Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans … · Bubolz, Margaret & Sontag, Suzanne (1993). Human Ecology Theory. I P. Boss, W. Doherty & R. LaRossa. (eds.) Sourcebook of

Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9

Ämne: hem- och konsumentkunskap

Preliminära kursplaner och litteraturlistor

Sidan 1 av 3

XXX111, Hem- och konsumentkunskap 1a Grundnivå, 15 högskolepoäng

Home Economics 1a, 15 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx.

Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och utgör den tredje kursen av 18.

3. Förkunskapskrav

4. Innehåll Delkurs 1 Hushållen och det dagliga livet 7,5 hp

Kursen ger en inblick i såväl nationell som internationell forskning inom hushållsvetenskap och andra fält med relevans för hem- och konsumentkunskap. Hushållens verksamheter studeras och problematiseras i litteratur och praktik samt i ljuset av den historiska utvecklingen. Hushållsvetenskapliga förhållningssätt och teorier introduceras. Framträdande perspektiv är genus, hälsa och hållbar utveckling. Forskningsprocessens olika delar samt dokumentationsformer behandlas. Källkritik och forskningsetiska frågor uppmärksammas. Framväxten av skolämnet hem- och konsumentkunskap belyses utifrån t. ex styrdokument, och utvärderingar med fokus på Sverige och med internationella utblickar. Lärarrollen belyses utifrån ämnesdidaktisk forskning och ämnesdidaktiska verktyg introduceras.

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 3

Delkurs 2 Konsumtion och hushållens ekonomi 7.5 hp

Konsumentekonomi handlar om hushållens resursanvändning och konsumtion som har betydelse för individer och hushålls välfärd och hållbar utveckling. Delkursen behandlar individers och hushålls ekonomiska förutsättningar, villkor och strategier samt samhälleliga ramfaktorer som påverkar dessa. I delkursen behandlas konsumtionsprocesser i det dagliga livet med särskilt fokus på ungdomars identitetsskapande. Vidare identifieras olika faktorer som spelar roll för dessa t ex socialt och kulturellt kapital, genus och klass, personliga ställningstaganden t. ex politisk och etisk konsumtion. Dessutom behandlas mediers roll t ex reklambudskap och marknadsföring. Kursen behandlar hushållsekonomiska strategier samt verktyg för planering och uppföljning, däribland digitala. Exempelvis diskuteras översiktligt hushållsbudget, sparande, betalformer, försäkringar, lån och skuldproblematik. Samband mellan kunskapssyn, prov och bedömning av elevers lärande ingår. Konsumenträtt och lagar som reglerar marknadsföring samt myndigheter och organisationer som stärker konsumentens ställning behandlas.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs kunna:

• känna till vilka verksamheter som förkommer i moderna hushåll samt hushållet sett ur ett historiskt perspektiv.

• redogöra för grundläggande begrepp inom hushållsvetenskap och resonera omkring det

komplexa samspelet mellan individer i hushåll och mellan hushållet och den omgivande miljön

• känna till centrala perspektiv och vetenskapliga metoder som används inom hushållsvetenskap och andra vetenskapliga fält relevanta för hem- och konsumentkunskap

• söka och definiera olika typer av vetenskaplig litteratur samt exemplifiera vetenskaplig

verksamhet inom den egna professionen

• identifiera och problematisera verksamheter i hushåll utifrån olika dimensioner av hållbar utveckling samt studera hushåll metodiskt och systematiskt och presentera i form av en vetenskaplig rapport

• problematisera och analysera individers och hushålls resursanvändning, ekonomiska

förutsättningar och strategier liksom konsumtion samt konsekvenser för välfärd och hållbar utveckling

• konkretisera samt resonera om konsumtionsprocesser i det dagliga livet med särskilt fokus på

ungdomars identitetsskapande

• redogöra för olika verktyg som kan användas vid planering och uppföljning av hushållsekonomi

• diskutera och granska media, reklam och andra marknadskrafter som påverkar olika

målgruppers konsumtion och förhållningssätt till varor och tjänster.


Sidan 3 av 3

• redogöra för hur ämnesdidaktisk teori kan användas för att analysera och reflektera över lärares undervisning i hem- och konsumentkunskap inkluderande kunskapssyn och bedömning

• reflektera över det egna lärandet och identifiera vad som krävs i lärarprofessionen för att

hantera ämnesstudierna i ett didaktiskt perspektiv

• använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt beakta olika mediers och digitala miljöers roll för denna

• visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och

jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamhe3ten

6. Former för bedömning Obligatorisk närvaro, PM, tvärgruppsredovisningar, problemlösande examinationer, hemtentamen, rapport, seminarium med skriftlig inlämning

7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli.

8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli.

9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista.

10. Övrigt

Sidan 1 av 5




Obligatorisk litteratur

Delkurs 1 Hushållen och det dagliga livet 7,5 h

Aléx, Peder (2003). Konsumera rätt - ett svenskt ideal: behov, hushållning och konsumtion. Lund: Studentlitteratur. 250 s.

Björk, Mia (1997). Hemarbetets modernitet - en fråga om kön, kunskap, tid och rum. Avdelningen för bebyggelseanalys. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. Valda delar.C:a 70 s.

Biffen, bilen och bostaden (2005). Slutbetänkande av enmansutredare Stefan Edman. SOU 2005:51. Valda delar: Kap 1, 2, 9. C:a 100 s. Hämtas på: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/45980

Bubolz, Margaret & Sontag, Suzanne (1993). Human Ecology Theory. I P. Boss, W.

Doherty & R. LaRossa. (eds.) Sourcebook of Family Theories and Methods. A Contextual Approach. New York: Plenum Press. (Utlånas vid MHM)

Cullbrand, Ingrid & Petersson, Monica (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU�03) Hem� och konsumentkunskap. Ämnesrapport till rapport 253 2005. Göteborgs universitet. Stockholm: Skolverket. 132 s.

Dysthe, Olga (2002). Skriva för att lära : skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Fjellström, Christina (2007). Att skapa en relation � laga mat som symbolhandling. I Pipping Ekström, Marianne, Åberg, Helena, Bergström, Kerstin. & Prell, Hillevi. (Red.) (2007). Hushållsvetenskap & Co (red) (2007). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för Mat, hälsa och miljö, Rapport 39, s. 123�137.

Hjälmeskog, Karin & Åberg, Helena (eds) (2004). Learn for Life, Consumers and Society in Dialogue

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan

GÖTEBORGS UNIVERSITET LITTERATURLISTA XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 5

A Conference Report. Mölnlycke: Swedish Committee for Home Economics, Sid 26-33, 48-70. Utlånas vid MHM.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur. 124 s.

Pettersson, Anette & Olsson, Ulf & Fjellström, Christina (2004). Family Life in Grocery Stores – A Study of Interaction Between Adults and Children. I International Journal of Consumer Studies 28, 2 March 2004, pp 317�328.

Petersson, Monica (2007). Att genuszappa på säker och minerad mark. Hem� och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv. Göteborg Studies in Educational Sciences 252. Acta Universitatis Gotehburgensis. Valda delar. 60 sidor. (Hämtas på kursportalen)

Pipping Ekström, Marianne (2007). Mina förmödrar inom matforskningen. I Pipping Ekström, Marianne, Åberg, Helena, Bergström, Kerstin & Prell, Hillevi (Red.) (2007). Hushållsvetenskap & Co. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för Mat, hälsa och miljö. Rapport 39, s 35�46.

Pipping Ekström, Marianne (2005). Vi ska äta, vem ska laga? Paper från ACSIS nationella forskarkonferens för kulturstudier, Norrköping 13–15 juni 2005. (Hämtas på www.ep.liu.se/ecp/015/.) 6 s.

Platzer, E. (2007). Från folkhem till karriärhushåll: den nya husliga arbetsdelningen. Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007. Lund.

Shanahan, Helena (1998). Applied Human Ecology as a Field of Knowledge in Sweden. Past Themes, Present Status and Visions for the Future. Göteborg University: Department of Home Economics. 80 s. (Utlånas vid MHM)

Stingerfonden . (1999) [ on line] http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf 2010-04-19

Åkerman, Brita et.al (1984). Kunskap för vår vardag. Utbildning och forskning för hemmen. Stockholm:Akademilitteratur. Sid 131-195.

Artiklar tillkommer.

Referenslitteratur:

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Statistiska centralbyrån (2008). På tal om kvinnor och män. Lathund för jämställdhet 2008. (Hämtas som pdf�fil http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0202_2008A01_BR_X10BR0801.pdf

Thurén, Torsten (2004). Vetenskapsteori för nybörjare: Earbooks

Åberg, Helena (2000). Sustainable Waste Management in Households - From International

Policy to Everyday Practices. Experiences from Two Swedish Field Studies. Studies in Educational Sciences 150. ACTA:Göteborg, Sweden. Göteborg. Sid 1-73.


Sidan 3 av 5

Obligatorisk litteratur

Delkurs 2 Konsumtion och hushållens ekonomi 7,5 hp

Benn, Jette (2004). Consumer Education Between ”Consumership” and Citizenship: Experiences from Studies of Young People. In International Journal of Consumer Studies 28, 2 March 2004, pp 108�116.

Harju, A. (2008). Barns vardag med knapp ekonomi: en studie om barns erfarenheter och strategier. Diss. Växjö : Växjö universitet, 2008. Växjö. Valda delar. C:a 100 s.

Hjort, Tor-Björn (2004). Nödvändighetens pris. Konsumtion och knapphet bland barnfamiljer. Lund: Lunds Universitet. Socialhögskolan. Valda delar. C:a 100 s.

James, A., Curtis, P. & Ellis, K. (2009). Negotiating Family, Negotiating Food: Children as Family Participants? James, A., Kjørholt, A.T. & Tingstad, V. (red.) (2009). Children, food and identity in everyday life. Basingstoke [England]: Palgrave Macmillan.

Justegård, H. (2002). Earning money of your own: paid work among teenagers in Sweden. M. Hutchings. M. Fülöp & A-M. Van den Drierd (Ed.) Young people´s understanding of economic issues in Europe. (s. 193-211). Staffordshire: Trentham Books Limitid.

Konsumentverket (1999). Ekonomi i stort och smått. En bok för lärarutbildningen om hushållens ekonomi. Stockholm: Konsumentverket. Valda delar. kapitel 1, 3 & 5ca 60 s.

Lundgren, Lars (1999). Livstil och miljö: värderingar, val, vanor: en antologi. Stockholm: Naturvårdsverket. Valda delar 40 s

Nilsson, Mats-Erik (2007). Den hemlige kocken. Stockholm: Ordfront. 279 s. Valda delar 150 s.

Obligatorisk litteratur en väljes :

Johansson, Barbro (2005). Barn i konsumtionssamhället. Falun: Nordsteds Akademiska Förlag. 235 s.

Näsman, Elisabeth & von Gerber, Christina (2003). Från spargris till kontokort. Norrköping: Linköpings universitet, ITUM. 211 s.

Referenslitteratur:

Aléx, Peder (2003). Konsumera rätt - ett svenskt ideal: behov, hushållning och konsumtion. Lund: Studentlitteratur. 250 s.

Brembeck, Helen (red) (2001). Det konsumerande barnet. Göteborg: Etnologiska Föreningen i Västsverige. 240 s.

Consumer and Health Voice. Tidskrift från EU: kommissionens generaldiktorat för hälsa och konsumentfrågor. Finns på EU:s hemsida. Beställ kostnadsfritt via e-mail: [email protected] Europa Posten. Tidskrift från Europeiska kommissionen, Representation i Sverige: information

om aktuella frågor inom EU. Prenumerera kostnadsfritt via www.eukomm.se /klicka Europa-Posten. Vetenskap och metod 1


Sidan 4 av 5

Ekström, M Karin (1995). Children´s Influence in Family Decision Making, Göteborg: Graphic System AB.

Ekström, Karin & Forsberg, Håkan (red) (1999). Den flerdimensionella konsumenten – en antologi om svenska konsumenter. Stockholm: Tre böcker. 283 s.

Ellegård, Kajsa & Sturesson, Lennart (red)(2002). Konsumenterna och makten. Stockholm: Carlssons. 242 s.

Grobgeld, Lennart (2001). Konsumenträtt: regler till hjälp och skydd för konsumenterna. Stockholm: Fritze. Senaste utgåvan.

Hjälmeskog, Karin & Åberg, Helena (eds) (2004). Learn for Life, Consumers and Society in Dialogue A Conference Report. Mölnlycke: Swedish Committee for Home Economics, Sid 26-33, 48-70. Utlånas vid MHM.

Ingelstam, Lars (2006). Ekonomi på plats. Linköping: LiUTryck

Lindgren, Mats, Lüthi, Bernhard & Fürth, Thomas (2005). The me we generation; what business and politics must know about the next generation. Stockholm: Bookhouse Publishing.

Lindstrom, Martin (2003). Brand Child. Margate: Thanet Press Ltd Albrektson, Sigbrit & Fröberg, Gunvor (2007). Lotten Lagerstedt. I Pipping Ekström, Marianne, Åberg, Helena, Bergström, Kerstin. & Prell, Hillevi. (Red.) (2007). Hushållsvetenskap & Co. Göteborg: Institutionen för mat, hälsa och miljö, Göteborgs universitet. Rapport 39, s. 13�33.

Shanahan, Helena & Ellegård, Kajsa (2002). Kreativa metoder inom konsumentforskning i empirisk belysning. Göteborgs universitet, Institutionen för hushållsvetenskap. Forskningsrapport nr 32. Statistiska Centralbyrån (2002). Barnens del av kakan. Välstånd och fattigdom bland barn 1991-1999. Demografiska rapporter 2002:1.

Obligatorisk litteratur i ämnesdidaktik

Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s.

Cullbrand, Ingrid & Pettersson, Monica (2005). Hem- och konsumentkunskap. Nationella utvärderingen av grundskolan. Ämnesrapport till Rapport 253. Skolverket. Stockholm: Fritzes. 130 s.

de Ron, Lena & Feldt, Maria (2006). Bedöma och lära i hem- och konsumentkunskap. Bakgrund

och framväxt av ett pedagogiskt bedömningsmaterial. Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande. Lärarhögskolan i Stockholm .Rapport från PRIM-gruppen. nr 22. 132 s.

Grönqvist, M. & Hjälmeskog, K. (1998). Hemkunskap - betraktat ur ett didaktiskt perspektiv (Hämtas på http://www.did.uu.se/hkrummet/didbok.htm)

Kernell, Lars�Åke (2002). Att finna balanser. Lund:Studentlitteratur.

Myndigheten för skolutveckling (2007). Hem- och konsumentkunskap. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm Liber. 64 s. Hämtas på www.skolverket.se


Sidan 5 av 5

Av följande titlar väljes en: Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning, hur, vad och varför. Myndigheten för skolutveckling.

Fritzes. 175 s. Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red)(2005). Pedagogisk bedömning: att dokumentera,

bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS förlag, 2005. 256 s.

Sidan 1 av 3

XXX111, Hem- och konsumentkunskap 1b Grundkurs, 15 högskolepoäng

Home Economics 1b, 15 higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och utgör den fjärde kursen av 18

3. Förkunskapskrav Se riktlinjer.

4. Innehåll Delkurs 1 Livsmedel, mat och måltider 7,5 hp I kursen behandlas samtliga livsmedelsgrupper teoretiskt, experimentellt och metodiskt. Såväl råvaror som prefabricerade livsmedel omfattas. Kretsloppstänkande och etiska ställningstaganden behandlas i relation till hållbar utveckling. En kort introduktion ges av kemiska och mikrobiologiska processer som grund för förståelse av kvalitet vad gäller hantering av råvaror, matlagning och förvaring samt hygien. Tillämpningar i form av experimentell matlagning ingår och där vanligt förekommande teknisk utrustning i kök används och värderas. Säkerhet i köket belyses utifrån så väl hygieniska som tekniska

KURSPLAN XXX111 Gäller fr.o.m. ht 07 PREL KURSPLAN för

examenstillståndsansökan


Sidan 2 av 3

aspekter. Begreppet kunskap-i-handling analyseras i förhållande till studenters och elevers lärande i måltidsprocesser. Delkurs 2 Näring, mat och måltider 7,5 hp I kursen behandlas matens betydelse för hälsan med speciellt fokus på barns och ungas näringsbehov och matval. Begrepp som näringsbehov behandlas på grundläggande nivå utifrån nordiska näringsrekommendationer. Individers behov av energi och näringsämnen med fokus på upptag, omsättning och funktion i kroppen behandlas liksom särskilda näringsbehov för olika grupper. Kursen belyser också maten ur ett folkhälsoperspektiv samt myndigheters arbete för folkhälsa som inbegriper pedagogiska modeller och redskap. Matbudskap i media analyseras. Praktiska, teoretiska och didaktiska uppgifter genomförs i relation till näringsrekommendationer ingår t. ex lagas måltider och analyseras utifrån aspekterna hygien, sensorik, näring och miljö.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs kunna;

• redogöra för olika livsmedelsgrupper och förstå betydelsen av hur enskilda livsmedel kan produceras, förvaras, hanteras och presenteras för att uppnå förväntade resultat

• beskriva samt behärska grundläggande matlagnings- och förvaringsmetoder där hygien och

säkerhet också beaktas

• förklara grunderna för mikroorganismer i relation till livsmedelsbundna infektioner och förgiftningar

• redogöra översiktligt för ett antal kemiska processer när råvaror och livsmedel hanteras och

tillagas

• redogöra för vanliga begrepp inom näringsläran som berör energi och näringsämnen och känna till delar av de nordiska näringsrekommendationerna.

• göra kost- och aktivitetsregistrering samt beräkna näringsintag för olika grupper med hjälp av

digitala program för näringsberäkning

• beskriva hur myndigheter och andra institutioner arbetar kring mat och hälsa samt tillämpa modeller och redskap som används i hälsofrämjande arbetet

• redogöra för några samband där matens hälso- och miljöaspekter belyses

• analysera matbudskap i media

• redogöra för hur ämnesdidaktisk teori kan användas för att analysera och reflektera över

lärares undervisning i hem� och konsumentkunskap

• reflektera över det egna lärandet och identifiera vad som krävs i lärarprofessionen för att hantera ämnesstudierna i ett didaktiskt perspektiv

6. Former för bedömning Obligatorisk närvaro, PM, tillämpning i kök, problemlösande examinationer, skriftlig tentamen, muntlig tentamen.


Sidan 3 av 3




10. Övrigt

Sidan 1 av 3

XXX111, Hem- och konsumentkunskap 1b Grundnivå, 15 högskolepoäng

Home Economics 1b, 15 higher education credits


Obligatorisk litteratur Delkurs 1 Livsmedel, mat och måltider, 7,5hp

Angervall, T. (2008). Mat och klimat: en sammanfattning om matens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Göteborg: SIK.

Björklund, J., Holmgren, P. & Johansson, S. (2009). Mat & klimat. ([Ny utg.]). Stockholm: Medström.

Centrum för tillämpad näringslära (2008). Ät S.M.A.R.T. Samhällsmedicin: Katarinatryck. 30 s. (Hämtas på http://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=1068 Cullbrand, Ingrid & Petersson, Monica (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU�03) Hem� och konsumentkunskap. Ämnesrapport till rapport 253 2005. Göteborgs universitet. Stockholm: Skolverket. 132 s.

Guidetti, M. & Cavazza, N. (2008). Structure of the relationship between parents’ and children's food preferences and avoidances: An explorative study Appetite, Volume 50, Issue 1, January 2008, Pages 83-90

Johansson, Birgitta (red)(2004). Myter om maten. Formas fokuserar. 200 s

Johansson, Ulla (2007). Näring och hälsa. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2000). Kommentarer till kursplaner och betygskriterier 2000. Grundskolan. Stockholm: Fritzes. (Hämtas på www.skolverket.se)

Artiklar tillkommer

Ytterligare titlar tillkommer i anslutning till tillämpning i kök.



Sidan 2 av 3

Referenslitteratur: Johansson, Birgitta (red) (2008). Klimatfrågan på bordet. Formas fokuserar.

Westblom Jonsson, Helen (1997). Mat, tro och tradition. Falköping: Liber.

Obligatorisk litteratur Delkurs 2 Näring, mat och måltider 7,5hp Berg, Christina & Winkvist, Anna (2007). Äta och mäta. Bakom kulisserna I I Pipping

Ekström, Marianne, Åberg, Helena, Bergström, Kerstin. & Prell, Hillevi. (Red.) (2007). Hushållsvetenskap & Co. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för Mat, hälsa och miljö, Rapport 39, s. 95�109

Carlsson�Kanyama, Annika & Pipping Ekström, Marianne & Shanahan, Helena (2002). Food and Life�Cycle Energy Inputs: Consequences of Diet and Ways to Increase Effiency. I Ecological Economics 44 (2003) pp 293�307.

Johansson, Birgitta (red) (2008). Klimatfrågan på bordet. Formas fokuserar. Valda delar 150 s.

Johansson, Ulla (2007). Näring och hälsa. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur. Valda delar c:a 100 s. ( I LHK160 behandlas hela boken.)

Jonsson, Lena & Marklinder, Ingela & Nydahl, Margaretha & Nylander, Annica (2007). Livmedelsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Valda delar, ca 150 s.

Livsmedelsverket (2005). Svenska näringsrekommendationer. (Hämtas från: www.slv.se)

Lagerberg Fogelberg, Charlotte (2008). På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. Rapport 9. Uppsala:Livsmedelsverket.Valda delar c:a 40 s. (Hämtas som pdf�fil http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2008_livsmedelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf)

Artiklar tillkommer

Obligatorisk didaktisk litteratur:


Cullbrand, Ingrid & Petersson, Monica (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU�03) Hem� och konsumentkunskap. Ämnesrapport till rapport 253 2005. Göteborgs universitet. Stockholm: Skolverket. 132 s. (Används även i LHK110; 210; 260)

de Ron, Lena & Feldt, Maria (2006). Bedöma och lära i hem� och konsumentkunskap. Bakgrund och framväxt av ett pedagogiskt bedömningsmaterial. Institutionen för undervisningsprocesser,


Sidan 3 av 3

kommunikation och lärande. Lärarhögskolan i


Lundgren Ulrika/metodhandbok för samverkan i sapereped www.oru.se

Prell, H. (2010). Promoting dietary change: intervening in school and recognizing health messages in commercials. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. Göteborg.

Sidan 1 av 3


Home Economics 2a 15 higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och utgör den 3:e kursen av 18.


4. Innehåll Delkurs 1 Miljö och livsstil 7,5 hp

Delkursen behandlar hemmet och bostaden som ram som för vardagliga aktiviteter i skilda miljöer i dag, framåtblickande och med ett historiskt perspektiv. En hushållsekologisk systemsyn är vägledande. Förståelse för hemmets betydelse för olika individer och hushåll. Val, planering, skötsel och underhåll av bostaden samt vård av gemensamma och personliga tillhörigheter behandlas med särskild hänsyn till perspektiven jämställdhet och hållbar utveckling. Kök fokuseras som måltids-, arbets- och lärandemiljö. I kursen ingår också frågor om återvinning och teknisk infrastruktur, t. ex energi, vatten, avlopp, transporter kopplat till vardagliga praktiker i hushållet.



Sidan 2 av 3

Delkurs 2 Hem- och konsumentkunskap i olika verksamheter 7,5 hp

Delkursen fördjupar och syntetiserar tidigare kursers innehåll. Mat och måltider och andra verksamheter i hushållet behandlas som processer och planeras, genomförs och utvärderas utifrån perspektiven hälsa, ekonomi, kultur och miljö. Valen i vardagen är centrala. Betydelsen av mat och måltid som historiska, sociala och kulturbundna företeelser diskuteras och konkretiseras med ett särskilt fokus på barn och ungdomar. Arbetsfördelning och jämställdhet i hemmet diskuteras. I kursen förbereds studenten för att självständigt och utifrån skolans styrdokument integrera och gestalta olika delar till helheter med anpassning till olika förutsättningar. Kursen förbereder också studenten för att arbeta med hem- och konsumentkunskap ämnesöverskridande och tematiskt. Elevers lärande i hem- och kunskaps diskuteras och underlag för kunskapssyn och bedömning problematiseras.


• problematisera likheter och skillnader i hur människor skapar sitt boende samt den betydelse boendet har för olika individer och hushåll

• planera och välja strategier för skötsel och underhåll av bostaden samt tvätt och vård av gemensamma och personliga tillhörigheter

• resonera om relationer mellan vardagliga praktiker i hushållet och samhällets tekniska system

• förstå och redogöra för hur vardagsvanor som t. ex hemmets skötsel och konsumtion samt arbetsfördelning påverkar ekonomi hälsa, hållbar utveckling samt att kunna tillämpa dessa kunskaper

• välja och hantera råvaror, motivera tillagningsmetoder, dokumentera arbetsprocesser med stöd av digitala verktyg och värdera måltidens näringskvalitet, pris, sensorik och miljöbelastning

• planera, genomföra, dokumentera och utvärdera undervisning med målet att elever erfar det lustfyllda kring måltiden samt kunna resonera om medvetna matval i förhållande till dimensioner i hållbar utveckling

• skapa och gestalta undervisningssituationer där elevers kunskaper och erfarenheter tas till vara och identifiera vad som krävs i lärarprofessionen för att anlägga perspektiv, hantera mål i läroplan och kursplan samt utvärdera elevers lärande

• kritiskt förhålla sig till kunskapsutvecklingen inom relevanta områden för hem- och konsumentkunskap samt reflektera över eget lärande i förhållande till kursens mål

• visa kunskap om sätt att dokumentera och analysera elevers lärande i förhållande till skolans mål

• visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten

• visa på förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet


Sidan 3 av 3

6. Former för bedömning

obligatorisk närvaro, PM, tillämpning i kök, tvärgruppsredovisningar, problemlösande examinationer, rollspel




10. Övrigt

Sidan 1 av 1


Home Economics 2a 15 higher education credits


Obligatorisk litteratur Delkurs 1 Miljö och Livsstil 7,5 hp, Björk, Cecilia & Reppen, Laila (2000). Så byggdes staden. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst. Valda

delar. C:a 50 s.

Björk, Mia (1997). Hemarbetets modernitet - en fråga om kön, kunskap, tid och rum. Avdelningen för bebyggelseanalys. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. Valda delar.

Ernsjöö Rappe, Tinni & Strannegård, Lars (2004). Rent hus. Slaget om den svenska dammråttan. Stockholm: Nordstedts. 176 s.

Forsell, Johanna (2002). Hushållsproduktion och föräldraledighet. Att städa, tvätta och laga mat - med och utan barn. Linköping: Tema teknik och social förändring. Valda delar. C:a 100 s.

Gram-Hanssen, Kirsten & Bech-Danielssen, Claus (2004). House, Home and Identity from a Consumption Perspective. I Housing, Theory and Society 21. Sid 17-26.

Grimstad Klepp, Ingun (2003). Fra rent til nyvasket. Skittent og rent tøy. Statens institutt For forbruksforskning. Valda delar. C:a 12 sidor.

Johansson Bo & Ingald Andersson (2002). Köpa kök. Stockholm: Svensk byggtjänst. 94 s. Shove, Elizabeth (2003). Comfort, Cleanliness & Convenience. Kap 7 och 8. Oxford:Berg. 23 s.

Rystedt, H. & Säljö, R. (red.) (2008). Kunskap och människans redskap: teknik och lärande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kap Åberg)

Åkerman, Brita et.al (1984). Kunskap för vår vardag. Utbildning och forskning för hemmen.

Stockholm:Akademilitteratur. Sid 131-195.



Sidan 2 av 2

Referenslitteratur

Aagre, Willy & De Haas, Anne & Häggström,Cecilia & Lieberg, Mats & Mörch, Sven (2002). Nordiska tonårsrum. Vardagsliv och samhälle i det moderna. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Birgitta (2001). Stadens tekniska system: naturresurser i kretslopp. Formas. Konsumentverket (1991). Boende, förr och nu. Stockholm.

Svensson, Per (2002). Svenska hem. En bok om hur vi bor och varför. Finland: Bonnier fakta.

Winther, Ida Wentzel (2006). Hjemlighed: Kulturfænomenologiske studier. Köpenhamn: Danmarks Pædagogiske universitets forlag.

Åberg, Helena (2000). Sustainable Waste Management in Households - From International Policy to Everyday Practices. Experiences from Two Swedish Field Studies. Studies in Educational Sciences 150. ACTA:Göteborg, Sweden. Göteborg. Sid 1-73.

Obligatorisk litteratur Delkurs 2 Hem- och konsumentkunskap i olika verksamheter 7,5 hp, Berg, Christina & Winkvist, Anna (2007). Äta och mäta. Bakom kulisserna I I Pipping Ekström,

Marianne, Åberg, Helena, Bergström, Kerstin. & Prell, Hillevi. (Red.) (2007). Hushållsvetenskap & Co. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för Mat, hälsa och miljö, Rapport 39, s. 95�109

Carlsson�Kanyama, Annika & Pipping Ekström, Marianne & Shanahan, Helena (2002). Food and Life�Cycle Energy Inputs: Consequences of Diet and Ways to Increase Effiency. I Ecological Economics 44 (2003) pp 293�307.

Johansson, Birgitta (red) (2008). Klimatfrågan på bordet. Formas fokuserar. Valda delar 150 s.

Jonsson, Lena & Marklinder, Ingela & Nydahl, Margaretha & Nylander, Annica (2007). Livmedelsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Valda delar, ca 150 s. (Används även i LHK110)

Lagerberg Fogelberg, Charlotte (2008). På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. Rapport 9. Uppsala: Livsmedelsverket. Valda delar c:a 40 s. (Hämtas som pdf�fil http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2008_livsmedelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf)

Livsmedelsverket (2005). Svenska näringsrekommendationer. (Hämtas från: www.slv.se)

Shanahan, Helena & Carlsson Kanayama, Annika & Pipping Ekström, Marianne (2003). Exploring Opportunities for Eco�sound Food Habits: Households and researchers in Partnership. 30 s. (Hämtas från: www.kon.org/archives/forum/14�1/shanahan.html)

Artiklar tillkommer och litteratur efter studenters val.

Referenslitteratur

Naturvårdsverket (2008). Svinn i livsmedelskedjan. Möjligheter till minskade mängder. Rapport nr 5885. Nov 2008. Stockholm: Naturvårdsverket. Valda delar, c:a 30 s.


Sidan 3 av 3

(http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978�91�620�5885�2.pdf).

Naturvårdsverket (2009). Minskat svinn av livsmedel i skolkök. Erfarenheter och framgångsfaktorer. Rapport nr 5979. Juli 2009. Stockholm: Naturvårdsverket. Valda delar, c:a 30 s. (Hämtas som pdf�fil på http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978�91�620�5979�8.pdf)

Westblom Jonsson, Helen (1997). Mat, tro och tradition. Falköping: Liber.

Litteratur tillkommer

Obligatorisk didaktisk litteratur:

Benn, J. (1996). Kost i skolen - skolekost. Vol. 2, En undersøgelse af forhold, tibud og muligheder i forbindelse med skolernes undervisning i kost og sundhed : anvendt naturfag, frikadellesløjd eller sundhedsbiks?. Diss København : Danmarks lærerhøjskole, 1996. København.

Cullbrand, Ingrid & Petersson, Monica (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU�03) Hem� och konsumentkunskap. Ämnesrapport till rapport 253 2005. Göteborgs universitet. Stockholm: Skolverket. 132 s.

de Ron, Lena & Feldt, Maria (2006). Bedöma och lära i hem� och konsumentkunskap. Bakgrund och framväxt av ett pedagogiskt bedömningsmaterial. Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande. Lärarhögskolan i Stockholm. Rapport från PRIM�gruppen nr 22. 132 s, varav valda delar används inom VFU.


Kernell, Lars�Åke (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur. Valda delar, ca 100 s. Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning, hur, vad och varför. Myndigheten för skolutveckling. Fritzes. 174 s.

Kveli, Anne�Marie (1994). Att vara lärare. Lund: Studentlitteratur. 8 s.

Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red)(2005). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm : HLS förlag, 2005. 150 s.

Pendergast, D.L. (2001). Virginal mothers, groovy chicks & blokey blokes: re-thinking home economics (and) teaching bodies. Bowen Hills, Qld.: Australian Academic Press.

Petersson, Monica (2007). Att genuszappa på säker och minerad mark. Hem� och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv. Göteborg Studies in Educational Sciences 252. Acta Universitatis Gotehburgensis. Valda delar. 60 sidor.

Prell, H. (2010). Promoting dietary change: intervening in school and recognizing health messages in commercials. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. Göteborg.

Kragelund, M. & Otto, L. (red.) (2005). Materialitet og dannelse: en studiebog. (1. udgave, 1. oplag.) København: Danmarks Pædagogiske Universitets Forlag. (Kap. Benn)

Sidan 1 av 1

XXX111, Examensarbete hem- och konsumentkunskap 2b Grundnivå, 15 högskolepoäng Examination paper Home Economics 2b,

15 higher education credits

Grundnivå/ First Cycle



2. Inplacering Kursen ges på grund nivå. Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och utgör den 11:e kursen av 18.

3. Förkunskapskrav

4. Innehåll Examensarbete (1) genomförs på grundnivå och fokuserar på forskningskonsumtion. Arbetet baseras på vetenskaplig kunskap och genomförs med vetenskapliga metoder samt är inriktat mot det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. Studenten introduceras i forskningsprocessen och tränas i att självständigt planera, genomföra och rapportera ett eget arbete. Examensarbetet görs i form av en litteraturstudie där studenten självständigt formulerar och besvarar en problemställning med hjälp av vetenskaplig litteratur. Denna analyseras, tolkas och värderas. Skriftlig och muntlig vetenskaplig argumentation är centralt i examensarbetet som helhet.



Sidan 2 av 2

Examensarbetet genomförs med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna och där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Arbetet rapporteras i en uppsats som ventileras och examineras vid ett seminarium.

5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• självständigt formulera ett forskningsproblem med stöd av tidigare forskning

• söka, bedöma och välja källor i förhållande till forskningsproblemet samt motivera ställningstaganden

• redogöra för centrala perspektiv och vetenskapliga metoder som används inom hushållsvetenskap och andra vetenskapliga fält relevanta för hem- och konsumentkunskap

• samla in, tolka, värdera och bearbeta empiriskt material och kunna argumentera för valda begrepp, metoder och teorier,

• kritiskt och konstruktivt granska slutsatserna och arbetsprocessen i det egna examensarbetet och att vid granskningen av densamma kunna motivera såväl de teoretiska och metodiska valen, som resultat och slutsatser samt opponera på annans uppsats

• beakta resultatens relevans för läraryrket samt identifiera behov av ytterligare kunskap för att kunna utveckla didaktisk och annan yrkesrelevant kompetens

• visa på fördjupad kunskap om vetenskapsteori och relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen

6. Former för bedömning Kursen examineras dels genom den vetenskapliga uppsatsen och eventuella övriga redovisningsformer som sammantaget utgör det självständiga arbetet, dels genom kursens avslutande seminarium (opposition), där studentens förmåga att vetenskapligt och didaktiskt konstruktivt diskutera det egnas och en annan students arbete bedöms.

Det självständiga arbetet genomförs i normalfallet individuellt och examinationen, inklusive kursens avslutande seminarium, genomförs på ett sådant sätt den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas.




10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, Examensarbete hem- och konsumentkunskap 2b Grundkurs, 15 högskolepoäng Examination paper Home Economics 2b,

15 higher education credits

Grundnivå/ First Cycle

Obligatorisk litteratur Examensarbete hem- och konsumentkunskap 2b, 15 hp Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.


Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis, Hoel, Torlaug Løkensgard, & Andersson, Sten (2002). Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.


Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska regler för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Stingerfonden

Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Referenslitteratur: Jarrick, Arne, & Josephson, Olle (1996). Från tanke till text: En språkhandbok för uppsatsskrivande

studenter. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa, & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Stukát, Staffan (1993). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Svenningsson, Malin, Lövheim, Mia & Bergquist, Magnus (2003). Att fånga nätet. Kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur.

Svenska språknämnden (2005). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber.

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan PREL KURSPLAN för


Sidan 1 av 3

XXX111, Hem- och konsumentkunskap 3a Avancerad nivå, 15 högskolepoäng


Avancerad nivå/Second Cycle



2. Inplacering Kursen ges på avancerad nivå. Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och utgör den 17:e kursen av 18.


4. Innehåll Delkurs 1 Vetenskapliga metoder 5 hp

I kursen behandlas vetenskapsteoretiska inriktningar och begrepp. Forskningsansatser och teoribildningar inom hushållsvetenskap/hem- och konsumentkunskap och relaterade fält bearbetas. Framträdande perspektiv är genus, hälsa och hållbar utveckling. Vidare bearbetas och analyseras forskningsprocessen som helhet utifrån avhandlingar och genom deltagande vid disputation. Forskningsetiska frågor är framträdande.

Delkurs 2 Mat, individ och samhälle 5 hp

Begreppet matkultur problematiseras och behandlas utifrån ett historiskt perspektiv, exempelvis geografiska förutsättningar och förändringar i samhället. I kursen behandlas



Sidan 2 av 3

även matkultur ur etniska, etiska, religiösa och sociala perspektiv. Studenterna reflekterar även över hur genus, ålder och klass inverkar på matkultur. Vidare synliggörs matens symboliska värde för att uttrycka tillhörighet och distansering. I kursen ingår också hur livsmedelskonsumtionen och matvanor förändras under livscykeln och i relation till hushållsstrukturer. Den offentliga måltidens struktur organisation och utförande belyses även. Mat- och måltidsvanor inom olika kulturer i olika världsdelar exemplifieras och diskuteras. I kursen ingår att gestalta måltider där studenten utvecklar handlingsberedskap för mötet med elever i hem- och konsumentkunskap.

Delkurs 3 Konsumtion och hållbar utveckling 5 hp

Utgångspunkten i kursen är individers och hushålls konsumtion i förhållande till hållbar utveckling. Samtidigt beaktas betydelsen av konsumtion för unga människors identitetsskapande. Kursens innehåll kan varieras med utgångspunkt från aktuella samhällsbehov och studenters önskemål men grundas i förståelse av hushållsvetenskap.

Begrepp och teorier som syftar till att förklara konsumtionsbeteenden och förutsättningar för förändring bearbetas. Konsekvenser av konsumtionsval problematiseras särskilt vad gäller upplevd livskvalitet och miljöpåverkan. I kursen exemplifieras krafter i samhälle, på marknaden och i den privata sfären som påverkar den privata konsumtionen. Sociala mediers roll som konsumtionspåverkan identifieras och analyseras utifrån barn och ungdomars livsvärld. Konsumtionens koppling till mål för jämställdhet problematiseras. Vid val och bearbetning av kursens innehåll är elevperspektiv och didaktiska förutsättningar i skolämnet hem- och konsumentkunskap utgångspunkter. Innehållet i kursen kopplas till mål i skolan läroplan samt kursplaner.


• självständigt redogöra för och problematisera hur konsumtion och matvanor kan förstås i förhållande till ålder, kultur, klass, genus, etnicitet och religion samt hållbar utveckling

• förstå och redogöra för betydelsen av konsumtion och matvanor som ett sätt att uttrycka

identitet samt analysera och identifiera sociala mediers betydelse i ungdomars vardag

• förstå och redogöra för hur strukturella faktorer på samhällsnivå påverkar konsumtion och matvanor

• söka, läsa, granska samt diskutera vetenskaplig litteratur

• jämföra, kontrastera och argumentera för centrala perspektiv och vetenskapliga metoder som

används inom hushållsvetenskap och andra vetenskapliga fält relevanta för hem- och konsumentkunskap

• välja och använda kvalitativa och kvantitativa metoder samt genomföra analyser av data

• redogöra för samt diskutera forskningsprocessen med fokus på problematisering

validitet/giltighet och etiska överväganden

• formulera, analysera och lösa problem i undervisningssituationer med utgångspunkt i konsumtion, matvanor och hållbar utveckling samt redovisa med stöd av IKT


Sidan 3 av 3

• visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling

• visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande mot hållbar utveckling

6. Former för bedömning Obligatorisk närvaro, PM, tvärgruppsredovisningar, problemlösande examinationer, rapport, seminarium med skriftlig inlämning, digital presentation




10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, Hem- och konsumentkunskap 3a Fortsättningskurs, 15 högskolepoäng



Obligatorisk litteratur Delkurs 1 Vetenskapliga metoder, 5 hp Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.




Referenslitteratur:

Ejlertsson, Göran (2003) Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, Göran, & Axelsson, Jonas (2005). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Granskär, Monica & Höglund-Nielsen (Red.) (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Jarrick, Arne, & Josephson, Olle (1996). Från tanke till text: En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Merriam, Sharan B., & Nilsson, Björn (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan KURSPLAN XXX111 Gäller fr.o.m. ht 07 PREL KURSPLAN för



Sidan 2 av 2




Thomsson, Heléne (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.


Delkurs 2 Mat, individ och samhälle, 5 hp Bildtgård, T. (2002). Hur maten blev en risk: medicinens bidrag till regleringen av det svenska

ätandet. Diss. Uppsala : Univ., 2002. Uppsala.

Ekström, M. (1990). Kost, klass och kön. Diss. Umeå : Univ.. Umeå.

James, A., Kjørholt, A.T. & Tingstad, V. (red.) (2009). Children, food and identity in everyday life. Basingstoke [England]: Palgrave Macmillan.

Sandberg, H. (2004). Medier & fetma: en analys av vikt. Diss. Lund : Univ., 2004. Lund.

Sellerberg, A. (2008). En het potatis: om mat och måltider i barn- och tonårsfamiljer. Lund: Department of sociology, Lund university.

Warde, A. (1997). Consumption, food, and taste: culinary antinomies and commodity culture. London: Sage.

Artiklar tillkommer

Delkurs 3 Konsumtion och hållbar utveckling, 5 hp Bjärvall, Katarina (2005). Vill ha mer. Om barn, tid och konsumtion. Stockholm: Ordfront.

Brembeck, H. (2007). Hem till McDonald's. Stockholm: Carlsson.

Brembeck, H., Johansson, B. & Kampmann, J. (red.) (2004). Beyond the competent child: exploring contemporary childhoods in the Nordic welfare societies. (1. ed.) Frederiksberg: Roskilde University Press.

Ekström, L. & Sandberg, H. (2010). "Reklam funkar inte på mig-": unga, marknadsföring och internet. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.

IFHE, (2008). "Global Sustainable Development: A Challenge for Consumer Citizens" http://educationforsustainabledevelopment.org

James, A., Kjørholt, A.T. & Tingstad, V. (red.) (2009). Children, food and identity in everyday life. Basingstoke [England]: Palgrave Macmillan.


Sidan 3 av 3

Johansson, Birgitta (Red.). (2007). Konsumera mera – dyrköpt lycka. Stockholm: Formas.

Lindén, Anna-Lisa (2005). Miljömedvetna medborgare och grön politik. Stockholm: Formas.

Wihlborg, Elin & Skill, Karin (2004). Jämställd hållbar framtid. Idéer och vardag i samspel. Rapport 5422. Stockholm: Naturvårdsverket. (pdf)

Worldwatch Institute (2010). State of the world: 2010, transforming cultures: from consumerism to sustainability. (1st ed.) New York: W.W. Norton. Valda delar

Artiklar tillkommer efter eget val

Förslag på valbar litteratur

Broberg, Oskar (2007). Between research and politics. The concept of sustainable consumption in Scandinavian research. CFK-Rapport 2007:05. Göteborg: Göteborgs universitet.

Gianneschi, Marcus (2007) Varor och märken – Om att vara och märkas. (Licentiatuppsats). Handelshögskolan i Göteborg, Företagsekonomiska institutionen.

Johansson, Maria & Küller, Marianne (2005). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, Mats, Lüthi Bernhard & Fürth Thomas (2005) Me We Generation: what business and politics must know about the next generation. Stockholm: Bookhouse Publishing

Lindström, Martin (2003) Brandchild. London: Sterling

Micheletti, Michele (2003) Political Virtue and shopping. Individuals, Consumerism, and Collective Action. New York: Palgrave Macmillan

Wickenberg, Per, Nilsson, Annica & Stenroth, Marianne (Red) (2004). Miljö och hållbar utveckling – Samhällsvetenskapliga perspektiv från en lundahorisont. Lund: Studentlitteratur.

Quart, Alissa (2003) Branded : the buying and selling of teenagers. London; Arrow

Zukin, Sharon (2004) Point of purchase : how shopping changed American culture. New York : London: Routledge

Obligatorisk didaktisk litteratur Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och

vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s.

Bruun Jensen, Bjarne, Nikel, Jutta, Simovska, Venka & Reid, Alan (red.), Participation and learning [Elektronisk resurs] : perspectives on education and the environment, health and sustainability, Springer, Dordrecht, 2008

Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif (2005). Education for sustainable development. Nature, school and democracy. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2002). Lärande i det 21:a århundradet. Utm@ningar och e-frestelser : IT och skolans lärkultur. (S. 13-29).

Sidan 1 av 1

XXX111, Examensarbete hem- och konsumentkunskap 3b Avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Examination paper Home Economics 3b, 15 higher education credits

Avancerad nivå/ Second Cycle



2. Inplacering Kursen ges på avancerad nivå. Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och utgör den 18:e och avslutande kursen

3. Förkunskapskrav .

4. Innehåll Examensarbetet (2) genomförs på avancerad nivå och fokuserar på forskningsproduktion. Detta innebär att studenten ytterligare tränas i att genomföra ett eget forskningsarbete med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna och där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Examensarbete 2 innebär att skriva en vetenskaplig uppsats som syftar till att hos studenten utveckla ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Arbetet baseras på vetenskaplig kunskap och genomförs med vetenskapliga metoder samt är inriktat mot det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. Inom valt problemområde med relevans för



Sidan 2 av 2

kunskapsutveckling inom hushållsvetenskap, samlas, analyseras, tolkas och värderas information genom litteraturstudier för att formulera en forskningsfråga. Denna besvaras empiriskt med användande av vetenskapliga perspektiv och metoder. Studenten skall fördjupa sin kunskap i forskningsprocessen och träna att självständigt planera, genomföra och rapportera ett eget arbete på avancerad nivå. Skriftlig och muntlig vetenskaplig argumentation är centralt i examensarbetet som helhet. En diskussion kring teori- och metodval i relation till valt problemområde är särskilt viktig och skall förekomma i alla former av examensarbeten. Arbetet rapporteras i en magisteruppsats som ventileras och examineras vid ett seminarium. I kursen ingår även medverkan som opponent.


• visa en förmåga att självständigt välja och motivera val av hushållsvetenskapligt problemområde, teori(er), metod(er) och empiriskt underlag, samt i analysen kunna relatera resultaten till såväl den verksamhet som examen avser, som aktuell forskning och vetenskaplig praxis inom området

• planera, genomföra, rapportera och försvara ett självständigt arbete där kunskaper från metodkurser integreras

• visa en hög hantverksskicklighet i förmågan att analysera och hantera begrepp, metoder, teorier och aktuellt forskningsmaterial, samt i förmågan att dra slutsatser utifrån examensarbetets resultat

• formulera ett forskningsproblem för en empirisk vetenskaplig studie med relevans för yrkesverksamhet som lärare i hem- och konsumentkunskap på avancerad nivå med stöd av tidigare forskning samt motivera ställningstaganden vid utformning av denna studie

• planera, genomföra, rapportera och försvara en empirisk studie på avancerad nivå genom att syntetisera erhållna kunskaper från utbildningsvetenskaplig kärna, ämnes- och metodkurser under utbildningen

• självständigt kritiskt och konstruktivt granska det egna examensarbetet, genom att sätta in detta i ett vidare teoretiskt och forskningsbaserat sammanhang,

• relatera undersökningens resultat till den verksamhet som examen avser på ett sådant sätt att detta på ett reflekterat och bearbetat sätt integreras i hela examensarbetet

• kunna ansvara för en vetenskapligt och didaktiskt konstruktiv muntlig seminariediskussion

kring sitt eget och en annan students självständiga arbete (examensarbete)

6. Former för bedömning Kursen examineras dels genom den vetenskapliga uppsatsen och eventuella övriga redovisningsformer som sammantaget utgör det självständiga arbetet, dels genom kursens avslutande seminarium (opposition), där studentens förmåga att vetenskapligt och didaktiskt konstruktivt diskutera det egnas och en annan students arbete bedöms.

Det självständiga arbetet genomförs i normalfallet individuellt och examinationen, inklusive kursens avslutande seminarium, genomförs på ett sådant sätt den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas.


Sidan 3 av 3




10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, Examensarbete hem- och konsumentkunskap 3b Avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Examination paper Home Economics 3b, 15 higher education credits

Avancerad nivå/ Second Cycle

Obligatorisk litteratur Delkurs 1 Vetenskapliga metoder, 5 hp Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.




Referenslitteratur:

Ejlertsson, Göran (2003) Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, Göran, & Axelsson, Jonas (2005). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Granskär, Monica & Höglund-Nielsen (Red.) (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Jarrick, Arne, & Josephson, Olle (1996). Från tanke till text: En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Merriam, Sharan B., & Nilsson, Björn (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund:



Sidan 2 av 2

Studentlitteratur.




Thomsson, Heléne (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.


Sidan 1 av 1

XXX111, Hem- och konsumentkunskap, kunskapssyn, bedömning samt specialpedagogiska perspektiv Avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Home Economics Knowledge, Assessment and VFU, 15 higher education credits


1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 200x-xx-xx och gäller fr.o.m. xxx.

Ansvarig institution: xxx Medverkande institutioner: xxx Utbildningsområde: xxx

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och utgör den (16 om ämnet är 120 hp) kursen av 18.

3. Förkunskapskrav [Ännu ej fastställda]

4. Innehåll Delkurs 1 Kunskapssyn och bedömning 7,5 hp Kursen utgår från de problembilder och utvecklingsbehov som belyses i Skolverkets nationella utvärdering av Hem- och konsumentkunskap, NU-03, särskilt de delar av utvärderingen som anknyter till kunskapssyn, kunskapskvaliteter, lärares förmåga att kommunicera mål och att bedöma elevernas kunskaper. Exempel från kursplanens syfte och roll, kunskapsområden och övergripande perspektiv används för att synliggöra vilka kunskaper som kommer till uttryck i arbetsprocesser inom ämnet och hur dessa kan bedömas.

Kursen delas in fyra olika block. Tillsammans bildar innehållet i de fyra blocken en helhet så att målen för kursen skall nås. I block 1 behandlas grundskolans målstyrning, den kunskapssyn som styrdokumenten ger uttryck för och måluppfyllelse som den nationella utvärderingen av hem- och konsumentkunskap, NU-03 visar. I block 2 behandlas läroprocesser i hem- och konsumentkunskap med exempel på hur undervisningsinnehåll kan kopplas till arbetssätt, prov och bedömning. Block 3 synliggör progression av kunskap och kunskapsutveckling, olika sätt att kommunicera mål och

GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 2

bedömning samt jämställdhet som perspektiv och bedömningsgrund. Dessutom behandlas den individuella utvecklingsplanen IUP, som möjlighet att dokumentera och kommunicera elevers kunskapsutveckling. Block 4 omfattar ett mindre utvecklingsarbete som kursdeltagarna planerar, genomför och värderar i skolverksamhet, egen eller andras beroende på situation. Planering sker med utgångspunkt i kursens lärandemål.

Delkurs 2 Specialpedagogiska perspektiv 7,5 hp

Kursen ger förståelse för olika elevers specifika behov och förutsättningar och vad detta kan innebära i en undervisningssituation. Studenten får reflektera över undervisningsmetoder och tillämpa dem i didaktiska övningar. Studenten skall tillägna sig fördjupad kunskap om hur man som pedagog kan utvecklas genom sitt arbete i en dialog med elever, vårdnadshavare och kollegor.

5. Mål Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• analysera styrdokumenten, den kunskapssyn som de ger uttryck för och de kunskapskvaliteter som anges för ämnet hem- och konsumentkunskap

• omsätta mål i läroplan och kursplan i relevant undervisningsinnehåll kopplat till arbetssätt prov och bedömningsformer i hem- och konsumentkunskap

• kommunicera läroplans- och kursplanemål, kunskapskvaliteter och förmågor som eleverna behöver utveckla i hem- och konsumentkunskap för att nå mål

• identifiera olika barns och ungdomars livsbetingelser och förutsättningar

• redogöra för hur man kan möta elever med olika förutsättningar i hem- och konsumentkunskap

• använda ämnesteoretisk och –didaktisk i undervisningssituationer utifrån elevernas särskilda behov och etablera en säker arbetsmiljö

• med stöd av litteratur reflektera över sin roll som pedagog för att stödja utveckling, lärande och socialisation

• analysera elevers kunskapsutveckling, visa förmåga att bedöma kunskapskvaliteter som elever utvecklar och kommunicera bedömningen till elever


7. Former för bedömning Seminarium med skriftlig inlämning, muntlig examination, skriftlig rapport, obligatorisk närvaro

8. Betyg xxx

9. Kursvärdering xxx

10. Övrigt xxx

Sidan 1 av 1

XXX111, Hem- och konsumentkunskap, kunskapssyn, bedömning samt specialpedagogiska perspektiv Avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Delkurs 1 Kunskapssyn och bedömning 7,5 hp Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och


Cullbrand, Ingrid & Pettersson, Monica (2005). Hem- och konsumentkunskap. Nationella utvärderingen av grundskolan. Ämnesrapport till Rapport 253. Skolverket. Stockholm: Fritzes. 130 s. (Används även i LHK110, LHK160 och LHK260)


och framväxt av ett pedagogiskt bedömningsmaterial. Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande. Lärarhögskolan i Stockholm .Rapport från PRIM-gruppen. nr 22. (132 s. varav valda delar används i VFU.

Myndigheten för skolutveckling (2007). Hem- och konsumentkunskap. En samtalsguide

om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm Liber. 64 s. Hämtas på www.skolverket.se

Lista kompletteras Delkurs 2 Specialpedagogiska perspektiv , 7,5 hp Bergquist, S. (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. (5., [aktualiserade] uppl.) Stockholm:

Liber.

Blom, A. (2003). Under rådande förhållanden: att undervisa särskoleelever - nio lärare berättar Delrapport 2 , i projektet "Det särskilda med särskolan. Stockholm: FoU-enheten, Socialtjänstförvaltningen.

Brynolf, M., Carlström, I., Svensson, K. & Wersäll, B. (2007). Läraryrkets många ansikten. (1. uppl.)



Sidan 2 av 2

Stockholm: Runa.

Carlsson-Kendall, G. & Olsson, B. (2008). Att lyckas: trots koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Haddon, M. (2003). Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Hugo, M. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan: en studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Diss. Jönköping : Högskolan i Jönköping, 2007. Jönköping.

Mechling, Linda C., Gast, David L.& Fields, Elizabeth A. (2008). Evaluation of a Portable DVD Player and System of Least Prompts to Self-Prompt Cooking Task Completion by Young Adults With Moderate Intellectual Disabilities. The Journal of Special Education, 42(3), 179-190.

Olsson, B. & Olsson, K. (2007). Att se möjligheter i svårigheter: barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Referenslitteratur: Lista kompletteras

Sidan 1 av 1

XXX111, Hem- och konsumentkunskap som temaarbete avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Home Economics ??, 15 higher education credits

Avancerad nivåSecond Cycle

1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 200x-xx-xx och gäller fr.o.m. xxx.

Ansvarig institution: xxx Medverkande institutioner: xxx Utbildningsområde: xxx

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och utgör den (15 om ämnet är 120 hp) kursen av 18.

3. Förkunskapskrav xxx

4. Innehåll I kursen studeras människors möjligheter till hälsosam och god miljö utifrån ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden, jämställdhet och rättvisa likväl som de miljö - och folkhälsopolitiska målen. Nationella och internationella projekt inom miljö-, ekonomi- och/eller hälsa granskas med fokus på dem där målgruppen är ungdomar innehåll analysers utifrån med tanke på kunskapssyn och i förhållande till gällande styrdokument. Angreppssätt som används i miljö- och hälsofrämjande arbete identifieras och betydelsen av dessa för människors förmåga att förändra sin egen situation problematiseras. Frågor kring miljö, ekonomi, mat och/eller måltider identifieras och analyseras för att kunna möta elever i undervisningssituationer. Tematiska undervisningssituationer/projekt där utgångspunkten är elevers delaktighet och inflytande över sina egna vanor planeras och värderas. Den lustbetonade dimensionen med etiska och estetiska aspekter är grundläggande och olika verktyg identifieras för att driva miljö-, privatekonomiska- och hälsofrågor i olika miljöer för lärande. Kursen

GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 2

ger utrymme för och eget lärande utifrån kursens innehåll och mål.

5. Mål Kursens sätter fokus på tematiskt arbete i skolan där elevers egna erfarenheter, ställningstagande och agerade är centralt.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• analysera ungdomars agerande i valt temaområde i ett samhällsperspektiv och identifiera faktorer av betydelse för att kunna planera och genomföra ett temaarbete

• visa insikt om människors möjligheter till hälsosam och god miljö utifrån ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden, jämställdhet och rättvisa och kunna förhålla sig till detta utifrån de miljö- och folkhälsopolitiska målen

• granska nationella och internationella projekt inom miljö-, privatekonomi- och/eller hälsa där målgruppen är ungdomar och analysera kunskapssyn och innehåll i förhållande till gällande styrdokument

• analysera olika angreppssätt som används i miljö- och hälsofrämjande arbete och identifiera deras betydelse för människors förmåga att förändra sin egen hälsosituation

• utveckla ett projekt inom miljö-, privatekonomi- och/eller hälsa med stöd av gällande styrdokument, identifiera vad som krävs i lärarprofessionen för att genomföra det samt pröva det i skolans verksamhet

• visa förmåga att skapa undervisningssituationer där utgångspunkten är elevers delaktighet och inflytande över sina egna vanor med relation till miljö-, privatekonomi- och/eller hälsa

• visa förmåga att identifiera sitt eget behov av ytterligare kunskap inom området miljö-, privatekonomi- och/eller hälsa och undervisning inom områdena för att utveckla lärarprofessionen


7. Former för bedömning Examinationen sker genom skriftlig rapport och muntlig examination där projektet presenteras. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan urskiljas.

8. Betyg xxx

9. Kursvärdering xxx

10. Övrigt xxx

Sidan 1 av 4

XXX111, Hem- och konsumentkunskap som temaarbete avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Home Economics ??, 15 higher education credits


Obligatorisk litteratur Hem- och konsumentkunskap som temaarbete, 15 hp Exempel på litteratur om kursen är riktad mot mat och hälsa alternativ litteratur mot miljö saknas i dagsläget. Berg Christina (2002). Influences on schoolchildren´s dietary selection. Focus on fat and fibre at breakfast. Doctoral Dissertation, Göteborg University 2002. Göteborg: Acta Universitatis. Gothoburgensis.

Folkhälsorapporten 2005. Stockholm: Socialstyrelsen. pdf fil som kan hämtas via http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2005/8707/2005-111-2.htm

Jansson, Martin (2004). Du blir var du äter. En studie om hur den socioekonomiska vardagsmiljön påverkar barns förhållningssätt till mat. Rapport nr 19, 2006. Stockholm: Livsmedelsverket. pdf fil som kan hämtas via http://www.slv.se

Medin, Jennie & Alexandersson, Kristina (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

Myndigheten för skolutveckling (2003). Det måste va’ sånt som får en att fundera mera. Om hälsoarbete i skolan – från direktiv till pe rspektiv. Författare Nilsson, Agneta & Norgren, Olle Stockholm: Liber. pdf fil som kan hämats via http//:www.skolutveckling.se

Nilsson, Lena (2003). Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. Örebro Studies in Education 7. Doktorsavhandling. Örebro universitet.



Sidan 2 av 4

Pellmer, Kristina & Wramner, Bengt (2003). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.

Rasmussen, Finn; Eriksson, Marit; Bokedal, Carin; Schäfer Elinder, Liselotte (2004). Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut.

Ågren, Gunnar (2004). Den nya folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Valbar litteratur – en av följande

Meurling, Birgitta (2003). Varför flickor. Ideal, självbilder och ätstörningar. Lund: Studentlitteratur.

Swanberg, Inga (2005). Prevention av ätstörningar. Kunskapsläget idag. Stokholm: Statens folkhälosinstitut. www.fhi.se.

Jansson, Annika & Danielsson, Pernilla (2003). Överviktiga barn: en handbok för föräldrar och proffs. Stockholm: Forum.

Agerberg, Miki (2006). Ormen i paradiset. Om den globala fetmaepedimin. Stockholm: Prisma.

Referenslitteratur

Bengs, Carita (2000). Looking good- A study of gendered body ideals among young people.

(Doctoral thesis at the Departmenet of Sociology) Uemeå: Umeå University.

Berggren, Carola & Johansson, Kristin ( 2004). Förebyggande hälsoarbete i skolan. Problem eller möjlighet. Göteborgs universitet. Institutionen för hushållsvetenskap. Kostekonomprogrammet. Examensarbete, 10 poäng.

Bohner, Gerdh & Wänke, Michaela (2002). Attitudes and attitude change . Hove; Psychology Press.

Conner, Mark & Armitage Christopher, J (2002). The social psychology of food. Buckingham Open University Press.


Sidan 3 av 4

Clift, Stephen & Bruun Jensen, Bjarne (eds, 2005). The Health promoting school. International advances in theory, evaluation and practice. Köpenhamn: Danmarks pedagogiska Universitetsforlag.

Cullbrand, Ingrid (2003). På väg mot empowerment. Reflektioner över tre studier som behandlar undervisning i hemkunskap. (Licentiatavhandling). Forskningsrapport nr 34. Göteborgs universitet. Institutionen för hushållsvetenskap.

Gustavsson-Rydenvald & Wigur, Yvonne (2003). Hem- och konsumentkunskap integrerat i ett hälsoarbete. Göteborgs universitet. Institutionen för hushållsvetenskap. Fördjupningsarbete 10 p inom Grundskollärarporgrammet 4-9, hemkunskap.

Grönqvist, Margareta & Hjälmeskog, Karin (1998). Hemkunskap betraktat ur ett didaktiskt perspektiv. Uppsala. TK Tryck.

Livsmedelsverket(2005). Svenska näringsrekommendationer. www.slv.se

Jarlbro, Gunilla (1999). Hälsokommunikation – en introduktion. Lund:studentlitteratur.

Jonsson, Inger M (2004). Family Meal Experiences. Perspectives on practical knowledge, learning and culture. (Akademisk avhandling). Örebro: Örebro Studies in Culinary and Meal Science.

Nilsson, Lena (2003). Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. Örebro Universitet. Akademisk avhandling. Örebro Studies in Education 7. (250 s).

Larsson, Christel (2002). Young vegetarians and omnivores: Dietary habits and other health-related aspects. Uemå universitet. Akademisk avhandling. PDF-fil http://publications.uu.se/umu/theses/ (80 s).

FYSS (2003). Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling och Statens folkhälsoinsitut & Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet. Kap 1. Allmänna effekter av fysisk aktivitet, s 9- 28. Kap 5 Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet, s 65 – 70. PDF-fil http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/

Hogstedt, Christer; Backhans, Mona; Bremberg, Sven; Lundgren, Bernt;Törnell, Birita; Wamala, Sarah (2003). Välfärd, jämlikhet och folkhälsa - Vetenskapliga underlag för begrepp, mått och indikationer. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.


Sidan 4 av 4

Kartläggning av svensk folkhälsoforskning (2004). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Mårdén, Björn (1999). De nya hälsomissionärerna; Rörelser i korsvägen mellan pedagogik och hälsopromotion. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Neuman, Ulf (red) (200x). Att vara tonåring och må bra. Samarbetsforskning och skolutveckling avseende realationer, motion och hälsa vid Sandenskolan i Boden. Luleå: Luleå tekniska universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap.

Olsson, Ulf (1997). Folkhälsa som pedagogiskt projekt. Bilden av hälsoupplysning i statens offentliga utredningar. (Akademisk avhandling). Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. Uppsala: Uppsala Studies in Education 72.

Olsson, Ulf (2000). Om pedagogikens roll i folkhälsoarbetet. Socialmedicinsk tidskrift 2/2000.

Prell, Hillevi (2004). Promoting Healthy eating. A school-based intervention with focus on fish. Göteborg: Göteborgs universitet. Forskningsrapport 36.

Rönnerman, Karin (red) (2004). Aktionsforskning i praktiken, erfarenheter och reflektioner. Lund: Studenlitteratur.

Skolverket (2002). Är Pippi Långsstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? En Antologi om hälsoarbete i skolan. Stockholm: Liber. (195 s).

Sundquist, Jan (2002) Födelselandets betydelse. En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige. Stockholm: Statens folkhälsoinsitut.

Svederberg, Eva; Svensson, Lennart & Kindeberg, Tina (2001). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur..

Obligatorisk litteratur i ämnesdidaktik


Sidan 1 av 1

VFU 1 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits



Ansvarig institution: [ännu ej fastställt]

Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt]

Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering [Kursen ges på grundnivå inom respektive programs första termin.]

3. Förkunskapskrav [ännu ej fastställt]

4. Innehåll I VFU 1 lägger studenten grunden till sin förmåga att verka som lärare. Innehållet i VFU:n är nära sammankopplat med innehållet i de två delkurserna Lärande, utveckling och didaktik (UK 1B) och Styrsystem, organisation och bedömning (UK 2A).

Teman som tas upp i dessa kurser är skolan som organisation och bedömningens roll i denna, lärandeteorier, didaktiska modeller samt barns/elevers identitetsskapande. Särskilt problematiseras kommunikationens och informationsteknikens funktion inom dessa teman. VFU1 utgör dessutom en erfarenhetsbas för frågeställningar som behandlas i nästkommande kurs.



Sidan 2 av 2

Under VFU-kursen får studenten kännedom om lokal styrning och organisering av verksamheten, samt om olika former av kollegialt samarbete. Studenten ska utveckla kunskaper om hur lärare tillämpar styrdokument, hur stoff väljs ut och förmedlas, hur läromedel används och hur undervisningsinnehåll genomförs.

Kursen avser att utveckla studentens förmåga att systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar. Fokus ligger på undersökande VFU där studenten observerar den verksamhet man befinner sig i, och sedan reflekterar samt analyserar det man observerat med hjälp av de teoretiska verktyg den högskoleförlagda delen av utbildningen gett. I denna första VFU närmar sig studenten dessutom lärarrollen och skall pröva och ta ansvar för något eller några moment, det vill säga pröva på genomförande VFU. Med hjälp av didaktikens begrepp vad, hur och varför reflekterar studenten sedan över planeringen och genomförandet av dessa moment.

Som stöd för observationer och reflektioner som studenten gör under denna VFU-period deltar studenten i praxisseminarium som synliggör reflektioner kring undervisning och lärande, samt lyfter fram VFU:n som en möteplats för de olika aktörer som deltar i lärarutbildningen.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- kunna analysera lärandesituationer utifrån minst två olika lärandeteorier

- kunna använda någon didaktisk modell för att planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet

- visa kunskap om bedömningens roll för elevers lärande och utveckling i den pedagogiska verksamheten på VFU-platsen

- kunna reflektera över informations- och kommunikationsteknikens betydelse i den pedagogiska verksamheten, både för lärandet och elevers gemensamma identitetsskapande

- kunna redogöra för vilka styrdokument som är styrande för den aktuella skolformen samt kunna reflektera över hur dessa omsätts i didaktisk verksamhet

- observera och reflektera över kommunikationens roll för den pedagogiska verksamheten,samt själv på ett aktivt och tydligt sätt kunna kommunicera med barn/elever/kollegor

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och en skriftlig VFU-rapport. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag inhämtas från lokal lärarutbildare [och eventuellt VFU-ledare] i ett särskilt utformat bedömningssystem.

Obligatorisk närvaro [omfattning ej fastställd]

7. Betyg Tregradig skala.

[Regelverket anger att kriterier för G/VG ska finnas tillgängliga på förhand, men inte var.]


Sidan 3 av 3


9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 4)

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, Hem- och konsumentkunskap VFU Grundnivå, 7,5 högskolepoäng

Home Economics VFU, 15 (7,5) higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå.

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och utgör den ?:e kursen av 18


4. Innehåll Lärarstudenten skall bli medveten om vad som krävs i rollen som lärare i hem- och kunskap och skaffa sig en bild av olika elevers sätt att tänka och arbeta inom ämnet. I VFU arbetar studenten utifrån gällande styrdokument och ämnesteoretisk samt didaktisk litteratur i syfte att synliggöra ämnets kursplan och potential. Studenten observerar elevers lärprocesser och tränar att utifrån styrdokument värdera, planera, genomföra och utvärdera arbetsprocesser i ämnet samt leda och samarbeta med elever i deras arbete mot uppsatta mål. Didaktisk analys och problematisering av frågor om undervisning och lärande är centralt. Bedömning och betygsättning ingår. ( Progression?? samordnas med övrig VFU)



Sidan 2 av 2


• värdera, planera, genomföra, bedöma och utvärdera arbetsprocesser i ämnet samt leda och samarbeta med elever i deras arbete mot uppsatta mål.

• reflektera självständigt och tillsammans med andra över verksamhetsförlagd utbildning och praktiska erfarenheter

• tillsammans med andra ta fram diskussionsunderlag om undervisningens innehåll och arbetssätt samt elevers läroprocesser i relation till styrdokument i ämnet hem- och konsumentkunskap

• pröva olika innehåll, arbetsformer och förhållningssätt och reflektera över gjorda erfarenheter i relation till uppdraget som lärare och pedagogisk ledare

• visa på förmåga att ta tillvara på elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera vajre elevs lärande och utveckling

• visa på självkännedom och empatisk förmåga

• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare

• visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildning avser

• visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas

• visa på förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet

6. Former för bedömning Rapport, obligatorisk närvaro, muntlig examination med stöd av digitala verktyg




Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall.

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, Hem- och konsumentkunskap VFU Grundnivå, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Delkurs Hem- och konsumentkunskap VFU, 7,5 hp Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och


Cullbrand, Ingrid & Pettersson, Monica (2005). Hem- och konsumentkunskap. Nationella utvärderingen av grundskolan. Ämnesrapport till Rapport 253. Skolverket. Stockholm: Fritzes. 130 s. (Används även i LHK110, LHK160 och LHK260)


och framväxt av ett pedagogiskt bedömningsmaterial. Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande. Lärarhögskolan i Stockholm .Rapport från PRIM-gruppen. nr 22. (132 s. varav valda delar används i VFU.

Myndigheten för skolutveckling (2007). Hem- och konsumentkunskap. En samtalsguide

om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm Liber. 64 s. Hämtas på www.skolverket.se

Litteratur tillkommer


Sidan 1 av 1

VFU 3 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits



Ansvarig institution: [ännu ej fastställt] Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt] Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den tredje av fyra VFU-kurser.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt] [för ämneslärare är VFU 2 placerad under samma del av samma termin, varför ett godkänt resultat på VFU 2 inte är rimlig].

4. Innehåll VFU3 är ämnesrelaterad och utgör den andra av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att bredda och fördjupa den handlingskompetens som vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. De förmågor som har utvecklats under VFU1 och VFU2 tar studenten med sig och utvecklar vidare.

Under VFU3 ges studenten tillfälle att vidareutveckla sin förmåga att analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som har behandlats under den högskoleförlagda delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig möjliggör att reflektera över sitt handlande och vidareutveckla sin



Sidan 2 av 2

lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.


- visa förmåga till att aktivt delta i kollegialt samarbete för planering av undervisning inom sina ämnen

- självständigt kunna planera sin pedagogiska verksamhet och kunna relatera den till såväl kortare som längre perioder

- kunna analysera och bedöma elevers kunskaper utifrån befintliga betygskriterier

- visa förmåga att utifrån gjorda erfarenheter i sin pedagogiska verksamhet utveckla sin lärarskicklighet såväl generellt som inom aktuella ämnesområden

- kunna reflektera över, använda och stimulera elevers användning av informationsteknik som ett redskap för lärande

- kunna reagera konstruktivt i konfliktsituationer samt däri inbegripet förmåga att följa upp dessa

- visa självkännedom och empatisk förmåga

6. Former för bedömning

Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, VFU 4, 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits



Ansvarig institution: [ännu ej fastställt] Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt] Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den fjärde av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 3, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll I VFU 4, som är den avslutande VFU-delkursen, skall det ske en syntes av de kunskaper och förmågor som studenten utvecklat under lärarprogrammets tidigare delar. Under denna kurs ska studenten ges möjlighet att utveckla en förmåga till spontant handlande, till en omdömesgillhet i sin värdering av det egna handlandet samt inse att utbildningens olika delar var för sig inte är tillräckliga i lärares yrkesutövning. Studenten ska ges ett ökat ansvar för lärararbetets alla delar och därigenom få möjlighet att utveckla sin professionella lärarroll. Detta inbegriper ett ledarskap såväl i klassrummet som i arbetet på skolan som helhet där främst arbetet med skolutveckling fokuseras i denna kurs.

Ett speciellt fokus under VFU 4 knyter an till centrala innehållsområden i 4B: Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete. Det handlar om att tillsammans med andra på skolan identifiera, initiera och genomföra ett utvecklingsarbete där relevanta forskningsmetoder tas i bruk för att åstadkomma såväl professionell utveckling (utveckla förståelsen) som skolutveckling (förbättring av praktik).



Sidan 2 av 2


- visa förmåga att omsätta goda och relevanta kunskaper i sina ämnen/ämnesområden samt ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper så att alla barn/elever ges möjlighet att lära och utvecklas

- kritiskt kunna analysera genomförandet av pedagogisk verksamhet, arbetssätt och metoder, att ge förslag till vad som krävs i aktuella situationer, samt att ge förslag till möjlig skolutveckling

- kunna ta ansvar, visa tydlighet, struktur och demokratisk öppenhet i sitt ledarskap

- självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet

- kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap

- kritiskt och självständigt kunna tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat och att därigenom bidra till utveckling av den egna praktiken samt skolans utveckling

- kunna analysera och granska det egna utvecklingsarbetets genomförande och betydelse för verksamheten generellt samt yrkets utveckling och kunna använda digitala redskap för presentation

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier där en digital presentation av skolutvecklingsarbetet ska bedömas.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt]. Där bedöms studentens förmåga att ta ansvar för och genomföra lärarens arbete som helhet.





9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 1)

10. Övrigt