1

SPIONER

Väl formar den starke med svärdet sin värld,

väl flyga som örnar hans rykten;

men någon gång brytes det vandrande svärd

och örnarna fällas i flykten.

(Det eviga, Esaias Tegnér)

Vad är en spion?

i brottsbalken 19 kap. 5 §, Står det:

"Om brott mot rikets säkerhet", där det definieras som att någon: för att

gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar

eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export,

tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt

vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för

totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet ... vare sig uppgiften är riktig

eller ej. Brottsrubriceringen grovt spioneri har påföljden 4 till 18

års fängelse, alternativt livstids fängelse.

Att utan uppsåt begå ett sådant brott kallas obehörig befattning med

hemlig uppgift. Spioneri kan riktas mot politiska eller militära mål eller

mot företag (så kallat företagsspioneri). Spioneri handlar alltså om

otillåten informationsverksamhet från ett land till ett annat. Spioneri

brukar avse "fältarbetet" medan spionage avser administrationen bakom.

Hjältar, skurkar, genier, galningar? Vilka blir spion och varför, VAD DRIVER DOM?

Till att förråda sitt egna land?

De spioner jag studerat lite närmare är olika personligheter. Olika bakgrund, med

olika syften i sina ageranden. Det finns vissa tydliga, gemensam nämnare, mellan

vissa av dom. Men det finns saker som man kan säga är huvudsakliga anledningar

till att bli spion:

Politiskt övertygad

Ära/ pengar

Äventyr, spänning i livet.

2

I historien finns det ju många kända spioner, Att berätta om alla här skulle ju inte gå

så jag har val ett par tre stycken En kort presentation över de som jag studerat lite

kring vad som drev dom att bli spion kan dock var på sin plats:

Sidney Reilly, äventyrare, förförare, spelare och brittisk agent. Verklighetens James

Bond kallad, Spänning i livet och pengar.

Mata Hari, nakendansösen som provocerade sin samtid. Pengar

Arne Treholt, Sovjet spion Ära pengar möjligen.

James Jesus Angelton

Han var förste chefen för CIA:s kontraspionage. Korrekt i stil. Men stark på sprit.

Under 20 år en av USA s mäktigaste män. Dryckesbroder med Kim Philby. På sin

dödsbädd, 1987, sjunger han en indiansk döds sång!

En märklig och otäck person!

Harriet Tubman

Spionen som var osynlig har hon kallats.

Förde hundratals svarta slavar till friheten under åren före amerikanska

inbördeskriget. (hon hade själv varit slav och lyckats rymma)

När kriget bröt ut blev hon en av nordsidans mest framgångsrika spioner.

Trots att hon inte var läskunnig var hon en mästare när det gällde att ta sig fram i

fientligt område och genomföra djärva aktioner.

I Juni 1863 leder hon räden på Combahee River. 300 svarta soldater som ingår i

nordarmén. Hon hyllas i Boston efter denna framgång.

Hon har själv spanat in fienden innan anfallet. I mångas ögon är hon en av unionens

stora hjältar.

Det hindrar inte att hon, som svart, utsätts för grova kränkningar.

Hon drar sig tillbaka på grund av dålig hälsa. Erhåller ingen pension från militären,

vilket hon var berättigad till.

Får till sist lite pension som hon till stor del lägger på hem åt fattiga svarta.

Hon engagerar sig politiskt. Vilket hon håller i gång till sin död, 1913, 91 år gammal!

3

Om vi gör en titt på vilka spioner i Sverige som faktisk är dömda, och vilken stat dom

spionerat åt, Politisk eller av vilken anledning får man fram följande:

16 personer är i modern tid dömda:

Hilding Andersson, 1951, Kommunist. Livstid. Sovjet

Ernst Hilding Andersson, född 9 december 1909 i Ystad, Skåne, död 24 oktober

2007,[1] flaggmaskinist vid Stockholms örlogsvarv och spion för Sovjetunionen. Blev

känd som den så kallade marinspionen. Hösten 1949 började den svenska

säkerhetstjänsten bevaka en sovjetisk GRU-officer. Sommaren 1951 upptäcktes att

Andersson hade kontakt med nämnda GRU-officer. Han anhölls i september samma

år och dömdes till livstids straffarbete för grovt spioneri och frigavs på 1960-talet. Han

spionerade för Sovjetunionen av kommunistisk övertygelse. Andersson fick 4 530

kronor av ryssarna men summan täckte inte hans utgifter för film, kamera och annat.

Stig Berglind, Oklar politisk från början, senare vänsterpartiet. Sovjet.

Bergling häktades i mars 1979. Den 7 december 1979 dömdes han i Sverige till livstids

fängelse för grovt spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift[10] genom att ha

lämnat ut befästningskoden för hela Sverige - en dataförteckning över alla

försvarsanläggningar.[4] Efter domen underkastades Bergling, av hänsyn till rikets säkerhet,

mycket sträng isolering. Den dåvarande regeringen under justitieminister Håkan

Winbergbeslutade den 10 januari 1980 om särskilda restriktioner med stöd av kriminalvårdslagen.

Brev till och från Bergling granskades av Säpo och kvarhölls. Besök och telefonsamtal kunde

förbjudas om de var till men för rikets säkerhet. Föreskrifterna beträffande Berglings behandling i

fängelset uppdrogs åt kriminalvårdsstyrelsen att samråda med rikspolisstyrelsen om

tillämpningen. Det var rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning som skulle stå för den

säkerhetsmässiga bedömningen och avgöra vad hänsynen till rikets säkerhet krävde i form av

restriktioner.[10]

Den 12 juni 1980 erbjöd sig Stig Bergling att bli utbytt mot Raoul Wallenberg, men Sovjetunionen

lämnade inget besked.

Rymningen[

Opel Ascona var en av flyktbilarna som användes under Berglings fängelserymning i oktober 1987.

4

Under permissionen från Norrköpingsanstalten lyckades han tillsammans med sin dåvarande

hustru Elisabeth genomföra en uppmärksammad flykt den 6 oktober 1987. Under tre års tid hade

Bergling planerat flykten från fängelset.[3] På måndagsmorgonen den 5 oktober 1987 lämnade

Bergling på permission anstalten tillsammans med en tillsyningsman från fängelset. De hade

under dagen träffat hustrun och senare på kvällen hade alla tre ätit middag tillsammans på

restaurang Stallmästargården. Tillsyningsmannen hade lämnat paret i hustruns lägenhet

i Rinkeby cirka klockan 23:00 på kvällen och skulle återkomma klockan 13:00 dagen efter. Den

enda bevakningen Bergling hade var Säpos spanare i en bil på framsidan av huset. [12] Hustrun

hade ordnat tre hyrbilar som skulle fungera som flyktfordon. Den första stod parkerad framför

huset för att locka till sig spanarna. Vid midnatt satte man planerna i verket och hustrun lämnade

lägenheten förklädd och passerade Säpos spaningsbil.[12] Bergling gick ner i garaget i huset klädd

som joggare och ut genom porten. Det var dimma och spanarna kunde inte upptäcka Bergling.

Planen var nu att mötas vid den andra flyktbilen, som stod på en parkeringsplats i Rinkeby, en

kilometer bort.[12] Innan han hann nå fram till bilen hade en av Säpos spaningsbilar ställt sig

bakom den eftersom man kontrollerade alla bilar i området. Hustrun for iväg för att ta sig till den

tredje flyktbilen som stod parkerad i Djursholm. Över Järvafältet upp mot Tensta tog sig nu

Bergling joggande och upp på E18 där han hittade en ledig taxi. Han beordrade taxin

till Djursholms Ösby och sprang därifrån sista biten till Djursholms torg. Han mötte upp som

planerat vid den tredje flyktbilen, en Opel Ascona[12], som hade stått parkerad bara 50 meter från

där den tidigare dömde spionen Stig Wennerström bodde.[13]

Från Djursholm tog de sig vidare norrut till Grisslehamn där Ålandsfärjan avgick klockan

09.00.[12] De tog sig via Eckerö på Åland till ryska konsulatet i Mariehamn där de var framme

klockan 13:00, samtidigt som tillsyningsmannen knackade på dörren till lägenheten i

Rinkeby.[12] Härifrån instruerades paret att ta sig med färja till det finska fastlandet och vidare till

den sovjetiska ambassaden i Helsingfors. Där stannade de i en vecka.[14] I

stadsdelen Hagalund i Esbo hittade polisen paret Berglings flyktbil. Rikslarmet efter Bergling

utgick först 10 timmar efter hans försvinnande upptäckts[9]. Med diplomatbil och Stig Bergling i

bagageutrymmet kördes paret de 20 milen till den finsk-sovjetiska gränsstation Vaalimaa och

hans gamla uppdragsgivare.[14]

Regeringskansliet underrättades om Berglings rymning under eftermiddagen den 6 oktober 1987,

genom ett telefonmeddelande från kriminalvårdsstyrelsens generaldirektör till justitieminister Sten

Wickbom. Cirka klockan 16:00 hade justitieministern själv talat med generaldirektören, och en

halvtimme senare med byråchefen P-G Näss hos polisens säkerhetsavdelning. Justitieministern

och hans medarbetare var under hela natten till onsdagen, fram till klockan 05:30 på morgonen,

verksamma i departementet. De hade haft fortlöpande kontakt med framför allt Säpo. Vid sin

första kontakt med säkerhetsavdelningen klockan 16:30 frågade justitieminister Wickbom

om rikslarm hade gått ut och fick svaret att något sådant larm ännu inte hade utgått, men att så

omedelbart skulle ske. Larmet gick först ut klockan 22:14 nästan 24 timmar efter det att

tillsyningsmannen hade lämnat av paret i lägenheten i Rinkeby.

5

Peter Bratt, IB affären.

Astrid Dövle Dollis Dahlgren, Nazist. Tyskland

Astrid Dövle Dollis Dahlgren , född Døvle, född 9 december 1899 i Norge, död 27

september 1981 i Stockholm, var en norsk spion som arbetade för Nazityskland under andra

världskriget.

Hennes roll som spion är oklar, och enligt den norska tidningen Morgenposten 4 januari 1946 var

de olika överfallen mot henne utförda av tre olika organisationer – Hjemmefronten, hirden och

rikskommissariatet. Den norske advokaten Albert Wiesener har på uppdrag av Astrid skrivit

boken Astrid D.D.D. där han försöker rentvå henne från stämpeln att ha varit angivare åt

tyskarna. OKLAR ANLEDNING TILL VARFÖR SPION?

Fritiof Enbom, kommunist, 1952 livstids straffarbete. Sovjet.

Johan Frithiof Enbom, född 7 september 1918 i Överluleå, död 11 september 1974 i Stockholm,

var huvudman i den så kallade Enbomaffären på 1950-talet rörande spionage i övre Norrland för

sovjetisk räkning. Enbom, även kallad Bodenspionen, dömdes för spioneri 1952 till livstids

straffarbete. Rättegången, i vilken även flera av Enbom angivna "kumpaner" dömdes, har i

efterhand kommit att ses som en rättsskandal, och Enbom som en förmodad mytoman.

Enbom gjorde 1938 värnplikt vid Bodens artilleriregemente (A 8). Han hade avlagt realexamen.

Därefter arbetade Enbom som stationskarl vid SJ i Boden och senare Bjurå (ca 30 km öster om

Boden). Han blev därefter journalist på Norrskensflamman. Efter avsked därifrån blev han

packare vid AB Separator i Stockholm och var vid gripandet arbetslös.

Anatole Ericsson, Kommunist, Sovjet.

Anatole Ericsson, född 6 januari 1910 i Sankt Petersburg, död 5 juni 2001

i Hägersten, var en anställd vid L M Ericsson som arbetade med radarutveckling för

det svenska försvaret men försåg Sovjetunionen med hemlig information. Ericsson

greps i slutet av 1950-talet och dömdes för grovt spioneri.[1] Hans far var svensk och

hans mor ryska. Ericsson hade kommunicerat med en rysk diplomat genom

noteringar i en telefonbok i en offentlig telefonkiosk samt genom brev som hade lagts

under stenar vid landsvägar. Den ryska handelsattachén Peter Mirkoshnikov hade

först bett om information rörande ryska flyktingorganisationer men hade senare bett

om detaljer rörande L M Ericssons arbete, ingenjörer inom företaget och nya

experiment. Ericsson hade även skickat rapporter till Moskvamed osynligt bläck.[2]

Arbetade alltså i samtiden med Wennerström!

Jan Guillou, IB affären.

6

Håkan Isacson, IB.

Håkan Elis Isacson, född 10 november 1943 i Nässjö, död 23 april 2002 i Hägersten, var

anställd vid den hemliga svenska underrättelsetjänsten IB, som bland annat bedrev

underrättelsetjänst mot svenska medborgare. Isacson var källan som avslöjade IB för Peter

Bratt.[1] Isacson dömdes av Stockholms tingsrätt den 4 januari 1974 till 12 månaders fängelse för

spioneri.[2]

Isacson hade tidigare blivit avskedad från IB.[3]

Fingal Lennelind, Kommunist. (tveksam dom)

Hans Melin, Irak, KGB

Hans Melin, född 19 mars 1916 på Svea artilleriregemente i Stockholm,

död 11 april 1993 i Stockholm, var kriminalkommissarie vid Stockholmspolisens

utlänningsrotel fram till dess att han den 4 februari 1979 anhölls, misstänkt

för spioneri.

Misstankar väcktes hos Säkerhetspolisen under våren 1978 då uppgifter tydde på att

tjänstemän vid den irakiska ambassaden i Stockholm hade tillgång

till hemligstämplade dokument från den svenska polisen. Efter att man övervakat en

av irakierna, kunde polisen se hur han hade ett möte med kriminalkomissarien Hans

Melin. En längre period av diskret övervakning av Melins förehavanden inleddes nu.

Gripandet skedde i en lägenhet på Sveavägen i Stockholm, i samband med att Melin

sammanträffade med den irakiske underrättelseofficeren Abu Haidar. Vid gripandet

visiterades Melin och Haidar. I Melins ficka återfanns 3000 US-dollar i kontanter,

medan Haidar bar på ett antal hemligstämplade dokument, samt en handling

undertecknad av Melin där han uttrycker sin vilja att samarbeta med den irakiska

regeringen. Eftersom Abu Haidar åtnjöt diplomatisk immunitet släpptes han senare

på dagen, men kom senare att förklaras sompersona non grata och utvisas ur riket.

Vid utredningen framkom att Hans Melin till irakierna överlämnat bland annat

utredningar om irakiska medborgare som sökt asyl i

Sverige, Rikspolisstyrelsens hemligstämplade "terrorlista" och fotostatkopior av

diverse hemligstämplade rapportöversikter frånutrikesdepartementet. Dessutom

visade det sig att Melin även haft kontakt med en KGB-officer vid den sovjetiska

ambassaden och till denne lämnat ut uppgifter om sovjetmedborgare som fått politisk

asyl i Sverige.

Senare samma år dömdes Hans Melin av Stockholms tingsrätt till fängelse i fyra år

för spioneri. Efter överklagande sänkte hovrätten straffet till tre års fängelse. Motiven

7

för Melins handlande förblev oklara och han hävdade själv att han endast velat verka

för goda förbindelser mellan Sverige och Irak.

Allan och Knut Nyblad, kommunist, Sovjet.

Allan Nyblad, född 21 mars 1906 i Stockholm, död 4 november 1983 i Hägersten,

var kommunist och spionerade mot Sverige för Sovjetunionens räkning under andra

världskriget. Dömdes till 12 års straffarbete för spioneri tillsammans med sin

bror Knut Nyblad år 1942. Nyblad stred även mot Sovjetunionen som frivillig

soldat Finska Vinterkriget.

Nyblad anställdes som ordonnans hos Försvarsstabens kryptoavdelning i början

av 1941 för att transportera viktiga hemliga telegram och dokument till olika berörda

personer och myndigheter i Stockholm. Augusti 1941 så kontaktade Nyblad den

sovjetiska legationen, där ett avtal slöts där Nyblad skulle kopiera dokumenten med

kamera mot kontant ersättning. Nyblad greps 1942 för att ha utfört två olagliga

aborter. Detta innebar att ha inte kunde fortsätta sin spionverksamhet och därmed

inte heller få några utbetalningar. Allan Nyblads bror Knut Nyblad kontaktade Allans

ersättare Åke Persson om att fortsätta sin brors verksamhet. Persson i sin tur

berättade för sin chef vilket ledde till att statspolisens 6:e rotel riggade en fälla där

Knut arresterades på väg till Kaknäs skjutbana.

På grund av Nyblads spioneri blev Sovjetunionen varse om att Sverige

knäckt tyskarnas kryptering med deras G-skrivare.

Knut Nyblad, född 17 maj 1904 i Stockholm, död 19 februari 1985

i Farsta, spionerade mot Sverige för Sovjetunionens räkning under andra världskriget. Dömdes till

12 års straffarbete för spioneri tillsammans med sin bror Allan Nyblad år 1942.

Robert Paulsson, Nazist, Tyskland.

Carl August Robert Paulsson, född 16 januari 1886, död 10 april 1961, var en svensk

underrättelseman och dubbelagent. Han fälldes för att under andra världskriget ha förmedlat

information om flyktingar i Sverige till tyska Abwehr, som gav materialet vidare till Gestapo.

Paulsson deltog på den vita sidan i finska inbördeskriget. Där var han Carl

Peterséns adjutant.[1] Efter anställdes därefter vid Polisbyrån där han ägnade sig åt flykting- och

utlänningsövervakning. Funktionen flyttades i januari 1938 över till Socialstyrelsen, dit Paulsson

följde med och blev byråinspektör. Generalstabschefen Carlos Adlercreutz såg personligen till att

Paulsson blev chef för Socialstyrelsens utlänningsbyrå 1938. [1]

1940 ställdes svensken John Lönnegren under övervakning av Allmänna

säkerhetstjänsten (ASK), en föregångare till Säkerhetspolisen (Säpo). Han misstänktes vara

en agent åt Abwehr. ASK upptäckte att Paulsson och Lönnegren kände varandra, och en

polisintendent fick Paulsson att spionera på den föregivna spionen.

8

1944 anhölls både Paulsson och Lönnegren. Paulsson hade gett Lönnegren 538 namn på

flyktingar som flytt från Tyskland eller av Tyskland ockuperade områden. Lönnegren gav i sin tur

namnen till Abwehr, som sedan gav dem till Gestapo. Både Paulsson och Lönnegren befanns

skyldiga. Paulsson fick villkorlig dom och avsked.

Bertil Ströberg, Polen KGB? 6 år fängelse för grov spioneri. Erkände aldrig.

20mars 1983. Ströberg träffar Sven Larsson på Djurgården.

22 april Polska konsulatet får ett brev via en Taxi förare.

Slutet av april får Ströberg ett brev från Sven Roland Larsson där han ombedes

hämta ett kuvert på Posten. Vasagatan Sholm 1

20 maj Ströberg går rakt i fällan hämtar sitt eget brev på posten SÄPO tar honom

direkt.

Snabbt döms han till 6 år fängelse.

Ströberg hävdade sin oskuld till sin död och att nya bevis hade dykt upp i detta ärende. År 1988

beviljades Ströberg resning i målet av Högsta domstolen, men även nu fastställdes domen. Fallet

uppmärksammades 2009 i TV-programmet Kalla fakta på TV4. I programmet framkom det att en

svensk spion, Lennart Savemark, som infiltrerat den sovjetiska ambassaden på uppdrag av

Säpo, hade utsatts för "Sven-Roland Larsson" redan 1957. Han uppgav att en kopia på en

rapport han skrivit till sina uppdragsgivare på Säpo om arbetet på den sovjetiska ambassaden

plötsligt dök upp i posten på hans arbetsplats på ambassaden - med en handskriven lapp där

undertecknaren kallade sig "Sven-Roland Larsson" och begärde pengar för ytterligare

upplysningar.[4]

I februari 2010 beslutade Riksåklagaren (RÅ) att åter ta upp förundersökningen mot Ströberg.

Beslutet hade en viktig principiell betydelse, eftersom grunden för ett sådant agerande grundar

sig på bedömningen att de nya uppgifterna var av en sådan vikt att de kunde vara avgörande för

målet. Riksåklagaren motsatte sig 23 juni 2010 resning med hänvisning till att målet var vara för

gammalt och för att man från åklagarsidan skulle få problem att förete ny bevisning.

Ströberg dör 2012.

Sammanfattning svenska spioner:

Sovjet, USA, Tyskland. Livstids straff arbete.

Övervägande Sovjet. Övervägande kommunister och övervägande personer från

lägre eller mellan klasser i samhället.

Dock med ett lysande undantag, Wennerström.

9

Naturligtvis har det funnits spioner längt tillbaka i historien. Ett exempel är

Julie Eckerman (egentligen Catharina Juliana), född 1765, död 1801, var en svensk kurtisan och

spion. Hon var under den gustavianska tiden välkänd för sin långvariga förbindelse med Carl

Sparre.

Djupare studier:

Richard Sorge

Ifall man skulle vilja utse värdens främste spion bland experter på spioner skulle

förmodligen Richard Sorge dominera över alla andra!

Det var bland annat genom hans spioninsatser som Stalin fick tillgång över Hitler

Tysklands planer. Det var Sorges uppgifter som var grunden till att Moskva kunde

räddas och Röda armén med Zjukov i spetsen kunde gå till motoffensiv.

Sorge karaktär kan man sammanfatta i äventyr-kvinnor-sprit och totalt orädd. På det

ännu mera kvinnor och sprit.

Som 8 åring flyttade han till Berlin från Baku där hans far hade en tjänst under Alfred

Nobel.

Han har ett tydlig ett läshuvud och tar ett antal examen.

Under första världskriget, där han deltar och skadas flera gånger vid fronten, växer

hans politiska insikt fram.

Efter kriget tar han plats som kolutbärare bara för att få delta som en i proletariatet!

Han blir uppsnabbad av kommunistiskas ledare. Och han går villigt med och

avancerar snabbt i leden.

I april 1924 blev han uttagen som livvakt åt Sovjetiska ledare på besök.

Han gör ett gott intryck, 1 oktober samma år är han i kommunistiska Internationalens

högkvarter i Moskva!

Där börjar hans spion karriär. Hans första resa med uppdraget att bygga upp

kommunistiska partier går till Sverige och Danmark 1927.

1929 är han skolad till Sovjetisk spion. Han kom då att pendla mellan Tyskland och

Kina.

Trots att han tidigt i Tyskland tog ställning för kommunismen (hans far var tysk hans

mor ryska) lyckades han ända fram till avslöjandet total lura nazisterna.

Han uppträdde hela tiden under eget namn, trots sin bakgrund som aktiv kommunist.

Han var ju dessutom till hälften ryss vilket han såg ut som.

10

Han hatade nazismen vilket han ofta inte gjorde någon hemlighet av. Han borde

alltså inte haft en chans att klara sig. Men det gjorde han och det kan inte bero på tur

i längden. Tveklöst måste han varit mycket skicklig.

År 1933 återvänder han till Tyskland från GRU uppdraget i Kina. Ett Tyskland som då

nazisterna tagit makten över.

Under eget namn som vanligt. Det måste ha varit mycket enkelt för Gestapo att

haffa honom, dokumenterad GRU agent. Men han klara sig.

Och inte bara det. Via smart utnyttja kontakter med Nasse toppar fixar han så att

han får ett frilandsavtal med tidningen Zeitschrift fur Geopolitik. Väl ansedd Nasse

skrift.

På så vis kan han vidare ordna så han som journalist kan etablera sig på tyska

ambassaden i Tokyo. Han charmar Nasse toppar både i Berlin och Japan. Ofta

förenat med en träff vid sidan om med deras fruar. Hans levnad är fyll av

kärleksaffärer ofta med högt uppsatta ambassadfruar.

Han var en längre tid placerad i Tokyo och lyckade nässla sig in bland

nassetopparna på tyska ambassaden. Detta trots att han ofta berusad babblade vitt

och brett hur illa han tyckte om Hitler. Här i Tokyo blir hans liv spännande värre än en

Bond film.

Mikrofilmer göms och smugglas ut i kvinnliga kurirers BH, hans telegrafist avslöjas,

han befinner sig mitt i centrum när en militär kupp mot Japans regering genomförs

1936.

På fyllan brakar han med hög fart på motorcykel rakt in i Amerikanska ambassaden.

Han skadas ganska allvarligt och får stanna på sjukhus.

Stalins berömda utrensningar på 30-talet är nära att även drabba honom, hans chef,

Berzin blir t.ex. avrättad av Stalin. Men han klara sig som vanligt.

Sorges centrala uppdrag, att bedöma risken för krig mellan Japan och

Sovjetunionen, blir plötsligt aktuellt i maj 1939. Strider vid gränsen till Mongoliet.

Sorge får uppdrag att undersöka om detta är ett förstaled i ett japanskt anfall på

Sovjet. Sorge rapporterar att så är inte fallet.

I augusti sker den för dåtiden märkliga händelsen att Tyskland plötsligt förenar sig

med Sovjet!

Förbindelserna mellan Japan o Tyskland blir frostiga. Hakkors vimplarna på bilar osv

försvinner i på Tokyos gator.

Förbindelserna förändras ju igen efter 1 år.

I september 1940 sänder Ribbentrop ett sändebud, Heinrich Stamer, med det mycket

delikata ärendet att diskutera en allians.

11

Denne Stamer är bekant med Sorge. Inte bara det, han beundrar honom för han

förmåga att beskriva läget i Japan.

Stahmers tilltro till Sorge är så stor att han visar honom alla telegram han sänder till

Berlin!

Därmed har Sorge full insyn om Tysklands planer på det Tyska anfallet på Sovjet!

Bara några veckor senare är saken klar, Japan ingår allians med Tyskland.

På Tyska ambassaden är det fest, Stahmer skryter över hur han lyckats hemlighålla

förhandlingarna. Sorge är med på partyt!

Hitintills har Sorge lyckats undgå alla misstankar från nazisterna, tror han.

Men det är inte riktigt sant. Han tidigare öppna kommunistiska förflutna har till sist

noterats av Gestapo.

Hans fall hamnar hos Rienhard Heydrich! Som sänder Josef Meisinger till Tokyo.

Denne Meisinger som går under smeknamnet ’’ slaktar från Warszawa’’ är även av

Gestapo betraktats som bestialisk!

Hur man fångar Sorge och vad som händer innan han fångas är oerhört spännande

men jag måste lämna det till er egen vidare läsning.

I maj 1943 fängslas och döms Sorge till döden i Toyo. Men det kom att dröja över ett

år innan avrättningen verkställs. 7 november hängs han.

Japan har hållit kvar honom trots Tyskarnas vädjan om att få honom utlämnad detta i

avsikt att få växla ut honom mot fängslade Japaner i Sovjet. I sann Sovjet anda

känner man inte till någon Richard Sorge överhuvudtaget.

Men 1965 upprättas han och ges ut som frimärke

12

Stig Wennerström

Wennerström skriver själ i sina memoarer, angående varför? Den som tror på ödet

skulle säkert kalla den ödesbestämd.

Som tonåring blir han sjuk, i Tyskland. Därigenom blir han kvar ett år hos en familj och lär sig

tyska språket. Ödet?

Anledningen till varför Wennerström valde att bli spion finns det fortfarande idag många

teorier om.

Efter att ha läste igenom en hel del om honom tycker jag bilden är ganska klar.

Han var en streber fylld med komplex.

Även om pengar spelade en roll om varför så tror jag att det var främst prestige att få vara

en person av betydelse som blev huvud anledningen till varför han drevs till spion.

Jag tycker det vilar något mycket obehagligt över Wennerström.

Kanske är det på grund av mina egna minnen när nyheten om hans gripande och vad han

gjort kom fram 1963. som påverkar mig?

(Peter Englund) För den som har kort minne eller låg ålder, kan det vara svårt att förstå den

oerhörda chock som fallet Stig Wennerström gav upphov till.

Historik/ Biografi

Stig Wennerström var av officerssläkt och föddes den 22 augusti 1906. Han tog

officersexamen i flottan 1929 och kommenderades till Riga i Lettland ett halvår 1933-

34 för att studera ryska. Där fascinerades han av både diplomatliv och

underrättelsetjänst – samt kartlades av sovjetiska agenter.

Wennerström gifte sig 1939. Makarna fick två döttrar. Efter tjänstgöring i

försvarsstaben sändes Wennerström under brinnande krig i november 1940 som

biträdande flygattaché till Moskva och var där till mars 1941.

Det är när han under inflytande av vodka och rysk kaviar under samtal med Sergej

förstår att ryssarna pumpar honom om information om Tyska planer. I samband med

dessa samtal förstår han att det handlade om Barbarossa planen! (han umgicks flitigt

på tyska ambassaden)

Man ser, tycker jag, tydligt att det vid dessa tillfällen Wennerström känner sig som en

man av betydles.

Dessa alla diplomat möten osv älskar han och när han allt mera förstår att han har

tillgång till hemliga uppgifter växer hans öde fram.

13

Vid hemkomsten till Stockholm kunde han genom denna kohandel med ryssar och

tyskarna redovisa ett mycket bra resultat till Svenska uppdragsgivare. Så bra att han

får goda lovord av Nordenskiöld flygvapen chefen.

På grund av att Tyskarna nu går in i Ryssland tvingas Wennerström kvar i

Stockholm. Han tar snabbt upp umgänget i diplomat kretsar.

Bland annat träffar han nu lär känna Sovjets ambassadör, Madame Alexandra

Kollotaj, internationellt mycket känd i diplomatkretsar.

Enligt honom själv ligger också tyskarna på honom hårt.

Hans egen förklaring till varför surrar i huvudsak till att han är blåögd..

Dock skriver han så det ges intryck av just sin egen betydelse..

Nu etablerar W även kontakter med amerikanarna, vilket senare skulle få stor

betydelse.

Tillbaka på försvarsstaben tangerade han 1943 gränsen mellan legalt och illegalt

utbyte. Svenska militären knäckte ett tyskt kodmeddelande om att Wennerström

lämnat uppgifter till Nazi-Tyskland.

Säkerhetspolisen upptäckte honom hemma hos en sovjetisk militärattaché i

Stockholm. Men polisens och militärens uppgifter lades inte samman till en

helhetsbild. En betrodd hög officer på centrala poster föreföll vara höjd över alla

misstankar.

Wennerström överlevde två flyghaverier och avråddes 1944 från fortsatt flygtjänst

och befordran till flottiljchef.

Flygolyckan är dramatisk. 13 februari 1944. (minnet är när han ser sig själv sitta död i

sittbrunnen. Svens störtbombare med italiensk motor)

På hösten 1945 efter kriget är W major i Stockholm. Flygstaben.

Han förväntar sig själv en karriär mot bli utnämnd chef för en flottilj.

1948 drabbas, som han själv uttrycker det, av dråpslaget! Han blir inte chef!

Jag var inte van vid motgångar skriver han. Och blir djupt deprimerad.

Att få sluta som överstelöjtnant. Men Nordenskiöld tycker att W passar utmärkt inom

underrättelse tjänsten!

Inombords trycker detta hårt på W! är nog en del av anledningen till vad som kom att

hända senare..

Kring denna tid fördjupas W kontakter med Ryssarna.

1949 är W åter i Moskva. ( Utstött ur fadershuset) Nu kan ju lätt se mönstret. Åter

partyn på ambassader inte minst den amerikanska.

14

GRU har nu W som ett lätt byte.

Enligt honom själv värvades han av sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU

1948, men det kan ha skett tidigare. Ryssarna spelade på Wennerströms fåfänga

och behov av uppskattning samt gav honom kodnamnet ”Örnen”. Hans kontaktman

Generalen vars identitet Wennerström aldrig röjt blev nästan ”den bästa vän jag

någonsin haft”. Sedan Sovjet vägrat visum för en redan utsedd svensk flygattaché

blev istället Wennerström sänd till Moskva åren 1949-52.

Nästa postering blev Washington 1952. Sverige hade just slutit ett hemligt avtal om

försvarssamarbete med USA. Dörrarna öppnades för den nye flygattachén, som

under Moskva-tiden gett amerikanerna en del uppgifter om sovjetiskt försvar. Paret

Wennerström levde på stor fot med eleganta mottagningar. Stig Wennerströms

svenska uppgift var att samla tekniska uppgifter och förbereda vapenköp – material

han på arbetet mikrofilmade för Moskva. Även delar USA:s atombombsflyg och

Kanadas luftförsvar, för att ta två exempel, röjdes.

Vi ska i detta sammanhang inte glömma att Sveriges krigsmakt räknat i kalla siffror

ligger som nummer 3 i Europa!

I dessa dagar hade jag inga speciellt inriktade sympatier, skriver W. Jag kände mig

mera som mannen med alla tiders egendomliga hobby.

Åter i Stockholm placerades han 1957 på Försvarsdepartementets

kommandoexpedition med tillgång till topphemligt material. Från 1958 hade Säpo

sina misstankar och informerade 1959 försvarsminister Sven Andersson, men bevis

saknades. Istället för pension vid 55 år befordrades därför Wennerström 1961 till en

”ofarlig” tjänst som nedrustningsexpert i UD, vilket han fräckt utnyttjade för att komma

över ännu fler hemliga dokument.

Säpochefen P.G. Vinge har gett en utförlig beskrivning av fallet Wennerström i

memoarerna Säpochef 1962-70. Redan 1943 misstänkte den svenska säkerhetstjänsten att

Wennerström arbetade för Tysklands räkning och 1947 fanns det indikationer på att han

hade ingående kontakter med Sovjetunionen, men påtagliga bevis saknades. Senare har det

fastslagits att han verkligen tillhandahöll Nazityskland uppgifter innan de invaderade Sovjet.

I slutet av 1950-talet intensifierades spaningarna mot Wennerström, och hans hemhjälp

Carin Rosén värvades som agent för Säkerhetspolisen (Säpo).

Under sin sista tid på fri fot var Wennerström expert i nedrustningsfrågor åt Alva Myrdal;

enskilda statsråd var enligt Vinge underrättade om misstankarna redan 1959 och fick

noggranna redogörelser om spaningsarbetet. Statsminister Tage Erlander sade efter

gripandet att han inte blivit informerad om dessa misstankar mot Wennerström. Se Bild!

15

I juni 1963 meddelade hemhjälpen att hon hittat några filmrullar gömda på hans vind.

Filmerna visade sig innehålla hemliga handlingar och Wennerström greps några veckor senare, den 25 juni 1963, efter att statspolischef Georg Thulin gett order om gripande.

Rubrikerna på SvD:s förstasida den 26 juni 1963 förmedlade den chockartade

nyheten: ”Största spionskandalen genom tiderna Svensk överste i rysk sold under 15

år”. Den utpekade gripne, Stig Wennerström, hade erkänt.

Efter en segdragen process med att få honom att erkänna, dömdes han till livstids

straffarbete för att ha sålt ut hela det svenska luftförsvaret samt stora delar av

Sveriges krigsorganisation till Sovjetunionen. året därpå, vilket dock senare omvandlades

till 20 års straffarbete.

Efter gripandet blev Wennerströmaffären mycket uppmärksammad i media. Regeringen

beslutade att utreda ärendet, och tillsatte två organ enkom för Wennerström: en

juristkommission och en parlamentarisk nämnd. Juristkommissionen menade att det på

grund av Wennerströms kompetens och placering var mer förvånansvärt att han hade

kunnat avslöjas, än att spioneriet kunnat fortgå.

Säpos och regeringen Erlanders hantering av frågan väckte också en politisk debatt i

riksdagen, vilket ledde till att Konstitutionsutskottet granskade regeringens utnämning av

Wennerström till UD-tjänst. Ledamöterna av KU kunde inte nå majoritet om ett beslut, men

genom lottning friades försvarsminister Sven Andersson. Östen Undén fick genom samma

förfarande en KU-anmärkning. Prickningen av Undén ogillades av Första

kammaren och Andra kammaren, vilket medförde att, när prickningen lades till

handlingarna, riksdagen bröt mot rådande praxis.

Den 6 oktober 1973 beslutade regeringen Palme att tidsbestämma livstidsstraffet till 20 års

fängelse. I praktiken, med dåvarande lag om villkorlig frigivning, innebar regeringens beslut

att han efter halva strafftiden (1973) kunde frisläppas.

Den 6 september 1974 beslutade riksdagen att Wennerström skulle få villkorlig frigivning.

Wennerström skrev sina memoarer under senare delen av fängelsetiden (Från början till

slutet, Bonniers 1972). Han motiverade sitt agerande med att han därmed upprätthållit

terrorbalansen och således verkat för freden.

han, är resignerad och kluven. Med spionaget ville han minska risken för storkrig,

kände sig ibland som landsförrädare men ”lider fortfarande av bristen på ett för mig

själv godtagbart motiv”. Han benådades 1974 men gav sedan inga intervjuer.

Till slut fann paret Wennerströms städerska Carin Rosén de avgörande bevisen:

mikrofilmer gömda på vinden. Wennerström greps direkt, förhördes och sökte ta sitt

liv.

Fallet Wennerström utreddes aldrig i botten. Sveriges dolda militära band med väst

var politiskt känsliga och okända för polisens utredare. Rättegången hastades fram

inför Sovjetledaren Nikita Chrustjovs Sverigebesök 1964. Militären fick inte förhöra

Wennerström, men försökte 1965-66 ”omprogrammera” honom utan framgång.

16

Ett par böcker om Wennerström har spekulerat om hans psyke och Sovjets verkliga

hållhake på honom samt svenska medhjälpare. Ändå vet eftervärlden i stort sett

inte mycket mer än vad som stod i den första SvD-artikeln 1963: ”Något annat

motiv än pengar är icke känt”.

I Sverige hade det innan Wennerström mest handlat om folk på marginalen, arbetare

troende kommunister i låg status som ertappats som spioner.

Wennerström var något helt annat.

Överklass stod stämplat i pannan på honom, Så långt ifrån ’’ farlige bolsjeviken ’’ som

svensk säkerhetspolis främst granskade man kunde komma.

Välklädd och arrogant rörde han sig på alla otaliga diplomatpartyn.

Wennerström ger ju massor med tankar och kvarlämnade frågetecken.

Fanns det flera spioner med så nära koppling till regeringen?

Är det riktigt som Ebbe Carlsson uttalat, se papper/ ? vem vet?

Vem är denna Mr X

"Resultaten av FRA:s spaningsflygningar... ...kom med största sannolikhet till Sovjets kännedom från

Stig Wennerström eller den mystiske mannen Mr X...

...Ganska tidigt i utredningen fanns det misstankar om att Wennerström inte arbetade ensam. ... ... en

mystisk man, som då och då kom på besök till familjen Wennerströms villa. ...mannen hade

egen nyckel till villan och tillgång till en skrubb med ett låst plåtskåp.[städerskan] lyckades

aldrig identifiera honom för Säpos utredare.

Jallai hävdar att han ... ... vet vem Mr X var - en byråchef vid den hemliga

signalspaningsorganisationen FRA, ...

Mr X hade enligt Jallai nyckelpositioner inom underrättelsetjänsten. I hans jobb på FRA-

avdelningen sammanställdes signalspaningsresultat och topphemlig

underrättelseinformation. Senare blev Mr X sambandsman mellan försvarsmakten och FRA

och fick därmed kunskap om vad väst inhämtat om Sovjetunionen, uppgifter som Mr X

misstänktes förmedla till spionen Wennerström.

... berättade Jallai att han mött Mr X vid ett flertal tillfällen 2005-2006 i dennes hem i västra

Sverige, ställt frågor och fått medgivanden om dennes bekantskap med Stig Wennerström. De möttes

redan på 1950-talet då de arbetade på samma flygflottilj.

... Mr X, som var en hängiven kortvågsradioamatör och sannolikt ansvarig för Wennerströms

radiokommunikation med spionchefen i Sovjet, berättar Mr X följande: "Jag åkte med den grå Hillman-

bilen och tog emot radiomeddelanden hemma, men även ilägenheten i Barkarby eller i bilen ibland.

Sedan åkte jag hem till Wennerström och parkerade utanför på sidogatan och gick in i huset med egen

nyckel. Det var inte meningen att städerskan Rosén skulle vara hemma och det var ett misstag i arbetet

då hon var det."

Mr X hälsade aldrig på fru Rosén, han försvann snabbt ut ur huset efter uträttat ärende. Hon kunde

berätta för Säpo om hans sannolika ålder, längd, slips, skjorta och skor. Det kanskemest

17

karakteristiska med Mr X var den stora gluggen mellan framtänderna.

... bilden på den misstänkte Mr X från 50-talet - en bild som Mr X själv grävde fram ur en

skokartong på vinden och visade Jallai under ett av besöken - har han mycket riktigt en stor glugg

mellan tänderna.

...Mr X:s inte särskilt vanliga familjenamn återkommer i gamla IB:s och det moderna

flygvapnets anställningslistor. Det är känt att underrättelsetjänsten gärna rekryterar folk inom redan

säkerhetskontrollerade släkter och familjer.

Under Jallais besök hos Mr X fick han se... ...den då avancerade kortvågsutrustningen från 50-talet.

Jallai har träffat Mr X:s anhöriga och f d hustru... ...är tämligen säker på att Mr X var den person som

samarbetade med spionen Wennerström. ...Mr X medgav tydligt och klart för Jallai att han var Mr X...

...Jag vet inte vad jag kan säga om det. Jag vill bland annat skydda hans anhöriga ...

Mr X hördes upplysningsvis flera gånger efter gripandet av Wennerström, men Säpo lyckades

aldrig binda honom vid något brottsligt. Mr X dog för ett par år sedan, 88 år gammal. Den som kom

honom nära under hans senare levnadsår var Anders Jallai.

I ett mejl till Jallai... ...föreslår jag att en liten krets inom SSI (sedermera KSI) och FRA under alla år

känt till Mr X:s identitet och samarbete med Wennerström, men att man av olika skäl - t ex skydd av

den avancerade underrättelsetjänstens inre liv och dess samarbete med utländska säkerhets- och

underrättelseorgan - valt att inte ställa honom inför rätta och istället oskadliggjort honom på annat sätt.

- Jag tror som du, svarar Anders Jallai.

...Det får anses vara klarlagt att orsaken till nedskjutningen var Wennerströms, eller möjligen Mr

X:s, informationer om DC-3:ans närgångna intresse för de sovjetiska radarsystemen längs

Lettlands kust, en pågående stor marinövning under nedskjutningsdagen samt det topphemliga

samarbetet med västliga underrättelsetjänster.

Underrättelsechefen Christer Lokind, av Jallai kritiserad ledamot i den haveriutredning som tillsattes efter

det att DC-3:an hittades på Östersjöns botten, bekräftade delvis detta orsakssamband under ett

föredrag på Flygvapenmuséet i Linköping i december 2006...

...informationen om vad som verkligen förekommit i denna märkliga historia, vars slutliga FRA-

dokument ska vara hemligstämplade i ytterligare 12 år."

Vore intressant att veta redan nu...