Analys av miljöaspekter och inledande miljöbedömning · 1.1 Botkyrka Översiktsplan 2040 Under 2011 har kommunen fört samtal med Botkyrkabor om inriktningen för Botkyrkas nya

Samrådshandling 2013-02-12

Analys av miljöaspekter och inledande miljöbedömning

– Botkyrkas nya Översiktsplan

2 (30) Datum: 2013-02-12 Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP

F

Medverkande Botkyrka kommun:

Projektledare ÖP: Sara Wrethed

Planeringschef: Lars Olson

Miljöutredare: Dan Arvidsson

Konsulter:

Uppdragsledare: Pernilla Westerlund (Iterio)

Biträdande uppdragledare: Sofia Hofstedt (Vectura)

Kvalitetsgranskning: Josefin Kofoed Schröder (Vectura)


F

Sammanfattning

Bakgrund och syfte

Botkyrka kommun har inlett arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Under 2011 har man fört samtal med Botkyrkabor om inriktningen för Botkyrkas nya översiktsplan och sammanlagt har 350 Botkyrkabor deltagit genom att lämna förslag på hur Botkyrka kommun bör utvecklas i framtiden. Samtalen fördes med utgångspunkt i kommunstyrelsens inriktningsbeslut. Samtidigt har det förts en rad interna samtal inom kommunens olika förvaltningar och inom politiken. Var ska Botkyrka växa? Hur kan kommundelarna kopplas ihop bättre? Hur kan Botkyrka bättre ta tillvara på de boendes kreativitet? Botkyrka kommun har för avsikt att genomföra en miljöbedömning av översiktsplanen i två steg. Inför samråd görs denna miljöanalys där betydelsefulla miljöaspekter identifieras. Analysen är en del av underlaget inför samråd och miljöbedömningsarbetet har härmed inletts parallellt med översiktsplaneprocessen. I det andra steget, utställningsversionen, kommer en miljökonsekvensbeskrivning som fyller miljöbalkens krav på innehåll upprättas. Denna rapport utgör alltså en första del av miljöbedömningen och syftet är att identifiera de viktigaste miljöfrågorna som berör Botkyrka kommun i ett strategiskt perspektiv, nu och i framtiden. Vidare ska analysen påvisa i vilken grad kommunen kan påverka olika miljöaspekter för att uppnå en hållbar utveckling samt ge förslag till en avgränsning av kommande miljökonsekvensbeskrivning. Miljöanalysen har genomfört som en så kallad SWOT-analys. SWOT är en förkortning av de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats och den svenska översättningen för orden är Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. Miljöanalysen har utgått från dessa kriterier och den bedömda miljöpåverkan har kategoriserats med avseende på hur de påverkar nationella miljömål. Inom ramen av miljöanalysen har genomförts en workshop där tjänstemän från kommunens olika förvaltningar deltagit. Botkyrkas miljötillstånd

Botkyrka kommuns historiska bakgrund lämnar både positiva och negativa spår i modern tid. Det finns stora jord- och skogsbruksområden och naturområden med möjlighet till friluftsaktiviteter. Rationellt skogsbruk, och minskade ängs- och hagmarksarealer till följd, har lett till minskad diversitet och biologisk mångfald. Utdikningar och sjösänkningar har minskat andelen våtmarker i kommunen. Vidare har den industriella verksamheten från brukssamhällen till moderna industrier förorsakat föroreningar som idag påverkar både mark och vatten.


F

Behovet av transporter och en ökad förtätning har lett till en succesiv fragmentering av kommunens sammanhängande grönområden och till ökade barriäreffekter. I kommunen finns cirka 32 000 bostäder varav ungefär 2/3 är flerbostadshus och 1/3 är småhus. Olika bebyggelseområden och strukturer påverkar miljön i olika grad och på olika sätt. Miljonprogramsområdena i norra delen av kommunen försörjs till exempel med spårbunden trafik samt fjärrvärme från biobränsle, men är i stort behov av upprustning. Bebyggelseområdena utmed E4/E20 och Hågelbyleden är utsatta för negativ miljöpåverkan med avseende på buller och luftföroreningar. Bilanvändningen i norra Botkyrka är idag låg och det finns flera tunnelbanestationer i anslutning till bebyggelseområdena, vilket är positivt ur klimatsynpunkt. Småhusbebyggelsen i mellersta och södra kommunen är däremot spridd och har låg kollektivtrafikförsörjning och procentuellt hög bilanvändning. I södra kommunen finns det hushåll med enskilt vatten och avlopp. Cirka 85 % av hushållen i hela kommunen bedöms idag vara fjärrvärmeförsörjda. Sammanfattande miljöanalys

Sannolikt har kommunens relativt goda kunskap och medvetenhet om tidigare och pågående verksamheter gjort att nytillkomna mark- och vattenföroreningar minskat. Gamla synder har i hög grad upptäckts, undersökts och åtgärdats. En ökad befolkningsmängd och anpassning av kommunens markanvändning medför konsekvenser såväl för människan som för miljön, inte minst genom ökad påfrestning på natur- och vattenmiljöer, liksom på klimatet och atmosfären. För att möta Storstockholms och kommunens framtida befolkningsökning krävs att kommunen växer och att nya bostads- och arbetsplatsområden skapas. Att använda och förvalta natur- och markresurserna på bästa sätt blir härmed väldigt betydelsefullt och utgör en viktig del i arbetet med att uppnå en långsiktig och hållbar utveckling. Att förtäta och bygga nytt i centrala delar där det finns spårbunden kollektivtrafik och där det går att ansluta bebyggelsen till fjärrvärme är strategiskt viktigt och betydelsefullt ur ett klimatperspektiv. Likaså behöver befintliga områden med låg kollektivtrafikandel förtätas för att förbättra reseunderlaget och härmed skapa bättre förutsättningar för att resa kollektivt. Att förtäta i befintliga bebyggelseområden innebär även att länets och kommunens större natur, kultur- och rekreationsområden kan bevaras.

Om en utveckling av nuvarande tätorter sker utan att tvärförbindelserna med kollektivtrafik mellan dem utvecklas och förstärks kommer trafiken både öka och bli mer spridd. Detta innebär ökade utsläpp från trafik samt att mindre trafikleder och ”lokalgator” belastas i större omfattning än idag. Detta leder till ökad bullerspridning och högre utsläpp till luft och vatten. Samtidigt kan förtätning lokalt innebära en boendemiljö med ökad risk för bullerstörningar och tidvis höga luftföroreningshalter, eftersom gaturum ofta blir trängre och tätare samtidigt som trafiken på befintliga gator ökar. Det kan också innebära att befintliga kommuninvånare får


F

sämre tillgänglighet till när-rekreation och naturupplevelser, som en följd av att nya bebyggelseområden hamnar mellan befintliga natur- och bostadsområden.

Ett framtida hot som Botkyrka kommun kommer behöva hantera i översiktsplanen är att kommunen i hög grad kan komma att påverkas av klimatförändringarna. T.ex. kommer risken för ras och skred, översvämningar samt smittspridning öka. Med avseende på ovan behöver översiktsplanen ha en strategi kring klimatanpassning av tekniska anläggningar, nya och befintliga bebyggelseområden samt infrastruktur. Vidare behöver fortsatta kvalitetshöjande insatser göras för kommunens sjöar och vattendrag och man behöver samarbeta regionalt för att säkra Mälarens framtida vattenkvalitet och hitta alternativa reservvattentäkter om Mälarens vatten blir otjänligt som dricksvatten.

Avgränsning av kommande miljökonsekvensbeskrivning

Utifrån genomförd swot-analys föreslås miljöbedömningen och kommande miljökonsekvensbeskrivning avgränsas till att studera översiktsplanens positiva och negativa påverkan med avseende på de 12 miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i Balans, Levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar samt God bebyggd miljö.

Lämpligen jämförs två alternativa inriktningar/målbilder av översiktsplanen med ett nollalternativ. Planförslagets horisontår är detsamma som översiktsplanen, i detta fall 2040. Ett alternativ skulle kunna vara att jämföra översiktsplanens målbild 2040 med hur målbilden skulle kunna se ut år 2050, då befolkningstillväxten förväntas vara något större och fler bebyggelseområden och mer infrastruktur etablerats. Ett annat alternativ skulle kunna vara att jämföra översiktsplanens strategiska inriktning ”förtätning i centrala delar ” med vilken grad av miljöpåverkan en alternativ bebyggelsestrategi, t.ex. ”tillväxt genom etablering av helt nya bebyggelseområden eller utökning av befintliga områden i kommunens mer perifera delar” bedöms innebära.


F

Innehållsförteckning

1. Inledning ........................................................................................... 7 1.1 Botkyrka Översiktsplan 2040 .............................................................................. 7 1.2 Miljöbedömning .................................................................................................. 7 1.3 Behovsbedömning av Botkyrkas översiktsplan ................................................... 8 1.4 Miljöbedömning av Botkyrkas nya översiktsplan ............................................... 8

2. Syfte, metod och avgränsning ........................................................... 9 2.1 Syfte ..................................................................................................................... 9 2.2 Metod ................................................................................................................... 9 2.3 SWOT Analys .................................................................................................... 10 2.4 Avgränsning ....................................................................................................... 10

3. Botkyrka kommun ur ett historiskt perspektiv ................................. 11 3.1 Industriverksamhet växer fram .......................................................................... 11 3.2 Norra Botkyrka växer fram ................................................................................ 11 3.3 Villabebyggelse växer fram ............................................................................... 11 3.4 Botkyrkas miljötillstånd .................................................................................... 12

4. SWOT analys – Översiktlig miljöanalys .......................................... 13 4.1 Styrkor – Kvaliteter i Botkyrka kommun .......................................................... 13 4.2 Svagheter/Utmaningar – vad behöver utvecklas eller förbättras ....................... 14 4.3 Framtida hot – väsentliga miljöutmaningar att hantera ..................................... 15 4.4 Möjligheter – vilka miljöaspekter kan Botkyrka kommun påverka .................. 16

5. Sammanfattande miljöanalys av framtida Botkyrka ........................ 18

6. Förslag till avgränsning av MKB ..................................................... 20 6.1 Nivåavgränsning ................................................................................................ 20 6.2 Geografisk avgränsning ..................................................................................... 20 6.3 Avgränsning av betydande miljöpåverkan ........................................................ 20 6.4 Avgränsning av tid ............................................................................................. 23 6.5 Avgränsning av rimliga alternativ ..................................................................... 23 6.7 Uppföljning ........................................................................................................ 25

7. Referenser ...................................................................................... 26

8. Bilagor ............................................................................................. 27


F

1. Inledning

Kommunstyrelsen i Botkyrka kommun arbetar just nu med att ta fram en ny översiktsplan (ÖP) och under våren 2013 kommer översiktsplanen att vara ute på samråd.

1.1 Botkyrka Översiktsplan 2040 Under 2011 har kommunen fört samtal med Botkyrkabor om inriktningen för Botkyrkas nya översiktsplan och sammanlagt har 350 Botkyrkabor deltagit genom att lämna förslag på hur Botkyrka kommun bör utvecklas i framtiden. Samtalen fördes med utgångspunkt i kommunstyrelsens inriktningsbeslut. Samtidigt har det förts en rad interna samtal inom kommunens olika förvaltningar och inom politiken. Var ska Botkyrka växa? Hur kan kommundelarna kopplas ihop bättre? Hur kan Botkyrka bättre ta tillvara på de boendes kreativitet?

Översiktsplanen ska bland annat ge förutsättningar för att nå det långsiktiga målet att Botkyrka ska bli klimatneutralt. Planen ska bland annat prioritera framkomlighet för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik och markera platser lämpliga för vindkraft och solenergi. Planen ska också identifiera platser och anläggningar som kan komma att skadas av klimatförändringar.

Kommunen har inte rådighet över strategiska beslut som exempelvis rör pågående täktverksamhet, skogsbruk och kollektivtrafikutbyggnad. ÖP tydliggör dock kommunens ståndpunkt avseende t.ex. täktverksamhet och kollektivtrafikutbyggnad.

Kommunstyrelsens inriktning för översiktsplanen är:

Man kunna leva klimatsmart: Översiktsplanen ska ge förutsättningar för att nå det långsiktiga målet att Botkyrka ska bli klimatneutralt. Planen ska till exempel prioritera framkomlighet för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik och markera platser lämpliga för vindkraft och solenergi. Planen ska också identifiera platser och anläggningar som kan komma att skadas av klimatförändringar.

Det finnas plats att växa: Översiktsplanen ska välkomna en växande befolkning. Fler bostäder behövs och fler arbetsplatser behöver tillkomma inom kommunen.

Man känna sig hemma i storstaden: Översiktsplanen ska bidra till social sammanhållning. Botkyrkaborna ska känna sig hemma i Botkyrka och samtidigt uppfatta sig som tydlig del i storstadsregionen.

Det ska vara nära till storstadsnatur: Översiktsplanen ska bidra till att Botkyrkas natur- och kulturvärden utvecklas och förvaltas så att kommunens attraktivitet ökar och så att de blir en bättre tillgång för Botkyrkaborna.

Det finnas utrymme för kreativitet: I Botkyrka ska det vara möjligt för människor att förverkliga sina idéer och det ska därför finnas plats och miljöer för nya och växande företag, för skapande och kreativa verksamheter, för spännande arkitektur och för upplevelser.


F

1.2 Lagstiftning om miljöbedömning

När en kommun upprättar en plan ska kommunen ta ställning till behovet av att genomföra en miljöbedömning av planen i enlighet med reglerna i miljöbalken 6 kap 11-18, 22 §§. En behovsbedömning tas fram som ett underlag för ställningstagandet. I behovsbedömningen utreds om översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de kriterier som finns i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar bilaga 2 och 4.

Enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (4 § punkt a) ska genomförandet av en översiktsplan nästan undantagslöst antas medföra betydande miljöpåverkan. Det är endast i sällsynta fall som översiktsplaner undantas från bestämmelserna, till exempel om det gäller en mindre ändring av eller tillägg till en befintlig plan.

1.3 Behovsbedömning av Botkyrkas översiktsplan

Botkyrka kommun bedömer att översiktsplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommunen har därför gjort bedömningen att en miljöbedömning ska genomföras och dokumenteras. Miljöbedömningen ska genomföras parallellt med att den nya översiktsplanen tas fram. Motiven till detta är att den nya översiktsplanen för Botkyrka kommun omfattar hela kommunen och därmed anger framtida förutsättningar och markanvändning för ett omfattande markområde. Den kommer också att ange förutsättningar för verksamheter upptagna i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar bilaga 1 och 3. Miljöbedömningen föreslås genomföras i två steg, se nedan.

1.4 Miljöbedömning av Botkyrkas nya översiktsplan

Botkyrka kommun har för avsikt att genomföra en miljöbedömning i två steg. Inför samråd görs en översiktlig miljöanalys där betydelsefulla miljöaspekter identifieras. I analysen ges förslag till vilka miljöfrågor som behöver integreras och utredas inom ramen av översiktsplanen och i denna görs även en preliminär avgränsning av kommande miljökonsekvensbeskrivning. Analysen är en del av underlaget inför samråd och miljöbedömningsarbetet har härmed inletts parallellt med översiktsplaneprocessen. I det andra steget, utställningsversionen kommer en miljökonsekvensbeskrivning som fyller miljöbalkens krav på innehåll upprättas. Redovisningen av denna sker först vid utställning av översiktsplanen.


F

2. Syfte, metod och avgränsning 2.1 Syfte

Följande rapport utgör en första del av miljöbedömningen av den nya översiktsplanen och syftet är att identifiera de viktigaste miljöfrågorna som berör Botkyrka kommun i ett strategiskt perspektiv, nu och i framtiden. Vidare ska analysen påvisa i vilken grad kommunen kan påverka olika miljöaspekter för att uppnå en hållbar utveckling.

Miljöanalysen ska behandla följande aspekter med utgångspunkt från de nationella miljömålen, de fem planeringsstrategierna, RUFS 2010 samt kommunens eget material, exempelvis program och strategier.

• Identifiering av de viktigaste miljöfrågorna för Botkyrka kommun nu och i framtiden

• Identifiera vilka av de utpekade miljöaspekterna som kommunen kan påverka inom ramen för översiktsplanearbetet

• Utarbeta förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen

2.2 Metod

Inledningsvis genomfördes en workshop där representanter från miljöenheten och stadsbyggnadsenheten inom kommunledningsförvaltningen fick möjlighet att delta. Syftet med workshopen var dels att få deltagarna införstådda i kommunens pågående ÖP-arbete och dels ge dem möjlighet att bidra med sin miljökunskap i processen med både ÖP och det inledande miljöbedömningsarbetet. Under workshopen genomfördes bl.a. en gruppövning där deltagarna delades in tre grupper om fyra personer och där varje grupp tilldelades ett geografiskt avgränsat område.

• E4/E20 och miljonprogrammen (norr)

• Järnvägen och stationssamhällena (mellersta)

• Landsbygd och skärgård (söder)

Som en del av den översiktliga miljöanalysen fick sedan respektive grupp i uppgift att diskutera vilka tillgångar/kvaliteter respektive miljöproblem/utmaningar som finns inom respektive geografiskt område. Diskussionerna utgick dels från de nationella miljömålen, var Botkyrka står idag i relation till målen, och hur kommunen bör arbeta för en utveckling i riktning mot de nationella miljömålen, och dels utifrån områdets specifika miljöförutsättningar. Avslutningsvis fick respektive grupp redovisa/sammanfatta sina diskussioner och vi hade en gemensam summering av dagens övning. Resultatet av gruppdiskussionerna redovisas översiktligt i matrisen i Bilaga 4.


F

2.3 SWOT - analys

Kunskapen om Botkyrkas miljötillstånd som framkom under workshopen och genom andra underlag har brutits ner i en så kallad SWOT-analys. SWOT är en förkortning av de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats och den svenska översättningen för orden är Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. I kapitel 4 och 5 redovisas resultatet av genomförd SWOT analys. SWOT-analysen leder fram till vilka miljöfrågor som är särskilt angelägna för kommunen att arbeta vidare med samt förslag till avgränsning av kommande MKB (se kap 6). Nedan kriterier har utvärderats och utgör grunden för denna miljö-/SWOT-analys:

2.4 Avgränsning

Miljöanalysen kommer huvudsakligen att avgränsa sig till Botkyrka kommun. Vissa delar av översiktsplanens avsikter kan dock innebära en större miljöpåverkan och sträcka sig utanför kommungränsen. Om planen bedöms kunna medföra en sådan påverkan kommer även dessa aspekter att lyftas fram. Syftet med indelningen av Botkyrka kommun i tre olika geografiska delar var att på ett systematiskt sätt lokalisera vilka miljöproblem och utmaningar som kan kopplas till de förutsättningar som finns i omgivningen och till kommunens olika platser.

• Styrkor och kvaliteter i Botkyrka kommun

• Svagheter och brister i Botkyrka kommun

• Framtida hot – väsentliga miljöutmaningar som behöver

beaktas i kommunens strategiska planering

• Möjligheter – vilka miljöaspekter kan Botkyrka kommun

förbättra och påverka genom översiktsplanen

•


F

3. Botkyrka kommun ur ett historiskt perspektiv

Botkyrka tillhör den del av Stockholmsregionen som befolkades först. I Botkyrka har det bott människor i över 7 000 år. Många fynd från arkeologiska undersökningar visar att Botkyrkabygden var rik och tämligen tätbefolkad redan under förhistorisk tid. Namnet Botkyrka började användas under tidig medeltid. Som ett minnesmärke vid motorvägen står än idag Botkyrka kyrka (Bothwidiia Kirkia) stenkyrkan från 1100-talet. Namnet har den fått efter Sankt Botvid, martyren och skyddshelgonet. Genom historien har Botkyrka upplevt både bondehemman och frälsegods, egendomslösa statare, grevar och friherrar. De talrika herrgårdarna runt om i kommunen vittnar om en svunnen storhetstid. De många gravhögarna från bronsåldern till vikingatid utgör forntida monument.

3.1 Industriverksamhet växer fram

Vid Mälaren uppfördes flera tegelbruk som levererade tegel till Stockholm och vid Fittja gästgiveri och skjutsstation kunde trötta resenärer, som färdats på Göta Landsväg vila ut. År 1755 beslöt Sveriges Riksbank att förlägga ett pappersbruk i Tumba, en gammal hantverkstradition som finns manifesterad i Tumba Bruk. Från 1925–1940 var Tumba Bruk Europas största pappersbruk. Sedeltryckeriet som tidigare låg i Stockholm integrerades med pappersbruket 1970. 2002 övertogs Tumba Bruk av det amerikanska företaget Crane Co. 1894 förvärvade AB Separator Hamra Gård, ett lantbruk med anor från medeltiden. Idag är Hamra Gård DeLavals forskningscentrum och en av Sveriges få kvarvarande försöksgårdar. Separator, Tumba Bruk och västra stambanans utbyggnad under 1860-talet är några av orsakerna till att Tumba utvecklades till centralort och som 1905 blev municipalsamhälle.

3.2 Norra Botkyrka växer fram

För norra Botkyrkas del fanns sedan länge tanken på en utbyggnad av bostäder för Stockholms invånare. Förslag om ny bostadsbebyggelse i norra delarna av Botkyrka kommun togs under 1960-talet och den snabba expansionen skedde sedan under några få år i början av 1970-talet. Bostadsområde efter bostadsområde växte upp utefter tunnelbanan i norra Botkyrka. Den största delen av bebyggelsen färdigställdes åren 1970–1977 och består till stora delar av flerbostadshus. I de yttre delarna finns uppbyggda småhus, villabebyggelse och landsbygd.

3.3 Villabebyggelse växer fram

Tullinge, Vårsta och Grödinge tillkom under 60-talet, då flera större bostadsområden och villaområden planerades i Botkyrka. Till Botkyrka har människor flyttat från när och fjärran och idag har Botkyrka kommun cirka 86 000 invånare varav hälften bor i miljonprogramsområdena och har utländsk bakgrund. Det gör Botkyrka till en unik och intressant mångkulturell kommun i en av Södermanlands äldsta kulturbygder.


F

3.4 Botkyrkas miljötillstånd

Botkyrka kommuns historiska bakgrund lämnar både positiva och negativa spår i modern tid. Det finns stora jord- och skogsbruksområden och naturområden med möjlighet till friluftsaktiviteter. I vissa delar av kommunen har det pågått en förhållandevis stor skogsavverkning som har påverkat den biologiska mångfalden negativt. Vidare har den industriella verksamheten från brukssamhällen till moderna industrier förorsakat föroreningar som idag påverkar både mark och vatten. De stora kommunikationslederna som byggdes ut på 60-talet orsakar omfattande bullerstörningar och luftföroreningar, framförallt utmed E4/E20 Stråket och Hågelbyleden.

I kommunen finns cirka 32 000 bostäder varav ungefär 2/3 är flerbostadshus och 1/3 är småhus. Botkyrkas miljonprogramsområden i norra delen av kommunen försörjs huvudsakligen med fjärrvärme från biobränsle, men är i stort behov av upprustning. Bebyggelseområdena utmed E4/E20 och Hågelbyleden är också utsatta för negativ miljöpåverkan med avseende på buller och luftföroreningar. Bilanvändningen i norra Botkyrka är idag låg och det finns flera tunnelbanestationer i anslutning till bebyggelseområdena, vilket är positivt ur klimatsynpunkt. E4/E20 utgör en barriär i kommunen och tillgängligheten mellan stora natur- och bebyggelseområden behöver generellt stärkas då befintliga vägar utgör barriärer.

Småhusbebyggelsen i södra kommunen är spridd och har låg eller ingen kollektivtrafik-försörjning och därmed en högre bilanvändning. Vidare finns det en hög andel hushåll med enskilt vatten och avlopp. Buller från skjut- och motorsportbanor och täktverksamheter måste anpassas för att i framtiden kunna samlokaliseras med bostadsbebyggelse. Kommunens tysta områden ska värnas och störande verksamheter ska undvikas inom dessa.

Sannolikt har kommunens relativt goda kunskap och medvetenhet om tidigare och pågående verksamheter gjort att nytillkomna mark- och vattenföroreningar minskat. Gamla synder har upptäckts, undersökts och åtgärdats. Till exempel är Segersjö grundvattentäkt stängd p.g.a. förhöjda kloridhalter och Tullinge grundvattentäkt är stängd p.g.a. förekomst av miljögiftet PFOS. Kommunens vattenuttag och naturresurser påverkas såväl i kvantitet och kvalitet av pågående grusuttag och ballasttäkter. Behovet av transporter och en ökad förtätning har lett till en succesiv fragmentering av kommunens sammanhängande grönområden och till ökade barriäreffekter. Rationellt skogsbruk, och minskade ängs- och hagmarksarealer till följd, har i sin tur lett till minskad diversitet och biologisk mångfald. Utdikningar och sjösänkningar har minskat andelen våtmarker i kommunen.

I bilaga 1-3 redovisas några kartor över nuvarande förutsättningar i kommunen; buller, riksintressen, naturreservat samt vattenskyddsområden.


F

4. SWOT analys – Översiktlig miljöanalys

SWOT analysen utgår från Botkyrkas historiska miljötillstånd, underlag och utredningar som har tillhandahållits av kommunen samt allmän miljöinformation som redovisats och lyfts fram under genomförd workshop (resultat från workshopens gruppövning redovisas i matrisen i bilaga 4). Den insamlade informationen har sedan sammanställts i punktform och kategoriserats under SWOT analysens rubriker; Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. De olika miljöfrågorna har kategoriserats under berört nationellt miljömål.

4.1 Styrkor och kvaliteter i Botkyrka kommun

Miljömål - Begränsad klimatpåverkan:

• Kommunen har spårbunden kollektivtrafik, både tunnelbana och pendeltåg.

• Väl fungerande fjärrvärmenät från biobränsle med kraftproduktion av el.

Miljömål – En giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt Levande kust och skärgård:

• God kännedom om kommunens förorenade områden, föroreningsgrad och innehåll.

• En hög andel befintliga hushåll är anslutna till kommunalt VA och nya bebyggelseområden på landsbygden kommer i hög grad kunna anslutas.

• Kvaliteten i kommunens sjöar och vattendrag har till viss del förbättrats de senaste åren genom riktade åtgärder (t.ex. i delar av Tumbaån och i Kagghamraåns sjösystem).

• God tillgång till grundvatten (kvaliteten måste dock säkras).

• God tillgång till öppet vatten genom Mälaren och Östersjön.

Miljömål - God bebyggd miljö, Levande skogar samt Ett rikt växt- och djurliv

• Hela kommunen har god tillgång till tätortsnära parker och grönstruktur.

• Många naturreservat och sammanhängande grönområden i anslutning till bebyggelseområden.

• Många utflyktsmål i form av friluftsliv och rekreation kopplat till biologisk mångfald.


F

• Många bebyggelseområden har goda förutsättningar till att kunna leva klimatsmart och hälsosamt i och med frisk luft, goda bullernivåer, närhet till naturen samt utbyggd kollektivtrafik.

• God tillgång till orörda stränder runt sjöarna och i anslutning till Östersjön.

4.2 Svagheter och brister i Botkyrka kommun

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan:

• Bristfälliga kollektivtrafikförbindelser mellan norra och södra kommundelarna.

• Bristfälliga kollektiva tvärförbindelser inom hela kommunen.

• Det finns för få trygga och säkra gång- och cykelvägar i de tätbebyggda kommundelarna och mellan olika bebyggelseområden.

Miljömål - Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag:

• Det finns en inneboende sårbarhet i vattenförsörjningen, eftersom kommunen idag är beroende av att Mälaren som enda fungerande vattentäkt.

Miljömål - God bebyggd miljö, Myllrande våtmarker, Levande skogar samt Ett rikt växt- och djurliv:

• Det finns grönområden som blivit fragmenterade på grund av bebyggelse och infrastruktur.

• Låg tillgänglighet till service, kollektivtrafik samt grönytor är ett problem i flera av kommunens bebyggelseområden.

• Flera av kommunens våtmarksområden har blivit utdikade. Detta innebär förlust av biologisk mångfald.


F

4.3 Framtida hot – väsentliga miljöutmaningar


• Botkyrka kommun kommer i hög grad påverkas av klimatförändringarna. T.ex. kommer risken för ras och skred, översvämningar samt smittspridning öka.

• Att minska den totala bilanvändningen i takt med att befolkningen växer, bl.a. genom att erbjuda alternativ till bilen samt förändra inbyggda beteenden.

Miljömål - Frisk luft och God bebyggd miljö:

• Ovarsamma exploateringar i anslutning till E4/E20 samt Hågelbyleden som kan leda till negativ miljöpåverkan för människors hälsa, främst med avseende på buller och luft.

Miljömål - Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag;

• Trots åtgärder finns risk att de förorenade grundvattentäkterna i kommunen innebär hot mot biologisk mångfald och hälsan.

• Sårbarhet med avseende på dricksvattenförsörjning om Mälarens vatten blir otjänligt. Idag finns ingen alternativ reservvattentäkt.

• Höjda havsvattennivåer och risk för saltvatteninträngning i Mälaren och kustnära grundvattenförekomster.

• Permanentning av hushåll i kommunens södra delar utan anslutning till kommunalt VA (t.ex. fritidshusområden i södra Botkyrka), vilket skulle innebära en stor miljöbelastning på yt- och grundvatten.

• Överbelastning av dag- och spillvatten med återföljande bräddningar på grund av klimatförändringar.

• Mälarens Norsborgsvattenreningsverk kommer i framtiden ha kapacitetsbrister och hotas av ökade vattentemperaturer.

Miljömålen Myllrande våtmarker, Levande skogar samt Ett rikt växt och djurliv:

• Ökad fragmentering av grönområden och förlust av biologisk mångfald på grund av ovarsam lokalisering av ny bebyggelse, infrastruktur samt fortsatt skogsavverkning och med bristande hänsyn till naturvärden.


F

4.4 Möjligheter – vilka miljöaspekter kan Botkyrka kommun förbättra och påverka genom översiktsplanen

Hur kan ÖP bidra till att de fem strategiska inriktningar uppfylls samtidigt som miljömålen inte motverkas och miljön långsiktigt förbättras.


• Minska andelen biltransporter för att minska kommunens totala utsläpp av växthusgaser.

• Bygg och förtäta i kollektivtrafiknära lägen samt skapa bättre befolkningsunderlag i de kommundelar som idag har låg kollektivtrafikförsörjning.

• Förbättra kollektiva tvärförbindelser.

• Anslut ny bebyggelse till fjärrvärme från biobränsle eller ställ krav på andra miljömässigt bra energikällor.

• Stärk kollektivtrafik- samt gång- och cykelförbindelserna mellan norra och södra Botkyrka (bättre tvärförbindelser).

• Bygg i klimatsäkra lägen med avseende på ras, skred och översvämningar.

Miljömål - Frisk luft och God bebyggd miljö;

• Möjlighet att i samband med den förväntade befolkningsutvecklingen förtäta i områden med god luftkvalitet och bra bullernivåer.

• Utveckla E4/E20-stråket till en mötesplats med god kollektivtrafik – direktbussar – stomlinjer till både kommunala och regionala målpunkter.

• Planera ny bebyggelse med utgångspunkt från socialstyrelsen rekommendationer för elektriska och magnetiska fält och verka för nedläggning av luftledningar i anslutning till befintlig bebyggelse eller inom planerade utvecklingsområden.

• Öka tillgängligheten till kommunens natur- och kulturmiljöområden – skapa tydliga entréer och verka för utbyggd kollektivtrafik samt GC-stråk till dessa.

• Verka för utökad kollektivtrafik och en utbyggnad av gång- och cykelvägar för att erbjuda kommuninvånare och arbetspendlande alternativ till bilen.


F

Miljömål - Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag,

• Fortsatta kvalitetshöjande insatser för kommunens sjöar och vattendrag.

• Samarbeta regionalt kring Mälarens framtida kvalitet och alternativa reservvattentäkter om Mälarens vatten blir otjänligt som dricksvatten.

• Arbeta med lokal och långsiktig dagvattenhantering för att göra bebyggelseområden robustare mot framtida kraftig nederbörd, t.ex. grönytor som fungerar som översilningsytor och naturliga fördröjningsmagasin och etablering av lokala dammar.

• Säkrande av vattenskyddsområden för framtida dricksvattenförsörjning.

Miljömål - Levande skogar samt Ett rikt växt och djurliv:

• Möjlighet att göra en balanserad avvägning mellan bevarande av lokala när-rekreationsområden och större sammanhängande naturområden.

• Identifiera svaga samband i grönstrukturen och föreslå lämpliga åtgärder/strategier för detta i ÖP.


F

5. Sammanfattande miljöanalys av framtida Botkyrka

En ökad befolkningsmängd och anpassning av kommunens markanvändning medför konsekvenser såväl för människan som för miljön, inte minst genom ökad påfrestning på natur- och vattenmiljöer, liksom på klimatet och luften. För att möta Storstockholms och kommunens framtida befolkningsökning krävs att kommunen växer och att nya bostads- och arbetsplatsområden skapas. För att locka nya invånare till Botkyrka och behålla nuvarande behöver den nya bebyggelsens möta morgondagens krav på energieffektivitet och attraktivitet, samtidigt som befintliga bostadsområden upprustas och anpassas utifrån behov och efterfrågan. Att använda och förvalta natur- och markresurserna på bästa sätt blir härmed väldigt betydelsefullt och utgör en viktig del i arbetet med att uppnå en långsiktig och hållbar utveckling.

För att möta behovet av fler bostäder och effektivare markanvändning är översiktsplanens strategi att i första hand förtäta befintliga bebyggelseområden och utveckla de delar av kommunen som har störst behov av bättre kollektivtrafikförbindelser och samtidigt har goda förutsättningar att bli attraktiva arbetsplats- och bostadsområden. Huvudprincipen ”att bygga staden inåt” är fördelaktigt bl.a. med avseende på negativ klimatpåverkan samt hushållningen med naturresurser. Detta innefattar bl.a. effektivare markanvändningen och bevarandet av både länets och kommunens natur, kultur- och rekreationsvärden, samtidigt som det ger ett bättre underlag för utbyggnad av befintliga och framtida kollektivtrafikförbindelser. Ur klimatsynpunkt är detta också fördelaktigt avseende energi- och resursförbrukning, främst då utbyggnaden i hög grad ger förutsättningar för utbyggnad och anslutning till fjärrvärmenätet samt att boende kan ges bättre tillgång till kollektivtrafik, vilket sammantaget kan minska utsläppen av växthusgaser.

Om en utveckling av nuvarande tätorter sker utan att tvärförbindelserna med kollektivtrafik mellan dem utvecklas och förstärks kommer trafiken både öka och bli mer spridd. Detta innebär ökade utsläpp från trafik samt att minder trafikleder och ”lokalgator” belastas i större omfattning än idag. Detta leder i sin tur till ökad bullerspridning och högre utsläpp till luft och vatten. Förtätning innebär att större sammanhängande naturområden kan sparas och att exploatering på orörd mark undviks. Samtidigt kan förtätning lokalt innebära en boendemiljö med ökad risk för bullerstörningar och tidvis höga luftföroreningshalter, eftersom gaturum ofta blir trängre och tätare samtidigt som trafiken på befintliga gator ökar. Det kan också innebära att befintliga kommuninvånare får längre avstånd till när-rekreation och naturupplevelser, som en följd av att nya bebyggelseområden hamnar mellan befintliga natur- och bostadsområden.


F

En viktig utgångspunkt för den framtida planeringen och utbyggnaden av Botkyrka måste vara att såväl befintliga som kommande kommuninvånare erbjuds förutsättningar till att leva på ett miljömässigt och hållbart sätt, oavsett om man väljer att bo centralt i flerbostadshus eller i småhus, och att samspelet mellan dessa boendeformer fungerar på ett tillfredställande sätt. En viktig aspekt i detta är också att kommunen i sina strategiska beslut och i sin fysiska planering tar ansvar för den miljöbelastning som redan skett och som idag begränsar framtida markanvändning och nyttjande av kommunens naturresurser och ekosystemtjänster, t.ex. föroreningar i mark och vatten.

I kapitel 6 görs en koppling till vilka miljöaspekter som översiktsplanens miljöbedömning/MKB bör fokusera på med utgångspunkt i ovan samt de nationella miljömålen.


F

6. Förslag till avgränsning av MKB

Enligt lagstiftningen (miljöbalken 6 kap 13 §) ska en miljökonsekvensbeskrivning avgränsas till den mest betydelsefulla påverkan på människa och miljö som planens genomförande kan antas medföra. Den ska i detaljeringsgrad följa den detaljeringsnivå som översiktsplanen behandlar. Detta innebär att frågorna ska behandlas på en övergripande och strategisk nivå. Vissa miljöaspekter är redan bedömda på en regional nivå i miljöbedömningen av RUFS 2010.

6.1 Nivåavgränsning

Miljökonsekvensbeskrivningen bör fokusera på de miljöaspekter som bedöms få störst betydelse för översiktsplanens genomförande och för allmänhetens intressen. Detta omfattar även planeringsfrågor som är prioriterade i kommunen och som kan antas ge betydande positiv eller negativ påverkan ur någon miljöaspekt eller där graden av miljöpåverkan är osäker. I miljöanalysen har de miljöaspekter som bedöms vara betydelsefulla för planen identifierats genom en bedömning av dagens situation samt vilken påverkan översiktsplanen och dess inriktningar har på de valda miljöfaktorerna.

6.2 Geografisk avgränsning

Översiktsplanen omfattar hela Botkyrka kommun och även vissa mellankommunala och regionala frågor. Eftersom Botkyrka kommuns miljöstatus också har en stark koppling till grannkommunerna och till hela Stockholmsregionen bör även MKB: n behandla gränsöverskridande miljöaspekter. Det handlar framförallt om vattenförsörjning och avrinningsområden, den regionala grönstrukturen, regionens transportsystem, buller, luft och energiförsörjning.

6.3 Avgränsning av betydande miljöpåverkan

Enligt miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på;

• Befolkning

• Hälsa

• Natur- och kulturmiljö

• Växt- och djurliv

• Mark och vatten

• Luft och klimat

• Naturresurser


F

• Landskap

• Bebyggelse

• Samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter.

Beskrivningen ska även innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till;

• Bedömningsmetoder och aktuell kunskap

• Planens innehåll och detaljeringsgrad

• Allmänhetens intresse samt

• Att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder.

Aspekter som bedöms innebära betydande miljöpåverkan

Med hjälp av SWOT-analysen (kapitel 4) har en översiktlig analys genomförts av kommunens miljötillstånd idag samt vilka framtida hot och utmaningar som behöver hanteras inom ramen för ÖP. Nedan kopplar vi ihop dessa miljöfrågor med berört nationellt miljömål och de som bedöms dessa kunna innebära betydande miljöpåverkan inom ramen av ÖP sammanfattas nedan. Av de 16 nationella miljömål som finns antagna bedöms 14 vara relevanta att diskutera. Miljömålen Storslagna fjäll, Bara naturlig försurning och Skyddande ozonskikt bedöms inte vara särskilt relevanta för kommunens översiktsplan.

Konsekvenser för miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”:

Påverkansområden är energi och klimat inklusive energiförsörjning och hållbara transporter. Översiktsplanen kommer att ange utbyggnadsområden för bostäder, verksamheter och handel samt trafik och teknisk försörjning. Hur utbyggnadsområden placeras och vilka mål och riktlinjer som anges kommer ha betydande påverkan på energianvändningen och utsläpp av klimatpåverkande ämnen. Utvärderade indikatorer är tillgänglighet till fjärrvärme samt avstånd till service och kollektivtrafik samt antal transporter.

Konsekvenser för miljömålen Frisk luft och God bebyggd miljö:

Påverkansområden som avses här är människors hälsa med avseende på buller och luftföroreningar samt risker. Översiktsplanen kommer att ange utbyggnadsområden för bostäder, verksamheter och handel samt trafik och teknisk försörjning. Hur utbyggnadsområden placeras och vilka mål och riktlinjer som anges kan ha betydande påverkan på människors hälsa. Utvärderade indikatorer är andelen bullerstörda bostadsområden och rekreationsområden, bebyggelse längs transportleder för farligt gods samt förutsättning för vägsträckor med risk för överskridande av miljökvalitetsnormer.


F

Konsekvenser för miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande skogar samt Ett rikt växt- och djurliv:

Påverkansområden är t.ex. biologisk mångfald, friluftsliv inklusive tillgänglighet till och direkt fysiska intrång i gröna och blå områden, gröna och blåa spridningssamband samt utpekade värdeområden såsom strandskydd, naturvärdes områden, friluftsområden, naturreservat. Översiktsplanen kommer att ange utbyggnadsområden för bostäder, verksamheter och handel samt trafik och teknisk försörjning. Hur utbyggnadsområden placeras och vilka mål och riktlinjer som anges kan ha betydande påverkan på biologisk mångfald och friluftsliv. Utvärderade indikatorer är tillgänglighet till bostadsnära natur, andelen grönytor, bevarande av biologiska och rekreativa samband, bevarande av grönområden med biologiska och rekreativa värden samt intrång i och utökning av naturreservat.

Konsekvenser för miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och Levande kust och skärgård:

Påverkansområden att bedöma är ytvattenmiljöer (sjöar, vattendrag och Mälaren). Översiktsplanen kommer att ange utbyggnadsområden och områden för vattenrening. Hur utbyggnadsområden och områden för vattenrening placeras och utformas samt vilka mål och riktlinjer som anges kan ha betydande påverkan på vattenmiljön. Utvärderade indikatorer är möjlighet till andel dagvatten som renas innan utsläpp till recipient, andel hårdgjorda ytor inom skyddsområde för vattentäkt samt antal enskilda avlopp som kan anslutas till kommunalt verksamhetsområde för avlopp. Mälaren som reservvattentäkt riskerar i framtiden bli tidvis otjänlig varför alternativa reservvattentäkter behöver identifieras.

Konsekvenser för miljömålen Grundvatten av god kvalitet:

Kommunen har haft stora problem med föroreningar i grundvattentäkter på grund av tidigare verksamheter. I dagsläget pågår reningsåtgärder. Översiktsplanen behöver dock säkerställa sitt framtida grundvattenuttag samt att detta håller god kvalitet. Placering av utbyggnadsområden och riktlinjer för dessa områden har bedömts som betydande miljöpåverkan och strategiska beslut inom ramen av ÖP påverkar detta.

Konsekvenser för miljömålet God bebyggd miljö:

Översiktsplanen kommer att ange utbyggnadsområden för bostäder, verksamheter och handel samt trafik och teknisk försörjning. Hur utbyggnadsområden placeras och vilka mål och riktlinjer som anges kan ha betydande påverkan på såväl rekreations- som kulturmiljövärdena. Utvärderade indikatorer är t.ex. påverkan på befintliga riksintresseområden, kulturmiljölandskap, fornlämningar och historiskt intressanta bebyggelseområden (t.ex. miljonprogramsområdena) och avseende rekreation bedöms tillgänglighet till bostadsnära natur, andel grönytor, bevarande av biologiska och rekreativa samband, bevarande av grönområden


F

med biologiska och rekreativa värden samt intrång i och utökning av naturreservat och andra friluftsområden (rekreation faller även in under miljömålet Levande skogar)

Aspekter som inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan.

Konsekvenser för miljömålet Giftfri miljö, i huvudsak förorenade områden:

Översiktsplanen kan komma att ange utbyggnadsområden som kräver hänsyn till riktlinjer för byggande på förorenad mark. Kommunen har idag god kunskap om vilka områden som är förorenade och förorenade grundvattentäkter tas upp under miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Placering av utbyggnadsområden och riktlinjer för dessa områden har inte bedömts som betydande miljöpåverkan då antal kända förorenade områden som bedöms komma i fråga för exploatering bedöms som få.

Konsekvenser för miljömålet Säker strålmiljö:

Översiktsplanen kommer/kan ange utbyggnadsområden i anslutning och riktlinjer för avstånd till el transformatorer och elledningar samt bebyggelse på områden med markradon. Placering av utbyggnadsområden och riktlinjer för dessa områden har inte bedömts som betydande miljöpåverkan på strålmiljön då man antingen kommer att markförlägga elnät eller tillämpa skyddsavstånd mellan elnät och tillkommande bostäder/arbetsplatser. De områden som bedöms komma i fråga för exploatering bedöms bli få och kända radonriskområden är inte högriskobjekt. Teknik finns för radonsäkert byggande.

6.4 Avgränsning av tid

För att möjliggöra en jämförelse av konsekvenserna mellan valda alternativ görs alla analyser och bedömningar utifrån en i förväg bestämd tidpunkt, ett så kallat jämförelseår. Vid vald tidpunkt ska framtidsbilderna, dess föreslagna utbyggnadsområden och infrastruktur med mera kunna vara fullt utbyggda och genomförda med god marginal.

Kommunen har valt 2040 som horisontår för översiktsplanen. Översiktsplanen kommer dock att gälla fram till det att den anses inaktuell och en ny översiktsplan antas. Aktualitetsprövning ska ske varje mandatperiod (minst vart fjärde år).

6.5 Avgränsning av rimliga alternativ

Att identifiera alternativ, utvärdera dem och utifrån detta välja ett huvudalternativ är en central del i allt planarbete. En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt miljöbalken 6 kap 12 § också identifiera, beskriva och bedöma rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd. Vidare ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, så kallat nollalternativ.


F

Enligt Boverkets vägledning för miljöbedömningar är det viktigt att identifiera strategiska frågor där det finns behov av att söka alternativa lösningar parallellt med att man tar fram planeringsunderlaget. Ett viktigt syfte med att belysa en alternativskiljande miljöpåverkan är också att kunna motivera valt alternativ och gjorda vägval samtidigt som beslutsfattarna ska bli medvetna om hur ett visst beslut påverkar miljön. När man tar ställning i frågan om vad som kan anses vara rimliga alternativ i lagens mening behöver hänsyn tas till tidigare utredningar och vilken nivå (strategisk eller detaljerad) som planen behandlar. Hänsyn ska tas till om vissa frågor lämpligare utreds på annan nivå eller i beslut enligt andra regler.

I denna miljöanalys görs endast en översiktlig analys av översiktsplanens betydande miljöpåverkan som ett led med att ta fram ett förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen. Kommunen bör under samrådet ha en öppen dialog med medborgare, föreningar och andra berörda kring MKB:ns preliminära avgränsning och förslag till rimliga alternativ. Nedan ges förslag till två möjliga alternativ som kan studeras i översiktsplanens MKB. Observera att dessa endast är förslag till alternativ.

Alternativ 1: Alternativ befolkningstillväxt

Horisontåret för ÖP är satt till år 2040 och till dess har man som målsättning att cirka XX invånare bor och arbetar i Botkyrka kommun. Ett intressant angreppssätt och jämförelse skulle kunna vara att bedöma vilken miljöpåverkan kommunen ställs inför år 2030 då endast en del av översiktsplanens inriktningar och strategier hunnit genomföras och XX antal personer bor/ respektive arbetar i kommunen. Detta alternativ jämförs sedan med ÖPs horisontår 2040, då XX antal personer bor respektive arbetar i kommunen. Båda dessa alternativ jämförs med ett nollalternativ för år 2040, dvs. en tillväxt och befolkningsökning enligt nu gällande översiktsplan. Detta innebär att följdeffekterna i form av ianspråktagande av natur- och rekreationsområden samt grönytor som sådana, transporter och reseunderlag m.m. blir viktiga alternativskiljande parametrar som visar på olika grad av miljöpåverkan. För att samtliga alternativ ska bedömas likvärdigt kommer olika utvärderingskriterier formuleras som grund för MKBns bedömningar.

Alternativ 2: Alternativ utbyggnadsstrategi (t.ex. ny bebyggelse i perifera områden)

Som en del i att tydliggöra innebörden och konsekvenserna av översiktsplanens strategiska inriktning och nu föreslagna markanvändningsstrategi kan ett alternativt utbyggnadsscenario tas fram utöver nollalternativet. Genom att belysa konsekvenserna av om man i ÖP istället väljer att peka ut bebyggelseområden i mer perifera delar av kommunen, dvs. ej enbart i anslutning till befintliga bebyggelseområden, tydliggörs skillnaderna i miljöpåverkan av det ena eller andra alternativet. Skillnaderna och utvärderingen kan göras utifrån värderosmodellen.


F

För att alternativen ska kunna bedömas likvärdigt och härefter jämföras behöver olika utvärderingskriterier formuleras som grund för MKBns bedömningar, t.ex. andel oexploaterad yta som ianspråktas för bebyggelse och infrastruktur mm, antal transporter, reseunderlag för att kunna etablera ny kollektivtrafik i kommunens olika delområden samt andra strategiskt viktiga beslut.

6.6 Uppföljning

Enligt miljöbalken 6 kap 18 § ska den beslutande myndigheten eller kommunen ”skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som planens genomförande faktiskt medfört” när en plan har genomförts. Detta ska göras för att myndigheten eller kommunen ”tidigt ska få kännedom om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte identifierats så att lämpliga åtgärder för avhjälpande kan vidtas”. Det är viktigt att notera att det är både den förutsedda men även den oförutsedda betydande miljöpåverkan som ska följas upp.

Enligt lagstiftningen ska därför en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redogörelse för ”de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför” (miljöbalken 6 kap 12 § punkt 9).


F

7. Referenser

Miljöbalk (1998:808) Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar

Plan- och bygglag (2010:900)

Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, Boverket, 2009 www.miljömalsportalen.se Underlagsmaterial till översiktsplanen, Botkyrka kommun, 2012 Matris från workshop, 2012-11-01 Kommunkartor från workshop, Botkyrka kommun, 2012-11-01 Botkyrka kommuns översiktsplan 2002, Antagen av kommunfullmäktige 2002-10-31. Aktualitetsförklarad 2006. Bullerkartläggning och tystnadsinventering av Botkyrka kommun, År 2006. Miljöförvaltningen utredningsenheten, Rapport 2006:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2011, Samhällsbyggnadsförvaltningen miljöenheten, Rapport 2012:1. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Botkyrka, IVL 2010-09-03. Botkyrkas gröna värden, Naturvårdsprogram för Botkyrka kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-25. Rekreationsskogar i Botkyrka kommun, En inventeringsmetod för bedömning av skogar med höga sociala värden, 2009.


F

8. Bilagor

• Bilaga 1 - Karta Transportleder och buller

• Bilaga 2 - Karta Riksintressen och Naturreservat

• Bilaga 3 - Karta Vattenskyddsområden

• Bilaga 4 - Matris från workshop


F

Bilaga 1


F

Bilaga 2


F

Bilaga 3

!

Nationella miljömål Gruppövning; SWOT-analys

Målområden

Kvaliteter Utmaningar Var står vi idag i relation till målen?

Hur arbeta i riktning mot målen?

Södra: Grönt Mitten: Pendeltågen Fjärrvärmeförsörjning Förtätningspotential centralt Tätortsnära skogar Vardagsbehov/utbud Norra: *Fjärrvärme Litet bilinnehav Kollektivtrafik nära

Södra: Välfungerande kollektivtrafik Minska tung trafik Kraftigt regn sköljer ur dålig avloppsan-läggning Mitten: Ras och skred Översvämning (Mälaren) Infartsparkeringar (+ & -) Energianvändning glesbebyggelse Livsstilen - konsumtion Norra: Bättre vardagsutbud Bostädernas energiförbrukning Bra kollektivtrafik till Tumba och Tullinge Mycket trafik E4/E20!

Södra: Negativt, för annan utveckling krävs minskade vägtransporter (till handel, service, skola och arbete) Mitten: Negativt Norra: Negativt med E4/E20

Södra: Bygga ut kollektivtrafik Hålla ev. nybebyggelse till stråk med kollektivtra-fik (och kommunalt VA) Infartsparkeringar Mitten:Konkurrenskraftigare GC-väg och kollek-tivtrafik (helhetsgrepp) Grönare, mer träd, grönare tak och väggar Interna styrprocesser effektivare Tätare bebyggelse mer befolkningsunderlag Norra: Bättre kollektivtrafik Bygga i kollektivtrafiknära lägen och med fjärr-värme

Södra: God luftkvalitet Mitten:Hållbart resande Ren luft Pendeltågsförsörjning positivt Fjärrvärmeförsörjning Förtätningspotential centralt Tätortsnära skogar med frisk luft Vardagsbehov, serviceutbud Norra:Ok luftkvalitet utanför trafikstrå-ken. Överskridande av MKN E4/E20, Hågelbyleden

Södra: Uppvärmning av bostäder Bättre utbyggd kollektivtrafik Minska tung trafik Kraftiga regn sköljer ur avloppsanläggning Mitten: Centrala Tumba Ras och skred Översvämning (Mälaren) Infartsparkeringar fler? Energianvändning (glesbebyggelse Norra: NO2 (kvävedioxid) på E4/E20 samt Hågelbyleden. Partiklar på E4/E20

Södra: Positivt Negativt med ozon Mitten: Bra läge Norra: Neutralt utanför stråken Negativt längs stråken

Södra: Uppvärmningsmetoder Norra: Målkonflikten med inriktningen i ny ÖP som vill bygga verksamheter vid E4/E20 stråket Utformning av byggnaderna

Södra: Välbuffrade vattendrag och sjöar Mitten: Ok Norra: Inga direkta problem

Mitten: Ok

Södra: Positivt Mitten: Ok idag Norra: Neutralt

Mitten: Ok idag, behövs inga specifika insatser

Södra: Stora skogsområden som sanno-likt saknar förhöjda miljögiftshalter Mitten: Koll på läget, i huvudsak ”enstaka punkter” Norra: Inga nya synder

Södra: Miljögifter i avlopp från Himmer-fjärdsverket Markföroreningar i Rikstensområde Bekämpningsmedel (kvicksilver i fisk) Mitten: Klimatförändring leder till förore-nade områden under vatten Norra: Gamla synder, Oklart hur man bäst åtgärdar (sanera, täcka över), Översväm-ning frigör gifter, Ev. PFOS (perfluoroktan-sulfonat)

Södra: Negativt Mitten: Hyfsat läge, ev. PFOS? Norra: Neutralt

Södra: Fortsatt kartläggning och sanering av förorenat vatten och mark Ändrade konsumtionsvanor tex byggnadsmaterial) Minimera avfallsmängder Mitten: Bebygga förorenade områden och sanera dessa i samband med detta Norra: Hålla koll/tillsyn Åtgärder i samband med förändringar

Södra: Området har liten påverkan på ozonskiktet Mitten: Ok Norra: Bra tillsyn

Mitten: Ok

Södra: oklart Mitten: Ok Norra: Positivt

Mitten: Ok Norra: Ej relevant ur ett ÖP-perspektiv

Begränsad klimatpåverkan

”..Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå

som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir

farlig. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att

det globala målet kan nås...”

!

Frisk luft

”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur,

växter och kulturmiljövärden inte skadas”.

Bara naturlig försurning

”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning

ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål..”

Giftfri miljö

”Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapas i eller

utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller

den biologiska mångfalden”.

Skyddande ozonskikt

"Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot

skadlig UV-strålning."

! BILA

GA

4

!


Målområden

Kvaliteter Utmaningar Var står vi idag i relation till målen?


Södra: Goda förutsättningar Mitten: Koll på läget? Norra: Inga problem idag pga. att i respekterar skyddsavstånd

Södra: Järnväg, Kraftledningar, Ställverk Mitten: Radon i bostäder, Kraftledningar i stadsdelarna Norra: Fria luftledningar hindrar förtätning

Södra: Neutralt Norra: Neutralt

Södra: Ej bygga i närheten

Södra: Vissa sjöar och drag i Kagg-hammrån har låga koncentrationer av närsalter. Mitten: Reningsanläggningar ”naturliga” Dagvattenstrategi + Övervakning Norra: Inte direkt övergött ytvatten i sjöarna. Ingen algblomning vilket leder till bra badplatser. Aspen lite sämre.

Södra: Minska läckage från åkermark + enskilda avlopp. Ev. strypa intern belast-ning av fosfor i vissa sjöar Mitten: Eliminera dagvattenbelastningen Mellankommunal samordning (Salem och Södertälje) Norra: Dagvattenutsläpp, förtätning ger mer hårdgjorda ytor och problem med dagvatten, lågpunkter vattensamlare

Södra: Negativt Mitten: Bra läge sett till förbättringarna Norra: Neutralt

Södra: Förbättrade avlopp, anslutning till kommunalt avlopp, åtgärder i jordbruket och djurhållning Generellt: Dagvattenstrategi behövs

Södra: Leklokal havsöring (Kaggham-rån) *Utströmning av rent grundvatten i delar av Kagghamraån *Leklokal för gädda *Snäckstaviks våtmark Mitten: Naturliga reningsanläggningar, våtmarksområden Norra: Ekologisk status ok Allmänt: Dagvattenstrategi behövs

Södra: Nyetableringar av bostäder och verk *Jordbruk *Enskilda avlopp Mitten:*Förbättra Tumbaåns vattensystem och Malmsjön uppströms *PFOS *Grusttag Norra: *Friluftsliv och kulturmiljöer behöver bli mer tillgängligt längs Mälaren och runt Tullingesjön och vid Hallunda gård

Södra: Neutralt Mitten: Bra läge sett till förbättringarna Norra: Ok ekologiskt hållbart, Biologisk mångfald och kulturmiljövärden kan bli bättre, Vattenhushållande ok, risker med klimatföränd-ring, Friluftsliv kan bli bättre

Södra: Styra upp närliggande verksamheters hante-ring av massor och avfall Mitten:Återställa ”naturligare bäckar/åar” i odlings-marken Norra: Tillgängliggöra biologisk mångfald och kulturmiljövärden samt friluftsliv.

Södra: Stora tillgångar och potential Mitten: Grusåsarna bidrar till bra tillgång Norra: God tillgång till grundvatten!

Södra: PFOS i Tullinge, Klorid i Segersjö Risk med saltvatteninträngning i kustnära områden, Grustäkter +verksamhet i grus-täkter Mitten: Salt/PFOS, Grustäkter, Använd-ning av gamla täkter Norra: Risker med E4/E20

Södra: Negativt på kvalitet, Positivt på kvantitet Mitten: Grusbrytningen förbättrar täktområdena Norra: Neutralt

Södra: Sanering av föroreningar Mitten: Tillstånd/återställning Norra: Se över befintliga ytvattenskyddsområden för att även skydda grundvattentillgångar

Södra: Långa kuststräckor är obe-byggda, Potential i grunda bottnar Mitten: Extremt hög anslutning till kommunalt VA

Södra: Bebyggelsetryck, Enskilda avlopp, Himmerfjärdsverket Mitten: Säkerställa avloppsreningen i Himmerfjärdsverket

Södra: Neutralt

Södra: Ej bebygga inom stränder, Förbättra avlopp Mitten:Hålla igen kustnära bebyggelse (utan kom-munalt VA)

Ingen övergödning

”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon

negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biolo-

gisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark

och vatten”. !

Levande sjöar och vattendrag

”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras

variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktions-

förmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt land-

skapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska beva-

ras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas”.

Grundvatten av god kvalitet

"Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning

samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och

vattendrag."

Hav i balans samt levande kust och skärgård

"Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar pro-

duktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras.

Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald,

upplevelsevärden natur- och kulturvärden.

Säker strålmiljö

"Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska

skyddas mot skadliga effekter av strålning."

!

!


Målområden

Kvaliteter

Utmaningar

Var står vi idag i relation till må-

len?


Södra: Återskapande av Snäckstaviks våtmark och fd. Kyrksjön Dagvattendammar Mitten: Svagt kunskapsunderlag, Finns tätortsnära våtmarker Norra: Finns planer på dagvattenparker i Alby och Fittja, Ekholmens naturreser-vat, Grunda vikar

Södra: Skogs och jordbruk, nyexploate-ringar Mitten: Behålla det vi har, Gott om grodor och fåglar Norra: Skapa små dagvattenparker

Södra: Negativt Norra: Ok, kan bli bättre

Södra: Värna befintliga våtmarker och anlägga nya Mitten: Ta fram en biologisk övervakningsplan Norra: Dagvattenparker

Mitten: Lida, Brosjön, nyinrättade naturreservat + äldre, Mycket tätortsnära skoga av värde Norra: Bra tillgångar

Mitten: Bevara värdefulla skogar med gröna samband Norra: Bra skydd, Bristande tillgänglighet på sina ställen

Södra: Negativt Mitten: Hyfsat läge, men kan förbättras Norra: Bra

Mitten: Ta fram grönstrukturplan för det bebyggda området Norra: Tillgänglighet, Inriktningen i ÖP sparar stora sammanhängande naturområden

Mitten: Öppet odlingslandskap, nya kulturmiljövärden Norra: Bra tillgångar

Mitten: Bevara det befintliga, Risker med stadsnära odlingsmark Ekoodling Norra: Borde vara ekologisk odling, Hågelbyparken inkräktar

Södra: Negativt Mitten: Hyfsat

Mitten: Motverka spridd bebyggelse Norra: Inriktningen i ÖP sparar jordbruksmark

Mitten: Bra tillgång till gröna områden, kollektivtrafik Norra: Kollektivtrafiknära, Tryggare

Mitten: Graden av att vara tilltalande, Dominerande infrastruktur Norra: Bevara grönområden med hög kvalitet för de boende idag, Buller, Kultur-värden från 70-talet hotas, E4/E20 stråket

Mitten: Tillägg till bebyggelse, Mötesplatser och utbud i Tumba bättre Norra: Inriktningen i ny ÖP hushåller med mark och vatten, Förtätar i kollektivtrafiknära lägen

-

Södra: Jord och skogsbruk Mitten: Bibehålla med ökande befolkning! Förstärka gröna samband

Södra: Negativt Mitten: Ganska ok Generellt: Kunskaps-läget behöver förbättras

Mitten: Lyfta fram ekosystemtjänster, behoven av dessa blir strakare i framtiden.

Myllrande våtmarker ”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden."

!

Levande skogar "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas."

Ett rikt odlingslandskap "Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks."

God bebyggd miljö

”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och

hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global

miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas.

Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett

miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med

mark, vatten och andra resurser främjas”.

Ett rikt växt- och djurliv

”Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett

hållbart sätt.. Arternas livsmiljöer och eko¬systemen.. ska värnas..

Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med

rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och

välfärd”.

Documents

Analys av miljöaspekter och inledande miljöbedömning · 1.1 Botkyrka Översiktsplan 2040 Under 2011 har kommunen fört samtal med Botkyrkabor om inriktningen för Botkyrkas nya