Millcreek Wind i Stigared AB utreder möjligheten att uppföra ca 8 vindkraftverk

i Ulricehamns kommun i Västra Götalands län.

Vindkraftsprojekt Stigared

Samrådsunderlag

[2017-01-25 utgåva 5]

Utgåva 5 2017-01-25

Kontaktuppgifter

Millcreek Wind i Stigared AB

Jacob Falkman

Trollsjövägen 167

167 33 Bjärred

Telefon: 0709-42 66 15

E-post: jacob@pomforetagen.se

Renew Consulting & Construction

Emelie Johansson

Åkarevägen 11 A

311 32 Falkenberg

Telefon: 0346-71 44 87

E-post: info@renew-way.se

Innehållsförteckning samrådsunderlag

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER................................................................................................................ 2 1.1 Verksamhetsutövare 2 2 SAMMANFATTNING .............................................................................................................................. 3 3 HISTORIK ............................................................................................................................................... 4 4 PROJEKTBESKRIVNING........................................................................................................................... 5 4.1 Lokalisering 5 4.2 Omfattning och utformning 5 5 PLANFÖRHÅLLANDEN ............................................................................................................................ 9 6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT .................................................................................................. 10 6.1 Projektområdets karaktär 10 6.2 Vindförhållanden 10 6.3 Landskap 10 6.4 Riksintressen 11 6.5 Skyddade områden 11 6.6 Naturvärden 13 6.7 Mark och hydrologi 15 6.8 Fåglar 16 6.9 Fladdermöss 17 6.10 Kulturmiljö 17 6.11 Ljud 18 6.12 Rörliga skuggor 20 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING ............................................................................................................... 22 7.1 Avgränsningar 22 7.2 Hinderbelysning 22 7.3 Vindkraftverken 22 7.4 Vägar/Infrastruktur 23 7.5 Elnätsanslutning 25 7.6 Fundament 25 7.7 Markanspråk/Massor 26 7.8 Service och underhåll 26 7.9 Avveckling av verksamheten 27 8 MKB .................................................................................................................................................... 28 8.1 Klimat 28 8.2 Naturmiljö 28 8.3 hydrologi 28 8.4 Fåglar 29 8.5 Fladdermöss 29 8.6 Övrig fauna 29 8.7 Kulturmiljö 29 8.8 Landskapsbild 29 8.9 Friluftsliv 29 8.10 Ljud 29 8.11 Skuggor 29 8.12 Hushållning med mark, vatten och andra naturresurser 29 9 TIDPLAN .............................................................................................................................................. 30 10 SYNPUNKTER ....................................................................................................................................... 30

Bilaga 1. Ljudberäkning

Bilaga 2. Skuggberäkning

Utgåva 5 2017-01-25

2

Samrådsunderlag

Syftet med detta dokument är att det ska fungera som underlagsmaterial inför samråd med allmänhet,

särskilt berörda och andra intressenter.

Detta dokument är en uppdatering av tidigare samrådsunderlag från 2016. Vissa justeringar och tillägg

har också gjorts sedan samrådsunderlaget presenterades för Ulricehamns kommun i maj 2016.

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

1.1 VERKSA MHETSU TÖVA RE

Verksamhetsutövare: Millcreek Wind i Stigared AB

Adress Trollsjövägen 167, 237 33 Bjärred

Kontaktperson: Jacob Falkman

E-post: jacob@pomforetagen.se

Telefon: 0709-42 66 15

Kommun: Ulricehamns kommun

Län: Västra Götalands län

Verksamhetskod (SNI-kod): 40.90 B

Om verksamhetsutövaren

Millcreek Wind i Stigared AB (Bolaget) är ett renodlat projektbolag med syfte att utveckla och färdigställa

en grupp med upp till 8 vindkraftverk vid Stigared i Ulricehamns kommun. Bolaget ägs till 45,5 % av

Millcreek Wind AB, 45,5 % av TeraVind AB och 9 % av lokala markägare.

Millcreek Wind AB

Millcreek Wind bildades 2007 och jobbar med projekt och produktutveckling inom förnybar energi.

TeraVind AB

TeraVind bildades 2011 och är ett levarantörsoberoende bolag som utvecklar goda idéer om intressanta

vindkraftsprojekt till färdiga vindparker. TeraVinds erfarna personal har, genom verksamhet i andra bolag,

varit projektansvariga för utveckling av många färdiga tillstånd och byggnation av färdiga vindkraftverk.

Utgåva 5 2017-01-25

3

2 SAMMANFATTNING Millcreek Wind i Stigared AB (Bolaget) undersöker möjligheten att uppföra och driva en vindkraftpark med

upp till 8 vindkraftverk i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Projektområdet ligger cirka 11 kilo-

meter sydost om Ulricehamn. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd av maximalt 240 meter. Verk-

samheten innefattar anläggande av vägar, vindkraftverk, fundament och kranplatser, internt kabelnät,

upplagsplatser, servicebyggnad, uppställningsplatser för fordon samt tillfälliga servicebodar.

Det område som Bolaget utreder för vindkraft ligger inom höjdintervallet 280-340 meter över havet och

utgör cirka 450 hektar. Inom detta område finns flera höjdområden men även flackare partier. Området

och dess omnejd består av ett relativt homogent barrskogslandskap. Våtmarker med höga naturvärden

finns i området och det finns även inslag av sumpskogar. Markanvändningen domineras av skogsbruk. Jakt

och friluftsliv bedrivs i området.

Vid planering och utformning av vindkraftsparken har ekonomi, teknik, planförhållande, natur- och kul-

turintressen samt avstånd till bostäder varit av central betydelse. I senare skede har även kumulativa lju-

deffekter påverkat utformningen.

Vindkraftparken kommer troligen att anslutas till den befintliga 130 kV-kraftledning som löper strax norr

om projektområdet.

Projektområdet sammanfaller inte med några riksintressen, men i omgivningarna finns riksintressen för

naturvård, kulturmiljövård och vindbruk. Inom projektområdet finns inga skyddade områden bortsett från

strandskydd. Naturreservaten och Natura 2000-områdena Komosse och Äramossen ligger drygt 2 kilome-

ter från projektområdet. En naturvärdesutredning har genomförts vid planerade verkspositioner. Natur-

värdesobjekt av klass 2 och 3 har identifierats.

En arkeologisk utredning har genomförts. Även fågelliv och fladdermöss har utretts. Konsekvenserna för

dessa djurgrupper kommer att beskrivas närmare i MKB.

I anslutning till projektområdet finns det andra vindkraftsprojekt som drivits olika långt i tillståndsproces-

sen. Närmast beläget är projekt Boarp, som ansluter till Stigareds projektområde i väster. Bolaget har för

avsikt att i tillståndsansökan med tillhörande MKB presentera kumulativa effekter avseende ljud, skugga

och landskapsbild.

Bolaget avser att ansöka om tillstånd för vindkraftspositioner med en flyttmån inom vissa områden för att

kunna optimera parken. Slutgiltiga placeringar kan göras först då typ av vindkraftverk, vindförhållanden,

markförhållanden och ett flertal andra faktorer är fullständigt klarlagda.

Vindkraftparken beräknas ha en teknisk livslängd av cirka 30 år. Efter att den nått sin livslängds slut kom-

mer anläggningen att nedmonteras, material återvinnas samt marken efterbehandlas.

Utgåva 5 2017-01-25

4

3 HISTORIK Projekt Stigared har drivits under flera års tid och befinner sig nu i den sista fasen innan tillståndsansökan

lämnas in. En förnyad samrådsprocess genomförs nu till följd av att projektets utformning samt angivna

mått för torn och rotordiameter har förändrats. Nedan beskrivs kortfattat de aktiviteter som har genom-

förts i projektet:

Ett samråd med allmänheten och särskilt berörda genomfördes 15 Augusti 2016 i Gullereds bygdegård.

Samrådet hölls med 8 verk samt en totalhöjd av maximalt 240 m. Till samrådet kom c.a 35 personer.

Ett samråd med myndigheter (kommun och Länsstyrelse) hölls den 14 maj 2014 i Ulricehamn. Vid samrå-

det lyftes specifikt frågor om våtmarker och hydrologi, landskapsbild, ljud och kumulativa effekter. Delta-

garna gjorde även ett besök på platsen. Samrådet hölls för 9 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt

200 meter.

Ett samråd med allmänhet och särskilt berörda hölls den 14 november 2013 i Gullereds bygdegård. Drygt

40 personer deltog på samrådet och ett 20-tal synpunkter inkom. Synpunkterna gällde bland annat oro

för störningar på djurliv och natur, missnöje med vilka markägare som erbjuds ersättning samt oro för en

försämrad livsmiljö. Samrådet hölls för 9 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 170 meter.

Remissutskick till teleoperatörer, flygplatser försvarsmakten m.fl. har gjorts i flera omgångar under pro-

jektets gång, på upp till 210 meters totalhöjd. Efter justeringar av utformningen har samtliga remissinstan-

ser godkänt vindkraftsprojektet. Slutgiltiga remisser har skickats på 240 meters totalhöjd och insamling av

yttranden pågår.

Ett flertal utredningar har genomförts i projektområdet under 2013-2015. Inventeringar har gjorts med

avseende på arkeologi, fladdermöss, fåglar och naturvärden. Naturvärdesinventeringen har kompletterats

efter justering av vindkraftverkens positioner.

Vindmätning har genomförts med SODAR i området under två perioder. Vid SODAR-mätning används lju-

dimpulser för att mäta vindhastigheten i luftskikt upp till 200 meter. Utvärdering av vinddata och upprät-

tande av produktionsberäkningar pågår.

Under våren och sommaren 2016 har en SLS-beräkning genomförts i samarbete med Vattenfalls projekt

Boarp. Beräkningen syftar till att fördela ljudpåverkan mellan de två projekten på ett sådant sätt att samt-

liga bostäder garanteras en maximal ljudnivå på 40 dB. SLS-beräkningen kommer att ligga till grund för

mindre justeringar av turbinpositionerna i den södra delen av parken i det fall båda projekten byggs.

Ändring av totalhöjd

Inför föreliggande samråd har Bolaget valt att öka totalhöjden i projektet till 240 meter. Detta har flera

orsaker. Vindkraftsprojekt Boarp som är beläget precis väster om Stigareds projektområde har under vå-

ren 2016 samrått för en totalhöjd på 240 meter. Ur landskapssynpunkt finns det goda skäl att synkronisera

projekten. Vindkraftsparkerna kommer att upplevas som betydligt mer enhetliga om verken har ungefär

samma proportioner.

Att samråd och tillståndsansökan genomförs för en totalhöjd om 240 meter betyder inte per automatik

att vindkraftverk i denna höjd kommer att byggas. Vindkraftverk i denna storlek finns idag inte på mark-

naden, men den historiska teknikutvecklingen visar att vindkraftverken ständigt blir större och effektivare

och det ligger därför i Bolagets intresse att ta höjd för framtida teknikutveckling. På detta sätt möjliggörs

ett så effektivt utnyttjande av marken som möjligt, med maximal elproduktion per ytenhet. Samtidigt möj-

liggörs utnyttjande av, vid byggtillfället, bästa möjliga teknik.

Utgåva 5 2017-01-25

5

4 PROJEKTBESKRIVNING I detta kapitel beskrivs projektets lokalisering samt dess historiska och nuvarande utformning.

4.1 LOKA LISE RING

Den planerade vindkraftparken är belägen cirka 11 kilometer sydost om Ulricehamn, se Figur 1. Projekt-

området har en yta av cirka 450 hektar.

Figur 1. Översiktskarta

Val av plats för vindkraftparken har gjorts utifrån vindförhållanden, elnätsanslutning, genomförda ljud‐

och skuggberäkningar och hänsynsavstånd till bebyggelse. Projektområdet ingår också i ett av kommu-

nens utpekade vindkraftsområden. När projektet inleddes omfattades området även av riksintresse för

vindbruk.

4.2 OMFA TTNING OCH UTFORM NING

Under samrådsprocessen 2013 presenterades en exempelutformning bestående av 9 vindkraftverk med

en totalhöjd av 170-200 meter, se Figur 2.

Inför detta samråd 25 januari 2017, Figur nr 5 visar de rosa området där eventuell flyttmån kan vara ak-

tuell. Nytt förslag på vägdragning presenteras även här.

Huvudutformning

Sedan samrådet 2013 har utformningen av vindkraftsparken justerats. Ändringar har gjorts till följd av

bl.a. remissvar, utredningsresultat, samrådsyttranden, förstudieområdet för Götalandsbanan och säker-

hetsavstånd till fastighetsgränser.

Utgåva 5 2017-01-25

6

Nuvarande huvudutformning utgörs av 8 vindkraftverk, med en totalhöjd av 240 meter, på delvis nya

positioner. Även denna utformning är ett exempel och kan komma att ändras i viss mån inför tillstånds-

ansökan. Huvudutformningen har inte anpassats efter Vattenfalls vindkraftsprojekt Boarp, väster om Sti-

gared projektområde. Aktuell huvudutformning visas i Figur 3.

Alternativ utformning

Bolaget utreder också en alternativ utformning som i hög grad tar hänsyn till vindkraftsprojektet Boarp.

Efter en första utvärdering har en alternativ layout bestående av 7 vindkraftverk med en totalhöjd på 240

meter tagits fram. Den alternativa utformningen har anpassats efter den gemensamma ljudutbredningen

från båda parkerna. Placeringarna har också justerats med hänsyn till att avståndet mellan vindkraftver-

ken i Stigared och Boarp skall vara minst fyra rotordiametrar. Resultatet av detta är att ett vindkraftverk

har tagits bort och de två sydligaste verken har flyttats något mot öster. Även den alternativa utform-

ningen kan komma att förändras i viss mån inför tillståndsansökan. Den alternativa utformningen visas i

Figur 4.

Två av positionerna i den alternativa utformningen har inte inventerats med avseende på naturvärden

och fornlämningar. Om Bolaget väljer att gå vidare med denna utformning i tillståndsansökan så kommer

detta att åtgärdas.

Nollalternativ

Miljöeffekter relateras i miljökonsekvensbeskrivningen till ett så kallat nollalternativ, vilket innebär en

beskrivning av förhållandena när ansökt verksamhet icke vidtas. I detta fall innebär nollalternativet att

inga vindkraftverk eller tillhörande infrastruktur etableras inom projektområdet. Vidare antas att markan-

vändningen fortsätter enligt nuvarande.

Figur 2. Ursprunglig utformning under samrådsprocessen 2013.

Utgåva 5 2017-01-25

7

Figur 3. Huvudutformning under samrådsprocess 2016

Figur 4. Alternativ utformning anpassad efter Boarp

Utgåva 5 2017-01-25

8

Figur nr 5 visar de vindkraftspositioner som kan behöva utökad flyttmån (rosa områden) för att optimera projektet

samt tillgodose natur och kulturvärden maximalt.. Här presenteras även ny vägdragning

Utgåva 5 2017-01-25

9

5 PLANFÖRHÅLLANDEN

Översiktsplanen är kommunens mest övergripande och långsiktiga dokument för planering. Den ligger till

grund för framtida beslut inom hela samhällsområdet. Nuvarande översiktsplan för Ulricehamns kommun

antogs 2015.

Till översiktsplanen har utarbetats ett tematiskt tillägg för vindkraft, en så kallad vindkraftsplan. Planen

upprättades år 2010 och har reviderats i flera omgångar. Sista revideringen antogs i september 2013. ”Syf-

tet med vindkraftsplanen är att vara ett underlag till en strukturerad utbyggnad och ge riktlinjer för hur

vindkraftsetableringar kan anpassas till landskapet och andra markanvändningsintressen. Ett annat mål

är att främja en långsiktigt god hushållning med mark”.

I planen pekas ett antal prioriteringsområden för vindkraft ut. Vindkraftparker bör i huvudsak ligga inom

dessa utpekade områden. Vindkraftsområdena är övergripande och för att åstadkomma en sammanhäng-

ande park kan enstaka verk komma att ligga något utanför dessa områden.

Stigared projektområde ligger inom vindkraftsområde nr 29 Strängsered-Rånnaväg, se Figur 5. Området

beskrivs som ett mycket stort landskapsavsnitt utdraget från norr till söder. Relativt enhetligt barrskogs-

landskap dock med stort inslag av öppna myrmarker. Påverkan på den näraliggande landskapsbilden be-

döms för området vara godtagbar.

Vindkraftsprojektet i Stigared stämmer väl överens med de rekommendationer och riktlinjer som presen-

teras i vindkraftsplanen. Detta gäller både huvudutformning och alternativ utformning.

Figur 5. Kommunens utpekade vindkraftsområde

Utgåva 5 2017-01-25

10

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT I detta kapitel beskrivs områdets karaktär, markanvändning och förutsättningar för vindkraftsetablering.

6.1 PROJEKTOMRÅDETS KA RAKTÄ R

Projektområdet och dess omnejd utgörs av ett relativt enhetligt barrskogslandskap och ligger inom höjd-

intervallet 280-340 meter. Mellan höjderna återfinns flacka partier som huvudsakligen utgörs av våtmark.

Inom området finns ingen bebyggelse. Markanvändningen domineras av skogsbruk. Jakt och friluftsliv be-

drivs i området.

I norra delen av projektområdet finns flertalet våta områden och sumpskogar. Mellan höjdområdena rin-

ner några mindre bäckar som avvattnar våtmarksområdena. I delar av området finns tydliga spår av dik-

ningar.

6.2 V INDFÖRH ÅLLANDE N

Enligt den nationella vindkarteringen (MIUU) som tagits fram av Uppsala Universitet i samarbete med

Energimyndigheten är vindförhållandena i projektområdet mycket goda. På 140 meters höjd beräknas

medelvinden uppgå till 7,6-8 m/s. En vindmätning med hjälp av SODAR har även genomförts i projektom-

rådet. Analysen av resultaten är ännu inte färdigställd, men preliminära produktionsberäkningar har gjorts

utifrån resultaten. De 8 vindkraftverken i huvudutformningen beräknas producera ca 110 GWh förnybar

el per år. Detta motsvarar elförbrukningen i ca 20 000 bostäder med en elförbrukning på 5500 kWh/år.

6.3 LANDSKA P

Karaktäristiska landskapstyper som finns i anslutning till området utgörs av Ätrans vattensystem, kuperad

skogsbygd och myrmark. Mindre inslag av landskap med övergångszoner förekommer. Ätrans vattensy-

stem karakteriseras av meanandrande vattendrag och grunda sjöar omgivna av flacka eller småkuperade

områden. Fuktiga betesmarker och slåtterängar är frekventa inslag i landskapsbilden. Till dessa marker

ansluter sedvanlig jordbruksmark. I projektområdets närhet är landskapet mestadels skogbeklätt. Ter-

rängen är omväxlande och backig. Skogsområdena är tämligen homogena och har till stor del omdanats

av det moderna skogsbruket. Här och var finns några små insprängda gårdar med uppodlad mark.

Till skogslandskapet finns övergångszoner som ansluter mot myrmark. Myrmarken är en landskapstyp

som karakteriseras av flacka landskap med lågvuxen vegetation. Områdena är ofta otillgängliga och er-

bjuder en varierad biotop. I kommunen finns Komosse som är en betydande myrmark och skyddad som

Natura 2000, naturreservat, Ramsarområde samt riksintresse för naturvård. Komosse ligger högt, cirka

350 meter över havet och hela området utgörs av drygt 47 km2 ödslig vildmark med olika typer av myrar,

vattendrag, skogsområden och fastmarksöar.

I samband med samrådsmötet med allmänheten visas fotomontage från olika punkter i landskapet.

Utgåva 5 2017-01-25

11

6.4 R IKS INTRE SSE N

Områden av riksintresse är värdefulla områden ur ett nationellt perspektiv. Riksintressen kan utpekas av

aktuell sektorsmyndighet, i enlighet med miljöbalkens 3 kapitel, inom en rad olika områden. Riksintresse-

områden regleras även i miljöbalkens kapitel 4 men berör då endast geografiskt bestämda områden. I

Figur 6 visas riksintressen som är utpekade i projektområdets närhet.

Figur 6. Riksintressen i omgivningarna runt projektområdet.

Inom en radie av 10 kilometer från projektområdet återfinns 2 områden som är av riksintresse för kultur-

miljövård. Marbäck, Gällstad och Dalstorp. Inom samma område finns sex olika riksintressen för natur-

vård. Av dessa är Komosse och Äramossen de närmast belägna. Båda områdena utgörs av myrkomplex

med rik flora och fauna och omfattas även av andra områdesskydd.

Projektområdet låg ursprungligen inom riksintresse för vindbruk. Efter Energimyndighetens uppdatering

av riksintressena föll dock delar av det aktuella riksintresset bort.

6.5 SKYDDA DE OMRÅDEN

Olika typer av områdesskydd pekas ut enligt 7 kap. miljöbalken. Nedan redogörs kortfattat för de områ-

desskydd som finns inom 10 km från projektområdet.

Natura 2000

Inom EU skyddas värdefull natur genom Natura 2000-nätverket som har tillkommit med stöd av EU:s ha-

bitat- och fågeldirektiv. Medlemsländerna åtar sig att tillse att nödvändiga bevarandeåtgärder vidtas i Na-

tura 2000 områden, i syfte att skydda dess naturtyper och arter. Från och med den 1 juli 2001 klassas

samtliga Natura 2000-områden även som riksintresse enligt 4 kap. i miljöbalken.

Utgåva 5 2017-01-25

12

Inom 10 km från projektområdet finns ett flertal Natura 2000-områden som är skyddade enligt antingen

art- och habitatdirektivet (SCI), fågeldirektivet (SPA) eller båda delar. De närmast belägna, och största Na-

tura 2000-områdena är Komosse, ca 2,2 km sydöst om projektområdet, samt Ära och Rullamossen, ca 2,2

km nordväst om området. Båda dessa områden är klassade enligt både fågeldirektivet och art- och habi-

tatdirektivet och har höga skyddsvärden.

Figur 7. Natura 2000-områden samt strandskydd i projektets närområde.

Strandskydd

Enligt 7 kap miljöbalken gäller generellt strandskydd längs vattendrag med 100 meter upp på land och lika

långt ut i vattnet. Strandskydd gäller vid havet, insjöar och vattendrag. Avsikten med strandskyddet är att

säkra det rörliga friluftslivets behov samt att säkra den biologiska mångfalden. Där strandskydd gäller är

det inte tillåtet att uppföra nya byggnader eller vidta åtgärder som väsentligt påverkar livsmiljön för djur

och växter eller försvårar för allmänheten att beträda områden som tidigare varit tillgängliga.

Inom projektområdet råder strandskydd runt Lillö Sjö. Två av vindkraftverken planeras precis utanför det

strandskyddade området.

Naturreservat

Naturreservat är den vanligaste skyddsformen för värdefull natur i Sverige. Syftet med reservaten är att

bevara den biologiska mångfalden, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av områden

för friluftslivet, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer och skydda återställa eller nyskapa

livsmiljöer för skyddsvärda arter.

De naturreservat som finns i närområdet kring projektet sammanfaller nästan helt med ovan beskrivna

Natura 2000-områden. Komosse och Äramossen är skyddade som naturreservat på grund av sina höga

naturvärden.

Utgåva 5 2017-01-25

13

Figur 8. Naturreservat, Ramsarområde och vattenskyddsområde

RAMSAR

Ramsarkonventionen (även kallad våtmarkskonventionen) är en global naturvårdskonvention om att be-

vara våtmarker och vattenmiljöer och nyttja dem på ett hållbart sätt.

Medlemsstaterna i Ramsarkonventionen förbinder sig att verka för markplanering och förvaltning som tar

hänsyn till våtmarker och vattenmiljöer. Varje medlemsland åtar sig att utse och bevara minst ett område

av internationell betydelse, ett så kallat Ramsarområde. Kriterierna för utpekande baseras på ekologisk,

botanisk, zoologisk, limnologisk eller hydrologisk betydelse. Ramsarområden kan ha värden till exempel

som rast- eller häckningsområde för flyttande fåglar, som uppväxtområde för fisk eller som en viktig resurs

för vattenförsörjning. Komosse, som ligger ca 2,2 km från projektområdet är skyddat som Ramsarområde

Vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden pekas ut av kommun eller länsstyrelse för att skydda vattenförekomster som har

betydelse för existerande eller framtida vattentäkt. Inom vattenskyddsområden gäller föreskrifter som

skyddar vattentillgången så att den kan användas som vattentäkt under flera generationer. Föreskrifterna

kan gälla restriktioner vad gäller schaktningsarbeten, bergvärme, spridning av gödsel och bekämpnings-

medel m.m. Ca 2,3 km söder om den planerade vindkraftsparken ligger Köttkulla vattenskyddsområde.

6.6 NATU RVÄ RDEN

Några nyckelbiotoper och naturvärden, enligt Skogsstyrelsens databas, finns i anslutning till projektområ-

det, se Figur 9. Dessa värdefulla biotoper utgörs bland annat av områden med grova träd, brantområden,

lundar och mossrika miljöer. I projektområdet finns också sumpskogar av varierande storlek.

Genom den landsomfattande våtmarksinventeringen (VMI) har Länsstyrelserna inventerat landets våt-

Utgåva 5 2017-01-25

14

marksområden. I projektområdets norra del, i anslutning till Lillö sjö, finns det dokumenterat flera våtmar-

ker med mycket höga naturvärden enligt VMI, se Figur 10. I områdets södra delar finns ytor som har klas-

sats med vissa naturvärden.

Bolaget har även anlitat Calluna AB för att genomföra naturvärdesinventeringar inom 100 meters radie

runt planerade verkspositioner. Inventering har genomförts i två omgångar. År 2013 inventerades 100

meters radie runt dåvarande verkspositioner, se Figur 9. År 2014 kompletterades inventeringen så att även

planerade vägar samt nya verkspositioner utreddes (observera att dessa resultat inte finns med på kartan

i Figur 9). Vid båda inventeringstillfällena identifierades objekt med naturvärdesklass 3 (naturvärde) och 2

(högt naturvärde).

Vid den första inventeringen naturvärdeklassades tio områden, där nio klassades som en 3:a (naturvärde),

och ett klassades som 2:a (högt naturvärde). Dessutom registrerades tre hänsynsobjekt, vilka ej uppnår

en klassning men som ändå innehåller värdefulla strukturer och bör tas hänsyn till.

Vid den andra inventeringen naturvärdesklassades tolv områden, varav ett område som klass 2, högt na-

turvärde. Övriga elva fick klassningen 3, naturvärde. Inga områden med högsta naturvärdesklass identifi-

erats (klass 1). Området bedöms vara påverkat av det moderna skogsbruket. De innebär att naturvärdena

oftast identifierats inom mindre områden och i en liten skala.

Slutsatsen är att med nuvarande parklayout, tillsammans med föreslagna åtgärder, kan uppförandet av en

vindkraftpark vid Stigared genomföras utan omfattande förluster av naturvärden.

Det kan bli aktuellt med ytterligare komplettering av naturvärdesinventeringen i samband med små juste-

ringar i den södra delen av projektområdet samt detaljprojektering av vägar.

Figur 9. Registrerade naturvärden, nyckelbiotoper och sumpskogar samt resultat från naturinventering.

Utgåva 5 2017-01-25

15

Figur 10. Områden klassade i den nationella våtmarksinventeringen

6.7 MA RK OCH HYD ROLOGI

Beskaffenheten skiljer sig markant mellan olika jordarter. Jordarternas benägenhet att suga upp och

släppa igenom vatten ger dem olika egenskaper som bör beaktas vid anläggande av t.ex. infrastruktur.

Finkorniga jordarter såsom silt råkar lätt i flytning när det är vattenmättade, vilket gör att de är skred- och

tjälfarliga. Grovkorniga jordarter släpper lätt igenom vatten och torkar snabbt. Benägenheten att släppa

genom vatten för grovkorniga jordarter, såsom grus- och sandjordar, medför att de är väsentliga för grund-

vattenförsörjningen. Denna egenskap gör även att dessa jordarter blir mycket känsliga för för-oreningar.

En kartering av jordarter i skala 1:50 000 finns publikt från SGU. Sandig morän är den jordart som före-

kommer till största del i området. Betydande förekomster av torvjordar finns i anslutning till lägre och

blötare partier i landskapet. Kalt berg, tunt eller ej sammanhängande jordtäcke på berg uppträder i be-

gränsad omfattning i projektområdet. Isälvssediment, företrädesvis med sand och grus återfinns längs Jäl-

mån.

Hydrologi

I projektområdet finns det inte några större vattenansamlingar. Precis utanför projektområdet ligger Lillö

sjö. Sydost om projektområdet rinner Jälmån. Området är förhållandevis rikt på våtmarker och sumpsko-

gar. Här och var rinner bäckar som avvattnar våtmarkerna. Bäckarna är väsentliga för våtmarkerna och

områdets hydrologi. Flera våtmarker i området har påverkats av tidigare dikningsföretag.

Vid vindkraftsetablering i denna typ av område är det viktigt att vidta åtgärder för att byggnation av vägar

och fundament inte ska påverka hydrologin.

Utgåva 5 2017-01-25

16

6.8 FÅGLA R

En fågelinventering genomfördes av Calluna AB år 2013. Callunas slutsatser av fågelutredningen samman-

fattas nedan.

Sammanlagt 62 arter observerades under inventeringen i och runt det tilltänkta vindkraftsområdet. Totalt

observerades fyra rödlistade arter, göktyta (NT), nötkråka (NT), storspov (VU) och tornseglare (NT). Inom

det inventerade området observerades även 11 arter listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1, hökuggla, järpe,

ljungpipare, orre, pärluggla, sparvuggla, spillkråka, sångsvan, tjäder, trana och törnskata.

Förekomsten av rovfåglar inom det inventerade vindkraftsområdet var relativt liten och observationer av

ormvråk och duvhök gjordes. Ormvråk observerades spritt över det inventerade området och duvhök ob-

serverades i sydost där de även häckade. Inga mer känsliga arter observerades. Pärluggla och sparvuggla

observerades men de är relativt vanliga i det svenska landskapet.

Skogshöns som orre, tjäder och järpe förekommer i det inventerade området. Orre observerades spritt

över området. Inga spelplatser med koncentrationer av spelande tuppar observerades men i ett större

område på mossen norr om Lilla sjö observerades sammanlagt 10 spelande tuppar. Här bör hänsyn visas

genom att inga bygg- eller anläggningsarbeten eller tunga transporter sker genom dessa områden under

spelperioden mellan mars till juni.

Tjäder observerades i norra samt i södra delen av det inventerade området men inga större spelplatser

hittades. Järpe observerades på två ställen i norra delen av det inventerade området.

För gäss och svanar finns viss risk för kollisioner om fåglar rör sig över det planerade vindkraftsområdet

och problemen uppstår främst vid dåliga siktförhållanden. Risken gäller främst rastande fåglar då de ofta

rör sig på lägre höjd över landskapet men problemet bedöms inte så stort då det saknas lämpliga rastplat-

ser inom området. Trana observerades på mossen norr om Lilla Sjö och fyra par hävdade revir.

Vid inventeringarna observerades även de rödlistade arterna göktyta (NT), nötkråka (NT), storspov (VU),

tornseglare (NT) tillsammans med ljungpipare, spillkråka och törnskata som är listade i EU:s fågeldirektiv

bilaga 1 (EU 2009).

Det inventerade området bedöms inte vara av särskild betydelse som rastplats för fåglar som rör sig i

landskapet eller för sträckande fåglar. Ett par sångsvan rastade i Lilla sjö och några rastande grågäss ob-

serverades vid Älmebäcken men utöver dessa gjordes inga observationer av rastande svanar och gäss.

För sträckande fåglar bedöms risken för kollisioner och störning som liten då de oftast passerar på högre

höjd. De sträckriktningar som observerades under årets inventeringar tyder på att fåglarna huvudsakligen

rör sig i en korridor längs Jälmån strax öster om det aktuella vindkraftsområdet. De sträckrörelser som har

observerats direkt över vindkraftsområdet har varit små. Detta bekräftas även av de kontakter som tagits

och de uppgifter som kommit fram inom ramen för förstudierna.

Vid kontakter med Ulricehamns fågelgrupp framkom uppgifter att smålom regelbundet passerar över

Gästared/Boared på väg mellan häckningsplatser på Komosse/Timmerhultamossen till fiskevattnen i

Åsunden. Detta styrks även i ett yttrande från Svenska Lomföreningen i december 2013. Under invente-

ringarna gjordes inga observationer av stor- eller smålom och ingen flygaktivitet observerades heller i den

utpekade korridoren.

Sammantaget hyser området kring mossen norr om Lilla Sjö fina fågelmarker och här bör hänsyn tas ge-

nom att inga bygg- eller anläggningsarbeten eller tunga transporter sker genom dessa områden under

spelperioden under mars till juli.

Utgåva 5 2017-01-25

17

6.9 FLA DDE RMÖSS

Även förekomst av fladdermöss har utretts av Calluna AB. Inventeringen genomfördes juli-september

2013. Callunas slutsatser av fladdermusutredningen sammanfattas nedan.

Totalt inventerades 28 platser i området med hjälp inspelningsutrustning under högsommaren och på 13

platser upprepades arbetet under sensommaren. Utöver det inventerades åtta sträckor med manuell ut-

rustning under högsommarbesöket.

Totalt påträffades nio arter fladdermöss. En rödlistad art, fransfladdermus, med hotkategori hänsynskrä-

vande, VU, påträffades vid minst en plats möjligtvis två. Båda noteringarna är utanför skogsmarken där

vindkraften planeras.

Generellt bedöms att de inventerade platserna sammantaget har låg aktivitet. Några platser bedömdes

ha något högre aktivitet än genomsnittet. Aktiviteten i skogsmarken var sammantaget lägre än i jordbruks-

marken och avtog under sensommaren. Det fanns en trend av sjunkande aktivitet över tiden, vilket bidrar

till bedömningen att det förekommer migration bort från det undersökta området under sensommaren.

Bland arter med högre risk att påverkas av vindkraft, de s.k. högriskarterna, finns nordisk fladdermus,

dvärgfladdermus, trollfladdermus, stor fladdermus och gråskimlig fladdermus. Av dessa bedömdes de tre

sistnämnda kunna påverkas lokalt på populationsnivå vid en vindkraftsetablering, eftersom de tycks vara

mycket sparsamt förekommande i området. Ingen av dessa arter är rödlistad. Calluna bedömer att det är

mycket liten risk att den rödlistade arten fransfladdermus påverkas av vindkraftverken.

De planerade vindkraftverken bedöms inte heller ge direkta negativa fysiska effekter på någon värdefull

fladdermusmiljö då de placeras i skogsmark. Lillö sjö har förhöjda värden för fladdermöss med högre ak-

tivitet och högre artrikedom, varför Calluna föreslagit skyddsåtgärder här.

6.10 KULTU RMILJÖ

I Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS) finns två kulturhistoriska lämningar doku-

menterade i anslutning till planerade verk och vägar. Dessa utgörs av ett kvarnstensbrott och en stensätt-

ning (dock troligare röjningsröse).

En kompletterande inventering av kulturmiljö genomfördes under januari 2017 till följd av ändrad väg-

dragning samt möjlighet till flyttmån av vindkraftverken. Dock har inte slutrapporten inkommit till detta

samråd.

Bolaget genomförde år 2015 en arkeologisk utredning genom Arkeologicentrum AB. Inventeringen omfat-

tade 100 meter runt de 8 positioner som är aktuella i huvudalternativet och sammanlagt 13 kilometer väg

i 50 meter breda korridorer. Arkeologicentrums slutsatser av inventeringen sammanfattas nedan.

Utredningen har resulterat i fynd av 13 kulturhistoriska lämningar, sex torp- och backstugelämningar (lä-

genhetsbebyggelse), fyra stengärdesgårdar (hägnad), två röjningsrösen och en fossil åker. De tidigare re-

gistrerade lämningarna har bedömts som röjningsröse respektive kvarnstensbrott (brott/täkt). I projekt-

området finns därför totalt 15 kulturhistoriska lämningar.

Lämningarnas tillkomsttid – före år 1850 – avgör i normalfallet deras fornlämningsstatus. Ett undantag är

torplämningar, som inte bedöms som fornlämning om deras äldsta belägg är från laga skifte, oavsett om

detta ägde rum före eller efter år 1850. Ingen av torplämningarna har kunnat styrkas härröra från före år

1850, varför samtliga bedöms som övrig kulturhistorisk lämning.

En anläggning i Boared, Gullered 1:4, var vid RAÄ:s förstagångsinventering år 1960 tolkad som stensätt-

ning, d.v.s. förhistorisk gravanläggning. Vid revideringsinventering år 1984 kvarstod lämningstypen, dock

Utgåva 5 2017-01-25

18

som osäker (stensättning?), med kommentaren att det troligen rör sig om ett röjningsröse. Denna utred-

ning har kommit till samma slutsats, att lämningen är ett röjningsröse, dels p.g.a. morfologi, dels p.g.a.

närmiljö då lämningen ligger i f.d. åkermark i anslutning till befintlig åkermark.

Länsstyrelsen avgör om ytterligare antikvariska åtgärder är motiverade med anledning av utredningsre-

sultaten. Här föreslås inga ytterligare åtgärder utöver den översiktliga dokumentation som skett inom ra-

men för utredningen. Inga fornlämningar berörs av anläggningsarbetet, och inga terränglägen gynnsamma

för fornlämning under marken har framkommit under inventeringen.

Figur 11. Kulturhistoriska lämningar i projektområdet och dess närhet

6.11 LJUD

När vindkraftverk är i drift uppkommer främst ett aerodynamiskt ljud som uppstår då bladen roterar. Detta

kan uppfattas som ett väsande och svischande ljud. På större avstånd blir ljudet dovare och avtar. Det

aerodynamiska ljudet uppkommer på grund av bladens utformning och dess rotationshastighet. Detta ljud

hörs generellt sett mer vid låga vindhastigheter när det naturliga vindbruset har låg nivå, och maskeras

ofta helt vid höga vindhastigheter. Ljudutbredningen påverkas bland annat av meteorologiska förhållan-

den, främst vindförhållanden, lufttemperatur och markförhållanden.

Begränsningsvärdet för ljud är enligt svensk praxis 40 dB(A) utomhus vid bostäder. I Figur 12 visas den

preliminära ljudutbredningen runt Stigared för vindkraftverk av typen Vestas V126 med navhöjden 177

meter och rotordiametern 126 meter. Om även projekt Boarp byggs så kommer utformningen anpassas

(se Kapitel 4 – alternativ utformning) så att den gemensamma ljudutbredningen inte leder till att 40 dB(A)

överskrids vid någon bostad.

Bolaget har i samarbete med projekt Boarp tagit fram en ljudfördelningsmodell enligt SLS-metoden (Sound

Utgåva 5 2017-01-25

19

Level Sharing). Metoden innebär i korthet att berörda vindparker och ljudkänsliga punkter (bostäder) de-

finieras. Vidare beräknas det procentuella bidrag som respektive vindpark tillför till varje ljudkänslig punkt.

Därefter beräknas den ekvivalenta ljudnivå som respektive vindpark får tillföra för att den totala ekviva-

lenta ljudnivån ej ska överstiga riktvärdet 40 dBA kumulativt.

Figur 12. Preliminär beräknad ljudutbredning runt vindkraftverken i huvudutformningen. NSA=Noise Sensitive Areas

d.v.s. bostäder. Observera att kartan inte visar exakta värden från beräkningen. För exakta värden se resultattabell i

Bilaga 1

Utgåva 5 2017-01-25

20

6.12 RÖRLIGA SKUGGOR

Rörliga skuggor från vindkraftverk uppstår när solen står lågt och det blåser så att rotorbladen står vinkel-

rätt mot solstrålarna. Rotorbladen ”klipper” av solstrålarna och betraktaren uppfattar detta som ett blin‐

kande ljus. Dessa skuggor kan upplevas som störande för boende i närheten av verken. Rörliga skuggor

från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck.

Skuggtiden vid bostäder beräknas med ett datorprogram och resultatet redovisas i form av ”förväntade

värden” baserade på väderstatistik från närliggande värdestationer. I beräkningarna används terräng utan

vegetation, vilket betyder att det i många fall i realiteten blir en minskning av skuggtiden (t.ex. om man

har en trädridå som fångar upp skuggan).

Begränsningsvärdet för rörliga skuggor är enligt praxis 8 timmar/år vid bostad. Gränsvärdet gäller utomhus

vid bostäder på en yta om 5x5 meter, motsvarande en uteplats.

6 bostäder beräknas preliminärt få en skuggtid som överstiger 8 timmar/år. För att åtgärda detta kommer

skuggstyrning att användas. Detta innebär att driften stoppas med ett automatiskt skuggövervakningssy-

stem när det finns risk för rörliga skuggor på de utsatta bostäderna. Om även projekt Boarp byggs så kom-

mer skuggstyrningen att samordnas mellan parkerna.

Utgåva 5 2017-01-25

21

Figur 13. Preliminär beräknad skuggutbredning runt vindkraftverken i huvudutformningen. NSA= bostäder.

Utgåva 5 2017-01-25

22

7 VERKSAMHETSBESKRIVNING Här beskrivs övergripande vindkraftsteknik, byggnation av kringanläggningar samt transporter.

7.1 AVGRÄ NSNINGA R

Inom projektområdet avser Bolaget att anlägga:

internt vägnät

internt kabelnät

vindkraftverk, kranplatser och fundament

upplagsplatser för grävmassor och material

servicebyggnader, uppställningsplatser för fordon samt tillfälliga servicebodar

Bolaget avser att ansöka om tillstånd för vindkraftspositioner med en flyttmån inom vissa områden för att

kunna optimera parken. Slutgiltiga placeringar kan göras först då typ av vindkraftverk, vindförhållanden,

markförhållanden och ett flertal andra faktorer är fullständigt klarlagda.

Verksamhetstid

Driften avses pågå i cirka 30 år och en avveckling eller utbyte till modernare vindkraftverk kan ske inom

en period av 40 år.

7.2 H INDERBE LYSNING

Höga vindkraftverk skall av säkerhetsskäl vara försedda med hinderljus på maskinhustaket för att varna

luftfarten. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:155) skall vindkraftverk över 150 meter hin-

dermarkeras med vit färg samt förses med vitt, högintensivt, blinkande ljus. I Stigareds Vindkraftpark mar-

keras de vindkraftverk som utgör parken yttre gräns med denna typ av belysning.

Ljusmarkeringen placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Vid dager utgörs det högintensiva ljuset

av en styrka 100 000 cd (candela). Vid skymning och gryning möjliggörs sänkning till 20 000 cd. Under natt

eller andra specifika förhållande kan sänkning till 2 000 cd accepteras.

Övriga verk kan förses med rött, fast lågintensivt ljus.

7.3 V INDKRA FTVE RKE N

När det gäller vindkraftverk för placering i skogsmark går utvecklingen mot allt högre verk. Idag är vind-

kraftverk med totalhöjden 200 meter tillgängliga, men utveckling mot 200-250 meter höga vindkraftverk

pågår. Högre vindkraftverk innebär bättre vindförhållanden med högre medelvindshastighet, mindre tur-

bulens och större elproduktion.

Vindkraftverken vid Stigared kommer att ha en maximal totalhöjd om 240 meter (navhöjden plus halva

rotordiametern). Proportionerna kan komma att fördelas enligt nedan.

Effekt: 3MW och uppåt beroende på modell vid siteoptimering.

Navhöjd: Fastställs vid siteoptimering

Rotordiameter: Fastställs vid siteoptimering

Totalhöjd: Max 240 m

Utgåva 5 2017-01-25

23

7.4 VÄ GA R/INFRA STRUKTU R

Det finns vissa krav för vägar vid transport av vindkraftverk. Kraven skiljer sig något mellan olika vind-

kraftsleverantörer men generellt kan sägas att vägbredden skall vara minst 4,5 meter och ha fri höjd på

4,6 meter. Sedvanliga skogsbilvägar har ofta cirka 3 meters bredd, och behöver därför breddas och för-

stärkas för de tunga transporterna som vindkraftverken medför. Vägarna ska klara ett axeltryck om ca 16

ton. Mått samt axeltryck är för vägar med dagens vindkraftverk och kan med utvecklingen av vindkraft-

verken behöva utökas något.

Då transportfordonen är långa och otympliga krävs att svängar som förekommer längs vägarna är fria från

hinder inom en tämligen stor radie. Vidare får inte uppförsbackar vara för branta för att lastbilarna ska

klara att dra upp delar till vindkraftverken.

Figur 14. Serviceväg i vindkraftspark

Utgåva 5 2017-01-25

24

Vindkraftstransporter, med stora och tunga delar, kräver dispens från Trafikverket eller berörd kommun

för att få framföras på allmän väg. Tillstånd för enskild väg söks hos ägaren av vägen.

Befintliga skogsbilvägar kommer i största möjliga utsträckning att nyttjas, förstärkas och rätas ut där be-

hov föreligger. Inom projektområdet kommer det även att brytas ny väg.

Figur 15. Principskiss för uppbyggnad av väg

Kranplatser

Invid vart och ett av vindkraftverken kommer kranplats för den mobilkran som krävs för montaget att

anläggas. Utformningen av dessa platser är individuell och beror på aktuell topografi, krav från vindkrafts-

leverantören, hänsynsområden samt kranplatsens lokalisering relaterat tillfartsvägen. Den genomsnittliga

ytan som krävs är c.a 2 000 m2 med dagens storlek på vindkraftverk. Då en byggnation ligger längre fram

i tiden än dagsvärdet kan kranplatsens intrång bli något större. Kravet på bärighet är densamma som för

transportvägar, men med högre krav på planhet.

Figur 16. Exempel på utformning av kranplats

Utgåva 5 2017-01-25

25

7.5 ELNÄTSA NSLU TNING

Mellan vindkraftverken och överliggande nät byggs ett internt elnät med markförlagda alternativt luftför-

lagda kablar. Kabelnätet läggs efter vägarna som etableras mellan vindkraftverken. Lämplig spänningsnivå

på det interna elnätet är 20 eller 36 kV.

Det interna kabelnätet kommer sannolikt att byggas som ett radialnät med noder, där varje nod utgörs av

en anslutningspunkt för 3-5 vindkraftverk.

Möjligheten att ansluta vindkraftparken utreds med nätägaren Vattenfall. Strax norr om projektområdet

löper en 130 kV kraftledning. Bolaget avser att koppla in vindkraftparken på denna ledning. Från vind-

kraftparkens interna kabelnät dras markförlagd- eller luftförlagd kabel fram till en transformatorstation

som placeras invid den befintliga 130 kV ledningen. Här transformeras spänningen till 130 kV för att an-

passas till överliggande nät.

För att få bygga och använda en elledning krävs tillstånd enligt ellagen, en så kallad koncession. En ansö-

kan om koncession prövas av Energimarknadsinspektionen.

Figur 17. Exempel på kopplingsstation i det interna elnätet, Källa: O2, Brahehus

7.6 FUNDA MENT

På varje byggplats kommer det att genomföras en geoteknisk undersökning av markens beskaffenhet.

Denna redovisar platsens grundvattennivå samt de geofysiska förhållandena på platsen. Geotekniska re-

kommendationer lämnas. Utifrån undersökningen fastläggs det vilket fundament som skall användas och

hur fundamenten skall utformas.

Det finns två olika typer av fundament som huvudsakligen används vid vindkraftsetablering. Gravitations-

fundament och bergförankrade fundament.

Gravitationsfundamentet håller vindkraftverket på plats med hjälp av sin tyngd. Platsen där fundamentet

ska placeras schaktas ur med grävmaskin. Om underlaget har dålig hållfasthet läggs ett lager makadam i

botten. På detta gjuts fundamentet som består av 500-1000 m3 armerad betong. Ett fundament för vind-

kraftverk av aktuell storlek har normalt dimensioner på minst 20x20 meter. Djupet anpassas efter geolo-

giska förhållanden och grundvattennivå men uppgår normalt till ca 2-4 meter. Fundamentets exakta di-

mensioner fastställs vid detaljerade markundersökningar inför byggnation. Betongfundamentet täcks

över med ca 50 m3 bergkross så att en liten kulle bildas runt tornets bas. Angivna mått är för dagens

vindkraftverk och kan behöva ökas något för att uppnå morgondagens teknik.

Utgåva 5 2017-01-25

26

Bergförankrat fundament kan bli aktuellt om berggrunden ligger nära ytan på någon av etablerings-plat-

serna. Är det ojämnt där verket ska stå krävs det att berget plansprängs för att få en jämn yta för funda-

mentet. Efter det gjuts en klack på berget genom vilken ett stort antal, minst 6,5 meter långa, förankrings-

stag borras ner. Ett mindre betongfundament med armering fästs sedan i berget med hjälp av stagen.

Tornet fästs sedan i fundamentsdelen.

En förutsättning för att bergförankrat fundament ska vara möjligt att använda är att bergets hållfasthet

är tillräcklig. Metoden måste också godkännas av leverantören av vindkraftverket. Där etablering av berg-

förankrade fundament är möjlig kan metoden innebära ett mindre ingrepp i naturmiljön än gravitations-

fundament.

7.7 MA RKANSPRÅK/MA SSOR

Ett vindkraftverk tar en liten yta för sitt fundament i anspråk. Ytterligare markanspråk åtgår för vägar

mellan vindkraftverken, kranplatser, internt kabelnät, transformatorstation och servicebyggnader. Vidare

åtgår ett visst markanspråk för att möjliggöra anslutning mot överliggande elnät.

Inom etableringsområdet kommer massbalans att eftersträvas. Med eftersträvande att uppnå massba-

lans avses att det material som grävs, schaktas och sprängs ut ska användas som fyllnad vid anläggande

av infrastruktur inom vindkraftparken. Man strävar också efter att transportavstånden ska vara så korta

som möjligt, massorna ska därför finnas i närheten. Korta transportavstånd gynnar miljön och reducerar

kostnaderna inom projektet.

Platser som nyttjats som upplagsplatser kan återställas med lämplig vegetation när vindkraftverken har

monterats upp.

Den yta som tas i anspråk av vindkraftsanläggningen utgörs av vindkraftverk (cirka 1 ha) samt internt ka-

belnät, inrättningar för elanslutning samt ny vägdragning. Det totala markanspråket för varje driftsatt

vindkraftverk ligger omkring 1,5-3 ha.

Masstillgång

Utredning avseende möjligheterna för täkt av berg och morän inom eller i anslutning till projektområdet

har inte genomförts. Bolaget eftersträvar att täktverksamhet bedrivs i eller i nära anslutning till projekt-

området för att minimera transporterna.

Transporter

Transporter till och från vindkraftparken kommer att vara frekventa under själva byggtiden. Vindkraftver-

ken kommer förmodligen att tas in via en hamn, t.ex. Göteborgs hamn. Därefter sker frakten med speci-

albyggda lastbilar på det allmänna vägnätet. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskin-

hus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Vid vägtransporterna krävs det stora insatser, upp

till 20 specialtransporter per utfört montage. Förstärkta skogsbilvägar tjänar som den slutliga transport-

leden in till projektområdet.

Leverans av material till fundamenten och övrig infrastruktur kan utföras av lokala företag. Korta trans-

porter ger generellt mindre miljöbelastning.

Under byggtiden kommer det att vara mycket trafik inom etableringsområdet med stora och tunga ar-

betsmaskiner vilket kan medföra störningar för boende i närområdet. Under driftsfasen kommer en viss

transportverksamhet att ske, främst vid tillsyn och service. Omfattningen av dessa transporter kommer

att vara i storleksordningen några gånger per månad. Transportrörelserna kommer att ske med en mindre

servicebil alternativt snöskoter under vintertid.

7.8 SERVICE OCH U NDE RHÅ LL

Tillsättning av lokal personal eftersträvas för att minska behov av långa resor vid eventuella driftstopp.

Utgåva 5 2017-01-25

27

Mer omfattande service och underhåll sker med en viss periodicitet, 1-2 gånger per år.

7.9 AVVECKLING AV VE RKSA M HETE N

Vindkraftverken beräknas ha en teknisk livslängd av cirka 30 år. Efter att vindkraftparken nått sin tekniska

livslängds slut kommer anläggningen att nedmonteras, material återvinnas/återanvändas och marken

kommer efterbehandlas i samråd med tillsynsmyndighet.

Fundament

Efter nedmontering av vindkraftverken bilas fundamenten ned till marknivå. Den avlägsnade betongen

krossas och armeringsjärn tas bort. Fundament som är nedgrävda (gravitationsfundament) kan lämnas

kvar om det inte anses påverka markförhållandena negativt. I annat fall kommer betongen grävas upp,

krossas och bortföras för vidare hantering.

Vindkraftverk

Vid rivning av ett vindkraftverk monteras alla delar ned för återvinning. Torn och delar av maskinhuset

kommer att återvinnas som metallskrot. Elektroniska komponenter lämnas till återvinning. Rotorbladen,

som normalt består av kol- eller glasfiber, är dock svåra att återvinna. Olika typer av återvinnings- och

återanvändningsmetoder är under utveckling. Olja och andra vätskor som finns i maskinhuset tas om hand

och bortforslas på ett säkert sätt enligt gällande bestämmelser.

Elledningar

Nedgrävda elkablar lämnas oftast kvar, eller hanteras enligt beslut av tillsynsmyndighet. Eventuella luft-

förlagda ledningar hanteras enligt beslut av tillsynsmyndighet.

Vägar

Vägar inom området kan nyttjas av skogsbruket och allmänheten efter att verksamheten avvecklats. I

samråd med tillsynsmyndigheten och markägare fastställs omfattning och åtgärder för återställande av

vägar.

Byggnader

Transformatorstation och andra inrättningar kommer att nedmonteras och återvinnas enligt gällande fö-

reskrifter.

Efterbehandling av upplagsområden

Efterbehandling av mark kommer att göras genom att spår i marken jämnas ut och där så behövs kommer

håligheter att fyllas igen med för platsen lämpligt material. På upplagsområden kommer marken att åter-

planteras med för platsen lämplig vegetation.

Ekonomisk säkerhet

Bolaget kommer att avsätta ekonomiska medel för att säkerställa avveckling av vindkraftparken. Storleken

på säkerheten regleras i tillståndsbeslutet.

Utgåva 5 2017-01-25

28

8 MKB Den planerade anläggningen är tillståndspliktig enligt miljöbalkens 9:e kapitel. En miljökonsekvensbeskriv-

ning (MKB) ska tas fram för projektet. MKB:n kommer att innehålla en beskrivning av projektets lokali-

sering, omfattning, utformning, alternativa lokaliseringar och utformningar, förväntade miljöpåverkan

och nollalternativ. I detta kapitel redogörs kortfattat för de miljökonsekvenser som kommer att bedömas

i MKB:n.

Konsekvenser av verksamheten kommer att bedömas på följande områden:

Klimat

Naturmiljö

Hydrologi

Fåglar

Fladdermöss

Övrig fauna

Kulturmiljö

Landskapsbild (inkl. hinderbelysning)

Friluftsliv

Ljud

Rörlig skugga

Hushållning med mark och vatten samt övriga naturresurser

För varje aspekt som bedöms redovisas förutsättningarna enligt det befintliga kunskapsläget, relevanta

försiktighetsåtgärder och konsekvenser för människors hälsa och miljön under byggnation, drift och av-

veckling.

För samtliga bedömningsområden kommer ett exempelverk med ansökans maximala totalhöjd att använ-

das. Konsekvenserna kommer att bedömas enligt skalan stora, måttliga, små, obetydliga och positiva kon-

sekvenser. Vid behov föreslås försiktighetsåtgärder.

8.1 KLIMA T

Vindkraft bidrar med förnybar energi till det nordiska elsystemet och hjälper till att minska utsläppen av

koldioxid. Vindkraftsutbyggnad har därmed en positiv effekt på klimatet. Utsläppsbesparingen kommer

att presenteras genom att den förväntade elproduktionen jämförs med en utsläppsfaktor från nordisk

elmix.

8.2 NATU RMILJÖ

Påverkan på naturmiljön är en viktig del i konsekvensbedömningen och analyseras på flera geografiska

nivåer. På landskapsnivå bedöms påverkan på skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken. På lokal nivå,

i vindkraftverkens direkta närhet bedöms påverkan på våtmarker, hydrologi och naturvärden. Befintlig

kunskap från nationella databaser samt inventeringsresultat används i bedömningen.

8.3 HYD ROLOGI

Anläggningsarbeten kan påverka grund-, mark- och ytvatten. Risk föreligger i samband med schaktnings-

arbeten som utförs vid anläggande av kranplatser, vid förstärkning och nyanläggning av vägar samt vid

kabeldragning utefter vägdiken. Vid anläggningsarbeten i våtmark och vattendrag kan grumling och sedi-

mentation uppstå. Känsligheten för grumling skiljer sig åt mellan olika organismer.

Påverkan på hydrologin i området och förslag på skyddsåtgärder kommer att presenteras i MKB:n.

Utgåva 5 2017-01-25

29

8.4 FÅGLA R

Fåglar är en känslig djurgrupp vid vindkraftsbyggnation. Konsekvenserna för fågellivet kommer att bedö-

mas med hjälp av genomförd inventering och aktuell forskning. Ett utbyte av inventeringsresultat kommer

också att ske mellan projekt Boarp och Stigared för att bättra på kunskapsunderlaget i båda projekten.

8.5 FLA DDE RMÖSS

Även fladdermöss är känsliga för vindkraftsetablering. Konsekvenserna för fladdermusfaunan kommer att

bedömas med hjälp av genomförd inventering och aktuell forskning om högriskarter och skyddsåtgärder.

8.6 ÖVRIG FAU NA

Djurgrupper som inte omfattas av fåglar och fladdermöss är bland annat vilt, groddjur och husdjur/boskap

som hästar och kor. En kortfattad redogörelse kommer att göras för dessa arter baserat på aktuell forsk-

ning.

8.7 KULTU RMILJÖ

Kulturmiljön utgörs både av landskapets kulturhistoriska värden i stort och förekomsten av kulturhisto-

riska lämningar. Påverkan på dessa kommer att bedömas med hjälp av inventeringsresultat, befintlig forsk-

ning och en enkel landskapsanalys.

8.8 LANDSKA PSBILD

Till följd av vindkraftverkens storlek är de synliga över stora arealer i landskapet. Hur detta upplevs är

mycket individuellt och beroende av ett antal faktorer. För att studera vindkraftverkens påverkan på land-

skapsbilden och dess värden kommer flera olika verktyg att användas. Fotomontage, nattanimeringar och

en siktanalys (ZVI) kommer att göras. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer en övergripande landskaps-

analys att göras för att beskriva landskapets skala, riktningar, topografi samt öppenhet/slutenhet. Alla

dessa faktorer påverkar landskapets tålighet för vindkraft.

8.9 FRILU FTSLIV

Upplevelsen vid jakt, bär- och svampplockning och motion påverkas då landskapsbilden och ljudbilden

förändras. Påverkan på friluftslivet kommer att analyseras med hjälp av lokal kunskap om hur området

används samt aktuell forskning på området.

8.10 LJUD

Begränsningsvärdet för ljud är enligt svensk praxis 40 dB(A) utomhus vid bostäder. I miljökonsekvensbe-

skrivningen kommer flera beräkningar presenteras som visar hur ljudutbredningen runt vindkraftverken

kan förväntas se ut. Beräkningar kommer att presenteras för det fall då enbart projekt Stigared byggs och

för det fall då även projekt Boarp och eventuella övriga parker i närområdet byggs.

8.11 SKU GGOR

Begränsningsvärdet för rörliga skuggor är enligt praxis 8 timmar/år vid bostad. Gränsvärdet gäller utomhus

vid bostäder på en yta om 5x5 meter, motsvarande en uteplats. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer

flera beräkningar att presenteras som visar hur utbredningen av rörliga skuggor runt vindkraftverken kan

förväntas se ut. Beräkningar kommer att presenteras för det fall då enbart projekt Stigared byggs och för

det fall då även projekt Boarp och eventuella övriga parker i närområdet byggs.

8.12 HUSH Å LLNING ME D MA RK , VA TTEN OC H A ND RA NA TU RRESU RSE R

Hushållning med mark och vatten berör två typer av omgivningspåverkan. Dels påverkan på riksintressen

enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, och dels behovet av massor och material till byggnationen.

Utgåva 5 2017-01-25

30

9 T IDPLAN

Bolaget har gjort en uppskattning av tidsplaneringen:

Förnyat samråd med myndigheter - juni 2016

Kompletterande utredningar - januari 2017

Förnyat samråd med allmänheten - januari 2017

Inlämning av tillståndsansökan - mars 2017

10 SYNPUNKTER

Synpunkter på projektet tas tacksamt emot i samband med samrådet. Skriftliga synpunkter skall vara

Renew Consulting & Construction tillhanda senast 2017-02-08. Skrivelser överlämnas personligen på sam-

rådet eller skickas till nedanstående adress:

Jacob Falkman

Trollsjövägen 167

237 33 Bjärred

Eller jacob@pomforetagen.se

Synpunkter kan även skickas till:

Renew Consulting & Construction AB

Att. Emelie Johansson

Åkarevägen 11 A

311 32 FALKENBERG

Eller info@renew-way.se

Information kring projektet samt samrådsunderlag finns att hämta på www.millcreekwind.se