12011

Va r m a s k u n d t i d n i n g varma.fi

talar man ut i bastun

På FBK i Posio

FöPLFöretagarnas pensionslag

utvidgades

13

Info & tips

ViLjan att utVeckLasoch bli bättre ger inspiration

4

Inspiration

Företagare Tapani Korpi: Atmosfären avgörande i personalfrågorna

som livsstil ChokLaden

före­

tagarens

historia

Att verkligen lyssna på och förstå kunden är en teknik-gren. Vi på Varma har utvecklat den här tekniken redan i flera års tid och jag vågar påstå att Varma alltid blickar framåt då vi stannar upp och lyssnar på våra kunder.

Varma har utrett vilka framgångsfaktorer som är viktiga för företaget i dess roll som arbetspensionsförsäkrings bolag. Våra kunders behov, kundnöjdheten och kundlojaliteten samt företagsimagen placerade sig i täten. Även om utred-ningarna alltid mäter hur vi lyckats i det förflutna, är de samtidigt ett starkt stöd för de framtida riktlinjerna.

Vid årsskiftet genomförde vi en omfattande nätenkät bland våra företagar- och företagskunder. I enkäten frågade vi hurdana förändringar i verksamheten eller omvärlden före tagen väntar sig under de närmaste åren. Diskussions-ämnen som lyftes fram var hur man ska klara sig i konkur-rensen, lyckas svara mot kundernas behov samt värna om den egna och personalens arbetshälsa. Resultaten av enkä-ten fördjupade vår insikt i företagarnas och företagens fram-tida utmaningar som en del av företagens framgångshistoria och tillväxt. Läs mer om enkätresultaten på sidan 14 i denna tidning och på webbtjänsten varma.fi.

Varma har låtit sina företagarkunder komma till tals också på företagarkanalen Yrittäjäkanava på varma.fi. De synpunkter om aktuella frågor som berör företagarnas var-dag och som företagarna fört fram genom kanalen har väckt mycket diskussion såväl i Varma som bland våra kunder. Före tagarkanalen förnyades i mars 2011 och vi på Varma lyssnar allt mer lyhört också till företagarnas kommentarer.

Du håller nu i din hand Varmas förnyade kundtidning – Gott arbete. Vi ser gärna att du bekantar dig med tidningen , ger respons (se sidan 15) och även använder våra webb-tjänster på adressen www.varma.fi.

Hannu TarvonenVice verkställande direktör, kundkontakter

Med blicken framåt

introf

ot

o S

eppo

Saa

ren

tola

Utgivare Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, PB 1, 00098 Varma Varmas besöksadress Sundholmsstranden 11, 00180 Helsingfors Tfn 010 2440 fornamn.efternamn@varma.fi Chefredaktör Satu Perälampi Redaktionschef Marianne Vahterkoski Redaktionsråd Suvi Dufva, Pauliina Hilkamo, Seija Honkavuori, Jyri Juusti, Riitta Karppinen, Riku Lundén och Aarne Markkula Redaktion och grafisk form Otavamedia Oy, Kynämies, Repslagaregatan 2 aD, 00180 Helsingfors, www.kynamies.fi Foto, pärmen Teemu Kuusimurto Foto, bakpärmen Pasi Leino Repro Aste Helsinki Oy Tryck PunaMusta Oy Papper Galerie Art Silk 150g/m2 ISSN 1456-209X Tidningens innehåll får inte ens delvis reproduceras utan redaktionens skriftliga tillstånd. 441 619

Trycksak

M

ILJÖMÄRKT

1 ~ 2011Gott arbete. 1 ~ 20112

2 intro Blicken framåt

3 Webbtips

Inspiration

4 Aktuellt Genuin glöd

5 innovAtion Livet är ett spel

Arbete & liv

6 temA I nödens stund

9 Fokus Hyväksi-portalen till hjälp

10 FöretAgArens historiA

Choklad till fest och vardag

Info & tips

12 kolumn Recept på arbetsglädje

13 FöretAgArens ekonomi FöPL 30 %

14 punkt. Konkurrensen föremål för diskussion

SyftetmedVäestöliittospågåendekampanjärattfåföretagenattkommamedflexiblalösningarförattfåarbeteochfamiljattgåihop.Detgynnarbådearbetstagarenocharbetsgivaren.

Varmafickpåsinaplaceringarengodavkastningpå11procentochstegtillFinlandsmestsolidaarbetspensionsbolag2010.Tackvarebolagetskostnadseffektivaverksamhetochstarkasolvensreserverades89miljonereuroförkundåterbäringar.

varma.fi om varma resultat uppgifter och placeringar

varma.fi Fastigheter

varma.fi Företagare och företag Aktuellt

Webbtips

Ett framgångs- rikt år 2010

Ny webbtjänst för fastigheter

VarmaharettomfattandefastighetsbeståndruntomiFinland.Läsmeromutbudetidennyawebbtjänsten.

Familj och arbete

PåFBKiPosiobyggerarbetshälsanpåatt

relationernaäriskickochattmankansinsak.

inn

ehål

l

6varma.fi

3

Jag studerar kommunikation vid öppna universitetet vid sidan av mitt arbete. Trots att studierna framför allt

är en hobby så har det visat sig att mina kursval varit nyttiga: studierna

ger mig inspirerande synvinklar och idéer i arbetet.

Tiina Jaakonahoassistent

Inget känns bättre än att se en kund med barnslig glädje inspireras av sitt eget arbete och experimentera med

nya, ovanligare arbetsmetoder. Jag blir själv ännu mer motiverad –

ivern smittar av sig!

Tia Sistonen arkitekt och formgivare

I mitt arbete får jag inspiration av så enkla saker som råvaror. Genom att utnyttja dem modigt och pröva mig fram skapar jag nya recept och por-tioner. Positiv respons på nyheterna

motiverar till ännu bättre prestationer.

Janne Stenström köksmästare

Viljan att utvecklas och bli bättre är pudelns kärna, säger pedagogie doktor Jussi T. Koski, företagare vid utbildningsföreta-get Creleco. Genom att ta fasta på detta kan man slippa motivationsproblem hos perso-nalen och ett dåligt arbetsklimat på arbets-platserna.

– Var och en borde inse att vi alla har en skyldighet gentemot oss själva att utveckla vårt kunnande, sammanfattar Koski.

Samtidigt påminner han om att en anställd inte bara kan sitta och vänta på inspiration från andra.

– Det behövs genuin glöd som kommer inifrån, poängterar Koski.

Enligt Jussi T. Koski, tidigare professor i pedagogik, infaller det avgörande ögonblicket när en människa börjar lägga ner möda på att utvecklas. Hon blir allt bättre i sitt arbete och märker att hon njuter av det hon gör.

– I bästa fall blir arbetet rena nöjet, säger Koski.

Enligt Koski är den grundläggande attity-den till arbetet ibland snedvriden. För många är arbetet bara en inkomstkälla, då det också borde vara ett centralt sätt att höja livskvali-teten och växa som människa.

– Redan ordvalet betyder mycket: själv talar jag inte ens om att orka i arbetet, utan om att göra arbetet meningsfullt.

Vilket arbete som helst blir inspirerande, om den som utför arbetet sporras till att utvecklas och bli bättre för var dag som går.

Hjärnvädring Efter arbetsdagen lönar det sig att ge sig ut på en joggingrunda, om tan-karna har kört fast. Hjär-nan mår bra av att vädras, och en motionsrunda ger gott humör. Det viktigaste är att komma iväg.

Vad inspirerar dig i arbetet?

AktuelltInspiration

te

xt

Tim

o S

orm

un

en

fo

to

iSt

ock

phot

o

Art

o W

iikar

iM

aikk

i Ran

tala

Mai

kki R

anta

la

Genuin glöd

Glaspärlespelet öppnar ögonenJussi T. Koski, som själv gett ut många verk om lärande, kreativitet och innovation, rekommende-rar Herman Hesses klassiker Glaspärlespelet för alla.

GAllup

Bokrekom-mendAtion

Gott arbete. 1 ~ 20114

För oss är spelet i centrum av allt. Med hjälp av spel får man människor att växelverka med varandra. Ett bra spel erbjuder alltid något nytt, väcker känslor och föder diskussion.

Min egen inspiration i arbetet tänds av att jag upple-ver att jag inte kan arbeta med något annat än spel. Det är en bra grogrund för innovation.

LudoCraft fick sin början när jag vid universitetet började samla omkring mig spelintresserade männi skor, som forskade i ämnet och deltog i tävlingar med experi-mentella spel. Samtidigt användes spelelementet i sam-arbete med andra vetenskapsgrenar och spelen testades också som ett medel för materialinsamling.

När vi hade sysslat med vårt utvecklingsarbete ett tag vaknade tanken på produktifiering. Det ledde till beslu-tet att grunda ett företag som specialiserar sig på spel. Kärntruppen bildade ett aktiebolag i slutet av 2006.

För oss är det naturligt att på bred basis fundera över vad ett spel kan vara och var det kan användas. Vi vill ta spelen dit de ännu inte finns. Om man betraktar spe-let som en lek, är det en elementär faktor i samhället.

Den största bromsen för innovation är ofta attity-den. Då man några gånger vågat kasta sig ut i spelvärl-den, glömmer man att vara försiktig och de bästa idé-erna börjar ta form.

Vårt fantastiska gäng arbetar hårt. Man ser på dem att de tycker att det är roligt att komma på jobb. De utstrålar en energi som riktigt går under huden. Visst har vi ock-så fått höra att vänta bara, om 15 år har det gått slentri-an i ert arbete. På det har vi svarat att jo, vänta bara.

Livet är ett spel

Tony Manninen verkställande direktör, LudoCraft Oy

innovationInspiration

Läs mer på varma.fi Företagare och företag aktuellt

tillverkar tillämpningar som bygger på spel för företag och samman-slutningar. Under sina fem verksamhetsår har företaget vuxit stadigt och tredubblat sin personal.

LudoCraft Oy

te

xt

Mai

ja K

ajan

to

Fo

to

Kat

i Le

ino

nen

5

tema – arbetshälsa

Arbete & liv

te

xt

Mai

ja K

ajan

to

fo

to

Iis

akki

Här

mä årvintern i Posio är isande kall. Andedräkten

syns som vit rök och brandstationens torn står i skarp kontrast mot den blåa himlen. Men inomhus med en kaffekopp i handen är

det varmt och trivsamt.Brandbesiktningsman Veli Määttä, chefen för fri-

villiga brandkåren Seppo Ahola, Ali Mattila som har hand om utrustningen och brandmannen Juha Kaarela njuter av en lugn eftermiddag. Men man kan aldrig veta när larmet går.

– När de ringer från larmcentralen måste den förs ta enheten vara ute på fem minuter. Hittills har det alltid lyckats, berättar Määttä.

Det lilla gänget i Posio bär ett stort ansvar. Tre man ansvarar för befälsjouren under tjänstetid. I jourringen finns åtta man. FBK har också hand om sjuktranspor-terna utanför tjänstetid.

– Om det till exempel är fråga om en patient som krampar eller behöver återupplivning, åker ett par brandmän med förstavårdaren. I fjol hade vi samman-lagt 419 utryckningar, av vilka 250 var sjuktranspor-ter, säger Kaarela.

När telefonen ringer kan det vara fråga om till ex-empel ett sjukdomsanfall, en stugbrand eller en isklätt-rare som råkat i knipa.

– Nutidsmänskan har blivit ganska hjälplös. Om någonting händer är man snabb att ringa nödnumret. Man kanske orkar skida ut till en öde stuga, men inte hem därifrån, konstaterar Määttä.

Rätt adressPosio FBK är, liksom hela Lapplands räddningsverk, verksam över ett stort område och avstånden är långa. Om det börjar brinna 50 kilometer bort, återstår det för brandmännen ofta att sköta eftersläckningen.

– Många gånger är det bara glödbädden kvar då vi kommer fram till brandplatsen, summerar Määttä.

Förutom avstånden försvårar också nödsamtalens in-exakta information verksamheten. Om den som ringer inte vet i vilken kommun han eller hon befinner sig, kan hjälpen skickas till fel ort och dyrbar tid går till spillo.

I glesbygden är den egna aktiviteten viktig inte bara för stugägarna, utan även för företagen.

– Företagen borde satsa mer på brandsäkerheten. Om verkstaden ser ut som en djungel av sladdar eller om man lagrar bensindunkar i arbetslokalerna ökar risken för olyckor, resonerar männen.

Bastu och boxningssäckDå man jobbar som brandman på en liten ort och vid sidan av sitt egentliga yrke, behövs bra humor och en god anda på sta-tionen. Arbetshälsan består ofta av små och vardagliga ting.

– Utgångspunkten för en god arbetshälsa är att rela-tionerna är i skick och att man kan sin sak. I FBK behö-ver man inte vara rädd för att man skulle ställas inför en arbetsuppgift som man inte klarar av eller att konditio-nen inte skulle räcka till. Vi lär ut arbetet enligt behov och man klarar sig med en vanlig timmermans kondi-tion, intygar Ahola.

V

I nödens stundDe frivilliga brandkårerna är ryggraden i Lapplands räddnings verk. De har jour och tar hand om sjuktransporter. Arbetshälsan sköts vid sidan om i bastun och på gymmet.

Gott arbete. 1 ~ 20116

Ali Mattila (överst), Seppo Ahola (till vänster), Veli Määttä och Juha Kaarela vet att en god sammanhållning är nyckeln till att orka i sitt arbete.

Till Posio FBK:s utrust-ning hör också snöskoter och snöskor.

”När de ringer från larmcentralen måste den första enheten vara ute på fem minuter.”I nödens stund

7

För en liten arbetsgrupp är samvaron okomplicerad.– Stämningen i gruppen ska vara öppen och avslappnad.

Om man bekymrar sig över någonting måste det gå att dis-kutera saken. Här talar vi ut och löser problemen och lägger dem sedan bakom oss. Och om det börjar kännas körigt, har vi en träningslokal dit man kan gå och slå av sig på säcken, tillägger Kaarela.

Ibland är ändå den traditionella metoden den bästa hjälpen. – Vi sätter oss på bastulaven och pratar ut, konstaterar

gänget i Posio.

Från hav till fjällMartti Soudunsaari, räddningsdirektör vid Lapplands rädd-ningsverk, känner väl till utmaningarna för räddningsarbe-tet i norra Finland.

– En tredjedel av Finlands yta hör till Lapplands räddnings-verks område. Vårt distrikt sträcker sig från städer till öde-mark och från havet till fjällen.

I Lappland ansvarar avtalsbrandkårerna, som Posio FBK, för räddningsverksamheten. Det finns 32 frivilliga brandkå-rer som fungerar som självständiga enheter inom räddnings-verkets område.

– Med undantag av Kemi, Torneå och Rovaniemi är det FBK:s personal som sköter om räddningsuppdragen.

Ungefär tusen FBK:are får lön för utryckningarna. Anställ-ningen börjar då larmet går och slutar då man kommit tillba-ka från uppdraget och utrustningen är servad.

Arbete & liv

– Anställningen börjar då larmet går, påpekar räddningsdirektör Martti Soudun­saari.

– Det är frivilligt att gå med i brandkåren, men där tar sedan frivilligheten slut. Man får lön för övningarna och utryckningarna, men inte för övrig tid. Vi har en ovanligt kort upp-sägningstid, skämtar Soudunsaari.

Pensionsfrågorna är viktigaI början av år 2010 tecknade Lapplands rädd-ningsverk en arbetspensionsförsäkring i Varma . För ett stort räddningsverk är arbetspen-sionsfrågorna viktiga och i norr ser de annor-lunda ut än i räddningsverken i södra Finland.

– Våra kriterier för samarbete var en smi-dig, pålitlig och säker service samt framför allt att tjänsterna är lätta att använda. Våra per-sonalresurser är små och ekonomin stram, så tjänsterna måste vara tillgängliga via nätet och kontaktpersonen ska kunna nås vid behov.

Enligt Soudunsaari måste man hitta nya karriärstigar och meningsfull sysselsättning för den åldrande permanenta personalen. Ju större brandkåren är, desto bättre möjlighe-ter finns det för detta. Brandkårerna i Lappland har lite per-sonal, så det är bra om alla klarar av alla uppgifter.

– Varma, inrikesministeriet, Arbetshälsoinstitutet, rädd-ningsverken och fackorganisationerna har tillsammans fun-derat över utvecklingsprojekt, karriärstigar och arbetshälsa, poängterar Soudunsaari.

”Här talar vi ut och löser problemen och lägger dem sedan bakom oss. Och om man blir irriterad kan man gå och slå av sig på boxningssäcken.”

tema – arbetshälsa Läs våra kundhistorier på varma.fi Företagare och företag aktuellt

Gymmet i de egna kontors­lokalerna hjälper Juha Kaarela att orka.

Gott arbete. 1 ~ 20118

Gratisportalen Hyväksi (på finska), som lanserades för Varmas privatkunder i mars, hjälper anställda att få ökad kontroll över arbetshälsan, livet och belastningen och ger stöd i livsstilsförändringar. Med hjälp av por-talen kan var och en utveckla olika metoder för att främja sin arbetshälsa.

Portalen är personlig, trygg och sporrande . Den består av två delar: allmän information och frågor. De senare används för utvärdering av användarens psykiska och fysiska välbefin-nande inför förändringar.

Var och en kan följa utvecklingen av sitt eget välbefinnande med hjälp av tjänstens

Arbetets innehåll och mål samt hur bra arbetet löper är faktorer som utgör grunden för arbetshälsan.

Välbefinnandet och hälsan ökar med möjligheten att utvecklas, på verka och trivas i arbetet.

Ledarskapet återspeglas i all verksamhet och på­verkar alla. En chef som kan lyssna engagerar sina

medarbetare till att påverka i sitt arbete och kan också ta upp svåra frågor.

En god hälsa utgör grun­den för arbetsförmågan och möjliggör en aktiv fri­tid. Stöd behövs när det

uppstår problem med hälsan, välbe­finnandet eller arbetskollektivet. De bästa resultaten uppnås då företaget tillämpar modellen för tidigt stöd. Modellen bygger på chefscoachning och samarbete mellan företags­hälsovården och arbets­ pensionsbolaget.

123För ditt eget bästa

fakta ct kunskap

te

xt

Jyri

Juu

sti

fo

to

var

ma

oc

h i

sto

ckph

oto

Varmas nya portal Hyväksi är till stor hjälp för den som behöver stöd för sitt välbefinnande.

Portalen Hyväksi (på finska) finns i tjänsterna för inloggade användare på webbplatsen varma.fi; du hittar dem på ingångssidan.

Logga in på portalen med dina bankkoder.

Arbetshälsan påverkas i synnerhet av själva arbetet, ledarskapet och den psykiska och fysiska hälsan.

varma.fi företagare och företag företagets och företagarens verksamhet Arbetshälsa fokusArbete & liv

självutvärderingsredskap och dagböcker . Övningar i avslappning och medveten närvaro stöder pro-cessen.

Portalen Hyväksi , bygger på veten-skaplig kunskap och kompetens. Den har utformats som ett Tekesprojekt i sam-arbete med bl.a. VTT och Jyväskylä univer-sitet.

I portalen kan du utvärdera olika delområden som påverkar arbets­hälsan, såsom belastning, återhämtning, sömn, humör, tidsanvändning, motion, mänskliga relationer och användning av njutningsmedel

ställa upp mål för förändringar inom olika områden följa dina framgångar med hjälp av påminnelser och verktyg.

Arbets-gemenskap Kompetens

Hälsa Motivation

Livssituation

Ekonomiska effekter

L

edarskap

Arbete

©

9

an känner doften av choklad genast när man öppnar dörren till Kultasuklaas affär i Lasi- mäki i Iittala i närheten av Tavastehus. När man går bland hyllorna blir man förundrad: finns det något man inte kan skapa av chok-

lad? Får det lov att vara en skiftnyckel eller kanske en ström-ming av mjölkchoklad?

– I något skede funderade jag själv på när idéerna tar slut. Men nya idéer föds hela tiden, mer än vad vi hinner förverk-liga, berättar chokladföretagare Tapani Korpi.

Från affären kan man genom en glasvägg se hur chokla-den tillverkas i fabrikslokalen. Chokladmassan rinner ned i formar och går sedan vidare till förpackning. Chokladkakor i olika smaker kommer direkt till affären.

Korpi har ägt företaget Kultasuklaa tillsammans med sin fru Arja i nio år. Före det var han anställd och hann länge fun-dera på att han kanske skulle vilja göra något annat, särskilt då han är uppvuxen i en företagarfamilj.

Korpi medger att de när de köpte chokladföretaget inte kunde ana vilken total omställning i livet det innebar att bli företagare – på gott och ont.

Numera talar han varmt för småföretagandet. Det känns otroligt fint när personalen är nöjd och affärerna går bra. Medaljens baksida är permitteringarna under kär-vare tider, såsom för drygt två år sedan då den ekonomiska krisen slog till.

Tapani Korpi har också ibland dåligt samvete för att det är svårt att hitta tillräckligt med tid för tvillingflickorna, som nu är nio år.

Atmosfären avgörNär Tapani Korpi säger att det viktigaste i företaget är dess kunniga anställda och att medarbetarna mår bra, är det ingen tom fras. Han har lagt märke till hur mycket ett gott arbetsklimat påverkar till exempel sjukfrånvaron. Nuför-tiden är antalet sjukdagar mycket få.

– Personalfrågorna har varit en utmaning för mig, för jag är nog närmast en operativ aktör. Nu vet jag hur viktigt det är att ständigt vara lyhörd och medveten om medarbe-tarnas bekymmer. Jag försöker genast ingripa i missförhål-landen. Som väl är har våra medarbetare märkt att jag fak-tiskt lyssnar och ser till att problemen åtgärdas.

Choklad till fest och vardagChokladföretagarens vardag smakar bra, men också på Kultasuklaa

arbetar man för att de anställda ska må bra och trivas med sitt arbete.

Företagarens historia

Arbete & liv

text Kirsi Riipinen Foto Matti Snellman

Från affären kan man följa med choklad­tillverkningen.

För företagare Tapani Korpi

har personal­frågorna varit en utmaning.

M

gott arbete. 1 ~ 201110

Även de många byråkratiska vindlingarna som hör samman med företagandet har inneburit en utmaning. En småföretagare har god lust att kritisera till exem-pel lagen om samarbete inom företag. Korpi anser att företagslagstiftningen överlag skrivits med tanke på stora företag.

Trots att personalen på Kultasuklaa i allmänhet en-dast arbetar dagskift har företagaren själv märkt att han också gör kvällsskift. När barnen lagt sig tar han itu med pappersexercisen.

– Jag har lärt mig att om jag under en normal arbetsdag till exempel vill gå igenom prissättningen är det bäst att jobba på distans. Då löper arbetet effektivt.

Men hur är det, smakar det med choklad också un-der distansdagarna eller på semestern?

– Visst smakar det, i synnerhet mörk choklad. Un-der den lediga veckan i februari glömde vi vår egen choklad på fabriken och var tvungna att köpa godiset i närbutiken. Och den chokladen var ju förstås inte alls lika god som vår egen.

Kultasuklaa tillverkar choklad och marmelad för hand. Företaget har sammanlagt 600 olika produkter och 150 av dem tillverkas regel-bundet. Den snabbast växande produktgruppen är produkter för försäljning till företag. Företaget tillverkar choklad till exempel med olika logon.

Kultasuklaa sysselsätter 12 per-soner. Förutom i Iittala har före-taget egna affärer i saluhallarna i Helsingfors och Åbo. Återförsäljare är till exempel olika delikatess- och presentaffärer samt Stockmann.

Råchokladen köps in från Bel-gien och bären är inhemska alltid när det bara är möjligt. Exporten går till Japan och Mellaneuropa.

Choklad kan formas till nästan vad som helst

Hos företagarparet tar idéerna inte slut. Det föds fler idéer än man hinner förverkliga.

Kultasuklaa sysselsätter 12 personer, en av dem är Martta Keskitalo.

Läs våra kundhistorier på varma.fi Företagare och företag Aktuellt

11

Recept på arbetsglädje

”Vi har inget batteri som vi kan ladda på semestern.”

kolumn

Info & tips

Marja-Liisa MankaFD, SVM, professor i arbetshälsa vid Tammerfors universitet

fo

to

Jan

ne

Viin

anen

– Finns det något mer trist: att flytta varor från ett ställe till ett annat, suckade butikskassan.

– Jag tycker det är härligt att fundera ut en ny spelstrategi för varje dag, berättade en annan. På morgonen försöker jag hitta på något som får de sura gummorna att le. Det är intressant att se vad som fungerar!

Det positivas kraft. Två synvinklar på samma arbete. Positiva känslor ger kraft, medan negativa lätt leder till att man tappar all energi och kanske till och med blir sjuk. Därför är det inte likgiltigt vilken attityd vi väljer.

Det är bra att först tillsammans fundera över vad som ökar arbetsglädjen på arbetsplatsen och hur man kunde rätta till olägenheterna. I stället för att klaga lönar det sig att fästa uppmärksam­het vid vad som är bra, och lyfta fram sådant som lyckats med både kunder och arbetskamrater.

En god anda växer fram genom ömsesidighet: genom att man hälsar på varandra, hjälper till och ger sig tid att lyssna. Eventuella problem ska tas upp till diskussion, men direkt med den per­son som saken gäller, inte bakom ryggen. Under samtalen är det bra att fråga efter önskemål och förslag till hur missförhållanden kunde rättas till i stället för att anklaga och leta efter skyldiga till varför något gick som det gick.

Känslan av att lyckas. Chefen ska se till att de anställda kan utföra sina arbetsupp gifter tryggt och enligt klara anvisningar. På önskelis­tan för gott ledarskap står också respons, upp­muntran och optimism.

Arbetet blir meningsfullt när man känner att man behövs och lyckas, pengar och titlar är mindre viktigt. Då man har möjlighet att på­verka sitt arbete, ökar känslan av att ha läget under kontroll, vilket har konstaterats minska sjukfrånvaron.

Koppla av från arbetet. Livet behöver också innehålla annat än enbart arbete. Vi har inget batteri som vi kan ladda på semestern inför nästa arbetsår. Därför måste var och en själv se till att ta igen sig varje dag.

Redan några minuter i naturen ger lugn. Lämplig motion höjer humöret och kan rentav utveckla minnet. Fritidsintressen gör det lättare att komma ifrån arbetet.

Arbetsglädje är en strategisk framgångs­faktor. Det lönar sig därför för arbetsgivarna att satsa på en bra personalpolitik, eftersom engagerade, handlingskraftiga och motiverade arbetstagare utgör nyckeln till framtida fram­gångar.

Gott arbete. 1 ~ 201112

Bra

att

vet

a

I och med ändringen i pensionslagarna försäkras alla delägare i ledande ställning som arbetar i bolaget och som personligen innehar över 30 procent, eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 pro­cent, av bolagets aktier eller röstetalet i fort­sättningen som företagare.

Tidigare försäkrades delägare enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL), om ägar­andelen personligen eller tillsammans med fa­miljemedlemmarna utgjorde högst 50 procent.

För FöPL­försäkrade grundar sig intjä­nandet av pension och den övriga sociala

tryggheten på den arbetsinkomst som fö­retagaren själv fastställer. Tumregeln är att man som arbetsinkomst anmäler ungefär lika stora inkomster som då anställningen omfattades av ArPL eller som en avlönad person skulle få för motsvarande arbete.

Lagändringen innebär att delägare som bedriver företagsverksamhet förknippad med företagarrisk lättare kan ordna sitt pensionsskydd. För ArPL­försäkrade ba­serar sig pensionsskyddet och den socia­la tryggheten på löneinkomsten, på vilken alla bikostnader uppbärs.

De ändringar i pensionslagarna som trädde i kraft vid års­skiftet utökade anta­

let personer i aktiebolag som ska försäkras enligt

lagen om pension för fö­retagare (FöPL).

TexT Henna Tanskanen foTo Tommi Tuomi

föreTagarens ekonomiInfo & tips

Minoritetsaktieägarnas skydd förbättrades

Nedsatt avgift för nyetablerade företagare De företagare som för första gången börjar omfattas av FöPL får 25 procent rabatt på sina försäk­ringsavgifter de 48 första månader­na. Förutsättningen är att man inte varit verksam som företagare före år 2005 eller endast under en pe­riod kortare än 48 månader efter år 2005. Då kan företagaren få rabatt för sammanlagt 48 månader. Även företagare som går över från ArPL till FöPL får rabatt.

TidsfristerVid övergången till FöPL iakttas två tidsfrister. Företagare som arbetar för bolaget, endast lyfter dividend eller vinstandel och vars ägarandel i aktiebolaget varit högst 50 procent ska teckna en FöPL­försäkring senast 30.6.2011. En ArPL­för­säkrad som lyft lön har tid att ordna sin försäkring till 30.6.2014. Företagaren ansvarar själv för sina egna försäkringar.

Hur ska man gå till väga?Försäkringsändringarna kan göras med hjälp av en elektronisk försäkringsansö­kan på Varmas webbplats i tjänsterna för inloggade användare eller genom att ringa kundtjänsten. De som tecknat sina före­tagsförsäkringar i If eller Tryg kan göra ändringarna där via sin kontaktperson.

Det lönar sig även att meddela sitt eget olycksfallsförsäkringsbolag om ändringen, så att försäkringsbolaget inte i onödan debiterar den FöPL­försäkrade för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Minoritetsföretagare omfattas emellertid av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.

FöPL­försäkringen är personlig, det räcker alltså med en försäkring, även om företagaren är delägare i flera bolag. FöPL­försäkringen är avdragsgill i beskatt­ningen.

13

Varmas pensions­utdragstjänstKontrollera ditt pensionsutdrag och bekanta dig med varma.fi-webbtjänstens pensionsutdrags-tjänst. Delta även i tävlingen där du kan vinna finländskt arbete för 500 euro!

varma.fi Företagare och företag Företagaren själv Företagarens arbetsinkomst

Uppdatera din arbetsinkomst via nätet Det lönar sig att hålla arbets-inkomsten i FöPL-försäkringen à jour. Du kan när som helst ändra din arbetsinkomst via nätet.

varma.fi Logga in

Län

kar

til

l tj

änst

ern

a

Konkurrensen föremål för diskussion

AktuelltNu kan du läsa aktuella artiklar och berättelser om företagare och företag under vår nya rubrik Aktuellt. Där hittar du även den nya, interaktiva Företagare emellan-tjänsten. Kom och bekanta dig med de nya tjänsterna!

varma.fi Företagare och företag Aktuellt

KortjobbstjänstenMed kortjobbstjänsten sköter du pensionsskyddet för såväl dina visstidsanställda som för dina sommarjobbare.

varma.fi

Hur man ska klara sig i konkurrensen, lyckas förnya sig och möta behovet av flexibi-litet är sådant som företagarna ofta funderar på.

Det här framgår av den nätenkät som Var-ma gjort tillsammans med Fountain Park. I en-käten utredde man vilka synpunkter om för-ändringarna inom företagsverksamheten och framtidens utmaningar som främst sysselsät-ter företags- och företagarkundernas tankar.

Företagarna dryftar också frågor som berör balansen i arbetet samt arbetshälsan och livs-kvaliteten. Dessutom funderar man på nät-verkandet och det ökande behovet av att bil-da nya nätverk.

– Då man lever i en tid av förändring måste man ständigt utveckla sin yrkeskunnighet och ta till sig nya saker i en allt snabbare takt, kom-menterar en av dem som svarade på enkäten.

Kunnandet var också det tema företagarna upplevde som viktigast.

Varma gör regelbundet utredningar om vil-ka servicebehov och förväntningar kunder-na har i anknytning till arbetspensionerna. Nu ville vi reda ut vad man pratar om på ar-betsplatserna.

– Detta perspektiv ger oss en grund för att utveckla vår egen service att bättre motsvara förväntningarna i företagens och företagarnas vardag, säger Varmas vice verkställande direk-tör Hannu Tarvonen.

Kontrollera socialförsäkringsavgifterna och gränsbeloppen för 2011 – varma.fi

Punkt.

Info & tipst

ex

t K

irsi

Rii

pin

en

Fo

to

iSto

ckph

oto

kom ihåg Att FörsäkrA dinA sommAr­AnstäLLdA!

” Då man lever i en tid av förändring måste man ständigt utveckla sin yrkeskunnighet.”

gott arbete. 1 ~ 201114

Den mest intressanta artikeln i tidningen var:

De här ämnena vill jag läsa mer om i tidningen:

Företagets namn

Namn

Utdelningsadress

Postnummer och postanstalt

E-post

Kundnummer (finns i samband med adressen))

VARMA

Kommunikation

Kod 5010413

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Varma

bEtalar

Portot.

Min

a ko

nta

ktu

ppgi

fter

: 

Min

a ga

mla

kon

takt

upp

gift

er:

Logga in på Varmas webbtjänst och beräkna din arbetspension – varma.fi

”�Om�man�väljer�rätt�samarbetspartners�och�verktyg�för�att�hantera�risker�och�kartlägga�sitt�eget�välbefinnande�är��det�möjligt�att�ha�en�bra�karriär�och�ett�balanserat�familjeliv.”�

Ge respons! Ge respons på tidningen och delta i utlottningen före den 1 juni 2011. Vinnaren meddelas personligen och namnet publiceras i tidningens septembernummer.

Varm

a ti

ll e

r tj

änst

Kontrollera socialförsäkringsavgifterna och gränsbeloppen för 2011 – varma.fi

Jukka Suovanenföretag med arbetshälsa som specialområdeOdum Oy

ArPL- och FöPL-försäkringarpl@varma.fi,�010�192 095fopl@varma.fi,�010 192�095

Teckna en ArPL- eller FöPL-försäkring:�varma.fi Företagare och företag Företagets och företagarens verksamhetPensionsrådgivning och pensionsberäkningarradgivning@varma.fi,�010 192�069

Pensionsansökningarpensionsansokan@varma.fi,�010�192�062Invalidpension:�invalidpension@varma.fi,�010�192�062Utbetalning av pensionerutbetalning@varma.fi,�010 192�061�Arbetspensionsrehabiliteringrehabilitering@varma.fi,�010 192�069�

Inkassoärenden samt avtal om betalningstid�010�192�074�Arbetshälsotjänsterevita@varma.fi,�010 192�085

Bland alla som svarat lottar vi ut

finländskt konsthantverk från mitton oy i design av latimeria arts and Crafts,

Katriina Seppälä och Juha luukkonen.

(stryk över det överflödiga alternativet)Jag gör en adressändring som gäller tidningen/all post. Jag prenumererar

på tidningen. Jag avbryter min prenumeration. 

Du kan läsa mer om arbetshälsa på varma.fi Företagare och företag Företagets och företagarens verksamhet Arbetshälsa

”Tack vare en klar arbets-fördelning har samarbetet mellan oss tre syskon löpt utan konflikter. Vi diskuterar mycket och öppet med varandra.”Inkeri KauppilaTrädgårdscentret och plantbutiken Kauppila Oy

Läs mer på varma.fi Företagare och företag Aktuellt

.0493

1700/04.11