ARBETARSKYDDSSTYRELSENSFÖRFATTNINGSSAMLING

AFS 1986:26Utkom från trycketden 10 februari 1987

ARBETEN PÅ FARTYG

Utfärdad den 5 december 1986(Ändringar införda t. o. m. 2000-12-15)

AFS 1986:26 2

ARBETEN PÅ FARTYG

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om vissa arbeten på fartyg samtallmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Utfärdad den 5 december 1986(Ändringar införda t. o. m. 2000-12-15)

AFS 1986:26 3

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om vissaarbeten på fartyg

Utfärdad den 5 december 1986(Ändringar införda t. o. m. 2000-12-15)

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)och efter samråd med sjöfartsverket följande föreskrifter.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller fartyg som tas emot för reparation, underhåll, ombyggnad, upp-huggning eller liknande. De gäller även fartyg under byggnad och utrustning från och med dendag då koldioxid- eller halonanläggning för brandsläckning kopplas in eller bunkerförråd tasombord.

Föreskrifterna gäller endast i fråga om fartyg över 12 m längd och 4 m bredd och endast tilldess att fartyget överlämnas till rederi eller motsvarande. Med fartyg jämställs i dessa före-skrifter svävare, flytande plattformar och andra liknande flytande anordningar, som användstill sjöss.

För reparations- och underhållsarbete eller liknande som utförs på fartyg utan att detta tagitsemot enligt första stycket eller efter det fartyget återlämnats gällar endast bestämmelserna i48 §.

Beträffande skyddet för ombordanställda finns särskilda bestämmelser i lagen om säkerhet påfartyg (SFS 1965:719 med senare ändringar) och i föreskrifter som sjöfartsverket utfärdat medstöd av lagen

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.

Ansvarigt befäl Fartygs befälhavare eller maskinchef eller den av befälet ombord till vilkenansvaret för visst arbete delegerats.

Brännbar flyktig Olja eller flytande brännbar kemikalie med en flampunkt som inte överstigervätska 60EC (140EF).

Flytande kemi- Annan brännbar eller hälsofarlig vätska än olja med ett ångtryck av högstkalie 275 kPa ( = 2,8 kp/cm , 2,75 bar respektive 40 psi) vid 37,8EC (100EF).2

Gas Gas, ånga och dimma (aerosol)

AFS 1986:26 4

Hett arbete Arbete som innefattar användning av öppen låga eller på annat sätt ger såhög temperatur att brännbar gas kan antändas.

Kondenserad Gas som under inverkan av tryck eller temperatur överförts i flytandegas tillstånd och som har ett ångtryck högre än 275 kPa vid 37,8EC (100EF).

Olja Råolja (Crude Oil) och vätskeformig oljeprodukt som erhållits vid raffine-ring av råolja med undantag för petrokemisk produkt.

Rum Lasttank, bunkertank, smörjoljetank, pumprum, maskinrum, kompressor-rum, kofferdamm eller liknande utrymme där brännbar eller hälsofarligvätska eller gas kan samlas eller där oxygenbrist kan uppstå.

Samordningsan- Det företag som tagit emot eller bygger fartyg enligt 1 § eller annat företagsvarigt företag som är samordningsansvarigt enligt 3 kap 7 § arbetsmiljölagen.

Certifikat och tillstånd

Ingångscertifikat Intyg enligt 7 och 8 §§ om gaskontroll.

Tillträdes- Intyg om undersökning enligt 34-36 §§ med avseende på hälsofaran ochtillstånd villkor för att visst utrymme kan beträdas.

Arbetscertifikat Intyg enligt 37 § om gaskontroll och rengöringskontroll samt villkor förvisst arbete.

Hetarbets- Intyg enligt 39 § som är utfärdat med stöd av arbetscertifikat och som angertillstånd att ett visst hett arbete får utföras.

Samordnare

3 § Det samordningsansvariga företaget skall för varje fartyg utse en samordnare. Samordna-ren skall väl känna till dessa föreskrifter och andra skyddsregler som gäller för arbetet. Hanskall samordna allt arbete ombord på fartyget i de avseenden som berörs i dessa föreskriftersamt ordna erforderliga säkerhetsmöten. Samordnaren skall ha den befogenhet som behövs fördetta.

Gaskontrollant och mättekniker

4 § Det samordningsansvariga företaget skall utse gaskontrollant. Gaskontrollant skall välkänna till dessa föreskrifter och andra för arbetet gällande skyddsregler samt även internainstruktioner. Han skall vara väl insatt i de arbeten som kommer att bedrivas.

Gaskontrollant skall ha erforderliga kunskaper om

- konstruktion och byggnadssätt för aktuella typer av fartyg

- de viktigaste fysikaliska och kemiska egenskaperna hos vätskor och gaser som transpor-teras till sjöss samt deras hälsorisker

AFS 1986:26 5

- brandförsvar och brandmateriel

- aktuella instruments funktion och tillförlitlighet samt erforderlig kontroll och kalibreringav sådana instrument.

5 § Om det behövs skall det samordningsansvariga företaget efter samråd med gaskontrollantutse en eller flera mättekniker att biträda gaskontrollanten.

Fartygs mottagande

Allmänt

6 § Fartyg får tas emot endast om det samordningsansvariga företaget innan arbetet sätts igångträffat skriftligt avtal med redaren eller den som i redarens ställe brukar fartyget om att dessaföreskrifter skall följas även av ombordanställda intill dess fartyget återlämnas.

Det samordningsansvariga företaget skall från den som brukar fartyget eller ansvarigt befälinfordra uppgifter om av dem anlitade entreprenörer och specifikation på vilka arbeten somskall utföras av dessa och av de ombordanställda.

Ingångscertifikat

7 § Följande slag av fartyg får med hänsyn till brand- och explosionsrisker tas emot endast omgaskontrollant har utfärdat ingångscertifikat:

- fartyg som för eller någon gång under de senaste tio åren har fört brännbar vätska ellerkondenserad brännbar gas som last i bulk

- fartyg för vilket det inte är känt om det under de senaste tio åren fört brännbar vätskaeller kondenserad gas som last i bulk

- fartyg med brännbar flyktig vätska som bunkerolja.

Ingångscertifikat krävs dock inte

- när arbetscertifikat enligt 37 § utfärdas för hela fartyget i stället för ingångscertifikateller

- när fartyget går in till särskild anläggning för tankrengöring eller mottagningsstation förvätskerester.

8 § Innan ingångscertifikat utfärdas skall gaskontrollant ha konstaterat att kraven i 9-13 §§ äruppfyllda.

Ingångscertifikat skall innehålla intyg om att fartyget vid undersökning visat sig vara så frittfrån brännbar gas och gasbildande vätskerester att det under föreliggande omständigheter intefinns någon fara för antändning eller explosion.

AFS 1986:26 6

Ingångscertifikat skall vidare innehålla uppgift om faktorer som är av betydelse för säkerhetenmot antändning och explosion.

Uppgifterna skall grundas på fartygets dokument eller mätningar utförda av gaskontrollanteller enligt dennes direktiv.

9 § Halten brännbar gas får vid kontrolltillfället inte överstiga 5 % av nedre brännbarhetsgrän-sen (LFL). Detta gäller dock inte värmda bunkertankar med olja vars flampunkt är över 60E C.

10 § Rum och rörledningssystem som innehållit brännbar flyktig vätska eller kondenseradbrännbar gas skall vara tömda, rengjorda och utluftade.

Lösa fat eller behållare som innehåller brännbar flyktig vätska eller rester av sådan vätskaskall vara väl tillslutna och märkta med uppgift om innehållet.

11 § Petroleumgastankfartyg (LPG-fartyg) får utan hinder av vad som sägs i 10 § ha konden-serad brännbar gas kvar i hjälptank om inte arbete skall utföras på den. Rörledningar till sådantank skall vara blindflänsade.

Motsvarande skall för alla typer av fartyg gälla tankar på däck med bränsle till helikopter ellermotorbåt.

Tankarna och rörledningar till dessa skall vara skyltade att de innehåller brännbar flyktigvätska respektive brännbar gas.

Hamn- och brandmyndigheter skall ha informerats om tankarna och deras innehåll.

12 § Luckor, ventiler och andra öppningar till rum och rörledningssystem som innehåller ellerinnehållit brännbar icke flyktig vätska skall vara stängda och tydligt märkta med varningsskylteller annan markering som anger att de inte får öppnas. Detta gäller dock inte rum som är fylltmed rent barlastvatten eller rum och rörledningssystem som är tömda, rengjorda och utluftade.

13 § Rum som varit fyllda med inert gas som brandskydd skall ha tömts på sådan gas. Vidareskall rummen ha rengjorts och ventilerats samt ha erforderlig oxygenhalt.

Undantag från vad som sägs i första stycket får göras om överenskommelse härom träffatsmellan det samordningsansvariga företaget och representanter för redaren eller den som iredarens ställe brukar fartyget. Därvid krävs också att förutsättningar finns för att uppfylla vadsom sägs i 42 och 43 §§.

14 § Från bestämmelserna i 7-13 §§ får de undantag göras som är nödvändiga på grund avhaveri eller annat särskilt förhållande under följande förutsättningar.

Det samordningsansvariga företaget skall tillsammans med gaskontrollant rådgöra med repre-sentanter för redaren eller den som i redarens ställe brukar fartyget samt för brand- och hamn-myndigheter på platsen om

- vilka undantag från bestämmelserna som skall göras

AFS 1986:26 7

- vilka särskilda skyddsåtgärder som skall vidtas samt

- vilken expertis som skall tillkallas.

15 § Ingångscertifikat skall anslås på iögonenfallande plats vid tillträdesled till fartyget. Vidtillträdesled skall finnas särskild vakt som hindrar obehöriga från tillträde till dess tillträdes-tillstånd och arbetscertifikat enligt 34 och 37 §§ utfärdats eller till dess det samordningsansva-riga företaget på annat sätt bedömer att bevakningen kan dras in.

Fartyg med last av hälsofarlig flytande kemikalie, gas, kondenserad gas eller hälsofarli-ga fasta ämnen

16 § Tankfartyg som för eller någon gång under de senaste tio åren har fört hälsofarlig flytan-de kemikalie, gas eller kondenserad gas som last i bulk får tas emot endast på följande villkor.

a) Det samordningsansvariga företaget skall om möjligt ha fått uppgift om kemisk-teknisktnamn på den eller de hälsofarliga flytande kemikalier, gaser eller kondenserade gasersom fartyget för eller har fört som senaste last med sådan kemikalie respektive gas.

b) Det samordningsansvariga företaget skall ha tillgång till uppgifter om vilka risker kemi-kalierna eller gaserna medför.

c) Rum och rörledningssystem som har innehållit hälsofarlig flytande kemikalie, gas ellerkondenserad gas skall ha tömts, rengjorts och utluftats i den omfattning som behövsmed hänsyn till hälsofaran och de planerade arbetena. Luckor eller öppningar till rumeller rörledningssystem som inte rengjorts eller som innehåller rester av hälsofarligflytande kemikalie eller spolvatten skall vara stängda. Luckor till sådana rum skalltydligt märkas med varningsskyltar som anger att luckorna inte får öppnas med hänsyntill hälsofaran.

d) Plombering eller blindflänsning skall ha utförts i den omfattning som behövs för atthindra oavsiktligt läckage, spill eller överpumpning.

e) Lösa fat eller behållare som innehåller hälsofarlig flytande kemikalie eller rester avsådan vätska skall vara väl tillslutna och märkta med uppgift om innehållet.

Det skall eftersträvas att samma villkor så långt möjligt är uppfyllda vid mottagande av allafartyg som för eller har fört last av hälsofarlig flytande kemikalie, gas, kondenserad gas ellerhälsofarliga fasta ämnen. Motsvarande gäller även andra kemiska produkter, som kan medföraoxygenbrist. Om lasten förts i container eller lös behållare skall särskild kontroll utföras medhänsyn till eventuellt läckage eller spill.

Koldioxid- och halonanläggning för brandsläckning

Installation av koldioxidanläggning på fartyg

17 § När koldioxidanläggning för brandsläckning installeras skall denna kopplas in så sentsom möjligt före fartygets avgång. Samordnaren skall se till att anläggningen säkerhetsblocke-ras i samband med inkopplingen. Säkerhetsblockeringen skall finnas kvar tills fartyget över-

AFS 1986:26 8

lämnas till rederi eller motsvarande. För provtur gäller dock reglerna i 21 §.

Fartyg med halonanläggning

18 § Halonanläggning för brandsläckning skall vara säkerhetsblockerad om arbeten skallutföras så nära halonmunstycken att arbetstagarna riskerar bli direkt utsatta för utströmmandehalon. Endast de munstycken som är berörda behöver blockeras.

Mottagande av fartyg för reparation, ombyggnad eller liknande

19 § När fartyg tas emot skall det samordningsansvariga företaget snarast möjligt ta reda påom koldioxid- eller halonanläggning för brandsläckning finns ombord och om något alarmsys-tem är kopplat till denna. Finns sådan anläggning skall uppgifter om den inhämtas från ansva-rigt befäl och föras in på en särskild kontrollblankett.

20 § Sedan fartyg med koldioxidanläggning för brandsläckning tagits emot skall samordnarense till att anläggning säkerhetsblockeras innan något arbete sätts igång i utrymme som kanfyllas med koldioxid vid utlösning av anläggningen. Säkerhetsblockeringen skall utföras isamarbete med ansvarigt befäl. Samordnaren skall göra skriftlig anmälan om blockeringen tillansvarigt befäl samt till dem som är ansvariga för brandskyddet ombord. Blockeringen skallfinnas kvar tills fartyget återlämnas till rederi eller motsvarande. För provtur gäller dockreglerna i 21 §.

Fartyg under provtur

21 § Under provtur skall koldioxidanläggning för brandsläckning normalt vara säkerhets-blockerad om större antal personer än ordinarie personal skall vistas i utrymme som är skyd-dat av anläggningen.

Under provtur skall på fartyget alltid finnas person som är utsedd att svara för brandskyddet.Brandsläckningsanläggningen får utlösas först när denna person bedömt att så kan ske.

22 § Vid provtur med nybyggt fartyg skall såväl akustisk som optisk signal ges vid koldioxid-respektive halonalarm.

Övrigt

23 § Samordnaren skall se till att information om det alarmsystem som är kopplat till koldiox-id- eller halonanläggning för brandsläckning anslås vid tillträdesleder till fartyg och vidingångar till de skyddade rummen.

Informationen skall bl a innehålla uppgifter om alarmsystemet och erforderliga skyddsåtgärdervid eventuellt alarm.

24 § Blockering av koldioxid- eller halonanläggning för brandsläckning skall utföras så attanläggningen snabbt kan användas för brandsläckning om det blir nödvändigt.

När koldioxidanläggning säkerhetsblockeras skall samordnaren se till att skylt med upplys-ning om detta sätts upp

AFS 1986:26 9

- dels på dörr till rum för koldioxidanläggning eller vid anläggningen om den inte finns isärskilt rum

- dels vid alla ställen varifrån anläggningen kan utlösas.

Motsvarande gäller för halonanläggning som blir helt säkerhetsblockerad .

25 § Nycklar till utrymme för brandsläckningsanläggning och till lösa hjälpmedel för låsningav anläggningen skall förvaras hos person som utsetts av det samordningsansvariga företaget.Under provtur skall detta vara den som svarar för brandskyddet ombord. Det samordningsan-svariga företaget skall lämna utsedd person uppgift om till vem eller vilka nycklar får lämnasut.

Det samordningsansvariga företaget skall se till att uppgift om var nycklar förvaras anslås vidtillträdesleder till fartyget.

26 § Ingen ovidkommande materiel får förvaras i utrymme som är avsett endast förbrandsläckningsanläggning. Om arbete utförs i utrymmet eller om av annan anledning dörr tillutrymmet måste hållas olast skall särskild vakt vara utsatt. Denna skall se till att obehörigainte uppehåller sig i utrymmet.

Utförande av arbete

Allmänt

27 § Efter det fartyg tagits emot enligt 1 § gäller följande

- tobaksrökning får endast förekomma på särskilt anvisade platser

- områden kring särskilt riskfyllda platser skall avspärras och om så behövs hållas beva-kade

- luckor till tankar med anoder för galvaniskt skydd skall vara öppna utom under provtur

- färg och lösningsmedel på fartyget skall förvaras och hanteras på betryggande sätt.

28 § Efter det att arbetscertifikat enligt 37 § utfärdats skall fartyg om möjligt ha minst två avvarandra oberoende tillträdesleder.

29 § Innan andra arbeten påbörjas skall

- ström till anoder med påtryckt spänning (Impressed current hull cathodic protection)brytas

- fartyg om möjligt jordförbindas effektivt

- där så behövs lösa fat eller behållare som innehåller brännbar flyktig vätska eller hälso-farlig flytande kemikalie eller rester av sådan vätska om möjligt tas iland

AFS 1986:26 10

- ombord eller på plats nära fartyget finnas tillgång till färskvatten så att kroppsdelar somhar utsatts för hudfarligt ämne snabbt kan spolas av.

30 § Om halten brännbara gaser i ett rum överstiger 25 % av nedre brännbarhetsgränsen (LFL)får endast anordning, som inte kan orsaka gnistbildning eller vars utförande anses som explo-sionsskyddat enligt gällande föreskrifter för elektriska starkströmsanläggningar, användas.

31 § Vid hett arbete skall åtgärder vidtas för att hindra uppkomst och spridning av brand.

Rum på eller i vilket hett arbete skall utföras och som innehåller eller innehållit brännbarvätska skall tömmas och göras så rent från slam och avlagringar att risk inte finns för antänd-ning från kringflygande svetsloppor, smältjärn, rester av svetselektroder eller liknande. Plåt,på vilken hett arbete skall utföras, skall där så behövs rengöras på båda sidor.

Om endast en mindre del av rummets yta kommer att uppvärmas får rengöringen begränsastill riskområdet. Åtgärder skall vidtas som skyddar de icke rengjorda områdena.

Hett arbete direkt på skott, däck och andra begränsningsytor till rum eller på rörledningssys-tem som innehåller brännbar icke flyktig vätska får dock utföras utan föregående tömning ochrengöring om det anges i arbetscertifikat eller hetarbetstillstånd.

32 § Under arbetets gång skall det kontinuerligt ses till att arbetsplats där hett arbete utförssnabbt kan utrymmas. Passer- och utrymningsvägar skall vara markerade och hållas fria frånovidkommande material.

33 § Innan manuellt rengöringsarbete påbörjas i rum skall detta vara tillfredsställande ventile-rat.

Fläktstyrd ventilation skall finnas under arbetet och om möjligt vara så utförd att den hållerkoncentrationen av luftföroreningar på en nivå som är godtagbar med hänsyn till av Arbetar-skyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket fastställda hygieniska gränsvärden och så att tillfreds-ställande oxygenhalt erhålls. (AFS 2000:11)

Tillträdestillstånd

34 § Rum där brännbar eller hälsofarlig vätska eller gas kan finnas eller där oxygenbrist kanföreligga får beträdas endast om gaskontrollant har utfärdat tillträdestillstånd.Om det är nöd-vändigt får sådana rum undantagsvis beträdas utan tillträdestillstånd om skyddsåtgärder vidtasså att eventuella risker motverkas. Dock skall i dessa fall särskilt tillstånd om möjligt inhäm-tas från arbetsledningen.

35 § Innan tillträdestillstånd utfärdas skall rummet ha undersökts med avseende på hälsofaran.I rum där oxygenbrist kan befaras skall oxygenhalten kontrolleras i rummets alla delar.

36 § Tillträdestillstånd skall innehålla uppgift om vilka skyddsåtgärder som behövs medhänsyn till förgiftnings- eller annan hälsofara. För rum där godtagbar koncentration av luftfö-roreningar med hänsyn till av Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket fastställdahygieniska gränsvärden inte kan uppnås eller där oxygenbrist föreligger skall i tillståndetanges villkor för tillträde. (AFS 2000:11)

AFS 1986:26 11

Arbetscertifikat

37 § Innan arbeten som kan medföra risk för brand och explosion sätts igång skall arbetscerti-fikat utfärdas av gaskontrollanten. Arbetscertifikat skall innehålla uppgift om

- var arbeten får utföras

- vilka villkor som gäller för arbetena

- giltighetstid.

Innan arbetscertifikat utfärdas skall gaskontrollant

- konstatera att kraven i 38 § är uppfyllda

- kontrollera rengöringen på arbetsplats där sådant arbete skall utföras som kan innebärarisk för brand och explosion.

För fartyg under byggnad och utrustning gäller kravet på arbetscertifikat från och med den dagbunkerförråd tas ombord.

Där risk för ändrade förhållanden kan befaras skall gaskontrollanten i samråd med samordna-ren vid utfärdande av arbetscertifikat ta ställning till om förnyade gasundersökningar skallgöras eller om särskilda skyddsåtgärder skall vidtas innan arbete sätts igång.

Arbetscertifikat skall normalt anslås vid tillträdesled.

38 § Arbetscertifikat för hett arbete får inte utfärdas om halten brännbar gas överstiger ellerkan antas komma att överstiga 5 % av nedre brännbarhetsgränsen (LFL) i eller i närheten avdet aktuella rummet eller rörledningssystemet.

Arbetscertifikat för hett arbete i eller på tank som har värmeslingor och som innehåller bränn-bar icke flyktig vätska får utfärdas endast om temperaturen i vätskan och ovanför vätskeytanär minst 20EC lägre än vätskans flampunkt.

Arbetscertifikat för hett arbete på utsidan av rum som innehåller eller har innehållit brännbaricke flyktig vätska och som inte tömts och rengjorts får utfärdas endast om det inte finns riskför genombränning och om rummet hålls fyllt med icke flyktig vätska till en höjd av minst 0,5m över det uppvärmda stället eller om annan åtgärd vidtas som ger motsvarande skydd .

Vidare krävs för alla arbetscertifikat att rörledning eller rörände för brännbar vätska ellerhälsofarlig flytande kemikalie eller för gas är blindflänsad eller på annat sätt effektivt stängdom den mynnar i det rum där arbete skall bedrivas. Avstängningsventil till sådan ledning skallvara säkrad mot att öppnas oavsiktligt.

Hetarbetstillstånd

39 § Om särskilda brand- eller explosionsrisker föreligger kan gaskontrollant i arbetscertifikati samråd med samordnaren ange att särskilt hetarbetstillstånd behövs för varje enskilt hettarbete.

AFS 1986:26 12

Hetarbetstillstånd får utfärdas av gaskontrollant om kraven i 38 § är uppfyllda.

Innan hetarbetstillstånd utfärdas skall halten brännbar gas kontrolleras. Utfärdaren skall äventillsammans med arbetsledningen kontrollera att rengöringen är tillräcklig med hänsyn tillbrand- och explosionsrisk.

Förändrad atmosfär i rum

40 § Om det finns anledning att befara att atmosfären i rum, för vilket tillträdestillstånd ellerarbetscertifikat utfärdats, har förändrats så att angivna skyddsåtgärder är otillräckliga skallrummet omedelbart utrymmas. Tillträde får inte ske eller arbetet återupptas förrän nytt tillträ-destillstånd och arbetscertifikat utfärdats.

Fartyg med inert gas i rum

41 § Vid provtur gäller inte 42, 43, 45 och 46 §§.

42 § Arbete får pågå på fartyg med inert gas som brandskydd i rum endast om följande förut-sättningar är uppfyllda:

- Det samordningsansvariga företaget skall se till att inertgasbatteri eller inertgasanlägg-ning med tillräcklig kapacitet finns omedelbart tillgänglig.

- Fartygets huvudledning för inert gas skall ha anordning för tillförsel av inert gas utifrån.

- Det samordningsansvariga företaget skall ha vakt med erforderlig instruktion vid farty-get.

- Personalen skall genom avspärrning hindras att beträda andra delar av däck än sombehövs för arbetet.

- Vid utrymmen som gränsar till rum som är fyllda med inert gas skall finnas anslag omatt tillträde är förbjudet.

43 § Så länge arbete pågår på fartyg med inert gas som brandskydd i rum skall oxygenhalt ochövertryck i de inertgasfyllda rummen kontrolleras. Kontrollen skall utföras av gaskontrollanteller mättekniker och protokollföras.

Om fartygets egen mätanläggning används skall kontroll göras mot kalibrerade instrument.

Oxygenhalten skall om möjligt vara under 6 volymprocent och skall alltid vara under 8 pro-cent. Övertrycket skall vara minst 2 kPa ( = 20 mbar eller ca 200 mm vattenpelare). Om såbehövs skall inert gas fyllas på så att dessa krav uppfylls.

Om oxygenhalten överstiger 8 volymprocent eller om övertrycket understiger 2 kPa skall allaarbeten på fartyget omedelbart avbrytas. Sådana åtgärder skall vidtas att kraven i tredje stycketåter uppfylls innan arbetena återupptas.

Om oxygenhalten fortsätter att stiga eller övertrycket inte återfås trots vidtagna åtgärder skall

AFS 1986:26 13

hamnmyndigheter, brandförsvar på platsen och gaskontrollant rådfrågas innan beslut omåtgärd fattas.

44 § Om inert gas förekommer i utrymme, som inte är avsett att vara inertgasskyddat skallsamordnaren tillkallas. I avvaktan på att samordnaren beslutar vilka skyddsåtgärder sombehövs skall skärpt kontroll av atmosfären utföras i alla utrymmen på fartyget där någonuppehåller sig.

45 § På fartyg med inert gas som brandskydd i rum får heta arbeten endast utföras om de inteberör de inertgasskyddade rummen eller angränsande rum och områden på fartyget.

Fristråleblästring i samband med bottenmålning samt liknande arbeten som uppenbarligen intemedför brand- eller explosionsrisk får dock utföras utan hinder av vad som sägs i förstastycket.

46 § På fartyg med inert gas som brandskydd i rum får kalla arbeten utföras i inertgasskyddatområde endast i följande fall:

1 På tankdäck eller utsida av tankar om arbetet inte berör tankarnas luckor.

2 I rum som gränsar till inertgasskyddat rum om följande villkor är uppfyllda:

- Arbetsledningen skall efter samråd med gaskontrollant ge särskilt tillstånd för varjeenskilt arbete.

- Vid arbetets början och därefter vid upprepade tillfällen skall rummet kontrolleras urhälso- och brandsynpunkt.

- Ventiler till rör som kan föra in brännbar eller inert gas skall vara stängda och låsta ellerplomberade. Alternativt skall rören vara blindflänsade.

- I rum skall fläktstyrd ventilation finnas under arbetet och om möjligt vara så utförd attden håller dels koncentrationen av luftföroreningar på en nivå som är godtagbar medhänsyn till av Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket fastställda hygieniskagränsvärden dels tillfredsställande oxygenhalt.

- Misstänks läckage av inert gas skall undersökning göras med avstängd ventilation.

Kallt arbete enligt ovan får utföras på ledningar som står i förbindelse med rum med inert gasendast om ledningarna är betryggande avstängda från det inertgasskyddade rummet, helstgenom losskoppling och blindflänsning. För arbete på sådana ledningar skall finnas skriftligtmedgivande av gaskontrollant. (AFS 2000:11)

47 § Om rum fylls med inert gas, t ex i samband med provtur, efter att ha varit fria från bränn-bar gas eller vätska skall följande åtgärder vidtas:

- Tillträdesöppningar till rummen skall av det samordningsansvariga företaget förses medtydliga anslag om att rummen innehåller hälsofarlig gas och inte får öppnas.

- Om kompletteringsarbeten eller liknande skall utföras i de aktuella eller angränsanderummen jämte tillhörande rörledningssystem skall det ses till att rummen ventileras så

AFS 1986:26 14

att de är helt fria från inert gas. Förnyade tillträdestillstånd krävs innan personal får gå ini sådana rum.

Särskilda bestämmelser för arbeten som utförs av icke ombordanställdpersonal på fartyg som inte tagits emot enligt 1 §

48 § Då reparations- eller underhållsarbete utförs av icke ombordanställd personal på fartygsom inte tagits emot enligt 1 § eller som återlämnats skall om möjligt överenskommelse omhur arbetet skall utföras på ett säkert sätt och om vilka skyddsåtgärder, som skall vidtas, haträffats mellan arbetsgivaren och redaren eller den som i redarens ställe brukar fartyget elleransvarigt befäl.

Ikraftträdande

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 april 1987.1

Samtidigt upphävs följande allmänna råd (tidigare anvisningar) från arbetarskyddsstyrelsen

Nr 19:1 Skydd mot yrkesfara vid vissa arbeten på fartyg med tankar för olja och oljeprodukter(oljetankfartyg)

Nr 19:2 Skydd mot yrkesfara vid vissa arbeten på fartyg med tankar för kondenserad gas(gastankfartyg)

Nr 19:3 Skydd mot yrkesfara vid vissa arbeten på fartyg med tankar för flytande kemikalier(kemikalietankfartyg)

Nr 19:4 Skyddsåtgärder vid kolsyresläckningsanläggningar i fartyg under varvsarbete ellerunder provtur (kolsyresläckningsanläggningar)

_________________1) AFS 1986:26

Nr 19:6 Skydd mot yrkesfara vid vissa arbeten på tankfartyg med inert gas i lastutrymmen(inert gas).

__________________Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 20011

AFS 1986:26 15

___________________1) AFS 2000:11

AFS 1986:26 16

Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tilllämpningen av fö-reskrifterna om vissa arbeten på fartyg

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 15 § arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)följande allmänna råd om tillämpningen av arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS1986:26) om vissa arbeten på fartyg.

Bakgrund

Arbetsmiljön på fartyg, speciellt tankfartyg av olika slag, kan vara mycket farlig från såvälbrand- och explosionssynpunkt som hälsosynpunkt. Allvarliga olyckor har inträffat i fartygvid varv, bland annat till följd av bristande samordning mellan de olika arbetstagarkategoriersom är sysselsatta ombord under varvsarbete.

I International Convention for the Safety of Life at Sea, 1974 (SOLAS 1974) finns bl abestämmelser om att fartyg skall ha brandsläckningsanordningar som skyddar vissautrymmen, t ex maskinområdet. Dessa består vanligen av koldioxidanläggningar även om mannumera övergår mer och mer till halonanläggningar, som är mindre farliga. Vid varvsarbeteoch motsvarande kan det finnas ovanligt många personer i de utrymmen, som är skyddadegenom koldioxidanläggningar. En oavsiktlig utlösning av anläggningen skulle kunna innebäraen katastrof om inte alla hinner ta sig ut ur utrymmet. En blockering avkoldioxidanläggningen innebär att det blir en viss fördröjning från det att brand utbryter tillskoldioxidanläggningen kan utlösas.

Arbetarskyddsstyrelsen har tidigare utfärdat ett antal anvisningar rörande arbeten ombord påfartyg. Genom att följa dessa anvisningar har man i hög grad kunnat nedbringa olycksriskerna.Föreskrifterna är i stort sett en överarbetning av anvisningarna.

Råd till vissa paragrafer och avsnitt

Till 1 § Arbetsmiljölagen är tillämplig på arbete som bedrivs inom svenskt territorium. Hiträknas då även svenskt sjöterritorium.

Vid underhålls- och reparationsarbeten gäller föreskrifterna endast för fartyg som har tagitsemot av något företag för utförande av detta arbete. Föreskrifterna gäller alltså inte när det ärfråga om sådana mindre arbeten som utförs utan att rådigheten över fartyget övertagits. Försådana arbeten gäller dock föreskrifterna i 48 §.

För smärre arbeten som utförs på rustat fartyg som inte tagits emot för dessa arbeten gälleräven vad som sägs i lagen om säkerhet på fartyg (SFS 1965:719) och i de föreskriftersjöfartsverket utfärdat med stöd av denna lag. Dessa bestämmelser gäller dock inte förutländskt fartyg.

Det finns även internationella regler förutom i nämnda SOLAS 1974 även i BCH-code (Code

AFS 1986:26 17

for the Construction and Equipment of Ships Carrying Dangerous Chemicals in Bulk),IBC-Code (International Code for the Construction and Equipment of Ships CarryingDangerous Chemicals in Bulk) och IGC-Code (International Code for the Construction andEquipment of Ships Carrying Liquefied Gases in Bulk). Reglerna är utgivna av IMO(International Maritime Organization).

Till 2 §

Brännbar flyktig vätska

Brännbara vätskor indelas efter flampunkt antingen i riskklasser eller i riskgrupper. Medflampunkt avses den lägsta temperatur vid vilken en vätska avger så mycket gas att enbrännbar blandning med luft bildas omedelbart över vätskeytan. Enligt förordningen ombrandfarliga varor (SFS 1961:568) jämte ändringsförordningar indelas brandfarliga vätskor iföljande klasser i Sverige (i andra länder kan andra gränser gälla).

Klass 1 Flampunkt lägre än +21EC

Klass 2a Flampunkt lika med eller högre än +21EC men lägre än eller lika med + 30E C

Klass 2b Flampunkt högre än +30EC men lägre än eller lika med + 55E C

Klass 3 Flampunkt högre än + 55E C

Enligt IMO m fl internationella organisationer, som sysslar med säkerhetsfrågor inomsjöfarten, är brännbara vätskor indelade i två grupper.

Brännbar flyktig vätska med flampunkt som inte överstiger 60EC (140EF) cc (closed cup)

Brännbar icke flyktig vätska med flampunkt som överstiger 60EC (140EF) cc

Brännbarhetsgränserna förkortas vanligen LFL (Lower Flammable Limit = nedrebrännbarhetsgränsen) och UFL (Upper Flammable Limit = övre brännbarhetsgränsen). Dessagränser ligger oftast nära undre respektive övre explosionsgränserna och därför användsibland beteckningarna LEL (Lower Explosive Limit) och UEL (Upper Explosive Limit).

Flampunkter mellan 5EC och 65EC bestäms enligt svensk standard SS 021811 (Bestämningav flampunkt i Abel-Penskys apparat med omrörare), flampunkter 60EC och högre enligt SS021812 (Bestämning av flampunkt i Pensky-Martens apparat), vilken i sak överensstämmermed internationell standard.

Hett arbete

I sådant arbete innefattas t ex all användning av svetsnings-, skärnings-, smärglings- ochlödningsutrustning, blåslampa och utrustning med förbränningsmotor. Vidare innefattasfristråleblästring. Vissa verktyg som inte är handdrivna kan också ge så hög temperatur attbrännbar gas kan antändas.

Beträffande inte explosionsskyddad elektrisk utrustning se 30 §.

AFS 1986:26 18

Kondenserad gas

Från transportsynpunkt skiljer man på gastankfartyg som kan föra kondenserad naturgas (LNG= Liquefied Natural Gas) och gastankfartyg som är avsett att föra kondenserad petroleumgas(LPG = Liquefied Petroleum Gas).

LPG-fartygen kan användas även för transport av andra ämnen med liknande flyktighet t exbutadien (C H ), acetaldehyd (CH CHO), ammoniak (NH ), etylenoxid (C H 0) och4 6 3 3 2 4

vinylklorid (C H CI).2 3

Det kan förekomma att LPG-fartygen används också för transport av vissa flytande kemikaliersom ej är kondenserad gas men som kan behöva en viss temperaturkontroll.

Naturgasens (LNG) sammansättning beror på varifrån den kommer. Huvudbeståndsdelen ärmetan. Även vissa tyngre kolväten kan ingå t ex etan, propan och butan.

LNG är färglös och inte frätande. Den transporteras i lasttankar som är nedkylda till vätskanskokpunkt, vilken ligger mellan -155EC och -165EC. Övertrycket är härvid 3,5-17,5 kPa (ca0,035-0,175 kp/cm ).2

Den gas som avgår vid kokning är ren metan. Den används i vissa fall under resan sombränsle för fartygets huvudmaskineri. Annars släpps gasen ut till atmosfären.

Petroleumgasen (LPG) består av kolväten såsom propan (C H ), propen (C H ), butan (C H ),3 8 3 6 4 10

buten (C H ) eller blandningar av dem. De erhålls antingen ur naturgas eller vid raffinering av4 8

olja.

I mindre fartyg transporteras gasen ofta i trycktankar som i regel är avsedda för ångtryck vid+45EC. Modernare fartyg har kylmaskineri som kan hålla den kondenserade gasenstemperatur nära kokpunkten -50EC, s k kylda fartyg. Lasttankar är för dessa fartyg avsedda förövertryck som är mindre än 50 kPa (ca 0,5 kp/cm ). Det finns även fartyg med delvis kylda2

(semirefrigerated) tankar.

LPG-fartygen har ofta kompressoranläggning så att den gas som kokar bort i lasttankarna kanåterföras i flytande form. I samband härmed brukar det finnas hjälptankar dit denåterkondenserade gasen kan ledas. Dessa hjälptankar är dimensionerade som trycktankar ävenom de ibland är isolerade.

För LNG-fartyg fordrar internationella regler (de s k gaskoderna) att lasttankarna skall omgesav ett säkerhetsområde, en s k secondary barrier, som temporärt skall kunna hindra att denkalla, kondenserade gasen kommer i kontakt med det varma fartygsskrovet om det skulle blien läcka i lasttankarna. Säkerhetsområdet är vanligen fyllt med inertgas (i regel nitrogen) somtjänar som korrosionsskydd och som brand- och explosionsskydd. I området finns ett fastvarningssystem som snabbt ger larm om inertgasen förorenas genom läckage frånlasttankarna.

Ämne Kokpunkt E C

Densitet i för-hållande till luft

LEL-UEL %

Flampunkt E C

Acetaldehyd +20,8 1,52 4,0-57,0 -38

AFS 1986:26 19

Ämne Kokpunkt E C

Densitet i för-hållande till luft

LEL-UEL %

Flampunkt E C

Ammoniak -33,4 0,60 16,0-25,0 -57

Butadien -4,5 1,88 2,0-12,6 -60

Butan (iso- och n-) -0,5 2,01 1,5-9,0 -35

Buten (iso-) -6,9 1,93 1,6-10,0 -70

Dimetylamin +6,8 1,55 2,9-14,4 -30

Etylenoxid* +10,7 1,52 3,0-100 -17,8

Klor -34 2,49 ------ -----

Propan -42,8 1,55 2,1-9,5 -105

Propen (Propylen) -47,7 1,48 2,0-11,1 -108

Vinylklorid -13,8 2,5 4,0-33,0 -78

* Tillsats av nitrogen (N ) så att trycket i tanken blir cirka 100 kPa.2

Transporttemperaturer varierar beroende på om produkterna transporteras under tryck, helteller delvis nedkylda till vätskefas.

Vissa uppgifter om en del ämnen som transporteras som kondenserad gas anges i tabellen påföregående sida. Uppgifterna är hämtade bl a ur Tanker Safety Guide (Liquefied Gas) vilkenär utgiven av International Chamber of Shipping (ICS).

Olja

Exempel på brännbara flyktiga oljor är råoljor (crude oils), bensin (gasoline), gasturbin- ochreaktionsmotorbränslen (turbine and jet fuels), fotogen (kerosene) och white spirit.

Bland brännbara icke flyktiga oljor kan nämnas tunga mineraloljor, dieseloljor,pannbrännoljor och smörjoljor.

Animaliska och vegetabiliska oljor såsom sillolja, valolja, jordnötsolja, kokosolja, linolja ochtallolja räknas som kemikalier.

Samordningsansvarigt företag

Arbetsmiljölagen och lagen om säkerhet på fartyg innehåller regler om samordningsansvarigtföretag då flera företag är verksamma på ett arbetsställe. Normalt sammanfallersamordningsansvaret enligt dessa båda lagar.

Samordningsansvaret fråntar inte övriga arbetsgivare det arbetsmiljöansvar de har för sinaanställda enligt arbetsmiljölagen eller lagen om säkerhet på fartyg.

Om endast det företag som tagit emot eller bygger fartyget är sysselsatt med arbeten på det är

AFS 1986:26 20

detta företag att betrakta som samordningsansvarigt företag i dessa föreskrifter.

De risker som behandlas i dessa föreskrifter kan vara aktuella vare sig ett eller flera företag ärsysselsatta på fartyget.

Certifikat och tillstånd

Innan eller när ett fartyg tas emot för arbete krävs i de fall som anges i 7 § att gaskontrollanthar utfärdat ett ingångscertifikat, som visar att fartyget är säkert ur brand- ochexplosionssynpunkt.

Sedan, innan egentliga arbeten sätts igång, skall gaskontrollant i de fall som anges i 37 § hautfärdat arbetscertifikat, som anger vilka arbeten som får utföras samt villkoren härför.

Om gaskontrollanten så anser kan han i arbetscertifikat kräva att särskilda hetarbetstillståndutfärdas för särskilt riskfyllda arbeten.

Att arbetscertifikat och hetarbetstillstånd utfärdats innebär inte att det är klart för att sättaigång med arbeten i utrymmena. Först måste rummen ha undersökts ur hälsosynpunkt ochtillträdestillstånd ha utfärdats enligt vad som sägs i 34 §. I tillträdestillståndet anges omrummens atmosfär är tillfredsställande ur hygienisk synpunkt eller vilka skyddsåtgärderrespektive vilken personlig skyddsutrustning som erfordras för tillträde.

Till 3 § Samordnarens uppgifter innebär inte ledning av varje enskilt arbete.

Det är viktigt att ansvaret för varje enskilt arbete klargörs genom att det i företagetsdelegationsordning är fastställt vem som i olika avseenden bär ansvaret för att arbetet utförs ienlighet med dessa föreskrifter och andra för arbetet gällande skyddsregler.

Exempel på samordningsuppgifter för samordnaren är att informera fartygets befälhavare ochmaskinchef om de villkor som gäller för arbetets utförande, t ex hur väsentligt det är att intemanluckor öppnas, att inte bunkerolja, last eller barlast länsas eller ompumpas, att inteventiler t ex i lastledningar m fl ledningar ställs om etc utan det samordningsansvarigaföretagets tillstånd, samt att försäkra sig om att fartygets befäl ser till att besättningen förståroch åtlyder varningsskyltar och de villkor som är angivna i ingångs- och arbetscertifikat.

Det är lämpligt att vid tillträdesleder sätta upp anslag om vem som är samordnare för fartyget.

Om arbetena beräknas få stor omfattning eller om många olika företag anlitade av fartyg ellerrederi samtidigt kommer att vara sysselsatta i fartyget kan det vara lämpligt att församordningens skull ordna säkerhetsmöten med representanter för fartyget, entreprenörer ochandra arbetsgivare, skyddstjänst, skyddsombud från såväl det samordningsansvariga företagetsom fartyg och övriga berörda, brandförsvar m fl. Vid säkerhetsmöte kan man gå igenom ochprotokollföra rutiner för säkerhet, kommunikationer m m. Om arbetena kommer att sträcka sigöver längre tidsperioder kan det vara lämpligt att hålla säkerhetsmöten med vissatidsmellanrum, eventuellt dagligen, under hela varvsvistelsen.

Till 4 § Vid utseende av gaskontrollant är det viktigt att samråd tas med skyddskommittén därsådan finns. Finns särskild skyddstjänstavdelning hos det samordningsansvariga företaget kandet vara lämpligt att någon därifrån utses att vara gaskontrollant.

AFS 1986:26 21

För mindre företag kan det vara svårt att ha en egen gaskontrollant. Det kan vara lämpligt attuppgift om utsedda gaskontrollanter lämnas till yrkesinspektionen. De mindre företagen kandå söka hjälp hos redan utsedda gaskontrollanter.

De kunskaper som fordras av gaskontrollanten kan erhållas bl a genom de s k sjöfartenstankoperativa kurser (STOK). Sådana kurser ges t ex vid högskolan i Kalmar, institutionen förteknik/sjöfart och drift.

AFS 1986:26 22

Till 5 § Det är viktigt att mättekniker

- känner till dessa föreskrifter och andra för arbetet gällande skyddsregler och internainstruktioner

- känner väl till hur aktuella typer av fartyg är byggda, särskilt med hänsyn tilltankindelning och rörsystem

- är väl insatt i de arbeten som kommer att bedrivas

- har god kunskap om mätinstruments tillförlitlighet och användning

- kan utföra mätningar och andra uppgifter enligt dessa föreskrifter.

Till 4 och 5 §§ Eftersom det är mycket ansträngande och påfrestande att kontrollera innehåll ioch tillstånd hos tankar och rum i stora tankfartyg är det viktigt att se till att utseddagaskontrollanter och mättekniker har tillräckliga förutsättningar samt i övrigt är väl lämpadeför uppgiften.

Till 6 § Arbetsmiljölagen gäller inte för de ombordanställda. Avtalet reglerar rederiets och deombordanställdas förpliktelser mot det samordningsansvariga företaget.

Vidare gäller för svenska fartyg vad som sägs i lagen om säkerhet på fartyg (SFS 1965:719)och i de föreskrifter sjöfartsverket utfärdat med stöd av denna lag.

Det är av vikt att entreprenörer som anlitas av fartygets ägare eller av ansvarigt befälinformeras om att de är skyldiga att följa dessa föreskrifter.

Utländska rederier och fartygsägare representeras ofta av sina agenter och mäklare. Det är dåmed dessa avtal kan träffas.

Exempel på avtalsformulär finns i bilaga 1 till kungörelsen.

Till 7 § Exempel på lämplig blankett för ingångscertifikat finns i bilaga 3 till kungörelsen.

Kombinerade tank- och torrlastfartyg kan tidigare ha fört oljelast och det kan därför finnasrisk för att oljerester och avlagringar kan finnas kvar och avge brännbara gaser.

Enligt internationella regler får bunkerolja normalt inte ha lägre flampunkt än 60EC.

Till 8 § Exempel på sådan kontroll som avses i paragrafen är att

- kontrollera om brännbara gaser finns i rum eller rörledningssystem. Detta förutsätternormalt att ventilationen skall ha varit avstängd minst 60 minuter i respektive utrymme

- kontrollera att rum och rörledningssystem i görligaste mån är fria från gasbildandevätskerester

- kontrollera oxygenhalt och övertryck i inertgasskyddade rum

AFS 1986:26 23

- kontrollera tankar med anoder för galvaniskt skydd.

AFS 1986:26 24

Exempel på uppgifter och faktorer av betydelse för säkerheten är

- vilka brännbara vätskor eller kondenserade brännbara gaser fartyget har fört som last detvå senaste resorna med sådan last

- bunkeroljans flampunkt

- eventuellt innehåll av absorbenter i bunkeroljan

- blyföreningar eller andra tillsatser till bensinlast

- kemisk-tekniskt namn och om möjligt FN-nummer för kemikalielast

- oxygenhalt och tryck i inertgasskyddade rum

- förekomsten av trycktankar för kondenserad gas och dessas innehåll samt

- förekomsten av tankar på däck för bränsle till helikopter eller motorbåt.

Vid gasmätningar är det viktigt att se till att de ger ett representativt underlag för bedömningav rummets atmosfär vilket fås t ex genom att mäta på flera ställen i rummet.

Det är viktigt att kontrollera att tömda tankar för bunkerolja är fria från brännbar gas.

Det är också viktigt att ägna särskild uppmärksamhet åt bunkertank som gränsar direkt tilllasttank eftersom läckage kan uppstå genom sprickor i skotten.

Det finns bunkeroljor med inblandning av absorbenter av typ bensen eller andra hälsofarligaprodukter.

I tankar med anoder för galvaniskt skydd kan det bildas knallgas. Denna gas samlas upptill itankarna och kan innebära en extra explosionsrisk om den inte ventileras bort.

Det kan vara lämpligt att i ingångscertifikatet också ange vilka andra laster som förts desenaste resorna. Detta gäller speciellt s k OBO-fartyg.

Med FN-nummer (UN-nummer) avses det löpande identifikationsnummer alla sådana ämnenerhållit som klassificerats av FN:s expertgrupp för transport av farligt gods.

För de uppgifter som inhämtas från fartygets dokument kan t ex blankett enligt bilaga 5 tillkungörelsen användas.

Till 13 § Tankfartyg har ofta anläggning för framställning av inert gas. Denna används för attsänka luftens oxygenhalt i rummen så att brännbara eller explosiva gasblandningar inte kanbildas i tankarna. Den används också för att hindra oxidation av vissa kemikalielaster.

Det är viktigt att huvudledningen för inert gas förses med anordning för tillförsel av inert gasutifrån om sådan inte finns.

Atmosfären i ett inertgasskyddat utrymme kan medföra risk för akut oxygenbrist - som är ett

AFS 1986:26 25

livshotande tillstånd - och även andra hälsorisker. Oxygenhalten bör normalt vara minst 20volymprocent.

Det är viktigt att samråd tas med de lokala brand- och hamnmyndigheterna eftersom det kanfinnas lokala regler som måste iakttas.

Typisk sammansättning av några inerta gaser ges i följande tabell tagen från Tanker & BulkCarrier No 7 nov 1973.

Volymprocentbeståndsdelar i gasen*

Framställningssätt för inert gas

Tvättad rökgas Förbrännings-generator

Luftspaltning

Oxygen O2 4 0,5 0,5

Nitrogen N2 82 84,5 99,5

Koldioxid CO2 14 15,0 -

* Dessutom kan gasen innehålla vissa mängder av CO, S0 , NO och H 0.2 x 2

Som inert gas kan också användas på annat sätt framställt nitrogen.

Flytande nitrogen kan medföra stor risk för köldskador.

Om koldioxid används som inert gas föreligger stor risk för alstring av statisk elektricitet närgasen strömmar in i rummen.

Enligt International Maritime Organizations (IMO:s) rekommendationer skallinertgasanläggningar ombord kunna lämna en inert gas med högst 5 volymprocent oxygen.Enligt IMO:s krav skall anläggningen ha sådan kapacitet att oxygenhalten i de skyddadeutrymmena ej överstiger 8 volymprocent.

Till 14 § I tveksamma fall kan tillsynsmyndigheternas (yrkesinspektion ochsjöfartsinspektion) uppfattning inhämtas.

Till 16 § International Chamber of Shipping (ICS) i London har givit ut anvisningar omsäkerhetsrutiner för fartyg med last av kemikalier - Tanker Safety Guide (Chemicals) - vilkahar fastställts av sjöfartsverket att gälla på svenska fartyg.

Till denna guide hör datablad för de flesta kemikalier som transporteras med tankfartyg.

De av IMO utarbetade publikationerna Emergency Procedures och Medical First Aid Guidekan vara till god hjälp vid bedömning av erforderliga åtgärder.

Exempel på sådana kemikalier som kan medföra oxygenbrist är vissa animaliska ochvegetabiliska oljor.

Till avsnitt om koldioxid- och halonanläggning för brandsläckning

AFS 1986:26 26

Koldioxid (C0 ), i dagligt tal även kallad kolsyra, kan förekomma som färglös gas, färglös2

vätska, vit massa eller vita flingor (kolsyresnö). Koldioxid har i gasform en lätt stickande lukt.I utspädd form saknar gasen lukt och smak. Den är i låg koncentration inte giftig men kan pågrund av sin tyngd - den är ca 1,5 gånger så tung som luft - i stängda och särskilt i lågt belägnadelar av slutna utrymmen tränga undan luften, så att en person, som uppehåller sig där,riskerar att bli kvävd på grund av oxygenbrist (syrebrist).

Då gasen i lägre koncentrationer är nästan luktlös och endast i hög koncentration irriterande,kan dess förekomst lätt förbises, vilket vid läckage och utströmning kan utgöra en verklig fara.

På grund av oxygenbrist är andningsskydd med filter inte användbart vid räddningsuppdrag iutrymme som fyllts med koldioxid. Endast andningsskydd av typ tryckluftsapparat ellermotsvarande kan användas i sådan atmosfär.

Halon eller halogenkolväte, som används för brandsläckning, förekommer i flera varianter därväteatomer har ersatts med atomer från halogenserien och i första hand då brom (Br), fluor (F)och klor (Cl). De för brandsläckning vanligaste två halonerna benämns halon 1301(Trifluorbrommetan) och halon 1211 (Difluorklorbrommetan).

Halonerna är endast obetydligt hälsofarliga - utländska källor uppger för halon 1301 etthygieniskt gränsvärde av 1000 ppm (0,1 volymprocent). En halonanläggning förbrandsläckning är normalt beräknad för en koncentration av högst 6 volymprocent. Man bördärför inte uppehålla sig i ett rum efter halonutsläpp. Vid användning av halon vid brand finnsdessutom en viss risk för uppkomst av fosgen och andra pyrolysprodukter som är avsevärtgiftigare än halonerna själva. Det är därför viktigt att iaktta mycket stor försiktighet vidsläckning av brand med halon och därvid omedelbart ta sig ut ur brandrummet när larmetljuder.

Till 17, 20 och 21 §§ Koldioxidanläggning kan säkerhetsblockeras t ex genom att

a) utlösningsanordning för koldioxidbatteri respektive utlösningsventil för koldioxidtankförses med effektiv spärr som låses,

b) huvudventil låses och

c) dörr till rum för koldioxidanläggning låses.

Till 19 § Exempel på en lämplig kontrollblankett finns som bilaga 2 till kungörelsen. Dennablankett kan också användas för skriftlig anmälan om blockeringen och till anmälan omborttagandet av säkerhetsblockeringar.

Till 21 § Vid bedömning av när utlösning av koldioxidanläggningen kanske behöver denansvarige ta hänsyn till säkerheten för såväl personalen i det skyddade utrymmet som övrigpersonal på fartyget.

Till 22 § Under varvsarbete och vid provturer är det ofta en sådan ljudnivå i maskinområdetatt akustiska signaler kan vara svåra att uppfatta.

Vanliga optiska signaler kan ofta vara svåra att uppfatta om man inte har dem direkt för

AFS 1986:26 27

ögonen. Det är därför viktigt att ta hänsyn till detta vid ordnande av optisktalarmarrangemang.

Till 23 § Sådan information kan ges t ex genom att vid alla ingångar till det skyddadeutrymmet placera skyltar på svenska och eventuellt annat lämpligt språk.

Till 24 § Det är från brandsläckningssynpunkt mycket väsentligt att koldioxidanläggningensnabbt kan återställas i funktionsdugligt skick.

För upplysning om säkerhetsblockeringen kan man t ex ha en skylt med texten

KOLDIOXIDANLÄGGNINGEN SÄKERHETSBLOCKERAD CARBON DIOXIDE PLANT BLOCKED FOR SAFETY

Till 25 § Det är viktigt att nycklar till brandsläckningsanläggning finns tillgängliga så att desom svarar för brandskyddet och säkerheten vid behov kan återställa anläggningen och utlösaden när de bedömt att så kan ske.

Till 27 § Exempel på sådan riskfylld plats är vid hjälptank som innehåller kondenserad gas.

Till 29 § Om lastrester från kemikalier eller rester av hälsofarliga rengöringsmedel kommerpå huden eller i ögonen är det väsentligt att de utsatta ställena så snabbt som möjligt spolasmed stora mängder vatten. Det är viktigt att tillgång till vatten finns så nära arbetsplatsen sombehövs med hänsyn till förekommande kemikalier eller andra hudfarliga ämnen. Det fårbedömas från fall till fall huruvida mängden och arten av den farliga vätskan är sådan attomedelbar läkarbehandling erfordras.

Till 30 § Om fläkt eller annan anordning placeras utanför rum som inte är gasfritt är detviktigt att den placeras så att explosiv atmosfär inte kan komma in i den.

Till 31 § Sådan åtgärd kan vara att tillsätta brandvakt med utbildning inom brandskydd ochmed god kännedom om brandmateriels användning.

Om hett arbete pågår på skott till angränsande rum eller på rör som leder dit kan det varalämpligt att brandvakt finns även i det angränsande rummet om det inte är uppenbarligenobehövligt.

Det kan också vara lämpligt att undersöka angränsande utrymmen med avseende påförekomsten av brännbara gaser och andra risker liksom att avlägsna spillolja på tanktak ellerpå annat sätt göra den ofarlig t ex genom att belägga den med skum.

Med rengöring avses här endast manuell rengöring. För fullständig rengöring av tankfartyg harsjöfartsverket särskilda regler.

Med riskområde avses det område inom vilket värme, svetsloppor, smältjärn, rester avsvetselektroder och liknande kan spridas.

AFS 1986:26 28

Råd om hur rengöringsarbete utförs på ett säkert sätt finns i "International Safety Guide forOil Tankers and Terminals" (ISGOTT) och "Tanker Safety Guide (Chemicals)" vilkadistribueras av International Chamber of Shipping (ICS), London.

Rengöringen kan t ex omfatta att rum och rörledningssystem med tillhörande ventiler,pumpar, filter e d samt befintliga värmeslingor töms så noggrant som möjligt och i erforderligutsträckning spolas med vatten eller på annat effektivt sätt rengörs så att lastrester, slam,avlagringar, rostkakor o d i största möjliga utsträckning avlägsnas samt att rum ochrörledningssystem utluftas.

Om slam och avlagringar är svåra att avlägsna är det normalt lämpligt att kompletterarengöringen med vattenfyllning över tankens (utrymmets) botten eller skumbeläggning avutsatta ytor. Lättskum ger dock inte ett betryggande skydd.

Till 32 § Det är av vikt att tillträdesled till arbetsplats, där hett arbete utförs, hålls tillräckligtfri från hinder och annat som kan hindra framkomligheten.

Om befintliga utrymningsmöjligheter bedöms vara otillräckliga kan det vara nödvändigt attanordna extra utrymningsvägar t ex genom hål i skott eller bordläggning. Det kan varalämpligt att skyltar eller andra hänvisningsanordningar har belysning som är oberoende avordinarie belysningsnät eller är självlysande.

Om man inte kan ordna extra utrymningsväg kan det vara lämpligt att vidta andra särskildaskyddsåtgärder som t ex att ändra arbetsrutinerna genom skiftarbete e d så att inte flerpersoner finns i utrymmet än att de snabbt kan ta sig ut genom befintliga utgångar videventuellt tillbud.

Till 33 § Det är viktigt att uteluftstillförseln riktas så att arbetstagarna erhåller så ren luft sommöjligt i andningszonen.

Om så behövs kan tryckluftsutrustning med ansiktsmask av övertryckstyp användas.

Vid placering av utlopp från ventilationsanordning är det viktigt att den förorenade luften intesugs in i andra fläktar eller släpps ut där personal kan skadas av föroreningarna.

Det kan vara lämpligt att använda personlig skyddsutrustning såsom gummihandskar ochstövlar vid rengöring av rum, som innehåller slam, avlagringar e d från blyhaltig bensin ellersur råolja och vid användning av hälsofarligt rengöringsmedel.

Till 34 § Det kan vara lämpligt att tillträdestillstånd utfärdas på samma blankett somarbetscertifikat. Exempel på lämplig blankett visas i bilaga 4 till kungörelsen.

Oxygenbrist kan förekomma i rum som varit tillstängt eller dåligt ventilerat längre tid t expiktank, vattentank, kofferdamm liksom i rum som innehållit vegetabilisk olja eller som varitfyllt med inert gas.

Det kan ofta vara svårt att tå bort den inerta gasen och andra gaser från fack mellanbottenvebbar o d. Ett bra sätt att avlägsna sådana gaser är att, där så är möjligt, fylla rummetmed vatten och därefter länsa det.

AFS 1986:26 29

Enligt sjöfartsverkets regler får förorenat vatten endast lämnas till mottagningsanläggningeller motsvarande.

För tillträde till rum där målningsarbete utförs gäller särskilda regler. Vid sådant arbete kantillträdestillståndet utgöras av en utförlig instruktion med angivande av erforderligaskyddsåtgärder och skyddsutrustning.

Exempel på sådana särskilda skyddsåtgärder som kan behövas vid tillträde till rum utanerforderligt tillträdestillstånd är att följande punkter tillgodoses

a) arbetet står under direkt tillsyn av en ansvarig arbetsledare,

b) arbetstagare använder tryckluftsapparat med andningsskydd av övertryckstyp däransiktsmasken sluter till väl och den som använder apparaten är väl förtrogen med den,

c) arbetstagare har om så behövs lyftsele

d) vid ingången till rummet finns person som följer arbetet, håller i säkerhetslina ochtjänstgör som kontaktperson, varvid det är överenskommet om signalsystem mellankontaktpersonen och den som är inne i rummet. Kontaktpersonen har larmanordning föratt kunna kalla på hjälp och går inte in i rummet innan hjälp har erhållits och då endastmed utrustning enligt b) och c),

e) lämplig skyddsutrustning inklusive andningsskydd, sjukbår och eventuell brandmaterielfinns och är klar för omedelbar användning samt

f) om explosionsrisk föreligger bär arbetstagaren inte skodon med järnbeslag e d som kanorsaka gnistbildning eller klädsel som bygger upp statisk elektricitet och använderendast explosionssäker ficklampa.

Till 35 § Att undersöka ett rum med avseende på hälsofaran innebär inte att en analys avluften eller eventuella vätskerester måste utföras. Det är viktigt att undersökningen baseras påerfarenhetsmässig bedömning samt mätkontroll när detta behövs för en sådan bedömning. Omriskerna inte är bekanta är det lämpligt att föreskriva användning av personligskyddsutrustning.

Vissa kemikalier kan vid förbränning eller vid hett arbete sönderdelas och avge hälsofarligagaser.

Oxygenbrist kan befaras om oxygenhalten väsentligt underskrider 20 volymprocent.

Till 36 § Exempel på villkor för tillträdestillstånd är att arbetet står under direkt tillsyn av enansvarig arbetsledare och att arbetstagare använder tryckluftsapparat med andningsskydd avövertryckstyp där ansiktsmasken sluter väl till och den som använder apparaten är välförtrogen med den.

Till 37 § Exempel på lämplig blankett för arbetscertifikat visas i bilaga 4.

Exempel på sådana arbeten där arbetscertifikat inte behövs är

AFS 1986:26 30

- rengöringsarbete som kan utföras från plats utanför det aktuella rummet och

- arbete som enbart består i utförande av gasmätning och kontroll.

Med rengöringsarbete avses t ex ångning (steaming) av rummen.

I vissa rum m m såsom piktankar, deplacementsroder och avbärarlister kan brandfarlig ellerexplosiv gasblandning bildas genom att rostskyddsmedel och liknande kan finnas i dem.

Vid gasmätningar är det viktigt att se till att de ger ett representativt underlag för bedömningav rummets atmosfär vilket fås t ex genom att mäta på flera ställen i rummet.

På fartyg under byggnad anses inte risk för brand och explosion föreligga förrän bunkerförrådeller motsvarande tagits ombord.

Det kan vara lämpligt att vid huvudtillträdesleden till fartyget sätta upp en tablå eller tavlasom anger i vilka rum hett arbete respektive annat arbete får utföras och till vilka rum tillträdeär förbjudet. På denna tablå kan man också ange vilka rum som är fyllda med inert gas ellerannan hälsofarlig gas och vilka angränsande rum som är farliga att beträda.

Det kan också vara lämpligt att anslå certifikat m m som rör maskinutrymmen vid ingångartill dessa.

Till 38 § Om temperaturen överstiger den angivna finns risk att brännbar gas strömmar utgenom tankens luftrör. Vare sig svetsning e d skall utföras på tanken eller ej är det lämpligt setill att den angivna temperaturen inte överskrids.

Exempel på heta arbeten på utsidan av rum är påsvetsning av rörkrökar, dubblingar, beslageller fundament.

Till 39 § Inom vissa områden på fartyget t ex i maskinutrymme kan det vara lämpligt attutfärda s k hetarbetstillstånd för varje enskild arbetsoperation.

Under dubblingar, beslag, fundament liksom i deplacerande roder och slingerkölar ellerliknande kan finnas brännbara vätskor och gaser. Det är viktigt att hål borras för avledning avgaser samt att hetarbetstillstånd utfärdas innan hett arbete utförs.

Kopia av hetarbetstillstånd bör lämnas till varje arbetstagare som skall utföra arbete enligttillståndet.

Till 40 § Exempel på när det kan befaras att gasfriheten har ändrats är om ventil har öppnats,trimning skett eller rörledning för brännbar vätska utluftats genom rummet eller om annanförbindelse finns mellan rummet och utrymme som inte är gasfritt.

Andra exempel är temperaturstegring, längre avbrott i arbetet, dockning m m. Likaså kanutströmning av gas genom luftrör vid t ex ångning av rum medföra risker.

Till 42 § Exempel på ett lämpligt sådant anslag som avses är en varningsskylt utförd enligtsvensk standard SS 03 15 11 (Varselmärkning) med t ex följande text

AFS 1986:2631

HÄLSOFARLIG GAS - FÅR EJ ÖPPNAS

Till 43 § Genom temperaturväxlingar på grund av solbelysning m m kan fartyget "andas" d v sunder uppvärmning strömmar gas ut genom otäta luckor och ventiler och vid avkylning kanluft sugas in. Detta förekommer särskilt på malmtankfartyg och liknande fartyg med storaluckor till lastutrymmen. Genom att man håller ett ständigt övertryck i rummen minskar dockrisken för sådan "andning".

Till 45 § Exempel på sådana arbeten är

- arbete för och akter om lastutrymmena liksom mindre omfattande arbeten på däck vilkainte berör last- eller sloptankar med tillhörande rörledningar,

- visst hett arbete på plats som inte direkt gränsar till inertgasskyddade rum på fartyg somendast delvis skyddas med inert gas,

- vissa heta arbeten i maskinutrymme, i inredning i däckshus akter, på fartygetsakterskepp och roder.

Risk finns att läckage i skott eller däck kan uppstå vid hett arbete. Atmosfären i rummen kandå förändras så att brand- och hälsorisk kan uppkomma där så tidigare inte var fallet.

För bottenmålning måste normalt gammal färg blästras bort. Det är då lämpligt att göra dettagenom s k våtblästring.

Till 46 § Exempel på sådana kalla arbeten är byte av rör eller ventil i pumprum,kofferdammar, rörtunnlar o d.

Till 47 § Om inte rummen före överlämnande av fartyget ventileras och befinns vara fria fråninert gas bör den samordningsansvarige skriftligt anmäla till fartygets befälhavare vilket ellervilka rum som därigenom inte är säkra för tillträde utan erforderlig ventilation.

Till 48 § Det är särskilt viktigt att arbetsgivaren ger den eller dem som sänds ut till ellermedföljer fartyg noggranna instruktioner om hur arbetet skall bedrivas och vilkaskyddsåtgärder som behöver vidtas. Om möjligt bör en arbetsledare följa med och ledaarbetet.

Det är också viktigt att kontakt tas med ansvarigt befäl för samråd om arbetets säkrautförande.

AFS 1986:26 32

Bilaga 1

Exempel

Avtal om fartygs mottagande

För fartygs mottagande för reparation, underhåll och ombyggnad gäller nedan angivnabestämmelser.

1 Varvet har rådigheten över fartyget och svarar för samordningen av skydd, säkerhet ochordning vid varvet och ombord på fartyget från mottagandet till dess fartygetåterlämnas.

2 Fartygspersonal skall så länge varvet har rådigheten över fartyget följa bestämmelsernai 3 kap 6 och 7 §§ arbetsmiljölagen (SFS 1977: 1160) samt i AFS 1986:26 "Arbeten påfartyg" och andra föreskrifter från arbetarskyddsstyrelsen som gäller vid varvsarbeteliksom andra på arbetet tillämpliga bestämmelser och föreskrifter om skydd, säkerhetoch ordning, som utfärdats av andra statliga och lokala myndigheter eller verk samtvarvets lokala skydds- och ordningsföreskrifter.

3 Beställaren är skyldig att informera fartygets personal om ovannämnda bestämmelseroch föreskrifter och är gentemot varvet ansvarig för att de följs av fartygets personal.

4 Fartygets egen personal får inte utföra egna arbeten på fartyget utan att skriftligreciogörelse om arbetets art, omfattning och tidpunkt för utförande lämnats till varvetsamt varvet skriftligen godkänt arbetets utförande. Detta gäller även arbeten sombeställaren anlitar andra entreprenörer för.

5 Beställaren och fartygets personal är skyldig att lämna varvet alla erforderliga uppgiftersom har med arbetet och säkerheten att göra.

Ovanstående avtal godkännes:För varvet: För beställaren:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

(Avtalet åtföljs av en förteckning över de bestämmelser och föreskrifter som avses i punkt 2).

AFS 1986:26 33

Bilaga 2

BLANKETT 1

AFS 1986:26 34

Bilaga 3

BLANKETT 2

AFS 1986:26 35

Bilaga 4

BLANKETT 3

AFS 1986:26 36

Bilaga 5

BLANKETT 4