1

Äntligen gymnasiet!

© 2014 Täby Enskilda Gymnasium Producerad av elever och lärare vid Täby Enskilda Gymnasium.

”Att börja på gymnasiet är som en nystart, du kan bli den du vill vara!” –Viktor, Samhällsvetenskapsprogrammet

5

Varför denna guide?Varje år börjar cirka 3 000 elever i norrort på gymnasiet. Lika många brukar frågorna vara om hur allt fungerar på gymnasiet. I denna lilla guide har Täby Enskilda Gymnasium försökt sammanställa svaren på de vanligaste frågorna om högskoleförberedande program som brukar dyka upp under Öppet hus och på skolmässor. Här får du tips om hur du kan tänka vad gäller ditt val av såväl program som inriktningar och kurser. Här finns också intervjuer och tips från gymnasieelever som kan ge dig en bild av hur livet på gymnasiet ser ut för dem som faktiskt är mitt uppe i sina studier. Förhoppningen är att du som årskurs 9-elev ska bli lite mer insatt i vad det innebär att gå på gymnasiet.

Innehåll

Varför denna guide? ...................................................................5

Vad skiljer gymnasiet från högstadiet? ...............................7

Vanliga frågor inför gymnasievalet .................................... 11

Hur har andra valt? Statistik.................................................. 29

”Ta reda på hur skolan arbetar: Hur ser en lektion ut? Hur

använder skolan datorn i klassrummet? Hur gör lärarna för att

visa hur det går i kursen?” – Ida, Ekonomiprogrammet

7

Vad skiljer gymnasiet från högstadiet?Valfrihet!

Grattis! För första gången i ditt skolliv (i ditt liv?) har du nu chansen att själv välja vad din vardag ska präglas av. Under tidigare skolår har du buntats ihop med andra för att ni har råkat födas samma år. Skillnaden när du börjar på gymnasiet är att alla personer i din klass själva har valt att vara där. Vad innebär detta i praktiken? Förhoppningsvis en massa nya vänner med gemensamma intressen och tre år av ämnesinnehåll som du faktiskt tycker är intressant att fördjupa dig i. Att dina klasskamrater tycker detsamma ger livligare diskussioner med mer nyanserade åsikter! Sett ur detta perspektiv brukar gymnasiet vara en nytändning för många. Wow! Jag har hittat likasinnade! Det är KUL att gå i skolan!

Om kurssystemet

På högstadiet har du läst ämnen under tre års tid. Från årskurs 6 har du fått betyg som du sedan under årskurs 7, 8 och 9 har kunnat förbättra. Målet har ju varit att nå

”Efter bara en termin på gymnasiet har jag många roliga minnen! Jag känner redan min nya klass bättre än jag någonsin kände min förra!” – Max, Estetiska programmet

9

de högsta betygen i och med betyget i 9:an för att på så sätt kunna komma in på den gymnasieskola du vill söka till. Visst?

På gymnasiet fungerar det annorlunda. Redan under första året på gymnasiet, till och med efter första terminen, kan du få ditt första kursbetyg. Gymnasiet är nämligen uppbyggt av olika kurser. Vissa kurser pågår en termin (50-poängskurser), andra pågår ett helt läsår (100-poängskurser). När varje kurs är slut sätter läraren ett kursbetyg. Detta betyg är det betyg som sedan gäller. Det betyder i praktiken att ett kursbetyg som sätts i slutet av din första termin på gymnasiet kommer att stå i ditt betygsdokument när du tar studenten. En avslutad kurs med godkänt betyg har du ingen chans att ”läsa upp” under gymnasietiden. Det är därför både lärare och elever som går på gymnasiet brukar tipsa om att hänga med i studierna redan från start.

Ökat eget ansvar

En annan skillnad mellan högstadiet och gymnasiet är att det förväntas att du som elev tar ett större eget ansvar för dina studier. Inte så konstigt kanske? Du är ju äldre och mer mogen! Du kommer förstås att ha en klassmentor som håller koll på dig och dina klass- kamrater lite extra men det är ändå du själv som är ytterst ansvarig för att du hänger med i skolvardagen. Att hålla sig uppdaterad med kalendarium, kursplaneringar och vilka uppgifter som behöver göras i respektive kurs kan bara du själv ha en samlad bild av.

”Lyssna på tips och råd från vänner och vuxna, men känn efter

själv ordentligt när du ska välja program. Det är trots allt du

som ska gå de där tre åren.”

–Michaela, Naturvetenskapsprogrammet

11

Vanliga frågor inför gymnasie-valetInför valet av både gymnasieprogram och gymnasieskola brukar många årskurs 9-elever ha en rad frågor. I denna guide har vi samlat de vanligaste frågorna som brukar ställas till studie- och yrkesvägledarna brukar få när det är dags för gymnasieval.

Hur ska jag tänka när jag ska bestämma vilket program jag ska välja?

Ett kort svar på den frågan är att du ska välja ett program som du tycker verkar roligt att gå! Gå igenom vad programmet erbjuder för kurser och försök att se till helheten. Tror du att just detta “paket av kurser” kommer att bli roliga att läsa under tre års tid? Ju roligare du tycker att de tre åren väl är på gymnasiet, desto bättre kommer dina studier att gå. Du kan också ställa dig frågan om du redan nu har några planer på att plugga vidare efter gymnasiet. I sådant fall är tipset att se till att få behörighet för att på så sätt kunna läsa vidare på universitet och högskola. Vilken behörighet du behöver beror på vilken utbildning du är intresserad av efter gymnasiet.

”Mitt tips är att vara nyfiken och engagera dig - både under lektionstid i dina respektive kurser men även i elevråd och i

föreningar på skolan.” – Åse, gymnasielärare

13

Tänk dock på följande! Att välja naturprogrammet enbart utifrån något slags säkerhetstänk med motiveringen att “då kan jag välja exakt vad jag vill efter gymnasiet” är ingen bra idé. Är matematik, kemi, biologi och fysik inte dina favoritämnen kommer dina tre år på gymnasiet inte att bli roliga. Även om du läser exempelvis samhälls-programmet under gymnasiet finns möjligheter att, efter gymnasiet, läsa upp de naturämnen du behöver för att komma in på utbildningar som kräver “naturbehörighet”.

Hur mycket skiljer sig programmen åt beroende på vilken skola jag söker till?

För några år sedan bestämde Skolverket att de olika gymnasieprogrammen ska se så lika ut som möjligt på alla skolor. Kort sagt, det gymnasieprogram du valt innehåller i stort sett samma kurser oavsett om du går på skola A eller skola B. Det är endast de kurser som kallas för “programfördjupningskurser” som kan variera mellan skolorna. Med dessa kurser har varje skola en chans att sätta just sin prägel på ett program. I praktiken är dessa kurser ofta inte så många. På naturprogrammet talar vi om 200 kurspoäng (av totalt 2500). På samhälls- programmet rör det sig om 300 eller 400 poäng, bero-ende på inriktning. Estetprogrammet sticker dock ut och här rör det sig om 500 poäng som kan skilja sig åt mellan skolorna — en femtedel av alla kurser! På det stora hela är det dock många elever som numera menar att när man väl har bestämt sig för vilket program man vill gå är det snarare valet av skola som är viktigt.

“Jag tycker du ska välja efter intresse och inte vad kompisar väljer. För det blir jobbigt att gå tre år på något

som man inte alls är intresserad av.” – Johan, Teknikprogrammet

15

När programmen ser väldigt lika ut mellan skolorna är det atmosfären, stämningen och känslan i korridorerna som avgör om en skola är rätt just för dig.

Hur ska jag tänka när jag ska bestämma vilken skola jag ska välja?

Sedan några år tillbaka ser alltså de olika programmen i mångt och mycket väldigt lika ut mellan skolorna. I och med det, menar många, kan du nu istället fokusera mer på om själva skolan verkar passa dig. Kanske har du hört rykten om hur en viss skola är? Kanske har du kompisar som redan går på skolan? Kanske har du sett skolan före-komma i lokalpressen? Det finns många sätt att ta reda på om en viss skola känns rätt just för dig. Det bästa sät-tet är att gå på en skolas Öppet hus. Även om det är ett tillfälle då många skolor sträcker på sig lite extra finns ändå en möjlighet att prata med både elever och lärare på plats. Under Öppet hus får du en känsla av stäm-ningen på skolan, för lokalerna och för relationen mellan lärare och elever… Bestäm i förväg vilka frågor du ska ställa under ditt besök på skolan. Frågorna formulerar du efter vad just du tycker är viktigt. Här är några exempel:

– Hur lägger lärarna upp lektionstiden? Är det mycket föreläs-ningar? Är det mycket ”eget arbete”? Är det mycket muntliga redovisningar inför klassen? Förekommer det många studiebe-sök i kurserna?

– Hur trivs eleverna på skolan? Hur är stämningen mellan elev-erna på de olika programmen? Mellan de olika årskurserna?

”1990 gjorde jag skoltidning med penna, papper, tejp, tippex och kopiator. Idag gör jag och mina journalistikelever skoltidning med datorer och Internet, och det är roligare än någonsin!” – Per, gymnasielärare

17

– Finns det statistik på om lärarna är omtyckta av eleverna? Har det gjorts några sådana utvärderingar och vad visar i sådant fall dessa?

– Hur stora är klasserna? – Hur ser lokalerna ut? – Är skolmaten god? – Hur ser schemat ut? Är det många tidiga morgnar? När slutar

man på eftermiddagen? – Har skolan några vänskolor och internationella kontakter som

man regelbundet besöker? – Finns det ett elevråd på skolan som man kan engagera sig i? – Hur ofta finns en studie- och yrkesvägledare på skolan? – Finns det en specialpedagog? Kurator? Skolpsykolog? – Vilka resurser läggs på extra hjälp till eleverna? Finns det

mattestugor? Erbjuds läxhjälp?

Vilka ska du ställa dina frågor till? ALLA du möter under Öppet hus! Ta chansen att prata med både skolledning, lärare, elever, elevhälsoteam och elevråd för att få en så bra helhetsbild som möjligt av skolan du besöker.

Hur vet man vilken skola som är bra?

Förutom att lyssna på rykten och att prata med kompisar som går på en viss skola är, som redan nämnts, det allra bästa att du själv bildar dig en uppfattning om hur en viss skola är genom att besöka skolans Öppet hus. På många skolor är det också möjligt att “vara elev” under en dag. Vill du jämföra skolor finns också en mängd statistik tillgänglig på nätet! Du kan hitta diverse

”Om jag får ge dig ett tips så är det att PLANERA!

Du slipper stora mängder av den jobbiga stressen och då

kan du också passa på att ha roligt under din

gymnasietid, för det ÄR roligt!”

– Robert, Samhällsvetenskapsprogrammet

19

undersökningar och siffror om de olika skolorna genom några enkla knapptryck:

www.siris.skolverket.se är en webbplats från Skolverket där information kring skolornas resultat och kvalitet redovisas. Välj den skola du är intresserad av och hitta statistik om alltifrån könsfördelningen på de olika programmen till relationen mellan betyg på nationella prov och avgångsbetyg.

www.gyantagningen.se. Förutom att du på denna sida fyller i din ansökan till gymnasiet finns även en mängd information om skolorna. Här kan du hitta information om de olika programmen, jämföra olika gymnasie- skolor med varandra och få svar på alla dina frågor om hur gymnasieantagningen går till.

Andra länkar där du kan hitta information inför ditt val:

www.gymnaiseguiden.se www.gymnasium.se www.utbildningsinfo.seSurfa till respektive skolas hemsida!

Vad krävs det för behörighet…?

“Jag vill bli advokat – vad ska jag gå då?” Många elever vill ha konkreta svar på vilka program och kurser de behöver läsa för att i framtiden kunna arbeta i ett yrke de redan nu har bestämt sig för. Den typen av konkreta frågor är oftast väldigt lätt att få fram ett

”Att börja gymnasiet var en befrielse. Att äntligen enbart få läsa ämnen man tyckte var intressanta! Att få gå med människor som var intresserade av samma saker som jag och som ville samma saker i livet! ” – Eva, gymnasielärare

21

svar på. Studie- och yrkesvägledaren kan tillsammans med dig titta på vad universitetet eller högskolan som erbjuder utbildningen kräver för behörighet.

Går du ett högskoleförberedande progam får du grundläggande behörighet till vidare studier och en del universitets- och högskoleutbildningar kräver inte mer än så. Vissa utbildningar har dock speciella krav. Vill du till exempel plugga medicin och bli läkare krävs det att du har gått naturprogrammet.

Genom dina individuella valpoäng kan du göra strategiska kursval och därmed öka din behörighetsnivå. Här är ett exempel: i estetiska programmet finns 200 individuella valpoäng som du själv bestämmer hur du ska fördela på vilka kurser. Många väljer här att strategiskt förstärka sin behörighet med ytterligare matematikkurser. Väljer du som estetelev till kursen Matematik 2b innebär det att du skapat ett program som ger samma behörighet som om du hade gått sam-hällsprogrammet. De individuella valpoängen ger så klart även möjlighet att ytterligare fördjupa dig inom de kurser som programmet redan erbjuder. Kort sagt, med de individuella valen kan du ytterligare fördjupa dig inom programmets kurser eller välja kurser i syfte att bredda din behörighet för vidare studier.

Kom ihåg att det är ytterst få 15-åringar som redan nu vet vad de ska plugga vidare till eller arbeta med efter gymnasiet. Du måste inte ha en färdig framtidsplan redan innan du har börjat gymnasiet!

”Välj en skola där du inte känner någon! Det är ju jätteroligt att få en massa nya kompisar!” – Jenny, gymnasielärare

23

Under din gymnasietid finns möjlighet att, tillsammans med studie- och yrkesvägledaren, titta mer på vilka möjligheter det finns sedan, oavsett om du vill plugga eller jobba.

Hjälp! Det finns så mycket att välja på! Vad ska JAG välja?

En svår fråga att svara på. Ett kort svar är att läsa på om de olika valmöjligheterna, att gå efter hjärtat och att försöka att ha så roligt som möjligt på vägen. Visar sig valet vara fel för dig finns ofta en chans att tänka om!

Kan man ångra sina val?

Känner du, när du börjat dina gymnasiestudier, att du inte trivs med det program du valt finns ibland möjlighet att ångra sig. Ju tidigare du kommer på att du valt fel, desto lättare blir det att få till ett byte. Det du gör är att du vänder dig till skolans studie- och yrkes- vägledare och berättar vilket program du vill byta till. Om det finns platser lediga på det program du vill byta till samt om du har den betygsnivå som krävs för att börja på det programmet så kan du kanske få byta program. Om skolan säger ja brukar ett programbyte inte vara svårt att få till, och som sagt, ju tidigare bytet görs, desto lättare är det att se till så att du inte missar för mycket i kurserna som dina klasskamrater läser.

”Gymnasiet är en chans att träffa nya vänner! Det var under

min gymnasiettid som jag hittade vänner för livet!”

– Ashkan, gymnasielärare

25

Vad menas med meritpoäng?

Vissa kurser på gymnasiet ger dig som elev extra poäng till ditt betygssnitt, så kallade meritpoäng. Det är matematik, engelska och moderna språk som ger merit- poäng. En elev som har A i alla kurser på gymnasiet har 20,0 i snittbetyg. Har du läst kurser som ger extra meritpoäng kan det istället betyda att du har 22,5 i betyg. I många program är flera meritpoängskurser inbakade. Man kan också välja till dessa kurser med sina individuella val-poäng. Allt som handlar om meritpoäng kommer du att få information om flera gånger under din gymnasietid.

Hur räknar man ut sitt betygssnitt på gymnasiet?

Varje universitet och högskola har en viss antagnings-gräns till sina utbildningar. Du behöver kunna räkna ut ditt snittbetyg (kallas ibland meritvärde) från gymnasiet för att veta om du har möjlighet att komma in på den utbildning eller den kurs du vill söka. Varje betyg är värt olika mycket. Så här ser det ut:

Hur räknar du då ut ditt betygssnitt? Jo, du multi- plicerar varje betygsvärde med antalet poäng kursen du fått betyget i har. Om du till exempel fått C i en kurs som är 100 poäng multiplicerar du 15 med 100.

A = 20 B = 17,5 C = 15

D = 12,5 E = 10 F = 0

”Välj ett så brett program som möjligt men som ändå har en

inriktning som du är intresserad av och som du vill plugga

vidare inom efter gymnasiet.”

–Sofia, Ekonomiprogrammet

27

När du har gjort på detta sätt med var och en av de kurser du läst lägger du ihop alla summor du fått. Den stora summan du nu har dividerar du med antalet totala kurspoäng du läst under din gymnasietid. För ett program med högskolebehörighet ska du ha läst minst 2500 poäng. Den siffra du nu har är ditt snittbetyg från gymnasiet.

Exempel: Lisa har fått ett betyg mellan F-A i alla sina kurser. För var och en av kurserna muliplicerar hon kursens längd med den poäng som betyget har. Hon lägger sedan ihop alla dessa summor och får siffran 40000. Lisa har totalt läst 2500 kurspoäng under sin gymnasietid. Nästa uträkning blir 40000/2400*=16,6. 16,6 är alltså Lisas snittbetyg, eller meritvärde.

*Kursen Gymnasiearbete (100 poäng) kan bara ge betyget E eller F och räknas därför inte med i snittbetyget.

”Fokusera på att ha kul i tre år! Det

viktigaste för mig och säkert många

fler är ju att faktiskt känna sig glad

och taggad när man ska till skolan.”

–Mathilda, Estetiska programmet

29

Statistik – hur har andra valt?Antal elever på respektive program

Så här ser fördelningen ut mellan de högskoleförberedande programmen i Sverige:

Ekonomiprogrammet 30 907 elever totalt 51% kvinnor, 49% män

Estetiska programmet 26 232 elever totalt 66% kvinnor, 34% män

Humanistiska programmet2 875 elever totalt 82% kvinnor, 18% män

Naturvetenskaps- programmet41 309 elever totalt 52% kvinnor, 48% män

Samhällsvetenskaps- programmet59 367 elever totalt 63% kvinnor, 37% män

Teknikprogrammet24 685 elever totalt 16% kvinnor, 84% män

Källa: siris.skolverket.se 2014

”Det viktigaste är att det är DITT val. Välj någonting som du själv tycker känns bra. Gå på öppet hus, prata med lärare och elever, tänk efter och gå på magkänslan.” –Nora, Samhällsvetenskapsprogrammet

31

Populäraste utbildningarna efter gymnasiet

De universitets-/högskoleutbildningar med flest sökande inför läsåret 2013/2014:

1. Juristprogrammet, Stockholm universitet

2. Juristprogrammet, Uppsala universitet

3. Juristprogrammet, Lunds universitet

4. Juristprogrammet, Göteborgs universitet

5. Ekonomiprogrammet, Uppsala universitet

6. Läkarprogrammet, Karolinska institutet

7. Ekonomiprogrammet, Lunds universitet

8. Läkarprogrammet, Lunds universitet

9. Läkarprogrammet, Uppsala universitet

10. Socionomprogrammet, Stockholms universitet

Källa: www.studeravidare.se

Ytterligare frågor?

Kontakta studie- och yrkesvägledare Ingrid Crabo på Täby Enskilda Gymnasium: ingrid.crabo@tabyenskilda.se