1

2

3

Kapitel 1

Mötet med hjältenAlice bor i en liten stuga nära Vicksbyn i Holgaskogen med sin häst Roulett.Roulett är en stor svart häst med hovskägg. Hon är väldigt snabb och trevlig.Hon älskar att bli ompysslad och riden. Alice har ljust brunt, krulligt hår. Honhar ganska mörk hudfärg. Hon är lång och rätt så small. Hon har många fräknarpå näsan och i hela ansiktet. Hon är väldigt duktig på att klättra i träd och berg.Hon hatar små utrymmen men stora utrymmen är inga bekymmer. Hon haralltid med sin pilbåge vart hon än går. Hon har inte direkt någon speciell vän.Hon umgås mest för sig själv. Hon är oftast glad men om hon skulle bli ledsenmåste det ha hänt något väldigt stort i hennes liv. Hennes hus är rött och harsvart tak. Huset har fem fönster och en liten dörr.En solig sommar dag när Alice satt vid sitt hus så kom det en gammal mangående utanför hennes hus. Han sneglade lite konstigt på henne. Alice kände inteigen honom, men det var något som gjorde henne nyfiken. Hon blev ganska rädd.Det gick en stund men till slut så sa Alice hej lite tyst. Mannen stannade till ochtittade på Alice. Han började gå mot henne, när han kom fram till Alice sa hanhej. Alice började bara le. Mannen frågade om hon bodde här.– Ja det gör jag, svarade Alice.Mannen tyckte att det var ett fint hus och sa att det var trevligt att träffas.Mannen gick igen och Alice gick in i sitt hus. Alice tänkte ta en ridtur i skogenpå Roulett. Hon red ända ner till floden. Framme vi vattnet stod trollet Frodeoch drack vatten. Frode var en som ingen gillade. Han hade brunt hår, ganska

4

kort. Han bar slitna kläder. Alla sa att han luktade konstigt och var lite udda.Alice tycker att han verkar snäll men hon har aldrig fått chansen att prata medhonom. Han går alltid sin väg när någon kommer. Alice red vidare in i skogenoch tillslut kände hon inte igen sig. Roulett höjde huvudet och öronen pekaderakt upp. Det såg ut som om hon hörde något. Alice frågade vad det var. Alicered in lite till i skogen. Skogen blev bara tätare och tätare. Tillslut så lättade litedet med träd. Långt där fram i skogen stod Frode. Men Alice tänkte, jag träffadeju honom vid vattnet och hur har han hunnit komma hit. Alice gick lite långsamtfram till honom. Hon sa hej men Frode tittade bara dit och sen tillbaks. Alicegick lite längre in i skogen. Hon såg inte vad han gjorde men det såg ut som omhan läste i en bok. Alice ropade hej en gång till och nu var hon nära. Frodetittade en gång till på henne och sen tillbaks. Alice hoppade av Roulett och knötfast henne vid ett träd. Hon gick lite långsamt fram till Frode och sa hej en gångtill. Han svarade fortfarande inte. Alice tröttnade och gick rakt fram till honomoch ställde sig bredvid. Frode blev rädd och började gå bakåt. Han slog igenboken med en smäll. Alice frågade vad det var för bok. Frode svarade inte, hanbara fortsatte att gå bakåt. Alice sa att han inte behöver vara rädd. Frodestannade och sa -Vad gör du här?-Jag var ute på en ridtur, svarade Alice.Det blev tyst en stund och tillslut frågade Alice vad det var för bok. Frode barasåg på Alice. Hon fick inget svar. Alice orkade inte mer och gick tillbaks tillRoulett. Hon började rida tillbaks men hon hörde någon ropa efter henne. Honstannade för att se vem det var. Då kom Frode springande mot henne och ropadestanna. När Frode kom fram så bad han om ursäkt för att han aldrig svarat ochinte pratat med henne. Alice tyckte att det var okej. Alice sa att det var trevligtatt träffas men att hon nu måste rida hem igen. När hon kom hem så märkte honatt hon hade tappat pilen till sin pilbåge. Hon gick genast ut till Roulett ochrider tillbaks samma väg. Hon kommer först fram till floden men ser ingen pilnågonstans där. Hon fortsatte in i skogen och ser något sticka upp ur buskarna.Hon rider genast fram till den och plockar upp den. Det var hennes pil och honblir väldigt glad över det. Lite längre bort ser hon något brunt, stort ligga vid ettträd. Hon rider fram till föremålet. Det var en stor bok. Hon hoppar av o och tarupp boken och undrar vad det är för bok. Det såg ut som om det var den bokensom Frode läste. Hon knyter fast boken vid sadeln på Roulett och rider hem.När hon kommer hem sitter Frode vid huset och väntar på henne. Alice sa atthon hade hittat en bok. Alice och Frode satte sig och läste boken tillsammans.

5

Kapitel 2

Boken"Den som läser denna bok kommer få en hemsk upplevelse. Jagkommer att få det jag vill ha här i Ailiva. Hela värden kommer jag atterövra för alltid."

Det stod inte bara det utan även andra saker om Ailiva. Alice och Frode förstårverkligen inte vad som stod. De läste det några gånger och tillslut så förstår delite grann vad boken handlade om. De trodde att det bara var en vanlig bok mennär de läste en del i boken så förstår de att det inte var bara en helt vanlig bok.Utan att det var en ondskans bok från onda världen. De satt där ett tag ochtänkte på vad de skulle göra. Alice tittade mycket i boken men hon hittade ingetom vem som hade skrivit den. Långt bak i boken hittade Frode ett namn, detstod i skrivstil och var lite svårt att läsa. Frode ansträngde sig mycket för att sevad det var för namn. Alice tittade på namnet och det stod Modros i boken. Dekände igen namnet, men de kom inte direkt på vem det var. De satt vid bordetett tag och tänkte på vem det var men de kom inte på det. Utanför stugan gickdet en spåkvinna. Frode sa att vi kan väll fråga henne. De sprang ut till henneoch frågade vem Modros var. Kvinnan bara stelnade till och glodde på Alice ochFrode. Kvinnan frågade varför d ville veta det. De sa att de hade hittat namnet ien bok som vi hittade i skogen. Kvinnan följde med in i stugan för att kolla.Kvinnan sa att Modros är en ond ledare på mörka sidan. De undrade hur dennabok hade kunnat komma på vår sida. Kvinnan började berätta om honom ochvärlden. Han har många medhjälpare och de har bara 3 ögon och 2 armar och 2

6

håriga ben. Modros har alltid på sig en hatt. Ingen visste vad det är för hatt menatt det finns en kristall i hatten som gör honom levande och han är odödlig. Mantrodde att han dör om den krossades. Han gillar inte de som bestämmer i dengoda värden. Han har några förmågor men de är inte alltid så användbara. Hanär duktig på att på att dyka upp och sen bara försvinna helt plötsligt. Han betersig lite konstigt. Han gillar inte andra som inte gillar det han gör. Kvinnanberättade också att den onda sidan har förändras sen han kom till makten. Alicefrågade kvinnan varför det har förändras och hur. Spåkvinnan sa att sen Modroskom till makten så har han hotat andra på mörka sidan. Spåkvinnan hade en långbit hem så hon hade inte tid att berätta mer idag. Hon sa att de kunde kommaförbi i morgon med boken så att de kunde titta lite till. Hon bor i ett grått hus vifloden, mittemot humpadumpa skogen. Kvinnan gick och Alice och Frode sattkvar med boken. Frode tog boken och ställde den i bokhyllan och sa att vi kan tamed boken till spåkvinnan.Nästa dag så kom Frode till Alice för att ge sig av till kvinnan. Alice gick framtill Roulett för att knytta fast boken vid sadeln. Alice hoppade upp på Roulettoch Frode bara stod kvar en bit bort.– Kom! Sa Alice. Frode sa att han kan gå istället. Han ville inte rida på Roulett.Alice sa att hon inte är farlig och att du kan hålla dig fast i mig. Frode komlångsamt fram till Roulett. Alice hjälpte Frode att komma upp. Han höll fastväldigt hårt i Alice när de red. Det var en lång bit till spåkvinnan. Tillslut komde fram till hennes hus och såg att dörren var öppen. De hoppade av Roulett ochgick långsamt in. Vid ett bord satt spåkvinnan. De tog in boken till henne. Påboken stod det inget namn. Alice suddande bort lite damma och smuts på bokenoch det stod Modros. Spåkvinnan satt bara där och tittade rakt fram och saingeting. Alice frågade vad det var men hon svarade inte. Frode gick ut ochkollade om det var någon där ute hon hade blivit rädd för. Frode gick tillbaks in.När han kom in igen tog hon fram ett brev ur hennes kappa. Hon la fram brevetpå bordet och visade det för ungdomarna. Det stod "Lämna tillbaks min bok nitog från mig, för annars! / Modros".Kvinnan berättade att brevet låg på trappen utanför huset när hon skulle gå påpromenad. Alice satt sig bredvid henne. Alla tänkte på vad de skulle göra medboken men Alice tyckte att det var säkrast att ha boken hos sig eller Frode.Kvinnan tyckte det var en bra ide. Alice och Frode gick ut igen till Roulett. Dehoppade upp igen på Roulett. Frode höll inte lika hårt i Alice som han gjordeförsta gången. Alice undrade om Frode har någon släkt. Frode berättade att hanhade två syskon som heter Frodo och Froda. Han visste inte var hans mammaoch pappas var. Mamman och pappan försvann när de var 3 år och vi fick klaraoss själva.– Var bor dina syskon? frågade Alice.– De bor i Gojmojskogen, svarade Frode.De fortsatte hem en bit och när de kom hem skulle Frode gå hem till sig. Hanbodde i en liten hydda vi floden lite längre ner. Alice gick in i sin stuga.

7

Kapitel 3

Den onda världenModros går ut till stora salen. På väggen hänger det tavlor på olika ledare somhar dött. En av ledarna lever fortfarande men han är för gammal för att leda ettland. Rummet är mörkt och rätt så stort. Det springer stora råttor på golven,längs väggen. Vägarna är gjorda av tegel och går inte att slå sönder, inte ens meden stor maskin. Det är väldigt högt i taket. Det ligger stora högar med damm, ihörnen och i bokhyllor. I bokhyllorna ligger det många gamla, mörka och storaböcker och tavlor. Modros har på sig en stor svart, brun kappa med krage. Hanhar på sig sin hatt som vanligt. Han har bruna byxor och en mörkblå tröja, sernästan ut som svart.Hans bostad ser man inte på kartan för att den är osynlig på. Man måste ha ettsärskilt magiskt glas som bara finns på mörka sidan i Drakbergen.En av medhjälparna bankar på till Modros. Medhjälparen är en dimjagare. De äronda och arbetar åt dem som betalar bäst och de är främst intresserad av färsktkött. Varelsen har varghuvud med en fjäderbeklädd kropp. Ögonen är heltsvarta och fjärdarna är mörk grå, svarta. De har inte så jätte stora vingar så dekan inte flyga långa sträckor, däremot kan de flyga korta sträckor. De kan inteflyga långa sträckor för att deras kropp är för tung. Han har också enmedhjälpare med bara 3 ögon, 2 armar och 2 håriga ben. Några av hansmedhjälpare och som är där minst av alla är Grönhövdad hurrigan. De är tremeter långa, väldigt smala men har mycket muskler. De är oftast väldigt kantigaoch har ärriga ansikten och konstig form på kroppen. De ser glada ut men de äronda och väldigt dumma. De brukar vandra till Humpadumpaskogen för att ätahumpadumpadjur. De bor ju i drakbergen men de hjälper Modros, då och då.Dimjagaren skulle precis börja berätta när Modros går fram till en tavla.Dimjagaren försökte igen att berätta och Modros vänder sig om mot honom ochfrågar vad han ville.– Jag har en dålig nyhet sa Dimjagaren– Vad är den dåliga nyheten? Frågade ModrosDimjagaren berättade att mer folk har försvunnit här ifrån den onda världen.Mer än det ska. Och det har mest försvunnit från åkrarna. Så vi har inga som tarhand om vår jord sa Dimjagaren. Modros såg lite förvirrad ut. Det var tyst enstund men sen frågade dimjagaren om det var något mer men Modros sågfortfarande förvirrad ut. Plötsligt sa Modros– Va? Vi har mycket folk och vart har de kunnat komma någonstans!– Tyvärr är det inte så sa Dimjagaren men en bestämd röst.Han berättade att de har hittat spår från dem och de leder in tillHumpadumpaskogen. Modros sa att vi får väll hitta mer folk som vill jobba medvår jord. Dimjagaren berättade att han har en till dålig nyhet. Modros sa att han

8

inte ville höra en dålig nyhet till. Dimjagaren sa att det är väldigt viktigt– Låt höra! Sa ModrosDimjagaren började berätta och det handlade om boken. De har hittat tvåpersoner med en bok i Humpadumpaskogen. Och de red ner mot spåkvinnan.Det var givetvis inte bra att boken var hos spåkvinnan, på grund av attspåkvinnan kan spå fram i tiden och förstöra Modros plan. Modros sa att ni fårta tillbaka min bok! – Vad det något mer? Frågade Modros med en arg röst.Dimjagaren gick igen och smällde igen dörren. När han gick stod Modros kvar isalen och han såg rätt så arg ut. Han kände sig rätt så lättnad att de har hittatspår från hans bok men han är ändå arg. Han är arg därför att de har tagit hansbok och han undrade varför folket försvinner. Han går därefter till dörren.Modros lägger handen mot handtaget. Men han öppnar inte. Han står där enstund och därefter öppnar han dörren och går ut. Ute finns det en lång mur runtbostaden. Muren är grå och väldigt hög. Innanför muren flyger det Dimjagareoch där går också Grönhövdad hurriganer. Det ser nästan ut som ett fängelsemen de trivds. Modros ropar in alla varelser med en bestämd röst. Dimjagarelandar framför honom. Hurrigarnerna går mot Modros med snabba ochbestämda kliv. Modros öppnar den stora porten för att alla ska få plats. Portenär väldigt hög och bredd. Det finns en liten dörr på högra sidan av porten.Modros går genom salen och upp för en trappa som har två, tre trappsteg. Hanställer sig upp på trappan, som ser ut som en tron. Modros vänder sig motporten och ser varelserna komma in. Varelserna ställer sig framför Modros. Deskriker och stampar på golvet. De är nästan hundra varelser som låter. Modrostar av hatten och höjer den långt upp. Alla varelser blir helt knäpp tysta ochslutar att stampa i golvet. Modros skulle precis börja prata när en dimjagarekommer flygande in och landar längst bak av alla varelser. Modros börjar tala.

9

– Är det någon som vet hur vi ska ta tillbaka min bok? Frågade ModrosEn dimjagare ropar ut. – Mosa de som tagit din bok! Alla varelser roparJa! !Modros höjer hatten igen och alla blir knäpp tysta. Hatten måste ha någon slagskraft.– Någon mer som har någon lösning undrade Modros.En ful hurrigan ropar ut att vi kan ta över hela Ailiva och döda alla i vår väg.Modros tyckte ingen idé var så jätte bra. Men han vill ju ta över Ailiva, men atthan vill ju inte döda någon.Modros sa med en bestämd röst, imorgon ska vi hämta min bok. Självklart villhan ju mer än bara boken men han kan inte ta över Ailiva utan den. Allt omhonom och hur han ska göra stod i boken. Modros vet inte hur han ska göra menatt han ska hämta sin bok utan bekymmer. Alla varelser blir helt galna ochbörjar skrika och vråla så att det nästan skakar. Alla varelser går ut igen.Dimjagare flyger ut med en väldig hög fart. Alla gick ut och på en sekund varalla ute igen och Modros stod kvar själv i salen igen. Modros känner sig litelättnad. Han funderar hur han ska göra. Han vill ju inte döda någon, men hanvet ju inte hur dem är de som tagit boken. Han sätter sig ner på en gammal mörkstol och tänker på vad han ska göra. Men han kommer inte på något så han fårimprovisera.

10

Kapitel 4

OmenPå den goda sidan satt Alice på en sten vid floden och läste ur boken. Det stodatt det är många som jobbar åt Modos som inte vill det och då går från onda tillden goda sidan. Alice funderade på hur hon skulle kunna hjälpa folket på denonda sidan. Hon visste inte hur hon skulle göra det men att hon vill hjälpa dem.Alice satt där själv och funderade på hur hon skulle bära sig åt. Alice var självdärför att Frode har ont i benet. För när han skulle klättra upp för ett träd, dåtappade han taget och ramlade ner och gjorde illa benet. Därför var han hemmahos sig och vilade så att han kunde göra roliga saker med Alice. Hon ställer sigupp och börjar gå upp från floden och vidare upp till hennes stuga. Hon går inoch fixar lite mat till Frode som hon lägger i en vit korg. Alice går ut igen, menhon vet inte var hon ska gå. Alice vet inte säkert var Frode bor bara att han bori skogen i en liten hydda nära floden. Hon går ner till Nisratfloden och kollar åtbåda hållen. Hon funderar ett tag men därefter börjar hon gå nerför floden.Längre ner mot Nisratbergen, men långt in i skogen ser hon något brunt. Hongår mot föremålet och kommer närmare och ser att det är Frodes hus. Hon serdörren och går in. Alice ser Frode sitta på en pall vid ett svart bord med en storblå kula.– Hej Frode! Jag har med mig lite mat sa AliceTack sa Frode och försökte att ställa sig upp. Det gick rätt så bra men att hanstod bara på ett ben. Alice ställde korgen på bordet och frågade om han måddebättre. Frode svarade att han nästan kunde gå igen. Han försökte att ställa sig påtvå ben men det gjorde väldigt ont. Frode försökte att gå men självklart gick detmen han haltade. Alice sa att hon har hittat något mer intressant i boken som vimåste göra något åt.– Vad är det du har hittat? Frågade FrodeAlice berättade att det är många som försvinner från sitt arbete på onda sidanoch går över till goda sidan. Men ingen har sett någon person komma eller gåförbi. Alice tog upp boken som låg längst ner i matkorgen. Hon slår upp sidan 79där det står och visar Frode. Han mumlar det som står i boken men Alice hörinte vad han säger. Alice ställer sig upp och säger till Frode att vi måste säga tillnågon om det här.– Vi kan inte hålla det här för oss själv! Sa Alice– Jag känner ett humpadumpa djur som kanske har sett någon person kommaeller gå förbi. Sa FrodeAlice föreslog att de vi kan ge sig av när Frodes ben är bättre men Frode villeväldigt gärna göra det nu så de bestämde sig att ge sig av imorgon bitti. Alice saatt hon kan komma förbi imorgon med Roulett och lite mat så vi klarar oss heladagen. Alice gick igen och Frode satt kvar med boken och matkorgen.Nästa dag hos Alice höll hon på att packa lite grejor för att ge sig av till Frode.

11

Alice packade bland annat sin pilbåge, lite dryck och mat. Alice gick ut tillRoulett och packade sina grejor på henne. Hon gick och låste dörren till stuganoch sen hoppade hon upp på hästen. När hon hade börjat rida kom hon på atthon hade glömt boken. Hon hoppade av Roulett och sprang i och hämta bokenmen det fanns ingen bok där. Alice tänkte att hon kanske glömde boken hosFrode.– Hoppas boken är hos Frode! Mulade Alice för sig självHon började trava ner mot Frode. Hon hade lärt sig vägen nu men ändå liteosäker. Hon kom ner och utanför väntade Frode. Han gick fram till Roulett menhan haltade lite grann.– Du haltar ju fortfarande sa Alice men en förvånad röst.– Ja jag vet sa FrodeAlice tyckte att han lätt väldigt arg och att han inte varpå så jätte bra humör.Alice föreslog att Frode kunde rida på Roulett och att hon kunde leda honom.Frode bara svarade jaja men en låg röst och hoppade upp. De kunde inte bararida över floden, på grund av att den är för djup så de behöver rida ner en långbit för där finns en bro över. De red ner en lång bit och därefter såg despåkvinnans bostad. De red förbi men Shurihithamanch syntes inte till. De redännu längre ner så att de kom fram till Nisratbergen. Alice ser en bro som lederöver in till en by. De kommer fram till bron och ser några Ailiva fiskar. Fiskarnahar både gälar och lungor. De har gifttaggar på svansen och har hårt fjäll. De kanvara farliga för människor för de har vassa huggtänder. Fiskarna slår stjärt fenanmot botten och ytan för att insekterna och småfiskarna ska komma fram. Ailivafiskarna lever i Nisrathfloden och äter vad som helst.Bron är inte så jätte säker så de får gå en och en. Alice började gå över och närhon kom fram var det Rouletts tur. Hon är tyngre än Alice och så har hon mat,dryck och Frode på ryggen. När alla var över kollade Alice ner i vattnet och sågen fisk kolla på henne men hon brydde sig inte om det. Det går en väg in i byn.De visste inte vilket håll de skulle gå. De gick åt höger och kom fram till en bäck.Bäcken leder ner till en liten damm. De gick över bäcken och kom fram tillHumpadumpaskogen. Alice pekade mot ett humpadumpadjur men Frode sa attdet inte var han. Frode ropade mot djuret men han sprang iväg då. Frodehoppade av Roulett och Alice tog tag i henne. Alice hoppade upp och tittaderakt fram. Frode stod bara kvar vid bäcken men sen vände sig Alice mot honomoch sträckte ut handen.– Ska du upp eller? Frågade AliceFrode tittade upp men började gå in i skogen. Han haltade men han brydde siginte så mycket om det. Hej ropade Frode men Alice såg inte vad han ropade åt.Humpadumpadjuret såg Frode och började springa fram till honom.– Det var längesen sa Humpadumpadjuret– Ja det var det men vi har något dåligt att säga till dig sa Frode.Humpadumpadjuret frågade vad det var och Frode började berätta att vi harhittat en bok som tillhör Modros. I boken står det att han hotar landet ochkommer att erövra det. Alice sa att vi har hittat ett omen i boken. Frode tog

12

fram boken och skulle precis börja berätta när de hörde ett kvitter från trädet.En fågel kom flygande över dem. Fågeln började kvittra och sa–”Mot goda världen det bär, Den onda resan börjar här. De onda kommer ochgår och tar allt de får. Min bok jag ska ha och hotet jag ger kommer att ske”.Fågeln flög iväg och Frode ropade efter honom men han hade redan försvunnit.Frode kollade i boken och såg helt spänd ut.– Hallå Frode! Vad är det? Frågade AliceHumpadumpadjuret gick igen för han förstod ingenting alls. Plötsligt sa Frode– Den fågeln som kom sa precis det som står här.Alice fatade inte direkt var Frode sa men hon tyckte det verkade bekant detfågeln sa. Frode vi måste rida hem igen sa Alice. Men Frode bara stod där ochkollade i boken.– Få jag se? sa AliceFrode gav Alice boken och hon läste det som stod. Oj det här var inte bra saAlice med en ledsen röst. Men vi måste rida hem nu det börjar bli mörkt snart saAlice med en spänd röst. Frode hoppade upp på Roulett och det började ridahem igen. De red samma väg som de kom. Nästan hela vägen sa de ingentingmen sen sa Alice– Jag såg en liten fågel utanför din hydda när jag kom igår som måste ha hört.Frode svarade inte och de kom fram Frodes hydda. Frode hoppade av och Alicesa att vi kan väll gå till goda ledaren, kung Polfe imorgon och säga vad som harhänt. Frode svarade okej med en låg röst och plötsligt var han inne i sin hydda.Alice fortsate hem igen.– Det är något som har hänt sa Alice till Roulett.Alice kom hem och hon packade upp sakerna och gick och la sig för att vara piggtill imorgon. Nästa dag packade Alice sina grejor igen för att ge sig av. Hon var

13

väldig trött för hon har gjort en resa varje dag. Hon gick ut till Roulett ochhoppade upp. Hon hade inte med sig boken för att den är nog säkrast hemmahos henne. Hon började galoppera ner till Frode men Frode var inte där. Honkollade runt lite grann men ingen Frode syntes till. Hon tänkte att hon inte kanvänta på honom för det här är viktigt. Hon började trava in i skogen och detblev tätare och tätare. Tillslut kom hon fram till Vicksbyn. Det var många olikavarelser som kollade på henne och Roulett. Alice tänkte att de kanske är räddaför att jag har en pilbåge eller så är det glada att någon kommer. Alice kommerut ur byn och ser ett vattenfall. Hon rider förbi vattenfallet och in mellanNisrathbergen. Det är en lång bit genom bergen men sen kommer hon fram tillHolgaforsen. Hon följer forsen till en bro. Hon går över bron och ser LapizLazuli slottet. Alice är väldigt nervös över vad som ska hända. Hon går mellanmuren och ser trollkvinnans hus. Hon kommer fram till slottet och säger att honvill träffa Kung Polfe.– Då får du hoppa av hästen! sa någon som kom bakom henne. Alice hoppadeav Roulett och gav tyglarna till en av vakterna. Hon gick in och där stod KungPolfe.– Ursäkta? Sa Alice med en snäll röstPolfe frågade vad hon ville. Alice började berätta att hon har hittat en bok somtillhör Modros. Polfe vände sig om och sa åt alla att gå ut och stänga dörrarna.Polfe sa åt Alice att berätta mer.– Ja vi hittade en bok i skogen som tillhörde Modros och i boken står det massorav saker som han vill göra. Till exempel att han ska ta tillbaka tronen och erövraAiliva för evigt.– Det måste vi gör något åt! sa PolfeAlice sa att vi har hittat en ramsa i boken och det står att han hotar landet.Polfe frågade om han fick se boken men den hade Alice hemma. Polfe beslutarsig att försvara landet och ta reda mer om Modros och hans plan. Polfe gick tillsin tron och satt sig. Tron var guldfärgad. Alice stod kvar där men sen sa honhej då och gick. Men sen kom Polfe springande efter henne och sa hon kan vällkomma förbi imorgon. Alice svarade att vi får se om hon hinner. Alice red hemigen men hon var rätt så besviken att inget mer hände än det här. Sent påkvällen kom hon hem och var väldigt trött. Hon gick och la sig men hon kundeinte sova för hon tänkte på vad som kommer att hända.

14

Kapitel 5

FörrädarenSamtidigt i Modros bostad gick han ner en trappa. Han kom ner och där satthans närmaste medarbetare Quix som är en dimjagare och Ink som är en dark. Desitter runt ett stort svart bord. Bordet är tre meter långt och en och en halvmeter brett. Varelserna sitter på en egen sida av bordet. Modros sätter sig nermittemot och säger Hej med en mörk röst.– Hur ska vi kunna inta goda världen om vi inte vet deras svagheter? FrågadeInkDarkar har väldigt mörk röst och är väldigt mörka figurer.– Vi måste hitta någon som kan deras svagheter sa QuixModros satt bara där och var helt knäpp tyst. Tillslut sa han att vi måste få tagpå en förrädare. Quix föreslog att vi kan få tag på Drottning Rhosina. Hon villändå ta över hela Ailiva själv och ta bort Kung Polfe. Modros tyckte att det varen bra idé men vem ska kunna locka fram henne. Quix sa att hon kan försökalocka fram drottningen. De bestämmer att Quix ska försöka att locka fram enförrädare. Ink och Quix går från bordet fast Modros satt kvar. Därefter reste hansig upp och gick fram till en chiffonjé. Han öppnade en låda och tog fram en stensom var formad som ett hjärta. Han håller hjärtat i handen och sen hör hannågon komma ner och han skyndar sig att lägga undan stenen. Men det var ingensom kom bara en stor råtta. Nästa dag är det dags för Quix att flyga till godasidan. Egentligen skulle Modros vilja göra det själv men det går inte, därför attmånga skulle känna igen honom och det kan vara farligt att gå så nära slottet.Quix känner sig rätt så nervös. Han har inte varit så långt från mörka sidannågon gång. Modros, Quix och Ink sätter sig runt stora bordet för att diskuteravilken väg och hur de ska göra. De kommer fram till att Quix ska ta vägen genomkyrkogården och uppåt mellan bergen men däremot kan det bli besvärligt att intemärkt av någon. Modros ställer sig upp och skriker-Nu tar vi dem!Quix och Ink ställer sig upp och säger jaa. De går upp till salen och säger till Quixatt han ska vara osynlig och om det kommer någon förvandlar du dig till en alv.– Men jag kan inte vara en alv sa Quix– Jag vet men du får en dryck av mig och om du dricker den blir du en alv i entimme.Quix fick drycken fast han undrade fortfarande mycket saker. Quix är inte likatuff som han ser ut tänkte Ink. Quix frågade Modros om Rhosina inte vill hjälpaoss och vad ska han göra. Modros svarade att nu ska vi inte tänka så. Quix gickut och började flyga runt lite omkring borgen. Han börjar flyga på gränsen menhan stannar två meter ifrån. Han står där ett tag men sen börjar han lunka saktamot gränsen. Han går över och kommer in på kyrkogården. Han stannar mittenav kyrkogården för att vila. Quix ser massor av gravar och ruttna träd. Han

15

fortsatte upp mellan bergen på grund av att ingen ska märka honom. Han serNisrathfloden rinner genom bergen och han stannar vid floden för att dricka ochvila. Han tänkte att halva dagen har gått och men han har inte sett eller möttnågon. Han måste stanna väldigt ofta för att han blir trött så ofta. Han börjar attflyga igen men på en gång blir han trött. Quix han inte lust med det här längremen han tänker inte ge sig. Han stannar vid floden lite längre ner och ser etttroll komma neråt. Quix kan inte flyga längre och inte heller springa iväg. Hantog fram drycken men han visste inte hur mycket men skulle ha. Han tog hälftenav flaskan och POFF! var han en alv. Han låtsas att han ska dricka så att trolletska passera. Quix böjde sig ner för att dricka vatten. Trollet som var där bortavar Frode och han såg ledsen ut. När han kom fram sa han hej. Men Quixsvarade inte.– Jag vet att många inte gillar mig men jag är snäll! Sa Frode.Quix visste inte vad han skulle säga eller göra. Han vände sig om mot Frode ochundrade varför ingen gillar dig. Alla har något bra eller bra på något, till ochmed Modros. Frode spärrade upp sina ögon och sa, prata inte om Modros.– Jag har nyss hittat en bok som tillhör honom sa Frode– Berätta mer Sa QuixFrode visste ju inte att han jobbar åt Modros och inte häller att han var endimjagare. Kan jag få se boken frågade Quix men Frode svarade att han inte fårdet för att boken är hemma hos min kompis Alice och hon är säkert hos kungPolfe. Okej svarade Quix besviket. Frode sa till Quix att de kan väll gå och kollaom hon är hemma. De gick till Alice stuga och Quix kollade sig runt omkring såatt han kan säga var boken är. De har gått en kvart och det är fyrtiofem minuterkvar på Quix dryck. Så han har inte mycket tid att komma därifrån.

De

16

går en lång bit till men sen så kommer de fram till Alices stuga. Frode knackar påmen det är ingen som öppnar och senare sa Frode att hon inte är hemma. Jaha saQuix. Men nu måste jag gå igen. Frode tyckte att det var synd att han måste gåfast han föreslog att han kan följa men Quix en bit. Men det ville inte Quix fördet var en kvart kvar på drycken. Han gick och Frode stod kvar en stund mendärefter började han smyga efter honom. Frode kände på sig att det var någonsom han inte dolde om för honom. Han såg att Quix stannade och han rörde sigkonstig. Han tog upp ryggen, sträckte på sig och POFF var han en dimjagareigen. Frode spärrade upp ögonen och kollade nyfiket på honom. Quix börjadeflyga och när han lyfte såg Frode ett ondskans märke på vingen. Nu kan han jusäga till Modros var boken är tänkte Frode och att han måste säga till Alice.Frode kom ut från busken han gömde sig i och sprang upp till Alice stuga. Hansatt sig på trappan för att vänta på Alice.Quix fortsatte upp mot Lapi Lazuli slottet. Han flög över Nisrathbergen ochkom fram till Lapil Lazuli. Han landade på muren bakom slottet. Han satt där etttag för att vila men efter ett tag kommer Drottning Rhosina ut. Hon går ut pågården och Quix börjar flyga upp i luften i cirklar men efter att tag landar hanbakom Rhosina. Hon har svart lockigt hår och en lång fin klänning men högaklackar. Hon har också blåa ögon.– Vad vill du? Frågade RhosinaQuix undrade om hon pratade med honom men sen så förstod Quix att det varså. Jag har ett meddelande från Modros sa Quix. Rhosina vände sig om ochfrågade om det gällde boken. Quix svarade att det gäller boken och en sak till.– Men hur kan du veta om boken? Frågade QuixRhosina berättade att hon tjuvlyssnade på när Polfe talade men en liten flickaom en bok. Quix kollade nyfiket på henne och han kände på sig att Rhosina harnågot ont i sig. Så vad vill Modros mig frågade Rhosina till Quix. Han vill att dusäger landets svagheter svarade Quix.– Så ni vill att jag ska hjälpa er att ta över Ailiva men vad får jag ut av det?– Du! Du får vara drottning för båda världarna och kung Polfe försvinner.Rhosina tänkte över det men därefter sa hon att det var en bra idé men vi kaninte prata om det här. Quix flög upp en bit och sen tog han sina klor motRhosinas axlar och tog upp henne. Quix började flyga upp till skogen bredvid.– Släpp ner mig! Skrek honQuix släppte ner henne på andra sidan av muren inne i skogen och sa berättanu.– Okej. Polfe vill alltid ha sin armborst i närheten och han är väldigt rädd förmonster. Och landet är inte så farligt. De är få som har något att försvara sigmed sa Rhosina.– Ok! Sa Quix.Rhosina lovade att hon snart ska hjälpa den onda ledaren och att hon kanskekommer ner till dem. Men nu har jag fullt upp med att hålla Polfe från mitt rum.Quix flög upp igen och började flyga mot bergen. Rhosina stod bara kvar därsjälv.

17

Kapitel 6

Något förfärligt händer

Quix fortsatte hem mot onda världen. Han såg gränsen och kom fram till slottetigen. Han flög upp till taket och igenom ett fönster som var öppet. Han flög rakavägen ner och landade i stora salen. När han hade landat halv sprang Modrosner till honom och frågade om han har hittat något. Quix svarade att han harhittat mycket men vi kan inte ta det här. Modros och Quix gick ner till salenunder och där vid bordet satt redan Ink. När alla hade satt sig så började Quixatt prata. Rhosina har lovat oss att snart hjälpa oss.– Inget mer? Frågade Modros upphetsatTa det lugnt sa Quix och fortsatte och prata.– Jag vet var boken är, vem det är som tagit den, och hur vi ska ta oss dit.Modros frågade hur du kan veta det, du skulle ju bara till drottningen. Quixsvarade glatt att det är en lång historia.När Quix hade berättat hade Modros en glad min. Ink tänkte att det här måstevara bra för honom på grund av att han aldrig har en glad min.– Vad bra sa ModrosOnda ledaren sa till Quix att han och Ink har gjort en plan för att få tillbakaboken och oskadliggöra den onda ledaren. Han ska börja ta sin bok tillbaks ochsen förinta Polfe. Ink bankar med en träklubba i bordet och säger att nu är detbestämt att de ska ta in på goda världen. Alla ställer sig upp och går upp tillstora salen. De ställer sig på rad och tittar mot porten. De börjar gå mot porten.Modros går först sen Ink en sist Quix. Ink går förbi Modros för att öppna portentill honom. Ink och Quix är rädda för Modros men de är ändå tuffa. Modros gårut och efter några sekunder är all samlade runt honom igen. Modros börjar gåner för trappan och alla varelserna gör plats. Ink och Quix står bara kvar demärkte inte att Modros hade gått. En liten alv säger till de att han har gått. Quixoch Ink kollar upp och springer ikapp honom, utom Quix för att han flyger.Alven som heter Olle följer efter dem. Efter de fyra kommer alla varelser i enflock. Dimjagarna och några drakar flyger upp lång i luften för att kolla attkusten är klar. De kommer fram till det odödliga trädet i Zlas. Det odödligaträdet är nästan femtiotvå meter i stam. När de går förbi trädet ser de ut sommyror. Den lilla Alven som har korta ben springer snabbt för att hänga med iflocken.På kyrkogården ser de en kvinna i en lång klänning med en svart kappa. Hon harsvart långt hår. Ink viskade till Modros att det är väll drottningen Rhosina.Modros tittade upp och såg det. Han sa åt alla att stanna och han gick rakt framtill henne.– Vad gör du här? Frågade ModrosRhosina svarade att det är dags att hjälpa er med att få tillbaka er bok. Modros

18

svarade inte på det men istället vinkade han fram alla varelser. Alla varelsernaställde sig runt Rhosina och Modros. När alla hade kommit fram börjadeModros att gå upp mot Holgaskogen Rhosina följde efter och alla de andra.Rhosina tog på sig sin huva så att ingen skulle känna igen henne.De kom fram till Guldikabyn och ser massor av humpadumpadjur. När Modrosoch alla andra börjar vandra in i byn springer alla djur och personer in i sinbostad eller in i skogen. De bara rusar genom byn och sen kommer de fram tillNisrathflodern och de bara springer genom floden men Modros går över bronlugnt och försiktigt. Olle gick genom vattnet men han försvann och kom fram närfloderna var slut. Quix fick gå först för att han är den enda som vet var hon bor.De gick en bit men sen så kom de fram till stugan. De omringade stugan ochModros gick fram och bankade på.Samtidigt var Frode på väg till Alice och kolla om hon var hemma. Men när hanvar en bit ifrån såg han alla monster och Modros. Han smög fram en bit för attkolla vad de gjorde men han såg inget. Han smög sig in i en buske. Han kundeinte bara rusa fram och säga stopp. Då skulle han vara död på en sekund.När Modros hade bankat på dörren hände det inget. Ingen var hemma. Modrosropar fram en Grönhövdad hurrigan för att han kan slå in dörren. När dörrenvar nere gick Modros och han börjad att leta som en tok men han hittade inget.Han kom ut och sa– Det finns ingen bok!– Har du tittat under saker, golvet? Frågade InkModros går in igen och Quix och Ink följde med. De börjar riva upp golvet ochslänger saker på väggarna. När Modros har rivit upp allt golv ser han något

19

brunt. Han böjer sig ner och ställer sig på huk. Han lyfte upp den och det varboken. Modros går ut igen och börjar gå hem. Innan alla varelser gick hem tog destenar och pinnar för att kasta på stugan. Fönstren och hela stugan var förstörd.När alla hade gått kom Frode fram från busken och fram till stugan.– Oh Oh! Sa Frode och tog sig om huvudet.En lång bit bort ser han Alice komma ner från kung Polfe. Frode tänkte vad hanska göra nu. Hon kommer inte att bli glad. Han kommer närmare och närmareoch Frode får mer och mer panik.Han springer fram till Alice och säger att vi kan väll gå hitåt. Alice svarade atthon är trött och vill hem. Han vände sig om och såg sin stuga. Nej! Vad har häntfrågade Alice. Modros har varit här och han tog boken sa Frode.Alice blev ledsen och tittade på Frode. Alice torkade bort sina tårar och sa tillFrode att vi får ta upp kampen mot Modros.– Vi? Undrade Frode.Alice sa att vi måste det för att Polfe värkande inte bry sig. Hon känner sig redoatt ta upp kampen men hon är fortfarande ledsen. Frode sa till Alice att hon fårbo hos honom tills vi har lagat din stuga. De började gå ner till Frode. Det vartyst hela vägen men sen tog Alice fram ett papper ur fikan.– Vad är det? Frågade Frode.Alice gav papperet till Frode och sa att hon drog ut en sida i boken innan hantog den. Frode kollade upp på Alice men sa inget. De kom fram till Frodes hyddaoch när de kom fram gick Alice och la sig direkt. Frode tog sin pall och satt sigute och fiskade för att de skulle få frukost. När Frode satt där tänkte han på vadsom kommer at hända, hur Alice kommer att vara efter det som har hänt. Hangick in i stugan och gick och la sig. Innan han somnade sa han förlåt till Alice.

20

Kapitel 7

Spåkvinnan

Ytterligare kom Modros hem till sin bostad. Han gick rakt ner till stora salenunder huvudingången. Han går ner med snabba och bestämda steg. Quix och Inkföljer med men de hänger inte med, de halvspringer efter honom. Modroskommer ner och lägger boken på bordet och sätter sig ner och Ink och Quix följerbara efter. Han öppnar och bläddrar men en sida är urdragen.– Vad är det här!Ink och Quix kollad på varandra och såg förbryllade ut. Modros bläddrade ännumer för att se o någon mer sida är urdragen, men det var det inte.Samtidigt på goda världen hos Frode och Alice. Frode hade nyss vaknat och hantittade upp på Alice och hon var också vaken. Hon satt upp och läste ett papper.Frode frågade vad det är. Alice svarade att han drog ut en sida i Modros bokinnan han tog den. Frode reste sig genast och gick fram till Alice. När han komfram till henne vände hon sig om mot Frode och gav honom papperet. Frodebörjade läsa papperet och sa att det var smart gjort för papperet var hans lillaplan för att oskadliggöra Polfe.Ytterligare på onda världen var Modros arg igen. Quix tänkte att han aldrig blirnöjd med något och då är han arg istället.– Nu sak jag ännu en gång över till goda sidan men nu sak jag till spåkvinnan! SaModros bestämt.Okej då går vi sa Ink men Modros av bröt honom och sa att han bara ska gå denär gången. Ink satt sig ner igen och såg när Modros gick igen. Modros gick uppoch ut genom porten. När han var ute tog han upp en träpinne ut kappan.Träbiten hade små håll i sig som Modros blåste i. Efter ett tag kom det enflygande drake mot honom. Draken kom flygande från drakbergen och drakenhade röd eld flammor på sig och onda världen märke. Modros hoppar upp pådraken och säger att vi ska till spåkvinnan.Draken som Modros flög på brukar kallar Tein, eldens härskare. De flög långtupp i luften men tillslut kom de fram till spåkvinnans hus. Modros tänkte hanhar varit så många gånger på goda världen men ingen har märk honom. Drakenlandade precis framför hennes hus. Shurihithamanch var på sin dagligapromenad. Spåkvinnan kom gående från Vicksbyn när hon fick syn på Modros.Hon började springa uppåt men Tein flög upp och landade framför henne. Hontvärstannade mitt framför honom. Tein tog upp sina vingar så att hon inte kundesmitta någonstans. Spåkvinnan vände sig om och började gå mot Modros.Modros sa åt spåkvinnan att gå in i huset. Hon var väldigt nervös över vad somkommer att hända. Draken flög upp och satt sig på spåkvinnans tak, när Modroshade gått in. Modros satt sig på stolen mitt framför henne. Han såg argt påModros och glodde på honom. Modros sa till henne att hon ska tyda om vad

21

som kommer att ske för honom. Spåkvinnan tittade mot honom och frågadevarför.För att jag vill svarade Modros. Spåkvinnan reste sig upp och gick och hämtadespå kulan. – Så hur långt fram ska jag spå? Frågade Hon.Modros svarade att hon ska spå så långt det är möjligt. Han sa åt Modros attlägga ena handen på kulan och blunda. Försöka att slappna av och inte tänka pånågot.– Det här är ju löjligt! Sa Modros– Sch! Sa honSpåkvinnan sa ”Hon kommer att ta dig. Hon kommer att se dig. Ditt rike blirborta. Det kommer at bli kamp. Ditt försvar blir stort men..”Det var tyst en stund och men sa Modros.– Men? Vem är hon?– Jag spår bara i framtiden, det kommer aldrig fram namn Sa honModros ställde sig upp och stampade med foten och skrek försök igen!Modros satt sig ner igen och la handen på kulan igen. ”Landet kommer att få enhjälte” vet inte vem hon är. Vad det allt frågade Modros? Han gick igen ochplötsligt var han borta. Men efter ett tag kom han tillbaka och sa.– Du ska veta noga att jag kommer tillbaka och du kommer att se mig igen!Modros gick igen och spåkvinnan satt bara kvar där. Modros gick ut igen tilldraken. Han var väldigt arg på sig själv. Han vill bara slå något eller någon. Hanflög hem igen och spåkvinnan satt kvar en lång stund och bara tänkte. Tillslutgick hon ut för att kolla om han har gått nu. Hon kollade sig runt omkring för attkolla om kusten är klar. När hon hade kollat överallt satt hon sig ner ochfunderade på vad Modros menade med att du kommer att se. Han blundade ochtänkte hoppas det är över snart.

22

Kapitel 8

Hjälten tar upp kampen

Nästa dag hos Alice och Frode hade Alice nyss vaknat. Frode sov fortfarandeoch han snarkade. När båda var vakna gick Frode ner till floden. Han satt sig nerpå sin pall för att fiska, som han älskar så mycket. Efter ett tag kom Alice ut meden korg med en filt över. Hon gick ner till Frode och frågade om han var klar attgå.– Vart ska vi? Frågade FrodeAlice svarade att vi ska till kung Polfe för att berätta att vi ska ta upp kampenmot den onda ledaren och då kanske han vill hjälpa till. Frode förstod och ställdesig upp och ställde in sin pall i huset. Alice gick och hämtade sin pilbåge ochhängde den över sig. Frode hade inget speciellt han ville ha med sig men bara detviktigaste var hans fiskespö. Alice hoppade upp på Roulett och re fram tillingången till Frodes hydda. Frode kom ut och han höll i sitt fiskespö.– Ska du ha med ditt fiskespö? Frågade Alice förvånat– Ja! är det fel?Alice svarade inte och Frode hoppade upp på roulett. De började rida och detänkte ta vägen förbi Gojmojskogen. Alice frågade Frode att trava ner till bergen.Frode tyckte att det var okej men bara om vi stannade om han sa till. Det gickmycket snabbare att trava än att skritta. De såg bron och att floden rinna genomNisratbergen. De visste inte hur det skulle komma förbi vattnet utan att bli bitenav fiskarna. Fiskarna kan vara förliga för levande varelser för de har så vassahuggtänder. Frode föreslog att de kan väll galoppera över vattnet och då blir vällfiskarna rädda. Alice sa att de kan göra ett försök. De backade lite för att ta satts.De var ca tio meter ifrån floden. Alice böjde sig ner för att säga till Roulett attdet är inget att vara rädd för i vattnet de är bara fiskar och blir rädda när vikommer. Alice satt henne i galopp och började rida igenom vattnet. De komigenom och när de var säkra pustade de ut. Alice trodde att Roulett också gjordedet. De började rida in i Gojmojskogen. Frode kollade sig runtomkring för attkolla om hans syskon var där. Alice kollade också sig runt omkring men det varingen där, inte ett ända djur. Solen skiner men det var ingen vid Marensjön ochbadade häller. De kom ut från Gojmojskogen och fortsatte upp mot slottet. Innande kom fram till muren hoppade båda av henne. Alice gick först igenom murenoch sen Frode. Han kollade ner i marken och hade armarna neråt. Alice gick barapå och när de kom fram till porten öppnades den automatiskt. Hon såg kungPolfe sitta i sin tron och drottning Rhosina beredvid. Hon gick raka vägen tillkung Polfe och sa att hon ska ta upp kampen själv mot de onda. Frode stod kvaren bit bort och hade Rouletts tyglar i handen. Polfe ställde sig upp och kolladener på henne.– Du kan inte slås mot Modros själv och du har bara en pilbåge! Sa Polfe

23

Alice kollade upp på honom men sa inget. Polfe gick fram till en medhjälpare ochsa att vi samlas utanför porten om en kvart och ta med en stor pall.Medhjälparen gick ut genom porten och stängde den efter sig. Polfe gick tillbakatill Alice och sa att vi kommer att besöka varje by idag och fråga om de vill varamed i kampen mot Modros. Alice och Frode tyckte att det var okej att göra. Deska börja gå till Marenbyn och sen vidare till Guldikabyn.Polfe gick ut och alla andra följde efter utan Rhosina, hon satt kvar i slottet. Dekom fram till Marenbyn och två av Polfes medhjälpare hade dragit med sig enstor pall som Polfe gick upp på. Alice och Frode gick också upp på den. Polfe sa– Gott folk! Kom ut och hör om vår nyhet och om ni ska vara med!De kom ut massor av folk ur stugorna och från skogen. När det var samlat folkrunt de sa Polfe. De här två kommer att hålla i en kamp mot Modros och allahans varelser och pekade på Frode och Alice. De kollade upp på Polfe och sen på

varandra. Men tillslut förstod Alice och sa om ni vill var med och hjälpa till attslåss mot Modros följer ni med till Guldikabyn. De gick igen och de tvåmedhjälparna tog pallen igen. Polfe, Alice och Frode började gå mot Guldikabynoch efter kom det massor av folk. I den stora flocken i mitten var trollkvinnanoch hon höll i en korg med en filt över.Efter en lång väg igen kom det äntligare fram till byn och Polfe gjorde samma saksom de gjorde i Marenbyn. Sa exakt samma och precis lika.När det var klart där, började de gå mot Vicksbyn och de var sista byn de skulletill. Det var en lång väg till Vicksbyn också. Efter dem hade varit vid Guldikabynföljde det efter dubbelt så mycket personer efter dem.På vägen till Vicksbyn gick de förbi spåkvinnans hus för att fråga om hon vill

24

vara med och kämpa. Men det var ingen hemma och Alice tänkte att hon varsäkert på sin dagliga promenad.Efter en lång väg igen kommer de äntligen fram till Vicksbyn. Medhjälparnaställer fram pallen för tredje gången och Polfe och Alice går upp på den menFrode står kvar nere på marken. Polfe börjar berätta vad som har hänt och vadsom kommer att ske. Folk och varelser kommer närmare och närmare.– Om ni nu vill vara med och hjälpa oss så kommer vi ge oss av imorgon bitti!Skrek Alice.De gick därefter ner från trappen och medhjälparna tog bort den. Medanmedhjälparna tog bort pallen gick Polfe fram till Alice och Frode. Han hade medsig en korg. Det såg precis ut som korgen trollkvinnan bar på. Ur korgen togPolfe ur två svärd. Ett av svärden gav han till Frode och sa ni kommer att få litesaker ni kommer att behöva när vi slås. Frode du får ett svärd, kniv, mat och enflaska med en upplivar dryck i. Alice du får ett svärd, kniv och samma dryck somFrode. Ni kommer att få en sak gemensamt och de är en sköld. Tack sa Alice ochFrode i kör. ’– Men hur ska jag komma fram? Jag kan inte gå hela vägen sa Frode– Det har jag ornat. Du kommer att få rida Rouletts bror Confu sa Alice.Alice visslade fram Confu och plötsligt var han mitt framför Frode. Confu ärskimmelfärgad med vit man och svans.Efter det hoppade Alice och Frode upp på hästarna och började rida ner tillfloden. De ställde sig vid floden och sa ingenting.– Du Frode? Du vet om det inte går rätt till kan hela goda världen försvinna SaAlice. Frode kollade upp på henne och sa att det inte kommer att hända.Och Frode vi ses imorgon. Alice red upp till Vicksbyn och gick och la sig.

25

Kapitel 9

Resan

Nästa dag när det var dags att gå mot de onda satt Alice vid vattnet ochfunderade på om vi har styrka nog att ha en kamp mot den onda ledaren och omhon verkligen tordes slåss mot onda, stora varelser.När hon satt där kom spåkvinnan till henne. Hon satt sig bredvid Alice och sa,– Modros kom hem till mig häromdagen och han ville att jag skulle spå hansframtid och vad som kommer att ske.– Förlåt men vad sa du, jag hörde inte? Frågade Alice.Det var inget sa hon tillbaks. Spåkvinnan gick igen och Alice satt kvar vid flodendär ett långt tag men sen reste hon sig upp och gick fram till Roulett och Confu.Hon tog fram sina gåvor hon fick och hängde de på hästarna. När hon hadehängt på alla saker kom Frode springande mot henne. När han kom fram tillhenne sa han.– Jag var nyss på gränsen till onda världen och det är ingen där. Helt tomt.Alice kollade på Frode och sa att då måste vi skynda oss så att det inte kommernågon och att vi kan överraska dem. Alice sprang upp till Vicksbyn och ropadeatt nu måste ni vakna så att vi kan vara snabba till onda världen. Varelsernavaknade men det var sega upp och de lunkade försiktigt till henne. När allavarelser hade kommit fram till henne sa hon att nu måste vi skynda oss. Kom

26

igen!Efter en lång väntan var alla varelser klara och Alice och Frode hoppade upp påhästarna. Polfe gick bredvid dem för han gillar inte att rida och han höll i sittarmborst. Alice och Frode började rida och efter kom all varelser. Det fannsbland annat Humpadumpadjur, Solkatter, Guldhjortar och Mibisar.Mibisar är grönbruna med långa bruna öron. De har långa armar och korta ben.Huvudet är runt som ett bowlingklot och avlång kropp. De är sällsynta men delever över hela goda världen.Alice och Frode rider längt fram och efter kommer all varelser. Alice kolladbakåt men hon såg inte trollkvinnan eller spåkvinnan. Alla är rustade med vapenoch hjälm. Några har till och med en väska med mat. De går över floden och deär så många så att fiskarna försvinner med ett knäpp.De kommer fram till gränsen och de avvaktar med att gå över. En liten solkattsmyger över för att kolla om det var någon där men det ingen syntes till.Solkatten kom tillbaka och Alice började rida över. Alla andra följde efter menFrode väntade lite och sen red han över. De ser Remenie, en tom plats med barajord och de går inte att odla något där. När de började gå över jorden kom deten man springande mot dem. Han stannade framför de och de stannade också.Han frågade var de är på väg och Alice svarade att vi är på väg mot slottet. Omni ka ta er fram utan at det händer något eller att ni ska bli sedda måste ni spridaut er och omringa slottet. Tack sa Alice och Mannen springer iväg igen. Frodetänkte att det måste vara en som jobbar för Modros.Alice sa åt halva truppen att gå åt vänster och halva åt höger. Alice, Frode ochPolfe gick åt höger. De såg ingen alls vi slottet, inga varelser var ute. De kom inmellan träden och den andra truppen såg de inte längre. Alice stannade och togupp handen för att stoppa de andra. Alice började gå och varelserna började gålångsamt efter henne. Alice stannade igen för hon tyckte att det var någonbakom träden.– Vad är det? Frågade Frode– Jag är säker att det är någon här men den vill inte komma fram sa AliceFrode kollade men han såg ingen. Ett humpadumpadjur gick fram och förbiAlice. Humpadumpadjuret gick fram till det misstänkta trädet och kollade bakomdet.– Vänta det är en fälla! Spring! skrek AliceAlla började springa utan Humpadumpadjuret som kollade bakom trädet för hanvar sten. Frode och Alice började galoppera upp mot goda världen. Alice kolladesig runt omkring men hon såg ingen annan en Frode och Confu. Långt där bortasåg Alice den andra truppen och de var av sten. Frode kollade bakåt och sågmånga onda varelser komma mot dem, några av varelserna var träd så det kansmälta in i miljön. Han kollade ett långt tag bakåt men tillslut tappade hanbalansen och ramlade av Confu. Alice drog i Rouletts tyglar och tog tag iConfus. Alice frågade Frode om det gick bra.– Nä jag slog i benet, fortsätt du jag klarar mig! Sa Frode– Jag tänker inte lämna dig!

27

Frode menade verkligen allvar och började gå. Men hon kände att hon intekunde lämna honom där. Hon stannade hästarna och hoppa av. Hon sprang framtill Frode för att hjälpa honom upp på Roulett. Alice ropade fram henne och honkom på direkten. Hon böjde sig ner för hon visste att han var illa skadad. Frodehoppade på Roulett och tog tag i hennes man. Alice sprang fram till Confu föratt hoppa upp. Hon tog tag i hennes tyglar och satt båda hästarna i galopp.Efter att de hade galopperat en lång väg saktade de av för att kolla vad somhände med de andra. Det enda hon såg var några enstacka Mibisar och solkatter.Ingen skymt av Polfe eller mer varelser. De varelser som var kvar kom fram tillAlice och Frode.– Är ni okej? Frågade Alice.Varelserna gick fram till de men de svarade inte. Alice sa åt att de fick hoppaupp på hästarna om de ville om ni har ont. Några varelser hoppade upp men detandra stod kvar på marken. Hon kollade sig runt omkring för att kolla om Polfevar där men det fanns ingen Polfe . Hon smög fram lite längre fram för att kollanärmare och då såg hon att de hade gjort en mur med onda träd runt. Men detfanns ett kickhåll mellan träden och då såg hon att Polfe var tagen av Modros.Hon blev rädd och började springa upp till hästarna igen. Vi måste ge oss av nusa hon när hon kom tillbaks.De började rida upp mot slottet. Alice tänkte att det kan vara smart att säga tilltrollkvinnan om vad som har hänt för hon har säkert en trollformel, om hon nuär där. De gick upp mot slottet men när de hade kommit förbi bergen på högersida såg hon en grupp med varelser som var samlad runt något. Hon började ridamot den. Hon kollade så att Frode var kvar på Roulett och så att varelserna varkvar uppe på Confu och de som gick med henne. Hon red fram till gruppen ochnär hon kom fram såg hon att trollkvinnan stod i mitten. När hon var frammevände sig varelserna sig om och gjorde plats så att hon kunde komma fram.– Är ni okej? Frågade trollkvinnan.– Vi är okej men Frode har ont i foten.Quaha kollade bakåt för att kolla hur många det var men det var inte ens ett tiotal. Alice berättade att det var ingen mer som klarade sig, alla är sten nu.Trollkvinnan gick in i ringen igen och sa vi måste hjälpa de som är kvar och såklart Polfe som är fången. Så vilka är med?Alla som var där ropade i kör självklart är vi med. Men Alice vi måste meddelade andra i goda världen vad som har hänt och hjälpa dem om har blivitförtrollad. Självklart svarade Alice men först måste vi hitta ett medel somupplivar dem.Alice kollade på sin nya trupp och såg att det här kommer vi att klara. Men honsåg en liten flicka i truppen som inte kan vara mer än sju år. Hej sa Alice åt denlilla flickan. Flicka kollade upp på Alice och hoppa på henne. Alice blev räddmen sen förstod hon att hon ville ge henne en kram. Han var glad över att Alicevar oskadd men hon sa att hennes mamma är borta. Vi ska göra vårt bästa för attfå tillbaka Polfe och din mamma.De började gå mot trollkvinnans hus. Den lilla flickan höll i Alice hand medan de

28

gick. De kom fram och trollkvinnan gick in för att hämta några flaskor meddryck.– Jag har bara två flaskor och det räcker nog inte sa Quaha– Men jag har två flaskor som vi fick och då räcker nog fem flaskor sa Alice.Spåkvinnan gick in igen och sen kom hon ut och då höll hon i en tröja. Hon sa attden här tröjan kan du behöva när vi slås på riktigt och gav den till Alice. Tack saAlice när hon fick den.De började gå igen och de hade många varelser med sig. Frode satt kvar påRoulett och de satt också kvar varelser på Confu.Efter en väldigt lång väg igen kom de äntligen fram. De gömde sig bakom stenaroch några buskar. Alice tog fram flaskorna och gav en till trollkvinnan, en till denlilla flickan, en till en fågel som hade följt med dem. De två sista fick Alice ochFrode. Han tog de närmaste varelserna för att han hade fortfarande ont i foten.De började hälla dryck genom deras munnar och plötsligt var de som ny.Efter att alla var som ny smög de bakom buskarna igen. Alice sa förlåt åt devarelserna som hade blivit utsatt för det här. Alla varelserna tyckte att det varokej.Frode sa åt de att vi måste börja flytta oss längre upp. De flyttade sig närmre uppoch de var ganska långt ifrån då. Alla varelser var trötta och gick och la sigdirekt.Alice gick också och la sig men hon låg vaken ett tag och tänkte att hoppas Polfeär okej och att det inte har hänt något allvarligt med honom.

29

Kapitel 10

Kampen

Nästa dag, en mulen dag vaknade Frode och alla andra och det var dags att krigapå riktigt. Frode gick upp och ställde sig upp men det han tyckte var konstigt varatt han inte hade ont foten längre. Frode kunde gå som vanligt men kände lite avdet. Trollkvinnan kom fram till honom och frågade om det var bra med foten.– Ja det är det, Toppen sa Frode– Vad bra svarade Quaha.Hon gick igen och Frode undrade varför hon frågade. Han tänkte länge men senkom han på att hon måste ha haft någon trollformel på foten. Lite längre bortsatt Alice vid hästarna. Frode gick fram till henne.Hej hur är det? frågade Frode. Det är bra jag är bara lite orolig att det ska händaoss något sa Alice. Ja det är lite läskigt att man inte vet vad som kommer atthända. Alice och Frode satt där ett tag men sen reste sig Alice upp. Hon hjälpteFrode också upp. De gick upp för att väcka alla som sov fortfarande. De sa ocksåatt vi måste ge oss av. När alla var klara började de går. De tänkte att gå genomkyrkogården för de trode de var bäst. De gick i olika grupper så att de skulle hållakoll på varandra. Första gruppen gick längtst fram och de hade bara svärd ochsköld och ingen mer. Andra gruppen gick bakom första gruppen och de har ocksåbara svärd och sköld men de har en kniv med sig också. Tredje gruppen varstörst och de hade många saker men alla hade inte samma saker. Några hade likasom andra och första gruppen men de hade reserv av allt på ryggen och någrahade pilbågar på ryggen istället för svärd.Det fjärde och sista guppen var längst bak och de hade pilbåge och ett lång spjutpå ryggen. De har pilbågar för att skräma bort dem och det inte blir nå bra medderas plan. Längst fram rider Alice och Frode på hästar. Alice rider som vanligtpå Roulett och Forde rider på Frodes nya häst Confu. De har också med signågra jättar som går lite konsigt och har inte nå speciell plats. Det finns ocksåelva goda draker som flyger i fuften, men några gå på marken. De rider så långtner de kan så att de onda inte ska se dem. Drakarna har varit onda men de gicköver till de goda när Modros blir tokig.De fortsätter mot onda världen. Alice tyckte aldrig att så här många skulle varamed i kampen. Hon tyckte att de är jätte modiga och han trodde knappt själv atthon skulle våga ta fart i det här. Efter en lång väg ser de gränsen. De smygergenom kyrkogården och de går bara över gravarna. Innan gränsen stannar de föratt Alice ska kolla att alla är med och ingen har halkat efter. När hon har kollatatt alla är med börjar hon gå långsamt över gränsen. Varelserna och personer ärrädda att de ska hända något när de gå över. Ingen av de som är med har varit påonda världen förut. Alla pustade ut när alla var över. Alice stannade till igen föratt kolla att ingen har sprungit iväg för att de blev rädda eller inte vill gå in på

30

den onda marken. Men alla var med och Frode trodde inte det. De fortsätter motslottet och en drake flyger upp för att kolla om det kommer någon. Han flög uppoch såg massor av varelser. Han flög lite närmare, för han visste inte om det vargoda eller onda. Han kom närmare och såg att de var onda. Han blev väldigträdd och stannade upp i luften och vände på en gång. Han flög fram till Alice.De hade stannat för att vänta in honom. Han landade framför Alice.– De onda är på väg det är inte lång bort sa draken– Okej! Är alla drakar klara för den stora överraskningen? Frågade Alice ochvände på sig– Ja det är vi skrek alla drakar.Till och med alla andra varelser skrek ja. Alice och Frode tittade på varandra.Båda såg oroliga ut och var nervösa. Efter det såg de Modros komma över kulen.Han stannar när han ser Alice och alla andra. Alice och Frode tog fram sittsvärd och riktade rakt ut. Alla andra gjorde det också det, till och med Modrosoch hans medhjälpare. Modros hade med sig ännu mer med krigare än de goda.Han hade med sig massor av Grönhövdad hurriganer. Han hade också med sigmassor av drakar, dimjagare och stora jättar. De stora jättarna var det nog etthundra tal mer. Och alla anda var dubbelt så många.Han började att springa och när han gjorde det skrek Alice att drakarna skullebörja flygga.Drakarna började flyga upp i luften. Högt i luften och i klorna höll de storastenar. Modros tyckte de var konstigt att inte de goda började springa för destod bara kvar där. De onda hade inte märkt att drakarna var över dem. En jättesåg dem och han skrek titta upp mot skyn. De kollade upp men de fortsatte attspringa. För att de hade lovat Modros att vad som än händer sluta aldrig kämpaför de onda.När drakarna hade sätt att de onda hade märkt dem släppte de stenarna.Stenarna flög i luften och träffade de onda. Några av de onda var fallna och näralla drakarna hade släppt stenarna vände de mot Alice och Frode. När drakarnavar framme stannade drakarna i luften. När Alice såg at t de onda inte var sålångt bort skrek hon attack. Nu var de goda också på väg mot kampen. De vartysta när alla sprang.– Nu tar vi dem! Skrek Alice och FrodeDe började springa i full fart. Alice red på väldigt snabbt på Roulett. Han kolladener i marken och lät Roulett galoppera på. Plötslig gled Alice av. Han ramlade påmarken och Roulett stannade till. Alice reste sig snabbt upp och tog tag iRouletts tyglar. När hon reste sig upp såg hon att Modros inte längre var först ide onda trupper. För han stod längst bak, bakom truppen. Bakom honom stodPolfe. Hon skyndade sig upp på Roulett igen och började att galoppera igen.Dem möte varandra, onda mot de goda och kampen hade börjat.De goda hade en plan att vinna över de ond., Alla tyckte att det var en bra planmen såklart vet inte de onda om det. De försökte med sig plan och det var attförsköka locka in de onda i mitten så får de bra kontrol över dem. Efter en långstund fick de in de onda i mitten och de goda stoder bara still. De onda morrade

31

mot de goda. Alice hoppade av Roulett och gick fram till en grönhövdadhurrigan– Var är Modros? Frågade AliceDen onda varelserna såg argt mot henne. Var är han frågade Alice igen. Nuvände sig den onda varelsen om. Alice gick fram till Frode. När hon började gåställde sig de onda i en klump med ryggarna mot de goda.– Vad håller de på med viskade FrodeAlice kollade på Frode och ryckte på axlarna. Bakom de goda stod en litenSolkatt. Han ropade plötsligt titta här. Alice gick igenom flocken och gick framtill den lilla solkatten. Alice kollade upp och där kom det springande ondavarelser och Modros i mitten. Alla de personera i de onda red på stora fulavarelser med stora blå huggtänder. Alice gick tillbaka och de onda varelserna varborta.– Det är en fälla! Skrek AliceAlla goda kollade på henne. Spring till stora trädet och klättra upp skrek Frode.Alla goda började springa mot trädet. De onda vände riktning mot trädet.– Skynda er sa solkatten.De kom fram Alice och Frode hjälpte alla upp. Lite efter såg Alice att de komhoppande en Humpadumpadjur. Han haltade. Alice sprang fram till honom ochlyfta upp honom. Frode klättrade upp i trädet och efter kom Alice. '– Klättra upp i trädet jag kommer sa AliceHumpadumpadjuret klättrade upp och Alice gick fram till Roulett och Confu.Spring iväg mot de goda. Hästarna sprang iväg och Alice klättrade upp i trädet.

32

Klättra upp så långt ni kan sa Frode. De onda kom fram och Modros stannadenedanför trädet. Modros kollade upp på dem. Han såg arg ut tyckte Alice.Modros vände sig om och de andra onda följde efter. DE slog läger lite längrebort så de inte skulle komma undan och att de kunde hålla koll på dem.– Ser ni drakarna i skogen och de andra goda varelserna i skogen där borta?Viskade AliceDe goda svarade ja.– Vad bra, för där är vår räddning sa AliceDe goda kollade först på Alice och sen till skogen. Alice började att viska till deandra goda. Samtidigt vid Modros höll han på med en plan.Hur ska vi får ner dem frågade Modros. De tänkte en lång stund men sen sa Inkatt de kommer ju ner någon gång. DE kan ju inte sitta där hela tiden. Modroshöll med och de tänkte vänta lite men inte för länge. I skogen var drakarnaberedda att rädda de andra goda. De såg att de hade vakter vid sidorna och demåste de ta bort innan de räddar de andra. Två drakar red åt olika håll. DE kombakifrån de onda och tog ner dem smidigt. De andra drakarna smög genomskogen och bakom hela trädet. Alice undrade var de var på väg men när honkollade åt vänstersåg hon var de var på väg och då visste hon vad höll på med.Drakarna hade tagit ner alla onda runt omkring och nu var de fritt fram atträdda dem. DE var jämt antal på båda sidorna av trädet. Drakarna började flygaupp i luften. De försökte göra det så tyst som möjligt så inte de onda skulle märkanågot. Drakarna kom fram till trädet och landade i trädet. De goda klättrade upppå drakarnas rygg. Alla fick inte plats på drakarna. Alice, Frode och några nadrapersoner tog so friviligt att stanna i trädet och vänta tills de kunda hoppa ner.Drakarna flög upp i luften igen och de landade runt de onda. Alice börjadeklättra ner för trädet lite långsamt.– Vad håller du på med? Frågade FrodeAlice svarade inte och fortsatt klättra ner. De andra som var i trädet följde efterhenne. De kom ner och dog fram sina vapen. Drakarna hade landat runt de onda,men en bit bort. De goda hade tänkt att vänta tills de hade märkt nåt men detgjorde de inte och Alice tänkte att de har inte så bra kolla vad som händer. Inkkollade åt höger och såg att Alice stod cirka 30 meter ifrån honom. Modros saInk. Modros kollade upp och såg att de var omringade av de goda. De onda togupp sina vapen och ställde sig redo. Attac skrek Aice. De goda började sprinaoch de kom från alla möjliga håll. DE onda var inte bereda tyckte Alice. Frodetyckte att det var lite läskigt att springa mot de onda när han inte red på någonhäst för ha har inte krigat förut på marken. De kom fram och kampen hadefortsatt. Dirkat när Frode hade kommit fram kom det en Grönhövdad hurriganfram till honom. Frode tog fram sitt svärd och riktade de mot honom. Dengrönhövdade hurriganen tog fram en spik svärd bakom ryggen. Frode börjadeslås mot honom. Alice hade redan tagit ner ett tiotal på marken och hon såg attFrode hade problem. Lite längre bort såg hon också Modros springande upp motslottet. Alice var inte så snabb så hon kunde inte springa efter honom men hongick fram till en drake och sa åt henne att försköka locka fram Modros hitt igen.

33

Hon pekade var Modros var och tre drakar flög upp i luften. Alice sprang bakomde Grönhövdade hurriganen som slogs mot Frode. Alice tog upp sit svärd ochstack igenom det vid huvet. Den onda varelsen ramlade bredvid Frode. Tack ochlov sa Frode till Alice.– Kom igen sa AliceAlice hjälpte Frode upp igen och de kollade om devar någon ond kvar men detvar helt tomt nu, bara goda kvar.– Där! Sa Frode– Nää låt honom vara jag tror inte n kan skada Sa AliceFrode höll med och Alice gick ifrån slag fältet. De andra goda följde efter. När dehade gått ifrån där stannad hon och sa att de hade gjort ett väldigt bra jobb. Litelängre bort ser de att drakarna vvar på väg hem igen och en drak hade en stav iklorna.Drakarna landade och draken gav Alice saven och skrek stenen är krossad ochhatten är bortta. Alla goda var så glade över att Modros var bort och aldrigkommer att åter komma.De hoda började att vandra hem igen. Några villa att de skulle stanna kavr övernatten men det ville inte Alice. När de gick sa skrek Alice” De goda är bäst, de onda är pest och vi vann! ! ”

34

Kapitel 11

FestenAlice hade fått tag på hästarna och alla goda var på väg hem men Alice tyckteatt de hade glömt något men kom inte på vad det var. Plötsligt stannade hon tilloch vände sig om. Var är Polfe frågade Alice. De andra goda kollade på varandraingen visste var han var. Alice hoppade upp på Roulett och Frode på Confu. Deville inte rida tillbaks själva så de fick med sig 5 goda till. Två satt på Confu ochtre på Roulett. Confu kan inte bära så mycket för han är så liten. De som inteföljde efter fortstatte hem igen. De satt hästarna i full galopp. De tyckte att degick mycket snabbare att rida än att gå. De kom fram till det onda slottet och dehoppade av hästaran och sprang in till slottet. Sprid ut er sa Alice när de varinne. Alice såg en trappa som gick neråt och hon sprang direkt ner. Frode följdeefter henne. När hon kom ner kollande hon först åt vänster men där var detingen och sen kollade hon år höger. Där satt Frode fastbunden i en stol. Alicegick fram till Polfe. Alice hade inte märkt det men lite längre bort i salen stodOlle och tittade på henne. Han hade blivit rädd när Alice kom springande. Vemär du frågade Frode. Olle svarade han. Jag försökte hjälpa loss Polfe sa Olle.Alice brydde sig inte om Olle men sen gick Olle fram till Polfe och Alice.– Modros har tagit någon förbannelse över Polfe Sa Olle– Går det att bota? Frågade Alice– Ja det gör det men jag vet inte var det finns en sådan dryck. Kansketrollkvinnan har en dryck sa Olle.Frode sprang upp för trappen och där uppe stod de andra goda. Frode sa attPolfe var där nere och då sprang de genast till honom. Frode gick ut genomporten och kollade lite här och där. Han hade sett trollkvinnan när de red hit såhan skulle se om hon var kvar. Frode kollade men sen såg han henne gående motdrakbergen. Han tog Confu och hoppade upp på honom. Han började rida uppmot henne. Frode ropade på henne. Trollkvinnan stannade till men hon vissteinte var ljudet kom ifrån. Hon fortsatte att gå igen men Frode ropade igen och nuhörde hon klart och tydligt. Hon stannade till och vände sig om. Frode saktadetill och red fram till trollkvinnan.– Vi behöver din hjälp sa FrodeFrode berättade vad som hade hänt och trollkvinnan hoppade upp på hästen.Frode satt Confu i galopp igen. De tog inte lång tid innan de var framme igen.De sprang in i slottet och ner för trappan. Trollkvinnan gick fram till Polfe ochAlice.– Kommer han bli okej? Frågade AliceDet vet jag inte riktigt än vi får göra ett försök.Trollkvinnan tog fram en flaska bakom ryggen. Hon öppnade korken och hälldenågra droppar av dryck i honom mun. Polfe hostade till och öppnade ögonen

35

långsamt. Alice fick ett glatt leende. Alla i rummet fick också ett glatt leende.Polfe resta sig upp på bena.– Vad är det som har hänt och varför kollar alla på mig? Frågade PolfeAlla i rummet skrattade åt honom men han såg bara fundersam ut.– Nu geler det bara att komma hem, för jag orkar inte gå igen sa AliceDe andra i rummet höll med henne men trollkvinnan gick upp för trappan ochalla andra följde efter henne. De kom upp från källaren och då sa hon åt alla attställa sig i mitten. Trollkvinnan tog fram en till burk bakom ryggen. I burken lågdet pulver. Hon spröde ut det runt alla. När hon var klar gick hon också in iringen av pulver. Anapneo solidarus accio sa trollkinnan.Alice blundade för hon trodde att et skulle hända något konstigt. Men när honöppnade sina ögon var hon på goda världen. Frode tyckte det var häftigt att detdär gick snabbt.– Varsågod sa trollkvinnan med ett glatt leendeAlla som var med gick ner till Maren byn. När de kom fram ditt stod detblommor på vägen med fredflaggan i. Fredflagan gjorde de goda för några hundraår sedan när det var fred och alla på hela världen var vänner. Flaggan är röd och

vit.De fortsatte att gå och i byn hängde det mer av flaggorna. När de kom in i självabyn stod det folk och varelser som väntade på dem. När de kom gjorde de platsåt dem och de började applådera. Lite längre bort stod det en scen som de fick gåupp på. När de kom upp på den var de jätte glada över att de har fixat en litenfest, eller väldigt stor. På scen en fanns et en tal stol som Polfe gick fram till.

36

– Tack för att ni har fixa en fest, det är verkligen vacker med allt pynt och frukt.Jag skulle inte vara här för mina goda vänner Alice och Frode. Och såklart allaandra som var med Sa Polfe och backade tillbaks till på scenen.Polfe ville att Alice och Frode gick fram till talstolen. De gick fram till den meningen hade något att säga. Men lite längre bort såg hon två troll. Hon tyckte deliknade Frode men hon var inte säker. Hon smyg kollade på Frode och tillbaks påde andra trollen– Vi har inte något speciellt att säga men jag skulle vilja ta upp två från markenupp på scenen sa Alice.Alice pekade på de två trollen som hon hade kollat på. Hon viskade till Frode attdet där var väl dina syskon. Frode kollade upp på Alice och sen på trollen. Hankollade på dem och det var dem. Frode sprang ner för trappan och fram till dem.Han kramade om dem och Alice sa att Frode har saknat sina syskon väldigt längemen här är de.Alla gick ner igen och de började festa. Frode stod och pratade med sina syskonsom Alice tyckte var helt rätt. Alice var väldigt trött och hon orkade inte lyssnapå allt alla pratade om. Hon gick er till Marensjön. Hon kollade efter sig om detvar läge att gå eller om hon skulle ha stannat. Men hon brydde sig inte om vilkethon valde. Hon gick över bron och in på ängen. Hon satt sig ned på ängen ochfunderade. Hon funderade på om Modros verkligen var dör eller om drakarnabara hittade p det för att hålla oss lugna. Alice hade många funderinger meningen av dom kan någon svara på. Alice var helt slut så hon la sig ner på marken.Hon blundade och somnade med ett glatt leende.