Hälsofreaket LindaHÄLSOFREAK ÄR ett koncept där allt, från det de bakar i sitt eget bageri till dagens lunch, ska vara ett hälsosammare alternativ.

ANDRA GÅNGEN GILLT? Tommy Johansson är entreprenören som är inne på sin andra resa som startup-företagare, nu med LEAD-företaget AMRA.

ÅTVID TILL LINKÖPING I början av februari invigde Åtvidabergs FF ett ÅFF Center på Platensgatan 10B i ett försök att få fler supportrar från Linköping.

DIN LOKALA AFFÄRSTIDNING | NUMMER 2 2014

EntreprenörerAffärsverksamheter i regionen blomstrar

Mattias JosephsonVD som vill skapa en bättre värld

Matrisen. Framgångens vän.Matrisen är ett av Sveriges ledande företag inom redovisning, outsourcing, HR- och löneadministration och ekonomisk rådgivning. Med Matrisen får du ett outsourcingkoncept som passar allt från det börsnoterade företaget till det mindre företaget inom i princip alla branscher. Vi har förtroendet från över 3 000 kunder inom Sverige och internationellt. Matrisen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Gävle, Västervik och Lund. www.matrisen.se

Vilken chans! Året är 2005 och Anders får en möjlig het att bryta loss sitt affärsområde på konsult företaget och driva det vidare i egen regi. Nu ska området få

blomma ut och växa. Till en början går allt enligt plan. Den nya konsultfirman anställer ett antal konsulter, utvecklas och omsättningen ökar.

En oönskad roll. Arbetet kring redovisning och löner blir förstås mer omfattande. Det gör att Anders anställer två ekonomi-personer. Plötsligt är han inte bara visionär och företagsledare. Nu är han även chef för en ekonomiavdelning. Anders blir administrativ på ett sätt han inte tänkt sig och kommer allt längre bort från allt det lustfyllda i sitt arbete. Tiden räcker inte längre till.

Trycket ökar. När en av ekonomerna slutar blir det rörigt. Några löneutbetalningar blir fel och en missad skattedeklaration gör att trycket på Anders ökar. Humöret går ned på flera håll i den annars så positiva medarbetargruppen – och det gör resultatet också. Det här är ingen rolig period. Hur kunde det bli så här?

BRA

NDLIN

E

Berättelsen om hur Anders blev gladare och mer effektiv

20122005 20092007 2011 20132006 20102008 2012

Missar skatteinbetalning. nettoMarginal [%]

År

1

2

3

Föräldraledighet. Vikarie rekryteras.

Fel i löneutbetalning.

Så här mår

Anders 2003.

Anställer ekonomer.

Anställd slutar.

Anders outsourcar ekonomifunktionen

till Matrisen.

Outsourcing vänder utvecklingen till det positiva. Vänd-punkten kommer när Anders ser precis en sån här annons som du läser nu. Han är mottaglig för att höra vad outsourcing innebär för skillnad i hans situation. När han möter Matrisen får han reda på hur enkelt det är att outsourca. Han får även höra om tryggheten och om fördelarna. Det är dags att lämna den administrativa mardrömmen.

Anders är effektivare och gladare än någonsin. Nu har han arbetat med Matrisen i drygt två år och resultatet är över förväntan. Anders har en speaking partner och det är ordning och reda på ekonomin och på HR. Lönerna är alltid rätt och medarbetarna är glada. För resultatkurvan vände snabbt uppåt och det är slut på bekymmer. Nu fokuserar Anders på det han är bäst på – att låta företaget blomma ut och växa.

Vill du bli likA EffEkTiV Och glAd sOm ANdERs? Vi bryr oss om dig och din framgång. Varmt välkommen att kontakta oss för mer information: Göran Carlsson på telefon 013-35 58 30, info.linkoping@matrisen.se

3

VI SOM GÖR AFFÄRS-STADEN Möt människorna bakom tidningen.

ÖSTSVENSKA YRKES-HÖGSKOLAN AB utbildar i kvalitativ kompetens.

VALET 2014 del 2. Vi in-tervjuar Muharrem Demirok (C) och Monica Ericsson (V).

SIDAN 14NYSTARTAT En perfekt pitch bidrog till att ett nyck-elharpsföretag startas.

HÅLLÅ DÄR Christian Berger, VD på inkubatorn LEAD.

TOMMY JOHANSSON ärentreprenören som är inne på sin andra resa.

SIDAN 23NULINKS »SKUGG- STYRELSE« ett lyft för kom-munens näringslivsbolag och företagarna i Linköping.

ANDERS BORG om entre-prenörer och budgetkrav som ska finansieras.

HALLÅ DÄR Jörgen Edlund, Frisk Sport & Fitness.

I MJÖLBY SKA DET vara lätt för den som vill driva företag att få hjälp.

HÄLSOFREAK HAR EN to-tallösning från ax till limpa.

ÅFF TILL LINKÖPING när de öppnar en supporterbutik.

LINKURA JOBBAR före-byggande med livsstilsfrågor genom modern teknik.

VI ÄR FOLK vill skapa något nytt och spännande i Linköping.

HUSFOTO ÄR GÅTT från noll till att bli stora i sin bransch.

SIDAN 44MENTORN och adepten kan lära sig av varandra. Vi tipsar hur.

FRITID Vi uppmärksammar mat, motorer, böcker, musik med mera.

MATTIAS JOSEPHSON är en kristen och empatisk entreprenör med ett samhällsenga-gemang. Han var med och skapade Dream-park, som såldes till Motorola 2011. Nu är

han engagerad i en rad projekt som på sitt sätt bidrar till en bättre värld.

– VÄRLDEN HÅLLER PÅ att falla i bitar och alla borde vara med och försöka få den att gå åt rätt håll. Det funge-rar inte som det är nu, säger han. Om alla bidrar med en liten bit skapar vi tillsammans en bättre värld. n

INNEHÅLL NUMMER 2 2014

OMSLAGSPROFIL

4

32

8

12 28

27

16

39

414141

42

40

20

2452

25

Ansvarig utgivarePeter Nordlander

ChefredaktörDaniel Atterbom

Medverkande skribenter i detta nummerAnna Adolfsson, Mathias Ericsson, Staffan Krause, Peter Lannesand, Lina Lind-blad, Mikael Lindh, Joakim Löwing, Helene Oscarsson och Malin Wändel Persson

AnnonsförsäljningPeter LindgrenTelefon: 0721 62 93 58peter.lindgren@affarsstaden.se

Grafisk formBjörn Lisinski

TryckTellogruppen AB

OmslagsbildKristin Carlén

Affärsstaden Linköping är ett nytt månadsmagasin med hög ambitionsnivå och med siktet inställt på att vara relevant för läsarna. Samtidigt som vår stad växer till fler än 150 000 invånare lanse-ras nu ett nytt affärs magasin, Affärsstaden Linköping. Vår ambition är att spegla såväl de mindre som större företagen i vår region. Vi kommer lyfta fram människorna både i och bakom företagen och vi kommer visa på allt det som utvecklar vår region framåt.

Affärsstaden Linköping utges av Affärsmagasin i Östergötland ABStrandgatan 2, 582 26 Linköpinginfo@affarsstaden.sewww.affarsstaden.se

Navet i AffärsstadenVi vill i Affärsstaden Linköping spegla entusiasmen, entreprenörskapet och fram-tidsandan i staden samtidigt som vi har en förankring i Linköpings näringsliv och

kommun. Vi är ödmjuka inför det stora kunnande som finns i regionen.

PETER NORDLANDER Peter Nordlander är uppvuxen i Linkö-ping. Han har en bakgrund på Radio Östergötland och som ägare av Kalle P. Sko. I Affärsstaden Linköpings redak-tion är han VD och ansvarig utgivare. På fritiden umgås han med familjen och såväl lyssnar på som utövar musik.

DANIEL ATTERBOMDaniel Atterboms släkt kommer från Östergötland, även om han är född i Stockholm. Han har varit journalist sedan 1980 och arbetat för tidningar som Bild & Bubbla, Expressen, Foto, Svenska Dagbladet med flera. I Affärssta-den Linköpings redaktion är han redaktör. Han beskriver sig som en läsande hundmänniska utan hund.

GÖRAN CARLSSON Göran Carlsson är uppvuxen i

Linköping. Han har studerat till ekonom i Linköping och har sedan

arbetat som revisor, ekonomichef i Östergötland och i Stockholm.

Göran är styrelseledamot i Affärs-staden Linköping AB. På fritiden spelar han curling, reser mycket

och tar hand om sin 1700-talsgård.

BJÖRN LISINSKIBjörn Lisinski är född och

uppvuxen i Linköping. Han har en bakgrund inom re-

klambranschen, där han har arbetat som programmerare,

med webb och med all typ av design och grafisk form. I Affärsstaden Linköpings

redaktion är han formgivare. Han arbetar även som grupp-

träningsinstruktör på Frisk.

KRISTIN CARLÉN Kristin Carlén är född och uppvuxen

utanför Linköping. Hon har arbetat med fotografering i cirka tio år och har

bland annat sysslat med mode-, modell-, skol- och fastighetsfoto. I Affärsstaden

Linköpings redaktion är hon logiskt nog fotograf. Fritiden ägnar hon åt vänner,

familj och resor.

JOAKIM LÖWING Joakim Löwing är född och uppvuxen i Linköping. Han har drivit sin egen firma Löwing Frilansjournalist sedan 1998. Joakim är skribent och arbetar både åt dagspress, veckotidningar och månadstidningar. På fritiden umgås han med familj och vänner, tränar eller tittar på sport och film.

MATHIAS ERICSSONMathias Ericsson kom till Lin-köping för universitetsstudier i mitten på nittiotalet och har blivit kvar sedan dess.Han har arbetat med kommu-nikation och affärsutveckling i såväl internationella, som lokala företag och har under senare år fått ett allt tydligare fokus på entreprenörs-drivna bolag. Mathias är styrelseordförande i Affärsstaden Linköping.

ANNA ADOLFSSONFrilansjournalist Anna Adolfsson är hemvändande Motalabo efter flera år runt om i Sverige och i Indien. Hennes bakgrund är brokig och omfattar bland annat arbete i turismnäringen i Östergötland och riskhantering inom Systembolaget. Utöver skrivande ägnar hon sig idag mest åt virkning och åt att renovera sitt torp i Motala Verkstad.

PETER LINDGREN Peter Lindgren är född och uppvuxen i Linköping. Han har bland annat ar-

betat för TV 4, Vita Hästen och LKPG Magazine. I Affärsstaden Linköpings

redaktion är han försäljningschef. Peter var spelare i A-laget det år som LHC

grundades 1976 och tillhör de tre bästa målskyttarna i klubbens historia.

4

»BARA SPORT, BARA SPORT, BARA MASSOR UTAV SPORT« sjöng en gång Galenskaparna & After Shave.

Vem har kunnat undgå OS-yran och alla guldmedaljer? Det har ju blivit mycket sport sista tiden, men hur mäter man egentligen framgång – är det i form av guldmedaljer?

FÖR OSS VAR LYCKAN fullständig när första numret kom från tryckeriet. Vi hade planerat, tränat, satt upp mål, och visst kändes det som om vi fick en guldmedalj.

Tänk om du och jag skulle värderas i TV varje dag? Är varje dag utan medalj ett misslyckande?

Tänk dig in i situationen att reportrarna samlas runt oss: Vad gjorde vi för fel, var det materialet, hade vi för-berett oss fel, var det rätt val på tredje sträckan?

Ja, nu pratar vi ju bara om en tidning, och direkt efter premiären blev det vardag igen.

– Kamrater, vi har en ny tidning att göra.

I DET HÄR NUMRET skriver vi om entreprenörer, är det kanske affärslivets idrottsmän? Vad är det som driver någon att satsa allt och lite till för att lyckas? Och vad gör man när man nått dit?

Läs bland annat om Mattias Josephson som sålde det han och några kollegor skapat till Motorola, och nu bland annat arbetar med socialt företagande för att hjälpa människor som har fastnat i utanförskap.

AFFÄRSSTADEN LINKÖPING HAR ett tydligt mål: att lyfta fram regionens organisationer och företag och människ-orna som skapar dem. Om vi lyckas med det är det bara ni som kan avgöra. Ni är våra domare, vår publik och våra expertkommentatorer. Annonsörerna belönar oss med de medaljer vi förtjänar.

Vi har hittills bara mött positiv kritik. Vi kan ju inte precis säga att vi var efterlängtade, eller att det fanns höga förväntningar på medaljer. Men vi kan berätta att vi mött uppskattning.

Nu gäller det att vi överträffar oss själva, varje nummer.

HÖR GÄRNA AV ER och bli en del i utvecklingen av regio-nens viktigaste affärsmagasin! n

LEDARE: PETER NORDLANDER

SKYLTARBANDEROLLERNEONSKYLTARBILDEKORERTRYCKSAKERAFFISCHERDEKALERORIGINAL

ARENAREKLAMRITNINGSKOPIERING

Gillbergagatan 36 Linköping 013-12 21 10 www.jenareklam.se

skyltatvihar

linkoping 1982sedan !

Dialect Malmslättsvägen, Linköping013-359090, www.dialect.se.

*Pris exkl. moms. Avtalstid är 36 månader. Support och utbildning ingår. Engångskostnad på hårdvara inkl installation 2 790 kr. Gäller till 2014-03-31 eller så långt lagret räcker.

Dialect Körjournal – håller koll på bilparken!

Fr. 99 kr/månad!*

6

Nu ställs de fyra förslagen om järnvägens dragning genom Linköping ut och allmänheten kan lämna synpunkter. Bro, tunnel eller både och är frågan när Ostlänken ska byggas.I höstas enades Trafikverket och Linköpings kommun om att i en kompletterande studie belysa olika möjliga dragningar genom centrala Linköping som förenar möjligheter till framtida stadsutveckling med en attraktiv lösning för tågresenärerna.Fyra alternativ har studerats; Ostlänken och Södra stambanan på bro över Stångån, samma broalternativ med fortsättning till Glyttinge, ett alternativ med Ostlänken och Södra stambanan i tunnel samt ett alternativ med Ostlänken i tunnel och Södra stambanan på bro över Stångån.Utställningen pågår fram till 12 mars och finns dels påTrafikverkets webbplats, tinyurl.com/trafikverket12mars, dels på Linköpings kommun, Drottninggatan 45, i miljö- och sam-hällsbyggnadsförvaltningens kundtjänst, samt hos Medborgarkontoret i stadsbiblioteket i Linköping. Linköpings kommun har beslutat förorda tunnelalternativet. nKälla: www.linkoping.se

14-15 mars arrangeras sjunde upplagan av Motala Expo. 120 företag ställer ut i Team Sportiahallen och mässan är den självkla-ra mötesplatsen för Motalas företag och organisationer. Dag ett är vigd åt företagare och studenter och dag två öppnas dörrarna för allmänheten. Höjdpunkter under mässan är utdelning av priserna »Årets Motalaföretag« och »Årets företagare« samt en föreläsning med årets gäst Susanne Boll, författare med rötter i Motala. nKälla: www.motala.se

Lundbergs har de senaste fem åren förvärvat en rad kommersiella fastigheter i Linköpings centrala delar. För att ytterligare stärka sin position i Linköping planerar man nu att mo-dernisera och utveckla fastigheten kv. Braxen 19, som ligger i kvarteret runt Storgatan/Repslagareg./Ågatan/Snickaregatan. Kvarteret som idag innehåller kontor och detaljhandel med Åhléns, Hemköp och Clas Ohlson som tre stora aktörer, uppfördes av Lundbergs på sextiotalet. Den planerade utvecklingen av kv Braxen 19 och uppförandet av ett kontorshus i kv Bokbindaren 28 ligger enligt Lundbergs helt i linje med kommunens ambition att förstärka Storgatans intryck

Linköping har fått en stadsarkitekt. Johanna Wiklander är arkitekt, kommer från Stockholm och har lång erfarenhet av långsiktiga strate-giska stadsplaneringsprojekt. Hennes uppgift är att arbeta med Linköpings utveckling i ett större perspektiv utifrån de viktiga processer som pågår, samt ansvara för stadens visions-arbete i stadsplaneringsprocessen.Linköping växer och står inför flera utma-ningar. Flera viktiga byggprojekt pågår och planeras, projekt som kommer att förändra

stadsbilden på ett avgörande sätt. Vid Stånge-bro kommer ett nytt resecentrum att place-ras, och en ny stadsdel kommer att växa fram i centrala Linköping med bostäder, kontor och handel i anslutning till resecentrum. Samtidigt håller Västra Valla på att utvecklas med den nya stadsdelen Vallastaden, Östra Valla med Nya Wahlbecks företagspark kommer att förändra stadsmiljön. n

Källa: www.mynewsdesk.com

som stadens paradgata. För att skapa en välkomnande entré till Storgatan från det bli-vande resecentrumet på andra sidan Stångån vill Lundberg bidra med en intressant och arkitektoniskt tilltalande fasad på Braxen 19. Detta görs genom att ersätta dagens slutna fasader mot Storgatan och Ågatan med mera transparenta fasader, med stort inslag av glas. Fastighetens ursprungliga arkitektur bevaras och förädlas med ett nytt modernt uttryck som genererar ett mervärde till fastigheten och stadsbilden. Arbetet beräknas stå färdigt sommaren 2015. n

Källa Fastighets AB L E Lundberg

Järnvägsutredning för Linköping ställs ut

Motala Expo Nyrekryterad stadsarkitekt med gedigen erfarenhet till Linköping

L E Lundberg bygger om Åhlenshuset

UTMÄRKELSENÄRINGSLIVSKLIMAT GÖR SKILLNAD

OSTLÄNKEN

NY STADSARKITEKT I LINKÖPINGMÄSSA

ÅHLENS BYGGS OM

ARENABOLAGET I LINKÖPING AB har mot-tagit utmärkelsen ”Bästa Dagkonferensan-läggning 2013” i SSQ Award. En utmär-kelse som flera stora mötesanläggningar i Sverige slogs om och som Arenabolaget tidigare blivit tilldelade för år 2011. n

NYLIGEN PRESENTERADES SVENSKT NÄRINGSLIVS näringslivsklimatranking för Sveriges 290 kommuner. Bäst i Östergötland är Åtvidaberg på plats 30, Ydre på plats 38 och Linköping på plats 48. Mjölby ligger på plats 73, Norrköping på plats 155 och Motala på 247 plats. n

Källa: http://www.ostsvenskahandelskammaren.se

Flyg snabbt, smidigt och bekvämt från Linköping City Airport. Du når destinationer över hela världen via Köpenhamn och Amsterdam. Boka din resa på sas.se, klm.se eller via din resebyrå. Välkommen ombord!

Premiär för Business Lounge!

Nu slår vi upp portarna till vår Business Lounge, för dig som reser i affärsklass

eller har Guldkort hos KLM Flying Blue / SAS Eurobonus.

Res ut i världen med SAS eller KLM

8

Kvalitativ

– VI STARTADE SOM ett projekt på regionförbundet Östsam, säger Ann-Charlotte Thorén, som är VD på Östsvenska Yrkeshögskolan AB.

Idag är det elva kommuner i Östergötland, plus Östsam, som äger bolaget.

– Från 2011 och framåt har vi bedrivit ett antal yrkeshög-skoleutbildningar inom flera olika områden i Östergötland och angränsande län. Det har till exempel varit inom teknik och tillverkning, och vi har ganska länge haft en utbildning till vårdadministratör i Söderköping tillsammans med kommunen.

EN VÄL FUNGERANDE arbetsmarknad förutsätter en kvalitativ kompetensförsörjning. Östsvenska Yrkeshögskolans uppdrag är att bidra till att företag i regionen har rätt förutsättningar för att kunna växa och utvecklas.

– Vårt uppdrag är att öka antalet strategiskt viktiga yrkes-högskoleutbildningar i regionen genom att: processa fram utbildningar, genomföra utbildningar och verka som regional aktör.

Nu har Myndigheten för yrkeshögskolan godkänt att

Östsvenska Yrkeshögskolan AB får starta en utbildning inom psykiatri i Motala i september, »Skötare inom psykiatrisk vård och omsorg«.

Det är den tredje utbildningen som startar med Motala kommun som utförare.

– Vi har tidigare en utbildning i geodetisk mätningsteknik och en utbildning till undersköterska med specialistkompe-tens för demens tillsammans med Motala och Mjölby kom-mun, ett samarbete de båda kommunerna emellan. Tidigare år har vi fallit på att Myndigheten för yrkeshögskolan har prioriterat andra utbildningar framför den här i psykiatri.

ÖSTSVENSKA YRKESHÖGSKOLAN AB gör, tillsammans med utföraren kommunen, ansökningar till Myndigheten för yrkeshögskolan.

– De beviljar ett antal utbildningar efter ekonomi. I år var det här en av de utbildningar som beviljades anslag från myndigheten.

Det finns 25 platser på utbildningen.– Det innebär att vi kommer att ta in minst 25 studerande.

Östsvenska Yrkeshögskolan AB har funnits sedan 2011. Nu yrkesutbildar de inom vård, teknik med mera på flera ställen i Östergötland.

I höst startar en utbildning inom psykiatri i Motala.

ANN-CHARLOTTETHORÉN VILL ÖKA

ANTALET YRKESUT-BILDNINGAR.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: ÖSTSVENSKA YRKESHÖGSKOLAN AB MED FLERA

kompetensförsörjning

FÖRVÄRVAD KOM-PETENS SKYDDAR

MAN BÄST MED HJÄLM.

De får gå utbildningen, och sedan kan vi starta ytterligare en klass hösten 2015. Så långt har vi fått beviljat av myndighe-ten, vi får göra två intag på den här utbildningen.

YRKESHÖGSKOLAN HAR FLERA utbildningar och ett uttalat mål för dem.

– Vi är ett bolag som jobbar med strategiskt viktiga utbild-ningar, det är vårt uppdrag från ägarna. Strategiskt just nu är det kommande bygget av Ostlänken. Vi har fått beviljat en byggledarutbildning som har anknytning till det. Det kommer att behövas många arbetsledare när det ska byggas så mycket framåt. Även vår mätningsteknikerutbildning i Motala har bäring på både Ostlänken och andra byggen i framtiden.

DATA/IT ÄR ETT annat nytt område för Östsvenska Yrkeshög-skolan AB.

– Vi har två IT-utbildningar som vi ska driva i Linköping, det är ett område där det finns ett stort behov av yrkeshög-skoleutbildningar. De beviljas efter hur stort behov det finns av kompetens och arbetskraft, och vi vet att 86 procent av dem som går ut får jobb direkt. Det finns många olika områ-den att utbilda sig på.

– Det är yrkeshögskoleutbildningsmässor i Linköping 11 mars och i Norrköping 13 mars. n

kompetensförsörjningSjälvklart ska Ert företag synas i

För mer information och priser, kontakta Peter Lindgren!

PETER LINDGRENAFFÄRSSTADEN LINKÖPINGTelefon: 0721 - 62 93 58Email: peter.lindgren@affarsstaden.se

KONTAKT

peter1.indd 1 2014-02-21 00:04

10

I stark konkurrens från storföretag och andra aktörer i Europa har PEA (Printed Electronics Arena) Manufacturing testmiljön för produktion av Tryckt elektronik i Norrköping, utsetts till europeisk »pilot line demonstratör« och ska fungera som en modell. PEA Manufacturing blir därmed föremål för studier kring hur man skapar och utvecklar en lyck-ad testmiljö för prototyp- och produktionsutveckling.Projektet mKET Pilot line kommer att pågå under 2014 med syfte att lärdomar och kunskap från PEA Manufacturing skall komma resten av EU till godo. Det övergripande målet för projektet är att kartlägga hur Pilot produktionsanläggningar kan hjälpa till att överbrygga gapet mellan forsknings-resultat och produktion av nya produkter som skapar tillväxt i EU.Göran Gustafsson, avdelningschef för Tryckt elek-tronik på Acreo Swedish ICT och Tommy Höglund, projektledare för Printed Electronics Arena, PEA, skickade in ansökan: – Vi är glada att vår ansökan och produktionsmiljö får den här positiva responsen. n

Källa: www.mynewsdesk.com

VisualDreams är på väg mot Sveriges nästa succé inom mobilspel.VisualDreams utnämndes i Januari till en av Sveriges hetaste IT-bolag av Dagens Industri. Slam Dunk Basketball 2 lanserade i februari och VisualDreams har redan nu visat sin hit-poten-tial. Slam Dunk Basketball 2 laddades ner över en kvarts miljon gånger under lanseringshelgen.Under lanseringshelgen laddades Slam Dunk Basketball 2 ned över en gång per sekund och samlade totalt ihop över 250 000 nedladd-ningar under de tre första dagarna. Med en majoritet av nedladdningarna från USA, en för-sta plats inom sportkategorin så är Slam Dunk Basketball 2 redan på väg att bli en snabb App-

I Linköping och Norrköping startar nu projek-tet som ger kvinnorna plats och samtidigt stär-ker entreprenörsdrivna företag i Östergötland.– Frågan är större än jämställdhet, säger Astrid Brissman som leder aktiviteten tillsam-mans med Kristina Swenningsson.För tredje året i rad pågår en styrelseutbild-ning för kvinnor i Linköping och Norrköping. Målet är att rusta deltagarna för ett aktivt styrelsearbete i egna företag och uppdrag i andra företag.– Det här är en viktig satsning för bolag i regionen. Det behövs fler kvinnor i styrelse-rummen. Det borde vara självklart men vi

behöver hjälpa till, säger Yvonne Rosmark, VD för Nulink.Nu tas nästa steg för att bereda vägen till styrelserummen.– Tio företag i Östergötland, ägda och drivna av kvinnor, deltar för att utveckla sina verk-samheter med aktivt styrelsearbete, säger Astrid Brissman.Både hon och Kristina Swenningsson har lång erfarenhet av företagande och vet värdet av en bolagsstyrelse med externa medlemmar.– Som företagare har man fullt upp med den dagliga verksamheten och har inte tid att utveckla bolaget. Styrelsen tillför kompe-

Store succé. VisualDreams är på väg att bli nästa svenska succébolag inom mobilspelsutveckling.– Vi är helt chockade över antalet nedladdning-ar och spelaraktiviteten Slam Dunk Basketball 2 har haft under premiärhelgen. Det är som en saga, trycket från alla spelare blev så extremt att våra servrar inte längre orkade med. Detta är så klart ett lyxproblem och servrarna är nu uppe och fungerar problemfritt och håller även för den stigande kurvan av användare. Idag firar jag och teamet med skumpa och glada miner!, säger Kristofer Boman, CEO på VisualDreams. n

Källa www.lead.se

Europeisk föregångare

Nu ska kvinnorna in i styrelserummen

Nytt mobilspel lanserat

REGIONEN ÖKARVADSTENA

PRODUKTIONSMILJÖ FÖR TRYCKT ELEKTRONIK

STYRELSEUTBILDNING

MOBILSPEL

ÖSTERGÖTLANDS LÄN ökade i befolkning med 4 064 personer under 2013. Det var 1 355 personer fler än 2012 och den största ökningen av länets befolkning under ett enskilt år sedan 1994. Folkmängden ökade mest i länets två största kommuner. Linköping hade 150 202 invånare enligt SCB. Norrköping hade 133 749 invånare. n

Källor: www.linkoping.se, www.norrkoping.se

VADSTENA I TOPP när det gäller ung företagsamhet. I årets ranking är det Vad-stena kommun med andelen 56,8 procent som är i toppen. Antalet UF-företa-gare i kommunerna har sammanställts och satts i relation till det totala antalet elever i en årskull i varje kommun. I år är det tre kommuner i Östergötland som visar på en rejäl ökning. Förutom i Vadstena på toppen så har det även i kommunerna Kinda och Motala skett en ordentlig ökning sett till rankingen föregående år. n Källa: www.vadstena.se

tens och andra perspektiv, förklarar Astrid Brissman som anser att frågan är större än jämställdhet. Det handlar även om tillväxt och kompetens.– Företagen behöver kvinnors erfarenheter och kunskaper.I programmet ingår fyra seminarier om professionellt styrelsearbete, dit även män är välkomna. Tanken är att män ska få tillgång till kvinnors nätverk och tvärtom. Målet är att tillväxtföretag ska få kompetenta ledamöter av båda könen, till gagn för verksamheten. n

Källa: www.nulink.se

12

VAD DRIVER DIG, VAD ÄR DIN EGEN VISION I POLITIKEN?

– Jag vill vara en länk mellan medborgaren och det som kanske är lite svårt att förstå, den stora apparaten av myndig-heter, regler, lagar etc. Att finnas där och göra det enkelt och förståeligt.

VILKEN FRÅGA TROR DU BLIR VIKTIGASTE I LINKÖPINGS KOM­

MUNALVAL?

– Jag tror att det blir utbildningsfrågan. Det är nyckeln till allt som vi sysslar med, näringslivet, tillväxten och att Linköping fortsätter att vara attraktivt och en stad där alla får samma möjligheter. Det låter som floskler, men jag tror på det. I andra länder är att gå på universitet som att bestiga Mount Everest, i Sverige är det öppet och gratis för alla. Jag är en kille från Botkyrka som blivit kommunalråd tack vare universitetet. Det är själva bilden av vilka dörrar utbildning öppnar. En annan släkting som gått på universitet är ambas-sadör för Turkiet i Qatar.

VAD ÄR VIKTIGT FÖR JUST DITT PARTI I LINKÖPING?

– Den rolluppdelningen som vi har i alliansen är att C ansvarar för samhälls-, landsbygds- och miljöfrågor, men det som har präglat vårt synsätt och vår diskussion med andra partier är att lyfta ned det på en annan nivå. Vi förespråkar decentralisering. Det ska finnas en tydlig linje i det man gör. Vår devis när det gäller samhällsplaneringen är att om någon kommer med en idé ska vi vara möjliggörare.

HUR SKA SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAS I LINKÖPING?

– Vi är ett bra recept på spåren. Det handlar om att satsa på näringslivsfrågor, och det ser vi resultat av. Det är den stora ideologiska frågan som skiljer oss från det andra block-et, som vill satsa på olika former av offentliga praktikplatser etc. Vi tycker att det är bra som ett komplement, men grun-den måste vara fler jobb på sikt, att det kommer fler företag som vill anställda. Genom att vi satsar på utbildning och näringslivet ligger våra arbetslöshetssiffror en bra bit under riksgenomsnittet. Vi är inte nöjda, men någonting gör vi rätt.KOMMER ALLIANSEN ATT BESTÅ EFTER KOMMUNALVALET?

– Vi kommer att söka förnyat förtroende som en allians.

Det var ett otroligt lyckosamt recept för Linköping. Alterna-tivet S, V och MP vore otroligt synd för den utveckling vi ser i Linköping.

HUR LÄNGE KOMMER DU ATT FORTSÄTTA MED KOMMUNAL­

POLITIKEN?

– Jag kan inte välja det helt själv, det gör 150 000 väljare. Eftersom man vart fjärde år måste söka förnyat förtroende blir man skärpt – om man är trött märks det i valresultatet. I förra valet fick jag 800–900 personkryss. Vi är bättre än C i samtliga jämförbara kommuner.

KOMMER PRIVATISERINGARNA ATT FORTSÄTTA OM NI VINNER

VALET?

– Vi har som jag ser det en öppen marknad när det gäller mångfalden inom vård och omsorg. Det fungerar bra i Linköping enligt de mätningar som görs, som pekar på att kvaliteten är hög. Så länge vi håller en hög kvalitet tror jag att Linköpingsborna är mindre intresserade av vem som utför det.

ALLA PARTIER ÄR KONKURRENTER OM SAMMA RÖSTER, OCH

SEDAN ÄR NI TVUNGNA ATT SAMARBETA I KOMMUNALFULL­

MÄKTIGE. HUR FUNGERAR DET?

– Det fungerar bra. Vi har under lång tid haft ett sam-förstånd mellan partierna med respekt för att i långsiktiga beslut är man eniga. Det tråkiga är att detta urholkats de senaste åren av att de nationella vindarna blåser alltför starkt även på ett lokalt plan. Vi sitter på Linköpingsbornas mandat och vi ska söka lösningar för Linköping. De senaste åren har oppositionen, även i stora frågor, in i det längsta varit med för att sedan ställa sig vid sidan av. Om stora frågor kräver uppoffringar enbart från de styrande, kanske vi i framtiden kommer att få se att majoriteten fegar ur och inte vågar lita på oppositionen, vilket skulle vara ett avbräck för Linköping. n

Muharrem Demirok (C) är kommunalråd och ordförande i samhällsbyggnads-nämnden. Han leder och samordnar arbetet i Centerpartiets fullmäktigegrupp

och har samordningsansvar för frågor kring bl.a. miljö, samhällsbyggnad, kommunikation samt landsbygdsutveckling. Vi pratade med honom inför höstens kommunalval.

Valåret 2014TEXT: DANIEL ATTERBOM

POLITISKA UPPDRAG, MUHARREM DEMIROK (C)

Gruppledare, kommunalråd, kommunfullmäktige, kommun-styrelsen, kommunstyrelsens planeringsutskott, Linköpings Stadshus AB, Linköpings Bo 2016 AB (Linköpingsexpo AB), Nyköping-Östgötalänken och samhällsbyggnadsnämnden.

Inför kommunalvalet i Linköping kommer vi att prata med ledande politiker. Här är andra omgången.

Muharrem Demirok (C)

13

VAD DRIVER DIG, VAD ÄR DIN EGEN VISION I POLITIKEN?

– Jag tycker att man kan jobba politiskt både genom att sitta i parlamenten och utomparlamentariskt. Det viktigaste för mig är att man bryr om vad som händer, att man känner ansvar och inte överlåter saker på andra, utan tar ett eget ansvar för ett bra samhälle och en bra värld.

VILKEN FRÅGA TROR DU BLIR DEN VIKTIGASTE I LINKÖPINGS

KOMMUNALVAL?

– Jag tror att två frågor blir viktigare än andra: ungdomsar-betslösheten och vinster i välfärden. Vi i Vänsterpartiet tycker inte att skattepengar ska gå till vinst i privata vårdbolag, utan hela pengen ska gå till vård och omsorg. När det gäller ungdomsarbetslösheten är det särskilt viktigt att man släpper in unga människor i samhället, ger dem chansen att försörja sig själva, flytta hemifrån och styra över sina egna liv. Om man inte har något arbete tillåts man inte att bli vuxen, utan kan få lov att bo kvar i föräldrahemmet tills man kanske är 28 år. Jag har träffat elever i årskurs 8 och pratat med dem om egenmakt i livet. Redan 14-åringar längtar efter att bli stora, att få bli vuxna.

VAD ÄR VIKTIGT FÖR JUST DITT PARTI I LINKÖPING?

– Det finns en mängd politiska frågor som är viktiga. Det är till exempel viktigt att alla ungdomar får jobb. På riksplanet har vi i V sagt att alla ungdomar 18–24 år ska få jobb, annars utbildning, inom 90 dagar. Vi tycker att om det behövs ska Linköpings kommun gå före och inte invänta centrala direktiv när det gäller en så viktig sak. Vi tycker att alla gymnasieung-domar ska få sommarjobba. Det ger ungdomarna välbehövliga kontakter på arbetsmarknaden. Arbetsplatsen behöver inte vara inom kommunen, utan kan ordnas i samarbete med de företag som kommunen har avtal med. Det viktiga är att unga människor får komma ut i arbetslivet, få en kontakt som kanske kan leda till en anställning senare.

HUR SKA SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAS I LINKÖPING?

– Vi i Vänsterpartiet vill att man ökar personaltätheten inom vård, skola och omsorg. Vi vill ha fler vuxna i skolan och inom vård och omsorg. Där kan vi skapa fler arbeten. En annan viktig sak är att vi anser att de som jobbar i kommunen ska ha rätt till heltid. Man ska kunna försörja sig på sitt jobb. Deltid ska vara möjligt, men det ska alltid vara ett eget val.

OM V VINNER VALET MED S OCH MP, KOMMER NI ATT REGERA I

KOALITION, SOM NI GÖR I NORRKÖPING?

– Det gör vi gärna, men inte till vilket pris som helst. Vi är

inte till salu. det är avgörande om vi kan komma överens i frågan om vinst i välfärden. Det är en viktig fråga för oss.

HUR LÄNGE KOMMER DU ATT FORTSÄTTA MED KOMMUNALPO­

LITIKEN?

– Jag kommer bara att fortsätta till december i år. Då har jag varit gruppledare i tolv år. Jag kandiderar inte till omval. Det beslutet fattade jag för ett år sedan. Jag slutar i kommu-nalfullmäktige, men jag kan komma att bli invald i lands-tingsfullmäktige. Det blir i så fall en ny utmaning med andra politiska frågor.

KOMMER PRIVATISERINGARNA ATT FORTSÄTTA OM NI VINNER

VALET?

– Nej, vi vill inte att skattepengar ska användas för att privata vinstdrivande bolag ska verka inom vård och omsorg. Vi har inget emot att icke vinstdrivande aktörer som föreningar och företag som drivs av en vårdidé och inte av girighet driver vård och omsorg för skattepengar. Vårt mål är att ta tillbaka vård och omsorg i offentlig regi vartefter de olika avtalen med privata utförare löper ut.

ALLA PARTIER ÄR KONKURRENTER OM SAMMA RÖSTER, OCH

SEDAN ÄR NI TVUNGNA ATT SAMARBETA I KOMMUNALFULL­

MÄKTIGE. HUR FUNGERAR DET?

– De som egentligen är tvungna att samarbeta är de borgerliga partierna. De har gått till val på att de samarbetar i en allians. De måste komma överens. De övriga partierna, som till exempel Vänsterpartiet, behöver inte komma överens med andra partier om vi inte vill. Vi kan komma överens med olika partier vid olika tillfällen. Det är inte så att vi tycker illa om varandra som personer, utan vi respekterar medborgarnas val och vi alla är folkvalda. Vi har inga problem med att det finns folk som har andra åsikter. Det skulle vara förskräckligt om vi hade ett enpartisystem. Man sympatiserar mer eller mindre med olika partier. Det finns partier som man inte gillar alls. Med MP och S händer det ganska ofta att vi kan komma överens i vissa frågor. Inte alltid, men ibland. Detta medan al-liansen måste komma överens med dem som ingår i alliansen (M, Fp, C och Kd). n

Vänsterpartiets gruppledare Monica Ericsson slutar i kommunalfullmäktige efter höstens val och kandiderar till landstinget.Vi pratade med henne om höstens kommunalval.

Valåret 2014TEXT: DANIEL ATTERBOM

POLITISKA UPPDRAG FÖR MONICA ERICSSON (V)

Ekonomiutskottet, geografiskt utskott 8 Innerstaden, grupp-ledare kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunsty-relsens mål- och utvärderingsutskott och kommunstyrel-sens planeringsutskott.

Inför kommunalvalet i Linköping kommer vi att prata med ledande politiker. Här är andra omgången.

Monica Ericsson(V)

14

Företagarskolan hade lyckat»pitchningstillfälle«

– TILLSAMMANS MED PUBLIKEN skulle jag vilja säga att alla 21 lyckades väldigt bra, säger Anders Örnell, som är ansvarig på Företagarskolan. Det var en fantastisk eftermiddag. Jag är stolt över deltagarna. Det var väldigt positiva reaktioner från panelen.

Deltagarnas pitchningar var mycket bra såväl till inne-håll och affärsidéer som till framförande. Anders Örnell fortsätter:

– Alla hade tränat ordentligt. Vi hade ett tillfälle i slutet av kursen då vi hade en träningsrunda med presentations-teknik. Övning ger färdighet och deltagarna var redo.

– De lyckades bra att mejsla fram affärsidéerna, det tyckte panelen också. När vi började i september hade många lösa fun deringar, och det har utvecklats enormt under tiden de har jobbat i Företagarskolan.

En del av dessa deltagare har redan startat ett företag eller kommer att starta ett efter pitchen.

– Andra som går Företagarskolan är företagare som vill utvecklas.

FÖRETAGARSKOLAN HAR FUNNITS i nio år.– Jag var med och startade den i januari 2005 och har haft

förmånen att varje år jobba med utveckling av formerna för utbildningarna inom Företagarskolan. Det är cirka 1 400 personer och ungefär 950 företag som vi har utbildat.

Det finns ingen vetenskaplig undersökning av hur många som har lyckats, men Anders Örnell har en uppskattning.

– En väldigt stor del lever på som idé. Jag får mejl och jag har ett hum om att 60–70 procent har lyckas överleva på sin affärsidé. Det är ett högt tal.

I år var det en av de 21 deltagarna som stack ut lite extra.– Det kommer alltid unika idéer som inte har funnits

tidigare. I år var det en ung kille, David Sjöberg, som bygger nyckelharpor. De som ägnar sig åt sådant är ett utdöende släkte, mest äldre personer, men David har ett brinnande intresse och startar sitt företag för detta just nu.

DAVID SJÖBERG HAR en gedigen bakgrund för att starta ett företag som sysslar med nyckelharpor.

– Jag gick och lärde mig spela nyckelharpa ett år på Eric

PERFEKT

PITCH

15

Ett pitchningstillfälle är en kort presentation av en idé för en potentiell kund, producent eller produktionsbolag. Sammanlagt var det 21 pitch-ningar när Företagarskolan i Linköping i början av februari sammanförde sina deltagare med flera representanter för näringslivet, som tog del av kursdeltagarnas företagsidéer.

Sahlström-institutet i Tobo i Uppland 2009–2010. Sedan gick jag en påbyggnadskurs två år på distans, 2010–2012, och lärde mig bygga nyckelharpor.

Parallellt gick David det treåriga kandidatprogrammet på Linköpings universitet i slöjd, hantverk och formgivning.

– Jag hade funderat på att starta företag i drygt två år, men jag har inte vetat tillräckligt. Så hade Skatteverket en informationsträff om moms och så vidare. Anders (Örnell) var där och presenterade Företagarskolan. Jag tyckte att det var vettigt och sökte dit.

Det är något som David Sjöberg inte har ångrat.– Jag är mycket nöjd. Jag fick lära mig det som jag var ute

efter, just kunskaper och regler för att driva ett företag. Jag har fått ett helt annat kontaktnät, med deltagare och dem som satt i panelen på pitchdagen med flera. Jag har planer på att starta mitt företag inom en månad eller två.

KARIN NYMAN ÄR NÄRINGSLIVSCOACH på Linköpings kommun. Hon säger om Företagarskolan:

– Det är en utbildning där drömmen om eget företag möts

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

SNABBFAKTA

FÖRETAGARSKOLAN BYGGER PÅ visionen om konkret och direkt tillämpning av kunskaper i företagets dagliga verksam-het. Utbildningen är uppbyggd utifrån tre ämnesblock som många känner igen från sin egen verksamhet: marknadsplan-processen, försäljning-reklam-marknadsföring och juridik-eko-nomi-bokföring.

TANKEN ÄR ATT kunskaperna ska kunna tillämpas direkt i ens eget arbete. Lärarna på Företagarskolan har alla själva erfarenhet av att driva eget företag. För att förenkla processen för deltagarna samarbetar Linköpings kommun, Nyföretagarcentrum, Nulink, Wahlink, Vreta Kluster, Almi Företagspartner, LEAD och Mjärdevi Science Park kring Företagarskolans verksamhet.

PITCHmed dem som redan har ett företag och behöver mer kun-skap. Det är ett bra exempel på samarbete mellan Linköpings kommun och fler aktörer inom näringslivet som bidrar till att få flera nya företag i Linköping. n

16

CHRISTIAN BERGER, VD på inkubatorn LEAD, har valts till styrelseordförande för SiSP, nationell branschorganisation för Sveriges inkubatorer och science parks (en inkubator är en organisation med syfte att främja och underlätta nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet). SiSP representerar 65 science parks och inkubatorer med 5 000 företag som tillsammans sysselsätter över 72 000 personer. Majoriteten av medlemsföretagen är teknikintensiva kunskapsföretag, oriente-rade mot tillväxt och internationalisering.

Vad är Linköping och Östergötland bra på när det gäller entreprenörskap?

– Jag tycker att i Linköping, och Östergötland generellt, är man rätt idérik och bra på att se möjligheter och lösningar. Man är duktig på innovation. Ska man vara teoretiker är entreprenörskap att skapa något nytt, och där finns en del utmaningar. I ett större perspektiv är man duktig på sam-verkan runt entreprenörskap, framför allt ur det regionala perspektivet. Samtliga aktörer, likt oss på LEAD, som jobbar för att underlätta för entreprenörer, samverkar och synkar med varandra. Vi försöker göra våra insatser så effektiva som möjligt och undvika dubbelarbete. I min roll som ordförande för SiSP, ser jag hur det funkar ute i landet. Sydsvenskan har gjort ett ganska djuplodande nedslag i hur stödsystemet fung-erar i Skåne. Det är inte samordnat och harmoniserat där, om man ska tro journalisten. Här däremot är min bild att vi är väl samordnade och samverkande. Det finns många framgångsex-empel här i regionen som visar att det är möjligt att lyckas. Ni bakom Affärsstaden Linköping är entreprenörer. Det finns en rad goda exempel och spännande entreprenöriella resor

från 70-, 80- och 90-talen. Det har varit lite lugnare under 2000-talet efter IT-kraschen. Nu finns det dock jättespännande bolag i Linköping, och vi har förmånen att jobba med ett gäng av dem.

Vad kan regionen bli bättre på?– Ur mitt perspektiv så är det främst finansieringsfrågan, det

riskvilliga kapitalet saknas. Det är potentiellt ett riktigt hinder för regionen, trots att arbete görs för att skapa bra och rätt förutsättningar. Men om man ser till den mängd och spännvidd på bolag som rimligtvis borde attrahera finansiering, så har inte regionen funkat bra när gäller att hitta källorna till kapitalet.

Där har vi från LEAD:s sida varit involverade och nu börjar det utkristallisera sig konstellationer som blir mer och mer aktiva, framför allt i den värld där vi på LEAD rör oss. När det gäller innovativa och unika nystartade bolag har investerare i vår region varit mer avvaktande än i andra regioner. Det är på väg att bli bättre, men det är fortfarande en bit kvar. Det andra som regionen kan bli bättre på är affärskompetensen.

Vi har universitetet och spännande tekniktunga bolag, men jag upplever att vi inte riktigt har samma affärskompetens som teknisk kompetens. Vi kan inte matcha den tekniska kompe-tensen på samma höga nivå, för att klara av att paketera och driva försäljning. Krasst så är det inte den bästa produkten utan den som kan förstå och tillgodose sin kund, som kommer att lyckas. n

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: PETER KARLSSON

»Jag tycker att man i Öster götland generellt är bra på att se möjligheter och lösningar.«

HALLÅ DÄR

Telefon: 0771-365 365 E-post: kontakta5319@seb.sePostadress: Box 369, 581 03 Linköping, Besöksadress: Stora Torget 5

Här är hela vårt Dream Team:

Privatrådgivning

Företagsrådgivning

Kapitalrådgivning

Kontorschef

Pension & försäkring

Andreas Homanen013-328 13 01

Jan-Åke Säberg013-328 13 29

Jonas Lundberg013-328 13 14

Fredrik Björk013-328 13 06

Joakim Lönn013-328 13 15

Annika Karlsson013-328 13 36

Anna Wirén013-328 13 33

Madeleine Ripstein013-328 13 25

Jessika Edström013-328 13 31

Susan Niroozad013-328 13 26

Anders Nordström013-328 13 18

Sara Nellmark013-328 13 16

Johan Romås070-772 31 04

Lars Wedén013-328 13 32

Lars-Gunnar Åström013-328 13 35

Peter Norell013-328 13 19

Åsa Ekström013-328 13 08

Anna Eriksson013-328 13 09

Fredrik Johansson013-328 13 12

Helene Ohlin011-338 30 15

Krister Persson013-328 13 22

Eva Sagent013-328 13 27

Gunnar Orlunder013-328 13 21

Magnus Larsson013-328 13 34

Per Kostmann013-328 13 13

Camilla Hellberg013-328 13 37

Caroline Nordahl013-328 13 38

Anders Forsberg013-328 13 02

Magnus Segersten013-328 13 17

KRÖNIKA

Entreprenörskap – att få saker och ting gjordaFÅ ORD HAR UNDER de senaste åren fått en så positiv laddning som ordet entreprenör. Det är entreprenörer som ska stå för tillväxten av nya företag och leda Sverige in i framtiden. Nya ut-bildningar uppstår som sätter begreppet entreprenörskap i cen-trum och företag åker på konferenser där deltagarna ska lära sig att tänka mer som entreprenörer. Som med alla modeord kan det vara idé att stanna upp och fundera lite kring vad som egentligen menas med orden entreprenörskap och entreprenör.

URSPRUNGET TILL BEGREPPET entreprenör hittar vi i det franska språket någon gång under 1100-talet. Det skulle fritt kunna översättas med »den som får någonting gjort«. En definition som jag tycker är alldeles lysande. Jag har i olika sammanhang träffat mängder av entreprenörer och även haft förmånen att arbeta tillsammans med många. Faktum är att jag själv också definierar mig som entreprenör. Det som är gemensamt för alla dessa människor jag träffat och arbetat med är just det: att det är människor som verkligen får saker och ting gjorda.

VAD ÄR DET DÅ som gör att just dessa människor lyckas, om och om igen? Som jag ser det så är det främst två saker som sticker ut när man letar efter vad som förenar entreprenörer. Det är förmågan att prioritera och att ta beslut som gör att man kommer vidare. Det kan låta banalt, men är kanske de två absolut svåraste sakerna man kan ge sig på.

ATT VERKLIGEN PRIORITERA betyder att välja bort saker till förmån för andra. Tio saker vill jag och människorna omkring mig få genomförda, men jag har bara resurser till fem. Hur gör jag då? Vem och vad ska jag prioritera när inte resurserna räcker till?

ATT TA BESLUT OCH att sedan verkligen gå vidare är det kan-ske allra svåraste. Hur många gånger har jag inte varit med om att beslut tagits, bara för att en kort tid senare höra att frågan fortfarande ältats vidare av några av dem som varit med och fattat beslutet. Det dränerar organisationer och personer på energi. Och det är precis det som är skillnaden mellan att »få någonting gjort« och att fastna i detaljer, som gör att man inte kommer vidare.

SÅ NÄR VI HYLLAR entreprenörer kan det vara värt att även tänka på att dessa personer ibland kan uppfattas som ganska tuffa i sitt sätt att driva företag. Det betyder inte att de vill någon illa, bara att de vet vad som krävs för att få saker gjorda. n

MATHIAS ERICSSONVarumärkes & kommunikationsstrateg

Cojn bidrar med kunskap, idéer och människor som stödjer, stärker och utvecklar verksamheter.Läs mer om oss på www.cojn.se.

STJÄRNOR TILL ER TJÄNST

Är du på jakt efter ditt nya drömhem? Peab utvecklar två bostadsprojekt i Lambohov med totalt 176 lägenheter.

peabbostad.se

Vi hyreslägenheter

Välkommen att hitta ditt hem på peabbostad.se

Behandla dina synfel med marknadens tryggaste alternativ.

Trött på glasögon eller linser?

Ge dina medarbetare en bra löneförmån!RLE operation på bruttolöneavdrag.

Välkommen att boka tid på tel 013-13 95 28.

Nygatan 18/Snickargatan 32, tel 013-13 95 28, www.ogonlasern.se

Leg. optiker - Tomas Almå

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Annons Tomas 95x130mm 1.pdf 1 2014-01-21 20:54

Rådgivning, lån och riskkapital till små och medel-

stora företag

Rådgivning, lån och riskkapital till små och medel-

stora företagKontakta oss, du hittar alla kontaktuppgifter på almi.se/ostergotland

Rådgivning, lån och riskkapital till små och medel-

stora företag

20

VI BLICKAR UT I VÄRLDEN

TOMMY JOHANSSON STUDERADE industriell ekonomi vid Linköpings universitet. Han tog sin examen 1980 och började på Saab.

– Mitt första jobb var på Saab 1980–83, sedan har jag varit i databranschen, bland annat har jag varit vice vd på IFS fram till 2006. Då startade jag egen konsultverksam-het. Mitt första uppdrag var åt Saab. De sa att de hade en intressant militär bildbehand-lingsteknik som de trodde att man kunde bygga civila produkter med.

Då fick Tommy Johansson ett konsultupp-drag där han skulle sätta in sig i tekniken och fundera på vilka civila produkter som kunde utvecklas, och sedan skulle han ut och träffa potentiella kunder.

– Om kunderna var beredda att betala för den nya produkten, skulle jag ta fram en affärsplan för ett nytt bolag. Det gick med rasande fart, redan efter några månader hade jag en dialog med Eniro och Hitta.se.

IDÉN VAR ATT FLYGA över städer och fotografera dem för att ta fram en 3D-modell av en stad.

– Deras idé var att om man söker på en adress ska man kunna flyga runt och se hur

det ser ut. Vi utvecklade tekniken ihop med Hitta.se i ett bra samarbete. Sedan gick det fort med kunder i Sverige, Norge och även Yell (världens största gula sidor-bolag i England). Jag reste mycket i världen och träffade olika potentiella kunder, apropå att ha Linköping som bas.

SÅ SMÅNINGOM FICK företaget, som kom att heta C3, med Saab och riskkapitalister som andra ägare. Man fick även Nokia och dess mobiltelefoner som kund.

– De lade beställning på världens 25 största städer. Vi gick från att ha ett flygplan i luften till att ha sju flygplan. Det blev en ganska stor logistikapparat.

Företaget växte snabbt.– Efter bara tre och ett halvt år blev vi

uppköpta av en global spelare som inte får namnges. Vi såldes för fantasisumman 1,7 miljarder.

För Tommy Johansson var det bland det största som hänt honom.

– Det var en drömresa. C3 valdes både 2010 och 2011 in på Topp 33-listan, en lista över Sveriges 33 hetaste företag, som

anordnas av Affärsvärlden och Ny Teknik. Jag hade sedan 2013 förmånen att få vara huvudtalare på Topp 33-galan och berätta om resan som ledde till Sveriges snabbaste miljardexit.

EN ENTREPRENÖR SOM Tommy Johansson vill inte vara sysslolös, så han har börjat om med ett företag efter C3. Det heter AMRA och består av sex anställda personer och fyra forskare.

– När C3 såldes lämnade jag bolaget direkt. Köparen behöll bara utvecklingsfol-ket. Då började jag leta efter något nytt och spännande att göra. Jag hittade två forskare på CMIV (Center for Medical Image Science and Visualization, centrum för medicinsk bildbehandling och visualisering).

CMIV HAR BLAND annat skapat visualise-ringsbordet, som är populärt på Visualise-ringscenter C i Norrköping och på Tekniska museet i Stockholm. Man kan snurra på en kropp i 3D.

– PÅ CMIV finns två forskare, Magnus Borga, professor i bildbehandling, och Olof Dahlqvist Leinhard, som har doktorerat på

Tommy Johansson är entreprenören och tävlingsmänniskan som är inne på sin andra resa som startup-företagare. Den första gjorde han med framgångssagan C3 Technologies, den andra sker nu med LEAD-företaget AMRA.

Andra resanTEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

21

»Vi gick från att ha ett flygplan i luften till att ha sju flygplan. Det blev en ganska stor lo gistikapparat.«

EFTER C3 STAR-TADE TOMMY JOHANSSON

BOLAGET AMRA

magnetkameror. De två hade tagit patent på en ny teknik för att detaljerat mäta volymen av fett och muskler i kroppen. Det som är spännande är att trots att fetma är världens största hälsoproblem, så finns det idag ingen metod för att detaljerat mäta bukfett. Man vet att bukfett ökar risken för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, demens och cancer. Man vet att det är farligt, men det finns ingen tek-nik idag för att mäta en människas bukfett. BMI och måttband ger bara grova mått.

– VI HAR TAGIT FRAM ett sätt att mäta bukfett, underhudsfett, fett i levern etc. Idag har 25 procent av alla amerikaner fet lever, och efter ett tag bryter det ned levern till skrum-plever. Vi kan även mäta enskilda musklers volym. Genom att mäta med våra detaljerade mått ska vi kunna förutse vilka personer som är högriskpersoner för att få olika sjukdomar kopplade till fetma, så att man kan sätta in medicinering och andra åtgärder innan de blir sjuka.

Tommy Johansson jämför entreprenörskap med idrott.

– Jag är en tävlingsmänniska. Jag tycker att

det är kul att ta något från en idé till företag, och att nyttja all den kunskap jag har samlat på mig genom åren. Jag har jobbat med olika saker: säljare, konsult, utvecklingschef, ekonomi och vd. I ett litet bolag får man göra allting. Det här att ta en ny idé och göra något som ingen annan har gjort innebär att man måste skapa en marknad. Det är både jobbigt och utmanande. I både C3:s och AM-RA:s fall pratar vi om globala marknader och att sälja produkterna över hela världen.

ATT HA LINKÖPING som bas är bra, menar Tommy Johansson.

– Att ha Sverige som bas är generellt sett bra för att starta bolag. Det finns mycket stöd och hjälp för företagare i de tidiga faserna. Man kan få stöd från universitetet som stöder forskare genom innovationskon-toret. Vi sitter på en inkubator som LEAD. Vi har fått stöd från Almi, länsstyrelsen och Innovationsbron, Vinnova med flera.

– De första ett till två åren går bra, men sedan blir det bekymmer när man ska ta det stora klivet och anställa folk innan man har kunder. Men man måste anställa, annars får man inga kunder. Det är svårt, många risk-

kapitalbolag har försvunnit från marknaden.

– Vi gick ut med en pressrelease förra veckan och informerade om att Industrifon-den går in som deltagare i AMRA, vilket är ett stort och viktigt kliv för oss. Linköping är en bra stad. Universitetet är en guldgruva när det gäller forskning och nya uppfinningar.

– Det kommer idéer och duktiga människor därifrån. På C3-tiden rekryterade vi nästan bara nyexaminerade från univer-sitetet. Är man först i världen så hittar man ingen erfaren person som har gjort det förut. Oftast går det bra att anställda helt nyex-aminerade människor i en blandning med erfarna.

– MJÄRDEVI ÄR EN stimulerande miljö med mycket IT-bolag, och i vårt fall är det bra att sitta på företagsinkubatorn LEAD med fina lokaler och hjälp på olika sätt. Om man jobbar globalt är det viktigt att resa, och det har blivit bättre när nu KLM flyger direkt till Amsterdam. Det gör det lätt att ta sig ut i världen. Man kan åka till England över dagen och nästan ha en full arbetsdag i England. n

KRÖNIKA

Stafettpinnen vandrar vidare

I FÖRRA NUMRET AV Affärsstaden Linköping skrev min kolle-ga på SEB, Peter Norell, och föreslog inrättandet av ett bankråd i Linköping.

Uppgiften för det skulle vara att hjälpa utomstående (po-litiker, näringsliv, allmänhet med flera) när det gäller frågor där bankerna gemensamt kan göra en insats för regionen.

Jag tycker att det är en bra idé, och jag är gärna med och förverkligar idén om ett bankråd i Linköping.

TEMAT FÖR DETTA nummer är entreprenörer, och de behövs verkligen för en fortsatt tillväxt i Linköping. Linköpings kommun har som paroll att ha stark tillväxt.

Det Handelsbanken och jag kan bidra med är inte bara bankkunnande, utan att vi numera sitter i nybyggda lokaler på Farbror Mellins torg vilket medför en geografisk tillväxt av city och en utvidgning av stadskärnan. Vi växer med Linköping och tillsammans med kunderna!

ENTREPRENÖRER JOBBAR MED idéer, och utan dem har vi ingen tillväxt och det behövs alltid nya företag.

Det finns, ur min horisont, flera goda exempel på företag som har vuxit och utvecklats i takt med staden, inte minst i Ullstämma där företag kunnat växa tillsammans med fram-komsten av nya bostadsområden.

FRAMTIDEN INNEBÄR EN förändring för mig personligen då jag kommer att byta befattning. Jag kommer att fortsätta verka i Linköping, men genom att utveckla Handelsbankens sjuttio kontor både i regionen och i Linköping genom min nya tjänst i regionbanksledningen.

Ett datum när jag börjar på det nya är ännu inte satt, men det sker under våren och då väntas vi även kunna presentera min efterträdare.

I likhet med föregående talare är jag gärna med och skick-ar idén om bankkrönikor vidare till någon av mina favoritkonkurrenter.

Vem tar stafettpinnen? n

STAFFAN KRAUSEBankdirektör & kontorschef,

Handelsbanken Linköping City

Behöverdu en fotograf ?013 125245

Fotograf Håkan Ahldén

Untitled-1 1 19/02/14 10:58

Självklart ska Ert företag synas i

För mer information och priser, kontakta Peter Lindgren!

PETER LINDGRENAFFÄRSSTADEN LINKÖPINGTelefon: 0721 - 62 93 58Email: peter.lindgren@affarsstaden.se

KONTAKT

peter1.indd 1 2014-02-21 00:04

23

NULINK – SOM JU ÄR KOMMUNENS närings-livsbolag – ville försäkra sig om att de lägger fokus på rätt frågor.

Därför föddes idén att starta Nulink Ad-visory board – som en sorts »skuggstyrelse« bestående av tio företagsledare från olika branscher i Linköping.

– Vi vill förankra våra idéer och säker-ställa att vi jobbar på rätt spår. Företagarna fungerar som en form av bollplank och det är verkligen högt i tak. Alla är öppna och säger vad de tycker och tänker, något som är väldigt viktigt förstås, framhåller Nulinks VD Yvonne Rosmark.

DET FÖRSTA MÖTET ägde rum i början av 2013 och totalt hade man sju träffar à tre timmar i fjol.

– Det var ett stort intresse bland företa-garna för att delta och vi fick möjlighet att välja ut tio namn bland de anmälda. Vi vill ha en stor spridning – både när det gäller branscher, erfarenhet, åldrar och kön. Ju fler olika infallsvinklar, desto bättre, berättar Nulinks företagsansvariga Helena Thun.

I GRUNDEN HANDLAR ALLT om att vara lyhörda och skapa förutsättningar för varandra.

– För att få ett bättre företagsklimat är det betydelsefullt att politiker och näringsliv jobbar mot samma mål, menar Helena Thun.

Av de tio som deltog förra året är fem kvar

– och inför mötet i början av februari det här året hade fem nya utvalda företagsledare anslutit sig till gruppen.

– Vi har en form av mentorsystem där de som suttit med innan hjälper till att slussa in de nya. Det innebär att alla medverkar mellan ett och två år. Vi har ett roterande schema för att skapa kontinuitet och inte tappa fart.

Helena Thun fortsätter:– Deltagarna blir ambassadörer för oss

genom att tala om vad Nulink gör och får ut vad kommunen kan stötta och hjälpa med. De får ju reda på vad som är på gång i ett tidigt skede.

PETER NORELL, KONTORSCHEF på SEB, är inne på sitt andra år och ser det som en stor fördel att bygga broar mellan näringsliv och kommun.

– I Linköping finns många olika intresse-föreningar som vill föra staden och regionen framåt. För att slippa missförstånd och jobba på olika håll är det viktigt med en öppen dialog, säger han.

Lina Skandevall, som driver Skandevall Media, är ny i Advisory board.

– Sammansättningen av personer är väl-digt spännande. Vi kommer från helt skilda branscher och har olika perspektiv. Det vi har gemensamt är att vi alla är drivande med många idéer och ingen drar sig för att fram-

föra dem, menar Lina Skandevall.Peter Norell anser att allt som produceras

och görs inom Linköpings kommun ska spridas till invånarna.

– Vi behöver bli ännu starkare som region och det gör vi genom att gå ihop tillsam-mans, säger han. Var inte rädd för att sno lyckade idéer från andra och heller inte för att dela med dig av framgångsrika delar i din egen verksamhet.

YVONNE ROSMARK VILL främja tre delar:– Nya företag till Linköping, nyföretagan-

de och att utveckla de företag vi redan har i staden, säger hon.

Något Nulink Advisory board ska bidra till. n

TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: KRISTIN CARLÉN

»skuggstyrelse«Nulink har en egen

NULINKS »SKUGGSTYRELSE« ett lyft för kommunens näringslivsbolag och även för företagarna i Linköping.– Vi får ett bollplank att förankra kommunens idéer med och på så sätt får de tio företagsledarna en helt annan inblick i hur vi jobbar, säger Nulinks VD Yvonne Rosmark.

SNABBFAKTA

DET HÄR ÄR NULINK ADVISORY BOARD

• Startade i november 2012.• Är en mötesplats där tio utvalda företa-

gare från olika branscher träffas sex–sju gånger per år för att diskutera fram bättre förutsättningar för Linköpings företagare.

• Nulinks VD Yvonne Rosmark – som även är näringslivschef i Linköpings kommun – och Nulinks företagsansva-riga Helena Thun leder mötena.

CHRISTIAN GUSTAVSSON

HAR ORDET OCH FÖRVALTAR DET TILL SYNES VÄL.

2424

– SVERIGE OCH VÅRT VÄLSTÅND har i stor utsträckning byggts av entreprenörer, säger Anders Borg till denna tidning när han möter pressen i Östergötland. Det är människor som hittar på nya produkter, människor som hittar på nya sätt att producera kända produkter på, nya sätt att organisera sig och finansiera sig på som gör att man förändrar hela marknaden och hela beteenden. Då får man snabba ökningar av det som kallas för gasellföretag, företag som ökar i antal sysselsatta och tillväxt väldigt snabbt, och som oftast har hög lönsamhet. På det sättet är entreprenörsföretag oerhört centrala.

Vad kan då regeringen göra för att hjälpa entreprenörer?– Vi har ett av världens bästa entreprenörsklimat. Det vi

har gjort på skattesidan med förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt, bolagsskatt, 3:12-regler, arbetsgivaravgifter, RUT- och ROT-regler, investeraravdrag, forskningsavdrag och expertskatter – det tror vi har bidragit.

NÅGONTING SOM BEHÖVS är riskkapital.– Ja, i tidiga faser. Sverige har mycket av det, både

Inlandsinnovation (ett statligt ägt riskkapitalbolag i Öst-ersund), Fouriertransform AB (ett svenskt helägt statligt riskkapitalbolag som grundades i december 2008 i samband med regeringens fordonspaket) och relativt stora resurser för Almi och andra. Staten är redan den största aktören för tidigt riskkapital, och det är väl i grund och botten bra.

En journalist från Folkbladet påminde finansminister An-ders Borg om att statsrådet i valrörelsen 2010 varit skeptiskt till att Ostlänken ska byggas, med motiveringen att »den var

robust olönsam«. Vad har fått finansministern att ändra sig? – Det är min uppgift att, så länge vi inte har fattade beslut,

säga nej. Det är själva arbetsuppgiften för en finansminister. Sedan ska vi naturligtvis se över alla projekt och titta på de belysningar som görs. Nu blev en nyckel till att vi kom fram till beslut att vi hade två huvudalternativ. Ett var att stänga järnvägsbanorna under en lång tid för en bredare renovering och underhåll. Då skulle vi förmodligen haft en period på kanske upp till två decennier av allvarliga driftsstörningar för att kunna genomföra en uppdatering av Ostlänken. Det andra alternativet var att bygga en ny stambana och ha kvar den gamla för kompletterande godstransporter. Det visar sig att kostnadsmässigt är de här alternativen likvärdiga. En stor renovering hade stängt banan under lång tid med stora driftsstörningar, och förmodligen kostat lika mycket som att göra den här uppgraderingen till ny stambana. Det var min slutsats att det är dags att bygga en stambana. Vi börjar med Linköping och Norrköping.

SVERIGES TELEVISION FRÅGADE om hur varslen har drabbat Anders Borgs gamla hemstad.

– Norrköping har ju varit tufft utsatt i det här varvet. Man klarade de första krisåren relativt bra. Men det är klart att när det har duggat så här tunga varsel tätt är det tungt för stan. Det behövs att man nu samlar regionen, kommunen, länstyrelsen, arbetsförmedlingen och ser igenom vad man har för möjligheter att hjälpa människor under den här omställningen. Jag tycker att kommunen har breddat sig och förbättrat företagsklimatet. n

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: REGERINGSKANSLIET

BORG BORGAR

Finansminister Anders Borg besökte såväl Linköping som Norrköping under en dag i februari. Affärsstaden Linköping var med på den korta pressträffen. Han betonade alla reformer skulle finansieras krona förr krona, och pratade gärna om entreprenörer.

»EN FAMILJ MÅR BÄTTRE AV HUN-

DAR«, HAR ANDERS BORG SAGT TILL

PRESSEN

HALLÅ DÄR JÖRGEN EDLUND, Frisk Sport & Fitness

Numrets tema är entreprenörer. Vad fick dig att öppna Frisk?– Frisk öppnades efter många år av funderingar och

drömmar om ett eget koncept och varumärke för en frisk-vårdsanläggning/kedja. Jag har alltid brunnit för hälsa och välmående och alltid funderat på hur man enklast förmedlar känslan av framsteg/välmående. Det är ju en överväldigande känsla att faktiskt kunna mäta sina framsteg och märka att vardagen blir enklare och roligare. Jag kan inte tänka mig att arbeta med något som är roligare, och med kunder som alltid är positiva och glada.

Varför valde ni namnet Frisk, och hur många är det som tror att det finns en person med det namnet i företaget?

– Oj, det har jag aldrig hört förut, och det är lite tråkigt om det blivit den allmänna uppfattningen. Namnet Frisk är det enklaste sättet att förklara våra tankar kring träning och aktiviteter.

– Helt enkelt att inte ta någonting till det extrema, utan att träna för att må optimalt bra i kropp och själ.

Vad är den senaste trenden inom friskvård?– De senaste trenderna är att gemene man verkar ha

förstått att man ska variera sin träning. Många varvar styr-keträning med att röra på sig, ofta med hjälp av en viktväst. Löpning är också en stark trend som vi arbetar hårt med hos oss för att öka medvetenheten och kunnandet för ett lång-siktigt aktivt liv i rörelse. Nio av tio som börjar röra på sig börjar helt fel och blir till slut motarbetade av kroppen i form av skador, trötthet etc. Vi har kunnandet för att faktiskt få igång rätt träning och bibehålla eller öka på träningsdosen.

– Många tycker att det där kan jag, eller jag har en kompis som har sagt etc. Personlig träning är, tillsammans med det jag tidigare berättat om, en trend som sakta växer sig starkare.

Vad vinner företag på att skicka sina anställda till dig?– Det finns undersökningar som visar att ett företag som

satsar helhjärtat på att aktivera sina medarbetare under översyn av kunnig personal efter tre år har en payback: varje satsad krona ger tre tillbaka i form av mindre sjukskriv-ningar, friskare och effektivare personal och framför allt en positivare arbetsplats. Det ska inte heller underskattas att se fördelarna med att försöka samla sin personal på samma anläggning, då arbetsplatsen får ett gemensamt intresse och man faktiskt gör medarbetarna mera sammansvetsade.

Hur ser framtiden ut för Frisk?– Frisk har nu gjort sina hundår och framtiden ser väldigt

ljus ut. Med den takt vi idag har så ligger vi på cirka 18–20 procent i vinstmarginal och en omsättning på cirka 4,5 milj o ner, vilket i bästa fall går att öka med max 500 000 kronor.

– Vi på Frisk ser med de här siffrorna en expansion som nödvändig inom högst två år. n

TEXT: DANIEL ATTERBOM

HALLÅ DÄR

Runstensgatan 5 • 582 78 Linköping • 0707-41 68 30Årstaängsvägen 9, 7 tr • 117 43 Stockholm • 0709-81 20 00

Harsbygatan 4 • Box 143 • 614 22 Söderköping • 0121-130 20Kvarngatan 32 • 593 33 Västervik • 0490-41 99 98

...växande tryckeri i Östergötland,med hela Sverige som marknad!

SNABBAST...FRÅN START TILL MÅL!

...växande tryckeri i Östergötland,med hela Sverige som marknad!

SNABBAST...FRÅN START TILL MÅL!

www.tellogruppen.se

”De säger att jag ser ut som en tjej i skolan”

”Jag fattar inte

varför jag

måste fl ytta”

”Jag berättade hur rädd jag är men hon lyssnade inte”

BEHÖVER DU NÅGON SOM LYSSNAR? VI ÄR HÄR!

BRIS – BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET 116 111, WWW.BRIS.SE

Artikel 12 i barnkonventionen:Du har rätt att säga vad du vill. Vuxna måste alltid lyssna på barn och unga!

Artikel 2 i barnkonventionen:Du har rätt att vara precis som du är. Alla barn och unga är lika mycket värda!

1

KRÖNIKA

Gröna idéer gror på Vreta Kluster DET FINNS ETT IMPONERANDE entreprenör-skap i den här regionen! Så många idéer och visioner och företagsamma människor med en otrolig drivkraft. Inte minst inom de gröna näringarna, alltså växtodling, djurhåll-ning, mat, energi, skog och vattenbruk. För vad vore dagens jord- och skogsbruk utan innovationer? Hur hade världen sett ut utan exempelvis skördetröskan och mjölkmaski-nen? Då hade vi knappast kunna försörja en ständigt växande befolkning.

Vi i Östergötland behöver inte gå så långt för att hitta fantastiska innovationer inom de gröna näringarna – Väderstad-Verken är ett exempel, Gothia Redskap ett annat, för att inte tala om alla spännande lokala livsmed-elsproducenter som växer fram.

VISSTE DU FÖRRESTEN att det finns hela 3 600 jordbruksföretag i regionen, 3 300 fö-retag inom skogsbruket och 160 livsmedels-företag som tillsammans omsätter omkring 13 miljarder kronor per år? Och visste du att 80 procent av Östergötlands landyta används till jord- och skogsbruk?

De gröna näringarna spelar en allt viktigare roll i utvecklingen av det hållbara samhället, och intresset för mat och djurhåll-ning blir allt större i samhället. Fler bryr sig mer om vad de äter, var maten kommer ifrån och hur den tillverkas. Därför tror jag att den gröna sektorn här i regionen kommer att växa ytterligare de närmaste åren. Här finns dessutom goda förutsättningar – här finns jorden, tekniken, kompetensen och den kre-ativa kraften. Här finns också Vreta Kluster där jag själv har förmånen att arbeta.

VRETA KLUSTER BILDADES för två år sedan och ligger i anslutning till det nybyggda naturbruksgymnasiet i Vreta Kloster utanför Linköping. Det är en mötesplats, ett kompe-tens- och utvecklingscenter för grön teknik- och affärsutveckling. Ambitionen är att i en gemensam miljö skapa de bästa förutsätt-ningarna för att branscherna och företagen ska utvecklas och generera nya affärsidéer och nya jobb.

Vårt första kontorshus har redan fyllts med hyresgäster och är nu en arbetsplats för

HELENE OSCARSSON

Tjänster för ett hållbart företagandeTekniska verken skapar förutsättningar för att kombinera ett lönsamt och hållbart företagande. Våra produkter och tjänster bygger på att ta vara på resurser som annars skulle gått förlorade, ofta i flera steg och alltid på det mest effektiva sättet. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision – att bygga världens mest resurseffektiva region.

Läs mer på tekniskaverken.se

Har du sett våra

nya, förbättrade

Mina Sidor för

företag?

ett 20-tal företag och organisationer. Vi har hittills haft över 600 möten som engagerat över 10 000 besökare. Vi har arrangerat ut-bildningar, frukostseminarier, inspirations-dagar, nätverksträffar och flera andra events där forskning och näringsliv har mötts och utbytt erfarenheter.

BAKOM SATSNINGEN STÅR Linköpings kommun, Regionförbundet Östsam, Sankt Kors Fastighets AB och AgroÖst. Vi är både glada och stolta över den utveckling som skett. Att Vreta Kluster håller på att bli den mötesplats för de gröna näringarna som vi hoppats – som ett grönt växthus där idéer gror. Och nu står ett andra kontorshus klart för inflyttning, vilket ger möjligheter till ännu fler spännan-de hyresgäster, ett ännu större nätverk, fler idéer och inte minst fler affärs-möjligheter. n

Kordinator, Vreta Kluster

27

bra företagsklimatSamarbete skapar

i Mjölby

– DET ÄR JOBBEN som är det viktiga och den största förutsätt-ningen är att vi alla gör en gemensam sak i att utveckla Mjölby.

Så svarar Eva Rådeström på frågan om hur företagsklimatet är i kommunen. Mjölby ligger geografiskt väldigt bra till utmed E4:an och riksvägarna 32 och 50 och passeras av nästan tio miljoner fordon per år. Antalet förfrågningar om mark och lokaler för etablering ligger på en hög nivå, och den fördelen måste de tillsammans arbeta för att ta vara på, menar hon.

I kommunen är arbetet bland annat organiserat för att skapa förutsättningar för en ökad kompetensförsörjning och sysselsättning. Sedan två år hör Arbetsmarknad och vägled-ning till Tillväxtkontoret. Anledningen är att båda arbetar med samma problem, eller möjligheter, som Eva Rådeström hellre vill se det.

ÄVEN SKOLORNA SAMARBETAR med företagen, och gymnasie-chef Pär Palmgren berättar att de arbetar nära Toyota Material Handling och Väderstad-Verken, som är kommunens största företag. Målet är att utbildningarna ska matcha företagens behov, och vissa kurser genomförs helt ute hos dem.

– Om vi från skolans värld lyckas skapa relevanta och nära kontakter med företagen får vi per automatik in entreprenör-skap i utbildningen, menar han.

Skolan arrangerar dessutom utbyten med andra länder för att eleverna ska få se olika perspektiv av entreprenörskap.

– Det är nyttigt för eleverna att få se samhällen där allt inte blir serverat till medborgarna. Där kan entreprenörskap handla om ren överlevnad, fortsätter han.

– Att kommunen är relativt liten innebär att vi lättare kan sätta ihop nätverk som kanske inte är så vanliga i större städer. Vi blandar gärna både företag och privatpersoner, beroende på vilket projekt eller mål vi arbetar med, säger Eva Rådeström.

ETT BRA EXEMPEL ÄR 100 mentorer i 100 dagar, som genom-fördes under 2013.

– Projektet kom till vid ett av de tillfällen då jag var ute och pratade med ungdomar om vikten av personliga nätverk. En kille svarade att det var lätt för mig att säga, jag som redan hade ett stort nätverk.

Det ledde till utmaningen att hitta 100 personer som ville handleda lika många ungdomar mellan 18 och 25 år i 100 dagar.

– 100 mentorer var inte alls svårt att få tag i och resultatet föll otroligt väl ut, 60 procent av ungdomarna fick jobb efteråt och 12 procent började studera efter att ha fått upp ett intres-se för vidareutbildning via sin mentor. Än så länge finns inget bestämt om någon fortsättning av projektet. Vad som däremot kommer att fortsätta är samarbetet, både inom kommunen och med andra aktörer i regionen.

MJÖLBY SER FÖRDELAR med att vara en del av regionen.– Vi ser oss som en del av Östergötland och ser bara förde-

lar med att det är ett relativt litet län. Vi har nära till varandra och arbetar bra tillsammans här. n

I Mjölby ska det vara lätt för den som vill driva företag att få hjälp och tillgång till relevanta nätverk. Eva Rådeström, Tillväxt- och näringslivschef, lyfter gärna fram kommunens storlek som en fördel när det gäller att ska-pa samarbeten och goda förutsättningar för Mjölbys näringsliv.

MJÖLBY OCH EVA RÅDESTRÖM SER FÖRDELAR MED ATT VARA EN DEL

AV REGIONEN.

TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: HÅKAN AHLDÉN

28

Vad är egentligen Hälsofreak?– Hälsofreak är ett koncept där det som serveras i restau-

rangen har en tanke bakom. Allt, från det vi bakar i vårt eget bageri till dagens lunch och vårt fika, ska vara ett hälsosam-mare alternativ. Dessutom erbjuder vi kurser, som vi kallar Bli ett hälsofreak.

Kan man till och med äta kladdkaka utan dåligt samvete hos er?

– Ja, det kan man göra. Vi bakar bland annat protein-chokladbollar och rawfoodbollar. Allting sötas med stevia istället för socker och vi använder oljor istället för smör och margarin. Maten vi serverar är kaloriuträknad och innehåller mycket fullkorn, frukt och nötter. Proteinkällorna är magra alternativ och vi använder till exempel varken bacon eller feta ostar.

Hur kom det sig att du startade Hälsofreak?– Jag har alltid varit intresserad av hälsa och träning och

arbetade tidigare som personlig tränare. Det hände att jag fick frågor från mina kunder om bra alternativ när de skulle äta ute, men jag tyckte inte det fanns några ställen att rekom-mendera. Det ledde fram till att jag öppnade Hälsofreak i december 2009. Planen nu är att Hälsofreak ska bli en riks-täckande kedja. Vi kommer att genomföra det dels genom franchise, dels genom att öppna restauranger i egen regi.

Vilka reaktioner fick du från omgivningen?– Det var många som tyckte att jag var för ung och som

ifrågasatte om det verkligen var en bra idé att säga upp sig

från ett heltidsjobb. Men jag brukar ställa mig frågan »Vad är det värsta som kan hända?«, och kan jag sedan leva med sva-ret tvekar jag aldrig. Jag tvivlade aldrig på min idé i grunden och det är viktigt att man inte gör det. För om inte jag tror på idén, hur ska jag då kunna sälja den till andra? I år är jag en av tre nominerade till Årets företagare i Linköping. Det känns väldigt hedrande att få vara nominerad och jag ser det som ett kvitto på att jag är på rätt väg.

Är »Bli ett hälsofreak« ännu en diet som man borde följa?– Nej, absolut inte. Jag är generellt inte för dieter av olika

slag, jag vill propagera för hälsa som en livsstil. Bli ett häl-sofreak är en kurs med fem olika föreläsningar som man går på en gång i veckan. Intresset är jättestort men tyvärr hinner jag inte med fler än två till tre kurser per år.

– Vi ser ett allt större intresse för vad maten egentligen innehåller. Istället för att hoppa på olika konstiga dieter för att gå ner i vikt, märker vi att folk vill hitta hälsosamma alternativ som får dem att faktiskt må bra. Det stämmer väldigt bra med Hälsofreaks vision. Vi vill ha mindre fokus på bantning och mer fokus på hälsa.

Du vill inte bara göra gott för kroppen, du vill göra en god gärning också.

– Ja, jag tycker att man som företagare har ett samhällsan-svar också och det vill jag gärna ta. Alla färdiga sallader och alla dagens lunch i lådor skänker vi till Stadsmissionen via ett projekt för utsatta kvinnor. Det känns jättebra att kunna bidra, och det är värderingar jag vill ska genomsyra hela mitt företag. n

Linda Bergqvist äger och driver Hälsofreak, Linköpings nyttigaste lunchrestaurang och fik. Genom att göra Hälsofreak till en rikstäckande kedja, vill hon sprida sin vision om hälsa som livsstil över hela Sverige.

PLANEN ÄR ATT HÄLSOFREAK SKA BLI EN RIKSTÄCK-

ANDE KEDJA.

TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: KRISTIN CARLÉN

Hälsofreak

RÅVARORNA ÄR FRÄSCHA OCH RÄTTERNA ÄR

KALORI-UTRÄKNADE.

29

Problemlösaren

PÅ FRÅGAN OM hon ser sig själv som entreprenör svarar Pia att ja, hon gör nog det. Enligt henne är en entreprenör en person som hittar lösningar på problem. Och sådan är hon hela tiden, ser behov och olika sätt att lösa dem.

– Jag har alltid varit driven och gått in för saker jag varit intresserad av.

Att hon skulle starta företag var däremot långt ifrån självklart.– Nej, absolut inte! Jag skulle bli språkforskare, men min

handledare tyckte jag skulle ta ett sabbatsår och jobba innan forskarutbildningen. Sen kom jag aldrig tillbaka.

I MITTEN AV 90-TALET fick alla på hennes arbetsplats nya fina datorer, men ingen visste riktigt hur de skulle användas, utom Pia. Hon fick utbilda både kollegor och kunder och till slut blev det för krångligt att veta vem som skulle betala vem för den tid hon lade ner. Lösningen blev att starta eget.

Idag heter företaget Ditt kontor och har utvecklats till att erbjuda en helhetslösning inom ekonomi, administration, webb och profilering. Allt för att kunderna själva ska slippa ha en ekonomi- och administrationsavdelning. Pia har dess-utom flyttat det, från Göteborg till Motala.

– När jag fick barn kändes det inte lika roligt i Göteborg längre. Jag tyckte livet mest bestod av bilköer och ville inte att mina barn skulle behöva växa upp i det. Därför tog jag med både företaget och familjen och flyttade hem till Gode-gård där jag är uppvuxen.

PIA HAR DOCK SVÅRT att slå sig till ro och bara förvalta det hon byggt upp. Tillsammans med sin man driver hon Motala Gokart, och Termiten som erbjuder fastighetsnära tjänster.

– Visionen är väl att arbeta mindre operativt själv, men frågan är om jag någonsin kommer göra verklighet av den. Nu vill jag utveckla Ditt kontor vidare och öppna på fler orter. I dagsläget letar vi lämpliga lokaler i Linköping, för att bättre kunna samarbeta med nya och befintliga kunder där. Efter det får vi se var vi går vidare.

DESSUTOM HAR HON två nya projekt på gång. Det ena är en app och en webbportal och heter »Finns i byn«. Tanken är att den ska vara en mötesplats för dem som bor och verkar på små orter, så att ingen behöver gå över ån efter vatten när de är i behov av en tjänst. Först ut blir Godegård, men planen är att utöka till fler orter efter hand. Det andra projektet är än så länge hemligt och Pia är mitt i uppstarten av det nya bolaget.

– Jag kan inte berätta så mycket, inte mer än att det kom-mer att skapa arbetstillfällen hemma i Godegård. Det här är mitt sätt att bidra till något bra för min hemort.

BIDRA TILL NÅGOT BRA gör hon även genom att vara mentor för nya företagare, och hon har tidigare varit ambassadör för kvinnors företagande.

– Jag vill visa att en företagare kan se ut hur som helst. Det måste inte vara en allvarlig gubbe med slips eller en hantverkare i blåställ. n

Pia Hjelmar är entreprenören som egentligen aldrig hade tänkt tanken att starta före-tag. Idag driver hon två, håller på att starta upp ett tredje och är mentor för nya före-tagare. Hon vill visa att en företagare kan se ut hur som helst, och brinner för att göra

något bra för hembyn Godegård.

TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: HÅKAN AHLDÉN

PIA HJELMAR HAR ALLTID VARIT DRIVEN OCH GÅR

VERKLIGEN IN FÖR SAKER SOM

INTRESSERAR HENNE.

PIA ÄR STÄNDIGT PÅ VÄG OCH HAR

SVÅRT ATT SLÅ SIG TILL RO.

ARIO

M

Ibland finns möjligheterna närmare än du tror

Med engagemang och innovations-kraft skapar Linköpings företagare ett starkt näringsliv i en av Sveriges mest expansiva städer. Det är Nulink, Linköpings näringslivsbolags uppgift att utveckla näringslivet och att stimu-lera tillväxt i kommunen.

Vi finns till för blivande och etable-rade företag, och erbjuder en mängd kostnadsfria tjänster. Vi arbetar för att hjälpa personer att starta och utveckla företag samt underlätta för företag som vill etablera sig och expandera i Linköping. Vi fungerar även som en

013-33 66 00nulink.se

info@nulink.sefacebook.com/nulinkabtwitter: @lkpg_naringsliv

enkel kontaktväg till kommunförvalt-ningen, och ser till att du som företa-gare alltid får prata med rätt person om ditt ärende. Vi kan också lotsa dig till någon av alla de företagsstödjande aktörer som finns i regionen.

Inom vår kostnadsfria service erbjuder vi även rådgivning, utbild-ningar, seminarier samt förmedling av mark och lokaler. Och mycket mer. Hur stort eller litet ditt företag än är, kan Nulink alltid bidra med nya möjligheter att utvecklas. Och vi finns

alltid nära dig och din verksamhet. Bara ett telefonsamtal bort!

Välkommen till oss!

ARIO

M

Ibland finns möjligheterna närmare än du tror

Med engagemang och innovations-kraft skapar Linköpings företagare ett starkt näringsliv i en av Sveriges mest expansiva städer. Det är Nulink, Linköpings näringslivsbolags uppgift att utveckla näringslivet och att stimu-lera tillväxt i kommunen.

Vi finns till för blivande och etable-rade företag, och erbjuder en mängd kostnadsfria tjänster. Vi arbetar för att hjälpa personer att starta och utveckla företag samt underlätta för företag som vill etablera sig och expandera i Linköping. Vi fungerar även som en

013-33 66 00nulink.se

info@nulink.sefacebook.com/nulinkabtwitter: @lkpg_naringsliv

enkel kontaktväg till kommunförvalt-ningen, och ser till att du som företa-gare alltid får prata med rätt person om ditt ärende. Vi kan också lotsa dig till någon av alla de företagsstödjande aktörer som finns i regionen.

Inom vår kostnadsfria service erbjuder vi även rådgivning, utbild-ningar, seminarier samt förmedling av mark och lokaler. Och mycket mer. Hur stort eller litet ditt företag än är, kan Nulink alltid bidra med nya möjligheter att utvecklas. Och vi finns

alltid nära dig och din verksamhet. Bara ett telefonsamtal bort!

Välkommen till oss!

ARIO

M

Ibland finns möjligheterna närmare än du tror

Med engagemang och innovations-kraft skapar Linköpings företagare ett starkt näringsliv i en av Sveriges mest expansiva städer. Det är Nulink, Linköpings näringslivsbolags uppgift att utveckla näringslivet och att stimu-lera tillväxt i kommunen.

Vi finns till för blivande och etable-rade företag, och erbjuder en mängd kostnadsfria tjänster. Vi arbetar för att hjälpa personer att starta och utveckla företag samt underlätta för företag som vill etablera sig och expandera i Linköping. Vi fungerar även som en

013-33 66 00nulink.se

info@nulink.sefacebook.com/nulinkabtwitter: @lkpg_naringsliv

enkel kontaktväg till kommunförvalt-ningen, och ser till att du som företa-gare alltid får prata med rätt person om ditt ärende. Vi kan också lotsa dig till någon av alla de företagsstödjande aktörer som finns i regionen.

Inom vår kostnadsfria service erbjuder vi även rådgivning, utbild-ningar, seminarier samt förmedling av mark och lokaler. Och mycket mer. Hur stort eller litet ditt företag än är, kan Nulink alltid bidra med nya möjligheter att utvecklas. Och vi finns

alltid nära dig och din verksamhet. Bara ett telefonsamtal bort!

Välkommen till oss!

ARIO

M

Ibland finns möjligheterna närmare än du tror

Med engagemang och innovations-kraft skapar Linköpings företagare ett starkt näringsliv i en av Sveriges mest expansiva städer. Det är Nulink, Linköpings näringslivsbolags uppgift att utveckla näringslivet och att stimu-lera tillväxt i kommunen.

Vi finns till för blivande och etable-rade företag, och erbjuder en mängd kostnadsfria tjänster. Vi arbetar för att hjälpa personer att starta och utveckla företag samt underlätta för företag som vill etablera sig och expandera i Linköping. Vi fungerar även som en

013-33 66 00nulink.se

info@nulink.sefacebook.com/nulinkabtwitter: @lkpg_naringsliv

enkel kontaktväg till kommunförvalt-ningen, och ser till att du som företa-gare alltid får prata med rätt person om ditt ärende. Vi kan också lotsa dig till någon av alla de företagsstödjande aktörer som finns i regionen.

Inom vår kostnadsfria service erbjuder vi även rådgivning, utbild-ningar, seminarier samt förmedling av mark och lokaler. Och mycket mer. Hur stort eller litet ditt företag än är, kan Nulink alltid bidra med nya möjligheter att utvecklas. Och vi finns

alltid nära dig och din verksamhet. Bara ett telefonsamtal bort!

Välkommen till oss!

32

»Tillsammans kan vi skapa en bättre värld«

NTREPRENÖREN MATTIAS JOSEPHSON är född och uppväxt i Norrköping, där han fortfarande bor. Han gick på tekniskt gymnasium och började sedan studera bland annat data på Linköpings universitets filial i Norrköping sent 80-tal, tidigt 90-tal.

– Det var den tidiga upplagan av Campus Norrköping, jag hade vissa kurser i Linköping. Mattias Josephson menar att »min antagligen viktigaste och djupaste ›utbildning‹ är erfarenheterna från att starta upp, driva och sälja en egen verksamhet till en av de globala tel-

ekomjättarna«. Boklig bildning är bra, men även praktik. – Man lär sig mycket i skolan, men de saker man lär sig i

riktiga livet är viktigare om man ska ge sig in i nya uppdrag.Efter studierna arbetade Mattias Josephson några år på

Skärblacka bruk som PC-samordnare, och sedan var han IT-konsult på ett Norrköpingsföretag som köptes av Venda-tor efter att han hade slutat.

– Sedan arbetade jag några år på Trumphdata AB som teknisk chef. Jag hade blivit värvad till Trumphdata med möj-ligheten att ta över om jag ville. Men efter ett par år insåg jag att ägaren inte skulle gå i pension vid 65 år, och jag ville ha något eget. Jag sprang på en gammal bekant två jular i rad. Vi hade gått i skola ihop och även spelat i några band ihop. Andra året sa vi: Nu kör vi igång.

BOLAGET DE OCH EN till startade blev Dreampark och året var 2000. Dreampark, som arbetade med att utveckla digital-TV via bredbandsnätet, utsågs till årets rookieföretag i Norrkö-ping 2005.

– Vi fick lite olika utmärkelser. Vi blev Gasellföretag 2007. Vi låg många år i rad på Deloittes lista över landets 50 snab-

Mattias Josephson är en kristen och empatisk entreprenör med ett samhälls­engagemang. Han var med och skapade Dreampark, som såldes till Motorola 2011. Nu är han engagerad i en rad projekt som på sitt sätt bidrar till en bättre värld.– Världen håller på att falla i bitar och alla borde vara med och försöka få den att gå åt rätt håll. Det fungerar inte som det är nu, säger han. Om alla bidrar med en liten bit skapar vi tillsammans en bättre värld.

OMSLAGSPROFIL

»TÄNK STÖRRE!«UPPMANAR MATTIAS.

Mattias Josephson ser sitt entreprenörskap som en kraft för att förändra världen.

SNABBFAKTA: MATTIAS JOSEPHSON

Mattias Josephson är född 1968 och bor i Norrköping, med fru och fyra barn. Hans huvudsakliga utbildning är Matematik/data/elektronik på Linköpings universitet. Tre exempel på nuvarande uppdrag: VD på egna bolaget Idéfabriken – Ideas By Heart AB, generalsekreterare för Livgivan­de Företag, styrelseordförande Pennybridge AB, pennybridge.org. Tidigare uppdrag innefattar till exempel Business operations director på Motorola Mobility, grundare/COO på Dreampark AB, CTO på Trumphdata AB.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

E

33

bast växande teknikbolag, och 2008 uppmärksammades vi som ett av Europas 100 hetaste teknikbolag av Red Herring.

Från att ha bestått av tre personer från början växte Dreampark och expanderade.

– Vi växte exponentiellt med runt 50 procent i omsättning och antal anställda per år. Vi började närma oss 100 heltider när vi sålde företaget 2011.

DREAMPARK UTVECKLADE, MARKNADSFÖRDE och sålde mjuk-vara för IP-TV. IP-TV står för TV som överförs via bred-band. Företaget låg i framkant när det gäller tekniken.

– Det var ganska mycket tur att vi valde detta spår som företag. Företagets första stora uppdrag var för Norrköpings Miljö och energi. Vi tyckte att de behövde en bredbandspor-tal. Det var år 2000 och få visste vad de skulle använda sin nya, utökade bandbredd till.

Norrköpings Miljö och energi kunde då påvisa nyttan för andra. – Det projektet gav oss en tidig insikt i vad som höll på att

hända i och med utbyggnaden av internet. Vi såg tydligt att TV, telefoni, transportering av musik etc. kommer att bäras av internet. Vi kastade oss in i det, och eftersom vi var tidigt

ETT AV DE PROJEKT SOM

MATTIAS ÄR EN­GAGERAD I IDAG ÄR LIVGIVANDE FÖRETAG, VARS

SLOGAN ÄR: »BÄTTRE FÖRETA­GANDE FÖR EN BÄTTRE VÄRLD.«

ute fick vi en spännande position. 2001 fick vi stöd från Vinova för att forska om bredband i vardagsrummet.

Här låg Dreampark långt före sin tid.– Vi hade svårt i början att övertyga dem som satt på

film- och TV-innehåll om att det var dags att börja göra sitt material tillgängligt över internet med vår produkt.

– VI VAR LITE FÖR TIDIGT UTE. När TV-operatörerna började komplettera sitt boxutbud med digital-TV-boxar som man kopplade till internet tog det fart för oss. Vi fick snabbt ett stort antal TV-operatörer i Skandinavien som kunder och vi bestämde oss för att expandera vidare ut i Europa.

– Där gick det betydligt trögare, med någon enstaka ny kund per år. Vid denna tid hade IP-TV blivit ett så hett begrepp i teknikvärlden att det fanns branschtidningar och mässor som handlade enbart om IP-TV. En dag fick vi en rapport som tagits fram av en analytiker med statistik om IP-TV-utbyggnaden i världen. Till vår stora förvåning hittade vi oss själva på första plats i listan över flest driftsatta system i EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika). Då hade vi ett tjugotal operatörer i drift, vilket vi trodde var ganska lite

»JAG ÄR TACK SAM FÖR

DET SOM HÄNDER NÄR MAN HAR EN

GUDSTRO OCH KAN BRYTA

FRÅGOR UTIFRÅN DET PERSPEKTI ­

VET.«

34

jämfört med en del namnkunniga konkurrenter.

MEN INTE ALLA idéer slog väl ut. När Dreampark 2006 fick sjukvårdens it-pris för bästa idé, en IP-TV-lösning där patien-ter kan kommunicera med vårdcentralen via sin TV-kanal »Syster Gudrun«, ledde det inget vart.

– Tanken var att äldre människor skulle kommunicera med sin vårdcentral via TV:n och fjärrkontrollen, men det blev en parentes.

Dreampark startade i Norrköping, men blev snart större i Linköping.

– Vi anställde tidigt folk från Linköping, eftersom utbild-ningarna för systemutvecklare låg i Linköping och inte i Norrköping. Det har blivit något bättre på den sidan nu i och med Campus Norrköping. Den första personen som sa upp sig, sa upp sig på grund av att han hade fått ett erbjudande om ett jobb i Linköping och ville sluta pendla. Det var precis i den fasen då vi hade för trångt i våra lokaler och letade en större lokal, och då bestämde vi oss för att öppna ett kontor till i Linköping. På den tiden tog vi många snabba beslut med

ledningsgruppen vid kaffeautomaten. Jag gick tillbaka till killen samma dag som han sagt upp sig och sa att vi öppnar ett kontor i Linköping och att han kunde jobba där om han ville. Linköpingskontoret växte sedan mycket snabbare, och jag och de andra grundarna fick istället börja pendla till Linköping. Det är klart att städerna ska samverka, och det är en viktig bit att ta tag i. Företagare i de båda städerna borde samarbeta mer.

DREAMPARK HADE KONKURRENS från jättar som Microsoft.– Som tur var koncentrerade sig konkurrenter som Micro-

soft på jättelika operatörer som France Telecom och British Telecom. Vi fokuserade på dem som var mindre, så vi störde inte varandra under många år.

Så 2011 kom nyheten: Motorola köper svenska Dream-park.

– Ja, vilken grej, skrattar Mattias. Vi ville verkligen jobba med bredband i vardagsrummet och vi hade en dröm om att bli experter och få arbeta som konsulter inom området. På olika sätt föll det sig så att vi fick förtroendet att leverera själva hjärtat i operatörernas IP-TV-satsningar, det som

»Min gudstro är viktig. Den har funnits med nästan hela livet.«

MAN LÄR SIG MYCKET I

SKOLAN, MEN DE SAKER MAN LÄR

SIG I RIKTIGA LIVET ÄR VIKTI­GARE ­ HÄVDAR

MATTIAS

35

SOM ENTREPRENÖR

HAR MATTIAS TIPS TILL ANDRA SOM

VILL PRÖVA NÅGOT NYTT.

kallas för middleware, mellanprogramvara. Det var ett större förtroende än vad vi hade tänkt oss.

De var pionjärer inom ett område där det ännu inte fanns någon branschstandard. Alla byggde på sitt sätt, men Mattias Josephson och hans kompanjoner insåg att det inte skulle dröja länge förrän hela denna marknad dominerades av två till tre globala aktörer.

– Vi skulle behöva bli ett 10 000-mannaföretag om vi skulle bli ett av de företagen, och det fanns inte på kartan. Antingen skulle vi gå tillbaka och bli konsulter igen eller så skulle vi köra racet så långt det gick med målet att större och större aktörer skulle bli intresserade av vår lösning. På för-underliga vägar lyckades detta väldigt bra, och till slut blev det ett av dessa jätteföretag, Motorola Mobility, som köpte oss. Bara några månader efter att Motorola köpte oss, köpte Google hela Motorola Mobility.

FRÅN BÖRJAN ÄGDE Mattias Josephson 33 procent. När Dreampark såldes var hans ägarandel rejält förändrad.

– Då var vi 50 delägare, varav några var ganska stora investerare. Det måste ha varit en av Motorolas minsta

affärer, men för oss var det mycket pengar. Det har gett mig fantastiska förutsättningar för att hitta på nya saker. Jag är inte så gammal att jag vill sluta använda min kreativitet.

Mattias Josephson var kvar ett och ett halvt år efter försäljningen. Strax efter att han slutat meddelade Google att de skulle sälja vidare den del av Motorola som Dreamparks produkt nu fanns i till ett företag som heter Arris.

IDAG ÄR MATTIAS Josephson något så ovanligt som en kristen, samhällsengagerad entreprenör som insett att materiell lyx inte innebär lycka.

– Jag tror att många känner det så, att jaga ytterligare efter den där snygga jackan eller soffan är ett arbete som aldrig tar slut. Om man ska sätta ord på min tro så är jag inte helt bekväm med att beskrivas som »kristen«. På ett sätt är det helt rätt. Jag är väldigt fascinerad av Jesus och försöker lära mig av honom tillsammans med mina vänner i Korskyrkan, som är en liten frikyrka i Norrköping. Men själva ordet »kristen« har blivit något som hos många väcker en massa negativa känslor och associationer som jag konstigt nog delar. Det är nästan som om ordet »kristen« blivit synonymt

36

med beteenden som Jesus ägnade hälften av sin tid åt att skälla ut efter noter.

Mattias Josephson menar att utan sin kristna tro hade han präglats av andra drivkrafter.

– Min gudstro är viktig. Den har funnits med nästan hela livet. Jag begravde den en kort tid i tonåren och var ateist. Sedan väcktes den till liv igen. Jag är tacksam för det som händer när man har en gudstro och kan bryta frågor utifrån det perspektivet. Det känns som en viktig hjälp som gör att det viktiga i livet inte slarvas bort. Min kristna tro och mitt entreprenörskap har flutit ihop. Ju äldre man blir, desto mer söker man en helhet. Även om resan med ett tillväxtföretag var stimulerande, fanns det alltid en längtan efter en djupare mening och att göra världen bättre. Världen håller på att falla i bitar och alla borde vara med och försöka få den att gå åt rätt håll. Det fungerar inte som det är nu.

TILL SKILLNAD FRÅN andra försöker Mattias Josephson göra något åt det. Det finns en empati och ett samhällsengage-mang hos honom och han är idag bland annat engagerad i välgörenhetssajten Pennybridge. Han hittade dit lite av en slump, genom en gemensam bekant som kände till Mattias bakgrund och sammanförde honom med Daniel Bergqvist, som är initiativtagare och VD för Pennybridge. De träffades och det kändes rätt.

– Jag behövde inte fundera länge innan jag sa att jag ville vara med och göra Pennybridge möjligt.

Han beskriver Pennybridge som en mötesplats i den nya digitala världen mellan människor i de sociala nätverken och alla välgörenhetsorganisationer.

– Idag är det ganska utspritt. Välgörenhet finns hos respektive välgörenhetsorganisation. Vi vill se en motsva-righet till Spotify eller Apples App Store där människor och välgörenhetsorganisationer möts. Jag tror att den typ av roll som Pennybridge hoppas få spela i de globala digitala medierna är en viktig roll som kommer att fyllas av någon. Jag har engagerat mig eftersom jag väldigt gärna ser att just Pennybridge tar den rollen – på grund av det mycket goda

hjärta som finns bakom detta initiativ.Tiderna förändras, få står nu och skramlar med bössor för

att samla in pengar. – Idag finns det nya möjligheter att engagera sig och lyfta

fram behov, kanske i form av en digital sparbössa. Efter att ha rört oss i den ideella världen på olika sätt vet vi att det som gör skillnad när det gäller att hålla ner kostnaderna är när folk bestämmer sig för att de vill vara med regelbundet.

Annonser i press och på TV är dyrt. Om man kan få människor att »prenumerera« på välgörenhet sänks insam-lingskostnaderna drastiskt.

– För att vara jättetydliga med detta så kan man bara sätta upp sig på ett regelbundet givande i Pennybridge – och istället föreslår vi små belopp.

OM MAN HAR SVÅRT att bestämma sig för vart man vill ge är Pennybridge perfekt. Man bestämmer ett månadsbelopp som sedan kan ändras, liksom fördelningen av mottagare, vare sig det är Läkarmissionen, Ronald McDonald Barnfond, Star for Life eller något annat. För att inte pengar ska för-svinna i administration har Pennybridge en egen modell.

– Vi skickar vidare hela beloppet, men med en avräkning för delaktighet i organisationens insamlingskostnader. I Sverige ligger insamlingskostnaderna på mellan sex och 16 procent. Vi avräknar inledningsvis fem procent, som just nu i stort sett bara täcker transaktionskostnader för bank- och kreditkort. På sikt kommer detta att räcka för att också bekosta löner för dem som driver Pennybridge, och när vi får stora volymer kommer vi att kunna minska insamlingskost-naden ytterligare. Just nu är vi jätteglada över att Penny-bridge blivit nominerade till Örebrogalans pris för »Årets digitala affärsinnovation«.

MATTIAS JOSEPHSON SER sitt entreprenörskap som en kraft för att förändra världen.

– Percy Barnevik är ett viktigt exempel. Han tog med sig företagstänket in i organisationen Hand in Hand. Där utrotar man fattigdom med hjälp av just kraften i företagan-

MATTIAS LÄN G TAR

EFTER EN DJU­PARE MENING,

ÄVEN I SIN RESA MED TILLVÄXTFÖ­

RETAG.

de. Man hjälper kvinnor i världens fattigaste områden att få mikrolån och starta enkla företag. Percy tog även med sig företagstänk beträffande skalbarhet, nyckeltal och så vidare för att göra organisationen så dynamisk som möjligt, och periodvis genererar Hand in Hand 1 000 nya företag om dagen. Själva modellen som Hand in Hand arbetar efter kommer från en mycket spännande man som heter Mohammad Yunus, som delade Nobels fredspris 2006 med Grameen Bank (för »Skapandet av ekonomisk och social utveckling med mikrokrediter i Bangladesh«). Yunus är en av mina stora förebilder. Förutom modellen med mikrokrediter är han föregångare vad gäller socialt entreprenörskap. Han har bland annat startat ett antal företag tillsammans med multinationella storföretag, som exempelvis Adidas, där hela idén är att göra nytta i samhället.

NÄR MATTIAS JOSEPHSON sålde Dreampark visste han att han ville utforska hur man kan göra världen bättre genom företa-gandet. Till skillnad från dem som säger »Vad kan jag göra?« omsätter Mattias sina tankar i praktiken.

– Alla kan göra något litet – och varje liten insats gör i sig världen lite bättre.

Ett av de projekt som Mattias är engagerad i idag är Livgivande Företag, vars slogan är: »Bättre företagande för en bättre värld.«

– Det var en av de saker jag gick in i när jag slutade på Motorola. Jag jobbar en till två dagar i veckan som ansvarig för den organisationen. Företag är en av samhällets viktigas-te byggstenar. Jag hoppas att många entreprenörer ska smit-tas av en djupare längtan att få vara med och bygga ett gott samhälle med sina företag. Livgivande Företag bjuder in till

kursdagar och andra samlingar där vi utbildar och inspirerar företagare och chefer som vill bli riktigt bra företagsbyggare.

ATT BLI ETT FÖRETAG som är bra för samhället börjar i att alls våga starta ett företag, och sedan att få det att gå runt, och sedan att bli en riktigt bra arbetsplats, och så vidare.

– Namnet »Livgivande Företag« är dubbeltydigt. Även vi arbetar med fattigdomsbekämpning genom företagande i några av världens fattigaste områden enligt Yunus mo-dell med mikrokrediter. Dessa mikroföretag är verkligen livgivande och livsförvandlande. Förra året gick en femtedel av våra medel till Centralafrikanska Republiken, som är värl-dens kanske just nu fattigaste land. Det bidraget räcker för att starta cirka 300 nya mikroföretag, vilket förvandlar livet för minst 1 500 personer. Med tanke på att vi under 2013 bara var ett 40-tal företag i Livgivande och detta exempel bara stod för en femtedel av utfallet, så känns arbetet väldigt meningsfullt. Och namnet är dubbeltydigt som sagt, vi vill inte bara skicka pengar till u-länder, utan vill lika mycket

»Tiderna förändras – istället för att stå och skramla med bössor på torget så finns det digitala bössor«

MER MUSIKBÄTTRE BLANDNING

LINKÖPING /NORRKÖPING 106.9 FM

MIXM_GA_184x123.indd 2 19/01/12 14.13

uppmuntra till mer och bättre företagande i Sverige. Förut-om väldigt bra föredragshållare är våra kursdagar viktiga mötesplatser, där man lär känna andra företagsledare som vill göra något gott med sitt företagande och blir inspira-tionskällor för varandra.

EFTER INTERVJUN SKA Mattias Josephson prata på en samling för företagare på Stadsmissionen i Linköping.

– Jag ska prata om det vi talat om i den här intervjun. Jag kommer också att ge lite exempel från några av de projekt där jag utforskat socialt entreprenörskap det senaste året. Jag har bland annat arbetat med socialt företagande för att hjälpa människor som har fastnat i utanförskap, vilket ofta lett in i kriminella sammanhang, och vi har satt dem i jobb istället. Vi har startat en närbutik och sedan har det vuxit med ett allservicebolag som arbetar med villa- och fastig-hetstjänster. De är 15 personer redan.

SOM ENTREPRENÖR HAR Mattias Josephson tips till andra som vill pröva något nytt.

– Tänk större! Tänk att du och ditt företag kan göra verklig skillnad. Våga drömma om ett företag som både har god lönsamhet och samtidigt på ett konkret sätt är med och bygger ett bättre samhälle och en bättre värld. n

FAVORITCITAT

»Att fråga varför så många är fattiga, varför de rika är så olyckliga … kan leda till verkliga lösningar, till radikalitet i ordets bästa mening.« Från »Tro som förvandlar världen – Om konsten att stå stadigt på samhällets botten« av Jim Wallis.

Varför tror du att människor vill ge?»Vi människor hör ihop trots allt och känner ansvar för varandra. Dessutom upptäcker fler och fler att när man har vad man behöver blir man inte lyckligare av att samla på sig ännu mer överflöd, utan i mycket större mån genom att få vara med och göra positiv skillnad.«

Bjud in till inspiration!

konferens@arenabolaget.se eller 013-190 00 50Läs mer på: arenabolaget.se

39

Åtvidabergs FF till Linköping

ÅFF:S ORDFÖRANDE JAN SVENSSON inledde och han var »överväldigad« över uppslutningen vid invigningen av lokalen. Att öppna en lokal i Linlöping är något som ÅFF funderat på i många år, och de vill »förtydliga samarbetet med Linköpings marknader«.

– Vi ser möjligheten för enskilda människor att komma in här och köpa en biljett, säger Jan Svensson, något man inte tidigare kunnat göra i Linköping. Det är viktigt för oss och våra samarbetspartners att prata om vad som är bra och inte. VI KAN LÄRA OSS ytterligare hur vi ska växa som förening.

Jan Svensson är nöjd med att de är ett av Allsvenskans åtta bästa lag. Han tackade de närvarande sponsorerna.

– Det är en prestation som skett tack vare att ni har bidra-git. Hjärtligt välkomna till Kopparvallen, stanna inte i stan när det är match!

Han lämnade därmed ordet till Linköpings kommunalråd Paul Lindvall, som också tyckte att det var en fantastisk uppslutning i den trånga källarlokalen.

– Det händer någon gång, sade Paul Lindvall, att jag berättar om alla fantastiska idrottsklubbar i Linköping – för sådana finns det – och då visar det sig att ÅFF har ett stort utrymme i Linköpingsbornas hjärtan. Både i Åtvidaberg och Linköping är man stolt över ÅFF.

PÅ DE MATCHER Paul Lindvall ser märker han att det är många från Linköping som åker till Åtvidaberg.

– Det är roligt att ÅFF stärker närvaron i Linköping vilket förhoppningsvis leder till ännu fler besökare på ÅFF:s matcher, samtidigt som man ser till de som sponsrar att det finns en mötesplats och att man utvecklar den delen.

PÅ ÅFF CENTER kan man säkert dricka kaffe och diskutera fotboll, tror Paul Lindvall.

– Man kan diskutera spelare och dela sitt intresse för ÅFF med andra. Det här blir en naturlig mötesplats.

Paul Lindvall menar att ÅFF även är Linköpings lag.– Det är inte bara Åtvidabergs, utan även regionens lag.

Det här är en mycket spännande satsning som jag tror ytterli-gare kommer att befästa ÅFF:s framgångsrika ställning. Det är en skön stämning på derbyn mot IFK Norrköping. Här i Linköping klappar hjärtat extra för ÅFF. Jag vill från Lin-köpings kommuns sida, och min personligen, också önska lycka till med denna satsning, även för att ni är så duktiga på planen. Stort lycka till, och må det också vara välbesökt i de här lokalerna.

SEDAN KLIPPTE PAUL Lindvall av bandet som ÅFF:s ordföran-de Jan Svensson höll i ena ändan och ÅFF:s lagkapten Daniel Hallingström höll i den andra. n

I början av februari invigde Åtvidabergs FF ett ÅFF Center på Platensgatan 10B. ÅFF:s ordförande Jan Svensson och Linköpings kommunalråd Paul Lindvall talade.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN & TORBJORN NILSSON

40

Unikt hälsoprogram

FORSKNING OCH UNDERSÖKNINGAR visar att stress och hög arbetsbelastning i kombina-tion med en mindre bra livsstil skapar miss-nöjda medarbetare. Linkura menar att de har ett nytt och unikt hälsoprogram som ger ett företag rätt verktyg hela vägen från identifie-ring av ohälsa till faktiska åtgärder.

– Det handlar om att vi är ett komplement till de etablerade aktörerna som traditionellt verkar inom företagshälsovårdsbranschen, säger Johan Gunnarsson, VD på Linkura. Vi har sett att man kan göra en del saker lite bättre.

JOHAN GUNNARSSON TAR som exempel att det ibland stannar vid hälsoundersökningar.

– Vi vill inte bara identifiera problemet, utan att man även vidtar åtgärder. Till exempel kan det dyka upp problematik som en för låg aktivitetsnivå eller att man har en kostproble-matik att jobba med. I vårt livsstilsprogram har vi tagit fram verktyg för att aktivt jobba med rätt åtgärder.

Det är bra att vara entreprenör i Linköping, det tycker Johan Gunnarsson.

– Ja, det tycker jag definitivt. Vi sitter på företagsinkubatorn LEAD (Linköping University Entrepreneurship and Development). Det är

en jättebra möjlighet, och man får tillgång till deras affärscoacher och nätverk som har gjort det vi gör förut. Då bör det gå snabbare. Den andra delen är att vi sitter i en miljö med många andra nystartade företag som har i stort sett samma frågeställningar i grunden, bland annat hur man ska hitta kunder. Därför är det givande att sitta med andra bolag i samma fas.

DET HÄNDER MYCKET i Linkura, som idag har sju anställda.

– Vi växer, i år kanske vi kommer upp i tio totalt. Linkura bildades 2013 när två tidigare bolag gick samman.

– De två bolagen är tre år gamla, men det nya konceptet är ett halvår gammalt. Kompe-tensen och erfarenheten från de tidigare bola-gen har bidragit till att det har gått snabbt.

Johan Gunnarsson har själv studerat vid Linköpings universitet.

– Efter min examen startade jag ena bola-get 2010, och vi tog fram en mjukvara kopp-lad till en webbsida med appar för att hålla koll på kosten. Det andra bolaget, som vi gick ihop med, hade en fysisk produkt, en livsstils-mätare som mäter fysisk aktivitet. Vi komplet-terar varandra bra. Ena bolaget jobbade med

Linkura i Linköping har knappt funnits i ett halvår och har redan sju anställda och be-talande kunder. De jobbar förebyggande med livsstilsfrågor med hjälp av ett hälsopro-gram och satsar på en helhetssyn.

mjukvara, det andra med en fysisk produkt, det ena arbetade med kost, det andra med aktivitet, och vi fick helheten tillsammans. Det uppstod en rad andra synergier och fördelar när vi tillsammans utvecklade livsstilspro-grammet som en lösning till företag.

LINKURA MENAR ATT de skiljer sig från tidi-gare befintliga aktörer genom att de motiverar och hjälper medarbetare till en hälsosammare livsstil.

– Vi är en ny aktör som arbetar förebyggan-de med livsstilsfrågor, och det är ett ganska nytt och modernt sätt att arbeta inom före-tagshälsovården. Det är dit man vill, men man kanske har svårigheter att komma hela vägen.

PÅ BARA ETT HALVÅR har Linkura fått betalan-de kunder i Sverige.

– Jag är fascinerad av vad vi lyckats åstadkomma under det halvår som gått sedan vi lanserade oss själva i mitten av augusti. Det tog oss två veckor innan vi hade våra första kundbesök. I januari hade vi vår första projektleverans. På mindre än ett halvår har det gått från idé till att vara ute hos kunder i skarpt läge. Det är häftigt! n

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

LINKURA ARBE-TAR FÖREBYG-

GANDE MED LIVS-STILS FRÅGOR

41

Vi är folk!

LINKÖPING CITYS STÖRSTA gångstråk har varit detsamma under många år och det blir lätt att många rör sig på ungefär samma ställen.

Nu vill handelsföreningen Folk utöka handels- och matstråken och väcka liv i ett område som inte har lika stark kundströmning.

Titta på bilden här intill – som liknar bokstaven F – och du ser vilka gator det handlar om: Torggatan, Nygatan, Bok-hållaregatan, Apotekaregatan och Läroverksgatan.

– Det är ett väldigt mysigt område som har potential att bli Linköpings svar på So-Fo på Södermalm i Stockholm. Små låga hus, små gator och små torg. Lite som Knäppingsborg i Norrköping också, menar initiativtagaren Oscar Friström.

Själv drev han klädbutiken First Aid i tio år och driver sedan förra våren kaféet Duxe Coffee Shop & Mfg co.

TILLSAMMANS MED KLÄDBUTIKERNA Lilla Bazar och Third Avenue intill på Torggatan drogs den nya handelsföreningen i gång den 13 januari i år.

Namnet Folk står för Förenade Oberoende Lokala Kreativa.– Den är framför allt till för små, lokala, kreativa före-

tagare som driver sina egna verksamheter. Inte stora börsnoterade kedjor. För att en stadsmiljö ska bli spännande och utvecklande, krävs att det finns alternativ till de stora

butikskedjor som annars finns i alla svenska städer; från Ystad till Haparanda.

FOLK FÖR ÄVEN tankarna till Folkligt, Folkfest och Folke Filbyter – ord som alla passar väl in.

– Tanken är att vi ska hjälpa varandra att utveckla verksamheterna. På något sätt ska vi också visa att vi hör ihop – genom exempelvis flaggor som hängs ut och gemen-samt klistermärke på dörrarna. Vi ska göra området mer spännande och speciellt för både Linköpingsbor och turister. Oavsett bransch handlar det också mycket om att erbjuda en upplevelse för kunderna.

DÄRFÖR ÄR DET VIKTIGT att kunna bryta mönster och våga genomföra nya idéer.

– Det kan vara en gemensam festival, gemensamma ute-serveringar eller basarer – exempelvis i innergårdarna. Och varför inte ha uteserveringarna öppna på vintern också? Det fungerar ju på fjällorter och borde gå även här. Jag är överty-gad om att folk skulle uppskatta att kunna ta något varmt att dricka utomhus på vinterhalvåret, särskilt på vårkanten när solen är framme.

Oscar Friström har fått mycket positiv respons från Linkö-pings kommun. n

Den nya handelsföreningen Folk vill skapa något nytt och spännande för att få ett mer levande centrum i Linköping. Fokus ligger på små, lokala, kreativa företag som driver sina egna verksamheter – i ett mysigt men delvis bortglömt område i staden.

OSCAR TROR PÅ LINKÖPINGS SVAR PÅ SO-FO

PÅ SÖDERMALM I STOCKHOLM

VÄRLDEN ÖVER

TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: KRISTIN CARLÉN

RUBRIKER/HEADLINES_BELL MT CAPSUNDERTEXTER/INGRESSER_BELL MT ITALIC CAPS

Brödtext/Bi ldtext_Bel l MT Ita l i cBrödtext/Bildtext_Bel l MT RegularBrödtext/Bildtext_Bell MT Bold

UNDERTEXTER/INGRESSER_AVENIR NEXT MEDIUM CAPS

Brödtext/Bi ldtext_Avenir Next MediumBrödtext/Bildtext_Avenir Next Demi Bold

UNDERTEXTER/INGRESSER_AVENIR NEXT DEMI BOLD CAPS

42

Husfoto vill se kvalitetGARETH BAGLEY

BRINNER FÖR SITT FRITIDS-INTRESSE - ENDURO.

43

NÄR VI PRATAR MED Gareth Bagley på Husfo-to pustar han ut.

– Det har varit en spännande vecka på olika sätt. Man gör vad man kan med den tid man har. Sedan kommer man underfund med att det bara finns 24 timmar på dygnet. Vi har under en längre tid haft en tuff resa, vi har knuffat en stor boll i en uppförsbacke under många år. Nu känns det äntligen att vindarna blåser åt vårt håll.

Gareth Bagley och hans kollegor har väntat länge på medvinden, och nu har den kommit.

– Nu har vi definitivt medvind.

HUSFOTO HAR UTVECKLAT en tydlig affärsidé: att ta professionella bilder på hus och lägen-heter som ska säljas.

– Det började med ett företag i Linköping som jag var en av grundarna till, Helicopter View. Vi arbetade med Svensk Fastighetsför-medling under tre år.

Den andra grundaren av Husfoto, Erik Österberg, kom med genom det samarbetet. Gareth Bagley kände att han inte fick gehör för de idéer han hade och lämnade, tillsam-mans med sin kollega Erik, Helicopter View.

– Det är tungt när man lämnar någonting som man brinner för, framför allt när man inte har några pengar kvar på kontot, man har bara tatueringar. Jag har familj med småbarn, hus och lån.

Som den entreprenör Gareth Bagley är gav han inte upp.

– För mig är essensen av entreprenör-skap att man har passion för det man gör. Entreprenörskap handlar för mig om att när det har gått riktigt dåligt, så kan man ändå damma av sig och köra en repa till – att man aldrig ger upp.

HEMLIGHETEN BAKOM HUSFOTO, menar Gareth Bagley, är den helhjärtade satsningen på kvalitet.

– Generellt i samhället idag ska det vara gratis eller nästan gratis och kvaliteten blir därefter. Vi har satsat stenhårt på kvalitet och att göra affärer på ett juste sätt. Idag är vårt mantra »fair deal«, det är utgångspunk-ten när vi gör affärer med våra kunder och samarbetspartners. Alla vinner på det.

Till exempel får fotograferna lejonparten av pengarna.

– Vi har varit öppna och justa i vårt affärsupplägg, vi gör många bra saker. Vi har en 80–20-regel att 80 procent går direkt till fotografen. Ett modernt bolag idag med bra IT och struktur kan tjäna pengar direkt på de resterande 20 procenten. Till skillnad från till exempel Spotify så tjänade vi pengar från första dagen. Genom transparens och den öppna relationen vi har till våra fotografer, och genom att inte växa för fort, har vi kun-nat upprätthålla kvaliteten.

GARETH BAGLEY HAR en förebild när det gäller entreprenörskap.

– Det är inte någon magi bakom. Om vi

tar Richard Branson på Virgin som exempel, så har han byggt rörelsen genom att han har haft en gedigen transparens i det han har gjort. Han har fått folk med på tåget och inspirerat människor enligt sin slogan »doing great by doing good«, att göra något stort och bra på en och samma gång.

HUSFOTO BETONAR GEMENSKAP och har vuxit av sig själv.

– Husfoto har en community som har vuxit organiskt. Vi har inte haft någon form av extern finansiering, utan allt i Husfoto är uppbyggt av eget kapital. Vi började med att låna 1 800 kronor från ett sparkonto så vi kunde köpa fotoutrustning, och på den vägen är det.

HAN ÅNGRAR INTE RESAN som har tagit före-taget till mer än 100 fotografer.

– Det har varit en lärorik tid, nu vet jag vad allt kostar och värdet på allting. Det är skillnad när man kommer från en annan kultur. Jag är från Nottingham i England och vi präglas inte av jantelagen på samma sätt som man gör i Sverige. Jag har tyvärr varit tvungen att lära mig det i Sverige.

Att komma med nya idéer och inte stoppas av jantelagen främjar utvecklingen.

– Entreprenörskap är en viktig del av samhället och skapar nytänkande och arbets-tillfällen, och oftast är det så att de som tror att de kan förändra världen är de som också gör det. n

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: ERIK ÖSTBERG

Företaget Husfoto har gått från ingenting till cirka 30 miljoner i omsättning på några få år och från att vara lokala till att finnas i hela Sverige. Vi pratade med Gareth Bag-ley, som är en av två grundare av bolaget, vars affärsidé är att hjälpa mäklare med professionella bilder.

Husfoto vill se kvalitet

44

Mentorskapets MEKANIKDANIEL LUNDIN VAR doktorand vid institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet 2008 när han lämnade in en ansökan till Mentor4research. Johan Ahlström ställde upp, men först inleddes en process.

– Min dåvarande chef och handledare på Linköpings universitet, professor Ulf Helmersson, rekommenderade Mentor4research, säger Daniel Lundin.

Mentor4Research ville ha adeptens CV och Daniel kom på en intervju.

– De undersöker behovet och typ av mentor, fortsätter han. En knäckfråga är att matcha sökande och mentor och rekrytera en mentor, det är inget smörgåsbord.

Det Daniel Lundin doktorerade på, nanomaterial i form av ytbeläggningar, är ett samlingsnamn för mycket tunna skikt.

– Nanomaterial har rönt stort kommersiellt intresse, säger han. Som forskare fick jag förfrågningar från företag som var intresserade. Min handledare och jag tyckte att det var solklart att vi skulle kommersialisera tekniken. Vi har en ny process. Men sedan var det bara frågor som vi inte visste svaret på. Mentor4research kom verkligen som ett brev på posten. Det var en perfekt möjlighet att få hjälp med kom-mersialiseringsbiten, som för oss var ett mysterium

DANIEL SÖKTE DIREKT och han blev matchad med Johan Ahl-ström, som är en av Mentor4researchs pionjärer.

När man bygger företag, speciellt från grunden, utnytt-jar man stödsystemen som finns i samhället, så när Johan

Ahlström fick frågan om att bygga upp ingenjörsvetenskaps-programmet Mentor4research för Linköpings universitet tackade han ja. Han anställde en person i en av sina firmor för att jobba med detta. Programmet, som är till för forskare som önskar veta mer om kommersialisering och önskar en mentor som stöd för dessa frågor, är mycket omtyckt av både forskaradepterna och mentorerna, som ställer upp helt gratis. Nu körs ett fullt 2014 års program igång.

Kunde då Johan hjälpa Daniel med frågeställningarna?– Det är bättre att du ställer frågan till Daniel, skrattar

Johan, men jag tror det och Daniel har sagt det.– Ja, det fick jag, säger Daniel, men jag fick inte den hjälp

som jag från början förväntade mig. Jag fick insikt i en helt ny sanning. Som doktorand hade jag en bild av att tekniken kommer att frälsa världen. Johan ställde svåra frågor kring andra saker, som: Vad ska kommersialiseras, är det hårdvara eller tunnfilmsrecept eller tjänster? Vilka är de potentiella kunderna, är det inom industrin, och i så fall vilken, eller på universitet?

DET VAR HELT ANDRA aspekter än vad Daniel hade förväntat sig.– Jag kunde inte alls svara på frågorna. Johan hjälpte mig

att överbrygga gapet mellan min tilltro till teknik och själva affären. Jag förstod hur långt man måste gå för att nå fram till affären som var slutmålet. Om det är något som Johan verkligen hjälpte mig med konkret är det att träffa framtida kunder, lyssna, inte grotta ned sig i detaljer utan ha stora öron.

Mentorn Johan Ahlström och adepten Daniel Lundin fann varandra så bra att de nu arbetar i samma företag som styrelseordförande respektive VD.

JOHAN OCH DANIEL HADE EN BRA PERSONKE-MI REDAN FRÅN FÖRSTA MÖTET..

MENTORN OCH ADEPTEN

ORDET MENTOR KOMMER FRÅN

NAMNET PÅ EN GE-STALT I GREKISK

MYTOLOGI, EN VÄN OCH RÅDGIVARE

TILL HJÄLTEN ODYSSEUS.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: MIKAEL LARSSON

45

MEKANIKDet var precis vad Daniel Lundin gjorde.– Rent konkret fick jag mycket hjälp, men inte den hjälp

jag hade förväntat mig.

MENTORN JOHAN AHLSTRÖM jobbar som företagsutvecklare, affärsängel och styrelseproffs och är just nu ordförande i fyra bolag. Han har grundat en handfull bolag och jobbat i små, medelstora och stora bolag.

– I många av dessa arbeten ingår det stora inslag av mentorskap, säger Johan, även om, som jag ser det, den rena definitionen av en mentor är en helt oberoende person som utan förbehåll ser till adeptens bästa.

Johan Ahlström har själv en gång varit adept, till Uno

Alfredéen, och han har tänkt mycket på att vara mentor.– Jag har mycket att tacka en av mina mentorer Uno

Alfredéen för, och min före detta adept Daniel Lundin. De har utvecklat mig otroligt mycket. En mentors uppgift är att fundera på om den upplevda flaskhalsen eller knäckfrågan som adepten presenterar är den verkliga knäckfrågan för ett visst problem. Mentorn kanske funderar utifrån att det kan vara en annan fråga som behöver lösas, och som i sin tur löser den ursprungliga flaskhalsen.

DANIEL OCH JOHAN hade redan från början en personkemi. De träffades första gången på Johans tidigare företag Face Simulation, innan det blev uppköpt. Det var ett bolag som

DANIEL ÄR VD PÅ HALVTID FÖR

IONAUTICS

DANIEL LUNDINS TIPS FÖR ATT VARA ADEPT JOHAN AHLSTRÖMS TIPS TILL BLIVANDE MENTORER

• Det är viktigt att vara öppen för nya sanningar. Man kan uppleva det själv som att man redan är expert, men mentorn kan hjälpa adepten att få nya kunskaper om denne är öppen för det.

• Jag tror också att relationen mellan mentor och adept är speciell. Alla är inte medvetna om skillnaden mellan en mentor och en coach. En coach följer en process och levererar därmed färdiga svar (är proces-sorienterad), medan mentorn fungerar mer som en guide åt adepten (är situationsorienterad). Adepten ska därför inte blint lyda mentorn, utan vara medveten om att de kommer att söka svaren tillsammans.

• Adepten kan inte förvänta sig att få sanningen serverad om han/hon inte själv vågar ta itu med problemställningen och vågar fråga.

• Det är viktigt att lära känna personen. Avdramatisera situationen. Skapa en trygg miljö, var mänsklig och bjud på dig själv. Jag har lärt mig av min mentor Uno Alfredéen att stoppa in alla misstag som man gör på tillgångssidan i sin personliga balansräkning och våga dela med sig av dem.

• Låt polletten ramla ner av sig själv. Det gäller att ha lite tålamod, men effekten blir mycket bättre när adepten själv får tänka. Det enda fallet när man ska gå på är när man ser ett djupare dike som adepten kan drunkna i.

• Jag gillar att jobba flaskhalsorienterat och funderar på om det adepten presenterar som sin upplevda flaskhals är den verkliga.

46

Johan grundat, byggt upp och alltså sedermera sålt.Deras mentorsprogram pågick i knappt ett år, 2008–

2009. Idag löper programmet från nyår och avslutas med en konferens i slutet av oktober och november. Det blev en snabb resa.

– Vi hade från början bara idéer, säger Daniel, och en viktig poäng är den regel som säger att inte får starta en verksamhet med mentorn under programmet. Även om vi kom fram till många spännande saker kunde vi inte starta någonting.

NÄR DANIEL LUNDIN hade avslutat sina doktorandstudier våren 2010, lämnade de in papper för att starta bolaget som heter Ionautics med visionen att tillhandahålla hårdvara och recept för tunnfilmsframställning.

– Då ringde Daniel mig, säger Johan Ahlström, och sa att han var klar doktor, och så frågade han om jag vill följa med och jobba i ett företag. Vi har hållit på sedan dess. Det går bra och det börjar bli tillväxt i det.

– Precis, fyller Daniel Lundin in, vi har nyanställt två perso-ner och tagit fram nya produkter som vi släppte före årsskiftet.

Det är full rulle, enas Daniel och Johan om, vars relation redan tidigt var vinstgivande.

– Mentor4research utser en vinnare bland alla adepter, fortsätter Daniel, för vilken utvecklingen har varit störst. Vi hade kommit fram till en del spännande saker, det tyckte även andra. Vi fick en klapp på axeln för att driva det vidare.

– Du fick 100 000 kronor och jag fick en flaska champis, skojar Johan. Daniel använt pengarna i vårt företag. Du gjorde ett bra jobb, och gör det fortfarande, Daniel, så du är värd de 100 000.

– Tack, det var en jätterolig resa och arbete, säger Daniel. Även om jag jobbar med ungefär samma saker som jag forskat på, så ser resan annorlunda ut, det är fler aspekter än forskningen om själva tekniken. Det har varit roligt och stimulerande.

– Det är roligt när man har en adept som Daniel som är klok, fortsätter Johan. Han förstår snabbt nya saker och ut-vecklas otroligt fort. Då blir mentorskap extremt roligt, när man ser hur ens adept utvecklas. Daniel är en bra person, entreprenöriell och strukturerad. Det är jättekul att vara mentor, och nu styrelseordförande då.

– Redan från första dagen har det varit bra, säger Daniel.– Daniel funderade på frågeställningar som kom upp och

varje gång tog vi ett nytt steg. Ibland kan det bli så att man inte når fram till sin adept. Då får man avsluta mentorskapet. Det har jag gjort en gång, när kemi och kommunikation inte stämde överens. Därför är det viktigt att man träffas, mentor och adept.

FÖRETAGETS NAMN, IONAUTICS, bygger på det engelska ordet för joner, ions, kompletterat med ordet astronanut.

– Vi är pionjärer på joner och nanoteknik, säger Daniel, som är VD på halvtid och även forskar på Tekniska högsko-lan samt är på Linköpings universitet minst en dag i veckan.

Johan ser filosofiskt på sitt mentorskap.– När jag har givit min adept mycket energi och inspira-

tion att ta sig an utmaningar och ser att adepten utvecklar sig, blir jag lycklig. Att ge är mycket roligare än att få. Det är en form av egoistisk generositet som gör att det är så kul att vara mentor. n

»VI ÄR PIONJÄRER PÅ JONER OCH NANOTEKNIK«,

SÄGERDANIEL LUNDIN.

DET ÄR FULL RULLE, ENAS JOHAN OCH DANIEL OM.

Bo mitt i stan

www.fawltytowers.se

PARK

HOTEL

(varför åka hem)

Aft

er W

ork

Kin

aru

mm

et

Tepr

ovn

ing

Pak

eter

bjud

ande

Aft

ern

oont

ea

Park Hotel.indd 1 2013-03-28 20:35

Tillsammans kan vi göra tidningar som passar just Ert företag.Låt oss diskutera vad som passa just Er bäst.

Hör av Er så berättar vi mer.

Peter LindgrenTelefon: 0721 - 62 93 58Email: peter.lindgren@affarsstaden.se

Vi hjälper Er att producera en egen tidning!

Vi på

48

Här hittar du den rätta!

HALLÅ DÄR, TOMAS WALANDER, projektledare LARM, var LinTeks Arbetsmarknadsdagar lyckade?

– Ja, det måste jag säga. Vi hade runt 7 000 studenter, och 153 företag var på plats samt ytterligare studentföreningar, så det var sammanlagt 159 utställare.

Tomas Walander är nöjd med årets LARM.– Ja, det mesta har flutit på bättre än vad jag trodde att det

skulle göra.

DET FINNS ETT NOGA uttänkt syfte med LARM.– Vi brukar säga att vi har fyra syften med den närings-

livsverksamhet vi bedriver. Det första är att vi ska infor-mera studenterna om vad som finns ute i näringslivet: vilka karriärvägar som finns och vilka valmöjligheter de har när de väl har en färdig utbildning. Del två är att vi kan motivera studenterna att orka fortsätta att studera. Det tror jag att vi gör genom att vi ger dem den här kontakten med arbetslivet och visar dem att utbildningen faktiskt leder någonstans. Den tredje delen är att vi ska hjälpa dem att få det jobb de vill ha efter examen, genom att redan nu ge dem möjlighet att träffa olika arbetsgivare och ställa frågor. Då kan en student kartlägga och undersöka om företaget står för saker som även studenten kan stå för. Den sista biten är att ge studenter möjlighet att redan under sin studietid prova på att vara del av ett verkligt projekt. Alla som jobbar i LARM har fått praktisk nytta av sina kunskaper.

Årets LARM var större ytmässigt än tidigare.

– Nytt för i år var att vi har haft ett tredje mässområ-de – både C-huset i matsalen, Kårallen och ett tält. Vi har haft större och öppnare ytor än vi har haft förut, så vi har haft möjlighet att göra ett större och bättre mässområde än tidigare. LARM utvecklar verksamheten kontinuerligt. Anledningen till att vi kunnat vara bättre i år än förra året är att de gjorde ett bra jobb 2013. Bästa marknadsföringen för LARM 2015 är att LARM 2014 blev bra. Om företagen kommer hit och är nöjda, vill de återkomma nästa år. Vi jobbar för framtiden, och därför försöker vi alltid göra det bättre, så att vi bäddar för nästa år.

LARM SAMLAR MÅNGA frivilliga.– Totalt är det 40 personer i projektgruppen. Kring mässan

är vi runt 300 studenter som bygger, lägger mattor och river.LARM kommer alltså tillbaka 2015.– Ja, men jag är inte projektledare då. Många byts ut varje

år. Det är därför som det är ett unikt projekt från år till år.Tomas Walander har arbetat heltid med LARM sedan

förra året.– LARM är mitt heltidsjobb sedan första juni förra året,

och jag ska jobba till sista juni med uppföljning och utvär-dering. Sedan ska jag återgå till att slutföra min utbildning. Men jag tvekar inte en sekund om att det finns möjligheter att få jobb via LARM. Jag vet folk som har fått det. Jag vill till sist rikta ett tack till min projektgrupp och vår huvud-samarbetspartner Volvo Group. n

LARM står för LinTeks Arbetsmarknadsdagar, och 2014 års upplaga ägde rum i mitten av februari. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

TOMAS WALANDER ÄR

NÖJD MED ÅRETS LARM.

49

1 23

bättre marknadsföring

TEXT: MATHIAS ERICSSON

Tre enkla grundregler för

Som ansvarig för ditt företags marknadsföring bombarderas du garanterat av möjlig-heter att annonsera i olika medier. För varje år blir möjligheterna fler och du får allt svårare att ta beslut. Det kanske inte finns några enkla svar, men här får du i alla fall tre grundregler för hur du bör tänka för att ta rätt beslut.

1. Tala med bönder på bönders vis

2. Statistik ljuger, det är den enda sanningen

3. Var personlig!

DET HÄR ÄR EN gammal devis som är mer aktuell än någonsin. Den största skillnaden mellan olika medier, digitala eller

tryckta, är inte teknisk. Den största skillnaden är det som omger ditt budskap,

det vill säga hur störande omgivningen är. En annons i en tidning kan bläddras förbi, en banner på en sida på internet konkurrerar med flera andra budskap, en radiojingel konkur-rerar med det som kräver en bilförares övriga uppmärksam-het och så vidare. Därför ska din utgångspunkt inte vara att lägga en viss procent av din budget på tryckta eller digitala media.

Se till så att du lär dig så mycket som möjligt om dina kunder. Då lär du dig även var du kan nå dem i deras vardag. Och när du har kommit så långt kan du anpassa ditt budskap så att det blir så tydligt som möjligt i varje mediekanal. Och då kan du även dra nytta av varje mediekanals unika förutsättningar.

JU MER ANNONSERING som blir digital, desto mer hörs medie-företagens lockrop om att kunna mäta allting.

Hur många ser din annons? Hur många når du? Var syns du flest gånger? När får du flest klick? Det här är lite av en analytikers drömvärld, samtidigt som det faktiskt inte säger någonting om vad som egentligen händer hos mottagaren av din kommunikation. Tillhör du själv målgruppen för dina produkter? Eller har du bra kontakter med personer som gör det? Börja i så fall med att fråga dem vad de tycker om ditt budskap och hur det presenteras.

Var inte rädd för att gå emot strömmen. Faktum är att de allra mest berömda och effektiva annonskampanjerna i värl-den förvånansvärt ofta helt har använt magkänsla som grund för beslut om budskap och mediekanaler. Det är helt enkelt så att det som är riktigt viktigt i livet varken kan vägas, mätas eller prissättas.

TILL SIST TÄNKTE JAG här bara ta upp en grundregel som alldeles för ofta glöms bort.

Kom ihåg att det är du och ditt företag som vill presen-tera en tjänst eller en produkt. Inte din reklambyrå. Enkelt uttryckt betyder det att du alltid ska sträva efter att ge rätt bild av dig själv och ditt företag.

All reklam behöver inte innehålla humor, men att göra den personlig innebär att du vågar bjuda på dig själv. Det är väldigt sällan din produkt eller tjänst är unik. Men du kan vara det!

NÄSTA GÅNG NÅGON uttrycker sig tvärsäkert om kommunika-tion i sociala medier, eller om att traditionell annonsering är död, sitt lugnt och låt dem tro att de har facit.

För faktum är att ingenting egentligen har förändrats. Vi lever, kommunicerar och interagerar med varandra precis som förut och dygnet har tjugofyra timmar.

Det har bara blivit lite fler möjligheter för oss alla att hålla kon takten och ta del av budskap.

Så låt oss börja diskussionen där. n

5050

– MIN PROFIL UNDER min akademiska karriär har varit entre-prenörskapet, säger Magnus Klofsten. Det handlar om att stödja studenter, även doktorander, och anställda på univer-sitetet i entreprenörskap. Det kan gälla att starta företag eller entreprenöriellt beteende på alla sätt och vis.

Det är något som Magnus Klofsten gjort sedan slutet av 80-talet.

– En observation är att många av de framgångsrika, kunskapsintensiva, teknikbaserade företag som orienterar sig mot högteknologi, och som har kommit fram genom Linköpings universitet, har startats av studenter. Om man drar en kort parallell finns det en tendens till att företag och idéer som växer fram i den regionala och lokala miljön blir kvar i den. Det är en otrolig styrka att man får studenter och företag att starta i Linköping.

Då stannar såväl studenter som företag och idéer kvar i regionen på något sätt.

– De kan expandera nationellt och internationellt, men de

blir kvar, till exempel IFS (Industrial and Financial System). De har ett stort kontor i Mjärdevi och har 3 000 anställda. De absorberar också studenter som kommer från Linköpings universitet in i sitt företag. Det är viktigt att studenter blir kvar och startar verksamheter här i regionen.

STUDENTER ÄR INGEN homogen massa. Historiskt har Linkö-pings universitet varit bra på att utbilda tekniska studenter.

– På senare tid har det skett en breddning där vi ser företag komma fram från andra fakulteter än just bara den tekniska. Det finns två bra exempel. Det ena är Psykolog-partners AB, ett hyfsat stort företag med 150 personer som finns i Linköping och växer nationellt. Ett annat exempel är Calluna, med biologer, som startade 1992. De suger också upp studenter från universitetet.

Det finns fler exempel.– Ett är Sectra Medical Systems, som startades av forska-

re. De blir också kvar här och även de absorberar studenter

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

Magnus Klofsten från Linköpings universitet är professor och chef för Centrum för Innovation och Entreprenörskap (CIE), vilket gör honom till ansvarig för entreprenör-sprogrammet där studenter och doktorander kopplas ihop med forskningen. Han menar att det är viktigt att företag i regionen absorberar studenter från universitetet.

MAGNUS KLOFSTEN ÄR INTE BARA PROFESSOR,

HAN ÄR ÄVEN FÖRFATTARE.

51

ETT AV MAGNUS FRÄMSTA VETENSKAPLIGA BIDRAG ÄR TEORIN OM AFFÄRSPLATT-FORMEN, EN TEORI I EN-

TREPRENÖRSKAP OM VILKA FAKTORER SOM KÄNNE-

TECKNAR TEKNIKBASERADE FÖRETAG SOM ÖVERLEVER

SINA FÖRSTA ÅR.

när de blir färdiga. Likadant är det med alla företag som växer i Mjärdevi, Saab med flera som är lite teknikoriente-rade och kunskapsintensiva, de absorberar också studenter. Det är viktigt att vi har växande företag som finns och verkar i regionen. De kommer att söka arbetskraft bland våra studenter, det är de viktigaste aspekterna för att hålla kvar studenter i regionen. Det finns statistik på hur många som blir blir kvar och inte – vem som blir kvar, varifrån de kommer, vilka som kommer utifrån och blir kvar etc. Före-tagsamheten är viktig generellt sett för att studenter som är färdiga ska stanna kvar.

MAGNUS KLOFSTEN HAR sysslat med entreprenörskap i 30 år.– Det började redan under doktorandtiden, på 80-talet.

Då hade jag handledare som var engagerade i entreprenör-skapsfrågor, och därigenom kom jag tidigt i kontakt med en verksamhet som jag fortfarande är engagerad i: SMIL (som står för Företagsutveckling i Linköping), ett nätverk av

företag som har sin bakgrund i anslutning till universitetet. Det är ett hundratal företag idag. Vi arbetade med att hitta på spännande aktiviteter för företagen på affärsutveck-lingssidan och nätverksaktiviteter, som sedan blev formella program där vi tränar och utbildar företag.

– DET HAR GÅTT som tåget, vi har fortfarande efter 30 år ett väl fungerande kluster av verksamheter som har spillt över på forskning och grundutbildningen på universitetet.

Det är en framgångssaga i sig, det har betytt mycket för att utbilda och träna studenter i entreprenörskap och att starta företag. n

52

TVÅ DAGAR EFTER mitt fösta crossfitpasset började kroppen värka. Jag kunde inte ta mig ner normalt från trappan, jag fick hasa mig ned sittande. När jag skulle göra toalettbesök fick jag hålla i något för att kunna sätta mig. Mina ben var som spagetti och det höll i sig såhär i cirka två veckor. Efter två veckors brutal träningsvärk kanske jag borde blivit avskräckt att våga träna crossfit igen. Men icke. Jag ville tillbaka. Jag blev nyfiken på hur såna här enkla övning-ar som 340 knäböj kunde påverka mig.

NU HAR JAG tränat crossfit i 1,5 år och är fast. Boxen är mitt andra hem. Jag tränar fyra till fem pass i veckan. För mig är träningen en nödvän-dighet för att vara en pigg, glad och stark mamma som vill och orkar leka med mina barn. Jag har aldrig varit i bättre fysisk form än vad jag är nu. Ganska coolt med tanke på att jag har fött fyra barn mellan 2005–2011.

ALLT ÄR MÖJLIGT! För mig har träning alltid handlat om att må bra och få en bra balans i livet. Men sedan jag började med crossfit har jag även börjat sätta upp mål med min träning. Det kan handla om att kunna göra strikta pullups. Hur når jag det här målet? Hur ser vägen dit ut? Då tar jag hjälp av min coach som gör upp en plan som jag tränar efter. Att sätta upp mål är kul om man vill utvecklas i sin träning eller i andra delar av sitt liv. Det kan även vara nyttigt att sätta upp mål i sin vardag, på jobbet är målsätt-ning idag en självklarhet.

KOST OCH TRÄNING går hand i hand och of-tast börjar man äta medvetet när man börjar

träna. Jag har alltid varit nyfiken och intresserad av mat, mycket tack vare mina föräldrar som driver Östenssons Livs. I dagens samhälle finns många olika dieter som läkare och forskare förespråkar. Om man kommer i kontakt med crossfit dröjer det inte länge innan »Paleo« dyker upp. Paleo bygger på vad vi åt som jägare/samlare

innan vi blev bofasta och började bruka jorden.

VAD ÄTER MAN då inom Paleo? Kött, fisk, ägg, nötter, frön och grönsaker som växer ovan jord (men inga baljväx-ter). Frukt och bär är ok att äta men ska ätas med måtta. Vi har höns och från höns får vi ägg. Men nu är vi även inne på att slakta

våra egna kycklingar. Tyvärr hade vi Reinard räv på besök innan jul som åt upp hälften av hönsbesättningen så nu får vi nog vänta till sommaren med en egen kycklinggryta. För mig var inte det här någon nyhet med paleo eftersom det var ungefär vad vi redan åt. Paleo och crossfit går hand i hand och är en livsstil. För mig och min familj passar den här livsstilen oss som väldigt bra just nu även om man ibland gärna unnar sig en eller två färskpotatisar!

VECKANS UTMANING! Prova på en månad utan att använda dig av potatis, ris eller pas-ta som en del av din huvudmåltid. Varför? Det här är ingen diet, utan en utmaning till att vidga dina vyer att använda andra råvaror.

Lycka till! n

Jag ska erkänna en sak … Jag älskar crossfit! Det är sant och det var banne mig kärlek vid första mötet trots att jag fick två veckors galen träningsvärk. Nu är jag lika fast som när man slickat på en lyktstolpe mitt i vintern.

Nu är jag lika fast som när man SLICKAT PÅ EN LYKTSTOLPE

mitt i vintern!

4 PERS

4 ägg1 banan½ dl kokosmjölk1 dl riven kokos2 krm äkta vaniljpulverKokosolja att steka i

GÖR SÅ HÄR:

1. Lägg alla ingredienser i en mixer-kanna och mixa med stavmixern till en smet.

2. Stek pannkakorna i en stekpanna med lite kokosolja på medelsvag värme några minuter på varje sida.

3. Lägg upp på fat och ät Pannkakor-na precis som de är eller tillsam-mans med lite frukt och bär.

Banan och kokos­pannkakor!

Receptet kommer från paleobloggen:

http://undervarttak.blogspot.se

Foto: Robin Hedvall

Lina’s recept

TEXT: LINA LINDBLAD

KRÖNIKA

#4av5jobb

Företagarnas arbete med offentlig upphandling

FÖRETAGARNA VERKAR FÖR att fler små företag ska delta i offentlig upphandling.

FÖRETAGARNA FÖLJER NÄRA utvecklingen inom området för offentlig upphandling. Detta sker såväl på nationell nivå som på regional och lokal nivå. Vi har tagit fram flera rapporter om offentlig upphandling och små företag .

VÅRA UNDERSÖKNINGAR VISAR att endast 27 procent av de små företagen i Sverige deltar i offentlig upphandling, trots att potentialen är betydligt större. Vi vill göra det möjligt för fler små företag att delta i offentlig upphandling.

För att uppnå detta är det viktigt att minska krånglet vid offentlig upphandling. Framför allt handlar det om att få bort omfattande, långtgående och irreleventa krav i förfråg-ningsunderlagen. Dessutom är det viktigt att de upphandlan-de myndigheterna så långt möjligt gör det möjligt att lägga anbud på mindre delkontrakt i stora upphandlingar.

FÖR ATT NÅ DIT är det viktigt att få igång en bättre dialog om offentlig upphandling mellan mindre företag och upphand-lande myndigheter. Det bidrar vi med i form av att vi arrang-erar och/eller medverkar vid nationella, regionala eller lokala seminarier där offentlig upphandling diskuteras. n

MALIN WÄNDEL PERSSONOrdförande, Företagarna Linköping

48. Daniel Rahimi

54

Ni är baserade i Linköping, hur fungerar det ihop med att åka på turné till Tyskland?

– Det är annorlunda. Det blir mycket pendlande, även om det är kortare saker vi ska ned på, som en spelning för promotion.

– Då blir det tolv minuter på scen och två dagars resa. Det tar extra mycket tid, men det är en marknad som är bra och aktuell för oss. Vi tror att det är värt det i längden.

Om ni hade bott i Stockholm hade det varit ännu längre.

– I alla fall om man bilar ned. Vi ska iväg på turné och då åker vi minibuss till Tysk-land och turnerar under en vecka.

Varför slår ni just i Tyskland?– Det började med att vi hade med en låt,

»114«, i en reklamfilm 2012 för Viasat. Den gick över Skandinavien.

– Oftast när man »pitchar« in musik för reklam har man möten med en »supervisor« som säljer in musiken till olika sammanhang.

– Det var ett förlag från Tyskland där och de hörde låten. Då började vi samarbeta med det tyska förlaget och de introducerade oss för skivbolag i Tyskland.

– Warner Music hittade oss och tyckte att vi var värda att satsas på. Vi jobbar med dem och vårt svenska skivbolag Queenside.

Ni är inte »big in Japan«, utan stora i Tyskland.– Precis, skrattar Emil Berg. Vi är inte

stora än, men mer aktuella än i Sverige. Det är lite annorlunda. Kompisar vill se vår musikvideo, som finns på olika sajter i Tyskland, men ingen kan se den i Sverige innan den kommer på Youtube. Många band tar sig från till exempel Tyskland och tillbaka in i Sverige. Det är stor konkurrens i Sverige med bra artister och låtskrivare. Då måste man ha något på CV:t.

Har ni idag en större publik i Tyskland än i Sverige?

– Det är ungefär 50–50, många vet vilka vi är i Sverige i och med reklamen. Det här året kommer vi nog att växa mer i Tyskland än i Sverige, just för att det satsas mer eko-nomiskt och nästan all vår promotion sker i Tyskland just nu.

Pratar du tyska?– Nej, faktiskt inte. Man borde ta tag i det.

En av oss har läst tyska i skolan, och han tar sig fram. Vi funderar på att ta tag i det lite extra. I våra kretsar har man klarat sig bra med engelska, men många tyskar kan inte så bra engelska. Många intervjuer översätts från engelska till tyska. Senast i tysk TV så svarade vi på engelska och så översatte de

THE MAJORITY SAYS FRÅN VÄNSTER TILL HÖGER: EMIL BERG, AXEL ENGSTRÖM, MATHIAS JONAS-

SON, TIMO KRANTZ, JONATHAN LENNER-BRANT OCH HANNA

ANTONSSON.

Popgruppen The Majority Says från Linköping erövrar Tyskland. Bandet bildades i sin nuvarande uppsättning hösten 2010 och uppmärksammades stort efter att låten »114« medverkat i en stor reklamkampanj för Viasat Film, som visades under 2012 i nationell TV i Skandinavien. Vi pratade med Emil Berg från The Majority Says.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: SAMUEL WESTERGREN

direkt i TV. Då förstår man att det är många som inte snappar upp engelskan.

Hur vill du beskriva er musik för dem som inte hört er?

– (Tänker.) Den frågan är alltid lika svår. Det är äkta – det är många som grottar ned sig i klipp eller digitalt. Vi influeras av att hålla det äkta med riktiga instrument och att vi sjunger på riktigt. Det är indiepop med lite rockigare influenser. Vi själva känner oss spretiga och är öppna för att prova nya saker.

Det är så man överlever, se på David Bowie.– Eller ta Queen, ingen låt är den andra lik.

Som musiker utövar ni ett slags entrepre-nörsskap.

– Så är det. Det trodde man inte när man började spela i band, men det handlar mycket om att rent ekonomiskt marknadsföra sig själv och hålla ordning på utlägg och procent till management och skivbolag. Det blir som ett litet företag.

Gör ni detta på heltid?– Nu är det nästan heltid. Vi är alla egen-

företagare med relaterade jobb vid sidan av, med lite studioverksamhet, låtskrivande och musikproduktion utanför bandet. n

Maj

ority

Say

sTh

e

KRÖNIKA

När världen kom till SverigeELLER SÅ SKRIVER man när Micke kom till Värmland! För det var något visst med årets Svenska Rally. Nu ska jag inte snöa in på tävlingen och nörda ner mig i allt vad rallytermer heter. Nej, jag upplevde för första gången att sporten är en industri. Bussar och tält är ett minne blott, även om Ford fortfa-rande har det gamla konceptet.

MEN HYUNDAI ÄR där en vecka före och bygger ett tvåvåningshus på serviceplatsen i Hagfors. Bilarna servas på markplanet och där uppe sitter »pamparna« på vip-avdel-ningen. Detta samtidigt som ingenjörerna tittar i sina datorer för att få fram så mycket fakta som möjligt från bilen.

Jodå, så är det! Högteknologi gör sporten mer lukrativ. Volkswagen (VW), Citroën och Hyundai leder utvecklingen framåt i sporten men också i bilindustrin. Asiaterna produce-rar bilar som aldrig förr, och Hyundai seglar högre och högre upp på listan över världens största biltillverkare. Noterbart är att bilav-

delningen på företaget Hyundai inte ens är fem procent av företagets totala omsättning.

VW är den stabila Europatillverkaren av bilar, som har alla modeller som kan tänkas säljas i vilket land som helst. Citroën, den franska biljätten, ser tillsammans med Peu-geot och Renault till att vi skandinaver alltid får leta efter en ny teknisk detalj i den nya bilen som vi inte hade en aning om att man kunde gömma på just det stället. Men bilar kan de bygga, och rallybilar kan de bygga. Citroëns storhetstid kanske är över i sporten, även om jag önskar norske Mads Östberg en seger i årets VM.

MEN NÄR MAN ser på bilvärlden ur detta perspektiv så undrar man varför de lägger hundratals miljoner kronor och tusentals timmar på utveckling av rallybilar.

Är det värt det? Tycker Charlotte Kalla att det är värt all träning att få chans till medalj i OS? Tycker LHC:s spelare att det är värt en stenhård sommarträning att ta ett eventuellt

MIKAEL LINDHMotor-entusiast

”De kallar mig jävla hora””Jag vill hellre

bo hos pappa”

”Måste jag skrika för att dom ska lyssna?”

BEHÖVER DU NÅGON SOM LYSSNAR? VI ÄR HÄR!

BRIS – BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET 116 111, WWW.BRIS.SE

Artikel 12 i barnkonventionen:Du har rätt att säga vad du vill. Vuxna måste alltid lyssna på barn och unga!

Artikel 2 i barnkonventionen:Du har rätt att vara precis som du är. Alla barn och unga är lika mycket värda!

Grön verkstad

för växtkraftKontorslokaler • KonferenserAffärsnätverk • Events Samverkansprojekt

Järngården 13 • 590 76 Vreta Kloster • www.vretakluster.se

SM-guld? Tyckte Kenny Bräck att det var värt att återhämta sig efter kraschen som kunde kostat honom livet för att sedan sätta sig i en tävlingsbil igen och sätta snabbaste kvaltid och så sluta?

NÄR VW VANN VM-guldet förra året i rally prydde de Tysklands lite större städer med en bild och ett budskap: Vi är bäst i världen! Vem vill inte åka ett märke som bevisligen är bäst i värl-den? Så svaret måste vara: Ja! Det är värt allt slit. Jag kan också säga att det är värt att åka till Värmland och se detta med egna ögon. Större blir det inte. n

56

uttrycka egenskaperna hos de barberadruvor som odlas i Agliano. Kryomaceration har använts för att förbättra doften och intensiteten i färgen. Den har en utmärkt klarröd färg samt en starkt fruktig känsla i doften och den typiska mineralkäns-lan i munnen.

BARBERA D’ASTI CASCINA PERNO

Här kliver vi upp ett snäpp. Detta vin är traditionellt jäst med de finaste barberadruvor från området Cascina Perno. Med en avkastning på 40 hektoliter per hektar är det ett elegant, mjukt vin som har varit lagrat i behållare av rostfritt stål och ek. Det äger en djup rubinröd färg och en underbar, kraftfull doft av björnbär och hallon och en aning läder och rök. Detta är ett stort, välbalanserat vin med silkeslena tan-niner och utmärkt struktur som tyder på att det kommer att hålla bra i flera år. Man kan dricka det direkt, även om jag skulle dekantera det ett par timmar innan man dricker det. Det kommer att fungera ihop med stekar, medelstarka ostar och charkuterier.

BARBERA D’ASTI VIGNA DEL CARLINET

Detta är ett fantastiskt vin! Även detta är gjort av 100 pro-cent barberadruvor. Handplockade druvor som har förfinats genom att vila på små franska ekfat i tolv månader. Avkast-ningen är låg, 30 hektoliter per hektar. Detta mörka, rubinfärgade vin har en genomträngande doft av björnbär, hallon, vanilj och lakrits. Det är fullt, torrt och varmt i munnen, där dofterna får sällskap av toner av Amaretto och kakao inslagna i söta tanniner. Det envisas med en kvardröjan-de, lyxig eftersmak. Går att lagra åtminstone ett årtionde. Dekantera flera timmar innan du dricker det till grillat kött. n

KRÖNIKA

Poderi Rosso Giovanni

JAG TRÄFFADE VINMAKAREN Lionello Rosso för första gången 2010 på mässan i Verona och kom därmed i kontakt med hans un-derbara viner. Lionello Rosso driver en vingård i det härliga området Piemonte i Italien.

Piemonte, som är beläget i nordvästra delen av landet, är en av dess största vinregioner, och därifrån kommer kända viner som barolo och barbera. Regionen består av 70 000 hektar vingårdar och har ett underbart landskap med slätter och massor med dalar som är perfekta för vinodlingar.

Piemonte är också ett av de områden i Italien som har den största koncentrationen av välrenommerade Michelin-restauranger, så det finns goda chanser att glädja gommen. Typiska rätter kan vara kanin eller polenta eller varför inte Lumache di Cherasco (ett slags friterade vinbergssniglar), som självklart serveras med barolo eller barbaresco.

Lionello har sin vinkällare mitt i byn Agliano Terme, som är en liten by med cirka 1 600 invånare. En bit därifrån ligger hans vingård, där han har tolv hektar som är uppdelade på två olika områden med kuperad terräng. De är utmärkt exponerade och helt planterade med barbera-vinstockar. Jorden är rik på kalk och mineraler, och mikroklimatet ger sammantaget gynnsamma förut-sättningar för att uppnå bra mognad.

DET STÖRRE OMRÅDET på 7,5 hektar heter Cascina Perno och köptes av Lionellos morfar, Giovanni Dellavalle, 1948. Det andra, Cascina San Sebastiano, ägdes av Lionellos farfar, Antonio Rosso, som också var ägare till en historisk bar och restaurang i mitt i byn. Lionello började arbeta på familjens vingård 1999 efter att ha slutfört sina studier i vinkunskap vid institutet i Alba, och tog över vingården 2006.

Liksom sina föregångare söker han hela tiden efter sätt att förbättra kvaliteten på sina vingårdar och sitt vin. Hög densitet i sättningen (5 000 plantor per hektar), gamla vinstockar, kraftig beskärning och traditionell vinfram-ställning kombineras för att ge uttryck åt Rosso-familjens beslutsamhet att producera fantastiska röda viner med unik personlighet.

Lionello har varit i Linköping två gånger på våra mässor. Hans vinsortiment har allt från ett enkelt vin till ett riktigt kraftigt härligt vin.

Hans tre barberaviner är:BARBERA D’ASTI SAN BASTIAN

Lionel Rossos instegsvin. Syftet med detta vin är att fullt ut PETER LANNESANDCavarosa

57

HONDA ACCORD HAR tidigare varit det japanska märkets kom-bibil på marknaden, men nu breddar Honda sitt utbud och man skulle kunna säga att de även förlänger det.

Nya Honda Civic Tourer baseras på sedanmodellen av Civic, men är från B-stolpen och bakåt helt omgjord. Axelav-ståndet är detsamma som på sedanmodellen, men nya Tourer är 23 centimeter längre, vilket också märks i lastutrymmet.

Enligt Honda är bilen klassledande med ett lastutrymme på 624 liter under insynsskyddet, vilket är mer än självaste Volvo V70 har. Med fällbara »biografstolar« i baksätet är Honda en-samma i klassen om att skapa ett stort lastutrymme i baksätet, en smart lösning på en yta som annars inte används.

HUR HAR MAN DÅ fått denna mellanbil att rymma så mycket? Lasthöjden från marken är 57 centimeter, vilket är smått unikt.

Men hemligheten ligger i att bränsletanken är placerad un-der förarstolarna, vilket genererar mer yta till lastutrymmet. Till 2014 uppdaterar också Honda stolarna och ratten, och även styrning och fjädring har fått några uppdateringar.

Nytt på Tourermodellen är ADAS-systemet som kliver in och bromsar bilen i en hastighet upp till 32 kilometer i timmen. Det kostar extra, men här har Honda följt med sina konkurrenter.

TOURER LANSERAS I MARS och erbjuds med två olika motoral-ternativ. Bensinmotorn har tidigare använts i andra modeller och ligger på 142 hästkrafter. Det som dock är nytt är en ny dieselmotor på 1,6 liter. Vridmomentet är på 300 nanometer vid 2 000 varv per minut, och den har 120 hästkrafter.

Det är väl just den motorn som kommer att bli en storsäl-jare med en bränsleförbrukning på 0,38 liter per mil. Honda slår ur underläge, men här kan det japanska märket ha hittat en bil som passar barnfamiljer och tjänstesidan. n

Att hitta en Honda kombi i Golfklassen har tidigare varit omöjligt, men nu lanserar Hon-da en kombimodell av Civic. Större än Volvo V70 och med smarta lastlösningar ska den nu ta upp kampen mot rivalerna Toyota och Volkswagen.

TEXT: MIKAEL LINDH FOTO: HONDA

Honda Civic Tourer

58

Hur uppkom idén till att skriva boken?– Jag har nästan alltid sovit bra, men hade en period med

nyfödda barn och hektiskt på jobbet då jag sov mindre och sämre än jag hade gjort tidigare. Jag märkte hur starkt det påverkade mig och blev nyfiken på vad som egentligen pågår när vi sover.

Hur lång tid tog det att skriva boken och hur mycket facklit-teratur plöjde du?

– Ungefär ett år, och jag läste massor. Ett par hundra vetenskapliga rapporter och ett gäng böcker. Sedan bygger den till stor del också på intervjuer med forskare från olika håll i världen.

Du skriver om ett intressant fenomen, social jetlag. Kan du kort förklara det för våra läsare?

– Alla har en inre klocka som påverkar vårt sömnbete-ende, när vi vaknar och somnar, om vi är morgon- eller kvällspersoner. Med social jetlag menas att den inre, biolo-giska rytmen hamnat ur fas med sociala tider, som jobb- och skoltider. De allra flesta av oss dras med åtminstone lite social jetlag och för vissa grupper, exempelvis tonåringar, är den ofta kraftig.

I din nya bok skriver du att den dygnsrytm vi inrättat samhället efter är ur fas med en stor del av befolkningens biologiska inre klocka. Kan du utveckla det?

– Det har att göra med att samhället är inrättat efter morgonpersoner, samtidigt som kvällspersonerna faktiskt är något fler. Att så många av oss behöver ställa väckarklockor för att komma upp är ett tydligt tecken på det. Orsaken till att så många i dag har så sena vanor är att vi får betydligt mindre dagsljus än våra förfäder fick. Vi skapar egna ljus- och mörkercykler som försenar de biologiska processer som gör oss trötta.

Du har sagt: »Alla människor har en unik sömnpersonlig-het. Det är en kombination av hur länge man behöver sova

och när man sover.« Här blir det en krock med samhället, där man både ska vara uppe sent och kliva upp tidigt på morgonen.

– Precis. En liten grupp klarar sig utmärkt på så lite som fyra-fem timmar, men många av oss sover alldeles för lite.

Vad överraskade dig mest under arbetet?– Kanske hur stark den ärftliga komponenten är när det

handlar om ifall vi är morgon- eller kvällspersoner eller något mitt emellan. Vi föds med en en stark tendens i någon riktning, och det är inget vi enkelt kan välja att ändra på.

Du skriver på slutet: »Om någon i din omgivning säger att ›sömn är överskattat‹ jag har inom loppet av en vecka hört två personer formulera sig precis så så kan ett bra svar vara det här: ›Jag försöker sova ordentligt för att bli mer upp-märksam, koncentrerad, bättre på att fatta beslut, för att ba-lansera mitt känsloliv och hålla humöret uppe, för optimal motorik och reaktionstid, för att bli snygg, slippa bli förkyld och för att leva längre. Så jag håller inte med dig.‹« Det är en bra sammanfattning.

– Ja, det är ett stycke som rätt bra fångar mycket av det som är viktigt med sömn. Sedan finns det annat som man skulle kunna lägga till. Exempelvis är sömnen helt central för att minnet ska fungera bra.

Du fick bra massmedial uppmärksamhet. – Jag tror att sömn är ett ämne som ligger i tiden. Trots att

sömn betyder så enormt mycket för vår hälsa och vårt välbe-finnande så har de allra flesta betydligt sämre koll på sömn än exempelvis kost, och jag tror att många vill lära sig mer.

Vad har du för råd, förutom att köpa din bok, till dem som har svårt med sömnen?

– Se till att få ordentligt med dagsljus, träna och låt sovrummet vara en zon fredad från jobb och annat som kan höja din puls. n

Journalisten Björn Hedensjö har i sin jakt på den perfekta natten intervju-at världsledande sömnforskare och stött på många missuppfattningar om sömn. Men också hittat svar, ofta oväntade, på hur vi kan sova bättre i boken »En perfekt natt«.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: VOLANTE FÖRLAG

BJÖRN HAR VARIT CHEF FÖR DN.SE MEN LÄMNADE

JOBBET FÖR PSYKOLOGISTUDIER

nattperfektEn

Liselott Johansson ser våren nalkas och planerar inför ett grönskande skötebarn.

Omslagsprofil: Liselott Johansson

Vi intervjuar Anne Revland

Tredje generationens företagare

Maria Moraes

ShinNori

Profil i detta nummer är Linköpings engagerade stads-trädgårdsmästare Liselott Johansson. Linköpings dot-tern, som aktivt arbetar för att staden ska bli bättre för invånarna. Trädgårdsföreningen är hennes skötebarn.

Anne som är näringslivsdirektör på Norrköpings Kommun: »Jag blir både arg och besviken över att vi ännu inte ser bättre siffror i Svenskt Näringslivs enkät. Samtidigt sporrar detta till ännu mer intensivt arbete och vi måste vara långsiktiga i våra insatser. Hur tråkigt det än är tar det här tid.«

Ida Almevik är tredje generationens företagare i Al-meviks Motor: »Vi är det äldsta bilföretaget i Linkö-ping. Vi hade vårt 65-årsjubileum 2012.«

Maria är, trots en stökig bakgrund, egen företagare, föreläsare, konsult och hjälper ensamkommande flyktingbarn.

Vi besöker den japanska restaurangen ShinNori i Linköping.

Nästa nummer är ute i slutet på mars och innehåller:

NUMMER 3 2014

Vi löser det!

Hos oss kan du hyra allt du behöver vare sig det gäller

en enstaka borrmaskin eller utrustning till ett helt

bygg- eller anläggningsprojekt.

Du kan även kombinera det du hyr med våra tjänster,

prata med oss om hur vi kan förenkla din vardag.

LINKÖPINGNorra Oskarsgatan 41 Tel. 013-35 64 00

LAREMA