Allmänt bostadsbidrag - Henkilöasiakkaat - kela.fi asumist… · · 2018-03-14FPA Allmänt bostadsbidrag 13.03.2018 . 1.10.3 Årsjustering i förhållande till mellanjustering

Allmänt bostadsbidrag

13.03.2018

FPA Allmänt bostadsbidrag 13.03.2018

Innehåll1 Förmånsanvisning ...................................................................................................................................... 1

1.1 God förvaltning ................................................................................................................................... 1

1.2 Syfte ................................................................................................................................................... 1

1.3 Rätt och villkor ................................................................................................................................... 11.3.1 Rätt till allmänt bostadsbidrag .................................................................................................. 11.3.2 Villkor för beviljande ................................................................................................................. 21.3.2.1 Hushåll ................................................................................................................................... 21.3.2.1.1 Samma hushåll ................................................................................................................... 31.3.2.1.1.1 Tillfällig frånvaro ............................................................................................................... 41.3.2.1.2 Separat hushåll ................................................................................................................... 51.3.2.1.3 Samboförhållande ............................................................................................................... 51.3.2.1.4 Bostadsbidrag till minderåriga ............................................................................................ 61.3.2.1.5 Bosättning i Finland ............................................................................................................ 71.3.2.2 Bostad .................................................................................................................................... 91.3.2.2.1 Självständig bostad ............................................................................................................. 91.3.2.2.2 Duglig bostad ...................................................................................................................... 9

1.4 Förhållande till andra förmåner ........................................................................................................ 101.4.1 Bostadstillägg för studerande ................................................................................................. 101.4.2 Bostadsbidrag för pensionstagare .......................................................................................... 111.4.3 Bostadsunderstöd i samband med militärunderstödet ............................................................ 131.4.4 Förhöjd kostnadsersättning - arbetslöshetsförmåner .............................................................. 14

1.5 Ansökan ............................................................................................................................................ 141.5.1 Hur ett ärende inleds .............................................................................................................. 151.5.1.1 Avsändarens ansvar ............................................................................................................ 161.5.1.2 Överföring av handlingar ..................................................................................................... 161.5.2 Vem kan söka förmåner? ....................................................................................................... 171.5.2.1 Personen själv ..................................................................................................................... 171.5.2.2 Intressebevakare .................................................................................................................. 171.5.2.3 Intressebevakningsfullmäktig ............................................................................................... 181.5.2.4 Ombud, dvs. befullmäktigad ................................................................................................ 191.5.2.5 Nära anhörig eller annan person ......................................................................................... 191.5.2.6 Kommun ............................................................................................................................... 191.5.2.7 Övriga sökande .................................................................................................................... 201.5.3 Ansökningstid .......................................................................................................................... 201.5.4 Begäran om tilläggsutredningar .............................................................................................. 201.5.4.1 Tilläggsutredningar för bostadsbidrag .................................................................................. 221.5.5 Återtagande av ansökan ......................................................................................................... 23

1.6 Belopp .............................................................................................................................................. 231.6.1 Självriskandelar ....................................................................................................................... 23

1.7 Bestämningsgrunder ......................................................................................................................... 241.7.1 Boendeutgifter ......................................................................................................................... 25

i


1.7.1.1 Hyresbostad ......................................................................................................................... 251.7.1.1.1 Hyresavtalsförhållande ...................................................................................................... 251.7.1.1.2 Godtagbara boendeutgifter för hyresbostad ..................................................................... 261.7.1.1.3 Andra avgifter .................................................................................................................... 271.7.1.1.4 Underhyresgäst ................................................................................................................. 281.7.1.1.5 Tjänstebostad .................................................................................................................... 281.7.1.2 Bostadsrättsbostad och delägarbostad ................................................................................ 281.7.1.2.1 Godtagbara boendeutgifter ............................................................................................... 281.7.1.3 Ägarbostad ........................................................................................................................... 291.7.1.3.1 Godtagbara boendeutgifter för aktiebostad ...................................................................... 301.7.1.3.2 Godtagbara boendeutgifter för egnahemshus .................................................................. 301.7.1.3.3 Räntor på bostadslån ........................................................................................................ 321.7.1.4 Fördelning av boendeutgifterna ........................................................................................... 331.7.1.5 Maximala boendeutgifter ...................................................................................................... 341.7.1.5.1 Behovet av tilläggsutrymme för en person med funktionsnedsättning .............................. 351.7.2 Inkomster och avdrag ............................................................................................................. 351.7.2.1 Inkomster som inte beaktas ................................................................................................. 371.7.2.2 Löneinkomst ......................................................................................................................... 381.7.2.3 Sociala förmåner .................................................................................................................. 401.7.2.3.1 Arbetslöshetsförmåner ...................................................................................................... 411.7.2.4 Inkomster av företagsverksamhet ........................................................................................ 421.7.2.5 Inkomster av skogsbruk ....................................................................................................... 431.7.2.6 Stipendiaters inkomster ....................................................................................................... 431.7.2.7 Kapitalinkomster ................................................................................................................... 441.7.2.7.1 Uppgifter från penninginstitut ............................................................................................ 47

1.8 Avgörande ........................................................................................................................................ 481.8.1 Handläggningsställe ................................................................................................................ 481.8.1.1 Ansvarig enhet för bostadsbidraget ..................................................................................... 501.8.2 Jäv .......................................................................................................................................... 501.8.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud ................................................................................. 511.8.2.2 Konstaterande av jäv ........................................................................................................... 511.8.3 Tilläggsutredningar .................................................................................................................. 511.8.4 Hörande .................................................................................................................................. 511.8.4.1 När ska kunden höras? ....................................................................................................... 511.8.4.2 Hur går hörandet till? ........................................................................................................... 521.8.5 Meddelande av beslut ............................................................................................................ 521.8.5.1 Beviljande för viss tid ........................................................................................................... 531.8.5.2 Interimistiskt beslut .............................................................................................................. 531.8.5.3 Beslutsmottagare ................................................................................................................. 53

1.9 Anmälningsskyldighet ....................................................................................................................... 54

1.10 Justering ......................................................................................................................................... 541.10.1 Årsjustering ........................................................................................................................... 541.10.2 Mellanjustering ...................................................................................................................... 551.10.2.1 Mellanjusteringsgrunder ..................................................................................................... 571.10.2.2 Skyddsbestämmelse .......................................................................................................... 591.10.2.3 Justeringstidpunkt .............................................................................................................. 59

ii


1.10.3 Årsjustering i förhållande till mellanjustering ........................................................................ 61

1.11 Indragning ....................................................................................................................................... 621.11.1 Indragningstidpunkt ............................................................................................................... 621.11.2 Indragning på begäran .......................................................................................................... 64

1.12 Felaktig utbetalning ........................................................................................................................ 641.12.1 Återkrav ................................................................................................................................. 651.12.2 Regressförfarande ................................................................................................................ 651.12.3 Återkrav av bostadsbidrag hos andra än den sökande ........................................................ 65

1.13 Utbetalning ..................................................................................................................................... 671.13.1 Betalningsadress ................................................................................................................... 671.13.2 Hyresvärd .............................................................................................................................. 691.13.2.1 Uppgifter om hyresvärden ................................................................................................. 691.13.2.2 Frivillig återbetalning som görs av hyresvärden ................................................................ 701.13.2.3 Återkrav hos hyresvärden .................................................................................................. 711.13.3 Övriga betalningsmottagare .................................................................................................. 741.13.3.1 Intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktig ......................................................... 741.13.3.2 Kommunalt organ ............................................................................................................... 751.13.4 Temporärt avbrott i utbetalningen eller minskning av beloppet ............................................. 751.13.5 Förskottsinnehållning ............................................................................................................ 761.13.6 Utmätning .............................................................................................................................. 761.13.7 Inställelse av förmånsutbetalning från banken ..................................................................... 76

1.14 Rättelse och undanröjande av beslut ............................................................................................ 76

1.15 Sökande av ändring ....................................................................................................................... 76

iii


1. FörmånsanvisningFörmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De är primärtavsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna medförmånsanvisningen på FPA:s intranät.

I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller delar som ärgemensamma för alla anvisningar:

• rättelse och undanröjande av beslut• återkrav• sökande av ändring.

För dessa finns separata anvisningar i pdf-format.

1.1. God förvaltningFörvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagentillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, internaförvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper.

Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehållerbestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpasspeciallagen.

Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om

• tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA• avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna.

1.2. SyfteSyftet med bostadsbidraget är att sänka boendeutgifterna (ABoBL 938/2014 1 §)

1.3. Rätt och villkorEtt hushåll med små inkomster kan få allmänt bostadsbidrag för boendeutgifter för enstadigvarande hyres-, bostadsrätts- eller ägarbostad i Finland.

1.3.1. Rätt till allmänt bostadsbidragDet allmänna bostadsbidraget gäller samtliga hushåll i Finland med små inkomster som intehar rätt till något annat stöd i form av pengar som skulle minska boendeutgifterna, såsombostadsbidrag för pensionstagare eller bostadstillägg för studerande.

1


1.3.2. Villkor för beviljandeBostadsbidraget fastställs på basis av

• godtagbara boendeutgifter• kommunen där bostaden finns• antalet vuxna och barn i hushållet samt• det sammanlagda beloppet av hushållets fortlöpande månadsinkomster.

Det allmänna bostadsbidraget betalas ut per månad vilket innebär att bostadsbidrag inte kanbeviljas för en del av en månad. Boendet ska alltså pågå minst en hel kalendermånad för attbostadsbidrag ska kunna beviljas.

Bostadsbidragets storlek är 80 procent av beloppet av de godtagbara boendeutgifterna, dockhögst de maximala boendeutgifterna, som överstiger den bassjälvriskandel som är beroende avantalet vuxna och barn i hushållet samt av beloppet av de fortlöpande månadsinkomsterna för depersoner som hör till hushållet. Bostadsbidraget är således 80 procent av skillnaden mellan högstde maximala godtagbara boendeutgifterna och basjälvriskandelen.

Bassjälvrisken är 42 procent av de inkomster som ska beaktas i samband med bostadsbidraget,med avdrag för det inkomstbelopp som berättigar till fullt bidrag. Läs mer om bassjälvrisken.

1.3.2.1. HushållBostadsbidrag beviljas ett hushåll. De som varaktigt bor i samma bostad anses höra till sammahushåll. Som en person som varaktigt hör till ett hushåll betraktas endast den som är bosatti Finland. Om några av dem som bor i bostaden genom särskilt hyresavtal eller motsvarandebesittningsavtal förfogar över en del av bostaden, eller genom vårdavtal på grund av sjukdomeller funktionsnedsättning har placerats i hushållet för att där få vård, anses de dock höra till olikahushåll. (ABoBL 938/2014 4 §).

Som ett och samma hushåll betraktas

• äkta makar eller sambor som bor i samma bostad• släktingar i rakt upp- eller nedstigande led (också adoptivbarn och fosterbarn).

I hushållet ingår inte

• studerande som har rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen• studerande som flyttar från det finländska fastlandet till Åland för att studera och har rätt till

bostadstillägg enligt lagen om studiestöd• make eller maka som får permanent institutionsvård

– Stryk hen från hushållet från och med ingången av den månad efter den då hen harkonstaterats vara i behov av permanent institutionsvård.

• make eller maka som inte är försäkrad eller en annan person utan försäkring– Om makarna bor på skilda håll av annan orsak än söndring ska du för den som inte bor i

hushållet utreda inkomsterna eller den summa med vilken hen understöder hushållet.• Om maken eller makan är icke-försäkrad och bor utomlands ska du utreda den

summa med vilken hen understöder hushållet och beakta detta angivna belopp sominkomst för hushållet.

2


• Om maken eller makan är icke-försäkrad och bor i samma bostad ska du utredahens inkomster och beakta en skälig del av inkomsterna som inkomst för hushållet.

Hushållet företräds av bostadsinnehavaren eller bostadsinnehavarens make, av den som harfullmakt av kollektivhushållet eller av den i vars namn särskilt hyresavtal eller motsvarandebesittningsavtal har ingåtts (ABoBL 938/2014 4 §).

Med sambor avses två personer som lever i ett samboförhållande, det vill säga fortgående igemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. (ABoBL 938/2014 5 §)

Med barn avses personer under 18 år som hör till hushållet. (ABoBL 938/2014 6 §)

Parterna i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta makar (8 § i lagen om registreratpartnerskap).

1.3.2.1.1. Samma hushållTill ett hushåll hör de som varaktigt bor i samma bostad, och även de som är tillfälligt frånvarande.

Nära släktingar anses alltid höra till samma hushåll oberoende av hyres- eller vårdavtal, det villsäga

• äkta makar och sambor• föräldrar och barn• far- och morföräldrar

hör alltid till samma hushåll.

En studerande som bor tillsammans med sin förälder hör till förälderns bostadsbidragshushåll.

Det är fråga om ett kollektivhushåll när

• flera personer har hyrt en bostad med gemensamt hyresavtal, eller• om personerna hyrt en del av en bostad med särskilda hyresavtal men de enligt en bilaga

till hyresavtalet fortlöpande är ansvariga för hyran för hela bostaden ifall de övriga boendeförsummar sin egen betalningsskyldighet.

– Villkoret, enligt vilket de återstående boende också ansvarar för hyresandelen för demsom flyttat ut ur bostaden, innebär inte att de boende sammanförs till ett och sammahushåll.

– Villkoret, enligt vilket det att en persons hyresavtal upphör leder till att även de andrashyresavtal upphör, innebär inte heller att de boende sammanförs till ett och sammahushåll.

Om personerna bor i samma bostad och inte förfogar över en del av bostaden på basis avett separat hyresavtal, anses de alltid höra till samma hushåll. Huruvida det är fråga om ettsamboförhållande behöver man således ta ställning till endast om personerna har separatahyresavtal eller den ena är underhyresgäst till den andra.

Om kommunen har placerat ett omhändertaget barn i hushållet för vård anses barnet höra till dettahushåll, om placeringen inte kan betraktas som tillfällig.

Utred vem som bor i samma hushåll med hjälp av en boendeförfrågan. Det faktiska boendet ärdock avgörande. Om det är oklart var barnet bor eller om man strider om saken, anses barnet bo iden bostad där barnet är skrivet.

3


Personer som varaktigt bor i bostaden anses höra till hushållet även om de ännu inte hargjort någon flyttningsanmälan. Å andra sidan anses personer som endast formellt har gjortflyttningsanmälan, men som bor någon annanstans, inte höra till hushållet.

1.3.2.1.1.1. Tillfällig frånvaroSom personer som bor i samma bostad betraktas även hushållsmedlemmar som tillfälligt inte bor ibostaden t.ex. på grund av

• sjukhusvård• militärtjänst• civiltjänstgöring• utstationering eller annat förvärvsarbete• fängelsevistelse eller av någon annan motsvarande orsak.

– Läs mer om inverkan av en fängelsevistelse i olika situationer.

Frånvaron anses i regel vara tillfällig om den varar högst cirka ett år. En förutsättning är att restenav hushållet bor kvar i bostaden.

• En i Finland bosatt make eller maka till en person som hör till hushållet anses dock höra tillhushållet även om hen är frånvarande i över ett år, såvida inte makarna kan anses bo separatpå grund av söndring. Således anses en make eller maka som bor på annan ort på grund avarbete, studier eller militärtjänst höra till hushållet.

• Om den ena av två makar vistas utomlands på grund av utstationering eller studier och enligttillämpningslagen är försäkrad i Finland, anses makarna höra till samma hushåll.

• Då sambor flyttar isär avgörs huruvida de hör till samma hushåll utifrån den sökandesanmälan.

Om ett kommunalt organ har placerat ett barn som hör till ett bostadsbidragshushåll någonannanstans för en kortare tid än ett år, anses barnet tillfälligt vara frånvarande från hushållet. Omplaceringen emellertid fortsätter längre än ett år, justeras bidraget från den tidpunkt då en fortsattplacering eller omhändertagandet har konstaterats. Gör dock en justering senast ett år efter attplaceringen har börjat.

När en bidragstagare som bor ensam tas in för institutionsvård eller hamnar i fängelse, kanbostadsbidrag betalas för sex månader förutsatt att bidragstagaren fortfarande har boendeutgifterunder tiden på institutionen. Om bidragstagarens boendeutgifter upphör när hen tas in påinstitutionen, ska bostadsbidraget dras in från ingången av den månad när boendeutgifternaupphör. Om institutionsvistelsen fortsätter längre än sex månader, ska bidraget dras in fråningången av den sjunde månaden efter att bidragstagaren tagits in på institution.

Om hela hushållet är utomlands eller av någon annan orsak är borta från bostaden kanbostadsbidraget betalas för tre månaders tid. En förutsättning är att hushållet svarar förboendeutgifterna även under frånvaron. Bostadsbidraget dras alltså in från ingången av den fjärdemånaden efter flyttningen.

Om en studerande åker utomlands för studier och får studiestödets bostadstillägg för sin lägenhetutomlands kan hen höra till ett hushåll som får allmänt bostadsbidrag ifall frånvaron är tillfällig.

4


Ett hushåll som har två bostäder i Finland kan välja för vilken bostad det ansöker ombostadsbidrag.

Se exemplet om en värnpliktig medlem i ett hushåll, Asevelvollinen ruokakunnan jäsenenä.

Se exemplet om en make eller maka som arbetar utomlands, Ulkomailla työskentelevä puoliso.

1.3.2.1.2. Separat hushållAndra som bor i samma bostad än släktingar i rakt upp- eller nedstigande led och makar ellersambor kan anses höra till ett separat hushåll, om

• de har ett separat hyresavtal eller annat besittningsavtal för en del av bostaden eller• de på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning placerats i hushållet genom vårdavtal.

En person som tillfälligt bor i bostaden anses inte höra till bostadsbidragshushållet om detrör sig om ett genuint tillfälligt arrangemang. Orsaken till att personen tillfälligt bor i bostadenska utredas. En sådan person kan bo i bostaden högst sex månader utan att anses höra tillbostadsbidragshushållet.

Till olika hushåll hör till exempel:

• Syskon som bor i samma bostad om de har egna hyresavtal som ingåtts antingen medhyresvärden eller som de ingått sinsemellan.

Om två personer har separata hyresavtal och inte ingår i samma hushåll på grund av släktskapeller äktenskap/samboförhållande, kan för samma bostad den ena beviljas allmänt bostadsbidragoch den andra bostadsbidrag för pensionstagare.

Situationer där ett äktenskap eller samboförhållande upphör

• Om en gift person ansöker om bostadsbidrag och meddelar att maken eller makan har flyttatfrån den gemensamma bostaden på grund av varaktig söndring, ska du avgöra huruvida dehör till samma hushåll utgående från den faktiska boendesituationen. Om uppgiften om attmakarna flyttat isär kan anses vara tillförlitlig, kan bostadsbidrag beviljas även om man intekänner till den andra makens nya adress. Ett äktenskap anses ha upphört när makarna flyttarisär för att avsluta samlevnaden på grund av söndring i äktenskapet. Om uppgiften om attmakarna flyttat isär kan anses vara tillförlitlig, kan bostadsbidrag beviljas.

• Om en sambo ansöker om bostadsbidrag och meddelar att den andra parten har flyttatfrån den gemensamma bostaden och att samboförhållandet har upphört, ska du avgörahuruvida de hör till samma hushåll utifrån den sökandes anmälan. Ett samboförhållandeanses ha upphört när parterna flyttar isär och de själva anser att samboförhållandet och detgemensamma hushållet har upphört.

• Vid avgörandet ska du också beakta hur ärendet avgörs i samband med eventuella andraFPA-förmåner som ska beviljas eller som redan betalas.

1.3.2.1.3. SamboförhållandeMed samboförhållande avses att två personer, som inte är gifta med varandra, stadigvarande leveri gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden utan att ingå äktenskap (ABoBL 5 §).Från och med 1.3.2017 kan också personer av samma kön leva i ett samboförhållande.

5


Endast om personerna har separata hyresavtal eller den ena är underhyresgäst till den andra ärman tvungen att utreda samboförhållandet på grund av hushållsbegreppet i samband med detallmänna bostadsbidraget.

Om en person enligt uppgifterna i befolkningsregistret eller de facto bor i samma bostad med enannan person och uppger sig vara samboende avgörs förmånen enligt det. Om kunden inte i ensådan situation uppger sig vara samboende och andra uppgifter som finns att tillgå inte stöderkundens uppgift, begärs en tilläggsutredning om boendet av kunden (t.ex. bostadens storlek ochantalet rum, annan orsak till det gemensamma boendet än samboförhållande, hyresavtal, uppgifterom faktisk betalning av hyra). Utöver den övriga utredningen ska bostaden också alltid vara sådanatt där uppenbart finns utrymmen som garanterar ett tillräckligt privatliv. Huruvida ett förhållandeska betraktas som ett samboförhållande övervägs alltid från fall till fall och ingen faktor är ensamavgörande (t.ex. stor åldersskillnad är i sig inte något hinder för ett samboförhållande). Avgörandetgörs utifrån ett övervägande av helhetssituationen med beaktande av allmän livserfarenhet ochav hur situationen som helhet ser ut mot bakgrunden av de utredningar som presenterats. Vidövervägandet kan man beakta exempelvis att allmän livserfarenhet visar att kompisboendeär vanligare bland personer av samma kön utan att det är fråga om samboförhållande. I regelbehöver inte samboförhållanden heller utredas i studentboenden. Det är överlag allmännaremed kompisboende bland studerande och boendet är oftare tillfälligt. Å andra sidan är det att tvåpersoner tillsammans flyttar från en bostad till en annan i allmänhet ett tecken på att de har föravsikt att stadigvarande bo i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

I regel kan två personer anses vara samboende om de bor i samma bostad och inte är nära släktmed varandra. Kusiner betraktas inte i första hand som sambor. Personerna kan alltid ansesvara sambor då de bor i samma bostad och dessutom har gemensamma barn eller är förlovadeeller när det annars är fråga om ett förhållande som kan betraktas som ett fast förhållande. Omdet utöver de två personerna bor ett eller flera barn i samma bostad kan detta utifrån allmänlivserfarenhet vara ett tecken på att det är fråga om ett samboförhållande även om barnen inte ärgemensamma.

Ett samboförhållande börjar när två personer flyttar ihop och anses vara samboende. Ettsamboförhållande upphör när samborna flyttar isär. Detta beror på samboförhållandets karaktär,där förhållandet uppkommer genom att man bor tillsammans. Ett samboförhållande anses ändåfortgå trots att samborna flyttat isär, om den sökande själv meddelar att samboförhållandet fortgår.

Gällande personer som är bosatta utomlands har FPA inte möjlighet att få motsvarandebefolkningsregisteruppgifter som för dem som är bosatta i Finland. I dessa fall grundar sigbedömningen av familjeförhållandena närmast på uppgifter som fås av kunden, även omförhållandet annars bedöms på samma sätt som i andra situationer.

Utgångsläget är att en persons samboförhållande tolkas på samma sätt vid verkställandet avsamtliga förmånslagar.

1.3.2.1.4. Bostadsbidrag till minderårigaMinderåriga barn som inte bor hos sina föräldrar anses i regel höra till föräldrarnas hushåll ochkan inte få bostadsbidrag för ett självständigt hushåll. Om personen i fråga emellertid har så storaförvärvsinkomster eller med sådana jämförbara eller ersättande inkomster att hen kan ansesförsörja sig själv och själv stå för sina boendeutgifter, kan bostadsbidrag beviljas. Inkomster somkan jämställas med förvärvsinkomster är t.ex. arbetsmarknadsstöd. När bassjälvrisken bestämsanses den sökande vara vuxen (ABoBL 938/2014 16 §).

Om en minderårig har beviljats studiestöd kan du bevilja hen allmänt bostadsbidrag. Det räckerockså med endast statsgaranti för studielån, lånet behöver inte lyftas.

6


Sambor kan beviljas bostadsbidrag, om den ena sambon är myndig. Om bägge parterna ärminderåriga, kan bostadsbidrag beviljas förutsatt att den ena eller bägge på ovan nämnda sättkan anses försörja sig själva och själva svara för sina boendeutgifter. När bassjälvrisken bestämsanses båda samboparterna vara vuxna (ABoBL 938/2014 16 §).

Om minderåriga syskon bor tillsammans och de har ett gemensamt hyresavtal kan du bevilja demallmänt bostadsbidrag ifall den ena beviljats studiestöd eller har tillräckligt med andra inkomster.

Bostadsbidrag som har beviljats minderåriga samt satskörning för skatteuppföljning

I samband med den satskörning för skatteuppföljning som görs i mitten av december varje årjusteras eller dras studiestödet in utan ansökan utifrån de skatteuppgifter som Skatteförvaltningenlämnat ut till FPA (StSL 65/1994 25 a 1 mom.). De justerings- eller indragningsbeslut som fattas isamband med satskörningarna träder i kraft den 1 januari följande år. Läs mer om satskörning förskatteuppföljning.

Då en minderårig studerandes rätt till bostadsbidrag upphör på grund av satskörningen förskatteuppföljning ska du göra följande:

• Om beloppet av de inkomster som ska beaktas inte sjunkit med minst 200 euro finnsdet inga grunder för att justera eller dra in stödet. I sådana fall kan bostadsbidragfortfarande betalas ut tills följande mellan- eller årsjustering. Då ska situationenundersökas på nytt.

• Om de inkomster som ska beaktas i samband med bostadsbidraget har minskat med minst200 euro, ska du göra en mellanjustering från och med 1.2.

– I situationer där beloppet av studiepenningen har minskat med minst 200 euro ochdet inte återstår någon studiepenning att betala ut och den studerande inte har rätt tillstatsgaranti för studielån ska du dra in studiestödet i samband med mellanjusteringen.Om den studerande inte har rätt till studiepenning på grund av föräldrarnas inkomster kanden studerande inte heller få statsgaranti för studielån och därför behöver man i sådanafall inte utreda saken separat.

• Om den studerande fyller 18 år före 1.3 behöver bostadsbidraget inte dras in.• Om den studerande fyller 18 år 1.3 eller därefter, dras bostadsbidraget in i samband

med justeringen.– Bostadsbidraget ska dras in i samband med justeringen eftersom den sökande

anses höra till föräldrarnas hushåll.– Den studerande får rätt till bostadsbidrag och kan ansöka om det på nytt

• när hen fyller 18 år eller• om hen är minderårig och får studiesöd på nytt (t.ex. på grund av att

föräldrarnas inkomster sjunkit eller till följd av nästa satskörning förskatteuppföljning).

1.3.2.1.5. Bosättning i FinlandEndast personer som bor i Finland anses tillhöra ett hushåll. Frågan om boende i Finland avgörsenligt tillämpningslagen.

Flyttning till FinlandEn person som flyttar till Finland från utlandet kan få bostadsbidrag och ett hushåll kan omfatta enutlänning som med stöd av tillämpningslagen har försäkrats i Finland.

7


Bostadsbidraget är inte en förmån som omfattas av förordning 883/2004. Dock kan en person,jämte familjemedlemmar, som kommit till Finland för ett arbete som varar minst fyra månader ochsom uppfyller arbetsvillkoret för arbetslöshetsförmåner få bostadsbidrag. En sådan person kan fåallmänt bostadsbidrag också efter att ha blivit arbetslös om hen fortfarande är försäkrad i Finland.

Du kan fatta beslut om bostadsbidraget först efter att försäkringsärendet har avgjorts.

Se exemplet om en person från ett annat EU-land som kommer till Finland för att arbeta, Suomeentyöhön EU-maasta.

AsylsökandeOm ett hushåll som får allmänt bostadsbidrag i sitt hem tillfälligt vill inkvartera en asylsökande somär skriven på en flyktingförläggning, inverkar detta inte på hushållets bostadsbidrag. I sådana fallbor den asylsökande i bostaden bara tillfälligt.

Om den asylsökande är familjemedlem till en person som får allmänt bostadsbidrag, alltså make,maka, sambo eller barn, och hen flyttar in permanent, ska den inflyttande personens andel avdrasfrån de boendekostnader som beaktas i samband med bostadsbidraget eftersom en icke-försäkradfamiljemedlem inte kan höra till hushållet.

Se exemplet om huruvida en asylsökande hör till hushållet, Turvapaikanhakijan kuuluminenruokakuntaan.

Flyttning från FinlandEn person som flyttar utomlands kan räknas som medlem i ett hushåll med bostadsbidrag om henförblir försäkrad i Finland.

• Om hela bostadsbidragshushållet åker utomlands för en längre tid än tre månader ska du drain bostadsbidraget från ingången av fjärde månaden efter flyttningen.

• Om en medlem i hushållet åker utomlands för en kortare tid än ett år, hör personenfortfarande till hushållet. Beakta personens inkomst i sin helhet som hushållets inkomst.

• Om en medlem i hushållet åker utomlands för en längre tid än ett år, ska medlemmen strykasfrån bostadsbidragshushållet.

– Om det inte är fråga om söndring ska du beakta den del av makens inkomster med vilkenmaken understöder hushållet i Finland.

• Om den ena av två makar vistas utomlands på grund av utstationering eller studier och enligttillämpningslagen är försäkrad i Finland, anses makarna höra till samma hushåll.

Bostadsbidrag är inte en sådan förmån som omfattas av EG:s förordning 833/2004 om socialtrygghet, varför frågan om huruvida en person är bosatt i Finland alltid avgörs enligt kriterierna itillämpningslagen. Personen stryks således inte från hushållet om hen arbetar kortare tid än ett år iett annat medlemsland, även om personen inte omfattas av den finländska lagstiftningen om socialtrygghet på basis av förordningen.

• Om en person flyttar till ett EU-/EES-land för att arbeta för en kortare tid än ett år, hör henfortfarande till bostadsbidragshushållet. Beakta personens inkomst i sin helhet som hushålletsinkomst.

• Om en person flyttar till ett EU-/EES-land för att arbeta för en längre tid än ett år, stryks henfrån hushållet.

– Om det inte är fråga om söndring ska du beakta den del av makens inkomster med vilkenmaken understöder hushållet i Finland.

Fördela boendeutgifterna mellan de personer som hör och inte hör till hushållet.

Läs mer under Fördelning av boendeutgifterna.

8


Se exemplet om utländsk make eller maka, Ulkomaalainen puoliso.

Person som inte hör till hushålletOm det i bostaden bor en person som enligt tillämpningslagen inte hör till hushållet ska du

• beakta en skälig del av hens inkomster som hushållets inkomst• dela boendekostnaderna enligt antalet medlemmar i hushållet

Dela på motsvarande sätt boendeutgifterna om det i bostaden bor en

• studerande som har rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen• studerande som flyttar från det finländska fastlandet till Åland för att studera och har rätt till

bostadstillägg enligt lagen om studiestöd.

1.3.2.2. BostadBostadsbidrag betalas endast för en stadigvarande bostad i Finland. Endast en bostad kanbetraktas som stadigvarande, dvs. vanligen den bostad där hushållet bor största delen av året.

Bostadsbidrag kan beviljas för en hyres-, bostadsrätts-, delägar- eller ägarbostad.

1.3.2.2.1. Självständig bostad

Bostadsbidrag kan beviljas för en självständig bostad. Med självständig bostad avses en bostaduteslutande i hushållets eget bruk med egen ingång utifrån, från trappuppgång eller tambur. Ibostaden ska det också finnas kokmöjligheter och tillgång till vatten.

Då ett egnahemshus består att två självständiga lägenheter och ägaren eller huvudhyresgästenbor i den ena lägenheten, betraktas bägge lägenheter som självständiga bostäder vidfastställandet av bostadsbidraget. Personerna som bor i lägenheterna betraktas som skildahushåll, även om de är nära släktingar. Detta trots att den bostad som hyresgästen hyr betraktassom en underhyresbostad i lagen om hyra av bostadslägenhet.

1.3.2.2.2. Duglig bostad

En förutsättning för att få bostadsbidrag är att den bostad som hushållet förfogar över duger sombostad (ABoBL 938/2014 7 §).

Bostadsbidrag kan beviljas endast för en bostad i en byggnad som är avsedd för varaktigt boendeeller i en byggnad som uppförts för annat ändamål men som ändrats till bostad enligt bygglovet.Bostadsbidrag kan även beviljas för en fritidsbostad, om det är hushållets enda och stadigvarandebostad. Be den sökande skicka byggmyndigheternas intyg över att bostaden fyller de tekniska ochhälsomässiga kraven på en stadigvarande bostad.

Bidrag kan inte beviljas för en halvfärdig bostad, även om den redan är bebodd. En bostad ansesinte längre vara halvfärdig efter det att byggnadsinspektionsmyndigheten gett tillstånd till inflyttning

9


även om slutgranskning ännu inte utförts. Om en del av lägenheten ännu inte är färdig, ska dubevilja bidrag bara för den del som det går att bo i.

Se exemplet om duglig bostad, Kelvollinen asunto.

1.4. Förhållande till andra förmåner

Det allmänna bostadsbidraget är en allmän bostadsbidragsform. Andra former av bostadsbidragär:

• studiestödets bostadstillägg• bostadsbidrag för pensionstagare• bostadsunderstöd (militärunderstöd)• förhöjd kostnadsersättning (arbetslöshetsförmåner)

1.4.1. Bostadstillägg för studerande

Allmänt bostadsbidrag beviljas inte• en studerande som bor på hyra och som har rätt till studiestödets bostadstillägg enligt den

åländska landskapslagen om studiestöd• en studerande som bor på hyra och som flyttar från det finländska fastlandet till Åland för att

studera och har rätt till bostadstillägg enligt lagen om studiestöd.• en studerande som har rätt till avgiftsfri bostad från läroanstaltens sida.

ÅlandÅland beviljar bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen om studiestöd

• till åländska studerande som studerar på Åland och bor på hyra• till studerande från Åland som kommer till det finländska fastlandet för att studera och som bor

på hyra

Studerande som åker från fastlandet till Åland för att studera betalas bostadstillägg enligt 14 § ilagen om studiestöd.

Rätt till allmänt bostadsbidrag för studerande som studerar på Åland och för ålänningar

Allmänt bostadsbidrag kan inte beviljas och en studerande kan inte ingå i ett hushåll som fårbostadsbidrag, om

• den studerande har rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen om studiestödeller

• den studerande flyttar från det finländska fastlandet till Åland för att studera och har rätt tillbostadstillägg enligt lagen om studiestöd.

Bidrag under sommaren

10


Om en studerande som har rätt till

• bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen om studiestöd eller• bostadstillägg för den som flyttar från det finländska fastlandet till Åland för att studera

fortsätter sina studier för samma examen, anses hen omfattas av bostadstillägget också underferierna, även om bostadstillägg inte betalas under ferierna.

En sådan studerande kan inte beviljas bostadsbidrag under ferierna. Bostadsbidrag kan emellertidbeviljas för ferietid, om den studerande har avslutat sina tidigare studier och senare samma årbörjar studera för en ny examen. Bidrag beviljas för tiden mellan det att studierna avslutades ochde nya studierna inleds.

Avgiftsfritt elevhemOm den studerande har rätt till en avgiftsfri plats på elevhem har hen inte rätt till allmäntbostadsbidrag, om det inte finns särskilda skäl för att hen inte kan ta emot platsen på elevhemmet.

Som särskilda skäl betraktas att

• den studerande sedan tidigare bott i en bostad där hen kan bo också under studietiden• den studerande är gift eller sambo och paret har flyttat till en gemensam bostad• den studerande av hälsoskäl eller andra motsvarande särskilda skäl inte kan bo på

läroanstaltens elevhem. Vid behov ska läkarintyg eller annan motsvarande utredning begärasav den studerande.

Bostadsbidrag kan också beviljas om det inte i regel är möjligt att bo på elevhemmet påveckosluten eller under de ledigheter som ingår i studietiden eller om elevhemmet tar utersättning för veckoslut och ledigheter och den studerande av den orsaken hyrt en annanbostad. Största delen av elevhemmen har dessa begränsningar. Bostadsbidrag beviljas inte förveckoslutsersättningar för elevhem.

Läroanstalter vars elevhem inte har begränsningar gällande när man kan bo där:

• Försvarshögskolan• Räddningsinstitutet• Gräns- och sjöbevakningsskolan• Lieksan kristillinen opisto

Se exemplet om bostadsbidrag och gratis bostad, Asumistuki ja maksuton asunto.

Se exemplet om bostadsbidrag för en kadett med familj, Perheellisen kadetin asumistuki.

Avgiftsbelagt elevhem

Om en studerande studerar på en avgiftsbelagd utbildning vid en folkhögskola, ettidrottsutbildningscenter, Sameområdets utbildningscentral eller på folkhögskolelinjen vid enyrkesläroanstalt och bor i läroanstaltens elevhem kan hen beviljas bostadstillägg. Bostadstilläggetsbelopp är 88,87 euro per månad.

Om den studerande förutom den avgiftsbelagda platsen på elevhem har en stadigvarande bostadkan man bevilja allmänt bostadsbidrag för denna bostad.

1.4.2. Bostadsbidrag för pensionstagare

11


Allmänt bostadsbidrag beviljas inte (ABoBL 938/2014 8 §)

• en ensamboende person som är berättigad till bostadsbidrag för pensionstagare• en person som bor på tumanhand med sin make, maka eller sambo om åtminstone den ena

av dem har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare• ett hushåll där alla medlemmar är berättigade till bostadsbidrag för pensionstagare.

Personer som är pensionerade kan få allmänt bostadsbidrag om

• det är fråga om en barnfamilj– om alla medlemmar i hushållet är berättigade till bostadsbidrag för pensionstagare

omfattas de dock av bostadsbidrag för pensionstagare• det i hushållet finns en medlem som inte är berättigad till bostadsbidrag för pensionstagare

– t.ex. en pensionstagare och en arbetslös (ej om det gäller en make, maka eller sambo)som har ett gemensamt hyresavtal

– t.ex. en pensionstagare och ett barnbarn

Också personer som är pensionerade kan få allmänt bostadsbidrag om de bara har sådan pensionsom inte berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare. Sådana pensioner eller ersättningar ärbl.a.

• delinvalidpension• deltidspension• partiell förtida ålderspension• pension på basis av en frivillig försäkring• avträdelsestöd och avträdelsepension• oregistrerad tilläggspension• pension eller ersättning som betalats i form av engångsersättning• partiell rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt

arbetspensionslagarna

Läs mer om bostadsbidrag för pensionstagare.

Om ett enpersonshushåll eller ett tvåpersonershushåll som består av äkta makar eller sambor ochsom har allmänt bostadsbidrag får rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, upphör det allmännabostadsbidraget från ingången av den månad då rätten till bostadsbidrag för pensionstagarebörjar. Det allmänna bostadsbidraget dras också in om bostadsbidrag för pensionstagare intebetalas på grund av bestämningsgrunderna. En part i ett registrerat partnerskap jämställs medäkta make.

Enligt regressbestämmelsen (26 §) i lagen om allmänt bostadsbidrag får allmänt bostadsbidragsom betalas för samma tid användas för kvittning av bostadsbidrag för pensionstagare sombetalats ut med för stort belopp. I lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (29 §) finns enmotsvarande bestämmelse, med stöd av vilken felaktigt utbetalt allmänt bostadsbidrag för sammatid får kvittas mot bostadsbidrag för pensionstagare.

Om två personer har separata hyresavtal och inte ingår i samma hushåll på grund av släktskapeller äktenskap/samboförhållande, kan för samma bostad den ena beviljas allmänt bostadsbidragoch den andra bostadsbidrag för pensionstagare.

Se exemplet om makes, makas eller sambos rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, Puolisolleoikeus eläkkeensaajan asumistukeen.

Se exemplet om syskon, av vilka den ena är arbetslös och den andra är pensionerad, Sisarukset,joista toinen on työtön ja toinen eläkkeellä.

12


1.4.3. Bostadsunderstöd i samband medmilitärunderstödet

Bostadsbidrag betraktas som primärt i förhållande till bostadsunderstöd. Ett löpande bostadsbidragdras därför inte in till följd av en värnpliktigs tjänstgöring, inte ens vid mellan- eller årsjusteringen.Bostadsunderstöd beviljas för skillnaden mellan boendeutgifterna och bostadsbidraget. Envärnpliktig anses vara endast tillfälligt frånvarande från bostaden.

Om en värnpliktig ansöker om bidrag för sin stadigvarande bostad först på grund av värnplikten,beviljas inte bostadsbidrag, utan hela bidraget beviljas i form av bostadsunderstöd. Om någonmedlem av hushållet (t.ex. sambon) däremot inte har rätt till bostadsunderstöd, eller ombostadsunderstöd förvägras på grund av t.ex. inkomsterna, kan hushållet beviljas bostadsbidrag.När sambon ansöker om bostadsbidrag och den värnpliktige får bostadsunderstöd, skabostadsbidrag först beviljas för hela hushållets boendeutgifter. Bostadsunderstödet justerasoch som boendeutgifter beaktas skillnaden mellan den värnpliktiges boendeutgifter ochbostadsbidraget.

Om den värnpliktige bor ensam kan det allmänna bostadsbidraget justeras på basis av ansökanom militärunderstöd, om ansökan innehåller de uppgifter som behövs för justeringen.

Civiltjänstgörares bostäderOm en civiltjänstgörare ansöker om bostadsbidrag för en bostad för vars kostnaderciviltjänstgöringsstället är skyldigt att ansvara, beviljas inte bostadsbidrag och inte hellerbostadsunderstöd.

Om civiltjänstgöringsstället är skyldigt att ansvara för boendeutgifterna och bostadsbidrag betalasför bostaden är förfarandet i de olika situationerna följande:

• Om det är fråga om en ensamboende civiltjänstgörare som får bostadsbidrag ochtjänstgöringsstället betalar boendeutgifterna ska bostadsbidraget dras in eftersomboendeutgifterna upphör.

• Om civiltjänstgöraren hör till ett hushåll som består av två eller flera personer och som fårbostadsbidrag, ska hushållets bostadsbidrag justeras enligt de förändrade boendeutgifterna,såvida civiltjänstgörarens andel av hushållets boendeutgifter är minst 50 euro per månad.Vid justeringen ändras inte antalet medlemmar i hushållet eller bostadsytan, men hushålletsboendeutgifter minskas med civiltjänstgörarens andel av boendeutgifterna.

– Bostadsbidraget justeras eller dras in från början av månaden efter den då boendet påutbildningscentralen upphört.

– Om civiltjänstgöraren är gift eller sambo betalar tjänstgöringsstället hälften avboendeutgifterna oberoende av om familjen har barn eller inte. Om en annan medlem ihushållet är civiltjänstgörare delas boendeutgifterna enligt antal personer.

Om tjänstgöringsplatsen anvisar civiltjänstgöraren att bo i dennes egen stadigvarande bostad ellerinte anvisar honom någon bostad alls, ansvarar tjänstgöringsplatsen för boendeutgifterna i denstadigvarande bostaden. Om civiltjänstgöraren är gift eller samboende betalar tjänstgöringsplatsenbara hälften av boendeutgifterna.

Läs mer om civiltjänstgörares rätt till militärunderstöd.

Se exemplet om en bostadsbidragstagare i beväringstjänst, Asumistuen saajavarusmiespalvelukseen.

13


Se exemplet om en familjefar i beväringstjänst, Perheen isä varusmiespalvelukseen.

1.4.4. Förhöjd kostnadsersättning - arbetslöshetsförmånerEn arbetssökande får förhöjd kostnadsersättning om hen utanför sin pendlingsregion deltar i

• arbetskraftsutbildning• frivilliga studier för invandrare• jobbsökarträning• karriärträning eller• arbetsprövning eller utbildningsprövning.

En arbetssökande har rätt till förhöjd kostnadsersättning också när den sysselsättningsfrämjandeservicen ordnas utanför hemkommunen inom hens pendlingsregion och deltagandet i servicenförorsakar inkvarteringskostnader.

Förhöjd kostnadsersättning som betalas för sysselsättningsfrämjande service på annan ort ellerersättning för utbildning som ordnas utomlands hindrar inte att allmänt bostadsbidrag betalasför den arbetssökandes stadigvarande bostad. En eventuell bostad som är belägen på orten föråtgärden, och för vilken förhöjd kostnadsersättning betalas, betraktas inte som stadigvarandebostad och för den beviljas alltså inte allmänt bostadsbidrag. Inte heller när det gäller ett hushållbestående av en enda person anses personen flytta ut ur den stadigvarande bostaden omförhöjd kostnadsersättning betalas för bostaden på åtgärdsorten, även om åtgärden skulle varalångvarigare. (Utbetalningen av förhöjd kostnadsersättning förutsätter dock inte att personenskaffar en bostad på åtgärdsorten.)

Kostnadsersättningar är prioriterad inkomst och de inverkar inte på bostadsbidragsbeloppet.

1.5. AnsökanEn representant för hushållet ska ansöka om bostadsbidrag och justering av bidraget påblanketten Ansökan om allmänt bostadsbidrag AT1. Ansökan om bostadsbidrag och justering avbidraget kan också göras elektroniskt i FPA:s e-tjänst.

Allmänt bostadsbidrag kan också sökas muntligen.

Som handläggare av bostadsbidrag kan du i vissa situationer göra en mellanjustering på basis aven muntlig ansökan. För dessa situationer redogörs i punkten Justering – Mellanjustering.

FPA skickar automatiskt ett brev till bostadsbidragstagarna före årsjusteringstidpunkten.

Om bostadsbidrag har beviljats för en viss tid ska fortsatt bostadsbidrag ansökas på blankettenAnsökan om fortsatt betalning av allmänt bostadsbidrag AT 13r.

Den sökande ska uppge sitt eget kontonummer i ansökan även om bidraget betalas tillhyresvärden.

Bilagor till ansökanKontrollera innan du avgör en ansökan att alla nödvändiga bilagor och utredningar har bifogats.Bilagor till ansökan om bostadsbidrag är:

14

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/lomakkeet/Jaetut%20asiakirjat/A-Lomakkeet/AT1r_W.pdf



• utredningar om hushållets bruttoinkomster (för utredningen kan bl.a. användaslönespecifikation)

• kopia av hyresavtal, bostadsrättsavtal och delägaravtal

– en kopia av hyresavtalet behövs dock inte om hyresvärden deltar i FPA:s förfrågan omhyresavtal, eftersom FPA av dessa hyresvärdar elektroniskt får uppgifter om hyresavtaloch hyresförhöjningar

• långivarens utredning om personliga bostadslån• fullmakt att företräda kollektivhushåll (blankett AT5r)

– Fullmakt behövs om flera personer (som inte är en familj) har hyrt en bostad genomett gemensamt hyresavtal. Fullmakt behövs alltså till exempel när kompisar har hyrt enbostad genom ett gemensamt hyresavtal och när syskon har ett gemensamt hyresavtal.

Om hyres- eller vederlagsbeloppet inte framgår av de andra bilagorna (t.ex. hyresavtalet) skadu be den sökande om en kopia av meddelandet om hyresförhöjning. Kvitto på hyran kan enligtprövning begäras när det finns särskilda skäl att ifrågasätta hushållets hyresförhållande.

1.5.1. Hur ett ärende inledsLäs om hur ett ärende inleds.

Sätt att inleda ett ärendeEtt ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt.Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmånertillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställdaansökningsblanketter.

Ansökan per post eller personligen inlämnadDå en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökaninte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombesfylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöverunderskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet ellerintegritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål.Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten ochUnderskrift

Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas intetillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökankan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar.

Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingarlämnats in på en FPA-byrå YHT02r).

Via e-tjänstenI fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökanvia FPA:s e-tjänst.

Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-ID eller medett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatiskbekräftelse på att ansökan har tagits emot.

15

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/lomakkeet/Jaetut%20asiakirjat/A-Lomakkeet/AT5r_W.pdf?Web=1


Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten.

Läs om FPA:s e-tjänst.

Per e-post eller faxEtt ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgåvad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation.

Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån,ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgiftersom gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inteinstruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddade-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gällerförmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelandesom gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posteninkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till enmyndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e-postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen.

En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften påen ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren ochdet inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fallbehöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare.

MuntligenI vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan ellermeddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgiftersom lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ettToimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta.

Läs mer om muntlig ansökan.

1.5.1.1. Avsändarens ansvarAvsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första handkundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen.Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid.Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om attfrimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar.

1.5.1.2. Överföring av handlingarOm en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnasobehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet.

Läs om överföring av handlingar.

16

http://www.kela.fi/web/sv/etjanst


1.5.2. Vem kan söka förmåner?I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåneri olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvikafrån de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se ocksåavsnittet Betalning.

1.5.2.1. Personen själven person som fyllt 18 år

• söker i regel sina förmåner själv• kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en

förmån)• kan söka en förmån själv, även om hen har en intressebevakare

– om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hens handlingsbehörighet• är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat hen omyndig vid förordnandet av en

intressebevakare– för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner.

Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndigperson, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan

Personer under 18 år

• är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på derasvägnar.

– intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren.• en person som fyllt 15 år är omyndig

– men hen har även rätt att själv söka förmåner.• se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner

Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in enförmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren.

Läs mer om förande av minderårigs talan

1.5.2.2. IntressebevakareOm en intressebevakare har förordnats att sköta huvudmannens (den person som harintressebevakare) ekonomiska angelägenheter eller ekonomiska angelägenheter ochförmögenhet/egendom

• har intressebevakaren rätt att ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar.• och huvudmannens handlingsbehörighet inte har begränsats beträffande skötseln av

ekonomin kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller avintressebevakaren

• men huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att hen inte kan sköta sinaekonomiska angelägenheter kan förmånen sökas och ansökan undertecknas endast avintressebevakaren

• och om huvudmannen omyndigförklarats kan förmåner sökas endast av intressebevakaren

17


• förmånen utbetalas till intressebevakaren eller på det konto tillhörande förmånstagaren somintressebevakaren bestämt.

FPA får information om intressebevakaren från befolkningsdatasystemet.

Uppgiften om intressebevakningen syns med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot.

Uppgiften om intressebevakningen syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa.Kontrollera innehållet i intressebevakarens uppgifter med en förfrågan i registret överförmynderskapsärenden. I registret över förmynderskapsärenden syns

• intressebevakarens namn och identifieringsuppgifter• uppgift om tidpunkterna när intressebevakningen börjar och upphör• uppgift om intressebevakarens uppdrag och om personens handlingsbehörighet (om den är

begränsad eller inte)• uppgift om vilken myndighet som avgjort ärendet.

Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet(Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighetför att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) /Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä.

Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas in till FPA även i sambandmed en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i Oiwa.

Läs mer om intressebevakare för en myndig person, intressebevakarens parallella talerätt,begränsande av handlingsbehörighet och intressebevakarens talerätt, talerätt för omyndigapersoner över 18 år och intressebevakningens upphörande.

1.5.2.3. IntressebevakningsfullmäktigEn intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman

• om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sätt och denomfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden

– betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett.

FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet.

• Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden.• Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om gällande

intressebevakningsfullmakter.• Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa.• I registret över förmynderskapsärenden får man med en registerförfrågan fram

intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation• Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av

intressebevakningsfullmakten.• Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll.• Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till FPA tidigare ska

fullmaktens innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistratenoch dokumenteras i Oiwa.

Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då en intressebevakningsfullmäktigsköter ekonomiska ärenden.

18

https://intra-tuota.kela.fi/hrelle-ui-web

https://intra-tuota.kela.fi/hrelle-ui-web

https://intra-tuota.kela.fi/hrelle-ui-web%20


1.5.2.4. Ombud, dvs. befullmäktigadEtt ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. Ombudetska

• visa upp en fullmakt eller• på något annat tillförlitligt sätt bevisa att hen har rätt att företräda fullmaktsgivaren.

Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till Finlands Advokatförbund ellerett rättegångsbiträde med tillstånd behöver hen inte visa upp någon fullmakt för FPA om det intefinns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet.

Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (register överrättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verka som rättegångsbiträdekan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst (https://asiointi.oikeus.fi/web/asiointi/oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlem av Finlands Advokatförbund kankontrolleras på Advokatförbundets webbsidor under Sök advokat. (www.asianajajaliitto.fi/advokattjanster/sok_advokat).

Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendetska kunna utredas.

Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnar ochomombud utan fullmakt).

1.5.2.5. Nära anhörig eller annan personEn nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kan ansöka omen förmån för dennes räkning

• om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak intesjälv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressen och -rättigheter)och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också att FPA godkänner attden anhöriga eller en annan person handlar på den sökandes vägnar och att det finns enbestämmelse om detta i förmånslagen.

• förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/2007 54 § 2 mom.)• handikappförmåner (570/2007 15 § 2 mom.)• rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005 5 kap. 42 §)• bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/2007 3 kap. 20 § 2 mom.• förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 15 kap. 2 § 3 mom. och• ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/2010 13 § 2 mom.)

En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hens agerande i ärendet bygger pågodkännande från FPA:s sida.

Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand om huvudmannen får förahuvudmannens talan och om hur godkännandet registreras.

1.5.2.6. KommunOm ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganet rätt att sökaförmåner för barnet.

19

https://asiointi.oikeus.fi/web/asiointi/oikeudenkayntiavustajaluettelo

https://asiointi.oikeus.fi/web/asiointi/oikeudenkayntiavustajaluettelo

https://www.asianajajaliitto.fi/sv/advokattjanster/sok_advokat

https://www.asianajajaliitto.fi/sv/advokattjanster/sok_advokat


1.5.2.7. Övriga sökandeOm flera personer har hyrt en bostad med gemensamt hyresavtal betraktas de som ettkollektivhushåll. En representant för kollektivhushållet ansöker om bostadsbidrag. Till ansökanfogas kollektivhushållets fullmakt att företräda kollektivhushåll (blankett AT5r).

1.5.3. AnsökningstidBostadsbidrag kan beviljas retroaktivt tidigast från ingången av den månad som föregickinlämnandet av ansökan, om villkoren för erhållande av bidrag uppfylldes redan då. Närbostadsbidrag beviljas för en ny bostad och hushållet saknar bostadsbidrag, kan bostadsbidragbeviljas tidigast från ingången av den månad som föregick inlämnandet av ansökan, förutsattatt hushållet har flyttat in i bostaden under månaden i fråga och betalat hela månadshyran.Bostadsbidrag beviljas tidigast från början av hyresavtalsförhållandet.

Om ansökan om något annat stöd för boende har avslagits eller dragits in därför att hushålletinte har varit berättigat till stödet i fråga, kan det allmänna bostadsbidraget undantagsvis beviljasretroaktivt från ingången av den månad från och med vilken annat stöd för boende har sökts ellerdragits in.

I fall där det andra stödet för boende har dragits in ska en retroaktiv ansökan lämnas in före slutetav månaden efter indragningsbeslutet för att allmänt bostadsbidrag ska kunna beviljas från ochmed det att det andra stödet drogs in. Om ansökan kommer in senare iakttas normal retroaktivansökningstid.

1.5.4. Begäran om tilläggsutredningarLäs mer om utredande av ärenden och om begäran av tilläggsutredning.

Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar uppgifterna påansökningsblanketten eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga tillansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan haruppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i sambandmed tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan hartillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs föratt avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång.

Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningardirekt från en utomstående aktör. Läs mer omatt få information av andra aktörer.

Med meddelandetjänsten, genom att ringa eller skriva• Prioritetsordningen för begäran om tilläggsutredningar är i förmånshandläggningen följande:

– Meddelandetjänsten eller telefon– Kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta klienten per telefon eller via

meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation)

20

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/lomakkeet/Jaetut%20asiakirjat/A-Lomakkeet/AT5r_W.pdf?Web=1

https://sinetti.kela.fi/n%C3%A4in-toimimme/turvallisuus/tietosuoja/tietojen-saaminen


• Tilläggsutredningar begärs i första hand med meddelandetjänsten eller per telefon beroendepå vilket sätt som är mer ändamålsenligt och fungerar bättre för att slutföra ärendet.

• Om kunden inte kan nås med ett meddelande eller per telefon skickas ett kundbrev.• Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Informera samtidigt kunden

om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om hen inte lämnar in någontilläggsutredning.

• Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwavilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in.

• Om kunden redan har ett arbete under behandling i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet ochvid behov ska en ny väntetid anges.

• Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via Meddelanden> Skicka meddelande eller bilaga i e-tjänsten, eller meddela kunden den svarsadressdit bilagorna kan skickas. Adresserna hittar du t.ex. på fpa.fi under Privatpersoner -Postadresser. Postboxadresserna anges enligt kundens bostadsort.

Meddelandetjänsten används i förmånshandläggningen då man begär tilläggsutredningar närkunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben. Det lönar sig att användameddelandetjänsten i första hand i sådana fall när man inte behöver göra någon helhetsmässigkartläggning av kundens livssituation eller servicebehov.

Om man försöker ringa kunden men inte får svar skickas ett sms per dator från 0100100-tjänsten(via Ingångssidan på Sinetti)

• FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olikabehov. Förmånsspecifika mallar för sms finns på sidan Etuuksien ohje under rubrikenTyövälineet.

• Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till kunden.• Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa.

Det är bra att be om tilläggsutredningar med kundbrev om det är ändamålsenligt med tanke påkundens situation, mängden utredningar eller utredningarnas art. I krävande förmånsfall kan detändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon i ett par dygn innan man skickar utett kundbrev.

Kunden kan lämna in tilläggsutredningarna som bilaga i meddelandetjänsten, muntligteller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts påansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg ellerhyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas inskriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis.

Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändåsänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämnain tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD ellermobiltelefon.

Komplettering av en ansökningsblankett• Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte

återsändas för komplettering, utan man ska be klienten redogöra för de uppgifter som saknaspå blanketten, i första hand med hjälp av meddelandetjänsten.

• Komplettering eller annan uppgift som klienten lämnat ska antecknas i Oiwa (vid förmånersom inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på enansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du självhar registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigtantecknat.

21

http://www.fpa.fi/postadresser


• Om underskriften saknas på ansökningsblanketten kan du läsa mer under underskrift.

Läs mer om komplettering av ansökningsblanketten och om komplettering av handlingar.

Tidsfrist för tilläggsutredningarLäs om tidsfrist för inlämning av tilläggsutredning

• Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärdauppgifterna ska lämnas in. Tidsfristen för att lämna in kompletterande uppgifter är oftast tvåveckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. Nären begäran om utredning sänds till utlandet bör fristen vara längre. Tidsfristen kan å andrasidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att hen kan lämna in utredningenredan tidigare.

• Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om en kundskriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningarsenast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar.

• Om kunden inte lämnar in tilläggsutredningarna inom utsatt tid kan ärendet avgöras utifrån deuppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut.

• Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det underYhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens omeller gett kunden en avvikande tidsfrist.

• På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om hen inte kan lämna in tilläggsuppgifternainom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid ska du komma överens medhen om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i Oiwa, foga den till det väntandearbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång.Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständighetersom kunden inte rår för.

• Även en utredning som inkommit efter att tidsfristen gått ut ska beaktas i beslutsprocessen.Om beslutet redan fattats kan det rättas vid behov.

1.5.4.1. Tilläggsutredningar för bostadsbidragBe i första hand om tilläggsutredningar via meddelandetjänsten eller per telefon. Använd brevbara om det inte är möjligt att skicka meddelande eller ringa upp, eller om ingendera lämpar sig förkundens situation. Som hjälp kan man använda färdiga meddelandemallar.

Vid behov kan följande brev användas för begäran om tilläggsutredningar när kunden skakomplettera en bristfällig ansökan:

• AYL01r Allmänt bostadsbidrag: vi behöver ytterligare uppgifter• AYL02r Allmänt bostadsbidrag: vi behöver en ny ansökan

Om en ansökan har avslagits eller lämnats utan prövning på grund av att den sökande trotsbegäran inte har lämnat in nödvändiga utredningar inom utsatt tid eller inom besvärstiden, kan durätta beslutet till kundens fördel om hen senare lämnar in de utredningar som behövs. Du kan dåbevilja bostadsbidrag från den ursprungliga ansökningstidpunkten.

22


1.5.5. Återtagande av ansökanDen som ansöker om bostadsbidrag kan återta sin ansökan om det ännu inte har meddelats någotbeslut.

Återtagandet kan göras muntligt eller skriftligt.

• Om återtagandet görs muntligt ska du anteckna kontakten (Yhteydenotto) i Oiwa och skapaett uppdrag (Toimeksianto-työ). Ta bort uppgiften om att handläggningen av ansökan harinletts.

• Om meddelandet om återtagandet av ansökan kommit in skriftligen eller genom e-tjänsten skadu ta bort uppgiften om att ansökan är under behandling ur systemet och skicka ett sms tillkunden. Om du inte har tillgång till kundens telefonnummer ska du skicka ett brev till kundendär du berättar att ansökan har återtagits på hens begäran. Du kan använda brevmall YHI39r.

1.6. BeloppBeloppet av bostadsbidraget beräknas enligt följande:

(de godtagbara, dock högst de maximala boendeutgifterna – bassjälvrisken) x 0,80 =bostadsbidraget

Som boendeutgifter godkänns högst de maximala boendeutgifter som bestäms enligt hushålletsstorlek och den kommungrupp där bostaden finns i enlighet med 10 § i lagen om allmäntbostadsbidrag.

SeMaximala boendeutgifter

Det minsta bostadsbidrag som betalas ut är 15,00 euro i månaden (ABoBL 938/2014 24 § 3mom.).

1.6.1. SjälvriskandelarSjälvrisken består av bassjälvrisken och en s.k. procentuell självrisk.

Bassjälvrisk

Beloppet av bostadsbidragets bassjälvrisk är beroende av

• antalet vuxna och barn i hushållet• hushållets bruttomånadsinkomster

23


Bassjälvrisken är 42 procent av de inkomster som ska beaktas i bostadsbidraget, med avdrag fördet inkomstbelopp som berättigar till fullt bidrag.

Bassjälvrisken beräknas med följande formel år 2017 och 2018:

• Bassjälvrisken = 0,42 x [T - (597 + 99 x A + 221 x L)].

Bassjälvrisken beräknades med följande formel år 2016:


Bassjälvrisken beräknades med följande formel år 2015:


Där

T = hushållets sammanlagda bruttoinkomster per månad

A = antalet vuxna

L = antalet barn

I formeln justeras standardbeloppet (597) och koefficienten för vuxna (99) och koefficienten förbarn (221) årligen med folkpensionsindex.

Antalet barn ges större vikt i formeln. När hushållets storlek och antalet minderåriga barn ökar,minskar bassjälvrisken.

När bassjälvrisken beräknas anses alltid minst en vuxen höra till hushållet. Den bidragssökandeoch hens make, maka eller sambo betraktas alltid som vuxna vid beräkningen av bassjälvriskenäven om de skulle var minderåriga.

Bassjälvrisken fastställs på samma sätt i hela landet. Därför inverkar inte den kommun därbostaden finns på beloppet av bassjälvrisken.

Om bassjälvrisken är mindre än 10 euro beaktas den inte.

Exempel på hur bassjälvrisken räknas ut:

Hushållet består av två vuxna och tre barn. Hushållets sammanlagda inkomsterär 2 229 euro per månad.

Bassjälvrisken är 0,42 x [2 229 - (597 +99 x 2 + 221 x 3)] = 0,42 x (2 229 – 1458)= 0,42 x 771 = 323,82.

Procentuell självriskUtöver bassjälvrisken ska bostadsbidragstagare betala en s.k. procentuell självrisk, som är 20procent av skillnaden mellan högst de godtagbara maximala boendeutgifterna och bassjälvrisken.

Om bassjälvrisk saknas, uppgår bostadsbidraget till 80 procent av högst de godtagbara maximalaboendeutgifterna.

1.7. BestämningsgrunderDet kommer i fortsättningen inte längre att utfärdas någon årlig förordning ombestämningsgrunderna, utan de binds vid folkpensionsindexet och justeras varje år.

De maximala boendeutgifterna justeras varje år med levnadskostnadsindex. År 2018 görsemellertid ingen justering.

24


Tidigare var de maximala boendeutgifterna bundna till Statistikcentralens hyresindex som mäterändringarna i hyresnivån. År 2016 och 2017 gjordes ingen justering.

1.7.1. BoendeutgifterBostadsbidrag kan sökas för boendeutgifter både i en hyres- och i en ägarbostad.

1.7.1.1. HyresbostadSom boendeutgifter godkänns hyran för bostaden samt separata uppvärmningskostnaderoch vattenavgifter enligt normen (ABoBL 938/2014 9 § 1 mom.). De faktiska vatten- ochuppvärmningskostnaderna utreds inte. Normerna justeras årligen med folkpensionsindex.

Se exemplet om hyres- eller ägarbostad, Vuokra- vai omistusasunto.

1.7.1.1.1. HyresavtalsförhållandeBostadsbidrag beviljas för en hyresbostad där besittningen grundar sig på i lagen om hyraav bostadslägenhet (481/1995) avsett hyres- eller underhyresförhållande. Vid ansökan ombostadsbidrag klarläggs hyresförhållandet och avtalsvillkoren utifrån ett skriftligt hyresavtal.Bostadsbidrag beviljas tidigast från början av hyresavtalsförhållandet.

Också i fråga om en etta är det möjligt att ingå ett hyresavtal mellan huvud- och underhyresgästeneller separata hyresavtal direkt med hyresvärden.

Om hyresavtalet är tidsbegränsat, beviljas bostadsbidrag i allmänhet för en bestämd tid. Bidragbeviljas tills vidare om det tidsbegränsade hyresavtalet upphör vid tidpunkten för årsjusteringen.

Om det redan är fråga om det tredje hyresavtalet i följd som gäller i högst tre månader, betraktasdet emellertid som ett avtal som gäller tills vidare. Bevilja då bidraget tills vidare.

Bostadsbidrag beviljas inte för en bostad där besittningen inte grundar sig på etthyresavtalsförhållande som avses i lagen om hyra av bostadslägenhet. Bostadsbidrag beviljasdärför inte för boende på hotell, pensionat, natthärbärgen och andra inkvarteringsrörelser.Inte heller boende som grundar sig på ett vårdavtal som ingåtts på grund av sjukdom ellerfunktionsnedsättning baserar sig på ett hyresavtalsförhållande, och därför beviljas intebostadsbidrag. Angående placerade på grund av vårdavtal se ocksåSamma hushåll. För en service- eller stödbostad där boendet grundar sig på ett sådant hyresavtalsom avses i lagen om hyra av bostadslägenhet kan bostadsbidrag emellertid beviljas.

Se exempel om tidsbegränsade hyresavtal (Määräaikaiset vuokrasopimukset).

25


Beviljande av bostadsbidrag för stöd- eller servicebostadMed stödbostad avses en bostad där tjänster eller stöd kan anslutas till boendet, men där denboende inte behöver institutionsvård.

För en stödbostad kan bostadsbidrag beviljas om man försäkrar sig om att det i första handär fråga om stadigvarande boende och inte en vårdrelation och att den boende själv enligthyresavtalet ansvarar för sina boendeavgifter gentemot servicegivaren. Om den boende harplacerats i bostaden med kommunens betalningsförbindelse som täcker boendeutgifterna,anses den boende själv inte ha boendeutgifter som kan understödas med bostadsbidrag.

Boendet kan ordnas i vanliga bostäder, i särskilda servicehus, grupphem, boendegrupper ellerså kan andra lösningar tillämpas. Det väsentliga är att den boende har en egen bostad till sittförfogande. Den boende ska ha alla rättigheter och skyldigheter som en boende har.

För serviceboendet betalas hyra varje månad. Om hyran har fastställts per dygn får manmånadshyran genom att multiplicera dygnshyran med talet 30. Boendet ska emellertid pågåminst en hel kalendermånad för att bostadsbidrag ska kunna beviljas. Förutom hyran kan denboende också betala för tjänster som stöder boendet (t.ex. hemvårdshjälp, måltidsservice ocholika trygghetstjänster): Boendeandelen och boendeutgifternas andel ska klart kunna skiljas åt frånandra tjänster och serviceavgifter.

På hyresförhållandet tillämpas i varje fall uppsägningsskydd enligt lagen om hyra avbostadslägenhet och därför kan som avslagsgrund vid beviljande av bostadsbidrag inte åberopasenbart det faktum att hyresavtalet innehåller sådana villkor som avviker från bestämmelserna iovan nämnda lag. Frågan om huruvida det gäller sådant hyresboende som medför utgifter somkan understödas med bostadsbidrag avgörs utifrån hyresavtalet och boendets karaktär samtboendeenhetens syfte.

1.7.1.1.2. Godtagbara boendeutgifter för hyresbostadSom boendeutgifter för ett hushåll som bor i en hyresbostad godkänns (ABoBL 938/2014 9 §)

• hyran• särskilt betalda vattenavgifter enligt normen samt• särskilt betalda uppvärmningskostnader enligt normen.

Normerna justeras årligen enligt folkpensionsindex.

Som särskilt betalda vattenavgifter beaktas 18 euro per person och månad. De faktiskavattenavgifterna utreds inte.

Vattennorm 2015 2016 2017 2018

Per person 19 €/mån. 18 €/mån. 18 €/mån. 18 €/mån.

Som särskilt betalda uppvärmningskostnader beaktas 43 euro för ett hushåll som består av enperson. Om ett hushåll består av fler än en person höjs uppvärmningskostnaderna med 14 euroför varje ytterligare person. De uppvärmningskostnader som ska beaktas höjs med 4 procent ilandskapen Södra Savolax, Norra Savolax och Norra Karelen och med 8 procent i landskapenNorra Österbotten, Kajanaland och Lappland. De faktiska uppvärmningskostnaderna utredsinte. Kostnaderna för separat komfortvärme i badrummet ersätts inte.

Beloppen i uppvärmningsnormerna:

26


Uppvärmningsnorm2015 2016 2017 2018

En person 41 €/mån. 41 €/mån. 41 €/mån. 41 €/mån.

För varjeytterligare person

14 €/mån. 14 €/mån. 14 €/mån. 14 €/mån.

Södra Savolax

Norra Savolax

Norra Karelen

(+ 4 %)



15 €/mån. 15 €/mån. 15 €/mån. 15 €/mån.

Norra Österbotten

Kajanaland

Lappland

(+ 8 %)



15 €/mån. 15 €/mån. 15 €/mån. 15 €/mån.

Hyra godkänns inte som boendeutgift till den del som den betalas av någon annan än hushållet,t.ex. av arbetsgivaren eller företaget. Man har inte heller rätt till allmänt bostadsbidrag för tid somhyran på förhand i sin helhet har betalats som utkomststöd innan hyresavtalet börjat.

Om hushållet använder endast en del av bostaden för boende och resten används av t.ex.företaget, godtas boendeutgifterna endast för den del som används av hushållet. Beaktaboendeutgifterna enligt förhållandet mellan den bostadsyta som hushållet själv använder och denbostadsyta som företaget använder.

Månadshyran beaktas med en cents noggrannhet.

Se exemplet om elektricitet som ingår i hyran, Vuokraan sisältyy sähkö.

1.7.1.1.3. Andra avgifterSom boendekostnader godtas inte andra specificerade avgifter som betalas i samband med hyran.Sådana avgifter är t.ex.

• kostnader för hushållsel• avgifter för bastu• avgifter för tvättstuga• avgifter för bilplats• avgifter för internet• avgifter för kabel-TV• avgifter för förrådsutrymmen

27


• avgifter för underhåll eller inventarier.

Inte heller t.ex. hyresgaranti eller kostnader för hemförsäkring godkänns som boendeutgifter.

Om elektriciteten ingår i hyran, minskas boendeutgifterna med ett i princip obegränsat beloppmotsvarande penningvärdet av rätten att använda elektricitet (bl.a. studentkorridorer). SePenningvärden för naturaförmåner.

Se exemplet om begränsad elanvändning som betalas i samband med hyran, Vuokran yhteydessämaksettava rajoitettu sähkön käyttö.

1.7.1.1.4. UnderhyresgästOm hushållet har en underhyresgäst, avdras från hushållets godtagbara boendekostnader dethyresbelopp som underhyresgästen betalar. (ABoBL 938/2014 9 § 8 mom.)

1.7.1.1.5. TjänstebostadBostadsbidrag beviljas inte för boendeutgifterna i en tjänstebostad till den del det är fråga om ennaturaförmån. Ett exempel på en sådan i arbetsavtalslagen avsedd bostad, där besittningsrätteningår i lönen, är en gårdskarlsbostad (13 kap. 5 § i arbetsavtalslagen 55/2001). Om den som bor ien tjänstebostad själv betalar en del av hyran, kan bostadsbidrag beviljas för den del hen betalatsjälv.

1.7.1.2. Bostadsrättsbostad och delägarbostadBesittningen av en bostadsrättsbostad grundar sig på besittningsrätt enligt lagen ombostadsrättsbostäder (650/1990). När bostadsbidrag söks påvisas besittningsrätten medbostadsrättsavtalet.

Besittningen av en delägarbostad grundar sig till en början på ett hyresavtal. När bostadsbidragsöks påvisas besittningsrätten med hyresavtalet.

1.7.1.2.1. Godtagbara boendeutgifter

Som boendeutgifter för en bostadsrättsbostad godkänns

• bruksvederlaget och särskilt betalda uppvärmningskostnader och vattenavgifter enligt normenpå samma sätt som i fråga om hyra

• 73 % av räntor på ett lån som tagits för att betala bostadsrätten.

Som boendeutgifter för en delägarbostad godkänns

28


• hyra enligt hyresavtalet och särskilt betalda uppvärmningskostnader och vattenavgifter enligtnormen på samma sätt som i fråga om hyra.

• inte räntor på ett lån som tagits för att betala delbetalning som berättigar till delägande.

På samma sätt som i fråga om hyresbostäder godkänns inte andra avgifter (t.ex. avgift för bilplats)som boendeutgifter.

Läs mer om boendeutgifter för hyresbostad.

1.7.1.3. ÄgarbostadSom boendeutgifter för ett hushåll som bor i en ägarbostad godkänns underhålls- ochfinansieringsutgifterna för bostaden. (ABoBL 938/2014 9 §). En bostad betraktas som ägarbostadom hushållet äger minst 50 procent av bostaden.

En aktielägenhet är en lägenhet i en byggnad som ägs av ett bostadsaktiebolag och där de aktiersom ger besittningsrätt ägs av en eller flera medlemmar av hushållet tillsammans. De formerav ägarbostäder där finansieringen grundar sig på ett lån som husbolaget tagit och som täckerstörsta delen av den totala köpesumman för bostaden betraktas som ägarbostäder, eftersomäganderätten övergår till köparen genast när affären görs. Boendeutgifterna godkänns på sammasätt som i fråga om aktiebostäder. Läs mer om boendeutgifter för aktiebostad.

Annan ägarbostad är en fastighet som ägs av en eller flera medlemmar av hushållet, vanligen ettegnahemshus. Läs mer om boendeutgifterna för egnahemshus.

Som ägarbostad betraktas också en samägd bostad samt en bostad där hushållet står förboendeutgifterna på samma sätt som i fråga om en ägarbostad, t.ex. en bostad som innehasutifrån delägarskap i dödsbo, efterlevande makes besittningsrätt eller avvittringsavtal.

Om ett dödsbo hyr ut en bostad som dödsboet äger till en av delägarna i dödsboet, avdras frånhyran den del som motsvarar hens ägarandel. Detta avdrag görs inte i andra situationer avsamägande.

Om hyresgästen äger mindre än 50 procent av bostaden, godkänns boendeutgifterna ihyresavtalet som sådana. Om hyresgästen äger 50 procent eller mer av bostaden, godkänns baraboendeutgifterna för ägarbostaden.

En bostad som ägs av ett företag eller ett fastighetsaktiebolag och där företagaren själv borbetraktas som ägarbostad trots att ett eventuellt hyresavtal har ingåtts om företagaren harbestämmanderätt i företaget (50 procents innehav eller motsvarande bestämmanderätt).

Om ett företag hyr ut en bostad till en delägare i företaget, avdras från hyran den del sommotsvarar hens ägarandel.

Se exemplen

• om hyres- eller ägarbostad, Vuokra- vai omistusasunto.• om ett dödsbo som hyr ut en bostad, Kuolinpesä vuokraa asunnon• om en delägare i ett dödsbo som bor i en bostad som ägs av dödsboet, Kuolinpesän osakas

asuu kuolinpesän asunnossa.

29


1.7.1.3.1. Godtagbara boendeutgifter för aktiebostadUnderhållsutgifter

Som utgifter för aktiebostad godkänns

• vederlag– skötselvederlag– kapital-/finansieringsvederlag– extra vederlag– arrendevederlag för tomt

• särskilt betalda uppvärmningskostnader och vattenavgifter enligt normen på samma sätt som ifråga om hyresbostäder

Som underhållsutgifter beaktas högst 30 % av de maximala boendeutgifterna som bestämsenligt hushållets storlek och den kommun där bostaden finns (ABoBL 938/2014 10 §). Omunderhållsutgifterna för hushållet överstiger de maximala underhållsutgifterna kan 73 % av denöverstigande delen beaktas som finansieringsutgifter.

FinansieringsutgifterSom finansieringsutgift för aktiebostad godkänns

• 73 % av räntorna på de personliga bostadslån som tagits för att skaffa och bygga ombostaden

• en del av de underhållsutgifter som överstiger de maximala underhållsutgifterna

Som finansieringsutgift beaktas högst 70 % av hushållets maximala boendeutgifter.

Premierna för en låneskyddsförsäkring eller motsvarande avgifter godkänns inte somboendeutgifter.

Läs mer

• Extra vederlag• Boendeutgifter för hyresbostad• Räntor på bostadslån

Se exemplet om godtagbara boendeutgifter för en aktiebostad, Osakeasunnon hyväksyttävätasumismenot.

1.7.1.3.2. Godtagbara boendeutgifter för egnahemshusUnderhållsutgifter

Boendeutgifterna för ett egnahemshus godkänns till de belopp som anges i normen förunderhållsutgifterna (ABoBL 938/2014 9 § 3 mom). Underhållsutgifterna justeras årligen medfolkpensionsindex. De underhållsavgifter som ska beaktas höjs med 4 procent i landskapen SödraSavolax, Norra Savolax och Norra Karelen och med 8 procent i landskapen Norra Österbotten,Kajanaland och Lappland.

De faktiska underhållsutgifterna utreds inte.

30


Normen för underhållsutgifterna för ett egnahemshus år 2017 och 2018

Hushålletsstorlek

personer

Underhållsutgiftersom ska beaktas

euro/månad

Södra Savolax,Norra Savolax,Norra Karelen

euro/månad + 4 %

Norra Österbotten,Kajanaland,

Lapplandeuro/månad + 8 %

1 96 100 104

2 115 120 124

3 145 151 157

4 171 178 185

+ för varjeytterligare person 53 55 57

Normen för underhållsutgifterna för ett egnahemshus år 2016

Hushålletsstorlek

personer


euro/månad


euro/månad + 4 %


Lapplandeuro/månad + 8 %

1 97 101 105

2 116 121 125

3 147 153 159

4 173 180 187

+ för varjeytterligare person

53 55 57

Normen för underhållsutgifterna för ett egnahemshus år 2015

Hushållets

storlek

personer


euro/månad


euro/månad (+ 4 %)


Lappland

euro/månad (+ 8 %)

1 97 101 105

2 117 122 126

3 147 153 159

4 173 180 187

31


+ för varjeytterligare person 53 55 57

FinansieringsutgifterSom boendeutgifter godkänns 73 % av räntorna på de personliga bostadslån som tagits för attskaffa och bygga om bostaden.

Läs mer under Räntor på bostadslån.

Som boendeutgifter godkänns t.ex. inte

• fastighetsskatt• tomthyra• premierna för en låneskyddsförsäkring eller motsvarande avgifter.

1.7.1.3.3. Räntor på bostadslånSom boendeutgifter för en ägarbostad och bostadsrättsbostad godtas också en andel av årligaräntor på personliga lån som tagits för att skaffa eller bygga om bostaden. Om lånet enligtutredningen är ett bostadslån kan räntorna godkännas som boendeutgifter. (ABoBL 938/2014 9 §6 mom.)

Räntor på personliga bostadslån godtas som boendeutgifter, om lånet har beviljats av staten,kommunen, församlingen eller något annat kreditinstitut som står under offentlig tillsyn. Exempelpå sådana kreditinstitut är banker, försäkringsanstalter, hypoteksföreningar, pensionsstiftelser,pensionskassor och andra kreditinstitut som avses i kreditinstitutslagen. Lån från byggherre ellerarbetsgivare eller obetalda köpesummor godtas inte som boendeutgifter.

Ändamålet med ett lån som tagits under namnet bostadsflexkredit avgör om räntan på lånet elleren del av den kan beaktas i samband med bostadsbidraget. Bostadsflexkredit används bl.a. vidordnande av lån, köp av bostad och vid behov för pengar för uppehälle. Av den uttagna kreditenmåste låntagaren själv uppge bostadslånets andel som ska beaktas vid beskattningen samtlåneräntan.

I fråga om ett omvänt bostadslån beviljas kunden lån för 10–20 år. Bostaden är lånegarantioch lånet amorteras inte under lånetiden. Kunden betalar i normala fall ränta på lånet. Denbostadsbidragssökande bor i en ägarbostad och för hen godkänns vederlag och vattenavgiftersom boendeutgifter. Lånet kan tas ut i flera poster enligt uttagsplanen eller så betalas helalånesumman in på ett skötselkonto. Den ränta som betalas på det kapital som finns påskötselkontot är kapitalinkomst. Låneräntorna godkänns inte som boendeutgifter.

Lån för köp av tomt godtas som boendeutgifter, men bara för högst en hektar.

32


Godtagbara ränteutgifterAv de årliga räntorna på personliga lån beaktas 73 % som boendeutgifter. Av räntorna beaktasendast den del som hushållet själv betalar. Av räntorna på t.ex. räntestödslån beaktas bara dendel som den sökande ska betala själv.

Om en domstol har fastställt ett betalningsprogram för skuldsanering för enbostadsbidragssökande eller bidragstagare, beaktas i enlighet med programmet endast räntorpå lån som tagits för att anskaffa eller bygga om bostaden. Detsamma gäller för skulder som ärföremål för utsökning. Uppgifterna utreds hos utsökningsmyndigheterna. Lånekapitalet får intestiga till följd av skuldsaneringen. Av programmet framgår hur olika skulder och räntorna på demska betalas. Fördelningen mellan bostadsskulder och andra skulder och räntorna på dem ska alltidutredas. Uppgifter om skuldsanering fås från tingsrätterna, det skuldsaneringsregister som de föroch från bankerna.

Om ett lån för en tidigare bostad överförs på den nya bostaden vid ett bostadsbyte, godtas detfortfarande som boendeutgift.

Om makarna flyttar isär på grund av söndring kan räntorna på hela bostadslånet beaktas för denmake som blir kvar i bostaden, om hen betalar räntorna på hela bostadslånet.

Räntor på lån som tagits för att betala delbetalning i en delägarbostad beaktas inte somboendeutgifter.

1.7.1.4. Fördelning av boendeutgifternaBoendeutgifterna fördelas mellan de personer som hör och de som inte hör till hushållet.Boendeutgifterna fördelas alltså när det i bostaden bor personer som inte hör tillbostadsbidragshushållet. Sådana är till exempel

• utlänningar som bor i samma bostad och som utgående från tillämpningslagen inte ansesvara bosatta i Finland

• studerande som har rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen om studiestöd• studerande som flyttar från det finländska fastlandet till Åland för att studera och har rätt till

bostadstillägg enligt lagen om studiestöd.

Civiltjänstgörares boendeutgifterOm ett tjänstgöringsställe har anvisat en civiltjänstgörare som hör till ett bostadsbidragshushållbestående av två eller flera personer att bo i civiltjänstgörarens egen stadigvarande bostadunder tjänstgöringstiden eller inte har anvisat honom någon bostad, kan för boendeutgifternabetalas bostadsbidrag och bostadsunderstöd endast till utgången av den månad då boendeti utbildningscentralen för civiltjänstgörare upphör. Därefter ska tjänstgöringsstället svara förciviltjänstgörarens boendeutgifter.

Bostadsbidraget justeras på grund av en betydande förändring i boendeutgifterna fråningången av månaden efter den då boendet i utbildningscentralen upphört. Antalet medlemmari bostadsbidragshushållet och bostadens yta ändras inte vid justeringen, men hushålletsboendeutgifter minskas med civiltjänstgörarens andel. Om civiltjänstgöraren är gift eller sambobetalar tjänstgöringsstället hälften av boendeutgifterna för bostaden oberoende av om familjen harbarn eller inte. Om en annan medlem i hushållet är civiltjänstgörare delas boendeutgifterna enligtantal personer.

33


1.7.1.5. Maximala boendeutgifterBostadsbidrag beviljas utifrån de godtagbara men dock högst de maximala boendeutgifter somanges i ABoBL 938/2014 10 §.

På de maximala boendeutgifterna inverkar hushållets storlek och den kommun där bostaden finns.

De maximala boendeutgifterna fastställs för kommungrupper enligt bostadens läge.

Kommungrupperna är

• Kommungrupp I: Helsingfors• Kommungrupp II: Esbo, Grankulla och Vanda• Kommungrupp III: Björneborg, Borgå, Hyvinge, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kervo, Kouvola,

Kuopio, Kyrkslätt, Lahtis, Lojo, Nokia, Nurmijärvi, Reso, Riihimäki, Rovaniemi, Seinäjoki,Sibbo, Sjundeå, S:t Michel, Tammerfors, Tavastehus, Träskända, Tusby, Uleåborg, Vasa,Vichtis, Villmanstrand och Åbo.

• Kommungrupp IV: Övriga kommuner• Kommunerna på Åland.

Maximala boendeutgifter år 2017 och 2018

Hushålletsstorlek,personer

KommungruppI

KommungruppII

KommungruppIII

KommungruppIV: Åland

1 508 492 390 344 411

2 735 706 570 501 600

3 937 890 723 641 761

4 1095 1038 856 764 901

+ för varjeytterligareperson

137 130 117 112 123

Kommungrupperna 2015 och 2016 var följande:

• Kommungrupp I: Helsingfors• Kommungrupp II: Esbo, Grankulla och Vanda• Kommungrupp III: Björneborg, Borgå, Hyvinge, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kervo, Kouvola,

Kuopio, Kyrkslätt, Lahtis, Lojo, Nokia, Nurmijärvi, Reso, Riihimäki, Rovaniemi, Seinäjoki,Sibbo, Sjundeå, S:t Michel, Tammerfors, Tavastehus, Träskända, Tusby, Uleåborg, Vasa,Vichtis, Villmanstrand, Åbo och Åland.

• Kommungrupp IV: Övriga kommuner

Maximala boendeutgifter år 2015 och 2016

Hushålletsstorlek, personer Kommungrupp I Kommungrupp II Kommungrupp III Kommungrupp IV:

1 508 492 411 362

2 735 706 600 527

34


3 937 890 761 675

4 1095 1038 901 804

+ för varjeytterligare person 137 130 123 118

De maximala boendeutgifterna justeras varje år med levnadskostnadsindex. År 2018 görsemellertid ingen justering.

Tidigare var de maximala boendeutgifterna bundna till Statistikcentralens hyresindex som mäterändringarna i hyresnivån. År 2016 och 2017 gjordes ingen justering.

1.7.1.5.1. Behovet av tilläggsutrymme för en person medfunktionsnedsättning

Då de maximala boendeutgifterna fastställs kan man också beakta om hushållet omfattar enperson med funktionsnedsättning vars behov av utrymme är särskilt stort på grund av behövligahjälpmedel, assistans eller vård (ABoBL 938/2014 11 §).

Som utrymmeskrävande hjälpmedel betraktas t.ex. respiratorer, rullstolar, CP-skadades stå-och gångredskap, specialtillverkade sängar som kräver tilläggsutrymme, redskap för kontroll avomgivningen eller dator för arbete hemma som förutom den normala arbetsstationen även kanomfatta t.ex. lästelevision och punktskriftsprinter. Även ledarhundar för blinda är ofta stora ochkräver utrymme i bostaden. Däremot är enbart lästelevision eller rollator inte sådana hjälpmedelsom kräver tilläggsutrymme. En person med funktionsnedsättning kan ha flera olika hjälpmedelsom tillsammans medför behov av tilläggsutrymme.

Behovet av tilläggsutrymme kan också bero på att en person med en svår funktionsnedsättningför sina dagliga aktiviteter behöver en vårdare som det måste ordnas rum för i bostaden.Vårdaren ska vara en personlig assistent som inte hör till hushållet. En vårdare som besöker denfunktionshindrade personen dagtid behöver inte ett eget rum i bostaden. Om föräldrarna till ettbarn med funktionsnedsättning har skiftarbete och barnet därför behöver en vårdare nattetid kandet bli nödvändigt med extra utrymme för övernattningarna.

Beaktande av utrymmesbehovBehovet av utrymme för en person med funktionsnedsättning noteras så att de maximalaboendeutgifterna beaktas enligt en person mer än vad hushållet egentligen omfattar. (ABoBL938/2014 10 §)

Om det i hushållet finns flera personer med funktionsnedsättning beaktas de maximalaboendeutgifterna endast enligt en person mer än vad hushållet egentligen omfattar.

1.7.2. Inkomster och avdragNär bostadsbidraget beräknas ska som månadsinkomst beaktas de fortlöpande inkomsterna förhushållets medlemmar, med undantag för de prioriterade inkomster som räknas upp i 15 § (ABoBL

35


938/2014 12 § 1 mom.). Inkomster som minderåriga barn har, dvs. barn under 18 år, beaktas inte.Om den minderåriga själv ansöker om bidrag ensam eller tillsammans med sin make, maka ellersambo beaktas dock inkomsterna.

Utifrån inkomsterna fastställs hushållets bassjälvrisk. Bostadsbidrag beviljas inte om detsammanlagda beloppet av de fortlöpande månadsinkomsterna för de personer som hör tillhushållet överstiger de högsta inkomstgränserna för när bostadsbidrag kan beviljas ett hushåll,oberoende av storleken på boendeutgifterna. I dessa fall behöver inkomsterna inte utredasnärmare om de inkomster som uppgetts i ansökan överstiger ovan nämnda inkomstgränser. Dukan fatta ett avslagsbeslut utifrån ansökan.

Vid beviljandet av bostadsbidrag uppskattas inte hushållets försörjning ellerhyresbetalningsförmåga, och beviljande av bostadsbidrag förutsätter inte någon ansökan omutkomststöd.

Fortlöpande månadsinkomstMed fortlöpande månadsinkomster avses en inkomstnivå i enlighet med en persons regelbundnabruttoinkomster. Som fortlöpande månadsinkomster betraktas förvärvsinkomst, annaninkomst eller förmån som fås fortlöpande under minst tre månader räknat från den tidpunkt dåbostadsbidraget beviljades eller justerades. Som inkomst ska då endast denna månadsinkomstuppskattas. Olika kostnadsersättningar räknas inte in i månadsinkomsterna. Se avsnittetLöneinkomster.

Bruttobeloppet av varje persons månadsinkomst beaktas och inkomsten registreras med tvådecimalers noggrannhet. Hushållets sammanräknade månadsinkomster avrundas automatiskt tillnärmaste hela euro.

Om beloppet av moderskaps- och föräldrapenningen varierar ska du beräkna nivån på dengenomsnittliga dagpenningen och beakta den som inkomst.

Genomsnittlig inkomstOm inkomsterna inte fortgår minst tre månader från den tidpunkt då bostadsbidraget beviljadeseller justerades, uppskattar man de fortlöpande månadsinkomsterna genom att beräkna engenomsnittlig inkomst för de kommande 12 bidragsmånaderna. Den genomsnittliga inkomstenberäknas utifrån den inkomst som hushållet kan uppskattas få under de kommande 12månaderna.

Enbart på grund av en indexförhöjning av inkomst som ska beaktas beräknas inte dengenomsnittliga inkomsten om den förmån eller ersättning som ska räknas som inkomst fortsätteröver årsskiftet.

Medelinkomsten sänks inte enbart på grund av att arbetslöshetsförmånen sänks med anledning avaktiveringsmodellen.

Se exemplet om framtida inkomständring som redan beaktats i beräkningen av den genomsnittligainkomsten, Tuleva tulonmuutos on jo huomioitu keskiarvotulolaskelmassa.

Se exemplet om rättelse av genomsnittlig inkomst, Keskiarvotulon oikaiseminen.

Se exemplet om uppskattning av inkomsten från kortvariga anställningar, Tulojen arvioiminenpätkätyötä tekevälle.

36


MinimiinkomstOm det inte finns tillräckligt noggranna uppgifter om inkomsterna vid tidpunkten föruppskattningen, kan den fortlöpande månadsinkomsten uppskattas utifrån den inkomst sompersonen minst kan anses få under bidragsperioden.

Som minimiinkomst uppskattas en inkomst som är lika stor som arbetsmarknadsstödet utanbarnförhöjning.

• En sådan minimiinkomst kan uppskattas som inkomst i situationer där avsaknaden avinkomster inte alls har utretts eller om det inte kan påvisas att personen inte kan skaffa sig eninkomst som motsvarar detta belopp.

• Någon minimiinkomst uppskattas inte om personen är borta från arbetslivet på grund av t.ex.studier eller vård av barn eller om personen får utkomststöd.

Se exemplet om långvarig tjänstledighet utan lön, Pitkä palkaton virkavapaus.

StuderandeFör studerande uppskattas inkomsterna enligt samma principer som för övriga sökande. Denstudiepenning som ingår i studiestödet beaktas från och med den 1 augusti 2017 som inkomst.Om den studerande inte har en fortlöpande inkomst under tre månader (t.ex. studiepenning ellerlön) försöker man uppskatta en genomsnittlig inkomst för hela den kommande bidragsperioden.När den genomsnittliga inkomsten uppskattas kan man som stöd använda uppgifterna ominkomster vid sidan av studierna och inkomster från sommarjobb om situationen bedöms vara istort sett oförändrad. Då kan ändringar som sker under bidragsperioden och som man känner tillbeaktas.

För studerande kan man för tiden efter avlagda studier uppskatta en inkomst som motsvarararbetsmarknadsstödet utan barnförhöjning, om man inte har andra uppgifter.

Se exemplet om en kadetts inkomster i samband med bostadsbidrag, Kadetin asumistukitulot.

Se exemplet om inkomster för en studerande som utexamineras, Valmistuvan opiskelijan tulot.

AvdragFrån och med 1.9.2015 kan ett förvärvsinkomstavdrag göras för varje hushållsmedlemssammanlagda löne-, näringsverksamhets- och lantbruksinkomster. För företagare kan avdragetgöras från FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsten, minimiinkomsten, inkomsten enligt egenuppskattning eller startpengen. Beloppet av förvärvsinkomstavdraget är 300 euro i månaden ochavdraget är personligt.

Då det alllmänna bostadsbidraget fastställs avdras inte utgifter för inkomstens förvärvande ochbevarande eller räntor på lån från månadsinkomsten.

Se exemplet om beräkning av förvärvsinkomstavdraget då förvärvsarbete inte utförs varje månad,Ansiotulovähennyksen laskeminen, kun palkkatyötä ei ole joka kuukausi.

1.7.2.1. Inkomster som inte beaktas

37


I lagen räknas de prioriterade inkomster upp som inte ska beaktas som inkomster när beloppet avbostadsbidraget beräknas. (ABoBL 938/2014 15 §)

Sådana inkomster är:

• barnbidrag• moderskapsunderstöd• en förmån enligt lagen om handikappförmåner• sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring• militärunderstöd• frontmannatillägg och extra frontmannatillägg• studielån och bostadstillägg samt studiepenningens försörjarförhöjning• utkomststöd• ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och

rehabiliteringspenningförmåner• kostnadsersättning enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (läs mer under

Arbetslöshetsförmåner)• stipendier som inte betalats i syfte att trygga försörjningen • ersättningar för kostnader för familjevård enligt familjevårdarlagen och för familjedagvård

enligt lagen om barndagvård• ersättningar enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst• barnpension som betalas i form av familjepension (barn har angetts som relationsuppgift)• ersättning för särskilda kostnader på grund av lyte, skada eller men• barnförhöjning enligt folkpensionslagen• underhållsbidrag för barn• underhållsstöd• menersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring• resedagtraktamenten, ersättningar för resekostnader och ersättningar för sjukvårdskostnader• vårdarvode enligt lagen om stöd för närståendevård• hyra som betalas av en underhyresgäst• andel i intäkterna av ett dödsbo• förmåner eller inkomster från utlandet som motsvarar ovan nämnda förmåner eller inkomster.

Inkomster för barn under 18 år som hör till hushållet beaktas inte. Om emellertid den som sökerbidraget eller hens make, maka eller sambo är minderårig beaktas deras inkomster. (ABoBL938/2014 12 §)

Som inkomster beaktas inte heller sporadiska eller tillfälliga inkomster såsom

• arv• gåva• tillfällig försäljningsvinst• dagpenning för värnpliktiga eller kadetter och inte heller den dagpenning som betalas för

studerande vid Gräns- och sjöbevakningsskolan• en au pairs fickpengar (kostnadsersättning)

I månadsinkomsterna medräknas inte heller hyresinkomst från en underhyresgäst eftersomhyresinkomsten dras av från hushållets godtagbara boendeutgifter. (ABoBL 938/2014 9 § 8 mom.)

1.7.2.2. LöneinkomstMed löneinkomst avses varje slag av lön, arvode, tantiem och andra motsvarande förmåneroch ersättningar. Som lön betraktas också t.ex. semesterpenningar, semesterersättningar,

38


naturaförmåner, skattepliktiga personalförmåner, julpenningar och gratifikationer samt tantiem(dellöner).

Lön för uppsägningstid som hänför sig till uppsägningstiden beaktas som inkomst. Däremot är denersättning för uppsägningstid som betalas när anställningen upphör och som inte kan hänförastill en viss tid, eller den skadeersättning som ska betalas för olaglig uppsägning inte inkomst isamband med det allmänna bostadsbidraget.

Ett så kallat fallskärmsavtal eller något annat motsvarande avgångsbidrag beaktas inte sominkomst.

NaturaförmånerNaturaförmånerna uppskattas som inkomst genom tillämpning av de grunder för beräkningenav naturaförmåner som ska tillämpas vid förskottsinnehållningen och som årligen fastställs avskattestyrelsen (Bilagor till anvisningarna > Penningvärden för naturaförmåner).

KostnadsersättningarOlika slags kostnadsersättningar som betalas utöver lönen räknas inte som inkomst. Sådanaersättningar är t.ex. ersättning för resekostnader, skattefria dagtraktamenten, ersättningar förarbetsredskap, eller ersättningar för de kostnader som föranleds av vård av dagvårdsbarn ellerplacerade barn.

UppskattningLöneinkomst jämte naturaförmåner är inkomster som ska beaktas i bostadsbidraget. Somlöneinkomst betraktas även arvoden till familjevårdare. Från löneinkomsterna avdras inte utgifternaför inkomstens förvärvande och bibehållande.

Intyg över löneinkomsterna för de personer som ingår i hushållet ska företes för den senastelöneutbetalningsmånaden samt vid behov över den utbetalade lönen för föregående ochinnevarande år. Om inkomsten varierar från månad till månad ska en utredning om inkomstengöras för en tillräckligt lång tid för att den genomsnittliga månadsinkomsten ska kunna fastställas.För tiden efter upphörandet av en tidsbegränsad anställning som varat mindre än tre månader fråndet att bidraget beviljats eller justerats, kan man som inkomst uppskatta ett belopp som motsvararen arbetslöshetsförmån jämte barnförhöjning, om ingen annan inkomstutredning är tillgänglig.

Alla lönetillägg som betalas varje månad eller annars regelbundet ska beaktas, t.ex. fortlöpandeövertidsersättningar, skifttillägg, semesterpenningar, semesterersättningar osv. Även regelbundnabonuspengar som betalas varje år ska beaktas.

Om semesterpenning ingår i lönen avdras den inte. Om hela årets semesterpenning ingår i lönsom är intjänad för en kortare period än ett år beaktas av semesterpenningen endast den andelsom ingår i den lön som tjänats in under perioden i fråga. Semesterersättning av engångsnatursom betalas när anställningen upphör beaktas inte som inkomst.

När inkomsterna anges som intjänad lön för en viss tid beräknas månadsinkomsten

• genom att den ackumulerade löneinkomsten divideras med antalet månader i perioden eller• genom att den ackumulerade löneinkomsten divideras med antalet dagar i perioden och

dagslönen därefter multipliceras med 30.

Vid beredningen av bostadsbidraget beräknas månadsinkomsterna på skärmen Palkan laskentapå ovan nämnda sätt.

39


Se exemplet om uppskattning av löneinkomst, Palkkatulon arvioiminen.

Se exemplet om semesterpeng, Lomaraha

1.7.2.3. Sociala förmånerMed undantag av prioriterade inkomster (ABoBL 938/2014 15 §) är de sociala förmånernabostadsbidragsinkomst. Som bostadsbidragsinkomst räknas således bland annat:

• arbetsmarknadsstöd• grunddagpenning för arbetslösa• inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning• moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning• stöd för hemvård av barn• partiell vårdpenning och kommuntillägg• dagpenning enligt sjukförsäkringslagen• studiepenning (från 1.8.2017) och vuxenutbildningsstöd• dagpenning och familjebidrag som betalas för teoridagarna under en läroavtalsutbildning• studiepenning för lantbruksföretagare• rehabiliteringspenning från FPA och arbetspensionssystemet• efterlevandepension• folkpension

Omräkning till månadsinkomstVanligtvis kommer förmånerna upp på rätt sätt på skärmen Muut etuudet (Andra förmåner). Vidbehov kan uppskattningen göras utifrån ett ersättningsbeslut som den sökande visar upp.

• Arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd och vuxenutbildningsstöd omvandlas tillmånadsinkomst genom att man multiplicerar dem med talet 21,5.

• Dag- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen samt FPA:s rehabiliteringspenningomvandlas till månadsinkomst genom att man multiplicerar dem med talet 25.

• Dagpenningar som betalas för alla dagar i veckan, t.ex. dagpenning enligtolycksfallsförsäkring, omvandlas till månadsinkomst genom att man multiplicerar dem medtalet 30.

Se exemplet om beräkning av genomsnittlig moderskaps- och föräldrapenning, Keskimääräinenäitiys- ja vanhempainrahan laskeminen.

Index- och nivåförhöjningarEnbart indexförhöjning är inte någon grund för en beräkning av genomsnittlig inkomst om denförmån eller ersättning som betraktas som inkomst fortsätter över årsskiftet. Om man blir tvungenatt beräkna den genomsnittliga inkomsten av någon annan orsak, t.ex. för att det även sker andraförändringar i månadsinkomsterna, beaktas indexförhöjningen på normalt sätt i samband med degenomsnittliga inkomsterna.

Nivå- och indexförhöjningar av förmåner och ersättningar som betraktas som inkomster i sambandmed bostadsbidraget beaktas vid beräkningen av den genomsnittliga inkomsten senast efter attdet förhöjda beloppet finns tillgängligt på menyn Muut etuudet (Andra förmåner) i samband medberedningen.

40


1.7.2.3.1. ArbetslöshetsförmånerSom fortlöpande inkomst för den tid som följer efter att en anställning upphört kan man uppskattaen inkomst som är lika stor som den förväntade arbetslöshetsförmånen inklusive barnförhöjning,om man inte känner till andra inkomster.

Du kan uppskatta arbetslöshetsförmånen som inkomst även om det ännu inte har kommitnågot arbetskraftspolitiskt utlåtande till FPA. Vänta ändå på det arbetskraftspolitiska utlåtandet isituationer där någonting verkar oklart.

För en arbetslös vars arbetslöshet kan antas pågå minst tre månader från justeringeneller beviljandet av bostadsbidrag uppskattas arbetslöshetsförmånen som inkomst genastfrån det att bidraget beviljats eller justerats. Detta är förfarandet även om utbetalningen avarbetslöshetsförmånen börjar först efter självrisktiden. En förutsättning är emellertid att denarbetslösa börjar få arbetslöshetsförmån senast inom en månad efter att arbetet upphörde.

• Barnförhöjning i samband med en arbetslöshetsförmån beaktas som inkomst även i de falldå den aktuella förmånen uppbärs för ett socialvårdsorgan.

• Rörlighetsunderstöd i samband med en arbetslöshetsförmån beaktas inte som inkomsteftersom det är en kortvarig inkomst som är avsedd som kostnadsersättning och vars syfte äratt uppmuntra arbetslösa till arbete.

• För tid utan ersättning då arbetslöshetsförmån inte betalas, för tid då man är skyldigatt vara i arbete eller för väntetid i samband med arbetsmarknadsstöd beaktasarbetslöshetsförmånen inte som inkomst.

• Förhöjningsdel som betalas till en arbetslöshetsförmån beaktas som inkomst.• Kostnadsersättning som betalas ut för tiden för sysselsättningsfrämjande service beaktas

inte som inkomst.

Inverkan av aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösapå det allmänna bostadsbidraget

I samband med det allmänna bostadsbidraget beaktas arbetslöshetsförmånerna i enlighet medsituationen vid tidpunkten för beviljande eller justering. Medelinkomsten sänks inte enbart på grundav att arbetslöshetsförmånen sänks.

Användningen av uppskattad inkomstrelaterad dagpenning vidavgöranden

En uppskattning av hur stor den inkomstrelaterade dagpenningen kommer att bli kan användas isituationer där arbetslöshetskassornas handläggningstider hotar att förlänga handläggningstidenför bostadsbidraget. I samband med uppskattningen kan man också använda avvikanderättelseförfarande.

• Om den sökande har fogat beräkningen i fråga till ansökan eller angett en uppskattning avdagpenningens storlek i ansökan, kan bostadsbidrag beviljas på basis av denna uppskattning.Om den sökande inte har gett någon uppskattning av den kommande dagpenningen, kan manbegära en sådan, i första hand per telefon. Samtidigt kan man ta reda på hur den sökandeställer sig till att uppskattningen används. Dokumentera samtalet och dess innehåll noggranti Oiwa. Om den sökande har uppgett eller uppger tillräckliga uppgifter för att man ska kunnagöra en uppskattning av dagpenningen, kan uppskattningen göras även vid FPA.

• Som stöd för uppskattningen kan du vid behov be den sökande lämna in samma löneintygsom hen lämnat till arbetslöshetskassan. Begäran görs i första hand per telefon.

41


• När man för fastställandet av bostadsbidrag använder en uppskattning av beloppet av deninkomstrelaterade dagpenningen, ska detta framgå av beslutet. Inkomstrelaterad dagpenningkan beaktas som inkomst från ingången av månaden efter den då arbetslösheten började.

Om det faktiska beloppet av dagpenningen är mindre än vad som beaktats i uppskattningenoch detta skulle påverka bidragsbeloppet, görs en rättelse till kundens fördel. Om det faktiskabeloppet av dagpenningen är större än uppskattat, rättas beslutet till kundens nackdel endast omdet faktiska beloppet per månad är 300 euro högre eller ännu högre än det uppskattade beloppet.

1.7.2.4. Inkomster av företagsverksamhetInkomster av näringsverksamhet

Som inkomst för hushållet med inverkan på bostadsbidraget beaktas den arbetsinkomst somfastställts enligt lagen om pension för företagare (FöPL). Som inkomst för en företagare som inteär skyldig att teckna eller som inte har en FöPL-försäkring beaktas beloppet av startpenning, enminimiinkomst eller en inkomst enligt egen uppskattning.

För en företagare vars inkomst av näringsverksamhet fastställs utifrån en FöPL-försäkring,beaktas utöver denna inte utdelnings- eller löneinkomster som företagaren får från företaget.

• Om en företagare har en gällande FöPL-försäkring och dessutom får startpenning,sjukdagpenning, specialvårdspenning, moderskapspenning, särskild moderskapspenning,faderskapspenning eller föräldrapenning beaktas endast FöPL-arbetsinkomsten som inkomst isamband med bostadsbidraget.

• Om en företagare har en gällande FöPL-försäkring och som inkomst dessutom studiepenning,barnavårdsstöd, vuxenutbildningsstöd eller delpension beaktas dessa som inkomst utöverFöPL-arbetsinkomsten.

Utan motiverad orsak ska företagarens fortlöpande inkomstnivå inte fastställas till en lägre nivå änminimiinkomsten, inte heller ska avsaknad av inkomster anges.

Se exemplet om näringsidkares inkomster, Elinkeinoharjoittajan tulot.

Se exemplet om bedömning av inkomsterna för frilansare, Freelancerin tulojen arviointi.

Nyetablerad företagare

Startpenning beaktas som inkomst för de månader för vilka den beviljats. Därefter uppskattasföretagarens inkomst i allmänhet minst till samma inkomstnivå som under tiden med startpenning,såvida företagaren inte har FöPL-arbetsinkomster.

Från 1.1.2018 kan en arbetslös som som inleder företagsverksamhet också få jämkad eller fullarbetslöshetsförmån under de fyra första månaderna. Under den här tiden görs ingen uppskattningav företagarens minimiinkomst.

• Om den nyetablerade företagaren har en gällande FöPL-försäkring och hen dessutomfår arbetslöshetsförmån beaktas arbetslöshetsförmånen som inkomst utöver FöPL-arbetsinkomsten.

• Om den nyetablerade företagaren inte har en gällande FöPL-försäkring, beaktas företagarensegen uppskattning av inkomsten samt arbetslöshetsförmånen.

42


• Om företagaren får startpenning kan hen inte få arbetslöshetsförmån.

Inkomster av jordbruk och renskötselSom inkomst beaktas arbetsinkomst enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL-arbetsinkomst).

För en lantbruksföretagare eller en renskötselföretagare som inte är skyldig att teckna eller sominte har en LFöPL-försäkring, är den uppskattade inkomsten minimiinkomsten eller en inkomstenligt egen uppskattning

• Om en företagare har en gällande LFöPL-försäkring och dessutom får startpenning,sjukdagpenning, specialvårdspenning, moderskapspenning, särskild moderskapspenning,faderskapspenning eller föräldrapenning beaktas endast LFöPL-arbetsinkomsten som inkomsti samband med bostadsbidraget.

• Om en företagare har en gällande LFöPL-försäkring och som inkomst dessutomstudiepenning, barnavårdsstöd, vuxenutbildningsstöd eller delpension beaktas dessa sominkomst utöver FöPL-arbetsinkomsten.

1.7.2.5. Inkomster av skogsbrukInkomsten av skogsbruk beaktas som inkomst för den person som enligt beskattningsuppgifternabesitter skogen.

I samband med bostadsbidraget uppskattas inkomst av skogsbruk med stöd av 7 § 3 mom.i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen utifrån den fastställda genomsnittligaavkastningen per hektar. Det genomsnittliga avkastningsbeloppet fastställs årligen per kommun avskattestyrelsen.

Inkomstbeloppet får man genom att multiplicera det genomsnittliga avkastningsbeloppet medskogsarealen.

Det genomsnittliga avkastningsbeloppet ges i skattestyrelsens beslut (SSb 720/2017).Skogsarealen och kommunen kan efterfrågas i HEKY/Verottajalta saadut tiedot (Uppgifter frånskattemyndigheten).

Se exemplet om inkomst av skogsbruk, Metsätalouden tulo.

Grunderna för inkomst av skogsbruk för tidigare år

1.7.2.6. Stipendiaters inkomsterSom arbetsinkomst för stipendiater betraktas den fastställda arbetsinkomsten (LFöPL-arbetsinkomst) enligt lagen om pension för lantbruksföretagare.

Du kan ta reda på beloppet av LFöPL-arbetsinkomsten med förfrågan HEKY / Työeläke jakorvaukset/YEL/MYEL-työtulo.

Om stipendiaten inte har en LFöPL-försäkring beräknas minimibeloppet av LFöPL-arbetsinkomsten som inkomst.

År LFöPL-arbetsinkomstens

43

http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2017/20170720


minimibelopp, €/mån.

2011 287,36

2012 296,08

2013 304,33

2014 309,61

2015 312,59

2016 314,88

2017 318,55

2018 319,01

Stipendier som beviljats för materialanskaffningar eller andra projektstipendier beaktas inte sominkomst. Stipendier som beviljats för internationellt studentutbyte anses vara projektstipendier ochbeaktas alltså inte som inkomst.

1.7.2.7. KapitalinkomsterUtdelningsinkomster (dividendinkomster)

Utdelningsinkomster i beskattningenUtdelning från ett börsbolag är i sin helhet kapitalinkomst. Av utdelningen är 85 % skattepliktigkapitalinkomst och 15 % skattefri.

Ett undantag är utdelning från REIT-fonden, som i sin helhet är skattepliktig kapitalinkomst. (OravaAsuntorahasto är tills vidare den enda REIT-fonden i Finland.)

Utdelningar från andra än börsbolag indelas vid beskattningen i kapitalinkomst- ochförvärvsinkomstandelar.

• Av utdelningen betraktas som kapitalinkomst ett belopp som motsvarar 8 procent av detmatematiska värdet av mottagarens aktier.

– Den överstigande delen är förvärvsinkomst.• Av kapitalinkomstandelen är 25 procent skattepliktig och 75 procent skattefri så länge

kapitalinkomstandelen är under 150 000 euro.– Om kapitalinkomstandelen är över 150 000 euro är 85 procent av den överstigande delen

skattepliktig och 15 procent skattefri.• Av förvärvsinkomstandelen är 75 procent skattepliktig och 25 procent skattefri inkomst.

Sedan 1.1.2014 betraktas i beskattningen också bolagets utdelning från fonder för fritt egetkapital (VOPR-utdelning). Sådan kan utdelas av både börsbolag och andra bolag. Utdelningen ärskattepliktig på det sätt som beskrivs ovan.

Utdelningar från bolag i EU-/EES-länder och sådana länder som har skatteavtal med Finland ärskattepliktig och skattefri inkomst på det sätt som förklaras ovan. Utdelning från ett bolag i ettannat land utgör i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst.

Utdelning som betraktas och bedöms som inkomst

44


Som inkomst av utdelning beaktas utdelningar från både börsbolag och andra bolag, bådeskattepliktiga och skattefria. Utdelning från fonder för fritt eget kapital (s.k. VOPR-utdelning)betraktas emellertid inte som inkomst.

Du kan uppskatta inkomsten av utdelningen enligt de senaste beskattningsuppgifterna om aktiernaskaffats före beskattningen fastställts. Om aktierna köpts eller sålts efter detta kan du beräknainkomsten från utdelningen genom att multiplicera antalet aktier med den utdelning som betalatsper aktie. Använd då det belopp som fastställts per enskild aktie på den senaste bolagsstämman.

• Uppgifter om beloppet av ett börsbolags utdelning per aktie kan fås på www.kauppalehti.fi >Osingot.

• Beloppet av utdelning från andra bolag än börsbolag kan du ta reda på genom att ringa densökande, om hen inte har uppgett det i sin ansökan.

Om du uppskattar utdelningsinkomsten på basis av personens kontoutdrag ska bruttobeloppetanvändas. Dra först av eventuell utdelning från fond för fritt eget kapital (VOPR-utdelning). Ombruttobeloppet inte framgår av kontoutdraget, ska du

• till utdelningen som börsbolaget betalat lägga till beloppet av förskottsinnehållningen, som är22,5/77,5 av den utdelning som betalats in på kontot. (Förskottsinnehållningen åren 2012–2013 var 21/79, åren 2006–2011 19/81.)

• till utdelningen som börsbolaget betalat lägga till beloppet av förskottsinnehållningen, som är30/70 av den utdelning som betalats in på kontot.

• till utdelningen från andra än börsbolag lägga till 7,5/92,5 av den utdelning som betalats in påkontot. (Före skatteåret 2014 gjordes ingen förskottsinnehållning på utdelning från andra änbörsbolag.)

Sedan skatteåret 2014 finns ett tips (ett kryss eller ett eurobelopp) om utdelning från fond för fritteget kapital (VOPR-utdelning)

Utdelning från EU-/EES-länder och länder med vilka Finland ingått skatteavtal beaktas sominkomst till bruttobelopp. Som skatteprocent används alltid 15 procent. Bruttoinkomsten får dugenom att till den utdelningsinkomst som kommit in på bankkontot addera 15/85 av den utdelningsom betalats in på kontot.

Utdelnings- och ränteinkomster beaktas endast om de för en medlem i hushållet sammanlagtöverstiger 10 euro i månaden. Om de överstiger 10 euro beaktas de i sin helhet som inkomster.

Se exemplet om utdelningsinkomst av börsnoterade aktier, Osinkotulo pörssiosakkeista.

Se exemplet om utdelningsinkomst av andra än börsnoterade aktier (den sökande är FöPL-försäkrad/är inte FöPL-försäkrad), Osinkotulo ei-pörssiosakkeista (hakija YEL-vakuutettu / ei YEL-vakuutettu).

Ränteinkomster av kontomedelRänteinkomster betraktas alltid som kapitalinkomst. Om den sökande inte lämnar tillräckliga ellertillförlitliga uppgifter kan man få uppgifter om bankmedel etc. från penninginstituten.

Utdelnings- och ränteinkomster beaktas endast om de för en medlem i hushållet sammanlagtöverstiger 10 euro i månaden. Om de överstiger 10 euro beaktas de i sin helhet.

Övriga ränteinkomsterVinstandel (ränta) som betalas på avkastningen av en fondandel är skattepliktig kapitalinkomst ochbeaktas som inkomst, såvida det inte är fråga om en fondandel som nyligen skaffats och på vilken

45

http://www.kauppalehti.fi/5/i/porssi/osingot/

http://www.vero.fi/sv-FI/Detaljerade_skatteanvisningar/Internationella_situationer/Gallande_skatteavtal(12546)


vinstandel ännu inte kan räknas. Vinstandel på tillväxtandelen räknas inte som inkomst, eftersomden årligen fogas till fondens kapital.

Räntor på andelskapital och tilläggsandelskapital är ränteinkomst.

Avkastningen på en sparlivförsäkring eller ränta som betalas på ett BSP-konto beaktas inte sominkomst eftersom avkastningen eller räntan fogas till kapitalet.

Utdelnings- och ränteinkomster beaktas endast om de för en medlem i hushållet sammanlagtöverstiger 10 euro i månaden. Om de överstiger 10 euro beaktas de i sin helhet.

Se exemplet om ränteinkomst av fondandelar, Korkotulo sijoitusrahasto-osuuksista.

Hyresinkomster

Från hyresinkomster kan avdras

– i fråga om aktielägenheter

• vederlag• separat vattenavgift enligt normen, om vattenavgiften inte ingår i hyran

– Om vattenavgiften inte ingår i hyran, behöver den inte alls beaktas.• uppvärmningsnormen enligt antalet boende, om det utöver vederlaget finns separata

uppvärmningskostnader.

– i fråga om egnahemshus underhållsnormen enligt antalet boende.

Räntor på skulder avdras inte.

På andra hyresinkomster (t.ex. hyresinkomst för affärslokaler) görs inte avdrag.

Se exemplet om uppskattning av hyresinkomst, Vuokratulon arvioiminen.

ÖverlåtelsevinsterVinst som fåtts genom överlåtelse av egendom är skattepliktig kapitalinkomst. Överlåtelsevinst kanuppkomma genom överlåtelse av fast och lös egendom. Överlåtelsevinst kan således uppkomma isamband med försäljning av t.ex. en fastighet, bostadsaktier eller andra värdepapper.

Överlåtelsevinst beaktas i regel inte som inkomst. Om skattemyndigheterna har ansett att det ärfråga om professionell verksamhet, kan återkommande överlåtelsevinster beaktas som inkomst.

Fördelning av avkastning på förmögenhetAvkastningen på förmögenhet beaktas som inkomst för den make i vars namn förmögenheten står.Om en efterlevande make eller någon annan person har besittningsrätt till förmögenheten beaktasavkastningen som inkomst för den som innehar besittningsrätten. Om någon annan än ägareneller innehavaren erhåller avkastningen på förmögenheten kan avkastningen uppskattas för denfaktiska mottagaren.

Om den avlidne ensam eller tillsammans med den efterlevande maken haft förmögenhet, beaktasinte avkastningen av en sådan förmögenhet. Avkastning på förmögenhet som den efterlevandeäger ensam beaktas dock.

Avkastning på förmögenhet som den efterlevande har fått i sin besittning utifrån ettbesittningsrättstestamente beaktas som inkomst för den efterlevande. Utöver avkastning påden förmögenhet som den efterlevande maken äger ensam beaktas också den avkastning påförmögenhet som den efterlevande maken har fått utifrån inbördes äganderättstestamente i sinhelhet för den efterlevande maken, om det saknas bröstarvingar till den avlidne eller om inga

46


anspråk på laglott har framförts. Om anspråk på laglott har framförts beaktas som inkomst för denefterlevande maken avkastningen på den förmögenhet som ska betraktas som den efterlevandemakens förmögenhet. Kontrollera vid behov den efterlevandes förmögenhet i bouppteckningen.

1.7.2.7.1. Uppgifter från penninginstitutUppgifter kan begäras från ett penninginstitut endast om

• tillräckliga uppgifter och utredningar över kontomedel inte kan fås på annat sätt och• det finns grundad anledning att misstänka att den som sökt eller fått en förmån har lämnat

otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter.

Utgångspunkten är således att den som ansöker om en förmån lämnar alla utredningar sombehövs för att ärendet ska kunna avgöras. Först som en sista utväg kan uppgifter begäras från ettpenninginstitut. Penninginstitut är förutom bankerna också bl.a. fondbolagen.

Uppgifter kan begäras oberoende av om den sökande har gett sitt samtycke eller inte. Uppgifternafås avgiftsfritt när ovan nämnda villkor är uppfyllda. (ABoBL 938/2014 42 §)

Begäran om tilläggsutredning

Om det finns motiverad anledning att misstänka att de uppgifter som den sökande lämnat ärotillräckliga eller otillförlitliga, kan man skicka ett brev (AYS01r) till den sökande där man ber omhens samtycke till att det görs en förfrågan hos ett penninginstitut. Samtidigt ges personen i frågaytterligare möjlighet att själv lämna de begärda utredningarna. Det är viktigt att i brevet motiveravarför man misstänker att uppgifterna är otillräckliga eller otillförlitliga.

Om man förutom den sökandes egna uppgifter även behöver uppgifter om andra personerskapitalinkomster ska det i det bifogade brevet för samtycke anges vem som förfrågan gäller. Omden sökande inte har lämnat in brevet för samtycke inom utsatt tid tolkas det som att hen inte hargett sitt samtycke. Efter de eventuella utredningar som den sökanden lämnar in överväger manvidare om utredningarna är tillräckliga eller om det är nödvändigt att göra en förfrågan hos ettpenninginstitut.

Underrättande av den sökande

Informera genom ett separat brev (AYI07r) den sökande om att en förfrågan kommer att göras hosett penninginstitut innan du sänder förfrågan, oberoende av om den sökande har gett sitt samtyckeeller inte.

Förfrågan

Förfrågan kan göras med brevet AEV03r. Brevmallen är densamma som används i samband medbostadsbidrag för pensionstagare, och texten i brevet måste därför bearbetas så att den passar isammanhanget. Specificera vem eller vilka förfrågan gäller och kryssa för vilka uppgifter du begär.

Det kan vara nödvändigt att göra en förfrågan t.ex. i en situation där den sökande under tidigareår har haft betydande kapitalinkomster och nu uppger att hen inte har några inkomster allseller att de har minskat avsevärt. Också i situationer då man misstänker att den sökandemedvetet uppger felaktiga uppgifter eller gör sig skyldig till eventuellt bidragsfusk kan enförfrågan hos ett penninginstitut vara befogad. En förfrågan görs inte för att utreda enbartränteprocenten på bostadslån eller kontomedel. För att få sådana uppgifter ska man vända sig tillden förmånssökande.

47


Försäkringsplaceringar

När förfrågan gäller försäkringsplaceringar (t.ex. placeringsförsäkringar, sparlivförsäkringar) krävsinte misstanke om att uppgifterna är bristfälliga och det är inte nödvändigt att separat begärasamtycke av kunden. Det är emellertid skäl att göra förfrågningar endast i fall som motsvarar defall då förfrågningar riktas till penninginstituten, och i första hand ska man begära uppgifterna avden sökande själv.

1.8. AvgörandeEtt skriftligt beslut ska meddelas om bostadsbidrag. Ett skriftligt beslut ska meddelas ocksåi situationer där betalningen av bostadsbidraget överförts till hyresvärden på grund avbidragstagarens försummelse med hyresbetalningen.

Ett beslut om bostadsbidrag ska meddelas senast inom 30 dagar från det att ansökan kommit in.Ansökan ska dock alltid behandlas så fort som möjligt utan oskäligt dröjsmål.

Om ett beslut inte kan meddelas på grund av bristfällig ansökan ska behövliga tilläggsutredningarbegäras så fort som möjligt. Tilläggsutredningar ska begäras senast inom 30 dagar från det attansökan kommit in. I dessa situationer ska ett positivt beslut eller negativt beslut meddelas inom14 dagar från det att man fått de uppgifter som behövs för avgörande av ärendet eller från det atttidsfristen för att lämna in utredningarna har löpt ut.

1.8.1. HandläggningsställeFörmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering

Besvär, återkrav och bidragsfusk

Med handläggningsställe avses här det ställe där ett förmånsärende bereds och avgörs.

Beredningen och avgörandet av ett förmånsärende sker huvudsakligen vid det försäkringsdistriktsom bestäms enligt kundens hemkommun. Det finns undantag från det här och t.ex. harberedningen och avgörandet av vissa förmåner koncentrerats till olika specialenheter inomFPA. Läs närmare om avvikande handläggningsställen under rubriken Handlläggningsställe ianvisningen gällande förmånen i fråga.

Försäkringsdistrikt som bestäms enligt hemkommunen

FPA:s förmånssystem fungerar på basis av uppgiften om till vilken byrå kunden hör. Byrånbestäms i regel enligt befolkningsdatasystemets uppgift om stadigvarande boendekommunoch postnummer. Om det vid FPA registreras en avvikande byrå för en person kan ocksåförsäkringsdistriktet ändras.

Byrån och försäkringsdistriktet för en person fås med förfrågan i HEKY (Henkilön tietojen kyselyHEKY > Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot).

För att utjämna arbetet kan en ansökan enligt separata överenskommelser också beredasoch avgöras vid ett annat försäkringsdistrikt än det som bestäms enligt hemkommunen. Avtalom arbetsutjämning ingås årligen i samband med resultatavtalen. Dessutom avtalar parterna iarbetsutjämningssystemet sinsemellan närmare om t.ex. ansvarsfördelning och skyldigheter.

Byte av försäkringsdistrikt

48


När en person flyttar till ett annat försäkringsdistrikt skapas uppgifterna om ansvarsenhet i regelautomatiskt i förmånssystemen. Vid behov ska dock personuppgiftsändringar göras via startmenyni HEMU. Läs mer om förändringar i en persons allmänna uppgifter.

Försäkringsdistriktet ska föra över alla ärenden som har inletts rörande kunden till det nyaförsäkringsdistriktet.

Flyttning till ett annat försäkringsdistrikt kan även inverka på löpande FPA-förmåner. Som exempelkan nämnas att bostadsbidragstagare som flyttar ska få en justeringsansökan.

Försäkringsdistrikten eller byråerna kan sinsemellan avtala om överföring avärendehandläggningen i fall där en person önskar få ett visst förmånsärende behandlat vidnågon annan byrå eller något annat försäkringsdistrikt än där personens ärenden normalt skullehandläggas. Läs mer om byte av försäkringsdistrikt i de tekniska anvisningarna under Kunta- jatoimistotiedot.

Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkeringFörmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering bereds och avgörs samordnat. Läs merom centraliseringen av handläggningen av ärenden som gäller kunder med spärrmarkering underSpärrmarkering.

Besvär, återkrav och bidragsfuskBesvärsärenden

Besvärsärenden behandlas vid den enhet som har meddelat det överklagade beslutet.

Återkrav

Hemkommunsdistriktet, den enhet som ansvarar för en förmån eller – på grund av systemetmed arbetsutjämning – ett annat försäkringsdistrikt avgör om en felaktigt utbetald förmån skaåterkrävas, meddelar beslut i ärendet och svarar för beslutet tills det vinner laga kraft. Läs mer omvar återkravsbeslut meddelas.

Hemkommunsdistriktet och ansvarsenheten svarar också för indrivningsåtgärderna tills ärendetöverförs till Indrivningscentret.

Indrivningen av förfallna fordringar sköts samordnat vid FPA:s indrivningscenter. En fordranbetraktas som förfallen när beslutet om återkrav av fordran vunnit laga kraft och kunden inte harbetalat fordran på överenskommet sätt. Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärderna i fråga omde förmåner beträffande vilka återbetalningen automatiskt följs upp i YHTE-återkravssystemet.

Den enhet som har ansvaret för en viss förmån sköter i regel indrivningar som finns i RAKE-systemet.

Indrivningscentret

Indrivningscentret handhar indrivningen av underhållsbidragsskulder, förmåner ochborgensfordringar. Indrivningscentret handhar också andra uppgifter i anslutning till verkställandetav indrivning, t.ex. skuldsaneringar och skuldförlikning, indrivning hos dödsbo och dess delägaresamt beslut om fortsatt indrivning och upphörande med indrivning (fall där indrivningen bedöms bliresultatlös). Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärder rörande både personer bosatta i Finlandoch personer bosatta utomlands.

Läs mer om Indrivning av förfallna fordringar.

Misstanke om bidragsfusk

49


Misstanke om bidragsfusk uppkommer oftast i samband med att felaktiga utbetalningar upptäcks.Utredningen av misstänkt fusk med en förmån som FPA betalar påbörjas alltid i något av FPA:sförsäkringsdistrikt. Också studiestödsnämnderna och arbetsplatskassorna utreder misstankarom bidragsfusk beträffande de förmåner som dessa beviljat och Indrivningscentret utredermisstankar om fusk i fall av betalningsbefrielse som centret beviljat. Vad gäller utredandet avsådant bidragsfusk som misstänks ha förekommit inom flera försäkringsdistrikt ska förhandlingarföras mellan distrikten i fråga. En sakkunnig vid gruppen för juridiska tjänster inom Gemensammatjänster beslutar om polisanmälan ska göras eller fattar beslut om att avstå från polisanmälan i detifrågavarande fallet.

Läs mer om hur man känner igen bidragsfusk.

Läs också om bidragsfusk.

1.8.1.1. Ansvarig enhet för bostadsbidragetDen ansvariga enhet för bostadsbidraget som skapas automatiskt är handläggningsenheten förallmänt bostadsbidrag, dvs. bostadsbidragsgruppen, enligt kundens försäkringsdistrikt.

• Södra bostadsbidragsgruppen 92300 Lahtis• Västra bostadsbidragsgruppen 60870 Harjavalta• Mellersta bostadsbidragsgruppen 90240 Forssa• Östra bostadsbidragsgruppen 66290 Äänekoski• Norra bostadsbidragsgruppen 51622 Kemi

För ålänningar bestäms den ansvariga enheten enligt hembyrån (64000).

Om den ansvariga enheten för bostadsbidraget behöver ändras ska du göra det medtransaktionen HEMU.

Vanligen bestäms förmånstagarens försäkringsdistrikt enligt hemkommunsuppgiften iallmändatabasen. För t.ex. en studerande kan den enhet som ansvarar för bostadsbidraget varaen annan än den hemortsbyrå som sköter andra FPA-förmåner, om den studerande inte har valtstudieorten som hemkommun och söker bostadsbidrag för en bostad på studieorten.

När en bidragstagare flyttar till ett annat försäkringsdistrikt och söker bostadsbidrag för sin nyabostad kan bidragstagaren få en ny ansvarig enhet. Den ansvariga enheten för bostadsbidrag förden som flyttat utomlands är den enhet som sist varit ansvarig.

Den nya enheten avgör alla bostadsbidragsärenden för personen i fråga. I enheten avgörs ocksåretroaktiva mellanjusteringar, rättelser, indragningar och återkrav, även om den bostad somjusteringarna gäller ligger i ett annat försäkringsdistrikt. Det är dock det försäkringsdistrikt sommeddelat besluten som behandlar eventuella besvär och som ger utlåtanden med anledning avbesvären.

1.8.2. JävFörvaltningslagens bestämmelser om grunderna för jäv för tjänstemän tillämpas på FPA:spersonal.Läs mer om jäv och om handläggnings- och närvaroförbud.

50


1.8.2.1. Handläggnings- och avgörandeförbudOm du är jävig får du inte handlägga eller avgöra ett ärende. Du får inte heller vara närvarande närärendet behandlas så att inte din närvaro påverkar behandlingen.

Läs mer om jäv.

1.8.2.2. Konstaterande av jävPrimärt förutsätts du själv upptäcka och konstatera att du är jävig.

Om kunden framför ett påstående om att handläggaren är jävig ska man omedelbart ta ställningtill påståendet och avgöra jävsfrågan.

Läs mer om avgörande av jävsfrågor.

1.8.3. TilläggsutredningarInnan du fattar beslut om bostadsbidrag ska du kontrollera att FPA fått alla de uppgifter sombehövs för avgörandet av ansökan. Be alltid om tilläggsutredning om de uppgifter som gesi ansökan är oklara och du bedömer att uppgifterna är av betydelse för avgörandet. Du kanockså be om tilläggsutredning om det finns någon annan särskild orsak till detta. Begärtilläggsutredningar senast inom 30 dagar från det att ansökan kommit in.

Om man redan begärt en tilläggsutredning av kunden ska man inte begära sammatilläggsutredning på nytt.

I samband med en begäran om tilläggsutredning ska du ge kunden ett datum före vilket debegärda tilläggsutredningarna ska lämnas in. Tidsfristen är vanligtvis två veckor. Vid behovkan du komma överens med kunden om en tidsfrist som är kortare eller längre än denna. Omtilläggsutredningarna inte har lämnas in inom utsatt tid, ska du avgöra ansökan utifrån de uppgifterdu har till förfogande. Avgör ärendet senast inom 14 dagar från det att du fått de uppgifter sombehövs för ett avgörande eller från det att tidsfristen för att lämna in utredningarna har löpt ut.

I beslutsskedet kan man be kunden om tilläggsutredningar muntligt, med ett meddelande ellerskriftligt med brevet för begäran om tilläggsutredning för allmänt bostadsbidrag AYL01r.

1.8.4. HörandeHörande innebär att kunden bereds tillfälle att framföra sin egen uppfattning i ärendet föreavgörandet.

Läs mer om hörande.

1.8.4.1. När ska kunden höras?Läs mer om när kunden ska höras och när kunden inte behöver höras.

51


1.8.4.2. Hur går hörandet till?Läs om hur hörandet går till och om hörande av huvudman, intressebevakare ellervårdnadshavare samt om muntliga yrkanden och utredningar.

1.8.5. Meddelande av beslutFörmånsbesluten är administrativa beslut. Med förvaltningsbeslut avses avgöranden iförvaltningsärenden som fattas av en myndighet och som medför att behandlingen av ärendetavslutas.

Den sökande ska i regel få ett skriftligt beslut när en förmån beviljas, förvägras/avslås, dras in,justeras, rättas eller återkrävs. När beslutet är skriftligt får kunden veta motiveringarna till det ochkan ta ställning till ett eventuellt överklagande.

När en förmån dras in på grund av att förmånstagaren avlidit meddelas i regel ett beslut omindragningen. Undantag är rehabilitering, rehabiliteringspenning, handikappförmåner, folkpension,familjepension, garantipension, bostadsbidrag för pensionstagare samt barnförhöjning tillfolkpension. I fråga om dessa meddelas inget beslut om indragning på grund av förmånstagarensdöd. Om indragning av rehabiliteringspenning inte gjorts i tid och förmånen därför betalats uttill för stort belopp, meddelas ett beslut om indragningen. Om man inte avstår från återkrav avdet felaktigt utbetalda beloppet i samband med beslutet om indragning, meddelas ett separatbeslut om återkrav. Vid indragning av pensions- och handikappförmåner meddelas emellertid intenågot beslut, även om felaktig utbetalning uppkommer. FPA ber banken betala tillbaka de felaktigtutbetalda förmånsposterna. Om banken inte kan göra detta kontaktar FPA dödsboet och ber omåterbetalning av det felaktigt utbetalda beloppet. Om dödsboet inte återbetalar beloppet i frågameddelas ett beslut om återkrav.

Läs mer om meddelande av beslut vid dödsfall.

När utbetalningen av en pensions- eller handikappförmån avbryts (temporärt avbrott iutbetalningen, avbrott i utbetalningen på grund av institutionsvård eller fängelse) meddelas alltidett beslut.

Beslut meddelas endast på begäran

• i fråga om beviljad sjukvårdsersättning vid direktersättningsförfarande• i fråga om beviljad ersättning för företagshälsovård för företagare vid

direktersättningsförfarande• vid justering av förmån på grund av indexjustering.

I samband med en lagändring kan man i en särskild bestämmelse ange huruvida ett beslutska meddelas när en förmån justeras på grund av lagändringen. När en förmån justeras åtjänstens vägnar på grund av en lagändring, meddelas i regel inte något beslut annat än påförmånstagarens begäran.

Förmånsbeslutet är i regel slutgiltigt och ändring i beslutet kan sökas på det sätt som föreskrivs iförmånslagstiftningen. I vissa fall ska emellertid ett interimistiskt beslut meddelas. För meddelandeom interimistiska beslut redogörs i de förmånsspecifika anvisningarna, i anvisningen om sökandeav ändring och i anvisningen om rättelse och undanröjande av beslut .

Förmånsbesluten är avgiftsfria.

Besluten meddelas på finska eller svenska enligt uppgifterna om språk i befolkningsdatasystemet.

Det finns en särskild bestämmelse om meddelande av beslut i följande förmånslagar:

52


• 63 § i folkpensionslagen (568/2007)• 24 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007)• 22 § i lagen om handikappförmåner (570/2007)• 45 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och

rehabiliteringspenningförmåner (566/2005)• 11 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002)

I de förmånsspecifika anvisningarna redogörs för till vem beslut ska meddelas.

Se också Avgörande i sak eller avvisande utan prövning, ?beslutets form och innehåll ochmotivering av beslut.

1.8.5.1. Beviljande för viss tidBostadsbidrag beviljas tills vidare och justeras senast när det har gått ett år sedan beviljandet ellerföregående justering. Av särskilda skäl kan bostadsbidrag också beviljas för kortare tid än ett år,t.ex. när ett tidsbegränsat hyresavtal går ut eller försäkringstillhörigheten upphör före tidpunkten förårsjusteringen. I dessa fall uppskattas ändå inkomsterna för 12 månader.

När bostadsbidraget beviljas eller justeras för en viss tid som löper ut före tidpunkten förårsjusteringen, kan på skärmen Asuntotiedot (Uppgifter om bostaden) till beslutet automatisktfogas en blankett för ansökan om fortsatt bidrag. Ansökan om fortsatt bostadsbidrag på grundav att hyresavtalet fortsätter kan göras på blanketten för ansökan om fortsatt bidrag när deandra omständigheterna inte har förändrats. Om det har inträffat förändringar i de andraomständigheterna, görs ansökan om justering av bostadsbidraget på blanketten Ansökan ombostadsbidrag (AT 1r).

1.8.5.2. Interimistiskt beslutEtt interimistiskt beslut om bostadsbidrag kan meddelas t.ex. i de fall då bostadsbidraget minskaseller utbetalningen av bidraget avbryts genom registrering av ett justerings- eller indragningsbeslut,eftersom det i de omständigheter som berör hushållet har skett en förändring som kräver attbostadsbidraget justeras eller dras in och ett slutligt beslut ännu inte kan meddelas.

Om utbetalningen av bostadsbidrag ska avbrytas, och utbetalningen inte kan avbrytas genomregistrering av ett justeringsbeslut, ska handläggaren registrera ett temporärt avbrott medfunktionen Maksuedellytykset.

Därtill kan ett interimistiskt beslut om bostadsbidrag meddelas av samma orsaker som i frågaom övriga YHTE-förmåner (t.ex. bostadsbidraget höjs med ett interimistiskt beslut på grund avbesvär).

1.8.5.3. BeslutsmottagareFörutom till den sökande skickas förmånsbeslutet även till intressebevakaren eller till den sombemyndigats genom en intressebevakningsfullmakt, såvida den sökande har en intressebevakareeller en person som bemyndigats genom en intressebevakningsfullmakt. Till intressebevakareneller den som bemyndigats genom en intressebevakningsfullmakt skickas samma beslut som tillkunden via funktionen Päätös tiedoksi (Beslutet för kännedom).

53



Även om stödet skulle utbetalas till hyresvärden skickas beslutet inte till hyresvärden. Ombetalningen av bostadsbidraget överförs till hyresvärden på grund av bidragstagarensförsummelse att betala hyran, ska hyresvärden informeras om detta per brev (ABoBL 938/201425§).

Ett bostadsbidragsbeslut till en minderårig sänds till vårdnadshavaren endast när den minderårigaensam utgör ett bostadsbidragshushåll. Detta därför att det i ett beslut till ett hushåll som bestårav flera personer anges inkomstuppgifter och andra uppgifter som av datasekretesskäl inte kandelges den sökandes vårdnadshavare. Handläggaren kontaktar den sökande antingen per telefoneller med en begäran om tilläggsutredning för att ta reda på vilken vårdnadshavare som skadelges beslutet. Om vi inte får någon uppgift sker delgivningen av beslutet till den vårdnadshavaresom barnbidraget betalas ut till eller senast har betalats ut till.

1.9. AnmälningsskyldighetEn bostadsbidragstagare är skyldig att anmäla förändringar i omständigheterna. Förändringar somska anmälas är att (ABoBL 938/2014 20 §):

• äktenskap ingås eller upplöses• ett samboförhållande inleds eller avslutas• antalet personer som hör till hushållet förändras• sammansättningen av hushållet förändras• hushållet flyttar från bostaden eller byter bostad• hushållets boendeutgifter minskar med minst 50 euro per månad• hushållets fortlöpande månadsinkomster ökar med minst 400 euro per månad• en person som hör till hushållet får rätt till bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för

pensionstagare• personen får rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen om studiestöd eller

rätten upphör• rätten till bostadstillägg för en person från fastlandet som studerar på Åland börjar eller upphör• hushållet tar en underhyresgäst eller upphör att ha en underhyresgäst• besittningsformen i fråga om den bostad som hushållet har till sitt förfogande ändras• en person som hör till hushållet flyttar utomlands eller vistas utomlands.

1.10. JusteringBostadsbidragets belopp justeras genom årsjustering eller mellanjustering.

Bostadsbidraget årsjusteras när det har gått ett år sedan det beviljades eller senast justerades.Mellan årsjusteringarna kan man göra en mellanjustering.

Läs mer om årsjustering och mellanjustering.

1.10.1. ÅrsjusteringBostadsbidraget årsjusteras när det har gått ett år sedan det beviljades eller senast justerades.Justeringstidpunkten meddelas i beslutet om beviljande eller justering.

54


Cirka en månader före årsjusteringen skickas ett brev till bidragstagaren. Om ansökan intehar skickats tillbaka före utanordningskörningen av årsjusteringen (senast fem dagar föreutbetalningsdagen), dras bostadsbidraget automatiskt in och meddelas ett beslut om indragning.Indragningen har meddelats på förhand i föregående beslut samt i brevet med information omårsjustering.

Om årsjusteringsblanketten har skickats tillbaka och registrerats före utanordningskörningen förjusteringstidpunkten, fortsätter betalningen av bostadsbidrag på tidigare grunder och till tidigarebelopp tills blanketten har behandlats.

Årsjusteringen görs utifrån hushållets månadsinkomster, boendeutgifter och övriga uppgiftersom inverkar på bidraget vid justeringstidpunkten. Med anledning av justeringen betalasbostadsbidraget enligt de nya grunderna från tidpunkten för årsjusteringen eller, om förutsättningarför bidrag inte längre föreligger, indras bidraget från tidpunkten för årsjusteringen.

Se Årsjustering i förhållande till mellanjustering.

Övergångsbestämmelse

Om bidraget minskade med 100 euro eller mer i den årsjustering som gjordes 2015 och hushålletsförhållanden inte förändrades så att en mellanjustering skulle ha varit nödvändig, fortsatteutbetalningen av bidraget efter årsjusteringen med oförändrat belopp fram till följande mellan- ellerårsjustering.

I dessa situationer meddelades kunden också ett beslut om ansökan om årsjustering.

1.10.2. MellanjusteringMellan årsjusteringarna görs en mellanjustering av bostadsbidraget (ABoBL 938/2014 27 §), om

• hushållets månadsinkomster stiger avsevärt, dvs. med minst 400 euro per månad jämfört medde inkomster som fastställdes i föregående beslut,

• hushållets månadsinkomster sjunker avsevärt, dvs. med minst 200 euro per månad jämförtmed de inkomster som fastställdes i föregående beslut,

• hushållets godtagbara boendeutgifter förändras med minst 50 euro per månad jämfört med deboendeutgifter som godkändes i föregående beslut,

• antalet medlemmar som hör till hushållet förändras varaktigt,• sammansättningen av hushållet förändras varaktigt,• hushållet byter bostad,• besittningsformen i fråga om hushållets bostad ändras,• hushållet tar eller upphör att ha en underhyresgäst,• en person som hör till hushållet och bor i samma bostad får rätt till bostadstillägg enligt

den åländska landskapslagen om studiestöd eller rätten till bostadstillägg upphör för enstuderande som bor i samma bostad eller

• rätten till bostadstillägg för en person från fastlandet som studerar på Åland börjar ellerupphör.

Vid mellanjusteringen beaktas alla uppgifter enligt förhållandena vid den tidpunkt som bestämtsutifrån justeringsorsaken även om justeringstidpunkten är retroaktiv.

Skicka en blankett för ansökan om mellanjustering till bidragstagaren när du konstaterar attdet finns skäl till en justering och ange en tidsfrist för när blanketten ska lämnas in (YHTE-brevAYL02r, ansökan bifogas). I egenskap av handläggare av bostadsbidrag kan du också ringa

55


kunden. Om bidragstagaren inte iakttar tidsfristen ska du dra in bostadsbidraget från och medtidpunkten i enlighet med orsaken till mellanjusteringen. (ABoBL 938/2014 28 §)

Vid en mellanjustering framskjuts följande årsjustering till ett år efter justeringstidpunkten.

På grund av justeringen betalas bostadsbidraget enligt de nya grunderna från och medmellanjusteringen eller om grunderna för bidraget inte längre finns dras bostadsbidraget in frånoch med tidpunkten för mellanjusteringen.

Justering baserad på muntlig kontroll

Som handläggare av bostadsbidraget kan du ringa upp den sökande och utifrån de uppgifterdu fått per telefon göra en mellanjustering som baserar sig på den muntliga kontrollen. Dettaförutsätter att FPA har de uppgifter som krävs för justeringen. De uppgifter som behövs vid enjustering baserad på muntlig kontroll gås alltid igenom med den sökande.

Justering utifrån muntlig kontroll kan göras gällande följande uppdragstyper:

• Yleistietomuutos (Förändringar i de allmänna uppgifterna)• Tarkistettava asia (Ärende som ska kontrolleras)• Toimeksianto -työ tarkenteella Muutto (Uppdragsarbete med preciseringen flyttning)

Utred hushållets situation som helhet innan du ringer upp den sökande.

• Kontrollera de inkomsteruppgifter som FPA känner till.• Utred om hyresvärden är en hyresvärd som finns med i FPA:s elektroniska förfrågan om

hyresavtal.• Kontrollera hushållets uppgifter om de boende (Asukastiedot).

Efter att du utrett situationen som helhet ska du överväga om det är fråga om en sådan situationdär en justering kan göras utifrån en muntlig kontroll.

De uppgifter som den sökande har gett per telefon (Yhteydenotto) motsvarar en ansökan (semallarna för registrering av uppgifter).

De uppgifter som den sökande har gett registreras under samtalets gång i fältet Lisätieto(tilläggsuppgift) under Yhteydenotto (kontakt) som fogas till ansökningsarbetet (Hakemus-työ).

• Börja telefonsamtalet med att identifiera den sökande.• Fråga den sökande vilka förändringar som skett i inkomstuppgifterna och boendekostnaderna.

– Tala om för den sökande att FPA får de uppgifter som förändrats från datasystemet, omhyresvärden finns med i den elektroniska hyresavtalsförfrågan.

– Om det inte är fråga om en sådan hyresvärd ska du be den sökande lämna in ett nytthyresavtal eller ett intyg över det förändrade hyresbeloppet.

• Fråga om det har skett andra förändringar i hushållets förhållanden än den förändring somFPA nu har fått uppgift om.

– Om inga andra förändringar har skett ska du anteckna detta i Yhteydenotto.– Om det har skett också andra förändringar i hushållets förhållanden ska du be den

sökande lämna in de bilagor som behövs och en justeringsansökan via e-tjänsten. Skickavid behov en ansökningsblankett för ifyllning till den sökande.

• Gå till slut igenom de uppgifter du antecknat under Yhteydenotto med den sökande. Gör enanteckning också om detta i Yhteydenotto.

• Ändra Toimeksianto-työ till Hakemustyö och registrera Suullinen tarkistaminen som Tarkenneeller skriv Suullinen tarkistaminen som Lisätieto för Tarkenne i Yleistietomuutos- ochTarkistettava asia-arbetet.

• Gör avgörandet genast efter samtalet.– Anteckna datum för samtalet som ankomstdag för ansökan och kryssa för muntlig

justering (suullinen tarkistaminen) på sidan Hakeminen.

56


• Foga både Yhteydenotto och CICS-avgörandet till den arbetstyp som gett anledning attjustera förmånen.

• Stäng slutligen arbetet.

Om du inte kan nå den sökande per telefon och den sökande har gett sitt samtycke till användningav meddelandetjänsten ska du i första hand använda den som kanal, innan du skickar ettkundbrev (AYL02r). Om bidragstagaren inte lämnar in mellanjusteringsblanketten inom utsatt tidska bidraget dras in från och med justeringstidpunkten i enlighet med mellanjusteringsorsaken.

1.10.2.1. MellanjusteringsgrunderGrunderna för mellanjustering av det allmänna bostadsbidraget är:

• hushållets inkomster förändras• hushållets boendeutgifter förändras• hushållet byter bostad• besittningsformen för bostaden ändras• en hushållsmedlem får rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen om

studiestöd• rätten till bostadstillägg för en person från fastlandet som studerar på Åland börjar eller upphör• antalet personer i hushållet eller hushållets sammansättning förändras• en underhyresgäst flyttar

Hushållets inkomster förändrasNär en mellanjustering görs på grund av förändrade inkomster utreds de fortlöpandeeller genomsnittliga månadsinkomsterna för den kommande bidragsperioden räknat frånjusteringstidpunkten. En mellanjustering görs om de fortlöpande månadsinkomsterna ellergenomsnittsinkomsterna har ökat med minst 400 euro per månad eller minskat med 200 euro permånad jämfört med inkomsterna för föregående beslut.

Hushållets boendeutgifter förändrasBostadsbidraget justeras, om hushållets godtagbara boendeutgifter som föranleds av den bostadsom hushållet har till sitt förfogande ändras med minst 50 euro per månad. Till de godtagbaraboendeutgifterna hör hyran eller vederlaget för bostaden eller underhållsutgifterna för fastighetenoch särskilt betalda uppvärmningskostnader och vattenavgifter samt räntor på personligabostadslån.

De förändrade, godtagbara boendeutgifterna jämförs med de sammanlagda godtagbaraboendeutgifterna i det tidigare beslutet om bostadsbidrag. De särskilt betaldauppvärmningskostnaderna och vattenavgifterna samt underhållsutgifterna för fastighetenbeaktas enligt normen (ABoBL 938/2014 9 §). En ökning på 50 euro av bidragstagarens faktiskaboendeutgifter leder alltså inte nödvändigtvis till att bidraget justeras. Om en ansökan ommellanjustering har inlämnats, ska kunden meddelas ett beslut i saken.

En förändring på mer än 50 euro i de godtagbara boendeutgifterna medför emellertid intenödvändigtvis någon förändring av bidragsbeloppet. Om boendeutgifterna redan från tidigareöverstiger de maximala boendeutgifterna medför inte en ökning av boendeutgifterna en förändring

57


av bidragsbeloppet. Trots detta granskas bidraget (om inte något annat följer av skyddsklausulennedan) och årsjusteringen framskjuts med 12 månader.

Extra vederlagNär bostadsbolaget av de boende tar ut ett extra bolagsvederlag som är minst 50 euro högre äntidigare, justeras bostadsbidraget för den tid då det extra vederlaget ska betalas.

Om extra vederlag uppbärs för bara en månad, justeras bidraget för denna månad på grundav ökade boendeutgifter och på nytt från ingången av nästa månad på grund av sänktaboendeutgifter. Förfarandet är detsamma om bidragstagaren som engångsbetalning erlägger ettextra vederlag som fastställts för en längre tid.

Bostadsbidraget justeras på motsvarande sätt på grund av sänkta boendeutgifter eller dras inpå grund av att boendeutgifterna upphört, om bostadsaktiebolaget sänker vederlaget för någonmånad eller avstår från att uppbära vederlag för någon månad.

Byte av bostadByte av bostad som grund för mellanjustering är bunden till den bostadsbidragssökande. Om densökande flyttar från bostaden antingen ensam eller tillsammans med resten av hushållet, justerasbidraget på grund av byte av bostad. Om åter någon av hushållets medlemmar eller resten avhushållet flyttar utan den sökande, justeras bidraget på grund av att antalet medlemmar som hörtill hushållet har förändrats.

Som byte av bostad betraktas inte att man flyttar från ett rum till ett annat inom samma bostadoch inte att den bostadsyta som bidragstagaren förfogar över ändras. Bidraget kan dock justeras iovan nämnda situationer om kostnaderna förändras betydligt.

När byrån får information om att ett hushåll har bytt bostad och någon ansökan om mellanjusteringpå grund av bostadsbytet ännu inte har anlänt, ska byrån kontrollera med bidragstagaren om henansöker om bostadsbidrag för den nya bostaden.

• Om hen inte längre ansöker om bidrag ska du dra in bostadsbidraget.• Om bidragstagaren däremot meddelar att hen ansöker om bidrag för den nya bostaden,

ska du skicka en blankett för ansökan om mellanjustering till bidragstagaren och överförabetalningen av bostadsbidraget till bidragstagarens eget konto, om bidraget har betalats tillhyresvärden. På detta sätt förhindrar man att bidraget betalas till den tidigare hyresvärdenför en tid då hen inte längre har rätt till hushållets bostadsbidrag. Sedan ansökan ommellanjustering inkommit rättas betalningsuppgifterna i överensstämmelse med uppgifterna iansökan.

Tillfällig flyttningPå grund av en tillfällig renoveringsflyttning som varar högst sex månader behöverbostadsbidraget inte mellanjusteras om hushållet har för avsikt att flytta tillbaka till sinstadigvarande bostad och fortfarande har boendeutgifter. Om kunden ändå lämnar in en ansökanjusteras bostadsbidraget på normalt sätt varvid alla bestämningsgrunder beaktas. Då justerasbostadsbidraget på nytt då hushållet flyttar tillbaka till sin egen bostad.

Se exemplet om tillfällig flyttning på grund av renovering, Tilapäinen muutto remontin vuoksi.

Besittningsformen för bostaden ändrasBostadsbidraget justeras också när besittningsformen i fråga om bostaden ändras. Härmed avsesatt en hyresbostad blir ägarbostad eller tvärtom.

58


En hushållsmedlems rätt till bostadstillägg enligt den åländskalandskapslagen om studiestöd eller rätt till bostadstillägg enligt lagenom studiestöd för en person från fastlandet som studerar på Åland

Det att en hushållsmedlem får rätt till bostadstillägg är en tillräcklig grund för attbostadsbidragshushållets bidrag ska justeras, dvs. justering av bostadsbidraget förutsätter inte attbostadstillägg söks.

1.10.2.2. SkyddsbestämmelseBostadsbidraget justeras på grund av en förändring i boendeutgifterna både när utgifterna stigeroch när de sjunker. Vid justeringen beaktas även alla andra förändringar som inträffat i grundernaför bestämmande av bidraget. Således ska även en sådan ökning av månadsinkomsternasom inte ensam skulle föranleda en justering beaktas. Därför finns det i lagen en punkt(ABoBL 938/2014 27 § 3 mom.), enligt vilken bostadsbidraget inte justeras på grund av höjdaboendeutgifter om bidraget av denna anledning skulle sjunka, såvida det inte har skett enavsevärd förändring även i hushållets fortlöpande månadsinkomster. Ett beslut meddelas isaken och betalningen fortsätter med samma belopp som tidigare fram till följande mellan- ellerårsjustering.

1.10.2.3. JusteringstidpunktÄndrade inkomsterGör en mellanjustering på grund av förändrade inkomster från ingången av månaden efterden månad då inkomstförändringen har gällt från och med den första dagen i månaden.

• Arbetet börjar t.ex. 4.2, gör justeringen från och med 1.4.• Arbetet börjar t.ex. 1.1, gör justeringen från och med 1.2.

Den tidpunkt då en viss inkomst börjar förvärvas bestämmer justeringstidpunkten.Begynnelsetidpunkten kan till exempel vara

• det datum då anställningsförhållandet inleds för en person som börjar arbeta• den dag då en person börjar få högre eller lägre lön vid en löneförhörjning eller lönesänkning• dagen efter den då anställningsförhållandet upphörde för en person som blir arbetslös• det datum då en utexaminerad studerande börjar få arbetslöshetsunderstöd.

Om ett minderårigt barn som ingår i hushållet har inkomster ska du beakta inkomsterna och görajusteringen från början av den månad då barnet är 18 år den första dagen i månaden.

Övriga justeringarGör mellanjusteringen från ingången av samma månad om

• de förändrade boendeutgifterna betalas för hela månaden– hyresavtalet ska gälla från och med den första dagen i månaden och man ska flytta in

inom samma månad.• antalet medlemmar i hushållet eller dess sammansättning förändras den första dagen i

månaden

59


• hushållet tar en underhyresgäst eller underhyresgästen flyttar ut den första dagen i månaden• en studerandes rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen om studiestöd börjar• rätten till bostadstillägg för en person från fastlandet som studerar på Åland börjar• besittningsformen för bostaden förändras

Gör mellanjusteringen från ingången av nästa månad om

• boendeutgifterna förändras mitt i en månad• antalet medlemmar i hushållet eller dess sammansättning förändras permanent senare än

den första vardagen i månaden• hushållet tar en underhyresgäst eller underhyresgästen flyttar ut senare än den första dagen i

månaden• den studerandes rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen om studiestöd tar

slut• rätten till bostadstillägg för en person från fastlandet som studerar på Åland tar slut.

Justeringsorsak Justeringstidpunkt

Hushållets inkomster stiger med400 euro eller sjunker med 200 euro

Från ingången av månaden efter denmånad då inkomstförändringen har gällt

från och med den första dagen i månaden.

• arbetet börjar t.ex. 4.2,justering från och med 1.4.

• arbetet börjar t.ex. 1.1,justering från och med 1.2.

Hushållets boendeutgifter förändrasmed minst 50 euro per månad

Från ingången av den månad då de förändradeboendeutgifterna betalas för hela månaden

Hushållet byter bostad ellerbesittningsformen för bostaden förändras

Från ingången av den månad då hyran ellervederlaget för den nya bostaden har betalatsför hela månaden (hyresavtalet gäller alltsåfrån och med den första dagen i månaden)

Antalet medlemmar i hushållet ellerdess sammansättning förändras.

Hushållet tar eller upphöratt ha en underhyresgäst

Från ingången av månaden efter enförändring i förhållandena. Om förändringen

sker den första dagen i månaden,justering från ingången av samma månad

En hushållsmedlem får rätt tillbostadstillägg enligt den åländska

landskapslagen om studiestöd ellerrätten till bostadstillägg för en person frånfastlandet som studerar på Åland börjar.

Från ingången av den månaddå rätten till bostadstillägg börjar

En hushållsmedlems rätt till bostadstilläggenligt den åländska landskapslagen om

studiestöd tar slut eller rätten till bostadstilläggenligt lagen om studiestöd för en person från

fastlandet som studerar på Åland tar slut.

Från ingången av månaden efterden månad då rätten upphört

60


Se övningsuppgiften om att anställningen upphör, Työsuhde päättyy.

Se övningsuppgiften om en studerande som hör till hushållet och som utexamineras,Ruokakuntaan kuuluva opiskelija valmistuu.

Förhöjande justeringEn justering som höjer bostadsbidraget görs tidigast från ingången av månaden närmast före denmånad då ansökan lämnades in. Om hushållet t.ex. har bytt bostad utan att meddela det i tid ochbidraget för den nya bostaden är större än det bidrag som betalades för den gamla bostaden,görs mellanjusteringen i enlighet med bestämningsgrunderna vid den tidpunkten från ingången avmånaden närmast före den månad då ansökan lämnades in. Bidraget betalas till tidigare beloppfram till tidpunkten för mellanjusteringen.

Se exemplet om en förhöjande justering, Korottava tarkistus.

Sänkande justeringEn justering som sänker bostadsbidraget görs från tidpunkten för förändringen, eftersombostadsbidraget från och med den tidpunkten har betalats med för stort belopp.

Om hushållet t.ex. har bytt bostad utan att meddela det i tid och bidraget för den nya bostaden ärmindre än det bidrag som betalades för den gamla bostaden, görs en mellanjustering retroaktivträknat från den rätta tidpunkten och skillnaden mellan det betalda och det justerade bidraget ärdet felaktigt utbetalda beloppet. Utbetalningen av bidraget kan vid behov avbrytas tillfälligt genomatt bidraget förläggs med ett betalningshinder tills ett slutgiltigt beslut kan meddelas. Kunden skahöras innan betalningshindret förläggs. Se avsnittet Tillfälligt avbrott och minskning.

Om samma avgörande omfattar både en sänkande och en förhöjande justering, görs denförhöjande justeringen efter den sänkande justeringen räknat från den tidpunkt då grundernafaktiskt förändrades, även om den ligger längre tillbaka än den retroaktiva ansökningstiden.

Se övningsuppgiften om sänkande och höjande justering, Pienentävä ja korottava tarkistus

1.10.3. Årsjustering i förhållande till mellanjusteringBeloppet av bostadsbidraget justeras genom årsjustering eller mellanjustering. Bostadsbidragetårsjusteras när det har gått ett år sedan det beviljades eller senast justerades.

Om du vid behandlingen av en årsjusteringsansökan märker att det borde göras en retroaktivmellanjustering, ska du göra endast en mellanjustering.

• Du kan göra en retroaktiv mellanjustering utifrån en ansökan om årsjustering.• Du ska vid behov höra bostadsbidragstagaren med anledning av mellanjusteringen• I stället för en årsjustering görs en mellanjustering endast när grunden för en justering framgår

av ansökan om årsjustering eller när FPA annars känner till denna grund.

Om hushållets bostadsbidrag upphör vid års- eller mellanjusteringen men bidraget kommer attbeviljas på nytt från en senare tidpunkt utgående från uppgifterna i ansökan, kan du bevilja det nyabidraget utifrån samma ansökan om du har tillgång till de uppgifter som behövs för avgörandet.

Om man innan ansökan om årsjustering har kommit in har hunnit göra en mellanjustering somsenarelagt årsjusteringen kan du undantagsvis behandla årsjusteringsansökan som en ansökanom mellanjustering.

61


• Om det saknas grund för en mellanjustering, konstateras detta i beslutet.

Se exemplet om årsjustering i förhållande till mellanjustering, Vuosi- ja välitarkistuksen suhde.

Se exemplet om mellanjustering i stället för årsjustering, Välitarkistus vuositarkistuksen sijaan.

1.11. IndragningBostadsbidraget dras in (ABoBL 938/2014 29 §) om:

• hushållet flyttar från den bostad för vilken bostadsbidraget har beviljats (om intebostadsbidraget justeras på grundval av byte av bostad)

• hushållet begär att bostadsbidraget dras in– samtidigt ska man också kontrollera om bidraget borde dras in från en tidigare tidpunkt

• hushållet inte längre har rätt till bostadsbidrag eftersom– hushållet har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare (ABoBL 8 §)– en person som bor ensam börjar studera vid en läroanstalt som har ett avgiftsfritt

elevhem utan boendebegränsningar och den sökande inte har särskilda skäl till att heninte kan bo på elevhemmet (ABoBL 8 §)

– en studerande som bor ensam har rätt till bostadstillägg enligt den åländskalandskapslagen om studiestöd (ABoBL 8a §)

– en studerande från det finländska fastlandet som bor ensam studerar på Åland och harrätt till bostadstillägg

• hushållets boendeutgifter upphör– om arbetsgivaren t.ex. börjar stå för boendeutgifterna

• hushållet bor på annat ställe än i den bostad för vilken bostadsbidrag beviljats– stödet dras in senast från ingången av den fjärde månaden

• hushållet trots begäran inte inom skälig tid lämnar in de uppgifter som behövs för justeringenav bostadsbidraget.

Bostadsbidraget kan upphöra vid en års- eller mellanjustering om det inte längre finnsförutsättningar för betalning av bostadsbidrag.

1.11.1. IndragningstidpunktInledande av arbete

Om en sökande begär att bostadsbidraget ska dras in på den grunden att hen har börjat arbetaska du dra in bidraget från början av den månad då justeringen skulle träda i kraft.

• Exempel. En sökande börjar arbeta 15.4. Dra in stödet från och med 1.6.

FlyttningOm ansökan om justering av bostadsbidraget inte görs på grund av byte av bostad, ska du dra inbidraget från ingången av månaden efter flyttningen.

62


• Om hela hushållet flyttar ut ur bostaden den första dagen i månaden (eller om denna daginfaller under ett veckoslut, följande vardag) ska du dra in bostadsbidraget från ingången avflyttningsmånaden.

• Om hela hushållet flyttar senare ska du dra in bostadsbidraget från ingången av månadenefter flyttningen.

Om hushållet ansöker om justering av bostadsbidraget på grund av bostadsbyte ska justeringengöras från ingången av flyttningsmånaden om kostnaderna för den nya bostaden betalas för helamånaden och hushållet har flyttat till bostaden under månaden i fråga. Om bostadsbidraget dras inpå grund av den här justeringen ska du dra in bidraget redan från ingången av flyttningsmånaden.

Dra in bostadsbidraget från ingången av den månad då hushållets boendeutgifter upphör.

Bostadsbidrag betalas för hushållets stadigvarande bostad, och tillfällig frånvaro – t.ex. vistelse isommarbostad – tolkas inte som utflyttning ur bostaden om hushållet betalar boendekostnadernaäven för denna tid.

Rätt till bostadstillägg enligt den åländska landskapslagen omstudiestöd eller rätt till bostadstillägg enligt lagen om studiestöd fören person från fastlandet som studerar på Åland eller rätt till avgiftsfriplats på elevhem

Dra in bostadsbidraget från ingången av den månad då ett hushåll som består av en enda personeller alla medlemmar av ett hushåll som består av flera personer får rätt till bostadstillägg eller enavgiftsfri plats på elevhem.

Rätt till bostadsbidrag för pensionstagareDra också in bostadsbidraget från ingången av den månad då ett enpersonshushåll eller enmedlem av ett tvåpersoners hushåll (äkta makar eller sambor) får rätt till bostadsbidrag förpensionstagare. En part i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta make.

Dra in bostadsbidraget från ingången av den månad då alla medlemmar i hushållet är berättigadetill bostadsbidrag för pensionstagare enligt den åländska landskapslagen.

DödsfallDra in bostadsbidraget för ett hushåll som består av en person från ingången av månaden efterden då personen avled.

Uppgifter som saknas i ansökan• Dra in bostadsbidraget från tidpunkten för mellan- eller årsjusteringen om hushållet inom den

givna tidsfristen inte har lämnat de uppgifter som behövs för justeringen i fråga.

Indragningsorsak Indragningstidpunkt

Flyttning

Från ingången av månaden efter flyttningen.

• Flyttar 4.8, bidraget dras in från 1.9• Flyttar t.ex. 1.8 och betalar inte längre

hyra för augusti, bidraget dras in från 1.8

63


Fängelse

Från och med ingången av den sjundemånaden efter att bidragstagaren har hamnati fängelse, dvs. betalas under sex månader

• Om bostadsbidragstagarenhamnar i fängelse t.ex. 1.2görs indragningen från 1.8

En bostadsbidragstagaresom bor ensam avlider

Från ingången av månaden efter dödsfallet

(jämställs med 29 § 2 mom.)

Hela hushållet flyttar utomlands, menbetalar fortfarande boendeutgifterna

Från ingången av den fjärde månadenefter flyttningen utomlands, dvs.

bostadsbidraget betalas alltid i tre månader

Inte rätt till bostadstillägg eftersom man harrätt till bostadsbidrag för pensionstagare eller

rätt till bostadstillägg enligt den åländskalandskapslagen om studiestöd eller rätt till

bostadstillägg enligt lagen om studiestöd för enperson från fastlandet som studerar på Åland.

Från ingången av den månad dåden hindrande förmånen beviljas

Boendeutgifterna upphör Från ingången av den månaddå boendeutgifterna upphör

Har inte lämnat behövligauppgifter för justeringen

Från ingången av den månaddå bostadsbidraget skulle ha

justerats om bidragstagaren hadelämnat in de begärda uppgifterna

1.11.2. Indragning på begäranBidraget kan dras in på bidragstagarens egen muntliga eller skriftliga begäran (blankett AT 6r,Begäran om indragning av allmänt bostadsbidrag).

Allmänt bostadsbidrag kan dras in också retroaktivt.

1.12. Felaktig utbetalningFelaktig utbetalning av allmänt bostadsbidrag eller en ökning av den felaktiga utbetalningenuppstår i samband med ett justerings-, rättelse- eller indragningsbeslut. Systemet styr dig att väljaskärmen Liikamaksu som visar den tid för vilken den felaktiga utbetalningen uppstått och dessbelopp. Du kan redan i detta skede fatta beslut om uppkomsten av en eventuell felaktig betalningeller om att beslut om återkrav fattas senare. På skärmen ska du också ta ställning till huruvidabidragstagaren ska höras eller inte.

64



1.12.1. ÅterkravGemensam anvisning för alla förmåner om återkrav.

1.12.2. RegressförfarandeFelaktigt utbetalt allmänt bostadsbidrag kan med stöd av en regressbestämmelse drivas in frånbostadsbidrag för pensionstagare som beviljats för samma tid. Vid regressförfarandet behöverkunden inte höras. (ABoBL 938/2014 26 §)

Kvittning vid regress tillämpas då båda förmånerna söks av samma person.

Indrivning genom regress med betalningskrav tillämpas då de sökande är två olika personer.

ÅtgärderBeslut om regressförfarande fattas i samband med felaktig utbetalning på grund av ettindragningsbeslut. Ett indragningsbeslut fattar man i regel då man fått kännedom om beviljadepensionsförmåner. Först ska det allmänna bostadsbidraget dras in. På skärmen Liikamaksu väljsåterkrav antingen genom kvittning vid regress eller indrivning genom regress. Därefter beviljasbostadsbidrag för pensionstagare. Från bostadsbidrag för pensionstagare som beviljas retroaktivtavdras felaktiga utbetalningar av allmänt bostadsbidrag automatiskt antingen utifrån uppgiften omregresskvittning eller kravet om regressindrivning.

Läs mer om regressförfarandet.

1.12.3. Återkrav av bostadsbidrag hos andra än densökande

Bostadsbidrag som betalats ut med för stort belopp återkrävs i första hand hos den sökande.

Vid behov kan bidrag som betalats med för stort belopp återkrävas också hos någon annanmyndig person som hört till hushållet då utbetalningen skett eller hos hyresvärden (ABoBL938/2014 31 § och 32 §).

Läs mer om att återkräva bidraget hos hyresvärden under Återkrav hos hyresvärden.

Återkrav hos solidariskt ansvarigaBostadsbidrag betalas ut för att sänka hushållsmedlemmarnas gemensamma boendeutgifter.Alla hushållsmedlemmar är mottagare av bostadsbidraget och drar nytta av det, så därför är detmotiverat att de också är solidariskt ansvariga att återbetala bidrag som betalats ut med för stortbelopp.

Bostadsbidrag som betalats med för stort belopp återkrävs i första hand hos den sökande. Omdet inte är möjligt att driva in bidraget hos den sökande, kan återkravet riktas mot en solidarisktansvarig. Detta kan bli aktuellt bl.a. i följande situationer:

• Den sökande har konstaterats medellös i samband med utsökning– Utsökningen kan inte driva in skulden hos den sökande, dvs. återkravet returneras med

medellöshetshinder eller medellöshets- och oanträffbarhetshinder

65


• Indrivningen hos den sökande är av annan orsak resultatlös– Den sökandes dödsbo är medellöst– Ett 0-program inom skuldsaneringen har fastställts åt den sökande

Det bidrag som betalats med för stort belopp återkrävs hos den solidariskt ansvariga person, somman enligt de uppgifter som finns att tillgå bedömer att kan betala det belopp som återkrävs. Vidbedömningen beaktar man den solidariskt ansvarigas betalningsförmåga.

Bostadsbidrag som betalats med för stort belopp kan återkrävas av en solidariskt ansvarig om henvid tidpunkten för utbetalningen varit myndig.

En medlem av hushållet är ansvarig endast för den skuld som uppstått under den tid som hen harhört till hushållet.

Se exemplen om solidariskt ansvar, Yhteisvastuulliset.

Meddelande av återkravsbeslut (Indrivningscentret)

När en solidariskt ansvarig person återkrävs på bidrag som betalats ut med för stort beloppmeddelas hen ett eget överklagbart beslut om återkrav. Beslutet meddelas av Indrivningscentret,som också handlägger eventuella besvär.

Den som sökt bostadsbidraget företräder hushållet i bostadsbidragsärenden. Hela hushålletanses ha hörts när den sökande har hörts om den felaktiga utbetalningen innan återkravsbeslutetmeddelats. Därför behöver man inte höra den solidariskt ansvariga separat innan hen meddelasett återkravsbeslut. Inte heller en sänkning av återkravsbeloppet övervägs på nytt, utan det hargjorts redan i samband med beslutet om återkrav till den sökande.

Beslut om återkrav av bostadsbidrag ska meddelas inom fem år från utbetalningsdagen.Preskriptionen har avbrutits den dag som beslutet om återkrav meddelats den som ansökt ombidrag. Därför behöver preskriptionen inte utvärderas på nytt när beslutet om återkrav meddelasden solidariskt ansvariga.

Den återstående skulden eller det belopp som den solidariskt ansvariga ansvarar för drivs in hoshen.

Beslut om återkrav till en solidariskt ansvarig meddelas med kundbrevsformuläret YHP04.

Även om man en gång bestämt att inget beslut meddelas kan man göra det senare, om densolidariskt ansvarigas betalningsförmåga blir bättre och det fortfarande inte går att driva in bidragethos den sökande.

Frivillig betalning

Medan indrivningen hos den sökande pågår kan FPA ta emot frivilliga betalningar från ensolidariskt ansvarig och vice versa. En egentlig betalningsplan görs upp endast med den personsom återkravet hänför sig till.

Utlämnande av uppgifter

• Betalningsförbindelseuppgifter (kontonummer och referensnummer) kan ges till en solidarisktansvarig för frivillig betalning av skulden även om den solidariskt ansvariga inte skulle hameddelats ett återkravsbeslut.

• På begäran kan man lämna ut de uppgifter som gäller återkravet och den felaktigautbetalningen till en solidarisk ansvarig, och det återkravsbeslut som meddelats den sökandekan skickas per post. Adressuppgifter för kunder med spärrmarkering får ändå inte utlämnas.

• Betalningen av skulden diskuteras alltid med gäldenären, den som återkravet hänför sig till.• Var noga med datasekretessen!

66


1.13. UtbetalningBostadsbidrag betalas den första vardagen i månaden in på det konto som uppgetts av densökande eller av en person som befullmäktigats av den sökande. Retroaktiva månadsposter kanbetalas ut även på andra bankdagar.

Fullmakt för utbetalning till hyresvärden eller någon annan person kan ges påansökningsblanketten.

Bostadsbidrag betalas inte om beloppet är mindre än 15 euro.

Se exemplet om bidrag som betalas ut till hyresvärden, Tuki vuokranantajalle.

Se exemplet om försummelse att betala hyra, Vuokranmaksujen laiminlyönti.

1.13.1. BetalningsadressBostadsbidrag betalas in på det bankkonto som uppgetts av den sökande eller av en person sombefullmäktigats av den sökande.

Ändringar i kontonummer görs på betalningsmottagarens anmälan. Kunden kan meddelaändringar i kontonummer på blankett Y 121r, i e-tjänsten eller i vissa fall muntligt. Ändringar ikontonummer tas inte emot per e-post.

Om en kund lämnar uppgifter om sitt kontonummer i samband med att ni står i kontakt medvarandra för att sköta hens ärende ska du ta emot uppgifterna efter att du identifierat kunden. Görändringen i de förmånssystem där du kan göra den. Om kunden har förmåner i andra system (t.ex.Onni, RAKE), ska du skapa ett Perustietojen muutos-arbete i Oiwa, med "tilinumeromuutos" somspecifikation (Tarkenne).

Utbetalning av förmån när kunden inte har något bankkonto eller omdet inte går att få reda på kontonumret och bidraget inte betalas tillhyresvärden

Om kunden inte har ett bankkonto eller inte meddelar kontonumret trots begäran i en situation därbidraget enligt ansökan inte betalas till hyresvärden, ska du göra enligt följande:

• Skapa ett uppdragsarbete (toimeksiantotyö) för betalningshanteringsgruppen i arbetskönMaksujenhallintaryhmä/Etuusmaksut 24401.

• Lägg till preciseringen (tarkenne) Selvitettävä asia och som tilläggsuppgift till preciseringen(lisätieto) Prepaid.

• Anteckna i kommentarfältet för arbetet: Kunden har inget bankkonto. Jag ber om att ettprepaid-konto registreras som betalningsadress.

Betalningshanteringsgruppen

• Registrerar ett kontonummer som motsvarar prepaid-kortet som betalningsadress för kundenoch svarar på kommentaren till arbetet när handläggningen av förmånsärendet kan fortsättas.

• Postar kortet och den anknytande PIN-koden med anvisningar till kunden i separata kuvertunder två postningsdagar i följd.

I besluten och betalningsmeddelanden till kunden syns istället för kundens betalningsadress texten”Förmånen laddas på ett prepaid-kort”.

67


Betalning till den sökandes konto i utlandetBostadsbidraget kan betalas till den sökandes konto i utlandet (IBAN eller BBAN).

Den sökandes kontonummer i utlandet registreras på sidan Hakeminen med valet Maksuosoiteulkomailla. Valet dyker också upp som basuppgift, om den sökande har en löpande förmån sombetalas till ett konto i utlandet.

Utgående från postadressen kan bidraget betalas till utlandet bara om den sökande har enregistrerad postadress utomlands. En sådan situation kan uppstå till exempel om en kund somflyttat utomlands får bostadsbidrag retroaktivt.

Betalning till hyresvärdens konto i utlandetBostadsbidraget kan betalas till hyresvärdens konto i utlandet (IBAN eller BBAN).

När bidraget betalas till hyresvärdens IBAN-konto i utlandet ska man på sidan Vuokranantajai APRE anteckna de betalningsuppgifter om hyresvärden som behövs. Utöver registrering avkontonummer och BIC-kod ska följande beaktas:

• I punkten Viitteen käyttö skrivs E.• I punkten Lähiosoite skrivs hyresvärdens adress i Finland. Om hyresvärden inte har någon

adress i Finland, skriver man i stället FPA-adressen enligt hyresbostadens läge och i punktenLisätiedot hyresvärdens adress i utlandet. I fältet Lähiosoite går det inte att skriva en adress iutlandet.

• I punkten Postinumero skrivs hyresvärdens postnummer i Finland. Om hyresvärden inte harnågon adress i Finland, skriver man i stället FPA-adressen enligt hyresbostadens läge och ipunkten Lisätiedot hyresvärdens adress i utlandet.

• I punkten Kuntanumero skrivs kommunnumret enligt den kommun där hyresbostaden ärbelägen.

När bidraget betalas till hyresvärdens BBAN-konto i utlandet, förmedlas betalningen tillhyresvärden via ett SAVA-konto. Det är inte möjligt att registrera ett kontonummer i BBAN-form iregistret över hyresvärdar. Registrera följande uppgifter på sidan Vuokranantaja i APRE:

• Kontonumret FI08 8000 1300 1666 01 (ett s.k. SAVA-konto, dvs. Sjukförsäkringsfondenskonto)

• I punkten Lisätiedot: hyresvärdens utländska BBAN-kontonummer och BIC/SWIFT-kod/bankens namn/namnet på bankens land. Därtill en anteckning om att kontonumret i registrethänför sig till ett SAVA-konto.

• Punkterna Viitteen käyttö, Lähiosoite, Postinumero och Kuntanumero fylls i enligtanvisningarna ovan.

Efter avgörandet ska du skicka ett e-postmeddelande till gruppen för bokföring ochbetalningsrörelse, adress: KASSA. Be i meddelandet gruppen för bokföring och betalningsrörelseatt betala förmånen till hyresvärdens BBAN-konto i utlandet och ange följande uppgifter imeddelandet:

• kundens namn och personbeteckning• hyresvärdens namn• hyresvärdens utländska BBAN-kontonummer och BIC/SWIFT-kod/bankens namn/namnet på

bankens land• namnet på den förmån som ska betalas (allmänt bostadsbidrag)• uppgift om huruvida det är fråga om en utbetalning som upprepas varje månad (hur länge ska

utbetalningen göras) eller om det är fråga om en engångsbetalning.

68


1.13.2. HyresvärdBostadsbidraget kan betalas till hyresvärden antingen enligt fullmakt av den sökande eller pågrund av bidragstagarens försummelse med att betala hyran (ABoBL 938/2014 25 §).

Bostadsbidraget kan betalas till hyresvärden när det är fråga om hyres- eller delägarbostad.Hyresvärdens kontonummer begär FPA av hyresvärden.

Betalning till hyresvärden enligt fullmakt av bidragstagarenBidragstagaren kan ge en muntlig eller skriftlig fullmakt.

En muntlig fullmakt som tagits emot i kundservicen registreras i Oiwa som ett Toimeksianto-arbete.Som specifikation (Tarkenne) anges Maksuselvitys och som tilläggsuppgift till specifikationen(Tarkenteen lisätieto) Vuokranantajalle maksaminen. Uppgifter om kundens kontakt har fogats tillarbetet.

Den sökande kan ge en skriftlig fullmakt på ansökningsblanketten i samband med ansökan ellerjusteringen eller med en fritt formulerad fullmakt som registreras i Oiwa som ett Perustietojenmuutostyö med specifikationen Valtakirja.

Utifrån fullmakten kan du omedelbart överföra betalningen av bidraget till hyresvärden omhyresvärdens uppgifter finns i registret över hyresvärdar.

Återtagande av fullmaktBidragstagaren kan när som helst återta den fullmakt som hen gett antingen muntligt eller skriftligt.När det gäller återtagande av fullmakt går man till väga på samma sätt som ovan i samband meden fullmakt.

Betalning till hyresvärden på grund av försummelse medhyresbetalningen

Om hyresgästen helt försummar att betala hyran två månader i följd kan bidraget betalas direkttill hyresvärden utan bidragstagarens samtycke (YAL 938/2014 25 § 2 mom.). Bidragstagaren skadock höras innan bidraget börjar betalas till hyresvärden (kundbrev AYL03r).

Om bidraget betalas till hyresvärden på grund av försummelse och bidragstagaren ber att bidragetska betalas till mottagaren själv ska hyresvärden höras innan ärendet avgörs. Om det visar sig atthyrorna är betalda kan bostadsbidraget betalas till bidragstagaren själv.

1.13.2.1. Uppgifter om hyresvärdenOm uppgifter om hyresvärden inte finns i registret över hyresvärdar ska följande uppgifter utredas:

• FO-nummer eller personbeteckning• Hyresvärdens namn• Kontaktinformation (adress, kontaktperson, telefonnummer, e-postadress)• Betalningsuppgifter (kontonummer, information om användningen av referensnummer)

När en fysisk person är hyresvärd kan du begära uppgifterna

• per telefon (jfr processen) genom att ringa det telefonnummer som står i hyresavtalet omhyresvärdens kontonummer anges i hyresavtalet eller i meddelandet om hyreshöjning.

69

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/indoxliitteet/Jaetut%20asiakirjat/YLAT_prosessi.pdf?Web=1


• med kundbrev AYL04r, om hyresvärden inte kan nås per telefon, hen vill lämna uppgifternaskriftligt eller uppgifterna om kontonummer saknas i hyresavtalet eller i meddelandet omhyreshöjning.

Begär av andra hyresvärdar de uppgifter som behövs för registret över hyresvärdar

• med kundbrev AYL04r

Uppgifterna om hyresvärden (blankett Y12r, Anmälan – Uppgifter om hyresvärden) förs in iOiwa som ett Listatyö med specifikationen (tarkenne) Tiedot vuokranantajasta. Utifrån Listatyöregistreras hyresvärdens uppgifter i registret över hyresvärdar.

Om det drar ut på tiden att få uppgifter om hyresvärden eller om uppgifterna begärs med ettkundbrev kan du avgöra bostadsbidragsärendet på så sätt att bidraget betalas till bidragstagarensjälv. Till beslutet fogas frasen YAX26 med information om att bidraget betalas till bidragstagarensjälv tills uppgifterna om hyresvärden har kommit in.

Om bostadsbidraget betalas till bidragstagaren själv och hen i en annan situation än justering villöverföra bidraget till hyresvärden, betalas bidraget fortsättningsvis till bidragstagaren själv tillsuppgifterna om hyresvärden har kommit in.

Hyresvärdens anmälningspliktHyresvärden ska meddela FPA om bidragstagarens rätt att besitta bostaden upphör eller ombidragstagaren flyttar. I meddelandet ska tidpunkten när besittningsrätten upphör och tidpunktenför flytten anges.

Av de hyresvärdar som är med i förmedlingen av hyresavtalsinformation får man automatisktflyttinformation in i Oiwa som ett Toimeksiantotyö (uppdragsarbete) med specifikationen (tarkenne)Muuttoilmoitus, om en hyresavtalsförfrågan har gjorts för bidragstagaren i fråga.

Utbetalning vid flyttningOm bidragstagaren flyttar till en bostad som ägs av en ny hyresvärd, och någon justeringsansökaninte finns att tillgå, ska du överföra bidragsbetalningen till bidragstagaren själv.

Flyttning till en annan bostad som har samma hyresvärdOm en kund uppger att hen flyttar till en annan bostad som har samma hyresvärd överförsbetalningen av bidraget inte nödvändigtvis till bidragstagaren. Bidraget kan fortfarande betalas tillhyresvärden om denna överför bidraget för den tidigare bostaden till den nya (t.ex. VVO, SATO).Ta då bort referensnumret för den tidigare bostaden på skärmen Vuokranantajalle maksaminen(Utbetalning till hyresvärden).

1.13.2.2. Frivillig återbetalning som görs av hyresvärdenOm bostadsbidraget i en flyttningssituation har hunnit betalas utan grund till den tidigarehyresvärden, be denna betala tillbaka bidraget frivilligt. Begäran kan du framföra muntligt ellerskriftligt. Det händer att stora hyresvärdar betalar tillbaka bostadsbidrag också utan FPA:sbegäran.

Vid muntlig begäran ska du underrätta hyresvärden om att bidraget ska återbetalas till kontot FI818000 1001 3749 26.

70


Be också hyresvärden ge följande uppgifter i meddelandefältet för återbetalningen:

• hyresgästens namn och personbeteckning eller födelsedatum• den tid som återbetalningen avser• "bostadsbidrag som betalas tillbaka av hyresvärden"

En skriftlig begäran gör du med kundbrevet AYI 01r.

Om mottagaren av bostadsbidrag redan har lämnat in en justeringsansökan kan du antingenavgöra ärendet genast eller, om hyresvärden lovar betala tillbaka bidraget snart, så kan du inväntaåterbetalning innan du behandlar ansökan.

Om den tidigare hyresvärden uppmanas att betala tillbaka bostadsbidrag som betalats utan grundoch mottagaren av bostadsbidraget redan har lämnat in en justeringsansökan, kan man beroendepå fallet göra på följande sätt:

• Om hyresvärden lovat returnera bidraget inom ca en vecka, kan du vänta med att behandlaansökan tills bidraget betalats tillbaka. Välj som orsak ”Muusta syystä” (av annan orsak) ochändra väntetiden till en tid som är lämplig för fallet. Anteckna uppgiften i kommentarerna förarbetet.

• Om hyresvärden inte kan nås per telefon eller inte går med på att returnera bidraget, avgör dåansökan genast utan att invänta återbetalning.

– Skapa ett arbete Maksunsaajan selvittäminen (utredning av betalningsmottagare) i Oiwamed specifikation (tarkenne) Vuokranantajan kuuleminen/palautus för uppföljning avåterbetalningen.

– Om hyresvärden inte kan nås per telefon, skicka kundbrev AYI 01r till hyresvärden ochfoga det till arbetet.

Om bidragstagaren i vilket skede som helst av handläggningen meddelar att hyresvärden bordeåterkrävas på bidraget ska du undersöka förutsättningarna för att återkräva bidraget.

Om man beslutar att återkräva hyresvärden på bostadsbidrag som betalats utan grund ska arbetetMaksunsaajan selvittäminen ändras till Seurantatyö (förmån Muu, specifikation Vuokranantajaltaperintä).

1.13.2.3. Återkrav hos hyresvärdenOm bidragstagaren har flyttat och man felaktigt har hunnit betala bostadsbidrag till den tidigarehyresvärden ska du be hyresvärden att återbetala bostadsbidraget. Läs mer under Frivilligåterbetalning som görs av hyresvärden

Om hyresvärden inte betalar tillbaka bidraget, undersök förutsättningarna för återkrav hoshyresvärden bara om bidragstagaren själv föreslår det. Bidragstagaren kan föreslå detta i vilketskede som helst av handläggningen av bostadsbidraget.

Förutsättningar för återkravHyresvärden kan återkrävas på bostadsbidrag (ABoBL 938/2014 31 § 4 mom), om

• bidraget har betalats till hyresvärden för en tid då hyresvärden inte längre har rätt att ta ut hyraav bidragstagaren

• hyresvärden har försummat sin anmälningsskyldighet (25 §), dvs. hyresvärden har intemeddelat FPA att bidragstagaren flyttat ut ur bostaden eller att besittningsrätten upphört

• hyresvärden har tagit ut bostadsbidrag medveten om att bidragstagaren inte har rätt tillbostadsbidrag.

71


Den tidpunkt från vilken hyresförhållandet upphör och hyresvärden inte har rätt att ta ut hyrabestäms enligt lagen om hyra av bostadslägenhet.

• Om bidragstagaren skriftligen har sagt upp bostaden och flyttat ut i enlighet meduppsägningstiden upphör skyldigheten att betala hyra vid ingången av den andrakalendermånaden efter uppsägningsmånaden.

– Exempel: Uppsägningen har skett 15.9 och hyresbetalningen upphör tidigast 1.11.Hyresgästen måste flytta från bostaden senast 1.11 om det är en vardag.

• Skyldigheten att betala hyra upphör också när ett tidsbegränsat hyresavtal går ut.

Återkravsbeslut till hyresvärdenOm kriterierna för återkrav hos hyresvärden uppfylls, meddela ett beslut om återkrav tillhyresvärden i APRE med kundbrevsformuläret YHP03r.

Hela det bidrag som har betalats in på hyresvärdens konto återkrävs. En sänkning av återkravetövervägs inte, eftersom det är fråga om återbetalning av en förmån som har betalats utan grund.Hyresvärden behöver inte heller höras separat om den felaktiga utbetalningen. Hörandet anses haverkställts när man muntligt eller skriftligt bett hyresvärden betala tillbaka bidraget frivilligt. Bidragetåterkrävs som engångsbetalning.

Uppföljning av återkravFelaktig utbetalning eller andra uppgifter om återkrav registreras inte i YHTE-återkravssystemet.

• Om hyresvärden inte har ett FO-nummer ska du i Oiwa skapa ett uppföljningsarbete(Seurantatyö) för hyresvärden (Etuus: Muu, Tarkenne: Vuokranantajalta perintä)

– Anteckna uppgifterna om återkravet i kommentarerna för arbetet• tiden, beloppet, förmånstagarens namn och personbeteckning

– Bifoga kontakterna med hyresvärden (Yhteydenotto) till uppföljningsarbetet• Om hyresvärden har ett FO-nummer ska du i Oiwa skapa ett uppföljningsarbete (Seurantatyö)

för bidragsmottagaren (Etuus: Muu, Tarkenne: Vuokranantajalta perintä)– Anteckna uppgifterna om återkravet i kommentarerna för arbetet

• tiden, beloppet och uppgifterna om hyresvärden– Anteckna kontakterna med hyresvärden (Yhteydenotto) i kommentaren till

uppföljningsarbetet

Behandling av uppföljningsarbetet (Seurantatyö):

• Skriv ut beslutet om återkrav och skanna in det i arbetet.• Låt arbetet vänta på engångsbetalningens förfallodag med orsaken Odottaa perinnän

jatkamista.• Följ upp indrivningsfaserna med hjälp av uppföljningsarbetet och registrera alla åtgärder som

vidtagits i kommentaren, också kontakterna med t.ex. hyresvärden och utsökningen.• Skanna in i arbetet alla brev och handlingar (t.ex. besvärshandlingar, betalningspåminnelser,

utsökningshandlingar) som hänför sig till indrivningen.• Flytta arbetet till arbetskön Perintä/Asiantuntijat när återkravsbeslutet har vunnit laga kraft och

engångsbetalningen förfallit.• Indrivningscentrets enhet i Villmanstrand sköter centraliserat dessa fall, dvs. skickar ut

betalningspåminnelser (YHI47r, YHI48r) till hyresvärden och sköter en eventuell utsökningeller andra åtgärder i anslutning till indrivningen.

• Uppföljningsarbetet får inte stängas förrän indrivningen slutgiltigt har avslutats (betalats ellerpreskriberats).

72


Enskild betalning till bidragstagarenOm man hunnit justera bostadsbidraget på grund av flyttning och först senare beslutar attåterkräva hyresvärden på bidraget ska det bostadsbidrag som bidragstagaren bör få genastbetalas till hen som en enskild betalning. Meddela hyresvärden ett beslut om återkrav efterbetalningen.

Huruvida bidrag ska betalas till bidragstagaren som en enskild betalning eller inte och hur stortbelopp som ska betalas beror på den genomförda justeringen av bostadsbidraget.

• Om bidraget höjdes i och med justeringen ska samma belopp betalas till bidragstagaren somFPA driver in av den tidigare hyresvärden.

– Skriv in uppgifterna om betalningen i kommentarerna i uppföljningsarbetet (Seurantatyö).• Om bidraget minskade vid justeringen uppkom felaktig utbetalning och bidragstagaren fick

ingenting i samband med justeringen.– Betala nu bidragstagaren det belopp som hen har rätt till för sin nya bostad.

• Undantag: Om tidigare förmånsåterkrav har kvittats mot bidrag som betalats till dentidigare hyresvärden, ska kvittningsbeloppet avdras från den post som betalas somenskild betalning till bidragstagaren.

– Exempel: Bidragsbeloppet för den tidigare bostaden var 200,00 euro/mån., varav 30 euro kvittades mot återkravet och 170,00 euro betaladestill hyresvärden. I den nya bostaden är bidragsbeloppet 150,00 euro. Tillbidragstagaren betalas som enskild betalning 120,00 euro (150,00 euro - 30,00euro).

– Anteckna uppgiften om betalningen i kommentaren till uppföljningsarbetet (Seurantatyö):specificera beloppen av den felaktiga betalningen och den enskilda betalningen ikommentaren.

• Om bidraget upphörde vid justeringen uppkom felaktig utbetalning varvid bidragstagaren intefick någonting i samband med justeringen. Det blir således inte någon enskild betalning.

En enskild betalning görs enligt följande: HERE > Yleinen asumistuki > Yksittäismaksu, orsakskod25 "Väärän henkilön tilille maksetun etuuden uudelleenmaksu". I fältet Viesti maksunsaajalleskriver man in följande information till kunden: ”Bostadsbidrag för tiden dd.mm.åååå–dd.mm.åååå”.

Återkravsbeslut till bidragstagarenOm överbetalning uppkommit vid justeringen av bostadsbidraget till följd av flyttning ska ett beslutmeddelas till bidragstagaren ur YHTE-återkravssystemet om att man avstår från indrivning avbidragstagaren och att indrivningen gäller hyresvärden.

• Om ett återkravsavgörande inte har fattats om de felaktiga utbetalningarna ska du nu avståfrån återkrav med orsakskod 70 Peritään vuokranantajalta.

– I beslutet utskrivs frasen YGX86: Vi återkräver inte det felaktigt utbetalda bostadsbidragetav dig. Vi återkräver det felaktigt utbetalda beloppet av din tidigare hyresvärd.

– Om bostadsbidrag betalas till bidragstagaren som enskild betalning är det skäl att tillbeslutet foga uppgifter om utbetalningen (tidsperiod, belopp, betalningsdag).

• Om ett återkravsavgörande har gjorts upp och ett beslut meddelats ska du rätta beslutet ochnu avstå från återkrav med orsakskod 70 Peritään vuokranantajalta.

– I beslutet utskrivs en fras med information om rättelsen (YGOAA). Komplettera frasenmed orsaken till rättelsen "eftersom den felaktiga utbetalningen återkrävs av din tidigarehyresvärd".

– Därtill utskrivs frasen YGX01 ”Vi avstår från återkrav av den förmån som betalats med förstort belopp.”

73


– Om bidrag betalas till bidragstagaren som enskild betalning är det skäl att till beslutetfoga uppgifter om utbetalningen (tidsperiod, belopp, betalningsdag).

När man väl beslutat återkräva hyresvärden på bidraget får det inte längre drivas in frånbidragstagaren.

1.13.3. Övriga betalningsmottagareBostadsbidraget kan betalas till den sökande eller till någon annan mottagare.

Betalning till socialförvaltningens förmedlingskonto

• Socialförvaltningen ska utfärda en särskild handling av vilken det framgår att kundens förmånska betalas till ett förmedlingskonto och dessutom behövs kundens samtycke/fullmakt.

– Bidraget betalas genom att man i AY-systemet registrerar Maksuvaatimus med grundenValtakirja.

• Bidraget betalas inte till förmedlingskontot enbart utifrån socialförvaltningens handling, utandet krävs också en fullmakt av kunden.

– Kunden kan återta fullmakten om hen så vill. Ett muntligt meddelande om återtagandetav fullmakten räcker, men återtagandet måste dokumenteras. Socialväsendet ska ocksåinformeras om återtagandet av fullmakten.

• Om kunden i sin ansökan uppger att bidraget betalas till socialförvaltningen:– Kontakta kunden och rekommendera att bidraget betalas till hyresvärden.– Om kunden inte går med på att bidraget betalas till hyresvärden ska du kontakta

socialförvaltningen och kontrollera om det är fråga om en förmedlingskontokund ochbegära en betalningsadress.

Betalning till bostadsrättsbolaget

Om kunden bor i en bostadsrättsbostad kan bostadsbidraget betalas till bostadsrättsbolaget omkunden anger detta i sin ansökan.

• Bidraget betalas till bostadsrättsbolaget med hjälp av funktionen Vuokranantajallemaksaminen (betalning till hyresvärden).

• Bostadsbidraget kan betalas till bostadsrättsbolaget endast med en fullmakt av den sökande.

Betalning till bostadsaktiebolaget

Om kunden bor i en ägarbostad kan bostadsbidraget betalas till bostadsaktiebolaget, ifall kundenanger detta i sin ansökan.

• Bidraget betalas genom att man i AY-systemet registrerar Maksuvaatimus med grundenValtakirja.

1.13.3.1. Intressebevakare ellerintressebevakningsfullmäktig

Bostadsbidrag kan med stöd av 4 § i lagen om förmyndarverksamhet betalas till enintressebevakare, om domstolen eller förmyndarmyndigheten har förordnat en intressebevakareför att sköta bidragstagarens ekonomiska ärenden. Betalning till intressebevakaren kräver intefullmakt av bidragstagaren.

Bostadsbidraget kan också betalas till en person som bemyndigats genom enintressebevakningsfullmakt med stöd av 2 § i lagen om intressebevakningsfullmakt.

74


1.13.3.2. Kommunalt organNär kommunen har beviljat utkomststöd i förskott mot en emotsedd förmån, kan den med stödav 23 § i lagen om utkomststöd uppbära och lyfta förmånen för den tid för vilken utkomststöd harutbetalats i förskott. (USL 1412/1997 23 §)

Förmånen kan betalas till kommunen, när

• den beviljas retroaktivt för den tid som kommunens yrkande enligt lagen om utkomststödhänför sig till

• kommunen har lämnat in sitt yrkande till FPA minst två veckor före förmånens utbetalningsdagoch

• yrkandet kan anses gälla förmånen i fråga.

Kommunen ansvarar för riktigheten i det yrkande som görs med stöd av 23 § i lagen omutkomststöd. Byrån behöver således inte reda ut om personen har beviljats utkomststöd mot enemotsedd förmån. I oklara fall kan du emellertid kontrollera om kommunens yrkande faktiskt gällerden förmån som du handlägger.

Kommunen kan använda den förmån som drivs in enbart för återkrav av utkomststöd som betalatsut i förskott. Kommunen ska omedelbart betala de återstående medlen till den förmånstagare somfått utkomststöd eller till hens intressebevakare.

1.13.4. Temporärt avbrott i utbetalningen eller minskningav beloppet

Utbetalningen av bostadsbidraget kan avbrytas temporärt och beloppet minskas tillfälligt(ABoBL 938/2014 30 §). Det är möjligt att meddela ett interimistiskt beslut också i samband medändringssökande och undanröjande av beslut (ABoBL 938/2014 36 § och ABoBL 938/2014 40 §).

Det kan bli fråga om att tillfälligt minska eller avbryta utbetalningen av bostadsbidraget när byrånhar fått information om en förändring i bidragstagarens omständigheter, som gör att bidraget bordedras in eller beloppet minskas. Syftet med en tillfällig minskning eller ett tillfälligt avbrott är attförhindra felaktig utbetalning i fall där ansökan om justering inte fås inom rimlig tid, t.ex.

• bidragstagaren är inte anträffbar• bidragstagaren återsänder inte justeringsansökan eller• justeringen av bostadsbidraget fördröjs på grund av begäran om ytterligare utredningar.

Ändring får inte sökas i ett interimistiskt beslut.

75


FastställelseEtt interimistiskt beslut fastställs genom ett slutgiltigt beslut på grundval av justeringsansökan. Ombidragstagaren inte lämnar in den begärda ansökan eller ytterligare utredningar inom rimlig tid, kansaken avgöras genom ett slutgiltigt beslut på grundval av de utredningar som FPA har tillgång till.

UtbetalningOm utbetalningen av ett bostadsbidrag har avbrutits och det börjar betalas ut på nytt tillämpasbestämmelserna om retroaktiv betalning av bostadsbidrag.

1.13.5. FörskottsinnehållningBostadsbidraget är inte skattepliktig inkomst.

1.13.6. UtmätningBostadsbidrag kan inte utmätas. Bostadsbidrag som betalas till en hyresvärd kan emellertidutmätas från hyresvärdens skuld.

1.13.7. Inställelse av förmånsutbetalning från bankenUtbetalningar från banken kan inte längre ställas in.

1.14. Rättelse och undanröjande av beslutGemensam anvisning för alla förmåner om rättelse och undanröjande av beslut.

1.15. Sökande av ändringGemensam anvisning för alla förmåner om sökande av ändring.

76

Documents

Allmänt bostadsbidrag - Henkilöasiakkaat - kela.fi asumist… · · 2018-03-14FPA Allmänt bostadsbidrag 13.03.2018 . 1.10.3 Årsjustering i förhållande till mellanjustering