”Att vända på varenda sten”

Ulrika Aspeflo

ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se

Ansvar

Styrdokument

Värdegrund

Samarbete

Kommunikation Kunskap

Lokaler

Miljö Material

Metoder

Läromedel

Hjälpmedel

Anpassningar

Dokumentation

Barn som väcker funderingar på förskolan

• S som går för sig själv på gården.

• A som ofta jagar och slår andra barn.

• E som inte pratar.

• L som verkar frånvarande och inte lyssnar.

• S som aldrig vill vara med på samlingen.

• P som vägrar äta.

• M som blir arg då kompisarna gör ”fel”.

Vad ser vi i klassrummet/verksamheten?

• Saknar framsynthet - reagerar snabbt och oövertänkt

• Störs av intryck i rummet - har svårt att sitta stilla och fokusera på uppgiften

• Svårt att vänta på sin tur - pratar rätt ut i luften • Svårt att bryta eller växla fokus - fokuserar

intensivt på något intressant • Bristande organisationsförmåga – tappar bort

saker, håller inte ordning, lämnar inte in läxor i tid • Bristande motivation – har svårt att utföra

ensidiga, ”tråkiga” och ”meningslösa” uppgifter

Vad ser vi i klassrummet/verksamheten?

• Bristande tidsuppfattning – kommer inte i tid, har svårt att planera sina skoluppgifter

• Kort arbetsminne – klarar inte att hålla flera saker eller instruktioner i minnet

• Bristande reflektionsförmåga – lär sig inte av sina misstag, ser inte sin roll i det som sker

• Bristande affektkontroll – reagerar snabbt och med starka känslor

• Svårigheter med språk och sociala koder – missuppfattar, förstår inte utifrån sammanhanget, gör ”konstiga” saker

Olika stödbehov i förskola/skola/vuxenverksamhet

• Stöd vid start/avslut?

• Stöd vid förflyttningar?

• Stöd under lektionerna?

• Stöd på raster/fri tid?

• Stöd för att teoretiskt förstå?

• Stöd för att praktiskt utföra?

• Stöd för läsa/skriva?

• Stöd för att orka?

• Stöd för att våga?

• Stöd för att behålla lugnet?

• Stöd för att behålla motivationen?

• Stöd för att behålla fokus?

• Stöd för att kommunicera?

• Stöd i lek/umgänge?

• Stöd kring kamrater/relationer?

• Stöd kring mat/hygien?

• Stöd kring medicinering?

Ökad förståelse

• Kartläggning – personens delaktighet!

• Kunskap – förstå vad som är svårt!

Kunskap om personen – Vad vet vi om:

• Utv.nivån? • Kommunikationsförmågan? • Den motoriska förmågan? • Förmågan att hantera sinnesintryck? • Förmågan att vänta? • Förmågan att begära och ta emot hjälp? • Stressfaktorer? • Stresskänslighet? • Förmågan till uthållighet? • Intressen? • Tempo?

Visuellt underlag vid kartläggning

Duscha

1 2 3 4 5

_______________________________________

SEP – Skola Elev Plan Kartläggningsmaterial bestående av:

• En elevdel, med mestadels frågor med alternativa svar att ringa in, kryssa etc.

• En föräldradel, med öppna intervjufrågor.

• En skoldel, uppdelad på ämneskunskaper och andra färdigheter, hinder och möjligheter.

• En sammanställning av de insatser man kommer fram till utifrån kartläggningen.

Kartlägg • Ämneskunskaper

• Kommunikativa färdigheter

• Sociala färdigheter/socialt nätverk

• Exekutiva färdigheter

• Stressfaktorer och stresskänslighet

• Perceptionssvårigheter

• Motorisk förmåga

• Basala funktioner

Exempel på elevfråga:

Jag tycker uppgifterna/genomgångarna/

läxorna är jobbiga. Det som känns jobbigt är:

att lyssna att skriva att jobba själv

att jobba i grupp att minnas

att komma igång att förstå vad jag ska göra att orka göra färdigt

annat:_______________________________________________________________________

Kryssa för de ämnen/situationer som du tycker är roligast/bäst!

Svenska Matte Engelska Hemkunskap Bussresorna

Samhälls-

kunskap

Geografi Fysik Idrott Skolmatsalen

Religion Teknik Biologi Musik Skolgården/

rasterna

Historia Kemi Slöjd Bild Utflykter/

studiebesök

Skoldelen

Hinder Möjligheter

SEP-plan

Stressreducering

Kravanpassning

Tydliggörande

Intressen

Relationer

Samsyn

Kunskapsförmedling

Lika, men ändå olika

Ett annorlunda sätt att:

• Förstå – mer konkreta, bokstavliga, visuella

• Minnas – associerar utifrån detaljer

• Uppleva – över- eller underupplever sinnesintryck

• Kommunicera – svårt ta initiativ, färre uttryckssätt

• Föreställa sig – svårt förstå konsekvenser och orsaker

• Tolka situationer – oflexibla, utgår från sig själv

Stötta barnen i svåra situationer

• Teamwork! – Gemensamt synsätt, delat ansvar, prestigelöshet

• Ha koll på ”triggersituationer”

• Ha koll på ”triggerbarn”

• Ha koll på tiden

• Håll nere affektnivån

• Avled

• Förebygg!

Kartlägg och

arbeta med stress-

och

konflikthantering

Att se och förstå…

Hur svårt kan det vara att inkludera elever med AST/NPF i grundskolan?

• Hur svårt som helst!

• Olika svårt!

• Ganska lätt!

• En pedagogisk utmaning!

Vad är det som är svårt?

Generella inkluderande

undervisnings-strategier

Sociala relationer

Strategier och verktyg

• Samarbete och dialog med föräldrar/nätverk

• Lågaffektivt bemötande

• Lösningsfokuserat arbetssätt

• Visuellt stöd

• Förberedelse, kontroll, delaktighet, socialt lärande

Grundläggande upplevelse för att känna delaktighet

• Få frågor/välja

• Få berätta

• Få bestämma

• Bli förberedd

• Känna igen

• Få förklaring

• Ha en uppgift

• Lyckas

• Hjälpa andra

• Gemenskap/tillhörighet

• Vara i fokus

Att räknas

Vara behövd

Kunna påverka

Att förstå

Underlättande faktorer för delaktighet

Positivt lösnings- fokus

Anpassningar utifrån kunskap

om personen

Meningsfulla och

motiverande aktiviteter

Grundläggande strategier i klassrummet:

• se över placering av möbler, material och elever

och vuxna i klassrummet.

• se till att det finns material som behöver

användas i klassrummet, såsom pennor, sudd mm.

•komma överens med eleverna om vilka ”nöd-

utgångar” som finns.

• ha en positiv och tillåtande ton i klassrummet.

• prata om och visa att olikhet är bra.

Uppmärksamhets-/

genomförande-

svårigheter

Motorisk

rastlöshet/

svårighet

Svårighet se mening/

sammanhang

Bokstavlig

tolkning/

svårighet med

perspektivtagning

Kravkänslighet/

känslighet för

beröring

Ge tydliga skriftliga

instruktioner som gärna

går att bocka av

successivt

Erbjud skrivhjälp

vid behov

Gör tydligt schema/

planering över

lektionen/dagen

Säg det du menar –

rak och tydlig

kommunikation

Ha genomgångar

på tavlan och muntliga

diskussioner i

klassrummet

Ge konkret hjälp att veta

var fokus ska vara, peka

på uppgift, markera i

boken

Använd surfplatta,

dator, smartboard,

film i undervisningen

Ge förförståelse genom att

informera om vad som

kommer att gås igenom

samt förklara svåra

ord/begrepp innan

genomgången

Låt eleven få skriva

utifrån intresse och

egna erfarenheter och

ge stöd före och under

gruppuppgifter

Bedriv indirekt

undervisning genom

att fokusera på

pappret/materialet/

andra elever

Hjälp eleven att planera

och dela upp en

sammansatt uppgift

Ge korta uppgifter

med snabb

feedback

Koppla innehåll till elevens

erfarenhet och vardaglig

användning

Ställ inte frågor om

du inte menar det,

undvik ”småprat”

Undvik beröring och

kräv inte ögonkontakt

Skapa uppgifter utifrån

motivation och intresse

Låt eleven göra

praktiska uppgifter

utifrån sina styrkor

Visa visuellt hur saker och

ting hänger ihop, ex.

Mål - uppgift - bedömning

Ge svarsförslag vid

frågor som eleven

kan ringa in eller

stryka

Ha för vana att ge

elever olika uppgifter

och material

Skapa en perceptions-

sanerad lugn miljö i

klassrummet

Erbjud något att

göra (pillra med)

under genomgångar

Sammanfatta viktiga saker

skriftligt/visuellt

Undvik negationer -

formulera dig

positivt

Visa från början vad

som ska göras – inga

överraskningar

Led lektionen Låt eleven få

hjälpa till med

praktiska saker

Förklara varför uppgiften

ska göras

Ta inte åt dig ifall

eleven uttrycker sig

klumpigt

Ha ett lågaffektivt

bemötande, tala med

neutral röst

Erbjud hörselskydd och

tidshjälpmedel

Låt eleven få ha

pauser

Ritprata, skriv sociala

berättelser och seriesamtal

Uttala det

underförstådda

Sitt snett emot eller

bredvid eleven

Behov av stöd – extra anpassningar i undervisningen Ulrika Aspeflo

Kartlägg vad eleven

behöver få uppleva

under rasten –

vila?

något att göra?

social samvaro?

ha kul?

Ge visuell

information om

vilka alternativ

som finns –

hjälp att välja

rastaktivitet

Ge förförståelse

genom att gå

igenom lekar och

regler i förväg

Låt eleven ha möjlighet

att stanna inne på

rasten

Använd

tidshjälpmedel för att

förbereda eleven på

att det strax är dags

för rast.

Ge tydlig

information om

vem eleven kan

vända sig till och

få hjälp av under

rasten

Erbjud

rastaktiviteter

utifrån elevens

intressen och

styrkor

Visa olika rastaktiviteter

skriftligt, med bilder

eller konkret utifrån

längden på rasten

Väv in sociala

färdighetsmål i

rastaktiviteten

Vuxna som

deltar proaktivt

och lågaffektivt i

rastaktiviteten

Använd

tidshjälpmedel

för att signalera

att rasten är slut

Gå igenom vad som

hänt på rasten/förbered

eleven med hjälp av

sociala berättelser,

seriesamtal och ritprat

Stöd vid rast/fritid för elever med AST Ulrika Aspeflo

Kommunikation och samspel

• Arbeta med kommunikationsgrunderna: Delad positiv upplevelse, omvänd imitation, ömsesidig påverkan.

• Arbeta i naturliga situationer, gärna i rörelse-aktiviteter.

• Locka – inte kräva!

• Uppmuntra all slags kommunikation.

• Var nära andra som gör positiva saker.

Svåra kommunikativa situationer för elever/personer med AST

• Att hälsa på folk.

• Att påbörja ett samtal.

• Att småprata.

• Att be om hjälp och tala om vad man vill ha.

• Att berätta och ställa frågor.

• Att anpassa sig till samtalspartnern.

• Att förstå utifrån sammanhanget.

• Att förstå och använda kroppsspråk, mimik och gester.

• Att svara på öppna frågor.

• Att avsluta ett samtal.

Skapa en begriplig och kommunikativt lockande miljö

• Ge korta, enkla instruktioner verbalt.

• Använd röst, kroppsspråk, tecken, bildstöd.

• Intressanta aktiviteter lockar fram kommunikation..

• Förvänta, invänta och tillåt initiativ.

• Lyssna på protester.

• Tolka problembeteende som kommunikation.

• För en visuell dialog.

• Använd inte ordet inte!

• Ställ inte så mycket frågor – säg vad du menar!

Strategier och redskap som stöd för förståelse , förutsägbarhet och

uttrycksförmåga

• Dagsplanering/schema

• Aktivitetsplanering

• Visuella instruktioner

• Sociala berättelser/manuskript

• Seriesamtal

• Ritprat

• Samtalsmatta

• Ipad

Samtalsmattan = en teknik där man använder bilder för att:

• ta reda på åsikter och värderingar

• personen kan delta i avgörande beslut

Att tala eller inte tala…?

Tala

• I en aktivitet för att dela upplevelse

• För att bekräfta/sätta ord på en upplevelse/ erfarenhet/känsla

• I en tal eller

språkövningssituation

• Men ställ inte frågor - använd ifyllnadsstrategi!

Tala inte

• När eleven själv försöker förstå vad han/hon ska göra

• För att korrigera eller förklara missförstånd eller reda ut svåra situationer

• När du märker att personen är stressad eller orolig

Vad menas med att något är meningsfullt?

• Jag vet vad jag ska göra och när!

• Jag vet hur mycket/länge jag ska hålla på och hur jag ska göra och vad som kommer sen!

• Jag förstår varför – sammanhanget!

• Jag kan påverka, göra egna val och uttrycka det jag vill!

• Det är lätt, kul och jag kan själv!

Vad vill jag se i er verksamhet?

• Respekt

• Intresse

• Tillit

• Flexibilitet

• Tydlighet

• Meningsfull sysselsättning

• Hjälpmedel och anpassningar

• Samarbete

Glädje

• Ökar välbefinnandet, ger avspänning, aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten.

• Det är viktigt att kunna skratta åt sina misstag, samtidigt som man lära sig av dem.

• Skratt smittar!

Referenser

• Läroplanen Lgr 11

• www.socialstyrelsen.se

• www.skolinspektionen.se

• Forskning för klassrummet, Skolverket, 2013

• Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen?, SPSM, 2013

• Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket, 2014

• Världens bästa fröken, John Steinberg, Epago, 2004

• Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010

• Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, William, 2013

• Att utveckla elevhälsa, Partanen, 2012

• Elevhälsa börjar i klassrummet, Gustafsson, 2009

• Utmanande undervisning i klassrummet, Nottingham, 2013

• Formativ bedömning, Heyer, Hull, Natur & Kultur, 2014

• De fem förmågorna i teori och praktik, Svanelid, 2014

• http://webb2.svedala.se/kvutis/

• http://mittflippadeklassrum.wordpress.com/

Fler referenser • G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010

• G. Gerland: Hjälpmedelsboken från grundskolan till gymnasiet, Pavus, 2014

• Skolan och Aspergers syndrom, Skolverket, 2009

• Vilse i skolan, Greene, 2011

• Explosiva barn, Greene, 2014

• Problemskapande beteende, Hejlskov, 2009

• Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn, Hejlskov Elvén, Veje, Beier, 2012

• Problembeteende i skolan, Hejlskov Elvén, 2014

• Skolkompassen och Vardagskompassen, Sjölund, Henriksson, 2015

• www.autism.se

• www.pedagogisktperspektiv.se

• http://media.pedagogisktperspektiv.se/2014/06/artikel_23_skola_elev_plan_sep.pdf

• http://media.pedagogisktperspektiv.se/2013/10/artikel_22_stodmaterial_for_inkludering_i_grundskolan.pdf

Ännu fler referenser • Aspeflo om Autism, Pavus, 2010

• Mamma, är det där ett djur eller en människa?, Hilde de Clercq, HLS Förlag, 2005

• Se mig, hör mig, förstå mig!, Winlund m.fl, ala, 2004

• ”Det ska va gott att leva”, film, Aspeflo, RFA, 2009

• Hjälpmedelsboken, G. Gerland, Pavus, 2011

• Boendestödboken, Sjölund & Bejerot, RFA, 2008

• Vardagsstöd, Sjölund, Pedagogiskt Perspektiv, 2008

• En femma kan få mig att tappa kontrollen, www.pedagogisktperspektiv.se

• Smarta tankar om starka känslor, Gothia fortbildning

• Barn som väcker funderingar, Gerland/Aspeflo, Pavus, 2009, 2015

• Barn som oroar, Hedström, 2014

• Rätt att leka, Dillner, Löfgren, 2013

• Med känsla för barns självkänsla, Krantz Lindgren, 2014

• Vägledande samspel för föräldrar, Bergman, Edenhammar, ICDP, 2007

• Själv-känsla, Brodin och Hylander, Liber, 2002

• Men Aron, Rydell mfl.

• Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, SPSM