gymnasie 50,6% 9,9% 39,5%

Äldre högskola 65,1% 5,0% 29,9%

22,8%24,1%

9,8%10,9%

9,9%

5,0%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

Unggrundskola

Unggymnasie

Unghögskola

Äldregrundskola

Äldregymnasie

Äldrehögskola

Mycket eller ganska dåliga erfarenheter

Om vi kombinerar ålder och utbildning med goda eller dåliga erfarenheter finner vi att unga

med gymnasieutbildning är de som medger med större proportion (24,1%) mycket eller

ganska dåliga erfarenheter. På nästan samma nivå finns ungdomar med bara

grundskoleutbildning. Detta kan spegla de svårigheter som svenska ungdomar har idag för att

komma in på arbetsmarknad, samtidigt som det bekräftar något som andra undersökningar

redan har påpekat, att bland gymnasieungdomar finns negativa attityder till invandrare.

16

PPOSITIVAOSITIVA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN, 2012, 2012

Tre påståenden indikerar

positiva attityder till

mångfalden: a) ”Samhället bör

skapa möjligheter för invandrare att bevara sina

kulturella traditioner”, b) ”Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala

rättigheter som landets egen befolkning” och c) ”Det är bra

om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål

och lär sina barn det”.

Endast hälften av svenskarna är

positiva till påståendet

”Samhället bör skapa

möjligheter för invandrare att

bevara sina kulturella

traditioner” och det måste

betraktas som något

problematiskt. Det innebär att

många ser det som nödvändigt

att invandrarna ska anpassa sig

kulturellt.

Positivare attityder får

påståendet ”Alla invandrare

som kommer hit måste ges

samma sociala rättigheter som

landets egen befolkning”, året

2012 är det 72,1% som

instämmer helt eller delvis med

påståendet.

En majoritet 2012, 56,1%

instämmer helt eller delvis med

påståendet ”det är bra om

invandrarna som kommit till

Sverige behåller sitt modersmål

och lär sina barn det”

Instämmer helt eller

delvis

Varken instämmer eller

tar avstånd eller vet ej

Tar avstånd helt eller

delvis

år 2005 72,4% 11,3% 16,2%

år 2006 72,6% 10,6% 16,8%

år 2007 71,3% 11,3% 17,4%

år 2008 74,3% 10,5% 15,1%

år 2009 72,8% 13,4% 13,9%

år 2010 71,4% 12,5% 16,2%

år 2011 71,5% 12,0% 16,5%

år 2012 72,1% 12,3% 15,6%

Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som

landets egen befolkning

Instämmer helt eller delvisVarken instämmer eller

tar avstånd eller vet ej


delvis

år 2005 56,3% 17,8% 26,0%

år 2006 53,8% 17,6% 28,6%

år 2007 52,2% 17,2% 30,5%

år 2008 56,9% 17,0% 26,1%

år 2009 53,0% 17,7% 29,2%

år 2010 50,6% 17,8% 31,7%

år 2011 51,3% 18,0% 30,7%

år 2012 50,0% 19,1% 30,9%

Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella

traditioner

Instämmer helt eller

delvis

Varken instämmer

eller tar avstånd eller

vet ej


delvis

år 2005 60,1% 19,1% 20,8%

år 2006 57,0% 19,3% 23,7%

år 2007 57,8% 19,5% 22,7%

år 2008 58,8% 20,4% 20,8%

år 2009 56,0% 22,7% 21,3%

år 2010 57,8% 20,8% 21,4%

år 2011 57,0% 22,4% 20,6%

år 2012 56,1% 21,2% 22,7%

Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt

modersmål och lär sina barn det

17

RRESULTATESULTAT: G: GLOBALALOBALA POSITIVAPOSITIVA ATTITYDERATTITYDER

0 poäng: tar helt eller delvis avstånd från

påståendet.

4 poäng: instämmer

helt eller delvis med

påståendet

Diagramet visar tendenserna över de 8 år som vi har mätt attityderna

till mångfalden. Man kan se att påståenden ”Det är bra om

invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det” och ”Samhället bör skapa möjligheter för invandrare

att bevara sina kulturella traditioner” minskar i instämmandet, något

som kan indikerar att attityderna till mångfalden i Sverige blir sämre.

18

RRESULTATESULTAT: : POSITIVAPOSITIVA ATTITYDERATTITYDER GENOMGENOM KÖNKÖN

Beträffande påståendet ”Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina

kulturella traditioner” det har funnits skillnader mellan män och kvinnor under alla år

som vi har mätt attityder till mångfalden och kvinnornas attityder har varit signifikant

positivare än männens attityder. Under de tre senaste åren har dock både kvinnornas och

männens inställning till påståendet försämras och det gäller speciellt för kvinnornas

attityder.

Samma tendens finns för män inför påståendet ”Det är bra om invandrarna som kommit

till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det” och inför påståendet ”Alla

invandrare som kommit hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen

befolkning”. De svenska männens attityder till mångfalden försämras därför i ökande takt.


påståendet.



påståendet

19

POSITIVAPOSITIVA ATTITYDERATTITYDER OCHOCH UTBILDNINGUTBILDNING

När vi jämför utbildningsnivåerna och positiva attityder till mångfalden, kan

man se att den allmänna bilden är en försämring av attityderna. 2012 är

attityderna till de tre påståendena mindre positiva för personer med endast

grundutbildning, och det gäller speciellt för påståendet ”Alla invandrare som

kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen

befolkning”.

Påståendena ”Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina

kulturella traditioner” och ”Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige

behåller sitt modersmål och lär sina barn det” får mindre positiva attityderna

inte bara hos personer med gymnasial utbildning utan också hos den som har

högskolestudier, en tydlig signal att attityderna till mångfalden försämras.


påståendet.



påståendet

20

POSITIVAPOSITIVA ATTITYDERATTITYDER OCHOCH ÅLDERÅLDER


påståendet.

4 poäng: instämmer helt eller delvis med

påståendet

Personer i kategorin äldre är överlag mest negativa, tendensen är också att

det kommer att bli ännu sämre. Det gäller alla påståenden. De yngre har

varit mer positiva men 2012 markerar att denna positiva trend avbryts

signifikant.

Medelålders personer är de som har varit positiva och behåller trenden.

Den nya situationen med ungdomar som negativa borde tolkas som en

konsekvens av de svårigheter de har för att kunna skaffa ett arbete.

21

Ett negativt påstående som får ett viktigt

stöd är ”Många utlänningar kommer till

Sverige bara för att utnyttja våra sociala

förmåner”. En successiv minskning

ägde rum från 40,2% år 2005 till 36,4%

år 2008 men ökar igen för år 2009 till

39,9% och behåller sig kring 40% resten

av åren, det gäller även för 2012.

Påståendet uttrycker starka negativa

attityder till mångfalden och att ca 40%

av befolkningen instämmer med det

innebär troligen en signal på latenta

extrema attityder hos den svenska

befolkningen.

NNEGATIVAEGATIVA ATTITYDERATTITYDER

Bland de negativa attityderna är

det framförallt påståendet ”Alla

utlänningar som begått brott i

Sverige bör tvingas att lämna

landet” som en klar majoritet, ca

60% instämde helt eller delvis i

alla åren.

Detta bekräftar att attityderna till

mångfalden innehåller aspekter

som tyder på att utrymme för

bredd och positiv syn på

mångfalden knappast finns .

Det negativa påståendet som får minst stöd är ”Svenskarna känner

ett större ansvar för sitt arbete än

de utlänningar som har kommit

till Sverige”, bara 19,3% instämde året 2012. De som tar

definitivt avstånd är en majoritet,

för hela perioden åren 2005-2012.

40,2%38,7%

36,8% 36,4%

39,9% 39,2% 40,0% 39,7%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

år2005

år2006

år2007

år2008

år2009

år2010

år2011

år2012

Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner:

% som Instämmer helt eller delvis

63,0%

64,8%

63,7%

60,8%

62,9%

60,2% 60,3%59,5%

50,0%

55,0%

60,0%

65,0%

år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012

Alla invandrare som begår brott i Sverige bör tvingas att lämna landet


15,8%16,5%

15,7% 16,0%

18,0%17,2%

16,2%

19,3%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%


Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige


22



påståendet.


påståendet

Som tidigare framkommit i rapporten är kvinnor mer positiva än

män till etnisk mångfald i samhället, men när det gäller attityderna

till påståendet att invandrare som begår brott bör utvisas ur

Sverige ligger instämmandet från män och kvinnor på ungefär

samma nivå, och tendensen hos kvinnorna är att bli negativare. De

övriga två påståendena får större instämmande av kategorin män.

23



påståendet.


påståendet

Om de tre negativa påståendena studeras utifrån variabeln ålder visar

det sig åter igen att det är personer i kategorin äldre som instämmer i

större utsträckning i dessa påståenden. Personer i kategorin yngre

gör det också fast i något mindre utsträckning. Det är dock

oroväckande att trenden är åt negativare attityder.

24



påståendet.


påståendet

Påståendena och utbildning associeras signifikant och ger en tydligare bild

om negativa attityder. Personer med grundutbildning instämmer i samliga tre

påståenden i större utsträckning än personer med gymnasie eller

högskoleutbildning. Personer i den senare kategorin är de som har lägst

instämmandegrad, men 2012 ökade de negativa attityder som uttrycks i de tre

påståendena.

25

Med hjälp av de negativa påståendena ”Ju mindre man märker av alla

utlänningar desto bättre är det”,

”Svenskarna känner ett större ansvar

för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige”, ”Många

utlänningar kommer till Sverige bara

för att utnyttja våra sociala förmåner” och de positiva påståenden ”Samhället

bör skapa möjligheter för invandrare

att bevara sina kulturella traditioner”, ”Alla invandrare som kommer hit

måste ges samma sociala rättigheter

som landets egen befolkning” och ”Det

är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär

sina barn det” har vi konstruerat ett

index som mäter de olika nivåerna av

globala attityder till mångfalden.

Vi ”balanserar” tre positiva och tre

negativa påståenden och ”viktar” dem

enlig deras ”loading” i en faktoranalys. Indexet varierar mellan –9 (mycket negativa) till +9 (mycket positiva).

Diagrammen visar nivåerna åren 2005-2012.

Det framgår tydligt från diagrammen att för de åtta åren är svenskarna mycket mer positivt än negativt inställda

till invandrare (medelvärden kring 2 poäng och mellan -9 och +9 poäng). Det finns inga signifikanta skillnader

mellan åren.

De som visar någon grad av

negativa attityder är dock en stor grupp. Det är dessa som

ger möjligheter till att extrema

negativa attityder kan komma fram och växa.

Attityderna var i genomsnitt

positivare år 2005 jämfört med de följande åren. År 2008

uppvisade en viss

återhämtning, medan årets resultat är det lägsta hittills.

Det speglar en försämring av

attityder till mångfalden. Medelvärdet 2,2 visar att

attityderna är snarare positiva

än negativa men trenden går åt mindre poäng och det innebär

att svenskarnas attityder

förändras och blir negativare.

RRESULTATESULTAT: : EETTTT INDEXINDEX SOMSOM MÄTERMÄTER GLOBALAGLOBALA

ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN

26

KKÖNÖN OCHOCH GLOBALAGLOBALA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN

Kvinnor är mer positiva än män till mångfalden. Medelvärdet för indexet

för globala attityder är högre för kvinnor än för män samtliga åtta år.

Skillnaderna mellan män och kvinnor är statistiskt signifikanta för alla år.

Kvinnormas trend är stabil och visar inte några förändringar de senaste fyra

åren. Männens trend är däremot åt ökning av de negativa attityderna och

2012 visar den sämsta nivå av alla år.

1,71

1,211,41

1,55 1,49 1,511,43

1,12

3,40

3,132,99

3,20

2,77 2,77 2,76 2,84


Globala attityder till mångfalden genom kön

man kvinna

27

När det gäller sambandet mellan utbildning och globala attityder till mångfalden, är det

de som har högre utbildning som är de mest positiva till mångfalden. Den högre nivån

på dessa positiva attityder, speglas av ett högre medelvärde i indexet år 2005 4,24,

minskar något år 2006 till 3,69 för att sedan öka år 2007 till 3,85, år 2008 till 3,92 och

ökar ytterligare något, till 4,18 för året 2009 och sedan minskar till 3,79 år 2012.

De som endast har gymnasial utbildning visar däremot positiva men låga och

minskande nivåer på attityderna till mångfalden och medelvärdet reduceras till 0,98 år

2012.

De som har endast grundutbildning är de som har varit mest negativa och ligger på –

0,29 poäng året 2012. Skillnaderna mellan utbildningarna är statistiskt signifikanta för

alla åren.

UUTBILDNINGTBILDNING OCHOCH GLOBALAGLOBALA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN

,12

-,32-,21

,41

-,34

,00,15

-,29

1,961,79 1,67

1,531,28 1,18

,90 ,98

4,24

3,693,85 3,92

4,18

3,804,05

3,79

-1,00

,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00


Globala attityder till mångfalden och utbildning

Grundutbildning Gymnasieutbildning Högskolestudier

28

Beträffande sambandet mellan ålder och globala attityder till mångfalden är det särskild äldre

som är de mest negativa. Personer i ålderskategorier 31-50 år och 51-65 år är ganska stabila i

mer positiva än negativa attityder. Ungdomar nämligen personer i kategorin 18-30 år har varit

de mest positiva men inte längre. Trenden till negativare attityder från 2010 bekräftas 2012 och

nådde 2,35 poäng i skalan.

Sammanfattningsvis kan man säga att äldre fortsätter att vara de mest negativa i en trend som

pekar år negativare attityder, och ungdomarna är inte längre de mest positiva, trenden pekar

också till negativare attityder.

ÅÅLDERLDER OCHOCH GLOBALAGLOBALA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN

3,25

3,01

3,47

2,61

3,19

3,76

2,98

2,35

2,78 2,75 2,72

2,952,85

2,552,76 2,84

1,92

1,60

1,83

2,14

1,64

1,89 1,851,94

0

1,231,08

1,45

1,05,93

,83

,53

,00

1,00

2,00

3,00

4,00


Globala attityder till mångfalden och ålder

18-30 år 31-50 år 51-65 år 66 eller +

29

De som bor centralt i

storstad är de som är

mest positiva till

mångfald. De som

bor i ren glesbygd

eller landsbygd, visar

negativare attityder

än de som bor

centralt i storstäder.

Attityderna blir

mindre positiva för de

som bor i mindre stad

eller tätort, något som

aktualiserar frågan

om det inte är en

reaktion på

integrationspolitiken

som försöker sprida

invandrare över hela

landet.

BBOSTADSORTOSTADSORT

OCHOCH GLOBALAGLOBALA ATTITYDERATTITYDER

TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN

storstad/centralt storstad/förortmindre

stad/centralt

mindre

stad/ytterområdemindre tätort

landsbygd/nära

städerren glesbygd

år 2005 3,64 2,08 3,71 2,97 1,15 1,60 2,49

år 2006 3,15 2,79 2,24 1,97 1,35 1,69 1,97

år 2007 3,08 2,19 2,67 2,07 2,13 1,42 1,93

år 2008 3,22 2,61 2,29 2,10 2,25 2,17 1,97

år 2009 3,59 2,39 2,17 1,15 1,31 1,75 1,27

år 2010 3,57 2,51 1,93 1,22 1,41 1,88 1,85

år 2011 3,20 2,35 2,35 1,69 1,38 1,59 1,04

år 2012 2,87 2,54 1,71 2,04 1,96 1,39 -,93

Globala attityder till mångfalden 2005-2012

30

Profilerna för alla åtta år visar att det

svenska folket i allmänhet ställer sig

ganska positivt till mångfalden, men det

finns en icke obetydlig grupp som har

extrema negativa attityder. Dessa

definieras som de som befinner sig under

2 standardavvikelsen i förhållande till

medelvärdet i indexet för globala attityder.

Det innebär gruppen som får mellan –6

och –9 poäng i indexet som mäter globala

attityder till mångfalden.

EXTREMA GLOBALA

NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN

Extremt negativa

attityder nådde 5,8%

året 2008, minskade

till 4% året 2009 och

ökar igen till 5,7% året

därpå.

Trenden som visar

diagramet tyder på att

de extremt negativa

attityderna ökar.

Skillnaderna mellan

åren är dock inte

statistiskt signifikanta.

Normala

attityder

Extremt

negativa

attityder

år 2005 95,9 4,1

år 2006 94,9 5,1

år 2007 95,1 4,9

år 2008 94,2 5,8

år 2009 96,0 4,0

år 2010 94,3 5,7

år 2011 95,1 4,9

år 2012 94,4 5,6

Globala attityder till mångfalden

,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0


31

EXTREMA GLOBALA

NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN OCH KÖN

Det är framförallt män som har extrema negativa attityder. När man jämför

åren 2005-2012, kan man se att de extrema negativa attityderna är på en

högre nivå för män. De negativa attityderna ökar dessutom signifikant

mellan 2011 och 2012, från 6,5% till 8,2%.

Kvinnor håller sig på de låga nivåerna av extremt negativa attityder. Deras

attityder var 2,3% 2005 och stannat på 3,1% 2012.

Skillnaderna mellan män och kvinnor är statistiskt signifikanta för alla åren.

5,8

7,87,3

7,8

5,9

8,3

6,5

8,2

2,32,8 2,7

4,1

2,2

3,3 3,53,1


Extremt negativa attityder till mångfalden och kön

man Kvinna Linjär (man) Linjär (Kvinna)

i %

32

De extrema negativa attityderna hos de som har endast grundskolenivå ökade

mycket år 2012 och är 10,8% .

De som har högskolestudier visar däremot de lägsta nivåerna av extrema

negativa attityder. De var endast1,9% 2005 och har ökat marginell till 2,2%

2012.

De som har gymnasiestudier visar också höga nivåer av extremt negativa

attityder vilka har ökat markant mellan 2005 och 2012, från 4,4% till 7,3%.

Skillnaderna mellan utbildningsnivåerna är statistiskt signifikanta för alla åren.

EXTREMA GLOBALA NEGATIVA ATTITYDER TILL

MÅNGFALDEN OCH UTBILDNING

i %

8,4%

13,4%

7,9%

9,1%8,4%

10,3%

7,2%

10,8%

4,4%

5,9%6,6% 6,4%

5,0%

7,8% 7,9%7,3%

1,9%1,4%

2,6%

4,1%

1,1%

2,4%

1,2%

2,2%

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

14,0%

16,0%


Extremt negativa attityder och utbildning

Grundutbildning Gymnasieutbildning Högskolestudier

33

NEGATIVA ATTITYDER TNEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN ILL MÅNGFALDEN

I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETETI FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET

Arbetet är en dimension som bildar viktiga attityder. Vi har byggt upp ett

index som mäter negativa attityder till mångfalden i förhållande till arbetet,

genom att addera följande påståenden: ”Invandrarna är ett hot mot

sysselsättningen”, ”Genom att acceptera lägre löner sänker invandrarna

svenska löner” ,”Invandrarna tar svenskarnas arbeten”, ”Invandrarna

arbetar ineffektivt” och ”Jag föredrar att ha svenska kollegor”. Indexet får

följande fördelning:

34


I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETETI FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET

Attityderna till de negativa påståendena varierar mellan 0 när man tar

helt avstånd till 4 när man instämmer helt.

De flesta informanterna placerar sig kring 1,2 poäng som motsvarar att

ta delvis avstånd från påståendena. Den linjära linjen visar dock en

uppåtgående tendens över tid. Sammantaget ökar de negativa

tendenserna.

1,18

1,23

1,21

1,23

1,29 1,28

1,26

1,31

1,10

1,15

1,20

1,25

1,30

1,35


Index negativa attityder till mångfalden i förhållande till arbetet

0 poäng mindre negativa attityder

4 poäng: mycket negativa attityder

35


I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET ENLIGT KÖN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET ENLIGT KÖN

OCH UTBIDLNINGOCH UTBIDLNING

1,29

1,401,37

1,32

1,381,41

1,38

1,51

1,06 1,08 1,07

1,15

1,201,16 1,16

1,13

1,00

1,10

1,20

1,30

1,40

1,50

1,60


Negativa attityder till mångfalden i förhållande till arbete och kön

man kvinna

Mönstret

genom åren

visar att

kvinnorna har

hela tiden

varit mindre

negativa än

männen. En

viss ökning

av de

negativa

attityderna till

mångfalden i

förhållande

till

dimensionen

arbete kan ses

för året 2012

bland

männen, men

inte bland

kvinnorna.

Ett annat genomgående

mönster är att

personer med grundskole-

utbildning är

mer negativa och de med

högskole-

utbildning är mer positiva.

Mönstren visar en stabil

tendens.

36


I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET ENLIGTI FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET ENLIGT

ÅLDERÅLDER

Tas hänsyn till variabeln ålder visar det sig

att äldre genomgående är mer negativa än de

andra kategorierna och trenden är att dessa

negativa attityder ökar.

Ungdomarna har varit mer positiva men

2011 och 2012 visar en ökning av de

negativa attityderna.

Att äldre personer visar negativa attityder till

det främmande och därför till invandrarna är

inte något nytt men att ungdomarna är det

åldersintervall som visar de mest negativa

attityderna är nytt och oroväckande.

Troligtvis finns här oron för minskade

arbetsmöjligheter och som associeras med

invandrarna, som troligen ses som

konkurrenter när det gäller arbetsmarknaden.

37

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN

II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL ARBETETARBETET

De mest negativa till

mångfalden i förhållande till

arbetet är män, äldre med

bara grundutbildning, men

också ungdomar med

gymnasialutbildning

De som tenderar att ta

avstånd från de

negativa påståendena

är personer som är

kvinnor och har

högskolestudier.

Diagrammet visar

associationerna

mellan faktorerna

åldern, kön och

utbildning i samband

med attityderna till

mångfalden i

förhållande till

arbetet.

Det gäller attityderna

för året 2012, och

illustrativt kan

åtminstone urskiljas

två mönster: faktorer

som associeras med

de mycket eller

ganska negativa

attityderna och

faktorer som

associeras med

positiva attityder.

38


II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONENRELIGIONEN

Högre poäng,

negativare

attityder

11,1%

16,3%15,8%

14,7%15,1%

17,4%

15,7%

18,3%

8,0%

10,0%

12,0%

14,0%

16,0%

18,0%

20,0%


Mycket negativa attityder till mångfalden i förhållande till religionen

En betydande del av

befolkningen har negativa

attityder till mångfalden i

förhållande till religionen

och denna dimension verkar

vara den som orsakar de

mest negativa reaktionerna

gentemot invandrare och

mångfalden.

De mycket negativa attityderna

till mångfalden kommer upp till

18,3% 2012 och representerar de

högsta under perioden 2005-2012.

Trenden, som speglas i den

rätta linjen i diagrammet visar

att de negativa attityderna

sannolikt kommer att öka

ytterligare under den närmaste

framtiden.

39


II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONENRELIGIONEN GENOMGENOM KÖNKÖN

När vi undersöker hur variabeln kön påverkar attityderna och vi skiljer mellan män

och kvinnor, kan vi se att männen är negativare än kvinnorna (skillnaderna är

statistiskt signifikanta).

Kvinnorna ökar dock under 2012 sina negativa attityder till mångfalden i

förhållande till religionen, och det gör också männen.

Prognosen tyder på att de negativa attityderna till mångfalden i förhållande till

religionen kommer att fortsätta öka den närmaste framtiden.

40

När analysen skiljer mellan olika utbildningsnivåer, kan vi se viktiga skillnader mellan

dessa (skillnaderna är statistiskt signifikanta). De som bara har grundutbildning är de

mest negativa. Bland de som har gymnasieutbildning, är de som har negativa attityder

mindre jämför med de som har grundskolutbildning, men de tenderar att öka 2012.

De som visar i mindre grad denna typ av attityder är de som har högskoleutbildning men

också de tenderar att öka 2012.

De föreslagna prognoserna innebär hypotesen att de negativa attityderna kommer att öka

för alla tre utbildningsnivåerna, och inte bara för dem som bara har grundutbildning utan

också för dem som har gymnasieutbildning och högskoleutbildning.


II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONENRELIGIONEN GENOMGENOM UTBILDNINGUTBILDNING

41


II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONENRELIGIONEN GENOMGENOM ÅLDERÅLDER

Yngre svenskar är de som visade i mindre grad negativa attityder till mångfalden i

förhållande till religionen för perioden 2005-2010 men treden förändrades och har

börjat öka från 2011. Äldre svenskar är de som genomgående visar de mest

negativa attityderna.

Det är anmärkningsvärt att alla ålderskategorierna ökade de negativa attityderna

till mångfalden i relation till religionen 2012.

42


II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONENRELIGIONEN: : FÖRTRYCKFÖRTRYCK AVAV MUSLIMSKAMUSLIMSKA

KVINNORKVINNOR OCHOCH RELIGIÖSARELIGIÖSA FRISKOLORFRISKOLOR

Religionen är en

dimension som

mycket lätt orsakar

negativa attityder,

som till exempel vid

påståendet

”Muslimska kvinnor

som lever i Sverige

är i större grad

förtryckta än andra

kvinnor i Sverige”.

En klar majoritet

anser att så är fallet.

Denna negativa

attityd förstärktes

från 58,5% år 2005

till 64,3% år 2009

och en liknande nivå

2012, 63,7%. Det

finns inga statistiskt

signifikanta

skillnader mellan

åren.

En känslig och

diskuterad fråga i

Sverige har varit de

religiösa friskolorna.

Ställningstagandet till

påståendet ”Religiösa

friskolor motverkar

integration” fick år

2006 56,3% svar som

instämmer helt eller

delvis. Under de följande åren har andelen fluktuerad mellan 54% och 58% och 2012 är det 55,4%

som instämmer helt eller delvis.

Resultat visar på att mer än hälften av svenska folket delar uppfattningen att religiösa friskolor

försvårar integreringen av invandrare i det svenska samhället. Denna attityd är stabil och det finns

inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren.

43


II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONENRELIGIONEN: : MOTSTÅNDMOTSTÅND

TILLTILL MUSLIMSKAMUSLIMSKA SLÖJORSLÖJOR 20122012

Vi har ställt följande frågor i relation till muslimska slöjor: ”I flera europeiska länder är man kritisk mot att muslimska symboliska slöjor används offentligt. Vad tycker Du om att dessa används i skolan eller arbetet? Sätt

ett kryss för att markera vid varje typ av slöja” Svarsalternativen var ”helt acceptabelt”, ”ganska acceptabelt”,

”tveksam”, ”ganska oacceptabelt”, ”helt oacceptabelt”, ”vet ej”.

Svaren innebär att

motståndet i Sverige

mot burka och niqab

är kompakt.

Acceptansen av

chador är också

mindre, medan hyab

och shayla bedöms

av en majoritet som

acceptabla.

44



TILLTILL MUSLIMSKAMUSLIMSKA SLÖJORSLÖJOR

Vi har byggt upp ett index (med data från 2010, 2011 och 2012, de år som dessa frågor om slöjor funnits med) som mäter hur folket ställer sig till samtliga slöjor. Indexet varierar mellan 0, när det finns inget motstånd till 4

när det finns totalt motstånd.

Vi har sammanfattat

indexet genom att konstruera intervaller

(0-0,44); mycket litet motstånd (0,45-1,44); tveksam, vet ej

(1,45-2,40); ganska stort motstånd (2,5-3,44) och (3,50-4)

extremt stort

motstånd.

Histogrammet visar

att den sista kategorin är ovanligt stort i förhållandet

till resten av fördelningen.

Man kan förstå motståndet mot vissa

mycket omdiskuterade slöjor som

burka eller niqab utan att betrakta

samhället som rasistiskt. Det finns

argument för att förstå och stödja

motståndet, men när vi får som

resultat att 20% är extremt emot

muslimska slöjor kan man mycket väl

betrakta detta som en indikator för

islamofobi, och den nivå av ”allmänt”

extremt negativa attityder till

mångfalden och invandrare (som

presenterades tidigare), som uppnår

5,6% i Sverige för året 2012, kan väl

bedömas öka till 20,3% när man

preciserar till islam.

45



TILLTILL MUSLIMSKAMUSLIMSKA SLÖJORSLÖJOR, , GENOMGENOM KÖNKÖN, , ÅLDERÅLDER OCHOCH UTBILDNINGUTBILDNING. .

2010, 2011 2010, 2011 OCHOCH 20122012

Tabellen

visar att män och kvinnor

har ett liknande

mönster med undantag för

kategorin extremt stort motstånd där

mannen får en högre nivå än kvinnorna.

Ålderskategorierna skiljer sig åt

beträffande motstånd

till muslimska slöjor.

Ungdomarna (18-29

år) visar det minsta

motståndet, i mitten

placerar sig

medelåldern (30-64

år) och äldre visar

den högsta graden av extremt stort

motstånd.

Personer som bara har grundutbildning är

de som visar det största motståndet mot

muslimska slöjor, 54,2%. De som har

bara

gymnasieutbildning

uppnår 46,4% i

extremt stort

motstånd medan de

som har

högskoleutbildning

visat den lägsta nivån av extremt stort

motstånd.

46

FFAKTORERAKTORER SOMSOM FÖRKLARARFÖRKLARAR AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II

FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONENRELIGIONEN

Tre faktorer associeras starkt med negativa attityder till religionen: ålder (äldre), utbildning

(grundutbildning) och kön (man). Viktigast är utbildning enligt en regressionsanalys för kategoriska

variabler som presenteras nedan.

47

NNEGATIVAEGATIVA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN

II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL BOSTADENBOSTADEN

Vi har byggt ett index som mäter

negativa attityder till mångfalden i

relation till bostaden, genom att lägga

ihop påståenden ”Ett bostadsområde

med människor från många olika

länder, får lättare problem än

områden där majoriteten har samma

etniska bakgrund”, ”Det är svårare att

dela gemensamma utrymmen t ex tvättstuga, med personer som

har en annan kulturell bakgrund”, ”De flesta invandrarfamiljer är mer högljudda och därför mer

störande än svenska familjer”, ”Om det flyttade in alltför många invandrare i min trappuppgång

skulle jag överväga att flytta”, ”Jag föredrar att ha svenska grannar”, ”Det är farligare att bo i ett

område där det bor många invandrare jämfört med ett område där det främst bor svenskar”. Indexet

kan variera mellan 0 (mycket positiva) till 4 (mycket negativa).

Profilerna för åren 2005-2012 visar att fördelningarna ser ganska lika ut (olika sampelstorlekar medför

att antal individer varierar). Medelvärdet för alla åtta åren är kring 2 poäng och det betyder att

attityderna tenderar att placera sig i mittpunkterna, varken positiva eller negativa.

48

Man kan se att trenden är stabil genom de sex mätningarna.

Påståendet ”Ett bostadsområde med människor från många olika länder, får lättare problem än

områden där majoriteten har samma etniska bakgrund” får mest samtycke alla åtta åren.

Påståendena som befinner i mitten i attitydskalan och som motsvarar varken instämmer eller tar

avstånd, är ”Det är svårare att dela gemensamma utrymmen med personer som har en annan kulturell

bakgrund” , ”Jag föredrar att ha svenska grannar” och ”Det är farligare att bo i ett område där det

bor många invandrare jämfört med ett område där det främst bor svenskar” och ”De flesta

invandrarfamiljer är mer högljudda”

Positivare attityder finns till påståendet ”Om det flyttade in alltför många invandrare i min

trappuppgång skulle jag överväga att flytta” .


II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL BOSTADENBOSTADEN

Medelvärdet 4: instämmer helt;

0:tar helt avstånd

49


II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL BOSTADENBOSTADEN GENOMGENOM KÖNKÖN, , UTBILDNINGUTBILDNING OCHOCH

ÅLDERÅLDER

Av tabellen

framgår att

män är mer

negativa än

kvinnor till

mångfalden

även i

förhållande

till bostad.

Även för faktorn utbildning i

förhållande till

bostad framkommer

skillnader för

olika utbildningsnivåer.

Personer med

grundskola som

högsta avslutade utbildning är de

mest negativa och

personer med högskole-

utbildning visar

en lägre grad av

negativa attityder.

Beaktas faktorn

ålder framgår

för år 2012 att

ju äldre

personerna är

desto mer

negativa

attityder

uppvisar de.

50

FAKTORER SOM FÖRKLARAR DE MEST NEGATIVA ATTITYDER

OCH DE MEST POSITIVA ATTITYDER TILL

MÅNGFALDEN I RELATION TILL BOSTADEN

De mest positiva attityderna till mångfalden i

förhållande till bostaden finns hos de personer som

har högskolestudier och är kvinnor.

51

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL KULTURENKULTUREN

Vi bygger ett index av negativa attityder till

mångfalden i relation till kulturen och

använder följande påståenden:

”Invandrarna utgör en fara för vår kultur”,

”De flesta invandrare lär sina barn

värderingar som är annorlunda än de som

behövs här”, ”Den kulturella mångfalden

innebär att vissa av våra värderingar går

förlorade”, ”Det finns grupper av invandrare

som inte klarar av att integreras i vår kultur”.

Indexet varierar mellan 0 (när attityderna inte alls är negativa)

till 4 (när attityderna är mycket negativa/instämmer helt med det

negativa påståendet). Profilerna är likartade alla åtta åren och

kring 2 poäng. Det betyder att attityderna i denna dimension

tenderar att placera sig vid varken instämmer eller tar avstånd.

Högre poäng, negativare attityder

52


II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL KULTURENKULTUREN

När vi

analyserar de

olika negativa

påståendena

och jämför med

varandra, kan vi

märka att det

finns en stabil

profil genom de

åtta åren.

Påståendet

”Invandrarna

utgör en fara

för vår kultur”

är det som får

minst gehör.

Påståendet

”Invandrarna

har skyldighet att anpassa sig

till vårt lands vanor” ingick

inte i indexet, eftersom

innehållet kan tolkas som

negativt men också som inte

nödvändigtvis negativa

attityder till mångfalden. Det

är slående hur de som svarade

alla dessa åtta år är lika i att

kräva att invandrarna ska

anpassa sig. Trenden ökar

dock till 83,8% för året 2010

för att sedan minska något till

81,6% år 2012. Det finns inga

statistiskt signifikanta

skillnader mellan åren.

53


II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL KULTURENKULTUREN

Majoriteten tycker att

den etniska mångfalden

utvecklar vår kultur: år

2005 instämde 64,7%

helt eller delvis i detta

påstående, år 2012 är

andelen nere på 60,3%.

Om svaren på detta

påstående ställs i relation

till svaren på det

föregående om

skyldigheten att anpassa

sig, ligger det nära till hands att ställa frågan om anpassning till vad, kanske till en svensk kultur

som förändras? Attityderna har varit stabila under de åtta åren men minskat något jämfört med de

två första åren..

Å andra sida tycker

majoriteten att det finns

grupper av invandrare som

inte klarar av att integreras i

vår kultur. År 2005 är det

64% av svaren som

instämmer helt eller delvis

med påståendet. År 2006

sker en signifikant ökning

till 69,3% men minskar

sedan något de följande åren

och 2012 är det 66% som

instämmer helt eller delvis.

Resultaten visar att dessa attityder till mångfalden är hårda och blir även negativare i relation till

vissa invandrargrupper. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren, vilket betyder

att det finns ett stabilt mönster genom åren.

Det innebär att attityderna till mångfalden skiljer sig beroende på vilka invandrargrupper som

det handlar om, och samtidigt att politiska åtgärder som inriktar sig på att förbättra de etniska relationerna i Sverige borde ta hänsyn till mångfasetteringen av mångfalden.

54


II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL KULTURENKULTUREN OCHOCH KÖNKÖN

För att bättre se på skillnaderna mellan olika år har vi kategoriserat indexet Tabellen nedan visar

resultaten.

En

betydande

stor grupp

är negativa

till

mångfalden

i

förhållande

till kulturen:

från ca 41%

år 2005 till

46,7% år

2012. En

viss ökning av de mycket negativa attityderna kan ses för året 2012.

När de negativa attityderna beaktas i förhållande till kultur och fördelas med

variabeln kön, framkommer viktiga skillnader. Män visar betydligt mer negativa

attityder till mångfalden i förhållande till kultur jämfört med kvinnor. När ganska

negativa eller mycket negativa attityder adderas blir 53,6% och dessa negativa

attityder har ökat 2012 jämfört med de andra åren.

55

FAKTORER SOM FÖRKLARAR

DE MEST NEGATIVA OCH DE MEST POSITIVA ATTITYDER TILL

MÅNGFALDEN I RELATION TILL KULTUREN

De mest positiva till mångfalden i relation till

kulturen är personer som har högskolestudier

och är kvinnor . De mest negativa till mångfalden i

förhållande till kulturen är äldre män

med grundutbildning.

56

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN, ,

SAMMANFATTNINGSAMMANFATTNING

De mest positiva attityderna återfinns i förhållande till arbetet.

De mest negativa attityderna återfinns i förhållande till religionen, som dessutom

har blivit något negativare jämfört med året 2005. Något liknande händer med

attityderna till mångfalden i förhållande till kulturen, som också har blivit en aning

negativare året 2012.

Att attityderna till mångfald är positivare i förhållande till arbete beror förmodligen

på att många invånare lär känna och uppskatta människor med invandrarbakgrund

på sin arbetsplats. Vidare har många insett dessas betydelse för välfärdssamhällets

framväxt och utveckling bl. a. genom arbetskraftsinvandring. Däremot har vissa

inslag i olika invandrargruppers kultur och religiösa utövande liksom

koncentrationen av invandrare i särskilt segregerade bostadsförorter bidragit till de

mer negativa attityderna i förhållande till religion, bostad och kultur.

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

arbete bostad kulturreligion

11,7

34,9 35,5

46,5

negativa i obetydlig grad

tveksam vet ej

ganska/mycket negativa

57

KKULTURELLTULTURELLT AVSTÅNDAVSTÅND

I en av uppgifterna i enkäten ombads respondenterna att på en sjugradig skala bedöma hur pass

lika eller olika de upplevde ett antal olika nationaliteter och folkgrupper i förhållande till sig själva. Resultatet redovisas med hjälp av en avståndskurva, graderad från 0 till 6, där 0 är inget

kulturellt avstånd och 6 är maximalt kulturellt avstånd.

Som väntat bedöms det kulturella avståndet vara lägst när det gäller invånarna i de nordiska grannländerna. Därefter följer tre nationaliteter, engelsmän, tyskar och amerikaner, som tillhör den västeuropeiska gemenskapen med vilka Sverige och svenskarna sedan en följd av år haft

nära och täta kontakter. De nationaliteter som följer därnäst är polacker, judar och greker. Sedan

placeras kroater, chilenare, ryssar, bosnier, serber turkar och thailändare. Längst bort placeras

kineser, kurder, iranier, irakier, romer, somalier.

I viss mån har det geografiska avståndet betydelse för upplevelsen av etniskt avstånd men det förklarar inte allt. Även religion, andra kulturella uttryck och historiska händelser har betydelse.

Nationaliteter och folkgrupper i vilka kristendom eller i något fall judendom är dominerande

religion upplevs stå närmare än nationaliteter med islam som dominerande religion.

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

svenskar

norrmän

finländare

engelsmän

tyskar

amerikaner

polacker

judar

greker

kroater

chilenare

ryssar

serber

bosnier

turkar

thailändare

kineser

kurder

iranier

irakier

romer

somalier

År 2012

58

Faktoranalys är ett statistiskt instrument som ger

möjligheter till att explorativt undersöka vilken struktur

som finns i en viss datainformation, i det här fallet det

kulturella avståndet till olika etniska minoriteter och

nationaliteter.

Att det blir dessa faktorer innebär att personerna som

svarade på frågorna tenderade att associera i sina svar till

främst två typer av grupper. Den första gruppen utgör

tillsammans de som antingen kommer från icke-europeiska länder, från östeuropeiska

länder eller minoriteter som judar och romer. Det blir därför inte svårt att ange denna

faktor som invandrarfaktorn eller faktorn med grupper som känns främmande för

svenskarna.

Den andra gruppen (faktor) klumpar ihop personer från västeuropeiska länder och

amerikaner tillsammans med svenskarna. Det blir därför inte svårt att ange denna

faktor som svenskar eller de som betraktas som närmare svenskarna.

UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND:

ATT BEARBETA PROBLEMATIKEN INVANDRARE/

FRÄMLINGSKAP MED HJÄLP AV FAKTORANALYS

Problematiken invandrare/

främlingskap formas i den

första komponenten

Den andra komponenten

består av svenskar och

etniska grupper som

betraktas närmare

svenskarna.

År 2012

59

UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND:

ATT BEARBETA PROBLEMATIKEN

INVANDRARE /FRÄMLINGSKAP

År 2012

Diagrammet återspeglar det som sades tidigare. Genom att analysera det angivna

kulturella avståndet kommer främst två grupper att formas: den svenska gruppen eller

de som är som svenskarna, och invandrargruppen eller de etniska minoriteter och

nationaliteter som känns som främmande.

En grupp utgör invandrare och

etniska minoriteter som känns

främmande. Den andra gruppen

består av svenskarna och de som

bedöms som mycket nära.

60

INTERAKTION MED UTOMEUROPEISKA INVANDRARE

Vi har frågat hur ofta personen som svarar på frågeformuläret umgås med personer från Norden (ej Sverige), Europa (ej Sverige och Norden), Latinamerika, Afrika och Asien. Med de tre sista alternativen (Latinamerika, Afrika

och Asien) har vi byggt ett index som ger följande profil för år 2012:

De olika tabellerna visar att oavsett de positiva attityderna, är interaktioner med utomeuropeiska invandrare mycket

sällsynta.

En högre andel män än kvinnor interagerar ofta

med invandrare.

Andelen personer med grundskola som högsta avslutade utbildning interagerar mycket sällan eller aldrig med invandrare, däremot ökar andelen hos de som har

högskoleutbildning.

Äldre interagerar sällan eller aldrig med invandrare och det gör inte heller en stor andel av de personer som befinner sig i kategorierna undre eller övre medelålder. Ungdomar är de som interagerar något mer.

61

SAMMANFATTNING

DYNAMIKEN MED EXTREMT NEGATIVA ATTITYDER

TILL MÅNGFALDEN

Fyra indikatorer vi använder för att illustrera dynamiken av de extremt negativa attityder och förhållningssätt beträffande mångfalden: a) ganska/mycket dåliga erfarenheter med invandrare, b) extremt negativa attityder utifrån index attityder till mångfalden, c) extremt stort motstånd till muslimska symboler som slöjor och d) aldrig interagera

med invandrare.

Deklarerar

extremt

negativa

attityder

till

mångfalden

Medger

ganska/

mycket

dåliga

erfarenheter

med

invandrare

Medger

extremt

stort

motstånd

mot

islamiska

symboler

(slöjor)

Aldrig

interagerar

med

invandrare

32,8% 20,3%

11,4%

5,6%

Det finns i Sverige en mycket stabil grupp som kommer att visa under alla

omständigheter extremt negativa attityder. Den utgör år 2012 5,6% av befolkningen.

Beroende på vad som händer i det svenska samhället i speciellt relation med den ekonomiska krisen, kan denna grupp öka. Det är 11,4%, som medger att de har haft dåliga

erfarenheter med invandrare.

Extrema händelser, till exempel kombinationen av hög arbetslöshet och en uppfattning om

växande hot från främmande religiösa/kulturella uttryck, kan leda till att den extrema

gruppen växer, 20,3% medger extremt stort motstånd mot islamiska symboler.

Vid allvarliga kriser där det svenska samhället känns hotat i sina grundläggande

värderingar och välfärdssystem kan gruppen med extremt negativa attityder ytterligare

växa bland de som anger att de aldrig interagerar med invandrare. År 2012 var det 32,8%.

Documents

20122012 - soc.uu.se · Professor Orlando Mella och docent Irving Palm är ansvariga för Mångfaldsbarometern. PRESENTATION Mångfaldsbarometern, en panelbaserad attitydundersökning