AmadeuS UTVÄRDERING AV PROJEKTET VA MED FRÅN BÖRJAN¥ra program/Integrationsfonden... · AMADEUS KULTUR-OCH SPRÅKMÖTEN 3 Utvärdering Va med! Från början När projektet startade

AmadeuS

UTVÄRDERING AV PROJEKTET

VA MED! FRÅN BÖRJAN

KJELL KAMPE

JUNI 2012

AMADEUS KULTUR- OCH SPRÅKMÖTEN

1 Utvärdering

Va med! Från början

Innehållsförteckning

UTVÄRDERINGSUPPDRAGET ........................................................ 2

SYFTE OCH FOKUS .............................................................................................................................. 2

BESKRIVNING AV PROJEKTET ..................................................... 2

BAKGRUND OCH SYFTE ........................................................................................................................ 2 PROJEKTORGANISATION OCH PROJEKTARBETE .......................................................................................... 2

UTVÄRDERINGENS ARBETE ......................................................... 4

PRESENTATION AV UTVÄRDERINGENS RESULTAT ............... 5

SYNPUNKTER SOM FRAMKOMMIT FRÅN REFERENSPERSONERNA .................................................................. 5 DE OLIKA KAPITLEN ............................................................................................................................ 6 STILLBILDSFILMERNA .......................................................................................................................... 8 LÄRARHANDLEDNINGEN ...................................................................................................................... 8

ANALYS OCH SLUTSATSER ............................................................ 8

ÖVERGRIPANDE ................................................................................................................................. 8 RELEVANS FÖR PROJEKTETS MÅLGRUPP .................................................................................................. 9 STILLBILDSFILMERNA ........................................................................................................................ 11 LÄRARHANDLEDNINGEN .................................................................................................................... 11 SAMARBETET MED GÄVLE ................................................................................................................. 13 HEMSIDAN ..................................................................................................................................... 13 ÖVRIGT ......................................................................................................................................... 13

REKOMMENDATIONER ................................................................. 14

EN FRISTÅENDE PANEL SOM STÖD FÖR DET FORTSATTA ARBETET ................................................................ 14 LÄRARHANDLEDNING OCH FORTBILDNING AV LÄRARE .............................................................................. 14


2 Utvärdering


Utvärderingsuppdraget

Utvärderingen täcker projektet Va med! Från början från perioden 2012-01-01

till 2012-06-30.

Syfte och fokus Uppdragets syfte har varit att utvärdera projektet Va Med! Från början och ta

reda på om mål och önskat resultat har uppnåtts. Av särskilt intresse har varit

att belysa det pedagogiska perspektivet i användandet av materialet för projek-

tets målgrupp samt vad samarbetet med den kommunala sfi-anordnaren i Gävle

tillfört.

När beslut om förlängning av projektet kom har syftet i viss utsträckning ändrat

riktning och blivit mer inriktat på att utgöra en delrapport som kan vara till

gagn för det fortsatta arbetet.

Beskrivning av projektet

Bakgrund och syfte Projektet Va med! Från början är en direkt fortsättning på Va Med! Steg 2 som

i sin tur byggde vidare på projektet Va Med! Värdegrundsarbete och medbor-

garkunskap. Huvudsyftet med Va Med! Steg 2 var att anpassa och vidareut-

veckla det material som utarbetats i Va Med! så att det överensstämde med de

nya direktiv för samhällsinformation för nyanlända som blivit resultatet av

SOU 2010:16 Sverige för nyanlända - Värden, välfärdsstat, vardagsliv. Syftet

med Va med! Från början var att utveckla materialet vidare för att passa grup-

pen nyanlända invandrare med kort eller obefintlig utbildning.

Projektorganisation och projektarbete Uppsala kommun har varit projektägare. Projektet har i princip haft en styr-

grupp och ledningsgrupp med Tove Österling Wallner som projektledare. Efter

de inledande diskussionerna om hur projektarbetet skulle läggas upp har sedan

redaktionskommittén som bestått av Kersti Månsson och Thordis Richards-

dottir från Linné komvux i Uppsala och Emma Dalin från Vuxenutbildningen i

Gävle arbetat med materialet.


3 Utvärdering


När projektet startade fanns endast finansiering för tiden fram till 12-06-30

varför man var tvungen att begränsa arbetet till fyra (av de totalt åtta 1) kapitlen

i Va Med! Steg 2. En första uppgift blev då att avgöra vilka kapitel projektet

skulle välja att arbeta med. Valet föll på

- Att komma till Sverige, (kap. 1)

- Att försörja sig och utvecklas i Sverige, (kap. 3)

- Att bilda familj och leva med barn i Sverige (kap 5)

- Att vårda sin hälsa i Sverige (kap 7)

-

Redaktionskommittén har arbetat med att ta fram materialet. Utgångspunkten

har varit häften i Va Med! Steg två. Ett första steg har varit att välja ut vilken

information som ska finnas med. Kersti Månssons bilder har sedan blivit

utgångspunkt för en berättelse.

Utprovning har skett i ett par grupper vid SFI i Gävle och Uppsala. Tiden att

utprova materialet har varit mycket kort och allt material har inte funnits

tillgängligt utan det är huvudsakligen powerpointpresentationer med bild, ljud

(HF) och texter som utprovarna kunnat arbeta med.

När beslutet om förlängning kom kunde också arbetet i projektet inriktas mer

på helheten och deadline 12-06-30 för att färdigställa allt material blev inte

längre lika viktig. I och med beslutet om förlängning kan också samtliga

kapitel komma att bearbetas.

De kapitel som då återstår är

- Att bo i Sverige (kap 2)

- Individens rättigheter och skyldigheter (kap 4)

- Att påverka i Sverige (kap 4)

- Att åldras i Sverige (kap 8)

1 Eg. nio. Utöver de åtta kapitlen finns också ett som beskriver Uppsala


4 Utvärdering


Utvärderingens arbete

Eftersom Va med! Från början är en direkt fortsättning på projektet Va Med!

Steg 2 har också Utvärderingen av Va Med! Steg 2 legat till grund för den här

utvärderingen. Tyngdpunkten i arbetet har därför kunnat läggas på direkta

kontakter för att söka svar på den viktigaste frågan; Är det pedagogiska mate-

rialet effektivt i undervisningen av målgruppen (nyanlända invandrare med

kort eller obefintlig utbildning).

Kontrakt att utvärdera projektet undertecknades den 31 maj, men arbetet

började förberedas redan den 29 maj då jag deltog i projektets slutkonferens i

Uppsala där projektmaterialet presenterades och diskuterades.

Jag har sedan gått igenom det bildmaterial och de texter som projektet produ-

cerat i form av powerpointpresentationer inkluderande ljudfiler.

De ordinarie SFI-grupperna på Linné komvux upphörde 14 juni och därefter

har det enbart funnits särskilda sommarkurser. De har ofta en större spännvidd

i förkunskaper hos deltagarna och lärarna känner i början inte kursdeltagarna så

bra vilket gör att grupperna inte är idealiska för utprovning av materialet. Detta

plus sjukdom och semester hos två av nyckelpersonerna i projektet har bidragit

till att det varit svårt att hitta grupper där utprovningen av materialet pågått.

Färre grupper än planerat har därför kunna besökas; en ordinarie grupp i Gävle

och en hälsospårsgrupp, vid två tillfällen, i Uppsala, då jag också talat med

lärare och kursdeltagare Det har dock inte funnits tillgång till tolk varför sam-

talen med kursdeltagarna (nivå A och B) inte har kunnat bli djupintervjuer utan

har fått begränsas till enklare samtal. Djupintervjuer med kursdeltagare har

därför fått ersättas av iakttagelser i undervisningssituationen och diskussioner

med lärarna. I kontakter med lärare och redaktionskommittén har huvud-

sakligen informella samtal använts.

En första version av lärarhandledning färdigställdes i mitten juni och har ingått

i det material som studerats.

Av stillbildsfilmerna har jag sett den som presenterades vid slutkonferensen.

Tidplan för projektet och utvärderingsarbetet

Den 21 juni fick jag besked om att projektet fått förlängning till oktober 2013. I

kontakt med projektledning och projektmedarbetarna beslöts att göra utvärde-


5 Utvärdering


ringsarbetet än mer framåtsyftande för att fungera som stöd i det fortsatta

arbetet.

Själva projektarbetet påverkades ju också på så sätt att den deadline som tidi-

gare gällt nu blev mindre betydelsefull; det blev inte lika viktigt att allt material

fanns färdigställt till 120630.

Efter beslutet om förlängning har därför utvärderingsarbetet inriktats på att se

hur metoder och arbetssätt kan utvecklas. Jag valde då att prova tanken att låta

några erfarna sfi-lärare och etablerade personer med ursprungsland och

modersmål gemensamt med många deltagare lämna synpunkter på materialet.

De synpunkter som efterfrågats har då i första hand syftat till att ge råd för det

fortsatta arbetet.

De mest framträdande delarna i utvärderingsarbetet har bestått i:

- Deltagande i projektets slutkonferens

- Studier av materialet

- Besök i grupper och samtal med elever, en grupp i Gävle och en i Uppsala

vid två tillfällen inklusive samtal med kursdeltagare och lärare

- Relativt täta kontakter med redaktionskommittén och projektledning

- konsultationer med några erfarna SFI-lärare i Malmö och Uppsala och

etablerade personer med ursprungsland och modersmål gemensamt med

många deltagare (arabiska och tigrinja)

Presentation av utvärderingens resultat

Antalet personer inom varje kategori är litet varför synpunkterna från referen-

personer inte presenteras uppdelat på kategorier som i tidigare utvärdering utan

samlat. Har liknande synpunkter framkommit från flera håll har det förstås haft

betydelse för analysen och slutsatser.

Synpunkter som framkommit från referenspersonerna

Övergripande

- Grundidén fungerar bra. Materialet ’går hem’ hos kursdeltagarna.

- Kursdeltagarna känner igen sig i en del situationer


6 Utvärdering


- Att prata om bilderna, fungerar bra med lärarstöd redan på kurs A. Att dis-

kutera bilderna fungerar bra för dem som har ett språk att uttrycka sig med

men texterna är generellt alltför långa och svåra för kursdeltagare på kurs A

och i början av B.

Bilderna

- Det är ett bra sätt att använda bilder som består av en fotograferad bakgrund

och tecknade huvudpersoner. Det underlättar samtal om de sakfrågor som

berörs. En del bilder är dock inte anpassade till det som beskrivs i texten.

- Vissa bilder passar utmärkt att ha som samtalsbilder. Den skrivna texten

kanske försvårar förståelsen.

- (se vidare kommentarer till kapitlen)

Texterna

- Historierna är inte alltid trovärdiga (julaftonsfirande i svensk familj) och alla

håller inte ihop som berättelse (Att försörja sig)

- Deltagarna måste ha en för lästexter och ljudmaterial rimlig språklig grund

(grammatik/strukturer och ordförråd). Om materialet främst ska ge informa-

tion och diskussionsunderlag får själva förståelsen av det inte vara för svår-

åtkomlig och ta för lång tid.

- Stundtals speglar materialet en medelklassvensks liv och värderingar. Att

röka under fläkten! Att läsa sagor för barnen! Att ha barnen varannan vecka.

Ljudfil – text

- Ljudfilen (hörförståelsen) är något längre och svårare än texten. Det kan bli

förvirrande för kursdeltagare på A-nivå. Bättre att ljud och text är samma.

- Bra att ljud och text är lite olika. Det ger underlag för övningar.

- Eftersom de flesta ljudfiler är mer av uppläst text än naturligt tal/dialoger

vore det bättre om de var likalydande.

-

De olika kapitlen

Att komma till Sverige

- Väldigt schabloniserat och ytligt. Beskriver flykten från en svensk utgångs-

punkt. Samtidigt väldigt speciell situation; muslimsk kvinna, ensam, bor i

svensk småstad. Gör det svårt för många att identifiera sig med henne.

- Ska man verkligen ge sig in i flyktorsaken? Jag tycker att det är olämpligt

att läraren initierar sådana samtal


7 Utvärdering


- Syftet med kapitlet kan starkt ifrågasättas

- Varför tittar hon i en tidning om hon inte kan läsa? Är det svenska hon inte

kan läsa?

- Kvinnan i planet ser ut som en välutbildad kvinna som sitter och läser.

Jämför bilden på Af som är bra. Där ser hon lite rädd och osäker ut och så

känner hon sig nog.

- Varför har hon sjal på sig inomhus? (på köksbilden)

- Så fint kök har vi inte i Gavlebostäder

- Bilden på torget har väckt mycket tankar! De känner igen sig!

- Trivs man när man är ensam och inte förstår vad de säger? Känns det lugnt

och tryggt i början?

- Alla får väl inte etableringslotsar? Onödigt att beskriva för en grupp där

många inte kommer i kontakt med företeelsen.

- Så skulle hon aldrig sitta bredvid en man! (Om kvinnan/Mirjam? På första

raden i SFI-klassrummet som vilar huvudet i handen)

- De borde sitta runt ett bord (SO-bilden) om de ska kunna diskutera

- Att bli hembjuden på julafton känns väldigt konstruerat! Vore bättre med

midsommarfest om en svensk högtid ska presenteras

- Julmiddagen orealistisk;

- vad finns det att äta som inte innehåller grisskött?

- Hon skulle nog ha tackat nej till en inbjudan i verkligheten

Att leva med barn i Sverige

- Stort intresse att få inblick i svenskt familjeliv.

- Kunde vara lite mer detaljer på bilderna, t.ex. mat på tallrikarna (lasagne)

som kan ge ord och initiera samtal om matvanor o.d.

- Det bästa kapitlet är barnkapitlet men jag skulle ju aldrig spä på med att

pappan oroar sig för de fester barnen är på

Att försörja sig

- Ta bort utropet i HF att det är roligt att jobba!

- Situationen är långt ifrån att spegla målgruppen. Alina och David lever inte i

samma värld som majoriteten av våra deltagare.

- Kapitlet hänger inte riktigt ihop; de ska träffas på Resecentrum för att gå ut

och handla, men David åker till Stockholm (och då är ju Resecentrum en bra

utgångspunkt). På sista bilden undrar David hur det gick hos doktorn, men

talet om att Alina kände sig dålig var tre månader tidigare. (Hon kan förstås

ha blivit sjuk igen – eller kanske gravid? - men det blir lite konstigt.)


8 Utvärdering


Stillbildsfilmerna - Stillbildsfilmerna är proffsiga och bra!

Lärarhandledningen Ett första version av lärarhandledningen blev klar i mitten av juni. Den ska ses

som ett första utkast. Den har inte kommenterats av några grupper

Analys och slutsatser

Övergripande Den övergripande bilden av materialet i sin helhet är i princip positivt. Den

visar framför allt på en stor potential för arbetssättet och möjlighet att

slutprodukten ska kunna bli bra.

De synpunkter som kommit från referenspersonerna har ju i första hand syftat

till att ge råd för det fortsatta arbetet. Det kan förklara att få synpunkter kommit

på de delar som man bedömt fungerar väl redan idag (kapitlen Att leva med

barn i Sverige och Att vårda sin hälsa i Sverige).

Tekniken med tecknade huvudpersoner i en fotograferad omgivning

Redan i Utvärderingen av Va med! Steg 2 kunde vi konstatera att tekniken med

att ha tecknade huvudpersoner inlagda i fotograferad omgivning är en bildtek-

nik som fungerar mycket bra i utbildningssyfte. Det gäller särskilt för projek-

tets målgrupp, dvs. personer med kort eller ingen utbildning från sitt hemland.

Det ger t.ex. möjlighet att lättare projicera egna erfarenheter på personen än om

det är ett foto på en verklig person.

När man går in på de enskilda texterna och bilderna så framkommer många

synpunkter som bekräftar det som också framkommit i kontakt med redak-

tionskommittén: tiden har varit för knapp för att producera och sedan hinna

utprova ett material där man först kunnat ha en grundläggande diskussion om

syftet med varje modul och hur det ska sen ska uttryckas i bild och text för att

bäst passa målgruppen.

Bilderna

Bilderna utgör ju projektets kärna och är grunden till att materialet har stor

potential att bli mycket bra. De kan leda till berättelser och samtal förutsatt att

de språkliga redskapen finns (se nedan om texter). Det finns dock enskilda


9 Utvärdering


bilder och kopplingar mellan bild och text som behöver ses över (se nedan

genomgång av kapitlen)

Texterna

Generellt kan sägas att texterna – både ljudbandet och den skrivna texten är

svåra för målgruppen. Grammatiska konstruktioner och ordförråd ligger på en

nivå som gör att förklaring av text tar lång tid. Redan i första modulen möts

deltagarna av konstruktioner som kan skapa problem på framför allt A- men

även B-nivå; satsfogningar, preteritum, uttryck som det ligger långt borta,

modala hjälpverb (hon kanske får gå i skolan), formen människorna.

Om ambitionen är att göra en text som språkligt sett är så enkel som möjligt

med målet att ha samtal omkring ämnen så går det att förenkla språket. Den

språkliga nivån är också ganska ojämn och vissa texter – framför allt i kapitlet

om att försörja sig – ligger på en högre språklig nivå.

Frågan är också om ambitionen att ha en diskussion med kursdeltagare i kurs A

över huvud taget är realistisk. Det torde med nödvändighet bli mer av enkla

frågor och svar; att t.ex. verkligen diskutera synen på äktenskap – andra sam-

levnadsformer, barnuppfostran, delad vårdnad är knappast möjligt. När det

gäller flyktingar och orsak till flykten är det också fråga om det är lämpligt.

Men med bilderna som underlag och enkla texter kan ändå informationen gå

fram vilket är en nog så hög målsättning.

Relevans för projektets målgrupp Utvärderingen har endast kunnat delta i grupper då delar av kapitlen Att komma

till Sverige och Att leva med barn i Sverige behandlats, men det som grund och

synpunkter som framkommit i övrigt framtår det som att när svenska förhåll-

anden beskrivs med svenskar som exempel fungerar det bättre än när man

försöker beskriva immigrationsprocessen ur invandrarens synvinkel.

Det finns ett spontant intresse att få inblick i ’svenskt familjeliv ’ och ’komma

in i’ en familjs bostad (Att leva med barn i Sverige). Att tala om samlevnads-

former, barnuppfostran, skolan är tacksamt. Detaljerna i den fotograferade

bostaden ger upphov till frågor, ordförrådet kan utökas med vardagliga föremål

(tavla, fåtölj, soffa, kudde, blomkruka) på ett enkelt sätt.

När immigrationsprocessen och levnadsvillkoren för invandrarna i Att komma

till Sverige och Att försörja sig blir det inte lika lyckat. I utvärderingen av Va


10 Utvärdering


Med! Steg 2 påpekades att vissa texter kunde uppfattas som väl präktiga och

inte utgå från målgruppens egna upplevelser utan snarare beskrivna från en

svensk officiell horisont – så här är det tänkt. Det blir extra tydligt när man

vänder sig till invandrare med kort eller ingen utbildning.

Mirjams resa till Sverige verkar präglas av att ske under planerade former; hon

packar väskan och tar flyget dagen därpå till Sverige som ligger långt borta och

det tar lång tid. Men frågan är om den beskrivningen ligger nära verkligheten

för personer i Mirjams situation. Förmodligen har väntan på tillstånd, skaffa

pass och biljett, ta sig till flygplatsen - som antagligen ligger i ett annat land dit

hon kanske tagit sig med stor svårighet och under svåra strapatser – tagit lång

tid. Resan sker ju ofta i många etapper. Sverige ligger onekligen långt borta,

men själva flygresan upplevs nog som en kort kulmen i en långt utdragen pro-

cess. En bild från en smått kaotisk vänthall på en flygplats eller en fullpackad

buss med packning på taket skulle nog bättre beskriva Mirjams situation.

Bilden på Mirjam i flygplanet ger mer intryck av en välutbildad kvinna som

sitter och läser en tidning i något som i jämförelse med en full jumbojet där

man sitter trångt och de flesta har för mycket handbagage snarast ger intryck av

business class eller economy plus på svenskt inrikesflyg.

En övergripande fråga som bör diskuteras är också om man ska ge sig in och

skildra ett skeende som kan vara oerhört känsligt för många.

När Mirjam blir bjuden på julmiddag - en i och för sig ganska orealistisk situ-

ation – tänker hon på barnen och undrar hur de har det. Frågan är om det är i

den situationen som de tankarna blir mest påträngande; hon har tidigare inte

firat jul och är nu med på en ny, spännande upplevelse som förmodligen syssel-

sätter hennes tankar (liksom det skulle göra för en svensk som får vara med och

fira Dewali i Indien eller norous i Irak). Däremot när hon läser läxan ensam

hemma på kvällen, det är tyst och kallt och hon inte förstår vad folk säger, då

torde tankarna om släkt och vänner tränga sig på snarare än att hon känner att

hon trivs. Att känna att man trivs är nog en rätt ovanlig känsla i det stadiet av

migrationsprocessen.

I kapitlet Att Försörja sig börjar ljudbandet med att Alina glatt förkunnar: ”Vad

det är roligt att jobba!” Det låter som en idealbild hur man vill att det ska vara

från svenska myndigheters sida. Det är nog inte målgruppens föreställningar

om den typ av lönearbete /praktikjobb man har möjlighet att få. I texten står det


11 Utvärdering


sedan Det är ett roligt arbete vilket blir en helt annat och rimligt påstående i

Alinas konkreta situation. Kursdeltagarna kanske inte uppfattar skillnaden, men

det är risk att en oerfaren lärare oreflekterat förmedlar och förstärker den

generella åsikten att det är roligt att jobba.

David söker arbete som datatekniker. Han har klarat sfi på ett år och ger in-

tryck av att vara en välutbildad blond, västerlänning. Det blir för långt från den

situation de allra flesta i projektets målgrupp befinner sig i för att det ska fun-

gera som annat än bara en bakgrund till de ord man vill få med (praktik, fast

arbete, heltid, deltid, anställningsintervju, jobba över, after work, etc.).

Bilderna fungerar bra som grund för att förklara orden, men situationen är inte

relevant för projektets målgrupp. Om man ska få till stånd en diskussion måste

man försöka beskriva en situation som är relevant för målgruppen.

Slutsats

Stillbildsfilmerna Stillbildsfilmerna är en sammanfattning av de olika kapitlen. De har inte prio-

riterats i utvärderingsarbetet.

Lärarhandledningen När en lärarhandledning görs bör man utgå ifrån dem som kommer att använda

materialet. Det kan röra sig om alla som undervisar på SFI, med eller utan

pedagogisk utbildning och erfarenhet, Samhällsinformatörer m.fl.

Materialet i Va Med! Från början kräver mycket av läraren. Materialet är

språkligt ganska avancerat för målgruppen och ger – kanske med nödvändighet

– en bild av hur bestämmelser/lagar är tänkta att fungera. Verkligheten är oftast

mer komplicerad och kursdeltagarnas erfarenhet kan vara en annan än den som

beskrivs. Läraren/informatören måste då kunna bejaka kursdeltagarnas

erfarenheter och i vetskap om att verkligheten är mer komplicerad. Det kräver

mycket av läraren/informatören och lärarhandledningen.

Varje modul behöver gås igenom kritiskt med utgångspunkt från syftet

med varje modul, vad man vill förmedla och hur man bäst gör det till

den målgrupp man vill nå.


12 Utvärdering


Diskussion

Tanken är ju att man i gruppen ska ha en diskussion om de SO-moment som

behandlas. Ordet diskussion definieras inte men även med mycket lågt ställda

krav på vad en diskussion ska bestå av i form av utbyte av idéer, tankar, ut-

sagor så kan man ändå säga att det inte är möjligt att ha en diskussion på

svenska med kursdeltagare på A-nivå.

Lärarhandledningen ger idag enbart en kortfattad introduktion till materialet

och vissa konkreta råd och exempel på hur materialet kan användas.

Svåra frågor

Materialet berör också frågor som kan vara mycket känsliga att ta upp. I kapit-

let Att komma till Sverige är ju tanken att kursdeltagarna ska uppmuntras att

tala om sina erfarenheter och anledningen till att de själva kommit till Sverige.

Det är långt ifrån självklart att alla kursdeltagare är benägna att öppna sig för

läraren och övriga kursdeltagare i gruppen. Man kan t.ex. ha behövt ljuga i

asylprocessen. I lärarhandledningen tar man upp att det är viktigt med en viss

fingertoppskänsla men man säger också att

det är väsentligt att hitta en ingång till ämnet som varken

är för utmanande eller för försiktig. Risken i båda fallen

är att diskussionen uteblir och att entusiasmen avtar.

Om den modulen alls ska finnas kvar i det slutliga materialet bör man i lärar-

handledningen varna för att driva på för en diskussion. Det finns stor risk att

man kommer in på områden som är alltför svåra. Det krävs också en språklig

nivå som kursdeltagarna knappast har för att behandla sådana frågor.

Användningsområde

I handledningen sägs utan kommentar att materialet kan användas både inom

Sfi och samhällsorientering för nyanlända.

Samhällsorientering för nyanlända ska ju företrädesvis ske på modersmålet och

då blir ju dels diskussionerna mycket specifika beroende på deltagarnas ur-

sprungsland, dels sker ju diskussionen på deltagarnas modersmål och då kan ju

den information som tas upp och diskuteras vara mer avancerad än det som kan

uttryckas i Va med! Från början där ju språket är inriktat på att vara lätt att

förstå.


13 Utvärdering


Det textmaterial som informationen där kan utgå ifrån kan då vara av lite annan

karaktär och mer omfattande.

Slutsats

Samarbetet med Gävle Samarbetet med Gävle påbörjades redan under Va med! Steg 2. Utvärderingen

kunde då konstatera att det varit av stor betydelse för utvecklingen av projektet.

Kontakten med projektledning och redaktionskommitté tyder på att det arbetet

fortsatt och utvecklats vidare. I Gävle finns fler unga, nyanställda lärare än i

Uppsala vilket också är en viktig faktor vid utprovning av materialet.

Hemsidan Materialet har ännu inte kunnat läggas upp på hemsidan. Det beror på a

problem med att få en fungerande server som kan täcka behovet för Va Med-

projektets olika delar.

Övrigt

Teknik

Tekniken som krävs för att arbeta med materialet tas upp i lärarhandledningen;

bäst är om det finns en interaktiv whiteboard i klassrummet och en version

powerpoint 2010 för att kunna spela och stoppa ljudbandet, men det går också

med en vanlig projektor.

Den modern tekniken är naturligtvis till oerhörd hjälp i undervisningen, men

den medför också alltid vissa risker;

Den nya tekniken

- är dyr och finns därför oftast inte i alla klassrum – om den finns alls - vilket

kan komplicera planeringen,

- kräver kunskap om hur den ska hanteras av lärarna vilket, om kunskapen

saknas, kan medföra ett initialmotstånd mot att använda materialet.

- tar tid från undervisningen när den inte fungerar exakt som den ska,

Lärarhandledningen behöver utvecklas och ge mer konkreta råd.


14 Utvärdering


Rekommendationer

En fristående panel som stöd för det fortsatta arbetet Utvärderingen rekommenderar att en referensgrupp utses som följer det fort-

satta arbetet. Som exempel på personer som kan ingå i en sådan grupp kan

nämnas erfarna SFI-lärare, SO-informatörer/personer med pedagogisk insikt

som har sina rötter och sitt modersmål gemensamt med många kursdeltagare,

kulturgeograf, socialantropolog, lingvist, arbetsmarknadssekreterare/jobb-

coach.

Referensgruppens uppgift blir att komma med synpunkter redan i planeringen

av bilder och texter och sedan också komma med synpunkter vartefter arbetet

fortskrider.

Lärarhandledning och fortbildning av lärare Lärarhandledningen behöver utvecklas. Fortbildning dem som ska arbeta med

materialet behöver också utvecklas och kunna erbjudas.

Documents

AmadeuS UTVÄRDERING AV PROJEKTET VA MED FRÅN BÖRJAN¥ra program/Integrationsfonden... · AMADEUS KULTUR-OCH SPRÅKMÖTEN 3 Utvärdering Va med! Från början När projektet startade