A Västsverige arena · E-handel är ett relativt nytt skrå, och personer med erfarenhet och kunnande på området är en bristvara. Därför måste skolan bli bättre på att iden-tifiera

ANNONSHela denna bilaga är en annons från Västsvenska ArenanANNONS

1

arena Västsverige ETT MAGASIN OM VÄSTSVENSKA PERSPEKTIV PÅ NATIONELLA UTMANINGAR. #2016

Vilse i den digitala

demokratin?Sidan 12

Vi måste ändralivsstil för att

rädda världenSidan 14

Carl Bennet, Gunilla Nilsson & Håkan Samuelsson

om näringslivets svar på kompetensutmaningen

Sidan 8

Så ska Göteborg bygga bort

sociala klyftorSidan 10

Hela denna bilaga är en annons från Västsvenska ArenanANNONS ANNONS

2

M

För mer information om Västsvenska Arenan eller innehållet i den här tidningen, kontakta:Ingrid Pousard 031 - 83 59 61 [email protected] Produktionsansvarig: Tina Hedegaard

Den här tidningen ges ut av Västsvenska Arenan som arrangeras av Göteborgs Stad, Göteborgs universitet, Chalmers, Västra Götalandsregionen och Västsvenska Handelskammaren.

”Idag är alla kunder digitala”E-handeln blomstrar. Utvecklingen går mot en ökad digitalisering, och för att klara omställningen krävs kompetens, resurser och större satsningar på forskning. I Borås leder Sveriges främsta e-handelskluster vägen mot framtidens system, men utveck-lingen riskerar att bromsas. – Personer med erfarenhet och kunnande på området är en bristvara, säger Anders Halvarsson, grundare av Netonnet och styrelseordförande i Ellos Group.text: adrianna jalming bild: istock

− Med tanke på att Sverige är en förhållandevis liten nation ligger vi bra till inom e-handel. Det finns driv och kompetens att expandera, både inom landet och internatio-nellt, säger Anders Halvarsson, styrelseordförande i Ellos Group.

Anders Halvarsson har många års erfarenhet av digital handel. Han menar att Sverige är konkur-renskraftigt på flera områden som rör e-handel, men att det samtidigt finns utmaningar som riskerar att bromsa utvecklingen.

– Idag är alla kunder digitala. Oavsett var själva transaktionen sker måste man ha en digital närvaro, därför är företagen på jakt efter människor som förstår hur den här branschen fungerar.

Vi har kompetensen att gå mot en ökad digitalisering, men problemet är att efterfrågan är större än tillgången. E-handel är ett relativt nytt skrå, och personer med erfarenhet och kunnande på området är en bristvara. Därför måste skolan bli bättre på att iden-tifiera talangerna och locka dem att utbilda sig inom digitala affärer.

För att kunna hålla jämna steg med utvecklingen måste Sverige bli bättre på att matcha behovet, menar Anders Halvarsson.

– Idag utbildas till exempel väldigt få mjukvaruingenjörer på högskolenivå. Utbildningsplatserna

måste bli fler, och intresset måste väckas redan på mellan- eller hög-stadienivå så att vi får fler sökande. Sedan måste vi också försöka hitta genvägar som yrkesutbildningar och omskolningar inom företagen.

För lite satsningarLikt Netonnet och Ellos har många av landets stora e-handelsföretag valt att lägga sina huvudkontor i Borås. Enligt Anders Glemfelt, näringslivschef på Borås Stad, kan man lära sig mycket av den digitala handelns framgångar.

– E-handel har inga fysiska begränsningar, den når människor där människor är. Det är både mil-jövänligt och ekonomiskt att inte behöva flytta folk från en punkt till en annan. Att följa människors intressen och forma personligt anpassade erbjudanden är också möjligt i den digitala världen.

Det behövs ett ökat fokus från

regeringshåll kring frågor som rör e-handel och digitalisering, menar Anders Glemfelt.

– Med hänsyn till den betydelse digitaliseringen har för svensk ekonomi har vi hittills sett för lite satsningar på

det här området. Om vi ska kunna bygga framtidens samhälle måste vi locka fram nya innovationer och handelslösningar som motsvarar moderna människ-ors krav. Det be-hövs breda forskningsprogram och högskoleutbildningar som i större utsträckning inriktas mot handel för att vi ska kunna hantera de olika aspekterna. Om vi lyckas kommer Sverige att ha en konkurrensfördel i den här omställningen. {

”Utbildningsplatserna måste bli fler, och

intresset måste väckas redan på mellan-

eller högstadienivå så att vi får fler sökande.”

anders halvarsson, ellos group

E-handelns explosion ger förstås avtryck på arbets-marknaden. Nu behövs fler och större satsningar på kompetensutveckling och utbildning för att Sverige ska fortsätta vara en ledande nation på området.


I AlmedalenHur samordnar vi oss nationellt för att studera och stödja samhällets digitalisering?Måndag 4 juli, 12-13

Hur ska svensk handel rustas för ökad digitalisering? Onsdag 6 juli, 15-16

Varför blir myndigheter som skaffar IT-system inlåsta?Torsdag 7 juli, 15-16

Anders Glemfelt

Projektledare: Jonatan FranssonRedaktör: Mats HellströmGrafisk form: Annika Magnusson Repro: Frida Klang Tryck: Mittmedia Omslagsbild: White Arkitekter, Göteborg Energi, AstaZero, Tim Kristensson, ElectriCity, iStock, Lindholmen Science Park

För information om bilagor och kundtidningar, kontakta Jonatan

Fransson: 0700 - 84 00 51, [email protected]

Crossmedia Communications, Kristallen B, 754 50 Uppsala

www.crossmediagroup.se

Vi kan göra mycket mer om vi gör det tillsammansTillsammans blir vi starkare och definitivt mer uppfinningsrika. Och aldrig tidigare har vi sett så många konkreta exempel på samarbeten mellan akademi, näringsliv och stad som vi gör idag – så kallade trippel, quadra- och rent av penta- helixsammanslutningar där även medborgare medverkar till innovationer och lösningar som prövas ute i verkligheten. Läs mer om dem i Västsverige har blivit Sveriges testarena som bland annat handlar om ElectriCity där nya lösningar för framtidens eldrivna kollektiv-trafik testas.

Många av de testprojekt i form av exempelvis självkörande bilar eller vågenergi som poppar upp här är sprungna ur multisamarbeten. Test-arenor är något vi är riktigt bra på i Västsverige och nya samarbeten skapas i rask takt, inte bara i mötet mellan industri och akademi utan också inom vård och stadsutveckling. Västsvenska Arenan är ett av dem, och i din hand håller du en produkt av just en sådan samverkan.

Den här gången handlar vårt magasin om fram-tiden. Hur vi ska bygga hållbart för att minska klyftor i samhället, hur vi måste byta livsstil för att leva hållbart och samtidigt skapa nya grogrunder för innovation. Tre av Sveriges mest kända näringslivstoppar tar tag i en högaktu-ell fråga, den utmanande kompetensbristen i svenska företag. Där ger de och akademin förslag på flera olika lösningar. En av möjligheterna är effektivare validering av kompetens och det är också ett av de arenagemensamma ämnen vi tar med oss till Almedalen. Många nyanlända har rätt kunskaper, men det ska inte behöva ta sju år, vilket är genomsnittet, för dem att ta sig in på arbetsmarknaden.

Ett annat arenagemensamt ämne är utmaning-arna med den nya demokratin och kraven det ställer på politikerna. Om det finns mycket intressant att säga.

Väl mött!

Västsvenska Arenan– Vi tar Västsverige till Almedalen

Vad är Västsvenska Arenan?Västsvenska Arenan är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Västra Götalandsregionen, Göte-borgs Stad och Västsvenska Handels- kammaren samt våra associerade partner Högskolan i Borås, Högskolan Väst och Högskolan i Skövde. Genom Västsvenska Arenan vill vi ena Västsverige i samband med Almedalsveckan och ge en plattform för alla västsvenska parter som vill bidra till att synliggöra våra regionala utmaningar och perspektiv på nationell nivå. Västsvenska Arenan utgår ifrån Almedalen, men är en plattform för fortsatt påverkansarbete under resten av året.


3

För oss göteborgare är Lindholmen mest förknippat med innovativa företag och ett läge där man har en härlig utsikt över Göteborg. Så har det inte alltid varit. Från början var Lindholmen en ö utan förbindelser med fastlandet. Fram till mitten av 1800-talet fanns det ett säteri här, men när det gick i konkurs valde de nya ägarna att bygga ett varv på ön och då lades grund stenen för en viktig milstolpe i Göteborgs historia. Under ett antal år hade varvet över 1400 anställda och var Göteborgs största arbetsgivare. 1974 byggdes det sista fartyget och få anade att det skulle komma att bli ett attraktivt område med närhet till centrum.

Nybyggaranda på Hisingen Vår kompetens och våra erfarenheter har gjort att vi har haft en naturlig roll i utvecklingen av båda sidor av Älvstranden. Att utveckla en stad handlar om att skapa en fungerande helhet. Nya arbetsplatser kräver förbättrad infrastruktur. Och där det finns arbete behövs också bostäder i olika storlekar och former. Med fler invånare krävs även butiker, skolor, förskolor, cykel-banor, kollektivtrafik och annan service. På Lindholmen har man haft möjlighet att påverka hur stadsdelen ska anpassas inför framtiden. Vi på Skanska har bland annat byggt Lindholmsmotet, som tidigare varit en flaskhals

Lindholmen befinner sig i en tid av förändring. Området har fått ny infrastruktur och service för de som har flyttat dit. Vi på Skanska ser oss själva som samhällsutvecklare och inom kort kommer både företag och boende flytta in i ett av Göteborgs mest spännande områden.

Goda utsikter på Lindholmen. Och då har vi just börjat.

vid alla transporter till och från området. Vi har också byggt det prisbelönta hotellet Radisson Blu Riverside Hotel som har en fantastisk utsikt över Göteborg och har blivit som ett andra hem för långväga gäster och kunder till företagen i området.

Moderna kontor för framtidens arbetslivGranne med Radisson Blu på Lindholmen bygger vi just nu ett kontor på 7500 kvadratmeter – PIREN2. Här kommer finnas plats för både möten och kreativitet. Vår ambition är att skapa ett levande hus där entréplan får café, mötesplatser och service som gör det lätt att mötas och nätverka. Kontoren kommer att fungera som en hub för medarbetarna och med dagens IT-lösningar finns möjligheter att utforma arbets-platserna långt från det traditionella skrivbordet. Högst upp i huset finns kontorsytor med egen terrass i soligt läge och utsikt över Södra Älvstranden. Perfekt för att ta en kaffe i solen!

Nya bostäderGöteborg behöver fler bostäder. Just nu är vi i planerings-fasen av ett nytt bostadskvarter vid Lindholmshamnen. Det ena huset blir 16 våningar högt, med en fasad i mörkgrön ton och balkonger i varierande storlekar

som ger ett livfullt intryck. På ett av taken finns solceller och på gården skapar vi bra odlingsmöjligheter för de som flyttar hit. I det lägre huset byggs dessutom en förskola. Från åttonde våningen och uppåt får du en härlig utsikt över vattnet och mot staden.

Med hållbarhet i fokusMiljö och hållbarhet är viktiga hörnstenar i vårt arbete. Det innebär ett stort fokus på energiförbrukning och hållbara materialval. Kontorshuset på Lindholmen kommer att certifieras enligt det internationella miljö systemet LEED och bostäderna blir miljömärkta enligt Svanen. Våren 2017 kommer vi att kunna välkomna de första hyresgästerna. Kanske blir du en av dem?

Läs mer på skanska.se

Vill du veta mer?

Lokaler: Marie Lekmark, [email protected], 010-448 41 48 piren2.se

Bostäder: Lena Lundmark, [email protected], 010-449 32 71 skanska.se/dockan


4

D

Västsverige har blivitSVERIGES TESTARENA

– Det finns flera exempel på samhälls-projekt som inte testades tillräckligt i förhand, säger Anders Carlberg, chef för forskning och utveckling på Västra Götalandsregionen. Som vi såg i fallet med Hallandsåsen kan det leda till stora kostnader för samhället, men också skador på naturen.

I sin strategi lyfter regeringen bland annat behovet av testarenor för att lösa nutida och framtida utmaningar i samhället. Anders Carlberg menar att det finns flera fördelar med att testa ny teknik i en riktig miljö.

– I en testarena kan du inte styra de påverkande faktorerna på samma sätt som i ett laboratorium. Men det kanske är just den effekten du vill uppnå. För att ta reda på om din innovation funge-rar även när den kommer i kontakt med väder, vind och mänskligt beteende behöver du ta ut den i verkligheten.

Samtidigt påpekar Anders Carlberg att testerna kräver noggrann planering för att kunna genomföras på rätt sätt.

– Att pröva ny teknik i en testarena

är ett långsiktigt åtagande. Redan när du startar bör du vara klar över vad som är nästa steg. Det är också viktigt att du involverar alla aktörer som har en roll att spela när innovationen är klar, annars finns det en risk att den inte passar in i samhället.

Världens största vågkraftverkVästra Götalandsregionen arbetar idag med flera storskaliga projekt där den senaste tekniken testas i verkligheten. Flera av dem lyfter fram innovationer inom energi och miljö.

Utanför Kungshamn bygger Fortum och företaget Seabased världens största vågkraftverk, baserat på flera år av tester, och sedan 2012 står Sveriges största vindkraftverk ”Big Glenn” på Risholmen utanför Göteborg. Projek-tet Big Glenn är ett samarbete mellan Göteborg Energi, General Electrics och vindkraftstekniskt centrum på Chal-mers, som utöver förnybar el bidrar med väldigt värdefull data om vindkraft till Chalmers.

Oväntade upptäckterEn av de mer interaktiva testarenorna i Västra Götaland är ”ElectriCity” i Gö-teborg, som tar fram nya lösningar för hållbar kollektivtrafik. Här är allmänhe-ten direkt involverad i flera av försöken.

– Verksamheterna är väldigt konkreta, säger koordinator Maria Los-man. Det ligger förstås mycket teori och forsk-ning bakom projekten, men det stannar inte vid det. ElectriCity

innehåller många konkreta saker att titta på och uppleva.

Själva demonstrations- och forsk-ningsarenan på ElectriCity utgörs

av busslinje 55 som samlar en rad innovationer inom bland annat miljö, säkerhet, teknik och beteende. Några av nyheterna som testas är elbussar och en inomhushållplats.

– Inomhushållplatsen på Lindholmen är vad vi känner till den enda i sitt slag i världen, och den väcker väldigt myck-et uppmärksamhet. Linjen trafikeras av tio bussar som Volvo tagit fram, tre helt eldrivna och sju elhybrider, som går mellan Chalmers båda campusområden där också Lindholmen Science Park och Johanneberg Science Park ligger.

De miljöanpassade koncept- bussarna erbjuder en tyst, avgasfri och 80 procent mer energieffektiv resa än dieseldrivna fordon. Bussarna drivs helt på förnybar el från vind- och vatten-kraft vilket ger en låg klimatpåverkan, och laddas på fyra minuter vid de båda ändhållplatserna. Även själva utform-ningen ombord ser annorlunda ut, med en extra bred dörröppning med lågt

insteg och en mer centrerad förarplats vilket vinner utrymme inne i bussen.

Cirka 100 000 resenärer reser med linje 55 varje månad, och enligt Maria Losman har många uppskattat innova-tionerna i kollektivtrafiken.

– Den 15 juni firade vi ett år med den här satsningen, och jämfört med övrig stadstrafik har den här sträckan fått högre betyg i resenärsundersökningar. En intressant erfarenhet är också att de 25 förare som utbildats att köra buss-arna svetsats ihop till ett gäng som har ett stort engagemang för projektet. Det ger intressanta tankar om vad som går att åstadkomma kvalitetsmässigt genom att utveckla förarnas roll, och visar att oväntade upptäckter går att göra i testarenorna.

Testarenor av ElectriCitys typ kom-mer vi att se mer av, menar Maria Losman.

– Jag tror att handfasta testarenor, där man verkligen testar riktiga tjänster och produkter, har framtiden för sig. Där kan samverkan mellan företag, offentlig sektor och universitet verk-ligen göra skillnad, och skynda på utvecklingen av hållbara produkter och tjänster. {

Regeringens nyindustri-aliseringsstrategi ska lägga grunden för ett Sverige som är ännu mer intressant att investera i. Nu växer test-arenor fram som en viktig del i strategin, och där har Västra Götaland tagit en ledande position. Här prövas nästa generations teknologi i verkligheten.text: adrianna jalming bild: lars ardarve, göteborg energi,fojab, chalmers, astazero


I AlmedalenIndustripolitik 2016Söndag 3 juli, 17:30-18:15

Hur lyfter vi Sveriges testarenoroch säkerställer att de blir internationellt konkurrenskraftiga?Onsdag 6 juli, 9-10

ElectriCity | En tur på testarenan förframtidens hållbara kollektivtrafikTorsdag 7 juli, 15-16

Om testarenorPå en testarena prövas nya modeller, tekniker och lösningar - socialt, eko-logiskt och ekonomiskt. I regeringens nyindustrialiseriseringsstrategi Smart Industri är testarenor ett av fyra fokusområden.

Maria Losman

ElectriCityElectriCity är ett samarbete mellan i dagsläget 15 parter, där bland annat Chalmers, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Volvo och Väst-trafik ingår. Överenskommelsen om demoarenan, som ska bidra till en hållbar och attraktiv kollektivtrafik, offentliggjordes i juni 2013. Den sträcker sig till 2018 och kan komma att förlängas.

ASTA ZERO. Världens första fullskaliga testarena för framtidens trafiksäkerhetslösningar.

LINJE 55/ELECTRICITY. Linje 55 är stommen i ElectriCity, en forsknings- och demonstrationsarena för framtidens kollektivtrafik.

CHALMERS. Intelligenta produktionssystem ska stötta den svenska industrin bland annat med hjälp av automatiserad produktion i olika grader

ÄLVSTADEN. En testarena för nya sociala, ekologiska och ekonomiska modeller och tekniker för det framtida Göteborg.

BIG GLENN. Sveriges största vindkraftverk och resultatet av ett samarbete mellan flera stora Västsvenska aktörer. Kraftverket ger inte bara en-ergi utan levererar data som kan användas för fortsatt utveckling.


5

Mariestad agerar testpilot för framtidens transportlösningar

Mariestads kommun etablerar med stöd av bland annat Västra Göta-landsregionen en test- och demonstrationsarena. Projektet syftar både till att vara en föregångare i arbetet mot en fossiloberoende fordons-flotta men också till att nå en industriell förnyelse kopplad till hållbarhet.

2010 utsågs Vänerskärgården till biosfärområde, ett modellområde för hållbar samhällsutveckling, av UNESCO. Biosfärprogrammet syftar till att förbättra relationen mellan människa och miljö i ett globalt perspektiv genom vetenskapliga arbeten. Nu tar Mariestad nästa steg i arbetet för en hållbar utveckling, denna gång med näringslivets och arbetsmarknadens utveck-ling i fokus. Genom projektet ElectriVillage kommer Mariestad testa tre helelektriska fordon tillsammans med ny laddteknik. Testerna görs av Lunds universitet i samarbete med kommunen och fordonstillver-karen Coman. – Vi kommer att testa en buss, en mat- transport samt ett fordon till parkförvalt-ningen. Kopplat till testerna förväntas nya affärsmöjligheter uppstå som kan bidra till en industriell förnyelse och nya jobbmöj-ligheter, säger Ramona Nilsson, utveck-lingschef Mariestads kommun. – När vi lanserar den här typen av fordon

blir det också möjligt att samla närings-livet i Mariestad och i regionen, berättar Ulrika Lindahl, utvecklingsstrateg och ansvarig för Test- och demonstrationsplats Mariestad.

Tekniken bakom fordonen baseras på dynamisk laddning, vilket innebär att fordonen ska kunna laddas samtidigt som de är i drift.

– Det pågår ett arbete för att ta fram en hållbar lösning som tillåter att fordonen laddas automatiskt flera

gånger om dagen, utan att på-verka batteriets prestanda eller

transporternas tidtabeller, berättar Mats Alaküla, professor på Lunds universitet. Han förklarar vidare hur tekniken kommer att kunna appliceras på alla typer av elektriska fordon och förena dem i en gemensam infrastruktur. ElectriVillage ger nya möjligheter att producera, lagra och använda grön energi på väg och gynna

flera aktörer genom att göra det möjligt för alla typer av elfordon att laddas genom dynamisk laddning.

Ulrika Lindahl belyser vikten av inno-vationsupphandling, vilket kommer vara avgörande för kommunens utveckling. Mariestad vill bli en förebild för andra städer som har samma förutsättningar och behov. – Vi gör inte det här enbart för oss själva

utan för hela Västra Göta-landsregionen och Sverige. Testperioden är planerad

till tre år. Men den största utmaningen blir att hålla i och hålla ut, säger Ulrika Lindahl.

– Det här är ingen quick fix, det är en satsning som kräver helhetssyn, uthållig-het, mod och lokal handlingskraft. Fordonen och laddtekniken kommer demonstreras i Almedalen för att sedan lanseras i oktober. y

ulrika lindahl

matsalaküla

“Vi gör inte det här enbart för oss själva utan för hela Västra Götalandsregionen och Sverige.”

Med dynamisk laddning kommer elfordon kunna laddas samtidigt som de framförs. Tekniken kommer att kunna appliceras på alla typer av elektriska fordon och på så sätt skapa en gemensam infrastruktur.

Fönster mot Westkusten Regn, snö, vind och kyla ställer hårda krav på våra bostäder. Med en unik kombination av trä och aluminium erbjuder Westcoast Windows

fönster som klarar det nordiska klimatet.

– Fönstret är husets svagaste länk, säger David Matiasson, försäljningschef på Westcoast Windows. Varje detalj man förbättrar är av yttersta vikt för att få en bostad med lång livs-längd, och det har vi tagit fasta på. Westcoast Windows tillverkar väderbeständiga fönster som ska hålla över tid i tuffa väder.

Westcoast Windows grundades 1995 i Udde-valla, och har sedan starten tillverkat fönster och fönsterdörrar av hög kvalitet. I 20 års tid har företaget producerat sin unika fönsterkon-struktion enligt samma princip; en yttre del av aluminium som står emot tuffa väderförhållan-den och en inre del av isolerande trä.

– Underhållsfritt och hållbarhet är våra två ledord. Produkterna är konstruerade i ett tätt system mellan aluminium och trä, vilket inte ska förväxlas med så kallade alu-beklädda träfönster. I princip bygger vi två fönster som sätts ihop till en enhet. Ett i aluminium och ett

i trä som sedan sätts ihop på ett sätt som ger maximal diffusionstäthet och formstabilitet. Det gör att fukten inte kan komma in vare sig i fönsterkonstruktionen eller vägglivet vilket helt eliminerar risken för rötangrepp. Grundprin-cipen har varit densamma sedan starten och tekniken är väl beprövad vid det här laget.

Att erbjuda bra service och anpassa pro-dukterna efter kundens önskemål är också en viktig del av Westcoast Windows affärsidé. – Vi har som paroll att kundens mått är våra mått. Man kan skräddarsy sin beställning hos oss utan att behöva betala extra, vi kan göra fönster i många olika färger, former och tillval. Det ger kunden väldigt stora möjligheter att få fönster som passar huset, samtidigt som man får underhållsfrihet, kvalitet, bra design och värmeisolering på köpet.

Westcoast Windows finns numera i Troll- hättan, men kopplingen till västkusten genom-syrar fortfarande verksamheten. – Vårt namn förpliktigar. Våra fönster är konstruerade att tåla en tuff miljö, men man behöver inte bo nära havet för att uppskatta våra produkter. De passar lika bra överallt!

“Våra fönster är konstruerade att tåla en tuff miljö.”

westcoastwindows.se


6

C

Johanna och Thomas hade en egen husritning som de hoppades var genomförbar. Det var den, med utgångspunkt från vår egen husmodell Villa Emyhill. En hemtrevlig villa i New England-stil.

För att huset skulle passa deras önskemål gjorde vi om framsidan till baksida, och tvärtom. Stor veranda, walk in-closet och öppen planlösning var detaljer som gav Johanna och Thomas deras drömhus.

Vi på VårgårdaHus lyssnar innan vi bygger. Just därför kan vi erbjuda dig ditt drömhus.

Läs om fler drömhus på vargardahus.se

En New England-dröm på ostkusten.

Vässat innovationssystem i västChalmers har länge varit ett centrum för nya idéer i Västsverige, och just nu pågår flera satsningar runt universitetet som ska göra det svenska innovationssystemet ännu bättre. Genom att ta sig an innovationer och entreprenörskap på helt nya sätt skapas fler möjligheter till tillväxt. – Vi vill få fram fler framgångsrika bolag och samtidigt förändra kulturen på Chalmers, säger Linnéa Lindau, vd på Chalmers Ventures.text: adrianna jalming bild: philip liljenberg, oscar mattsson, istock

Chalmers Ventures är ett dotterbolag till universitetet som samlar alla verksam-heter inom inkubation och entreprenör-skap under ett och samma tak. Sats-ningen startades i september 2015 och syftar till att stärka innovationsklimatet och entreprenörsandan på Chalmers.

− Genom att vi lagt samman alla bitar som har att göra med nystart av företag har vi fått ett system som håller ihop. Det betyder att vi kan följa

med i hela processen, från det allra tidigaste idéstadiet till konkurrens-kraftigt bolag. Det ger en synlighet och enkelhet som är särskilt viktig när det är många inblandade. Vi kan också ta emot idéer inte bara från Chalmers utan även utifrån, den enda förutsättningen är att man har en teknikbaserad innova-tion med tillväxtpotential.

Efter knappt ett år med Chalmers Ventures är det för tidigt att mäta de långsiktiga effekterna, men förhopp-ningen är att över tid få fram fler starka teknikbaserade företag och ett ökat entreprenörstänk bland universitetets

studenter. Ovärderliga värden för sam-hället, menar Linnéa Lindau.

– Att hjälpa fram häftiga bolag är en del av arbetet, det andra är att få ut arkitekter och ingenjörer på arbetsmark-naden som har ett helt nytt angreppssätt. Entreprenörskapet behövs för att möta samhällets allt mer komplexa utmaning-ar. Vi måste kunna identifiera proble-men, se lösningarna och sen ha förmå-gan att faktiskt kunna genomföra dem. Målsättningen är att vi om fem år ska ha nått en nivå där hälften av chalmerister-na har erfarenhet av entreprenörskap.

Enklare att utveckla idéerEn annan modell för att arbeta med innovationer har tagits fram i den så kallade Visby-överenskommelsen. Sats-ningen, som är ett samarbete mellan Chalmers, Swedish Incubators & Science Parks, Research Institutes of Sweden AB och Swedish ICT, ska göra det enklare att utveckla nya idéer.

− Vi har inte alltid de bästa resurs-erna själva, säger Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande på Chal-mers. Om en forskare har en idé eller ett resultat som skulle kunna ligga till grund

för ett nytt startup är vi i Sverige inte så bra på att titta ut över landet för att hitta den rätta såbädden. Istället sitter vi för länge och kramar vår innovation, och

då ger vi inte de bästa förutsättningarna att växa. Tanken med Visby-överens-kommelsen är att större samverkan gör det lättare och effektivare att utveckla forskningsbaserade företag.

Måste koordinerasPrinciperna för samarbetsmodellen sattes i Almedalen 2015, och har sedan dess tillämpats på flera innovationer. En av erfarenheterna hittills har varit att det fattas en viktig nyckelkomponent i det svenska innovationssystemet.

– Det saknas en gemensam målbild som binder samman hela det nationella innovationssystemet. Systemet har vuxit med en aktör i taget, och nu ligger inte potentialen i att starta ännu en inkuba-tor utan att nyttja den samlade styrkan i en koordinerad approach. Vi är inte så många, så för att öka Sveriges konkur-renskraft måste vi jobba tillsammans. {

… André Kelkkanen, vd på Bio- petrolia, ett av utvecklings- företagen i Chalmers Ventures.

Vilken forskning ligger bakom Biopetrolia?– Vi utvecklar jästcellfabriker. Det betyder att vi genmodifierar jäst för att få den att producera saker vi behöver, som alkoholer, bränsle eller egentligen vad som helst.

Vad kan tekniken användas till?– Det finns väldigt många applika-tioner, man kan till exempel utveckla biologisk diesel eller hitta ett alter-nativ till palmolja för att på så sätt minska skövlingen av regnskogen. Just nu tittar vi främst på vaxer och oljor, som är väldigt kommersiellt intressant. Med genteknik har vi fått den här jästen att ändra sin metabo-lism så att den kan producera sällsynt vax som man annars bara kan få från en sällsynt buske i öknen.

På vilket sätt har ni fått hjälp att utveckla företaget? – Biopetrolia var ett av de första företag där Chalmers gick in såhär tidigt och investerade systematiskt för att bygga en patentportfölj. I många fall har innovationsprojekt som baseras på högkvalitativ forsk-ning svårt att komma igång eftersom ingen vågar investera innan det finns en fungerande affärsmodell. Med investeringen i Biopetrolia ändrade vi också systemgränserna för hur vi såg på lönsamhet. Vi har inte bara räknat på möjligt framtida bolagsvärde utan också tagit hänsyn till forskningsme-del och industriella samarbeten som kan ha lockats till Chalmers genom vår egen forskning.

Linnea Lindau

Fredrik Hörstedt

3 frågor till ...


Entreprenörskap behövs för att möta samhällets allt mer komplexa

utmaningar, menar Linnea Lindau som är vd på Chalmers Ventures.

I AlmedalenNyckeln till ökad samhällsnytta | Bättre koll på universitetets kunskapstillgångarTisdag 5 juli, 16:30-17:30

Vilken betydelse har de nya högskolorna för regional tillväxt och utveckling?Torsdag 7 juli, 12-13

Science Battle | Kan populär-vetenskap öka intresset för forskning?Torsdag 7 juli, 18-18:45

jan-olof y

xell


7

Hemfosa Fastigheter fokuserar på samhälls-fastigheter där skolor, vård, omsorg, polis, rättsväsende och myndigheter är hyresgäster.

www.hemfosa.se

Som specialister på samhällsfastigheter kan Hemfosa vara en långsiktig partner till stat och kommuner, företag eller organisationer som driver samhällsverksamheter. Det gör oss också till en relevant part att samarbeta med i utvecklingsprojekt. Det kan till exempel handla om att skapa moderna lokaler för skolor och förskolor, områden där behoven av om- och nybyggnation är stora. Hemfosa vill och kan fortsätta växa inom detta område.

En specialiserad partner

Bygg i Falköping!Nu är det klart att börja projektera 230 lägenheter i ett mycket attraktivt läge endast ett stenkast från centrum. Kontakta oss om ni vill vara med och bygga ett helt nytt och luckrativt bostadsområde med stadskaraktär!

Falköpings kommun växer, nu är vi 32 600 invånare. Utmärkta kommunikationer innebär goda möjligheter för pendling till Göteborg, Jönköping och Skövde. Flera större handelskedjor har beslutat om etableringar, bl.a. H&M och Biltema.

KONTAKT

Erna Pezic, stadsbyggnadschef · 0515-88 50 34Elias Ercin, ansvarig för mark och exploatering0515-88 50 03

Välkommen på vårt seminarium i Almedalen

Hur ska svensk handel rustas för ökad digitalisering?Tid: Onsdag 6 juli kl.15:00–16:00 Plats: Västsvenska Arenan i direkt anslutning till Almedalsparken, intill Västerport på Strandvägen

Ingår i Västsvenska Arenan

Borås är ett nav för den digitala handeln med 40 procent av den svenska marknaden. Här finns exempel där företag, det offentliga och akademin kommit långt, men det finns fortfarande stora utmaningar kvar.

Medverkande: Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson Centerpartiet, Mattias Jonsson, ledamot Näringsutskottet Socialdemokraterna, Malin Sundström, forskare Högskolan i Borås och föreståndare Swedish Institute for Innovative Retailing (SIIR), Anita Radon, universitetslektor vid Högskolan i Borås och forskare vid Swedish Institute for Innovative Retailing (SIIR), Anders Halvarsson, styrelseordförande Ellos Group och tidigare vd och grundare av NetOnNet, Malin Hultqvist Claesson, vd Stayhard.

Moderator: Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Handelslabbet, Högskolan i Borås

Testa morgondagens köpupplevelse! I anslutning till seminariet kan du testa morgondagens köpupplevelse i vårt handelslabb, med bl.a. VR-teknik.


8

N

KOMPETENSBRIST största utmaningen för näringslivet

Den svenska ekonomin går bra. Ändå står många utanför arbetsmarknaden, samtidigt som företag ropar efter kompetens som inte finns. Carl Bennet, Gunilla Nilsson och Håkan Samuelsson är tre av Sveriges mäktigaste

företagsledare och de har alla erfarenheter av de utmaningar som hela den globala industrin nu står inför.text: mats hellström bild: volvo cars, skf, sören håkanlind

Nej, Sverige befinner sig knappast i ett ekonomiskt krisläge. Istället är vi ett av de länder i västvärlden som har utvecklats starkast de senaste åren. Men bakom de glada siffrorna döljer sig hundratusentals personer som har svårt att hitta jobb, och mängder av företag inom både industrin och tjänstesektorn som behöver lägga stora resurser för att hitta den nyckel-kompetens som behövs för att klara konkurrensen på lång sikt. Volvo Cars är ett av bolagen som har stora planer för framtiden.

– Vi befinner oss i en fas av kraftig expansion, på flera sätt. Våra ägare satsar stora resurser på utveck-ling av ny teknik och nya bilmodeller och vi expander-ar i produktionskapacitet globalt. Det har redan gett resultat i form av ökade försäljningsvolymer och högre lönsamhet, men det är tufft att hitta all kompetens vi behöver för att utveckla ny teknologi, exempelvis för elektrifiering och uppkopplade bilar, säger vd Håkan Samuelsson.

Volvo Cars har länge arbetat aktivt med marknads-föring riktad mot universitet, högskolor och potenti-ella framtida medarbetare som redan är etablerade i arbetslivet. Undersökningar visar också att företaget rankas som en allt attraktivare arbetsgivare inom flera yrkesgrupper. Trots det är det alltså inte möjligt att hitta kompetens i Sverige som kan tillgodose hela behovet.

Driver egen skolaPå SKF är situationen lite annorlunda. Företaget rekry-terar inte just nu, men den snabba teknikförändringen

gör att större resurser behöver läggas på forskning, utveckling och digitalisering av verksamheten.

– Det är dessa områden som säkrar vår långsik-tiga konkurrenskraft, säger SKF:s Sverige-vd Gunilla Nilsson. Men det är svårt att hitta rätt profiler. Även produktionen förändras och morgondagens industri-arbetare har en helt annan profil än de vi anställde för bara tio år sedan. Den här förändringen går allt snabbare.

Många företag kan inte lita till att det offentliga ut-bildningsväsendet klarar av att få fram den kompetens som efterfrågas. På SKF tog man saken i egna händer redan för 80 år sedan när SKF Tekniska Gymnasium startades. Skolan ligger intill den egna anläggningen, vilket gjort det möjligt att skapa en tät koppling till den framtida arbetsmarknaden.

– Eleverna gör hela sin praktik hos SKF, både i Sverige och i någon av våra andra enheter i världen. Många av våra högsta chefer är tidigare elever på sko-lan. Utan den hade det varit mycket svårare för oss att upprätthålla konkurrenskraften, säger Gunilla Nilsson.

Ett grundläggande problem för industrin är att morgondagens arbetskraft har en vag bild av vad ”industrin” är för något, menar Gunilla Nilsson.

– Fram till nyligen såg de flesta industrin som något mörkt, kallt och smutsigt. Men idag har många ung-domar inte någon bild av industrin överhuvudtaget, och det är kanske ännu värre.

Utmaningen är därför att höja intresset för teknik, matematik och naturvetenskap över lag och visa att industrin idag innebär spännande tekniska utmaning-ar på hög nivå. SKF har engagerat sig i flera projekt som syftar till just detta.

– Vi jobbar med bland annat Mathivation (ett mat-teprojekt som pågår i skolor runt om i landet) och är engagerade i Universeum. Vi medverkar också varje år på Vetenskapsfestivalen, som är Europas största ve-tenskapliga festival. Där visar vi experimentella bitar från vår industri och låter besökarna titta, känna på och testa olika vetenskapliga fenomen. I Mathivation ser vi till att projektet drivs på de orter där vi själva rekryterar.

Utbildning utan lånGenom Yrkeshögskolan har det varit möjligt att skaffa sig en eftertraktad kompetens utan att behöva lånefi-nansiera utbildningstiden. Men trots att YH-utbildning ofta leder till jobb har trycket på utbildningarna generellt varit lågt de senaste åren. Inte heller har lär-lingsutbildningar, en ännu tydligare näringslivsknuten utbildningsform, lyckats vinna särskilt mycket mark

”Det är tufft att hitta all kompetens vi behöver för att

utveckla ny teknologi.”håkan samuelsson, volvo cars

Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars. Gunilla Nilsson, Sverige-vd SKF. Carl Bennet, styrelseordförande och huvudägare Getinge, Lifco och Elanders.


9

i Sverige. Carl Bennet, styrelseord-förande och huvudägare i Getinge, Lifco och Elanders, menar dock att lärlingssystemet är en viktig del av svaret på Sveriges kompetensutma-ningar.

– Kommunikationen mellan arbetsgivare och arbetstagare är oerhört viktig, och där är lärlings-systemet en bra lösning. Tyskland har, tillsammans med Schweiz och Österrike, varit oerhört framgångs-rikt inom detta och de får omkring en halv miljon personer om året i arbete på det här sättet. Skulle vi ta in 50 000 lärlingar, vilket är strax under Tysklands nivå sett till befolkningsstorleken, så skulle det ge en väldig effekt.

Carl Bennet menar att lärlings-systemet är särskilt bra då det är attraktivt även för dem som inte ser en universitetsutbildning som ett självklart alternativ.

– Vi måste inse att ett sätt att utbilda sig och lära inte passar alla, och att alternativen kan passa olika bra beroende på period i livet. Det måste finnas flera olika sätt att fånga upp människor.

Det är inte heller nödvändigt att blanda in politikerna i lärlingssys-temet, det skulle kunna lösas direkt mellan arbetsmarknadens parter. Hindret har istället varit att det

setts som lönedumpning av facken, en tolkning som Carl Bennet menar är helt missvisande.

– Jämför med Tyskland. Där be-talar företagen en lön till lärlingen som motsvarar en tredjedel av en vanlig lön, vilket är ungefär lika mycket som en student får som studielån i Sverige. Båda får en bra utbildning, men skillnaden är att studenten lånar, medan lärlingen får pengarna från en arbetsgivare.

Carl Bennet är själv delaktig i att ta fram ett avtal för lärlingsut-bildningar och modellen är tänkt att pilottestas i både Göteborg och Västerbotten, där eleverna ska gå halva tiden på sin gymnasie-skola och halva på arbetsplatsen. Samtidigt menar han att man ska vara försiktig med att specialisera utbildning och praktik i ett alltför tidigt skede.

– Både studenter och arbetsgiva-re bör tänka tvärvetenskapligt och se till att kombinera utbildningar. Får man kvalitet och bredd i sin utbildning så har man en bra grund att stå på. Specialiseringen kommer ute på arbetsmarknaden och sedan måste man ändå utvecklas och vidareutbilda sig. Kunskap är en färskvara och vi kommer att byta jobb allt oftare i framtiden.

Gunilla Nilsson tycker också att politikerna bör fundera över hur samhället kan stötta företag så att de kan behålla personal under tillfälliga svackor. Även här är Tysk-land en föregångare.

– Där går man ibland ner till fyradagarsvecka, samtidigt som staten går in och betalar en utbild-ningsdag per vecka. Då minskar behovet av att säga upp perso-nal och den anställde får istället möjligheten att höja sin kompetens genom utbildningen.

Bättre validering behövsSverige står nu inför en alldeles särskild utmaning när de tiotusen-tals flyktingar som beviljas asyl i landet ska ut i jobb. Hittills har den processen fungerat dåligt, men det finns stora möjligheter till förbätt-ring menar Carl Bennet.

– Det tar i snitt sju år innan en flykting gått klart sin SFI och kom-

mit ut på arbetsmarknaden. Men jag kan lova att det skulle gå på ett år ifall man byggde in ett lärlings-system i integrationen av flyktingar, en modell där man arbetar halva tiden och läser svenska halva tiden. Det skulle vara mycket bättre både för samhället och för flyktingarna själva.

Även många av dem som har en efterfrågad akademisk examen hamnar utanför arbetsmarknaden, eller i ”fel” jobb. En viktig fråga är därför hur dessa personer snab-bare ska få sin kunskap validerad, och kompletterad. Gunilla Nilsson påpekar att det här problemet är gammalt.

– Vem har inte hört om kärnfy-sikern som blev taxiförare? Det är inget nytt, men det blir mycket mer synligt och akut när så många kom-mer hit. Det måste till effektivare mallar och koncept som kortar ner processen och som kopplar ihop de nyanlända med rätt personer inom näringslivet. Just nu tar vi inte hand om dem alls. {

I AlmedalenFärre och större regioner | Finns det skäl till oro?Måndag 4 juli, 16-16:30

Vilken roll vill kommunerna ha i ett Sverige med större regioner?Måndag 4 juli, 16:30-17:15

Kommer större regioner rädda fler liv?Måndag 4 juli, 17:15-17:45

I AlmedalenFörarlöst, men inte utan styrningMåndag 4 juli, 9-10

Kan enklare arbetsuppgifter bli viktiga, riktiga jobb? Jämlikt Göteborg.Måndag 4 juli, 15-16

Satsa på bred validering av kompetens!Tisdag 5 juli, 9-10

Hur säkrar vi industrins behov av yrkesutbildad kompetens? Tisdag 5 juli, 10:30-11:30

Alla talar om snabbspår för nyanlända | Men vad menar de? Fredag 8 juli, 9-10

Större regioner ger mer beslutskraftEnligt regeringens planer ska Sveriges regioner inom några år vara betydligt färre, men större. Regionreformen har kommit till som ett resultat av att vi rör oss allt mer över landet, att arbets-marknadsregioner växer och att utvecklingen inom vården och infrastrukturen kräver större och mer övergripande investeringar. Våra län, som i de flesta fall bildades redan på 1600-talet, anses vara för små för att kunna ge den service som medborgarna förväntar sig. Men stora regioner är inte något helt nytt – i slutet av 90-talet bildades Sveriges två första, och fortfarande de enda, stor-regionerna: Region Skåne och Västra Götalands-regionen. Johnny Magnusson är regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen:

Vad är era viktigaste erfarenheter efter 17 år som storregion?– Vi har på ett helt annat sätt än tidigare kunnat påverka den regionala utvecklingen. Med gemen-samma prioriteringar av exempelvis vägar och järnvägar i Västra Götaland har vi lyckats få fram stora investeringar. Genom en större skattekraft har vi också haft bättre förutsättningar att satsa på investeringar inom sjukvården.

Vad tror du att den här förändringen kommer att innebära för landets mindre regioner?– De kommer att kunna nyttja den nya tidens avancerade sjukvård på ett bättre sätt eftersom en större region med universitetssjukhus och forskningsresurser ger andra möjlighet till nivå-strukturering av vården. Att vara del av en större region skapar också bättre möjligheter att matcha hur människor pendlar till arbete och studier samt hur företag rekryterar sin kompetens. Dessutom är detta ett sätt för regionerna att bättre matcha statens verksamheter i landet och skapa en mer effektiv samhällsapparat.

Är inte risken med stora regioner att besluten kommer längre ifrån medborgarna? – Så behöver det givetvis inte vara. Det är upp till varje enskild region att själv välja hur decentra-liserad den politiska organisationen ska vara. Det också först när regionerna är färre, men mer jämnstarka och lika i sitt ansvar, som det finns möjlighet att flytta en del av ansvaret från staten till regionerna och därmed närmre invånarna.

”Idag har många ungdomar inte någon

bild av industrin överhuvudtaget.”

gunilla nilsson, skf

”En modell där man arbetar halva tiden och läser svenska halva tiden skulle vara mycket bättre både för samhället och för

flyktingarna själva.”carl bennet, getinge, lifco & elanders

”Vi utbildar för morgondagens behov”Näringslivets förändrade behov av kompetens kräver ett utbildningsväsende som hela tiden ligger steget före. Pam Fredman, rektor på Göteborgs universi-tet menar att det är viktigt att våga testa nya utbildningskombinationer:

– När arbetsmarknaden är i ständig förändring behövs många olika kunskaper som både driver och möter de olika utmaningar som samhället har. Teknisk och naturvetenskaplig kompetens behöver kombineras med kunskaper inom samhälls-vetenskap, humaniora och konst. Jag tror att det finns utrymme för mycket bättre kommunikation mellan näringslivet och akademin vad gäller att uppmärksamma och skapa förståelse för nya utbildningskombinationer, utöver de mer traditionella utbildningsvägarna. Hur gör ni för att hålla er uppdaterade på arbetsmarknadens rekryteringsbehov?– Från universitetets perspektiv hinner arbetsmarknadens behov av kompetens ofta ändra sig innan nuvarande studenter är färdigutbildade. Vi utbildar därför inte bara för dagens behov utan självklart även för morgondagens. Eleverna ska få den kreativa och kritiska förmåga som krävs på framtidens arbetsmarknad. Ett konkret exempel på nya behov ser vi bland annat när det gäller våra IT-utbildningar som kompletteras med samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv. Vi startar därför nya masterutbildningar som kombinerar dessa områden.

joh

an w

ingb

org


10

II Göteborg råder, precis som i många andra kommuner i Sverige, en kraftig bostadsbrist. Samtidigt väntas stadens befolkning öka med 150 000 personer fram till år 2035, och för att kunna möta efterfrågan ska bostadsbyggandet i Göteborg öka betydligt de kommande åren. Fastighetskontoret i Göteborgs Stad beräknar att cirka 3 000 bostäder kommer att färdigställas under 2016, vilket är en ökning med cirka 500 bo-städer jämfört med året innan. Mycket måste byggas snabbt, men utan att tumma på långsiktiga värden, konstate-rar Agneta Hammer.

– Bostadsbristen ska byggas bort, men vi har också som tydligt mål att bättre tillgo-dose bostadsbehoven. Olika människor har olika behov, det

viktiga är att vi hittar många olika sort-ers lösningar som skapar rätt kvalitet utifrån vad som efterfrågas.

En god samhällsplanering innebär att skapa trygghet där människor bor och rör sig, men också att man bygger för jämlika villkor vad gäller service som skola, vård och omsorg. Det är viktigt att alltid ha människan i centrum när man planerar, menar Agneta Hamm-er. Göteborgs Stads satsning ”Jämlikt Göteborg – hela staden socialt hållbar” är ett initiativ som syftar till att minska

skillnaderna i invånarnas livsvillkor och hälsa. Ett av satsningens fyra fokusom-råden tar upp frågan om bostädernas roll i att minska sociala klyftor.

−När vi planerar nya bostäder tittar vi på hur man genom fysisk planering kan bidra till att öka jämlikheten i sta-den, säger Agneta Hammer. Enligt SCB har segregationen ökat i 209 av Sveriges kommuner, det är en ny verklighet som vi måste rusta och samordna oss för.

Olika hyresnivåerAtt bygga för hållbarhet och integra-tion innebär bland annat att planera för en mer sammanhängande stad, menar Agneta Hammer.

– I Göteborg finns områden och plat-ser som kan upplevas ligga långt ifrån varandra. Genom att förtäta och få in mer människor i de befintliga stads-delarna skapas fler mötesplatser där invånarna kan umgås. Vi arbetar också konsekvent med att skapa en bland-stad, där olika sorters verksamheter samsas med bostäder. Det ger en större mångfald i bebyggelsen.

Mariette Hilmersson är vd på det kommunala byggbolaget Framtiden, som från 2018 siktar på att bygga 1 400 nya bostäder om året. Hon menar att en större blandning av både hyresnivåer och olika typer av boende är en grund för att den nya staden ska bli socialt hållbar i ett längre perspektiv.

– I Frihamnen arbetar vi just nu med socialt blandat boende, där bygger vi med fyra bestämda hyresnivåer. Att erbjuda billiga bostäder i exklusiva om-råden är en spännande tanke som kan leda till ökad integration, precis som att i större utsträckning blanda bostads-rätter och hyresrätter. Man kan också titta på områden med social oro där vi nästan inte har byggt någonting på flera decennier. Många av de här stadsdelar-na har otrygga stråk och strukturer som man skulle kunna bygga bort genom att förtäta och länka samman.

Mariette Hilmersson menar också att det inte måste finnas någon motsätt-ning mellan kortare byggprocesser och kvalitet.

– Det är inte med automatik så att det som tar längst tid har högst kvalitet. Man kan självklart inte slarva igenom lagstift-ningar och regelverk,

men i de ordinarie processerna drar okynnesöverklaganden ofta ut på tiden. Ett sätt att bygga bostäder på kort sikt kan vara att arbeta i flera led samtidigt. Istället för att vänta på att en viss del ska bli klar kan man köra flera process-er parallellt, och till exempel påbörja projekteringen innan planen är helt klar. Det ger ett annat tempo och intensitet i arbetet.

Målet är alltid att bygga så att det gör skillnad, konstaterar Mariette Hilmersson.

– Vi känner ett jätteansvar att bygga på det sätt som tillför störst nytta för staden. Det handlar om att stärka sam-hället, och vi måste fundera på hur vi gör det på bästa sätt. {

Att bygga så det gör skillnadGöteborg växer, och det ställer krav på bostadsbyggandet. Många bostäder behöver byggas på kort tid samtidigt som miljöhänsyn och kvalitet måste stå i fokus. Genom god samhällsplanering kan staden inte bara möta utmaningen utan också använda den som ett verktyg för hållbarhet, jämlikhet och integration. – God samhällsplanering handlar om att skapa en stad där alla kan känna sig hemma, säger Agneta Hammer, stadsbyggnadsdirektör i Göteborgs Stad.text: adrianna jalming bild: carina gran, anna von brömssen, white arkitekter

Jämlikt Göteborg - fyra fokus-områden för social hållbarhet: Fokusområde 1: Ge varje barn en god start i livet (0-6 år) Fokusområde 2: Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren (6-18 år) Fokusområde 3: Skapa förutsättningar för arbete Fokusområde 4: Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Läs mer på goteborg.se/jamlikt

Segregationen har ökat i de flesta kommuner de senaste åren. Att blanda upplåtelseformer och prisnivåer i nya byggprojekt som till exempel Frihamnen i Göteborg kan vara en del av lösningen på problemet.

I AlmedalenKan civilsamhälle och kommun samverka jämlikt? | Jämlikt GöteborgMåndag 4 juli, 12-13

Bostadsbyggande för en sammanhållen stad | Jämlikt GöteborgTisdag 5 juli, 12-13

Bostäder till alla – bered plats i stadsrum, lagrum och hjärterum | Jämlikt GöteborgOnsdag 6 juli, 10:30-11:30

Svenska Mässan och Gothia Towers är Europas största och mest centralt belägna

mötesplats med allt under ett tak.

Vi ger dig allt från hotell till butiker, teater, SPA, restauranger till mässhallar och olika typer av event- och konferensmöjligheter.

Välkommen till Göteborg!

svenskamassan.se | gothiatowers.com

Annons-DI-230x82.indd 1 2016-03-30 13:44:39

Agneta Hammer

Mariette Hilmersson



11

Att göra kloka val för framtiden är inte lätt. Byggbranschen står nu inför uppgiftenatt bygga mycket, med hög kvalitet.

Kom och lyssna på vad kommunerna kan göra för att främja energieffektivt byggande. Vi syns i Almedalen på seminariet Våga visa vägen.

7 juli Västsvenska arenanAlmedalen09:00-10:00

www.passivhuscentrum.se@phcentrum

HAR VI RÅD ATT BYGGA NÅGOT ANNAT ÄN VÄRLDENS BÄSTA HUS?

Informationscentrum för miljö och

energieffektivt byggande

VI SLÄPPER

PASSIVHUSCENTRUM

VÄSTRA GÖTALANDS

KOMMUNRAPPORT

– KOM OCH HÄMTA

DITT EXEMPLAR

mer liv.mer boende.mer utsikter.

en del av ett växande lerum.

www.lerum.se

Lerums kommun bygger nytt för framtiden med hållbarhet i fokus. Vi skapar plats för mer människor och liv i våra tätorter. Närhet till kollektivtrafik, nära till rekreation, kultur, historia och vänner.

floda, gråbo, lerum

ETT SAMHÄLLE ÄR SOM EN MÄNNISKA.Det växer, utvecklas och har helt egna behov.

Vi på TB utvecklar samhällen. Vi skapar byggnader och områden för att människor och företag ska trivas och utvecklas. För att kunna göra detta engagerar vi oss starkt i vår omgivnings vardag. Resultatet blir ett levande samhälle, för alla. När du ser våra byggprojekt, var så säker på att det kommer att fylla ett nödvändigt behov för dig och samhället du lever i.

Välkommen till TB!

Vill du veta mer, besök gärna tb.se

TB utvecklar, bygger och förädlar kommersiella fastigheter

och bostäder i Göteborgsregionen och Stockholm/Uppsala,

både för försäljning och egen förvaltning.

TB_Annons_2016_260x185.indd 1 2016-06-08 09:24


12

D

Jakten på den egna verkligheten

I det digitala informationssamhället kan alla tycka till om allt. Vad händer med demokratin när kvalitets-journalistik får ge vika för agendadrivna specialsajter, klickvänliga rubriker och individanpassade medie-flöden? Är politikerna för evigt fångna i populismens bojor, eller finns det en framtid för den konstruktiva

samhällsdebatten? Henrik Ekengren Oscarsson och Sören Holmberg, professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och verksamma vid SOM-institutet är försiktigt hoppfulla.

text: mats hellström bild: ola kjellbye

Det är något som verkar genomsyra större delen av västvärlden just nu – konflikten mellan det enkla, rubrik-vänliga och känslomässiga och det mer komplexa, svårförklarade och pragmat-iska. Presidentvalskampanjen i USA, där Donald Trump byggt en hel kandi-datur på uppseendeväckande uttalan-den som i vissa fall helt saknar grund, illustrerar fenomenet mer än något annat. I Sverige brottas de etablerade medierna sedan flera år tillbaka med ny konkurrens i form av så kallad alterna-tivmedia, bloggare och intressegrupper som sprider egna åsikter och samhälls-tolkningar i nätets alla kanaler. Vem som helst med tillgång till en dator eller mobiltelefon kan numera på bara några sekunder dela en artikel, en undersök-ning eller ett påstående med tusentals andra. Fakta som går snabbt att ta fram vinner idag kampen mot undersök-ande, resurskrävande och oberoende journalistik och många har svårt att se skillnaden mellan välgrundad och ytlig information.

– Två personer kan tycka samma sak,

men av vitt skilda anledningar. Den enas uppfattning kan vara helt ogrun-dad, medan den andra har tagit reda på fakta och noga värderat källorna, säger Sören Holmberg som är en av grund-arna till SOM-insitutet.

Undersökningar som gjorts på SOM-institutet visar att svenskarna trivs allt mer med de åsikter de redan har, berättar föreståndaren Henrik Ekengren Oscarsson.

– Alla gillar att få grafer och resultat från undersökningar. Problemet är att vi tar in det vi vill och struntar i resten. Det är en sedan länge välkänd mänsklig egenskap att sortera information och bekräfta sin egen bild, och idag får vi

hjälp genom att vi kan forma våra egna informationsflöden.

Yngre har sämst kunskapAtt politiker, journalister och experter inte längre har monopol på informa-tionsspridningen kan förstås också tolkas som en positiv utveckling mot en mer direkt demokrati. Problemet är vår oförmåga att ta ansvar för de nya möjligheterna. Henrik Ekengren Oscars-son beskriver situationen som en sorts omognad. Vi har inte hunnit utveckla färdigheten att hantera det nya infor-mationssamhället. Vi är väldigt snabba att söka och sprida information, men sämre på att värdera den.

– När vi lyssnar på en linjär teve-sändning får vi med oss en hel del info som vi inte efterfrågat. Det kan handla om läget i Burma, eller om något blötdjur. Vad som helst. Men nu när vi själva väljer vad vi ska klicka på och kan skapa egna informationsflöden missar vi den bredd som behövs för att kunna värdera annan information.

Sören Holmberg ser samma utveckling.– De som har absolut sämst kun-

skap om politik och samhälle är de yngre. Det kan bero på att de inte läser dagstidningar eller tittar på Aktuellt. Är man bara på nätet och följer sina likasinnade så får man inte en bra bild av verkligheten.

Betala för kvalitetDe etablerade medierna har förstås försökt anpassa sig till de nya villko-ren. När de tryckta upplagorna går ner måste intäkterna tas igen från digitala kanaler. Där är det inte kvalitetsjour-nalistiken som genererar flest klick till lägst produktionskostnad.

– Om medieforskarna har rätt är det

”Alla gillar att få grafer och resultat från undersökningar. Problemet är att vi tar in

det vi vill och struntar i resten.”henrik ekengren oscarsson, som-institutet

Henrik Ekengren Oscarsson (t.v.) och Sören Holmberg (t.h.), professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och verksamma vid SOM-institutet.


13

I Position Väst ingår: Bengtsfors • Dals-Ed

Essunga • Färgelanda • Grästorp • Lysekil • Mellerud

Munkedal • Orust • Sotenäs • Strömstad • Tanum

Trollhättan • Uddevalla • Vara • Vänersborg • Åmål Regional partner

Storstadens fördelar utan

storstadens priserHitta bästa etableringsläget

i tillväxtzonen mellan Göteborg och Oslo. Vi ger smidig service hela vägen.

www.positionvast.se

Oslo

Göteborg

Stockholm

”In politics and in life, ignorance is not a virtue. It’s not cool to not know what you’re talking about. That’s not keeping it real, or

telling it like it is. That’s not challenging political correctness. That’s just not knowing

what you’re talking about.”Barack Obama, Rutgers University maj 2016

gamla historier som är mest lockande, inte färsk nyhetsjournalistik. Men dessa klickbeten sänker förtroendet för medi-erna, och vi kan se att läsare känner sig allt mer lurade och missnöjda med vad de får.

Om vi fortfarande är omogna som digitala nyhetskonsumenter, och allt går i trender, så borde den här besvikelsen förr eller senare leda till en efterfråg-an på något annat. Henrik Ekengren Oscarsson tror också på en minskad marginalnytta för enkla klickbeten.

– Man får hoppas att de aktörer som har en långsiktig plan kan ta sig igenom den här fasen, hålla ut till dess att tillräckligt många är beredda att betala för kvalitet.

Skulle det inte bli så står vi så små-ningom inför ett demokratiskt problem som enligt Henrik Ekengren Oscars-son kan kräva att man utvidgar public service till fler kanaler, gör riktade satsningar och skapar möjligheter för journalister att söka offentliga medel för viktiga projekt.

– Länder som har public service med långa sändningar på prime time har kunnigare medborgare. De flesta av dem har också en historia av mycket tidningsläsning, och man kan exempel-vis se att vi är mer politiskt allmänbild-ade i Norden än i USA. Vi behöver fria medier som inte är beroende av staten, men samtidigt vore det illa om mark-nadskrafterna fullständigt tillintetgjorde kvalitetsjournalistiken.

Vem vill vara politiker?En intressant fråga är hur politiken berörs av den snabba informations-spridningen och det förändrade medie-samhället. Hur påverkas samhälls-utvecklingen när medieflödena fylls av personliga åsikter om politikerna och medierna hellre skriver om vem som vann den senaste debatten än beskri-ver, förklarar och utvärderar de olika partiernas sakpolitik? Henrik Ekengren Oscarsson frågar sig vem som kommer att vilja vara politiker i framtiden.

– Det kostar mer och mer att regera

över tid. Kommer morgondagens talanger välja politiken som karriär? Vill alliansen verkligen regera just nu, och vill Anna Kinberg Batra vara stats-minister? Det är inte självklart.

Sören Holmberg påpekar att förtro-endet för våra politiker ändå inte är på bottennivåer.

– Det har gått ner sedan vi började mäta på 60-talet. Men den riktiga bot-ten kom på 90-talet och så sent som år 2010 låg förtroendet på en historiskt sett mycket hög nivå. Därefter har det dalat rejält, vilket har stark koppling till hanteringen av flyktingfrågan.

Förtroendet varierarFörtroendet skiljer sig dock en hel del mellan olika grupper och partisympa-tisörer.

– Utsatta människor har överlag lägre förtroende för politiker än högutbildade tjänstemän. Sverigedemokraterna är det parti vars väljare har lägst förtroende.

Enkla och känslomässiga budskap är lättare att nå ut med om förtroendet är lågt. Den som känner sig utsatt och förbisedd tenderar att se politikerna som en korrumperad elit, och söka nya alternativ. Sören Holmberg är försiktig i sin tro på en snabb förändring i medie-klimatet mot större eftertänksamhet och mer tilltro till politiker och medier.

– Jag tror inte att man snabbt kan informera bort det här. Man måste reformera samhället i grunden och det tar tid. Politiker och kommunikatörer vill ofta se de ytliga sambanden, att förtroendet för dem beror på hur de framträder, inte om hur samhället ser ut och vad de åstadkommer.

Det här gör den politiska debatt-en ytlig, men ämnet inrymmer också en annan, ännu svårare fråga. Hur definierar vi vår demokrati, vem ska politikerna egentligen lyssna på? Finns det en förädlad opinion som politiker ska värdera annorlunda, eller är allas åsikter lika mycket värda.

– Det är en väldigt svår fråga, säger Sören Holmberg. Det har alltid varit så att ”eliten” är mer tolerant i frågor om exempelvis mångkultur, brott och straff. Ska politikerna då tänka att övriga med-borgare skulle ha varit likadana om de bara varit mer informerade och förstått bättre? Det här är en av demokratins allra svåraste frågor. {

I AlmedalenKris för det politiska ledarskapet | Hur ökar vi förtroendet?Måndag 4 juli, 9-10

Global oro ur ett svenskt perspektivTisdag 5 juli, 15-16

“Politiker och kommuni-katörer vill ofta se de ytliga sambanden, att

förtroendet för dem ber-or på hur de framträder, inte om hur samhället

ser ut och vad deåstadkommer.”

sören holmberg, göteborgs universitet

Vill du också nå ut med ditt budskap? Idag är möjligheterna och antalet kanaler fler än någonsin. Det gör också att det krävs stor insikt om hur, var och varför du ska kommunicera – och till vem.

Crossmedia Communications har i tio års tid hjälpt företag, branschorganisationer, myndig-heter och andra offentliga organisationer att kommunicera i redaktionella kanaler. Vi gör det

med kvalitet, engagemang och insikt, det är i alla fall vad de flesta av våra uppdragsgivare tycker.

Oavsett vilka förväntningar du har på din kommunikation är vi redo att överträffa dem. Ring Jonatan Fransson på 0700 - 84 00 51 eller mejla [email protected] Läs mer på crossmediagroup.se

Kommunicera med kvalitet.


14

D

Brist på samarbete är orsaken bakom världsproblemen

Den extrema fattigdomen måste utrotas, kvaliteten på utbildning måste förbätt-ras, ojämlikheten måste minimeras och klimatförändringarna måste bromsas till en acceptabel nivå. Det är några av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, ett verktyg för hållbar utveck-ling framtaget av FN. Målen, totalt 17 stycken, är minst sagt ambitiösa och rör alltså mycket mer än bara klimatet. För att de ska kunna nås krävs omfattande och snabba beteendeförändringar för både privatpersoner och företag över hela världen.

Agenda 2030 skiljer sig från tidigare policyinstrument inom hållbarhet, enligt Katarina Gårdfeldt. Framför allt är helhetsgreppet tydligare.

– Det går inte att enbart fokusera på ett mål i agendan, de hänger ihop. Ta exem-pelvis mål nummer 14 som handlar om hav. Hav är känsliga för

övergödning och föroreningar, vilket är frågor för bland annat hållbar produk-tion och jordbruk som ingår i andra mål. Då måste man ställa frågan ”Hur arbetar man med dessa mål så att inte livet i havet förstörs?”. Det gäller att se till att de förbättringar man gör på ett område inte försämrar ett annat, säger hon.

Sverige spelar en viktig roll i det här arbetet. Göteborgs universitet och Chalmers har nyligen blivit utsedda till värduniversitet inom hållbarhetsnät-verket SDSN Northern Europe och de ska nu vara drivande i implementering-en av Agenda 2030 under de närmaste 15 åren.

– Vår uppgift är att samla in kunskap och skapa konkreta lösningar för att bidra till hållbar utveckling. Agenda 2030 skapades som ett planerings- och beslutsverktyg i det arbetet, säger Kata-rina Gårdfeldt.

Regleringar nödvändigaPå Göteborgs universitets statsve-tenskapliga institution, knappt två kilometer från Chalmers, sitter profess-or Sverker Jagers. Han är förestånd-are för forskningscentret CeCAR och undersöker varför vissa länder är mer framgångsrika än andra i att förvalta miljö- och naturresurser.

– Jag tittar mest på vad det är för faktorer som gör att vissa indi-vider beter sig mer mil-jövänligt. Och varför några accepterar olika miljöpolitiska åtgärder

medan andra inte gör det, säger han.Att implementera FN:s 17 hållbar-

hetsmål är komplicerat, menar Sver-ker Jagers. En central utgångspunkt i hans forskning är teorin om ”collective action”. Den förutsäger att drastiska be-teendeförändringar, särskilt inom områ-dena konsumtion och produktion, sällan sker om inte individen får en direkt vinst av att ändra sina vanor.

– Att miljöproblem uppstår över-huvudtaget kan enligt mig kokas ner i folks icke-benägenhet att samarbeta, säger han och fortsätter:

– Ponera att jag fiskar i en sjö full med fisk. För varje fisk jag tar upp så gör jag en stor personlig vinst. Samtidigt

är förlusten för kollektivet, för alla som delar på fiskbeståndet, minimal. Det gör att jag som individ inte ser någon direkt nackdel med att ta upp fler fiskar. Men om tillräckligt många gör samma sak så får vi en så kallad ”allmänningens tra-gedi”. Resurserna töms och alla förlorar på det i slutändan.

Agenda 2030 är framtagen för att bryta denna negativa utveckling som i princip pågår i alla världens länder. Men agendan fungerar mer som ett inspirer-ande och kunskapsspridande verktyg. Enligt Sverker Jagers kan en global beteendeförändring i slutändan bara bli verklighet genom påtagliga regleringar, exempelvis höjd skatt på klimatbelast-ande produkter som kött och bensin.

– Eftersom de flesta människor verkar drivas av en vilja att förbättra sin livskvalitet, vilket brukar ske genom att man tar mer resurser i anspråk, är incitamenten att frivilligt göra beteende-förändringar små. Därför behövs regler-ande politiska styrmedel, säger han.

Hur får man då till en effektiv miljö-politik som de flesta accepterar? – Det är en utmaning. Inför du alltför stränga begränsningar blir folk sura och försöker smita. Därför är det viktigt att de politiska styrmedlen som används är effektiva samtidigt som de uppfattas som så acceptabla som möjligt.

Han tror inte på någon global univer-sallösning.

– Vi forskare måste nog snarare informera om att det finns många olika möjligheter att uppnå hållbarhetsmålen. Varje land eller region har unika pro-blem och behöver delvis själva anpassa sina lösningar efter dem.

Näringslivet lyssnarDet senaste halvåret har SDSN Northern Europe arbetat hårt med att sprida kunskap om Agenda 2030. Or-

ganisationen vill överbrygga föråldrade barriärer och hitta smarta samarbeten mellan forskningen och det övriga sam-hället, enligt Katarina Gårdfeldt. Hon ser redan resultat.

– Många stora industrier och myndig-heter är medvetna om agendan och har ändrat sin planering. De har förstått att om man tidigt tar hänsyn till hållbar-hetsmålen så får man konkurrensfördel-ar i framtiden. Men utmaningen är nog ändå att säkerställa helhetssynen på hållbarhet, säger hon.

Hon delar Sverker Jagers åsikt om att frivilliga beteendeförändringar troligen inte kommer räcka.

– Rätt använd har Agenda 2030 möj-lighet att ändra hela världens synsätt på hållbarhet, att alla måste börja bidra. Men på längre sikt kommer det krävas mer tvingande regler för att nå målen. Ekonomiska styrmedel, som skatter, verkar vara det som biter mest. {

Det finns många sätt att nå hållbarhetsmålen, menar bland

annat Sverker Jagers, professor vid Chalmers. Gemensamt för dem är att

samarbete, regleringar och egen upp-offring är en del av lösningen.

Agenda 2030Agenda 2030 är ett verktyg för hållbar utveckling som antogs den 25 septem-ber förra året på ett FN-toppmöte i New York. Agendans 17 huvudmål ska implementeras globalt före år 2030 och formuleras så här:

1. Ingen fattigdom2. Ingen hunger3. God hälsa och högt välmående4. Kvalitativ utbildning5. Jämlikhet mellan könen6. Rent vatten och god hygien7. Prisvärd och miljövänlig energi8. Bra arbetsförhållanden och ekonomisk tillväxt9. Industri, innovation och infrastruktur10. Minskad ojämlikhet11. Hållbara städer och samhällen12. Ansvarsfull konsumtion och produktion13. Klimataktion14. Livet under vattenytan15. Livet på land16. Fred och rättvisa, starka insti- tutioner17. Partnerskap för målen

Katarina Gårdfeldt

Sverker Jagers

”Att miljöproblem uppstår överhuvudtaget kan enligt mig kokas ner i folks icke-benägenhet

att samarbeta.”sverker jagers, forskningscentret cecar

Hållbarhetsforskarna är eniga. För att undvika en katastrof måste världens befolkning genast ändra sitt sätt att leva. Men hur villiga vi är att bidra varierar kraftigt, både mellan länder och enskilda personer. Därför kommer det att krävas mer än bara frivilliga åtaganden. – Ekonomiska styrmedel verkar vara det som biter mest, säger Katarina Gårdfeldt, ord-förande för SDSN Northern Europe och professor i oorganisk kemi på Chalmers.text: olle sjögren bild: istock

ANNONS ANNONS

I AlmedalenStädernas roll i delandeekonominOnsdag 6 juli, 16:30-17:30

Från Paris till Västra Götaland |Behöver vägen gå via Stockholm?Onsdag 6 juli, 12-13

FN:s 17 hållbarhetsmål kan förändra världen | Men vad krävs?Torsdag 7 juli, 10:30-11:30

Hela denna bilaga är en annons från Västsvenska Arenan


15

Flytta in bland palmer & olivträd

Sveriges grönaste 55+ boende Här bor du tryggt med en grön och inbjudande oas utanför din dörr. Bovierans hjärta och självklara mötesplats är den unika vinterträdgården, med växter och träd från hela världen. Trädgården blir en plats där man kan umgås och koppla av tillsammans.

Försäljning pågår: Falun, Sala, Skövde, Strängnäs & Örebro Kränglan Kommande projekt: Borgholm, Karlstad, Kalmar, Landskrona, Oskarshamn, Stenungssund, Svedala, Staffanstorp, Södertälje, Trelleborg, Viken-Höganäs, Vänersborg, Växjö & Ystad

Vinterträdgård

Intresserad

av Bovieran?

Fyll i din

intresseanmalan pa

www.bovieran.s

e

Marknadsledande systemlösningar för lätta transportfordon Autokaross i Floby är idag Sveriges ledande leverantör av påbygg-nader för lätta transportbilar. Bland produkterna finns flak, kåpor, skåp och fordonsinredningar av hög kvalitet och säkerhet.

– Vi samarbetar med de stora aktörerna i branschen, säger vd Patrik Kåhre. Bland våra partners finns Volkswagen, Mercedes, Renault, Peugeot och Ford, och vi kan bygga på nästan vilket chassi som helst. Autokaross startade sin verksamhet i Floby 1918 men finns idag även i Göte-borg, Malmö och Södertälje. Företaget utvecklar och tillverkar systemlösningar för lätta transportbilar i material som ger större lastförmåga, lägre bränsleförbruk-ning och minskad miljöpåverkan.

Autokaross tillverkar premiumproduk-ter till rätt pris med snabba leveranser, konstaterar Patrik Kåhre. – Det finns ett stort behov av system-lösningar som effektivt anpassar bilarna efter kundernas önskemål. Det kräver en ständig utveckling av våra standardlös-ningar, men också av material som klarar vårt krävande nordiska klimat med bland annat salt på vägarna under vintertid. Vi har sedan länge satsat på starka, lätta och återvinningsbara material för lättare

påbyggnader, för att ge bättre lastförmåga och lägre bränslekostnader. Vår unika design på skåp bidrar också till mindre miljöbelastning, lägre driftkostnader och en bättre arbetsmiljö.

Autokaross, som snart firar 100 års- jubileum, prioriterar också mötet med kunderna. Service, trygghet och effektivi-tet är centrala ledord. – Det är viktigt att vi har en dialog med kunderna så att det är så enkelt som möj-ligt att beställa av oss. De ska känna att vi alltid finns till hands, att vi är lyhörda för deras behov och att de åker säkert med våra produkter. Vår långa relation med återförsäljarna är en av våra styrkor.

Kontakten ska hålla över tid, så att kunden får förtroende för företaget och väljer att komma tillbaka.

Trots Autokaross långa erfarenhet och breda nätverk går det inte att slå av på takten, menar Patrik Kåhre. – Även om vi är kända i branschen kan vi inte luta oss tillbaka. Vi ska fortsätta att utveckla våra produkter och ständigt sträva efter att förbättras. Vi ska leda utvecklingen även i framtiden, samtidigt som vi har respekt för våra konkurrenter. De är duktiga, men vi ska vara bättre.


16

Jernhusen äger, utvecklar och förvaltar ett fastighetsbestånd av stationer, stationsområden, underhållsdepåer och gods-terminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen ägs av svenska staten och har 229 medarbetare. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Fastighetsbeståndet uppgår till 185 fastigheter, med ett totalt marknadsvärde på 12,2 miljarder kronor.

RegionCity – hjärtat som höjer pulsen i hela regionen!

Göteborg står inför en gigantisk omvandling de kommande åren. Mitt i Göteborg och regionen ligger centralstationsområdet som vi vill förvandla till en levande plats som ger tillväxt i hela Västsverige. Här möts regionen och Göteborg, de gamla och nya stadsdelarna i centrala Älvstaden, och inte minst stationen och stadslivet.

4 juni presenterade vi vår jubileumssatsning. Jubileumstornet är en kontorsfastighet som sträcker sig 22 våningar upp. Högst upp blir det en skybar med utsikt över hamninloppet och staden. Längre ner blir det en större publik terrass som länkas ihop med stationens utbud. Vid tornets fot ligger Jubileumsmshallen, som ska leda resenärerna mellan dagens station och västlänkens mittuppgång. Jubileumsplatsen blir ett torg utanför Centralstationen som också utgör första delen i stadsutvecklings- stråket mot Gullbergsvass.

Stadens detaljplanering pågår för fullt och till 2021 räknar vi med att Jubileumstornet skall vara klart för inflyttning. Vill du etablera dig här? Skicka dina uppgifter till [email protected].

RegionCity – Göteborgs nya stationsområde.

www.regioncity.se

Tuvestad & Thorn. Visualisering: Tom

orrow.

Documents

A Västsverige arena · E-handel är ett relativt nytt skrå, och personer med erfarenhet och kunnande på området är en bristvara. Därför måste skolan bli bättre på att iden-tifiera