2019-05-03 Annika Andersson...Hållbar stad –öppen för världen 17 Likabehandlingsprincipen och nämndens budget som grund •Grundbeloppet består av tre delar, grundersättningsom

Resursmodell grundskolan Göteborg Stad

2019-05-03Annika Andersson

Hållbar stad – öppen för världen

Grundskolan i siffror?

3Hållbar stad – öppen för världen

Grundskolan i siffror

7,8 Mdkr

58 590 elever

ca 200cheferca 8000

medarbetare

146 kommunala grundskolor

41 fristående

grundskolor

ca 130 000 vårdnads-

havare


2. Organisation och områdesindelning


Förvaltningens ledning

FörvaltningsdirektörBengt Randén

Utbildningsområde 1 och 2




HRChef: Kristin Perem

EkonomiChef: Ulrica Johansson

KommunikationChef: Marie Åhman

Digitalisering och InnovationChef: Per Wikström

MyndighetChef: Peter Callsen

Verksamhetsstyrning och Utveckling Chef: Helena Sjöberg

Samordning och StödChef: Bo Niklasson

Chef: Lena Nyberg

Chef: Peter Johansson Chef: Stefan Gustafsson

Chef: Marie Sandstig Chef: Johanna Pettersson

Chef: Martin Palm

Chef: Anders Andrén

Chef: Eva Petersson

Strategisk chefskoordinator


21

21

6

5

7

8

43

3

Utbildningsområden

Utbildningsområde 5: Västra Hisingen

Utbildningsområde 6: Norra Hisingen samt en del av norra Västra Hisingen

Utbildningsområde 7: Askim Frölunda Högsbo samt Södra Skärgården

Utbildningsområde 8: Västra Göteborg Utbildningsområde 1:

Västra och Sydöstra Angered samt Lundby

Utbildningsområde 2: Norra Angered samt Centrum

Utbildningsområde 3: Östra Östra Göteborg samt Majorna Linné

Utbildningsområde 4: Västra Östra Göteborg samt Örgryte Härlanda

Hur var det innan?


Resursfördelningens olika nivåer

Resursfördelning per skola

Resursfördelning per verksamhetsområde/sektor

Resursfördelning Stadsdelsnämnder

Resursfördelning skolområdet respektive övriga områden

KF:s prioritering

SDN Angered

SDN Östra Göteborg

Skola/Sektor Utbildning

Skola A Skola B

Äldreomsorg

SDN Örgryte-Härlanda


Kartläggning av tidigare fördelning

12

• Relativt samstämmig bild av resursfördelningen till skolområdet, men skillnader i fördelningen till skolorna

• Samtliga SDN tillämpade en kombination av prestationsersättning och anslag/”fria nyttigheter” vid fördelningen till skolorna – men skillnader i vad som ryms inom prestationsersättningen

• Nio SDN hade ett socioekonomiskt inslag i fördelningen till grundskolorna, fyra även till fritidshemmen – men skillnader i vilka kriterier som används och nivån på den sociala viktningen


Kartläggning av tidigare fördelning, forts

13

• Fem SDN tog även hänsyn till annat än socioekonomiska skillnader, t ex har tre SDN tillägg för ”småskalig verksamhet”

• Åtta SDN ger dessutom extra resurser för särskilt stöd• Stora skillnader när det gäller indelning och viktning av

årskurser

Ny resursmodell

http://nyladesign.se/video/2019/190123_gbgstad/resursfordelning

smodellen/

http://nyladesign.se/video/2019/190123_gbgstad/resursfordelningsmodellen/


Modellens grundprinciper

Övergripande

Avsättning myndighetsutövning, administration och

riskhantering.

Avsättning riktat särskilt stöd (nivå 3-4),

tilläggsbelopp och resursnämndsuppgifter.

Fastställande av utrymme för grundbelopp/elevpeng

Grundbelopp

Fastställande av grundbelopp per elev i

förskoleklass, grundskola, grundsärskola och

fritidshem

Fastställande av grundersättning per elev

Fastställande av strukturersättning per elev

Fastställande av ersättning för nyanlända

per elev.

Viktning

Fastställande av årskurs-och åldersviktning.

Styrprinciper annan regi

Bidrag på lika villkor; administration 3% och

moms 6%

Fastställande av ersättning per skolenhet i annan regi samt reglering interkommunal ersättning

Månadsvis utbetalning av ersättning till resp. enhet

Styrprinciper egen regi

Avsättning central hantering; lokaler,

skolledning, riktat särskilt stöd (nivå 2)

Fastställande av ersättning per skolenhet i

egen regi.

Månadsvis utbetalning av ersättning till resp. enhet

Budgetbeslut KF

Budgetbeslut nämnd


Likabehandlingsprincipen och nämndens budget som grund

• Grundbeloppet består av tre delar, grundersättning som fördelas lika per elev beroende på årskurs/ålder, en strukturersättning som är viktad utifrån socioekonomiska variabler samt ersättning för nyanlända.

• Grundbeloppet ska innehålla ersättning för:– undervisning– lärverktyg – elevhälsa– måltider– Lokaler

För fristående skolor– administration– mervärdesskatt

Övergripande struktur


Strukturersättning, modellval

Sverigemodellen• Kön

• Invandringsår

• Högsta utbildning för vårdnadshavarna

• Ekonomiskt bistånd

• Bor med en eller båda vårdnadshavarna


Strukturersättning, modellvalModell 2

• Variabler enl modell 1

+

• Boendemiljö

• Förklaringsgrad 83,4 %

Modell 1• Kön • Invandringsår

• Högsta utbildning för vårdnadshavarna

• Ekonomiskt bistånd • Bor med en eller båda

vårdnadshavarna

• Hushållets inkomst • Utländsk bakgrund • Uppdelning av invandring på

grupp av födelseland (enl. HDI) • Förklaringsgrad 82,7 %

Modell 3• Variabler enl modell 1 +• Skolmiljö-• Utländskbakgrund• Förklaringsgrad 85,3 %


Socioekonmiskt index 2019

• Socioekonomisk viktning är: – 19 % för förskoleklass och grundskola– 10 % för fritidshem

• Ny socioekonomiskt körning under hösten 2018– Index vt 2019 är samma som för ht 2018– Index ht 2019 är ett vägt index (vt 18 och ht

18)

• Ställningstagande framåt är ett vägt index över tre år.


Strukturersättning, hur stor andel


Införande

• Modellen infördes per 2018-07-01 för kommunala skolor med övergångsregler

• För fristående skolor per 2019-01-01


Resursfördelning 2019

Ram 20197 803 700 tkr

Centrala avsättningar

Elevpeng Kommunala enheter

Elevpeng Fristående enheter

Lokala avsättningar och satsningar

Elevpeng netto Kommunala

enheter

Tillägg, komp fria nyttigheter, adm och

moms

Elevpeng fristående skolor


• Central administration

• Grundsärskola

• Expansion

• Specialskolor

• ISGR

• Tilläggsbelopp

• M.m.

Centrala avsättningar


Kostnader som tas centralt, kommunala skolor

• Lokaler• Måltid• Städ • Vaktmästeri• Elevhälsa• Elevdatorer• Central/lokal administration och närstöd

inklusive myndighetsutövning• Ersättning till fristående skolor inklusive

tilläggsbelopp• Modersmålsundervisning• Rektorslöner med mera• Uppstart av nya skolor• med mera


Ersättningsbelopp, nytt för 2019

• Ett belopp för vårtermin och ett belopp för hösttermin

– Beslut om en gemensam timplan för kommunala grundskolor fr o m ht 2019.

– Övergångsregler för våren 2019– Ny socioekonomisk körning


Index Socioekonomiskt index har med nya indexvärden (2018) en spridning mellan 30 och 316. Högsta och lägsta värden återfinns bland kommunala enheter. Det är också betydligt fler kommunala än fristående skolor som har ett högt indexvärden.

För ökad likvärdighet omfördelas ca 905 mkr, (19 %)

57,9 tkr/elev åk 7-9

5,4 tkr/elev åk 7-9

Strukturersättning (2)


Effekter av uppdaterat index 2018 jmf 2017

Index (okt) Kommunala enheter

Fristående enheter

Medelvärde 110 (2) 72 (-3)Medianvärde 85 (2) 59 (-3)25 percentil 54 (5) 44 (-3)75 percentil 163 (1) 91 (-2)Standardavvikelse 69 (-2) 36 (-3)* Jämförelse med föregående indexvärden i april inom parenteser


Elevpengens konstruktion 2019

Skol- eller verksamhetsform

Belopp/elev

Förskoleklass 58 429 krGrundskolaÅk 1–3 68 518Åk 4–6 79 471Åk 7–9 83 913Fritidshem6–9 år 30 31810–12 år 10 308

Skol- eller verksamhetsform

Genomsnittligt strukturbelopp /elev

Kommunala skolor

Enskild huvudman

Förskoleklass 14 212 11 272GrundskolaÅk 1-3 15 922 13 147Åk 4-6 18 885 14 319Åk 7-9 23 867 13 719Fritidshem6-9 år 3 449 2 84910-12 år 1 270 1 001


Delar som påverkar skolornas ekonomi

• Grundersättning – lika för alla 81%

• Socioekonomisk omfördelning 19%

• Ersättning nyanlända – sjunkande antal

• Statsbidragen – likvärdig skola

• Elevantal• Skolors underskott från tidigare år • Avdrag från elevpeng


Andra beslut som kompletterar och stödjer införande av ny resursmodell

• Ny gemensam timplan för grundskolan. Ökat fokus på de tidiga åren.

• Införande av resursplaneringsverktyg


Att fundera på framåt…

• Ersättning för nyanlända, är detta en bra modell. Hur tänker vi ex kring utveckling internationella skolor?

• Fria nyttigheter, dvs kompensation till fristående skolor för SYV (åk 6-9) samt Cfs.

• Avdrag i modellen för kommunala verksamheter, hur stora ska de vara i förhållande till rektors friutrymme?

• Verksamheter som inte omfattas av modellen, klubb, omsorg obekväm arbetstid, glesbygd mm. Hur gör vi?

Tack!

Documents

2019-05-03 Annika Andersson...Hållbar stad –öppen för världen 17 Likabehandlingsprincipen och nämndens budget som grund •Grundbeloppet består av tre delar, grundersättningsom