Kvalitetsredovisning 2014/2015

Ludvigsborgsskolan

Fastställd 2015-09-14 av Rektor Ola Karlsson

1

Innehållsförteckning

Verksamhetens förutsättningar ............................................................................................................ 2

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning ............................................................................... 2 Grundläggande fakta ............................................................................................................................................ 2

Arbetet i verksamheten ......................................................................................................................... 3

Arbetslagens utvärdering samt utvecklingsområden: ..................................................................................... 3 Arbetslag 1: ........................................................................................................................................................ 3 Arbetslag 2: ........................................................................................................................................................ 4 Arbetslag 3: ........................................................................................................................................................ 4

Skolans organisation för elever i behov av särskilt stöd ................................................................................. 6 Utvecklingsarbete kopplat till elevhälsan: .................................................................................................... 8

Måluppfyllelse ........................................................................................................................................ 9

Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. ..................................................................................... 9 Genomsnittligt meritvärdespoäng ämnesvis .............................................................................................. 10 Genomsnittligt meritvärde ämnesvis, måluppfyllelse och uppdelat efter genus. .............................................. 10

Analys och bedömning av måluppfyllelsen ...................................................................................... 11

Analys på ämnesnivå .............................................................................................................................. 11 Matematik ....................................................................................................................................................... 11 NO ................................................................................................................................................................. 11 Svenska ........................................................................................................................................................... 12 Idrott och hälsa .................................................................................................................................................. 13 Engelska .......................................................................................................................................................... 14 Moderna språk .................................................................................................................................................. 14 Hem och konsumentkunskap ............................................................................................................................... 14 Slöjd ................................................................................................................................................................ 15 Musik ............................................................................................................................................................. 16 Svenska som andraspråk ..................................................................................................................................... 16 Övergripande resultatbild. .................................................................................................................................... 17

Åtgärder för förbättring ....................................................................................................................... 19

Utvärdering föregående läsårs utvecklingsområden .................................................................................... 19 Elevinflytande. ................................................................................................................................................... 19 Arbete med ny teknik kopplat till undervisning och stöd. ............................................................................................ 19 Ross Greene. ..................................................................................................................................................... 19 Läxhjälp och lovskola. ........................................................................................................................................ 19 Utökad simundervisning. ..................................................................................................................................... 20

Skolövergripande utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. ................................................................... 20 Pojkars måluppfyllelse ......................................................................................................................................... 20 Trygghet ........................................................................................................................................................... 20 Närvaro ........................................................................................................................................................... 20 Fortsatt fokus på öppna dörrar och närhet till eleverna ............................................................................................... 21 Den internationella klassen .................................................................................................................................. 21 Arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen ............................................................................................... 22

Framtida utvecklingsområden ................................................................................................................. 22 Läs- och matematiklyft ........................................................................................................................................ 22 Visionsarbete .................................................................................................................................................... 23 Samverkan med socialen och hemmasittare ............................................................................................................... 23

Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisning ................................................................................... 23

2

Verksamhetens förutsättningar

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning

Kommunövergripande enkäter och undersökningar till elever, personal och föräldrar.

Skolverkets statistiska analysprogram SIRIS och SALSA

Betygsstatistik och Nationella prov

Redovisningar från arbetslag och ämneslag.

Medarbetarsamtal.

Lektionsobservationer

Samtal med föräldrarepresentanter och elevgrupper i samrådsgruppen. Erfarenheter från vår lokala utvecklingsgrupp och ledningsgrupp

Grundläggande fakta

Grundskola åk 7-9

Elevunderlaget i grundskolan är sedan ett antal år minskande. Från 470 elever 2005, till 225 läsåret 2014/2015. Prognosen för framtiden är dock en gradvis ökning succesivt under 6 år. Dock inte till samma nivåer som under tidigt 2000-tal, utan om 3-5 år kommer antalet elever vara runt 280-300 och sedan ligga ganska stabilt på den nivån under ett antal år. En fjärdedel av skolans elever är berättigade till modersmålsundervisning, detta är något högre än andelen i riket. Skolan har en decentraliserad organisation där varje arbetslag tar ett självständigt och långtgående ansvar för sina elever. Beslut skall tas nära dem det berör. En majoritet av den undervisande personalen, d v s lärare, har lärarexamen. Verksamheten är organiserad i tre arbetslag samt en grupp omfattande administration och elevhälsa. Dessa arbetslag är bildade kring tre till fyra klasser. Skoldagen ser vi som en helhet där undervisningen stöds av specialpedagog, elevhälsopersonal, frukost för de elever som behöver det, IT-kompetens, bibliotek och uppehållsrum med fritidsledare. Skolans fysiska arbetsmiljö är av god standard efter grundlig renovering avslutad våren 2007.

Elever Antal Personal Antal

Åk 7 88 Lärare, tjänster 17,2 Åk 8 63 Elevassistent 3 Åk 9 74 Övrig personal 8,5

3

Arbetet i verksamheten

Arbetslagens utvärdering samt utvecklingsområden: Arbetslag 1:

1. Vart är vi?

- Hög pedagogisk flexibilitet i laget

- Hög måluppfyllelse i 9A (vi ”ser” eleven, det har funnits ”extra stöd matte- o spetsmatte”, basengelska, språkverkstad o RC-stöd)

2. Vart ska vi?

- Jobba vidare med att ge eleverna bättre ”studieteknik”, hur kan vi få ännu högre studiemotivation, hur jobba med att utveckla det ”egna ansvaret”, hur få ett ännu mera ”tillåtande klimat” i klassrummet?

3. Hur kommer vi dit?

- Utnyttja mentortiden i klasserna till ”studieteknik”, diskussioner om egna ansvaret o tillåtande klimat mm, ämnesintegrera, ha höga förväntningar, jobba målrelaterat (Gärna integrera mer mellan klasserna, visa på de goda resultaten, lära av varandra)

Trygghet i lärargruppen speglar av sig i elevgruppen. Våra ”öppna dörrar” till arbetsrummet är en stor vinst, men påfrestar arbetsmiljön. Kanske kommer vårt test av ”ämnesklassrum” vara ett stöd för läraren att kunna få en lugn arbetsvrå. Alla är engagerade i alla elever i laget - stort stöd o trygghet för den enskilda läraren. Assistenterna i laget mycket betydelsefulla för elevernas trygghet!

Vi har jobbat med ”pojkarnas måluppfyllelse”, ”Smartboard”, ”formativ bedömning” och ”lika behandlingsplanen” som våra utvecklingsområden. 9A nådde 100 % måluppfyllese hos pojkarna. Flera i laget använder smartboarden. Vi har tagit till oss det formativa ”tänket” och har jobbat med skolans likabehandlingsplan med eleverna bland annat på mentortiden.

Vi behöver nu bli ännu tryggare med Smartboarden, utveckla möjligheterna som finns till ämnesintegrering samt det ovan nämnda punkterna under 2 o 3.

- Ipads har varit ovärderligt för två av våra elever med läs- o skrivsvårigheter. Vissa dock svårt att ”komma igång”, ibland en mognadsfråga. Gärna fler ”fria paddor” i laget.

- Den formativa bedömningen är nog bra att ”fånga upp” igen. Vi har tagit det till oss och är ganska bekväma i ”tänket” och använder vissa tekniker.

- Vi använder oss av ”Ross Greene” samtal och kommer fortsätta med våra elevsamtal. Ett bra verktyg som absolut är värt sin arbetsinsats, även om det ibland är svårt att hitta tid. Vi lär oss av varandra.

- Elevinflytandet på skolan tycker vi har blivit tydligare. Vi har klassråd regelbundet och ett fungerande elevråd. Bra att några vuxna har det i sin ”tjänst”. KS fungerar bra i de flesta klasserna i laget.

4

- Arbetet med språkutveckling har gått framåt. Bra med dagarna då vi jobbade med de andra skolorna. Vi planerade och utförde ett arbetsområde. Vi har även här ”fått in ett tänk”, men mer finns att göra.

Arbetslag 2: Arbetslagets lokala utvecklingsområde: Målet var att arbeta med hur vi kan hjälpa och stödja elever med särskilda behov. Detta gick knappt att genomföra pga. att den hjälp, som tidigt efterfrågades av kompetent personal, inte tillgodosågs. A-laget var upptagen med denna problematik hela läsåret och kände att den turordning som finns för att kunna få hjälp inte fungerade så bra. Eftersom det blir en del nya medarbetare i arbetslaget vill vi först lära känna varandra innan vi formulera nya mål/utvecklingsområden. Vi pratade om att området studieteknik/argumentation skulle kunna vara ett gebit vi skulle vilja fördjupa oss i med frågor som t ex: Lär vi eleverna att argumentera och uppfattar de det? Förstår eleverna argumentationsfrågorna? Är klimatet i klassen tillåtande? Resultat NP När det gäller resultaten i NP var alla överens om följande:

- Läromedlen måste uppfylla läroplanens intentioner. Läromedlen på Ludde är alldeles för gamla.

- Det fanns ibland en skrämmande diskrepans mellan betyg och resultaten på NP. Elevernas olika behov att uppfylla kraven på P kan inte alltid tillgodoses eftersom resurs i form av mer personal fattas. Betygsstatistik Statistiken måste i sin utformning ta hänsyn till om eleven finns med i klassen eller gå i en annan enhet (t ex Falken) och detta måste framgå. När det gäller särskilda områden: Alla områden diskuterades – nämnas kan:

- iPads: det skulle behövas mer individuell hjälp hur den enskilde eleven ska använda iPaden för att den kan vara ett effektivt verktyg.

- Ross Green: bra idéer – svår att alltid genomföra som det är tänkt i boken

- Vi kan se att det finns vinster i att ämneslärarna i ett ämne har tid att ägna sig åt gemensam planering och utvärdering

Arbetslag 3: Vi tittade på vår elevenkät och anser att vi behöver utvecklas inom följande områden:

Stimulans

Delaktighet

Inflytande

Trygghet

Kränkningar

5

Laget diskuterade vikten av kommande värdegrundsarbete och vi kommer att försöka att använda oss av blandade åldersgrupper vid flera tillfällen. Vi ser en stor vinst för arbetslaget att bygga relationer på det sättet. Under kommande läsår kommer vi också att arbeta med regelbundet återkommande värderingsövningar under mentorstiden. Vi ska sträva efter att få mer struktur då vi har våra a-lagskonferenser för att kunna arbeta så effektivt som möjligt och få möjlighet att avsätta tid för värdegrundsarbete samt ämnesövergripande samarbete. En lista över viktiga punkter för ny personal behövs för att man inte ska missa viktig information vid terminsstarten, vi tror att skolledningen har en sådan och att information kan delges övrig personal. Under läsåret har vi jobbat med följande utvecklingsområden:

Hållbar utveckling Vi startade på ett bra, positivt sätt men märkte snart att arbetet inte gick helt problemfritt. Det var svårt att hitta planeringstider. Vi fortsatte arbetet inom respektive ämne men gjorde avstämningar.

Filmprojekt Samarbetet bild/svenska gick mycket bra och vi hade många nöjda elever. Det är viktigt med samarbete över ämnesgränser och vi kommer att försöka hitta flera gemensamma områden nästa läsår. Vi tycker att det är viktigt att eleverna får möjlighet att välja på många olika redovisningsformer men den stora svårigheten med samarbete är att hitta planeringstider som passar alla/många. Vid klassrumsobservationer har vi reflekterat över en viss svårighet vid användande av internet. Om alla elever kunde använda trådlöst nätverk skulle många problem undvikas. Mobiler har inte varit ett problem utan ett verktyg som underlättat i vår undervisning. Ingen av oss har haft besök av förstelärare eller själv gjort någon auskultation. Det är mycket svårt att hitta tid för detta. För att vi ska lyckas bättre med våra anpassningar behöver vi utökade kunskaper inom it (ipad och datorer). Våra elever behöver också lära sig mera samt viktigast av allt få tillgång till i-pad som ett hjälpmedel i undervisningen. Det finns ett stort behov av anpassningar i flera av våra klasser och vi måste bli bättre på att hjälpa och stötta våra elever samt hitta olika vägar för att möta deras respektive svårigheter och hitta lämpliga lösningar för att alla ska ha möjlighet att nå så långt som möjligt. Vi ska försöka bli bättre på att synliggöra hur elever lyckas inom olika områden och försöka hitta goda system för att detta. Det är viktigt att våra elever känner delaktighet. Laget pratade om hur man kan arbeta med delaktighet - vi kommer att fortsätta vårt arbete till hösten. Under vårterminen har våra elever fått tips på studieteknik, vi kommer att arbeta vidare med det under hösten för att de ska hitta sin metod för lärande. Vi använder oss av formativ bedömning i vår undervisning och ger varandra tips om olika arbetssätt. Stora grupper medför svårigheter när man ska ge feedback under arbetets gång. När man arbetar med kamratbedömning är det viktigt med riktlinjer, ledord, för att inte någon elev ska känna sig kränkt av formuleringar eller sänkningar - viktigt att det blir konstruktiv kritik. Ett sätt att göra är att redovisa varandras arbeten.

6

Vi har flera elever där vi behöver fortsätta att arbeta med Ross Greene. Regelbundna samtal kan led till stor förändring för vissa elever. Laget är positivt till att friställa personal som genomför samtal för att på sikt få en bestående effekt. Det är viktigt att ge uppmärksamhet för att få ett förändrat beteende. Hur gör vi utan Anqi? Vi vänder oss till Anja och Helena för att få stöd men viktigt att vi inte slutar helt. Vårt arbetslag kommer att fortsätta att arbeta för med ökat elevinflytande. Vi fortsätter med klassråd en gång i månaden, vi ska utse ny personal som Vuxen - KS:are. Under kommande läsår ska vi sträva efter bättre arbetsmiljö -arbetsro under lektionspassen. Vi ser fram mot ett nytt läsår och känner oss nöjda med vår insats under läsåret 2014/15.

Skolans organisation för elever i behov av särskilt stöd Lärarna och arbetslagen. Det primära stödet till eleven ges av lärarna tillsammans med kollegor i arbetslagen. Resurscentrum. På skolan finns ett resurscentrum som består av en specialpedagog och en IT-pedagog. Via resurscentrum får elever och lärare i arbetslagen stöd. Detta stöd kan se olika ut beroende på problematiken. I vissa fall handlar det om att genomföra pedagogiska kartläggningar och utredningar, i andra om att elev genomför vissa moment i undervisningen där. En stor del av stödinsatserna från RC är att vara en rådgivande funktion till lärarna i arbetslagen. Det är lärarna som möter eleverna mest, och det är där stödet till eleven ger störst effekt. Därför handlar mycket av arbetet från RC om att handleda pedagogerna i deras arbete med elever i behov av särskilt stöd. Denna handledning handlar både om bemötande, förhållningssätt och idéer om material och undervisningsmetoder för att nå vissa elever. Elevhälsoteam. Skolan har ett elevhälsoteam som består av kurator, specialpedagog, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och elevassistenter. Vid tillfällen då lärare bedömer att de uttömt sitt förråd av åtgärder kring enskild elev, så anmäler de ärendet till skolans EHT (elevhälsoteam). Vid denna konferens sitter kurator, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare, skolledning samt berörd klassföreståndare. Syftet med mötet är att elevhälsans kompetens ska utnyttjas dels i konsultativt syfte till arbetslaget, men även direkt om behovet finns (ex. utredningar, stödjande samtal, vägledande samtal osv.). Där fattas även beslut om eventuella kallelser till EVK. Genom arbetet i EHT, EHG, ”Stabs-möten” och E-gruppen har vi verkat för att alla olika kompetenser inom grupperna samverkat för att ge elever, pedagoger och föräldrar stöd. Detta genom samtal, konsultation, alternativa arbetsmetoder, olika inlärningssätt, anpassat arbetsmaterial och kompensatoriska hjälpmedel. Arbetet bedrivs också i samarbete med externa kontakter såsom socialförvaltning, polis, centralt stödteam m fl. Genom att tidigt uppmärksamma olika slags problematik har vi ökat möjligheterna att stödinsatserna lyckas. Att föra aktiva diskussioner över skolan kring lärande, förhållningssätt och rätten till en likvärdig och tillgänglig utbildning utvecklar arbetet inom skolans elevhälsoarbete hela tiden, vilket bidrar till en ökad måluppfyllelse. Elevassistenter På skolan arbetar 3 st. elevassistenter. De ingår i skolans olika arbetslag som en stödjande resurs för elever i behov av särskilt stöd. Stödet utgår alltid från klassen, dvs. elevassistenterna ska inte primärt hjälpa eleverna utanför klassen, utan snarare ge eleverna det stöd de behöver för att

7

kunna klara av undervisning i klassituation. Elevassistenterna är en flexibel resurs, som kan sättas in för kortare eller längre åtgärder då elev behöver stöd.

Centralt stödteam. Skolpsykolog deltar i EHT, och skolpsykologen ingår även i kommunens centrala stödteam. Ärenden där vi lokalt känner att vi uttömt våra idéer kring åtgärder lämnas då ansökan om stöd in till det centrala stödteamet. Detta stöd har utfallit i form av handledning till arbetslag kring enskild elev samt utredningar av specialpedagogisk och psykologisk karaktär.

Små klasser. Under två års tid har vi medvetet valt att satsa resurser på små klasser. Vi ser stora fördelar ur stödperspektiv att kunna ha mindre klasser (18-21 elever). Självfallet har vi fått göra avvägning i vilka stödinsatser som ger störst effekt, och konsekvensen av att vi har mindre klasser är att ”externa” stödstrukturer minskar. Dock kan vi se att utfallet av att ha små klasser är väldigt positivt där många elever som tidigare, i större klasser, behövt extra stödinsatser utanför klassen nu kan få det inom ramen för klassen av läraren. Extraordinära insatser. I några fall beslutar rektor om extraordinära insatser för elever där behovet består av enskild undervisning i andra lokaler (exempelvis annan skola). Detta är något som sker sällan, men elever med sådana särskilda behov förekommer. Svenska som andraspråk. Skolan har en personalgrupp som består av 1 lärare som undervisar i SvA. Det finns eget klassrum enbart till denna undervisning, och detta rum är som en hemvist för eleverna. Det innebär att de kan gå dit och få extrastöd även tider då de enligt schema inte ska ha SvA. I intilliggande klassrum sker även en stor del av modersmålsundervisningen och studiehandledningen, i syfte att koppla ihop lärarna i SvA med modersmålslärarna. Där finns även god tillgång till datorer, ipads samt cleverboard, och det samlade materialet i SvA. Eleverna går i SvA i olika utsträckning beroende på nivå i det svenska språket. Kompensatoriska hjälpmedel. Det finns ett relativt stort antal bärbara datorer och numer också iPads, som ska användas av enskild elev utifrån kartläggning som visar på behovet för eleven att använda kompensatoriska hjälpmedel. Det är skolans resurscentrum som är ansvariga för dessa datorer och iPads, dvs. både utdelning, prioritering samt utbildning till eleverna. Syftet med dessa datorer/iPads är att eleven ska kunna få stöd då det föreligger specifika eller generella läs- och skrivsvårigheter, framförallt med hjälp av inskannade textfiler och talsyntes (dvs. datorn läser upp texten). Denna resurs innebär allt större stöd till elever med antingen läs- och skrivproblematik eller koncentrationssvårigheter, då vi numer har samtliga läromedel inlästa via inläsningstjänst. Oavsett vilket läromedel läraren använder i klassen, så kan eleven få läromedlet uppläst via antingen sin mobiltelefon, mp3 eller bärbara dator/iPad.

8

Utvecklingsarbete kopplat till elevhälsan: Vad har det fokuserats extra på när det gäller elevhälsoarbetet under läsåret? För elevhälsoteamet har det under läsåret varit mycket fokus på enskilda elevärenden där en del av dem tagit mycket tid och resurs i anspråk. Det har även pågått ett arbete gentemot de klasser där det funnits ett större behov av elevhälsoinsatser. Elevhälsan har samarbetat mycket med pedagogerna/arbetslagen, fungerat som bollplank och gemensamt arbetat för att hitta lösningar på bekymmer men också haft inriktningen att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Hur har stödinsatserna fördelats? I och med att inte hela elevhälsoteamet var samlade vid utvärderingen är det svårare att bedöma hur stödinsatserna varit fördelade. Vår upplevelse är att det varit extra mycket fokus på det individinriktade arbetet detta läsår och att detta har tagit mer av elevhälsans tid i anspråk. Elevhälsoteamet har trots detta jobbat för att nå ut till och finnas till för så många som möjligt. Hur fungerar elevhälsoarbetet på skolan? Vi upplever att Ludvigsborgsskolan har ett väl fungerande elevhälsoarbete. Elevhälsan arbetar flexibelt, försöker möta de behov som finns och det finns ett gott samarbete med arbetslagen. Kvaliteten på EHT och EHG, vad är bra/kan bli bättre? Kvaliteten på EHT är hög. Träffarna fungerar bra, känns meningsfulla och leder ofta fram till lösningar i rätt riktning. EHG behövs för att personal från hela skolan ska kunna utbyta information och idéer kring elevhälsoarbetet. Dessa träffar skulle kunna bli än mer meningsfulla/innehållsrika med mer förarbete och planering. Vår idé är att vi kan använda tid på elevhälsans träff på tisdagar till detta. Vilka utvecklingsområden ser vi nästa läsår? Vi vill fortsätta att utveckla vårt elevhälsoteam, det som i skollagen benämns som ”en samlad elevhälsa”. För att göra detta behöver vi fortsätta med våra kontinuerliga elevhälsoträffar där det är viktigt att alla som ingår i teamet är med. Under vårterminen har en del av dessa tider utgått vilket har varit olyckligt. När det inte finns konkreta elevärenden eller dylikt vill vi använda tiden till samtal/diskussion om hur vi ytterligare kan utveckla vårt elevhälsoarbete. Vi vill också fortsätta samtala kring hur vi kan utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. Enligt skollagen ska ”elevhälsan främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande” men även ”stödja elevens utveckling mot utbildningens mål” och ”undanröja hinder för lärande”. Ett mål är att mer och mer utveckla en genomtänkt strategi för elevhälsoarbetet (uppföljning-analys-planering-genomförande). Ett mer konkret utvecklingsområde är hur vi på ett framgångsrikt sätt kan arbeta med problematisk skolfrånvaro. Vid terminsstarten vill vi ha avsatt tid för hela teamet inklusive rektor för att planera och diskutera elevhälsans arbete under läsåret. Vad gäller utvärderingen i slutet av varje läsår är vårt förslag att vi fortsättningsvis träffas någon av dagarna under sista skolveckan så att alla i teamet har möjlighet att vara med. Som stöd och inspiration för utvecklingsarbetet föreslås Skolinspektionens kvalitetsgranskning ”Elevhälsa, elevers behov och skolans insatser, rapport 2015:05 samt boken ”Vägledning för elevhälsan” av Socialstyrelsen och Skolverket.

9

Måluppfyllelse

Utifrån enkäter, statistik och diskussioner med elever, föräldrar och personal gör vi nedan en redovisning och en analys över måluppfyllelsen i det arbete vi gjort under 2014/2015. Vi har studerat betygskatalogen samt statistik från skolverkets databaser Siris och salsa.

Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.

Ämne 2015 2014 2013 2012 2011

Bild 100 96,1 98,8 95,7 96,0

Biologi 98,5 93,9 92,5 95,7 93,6

Engelska 92,7 89,2 88,7 86,0 93,6

Fysik 98,5 99,0 93,7 93,5 92,8

Hkk 100 99,0 96,3 96,8 97,6

Idh 97,1 93,0 91,2 95,7 92,0

Kemi 97,1 92,9 91,2 95,7 94,4

Matematik 94,2 91,1 91,2 93,5 90,4

Mod. Språk (75 %) 100 100 100 98,3 92,9

Musik 98,5 99,0 100 94,6 97,6

Slöjd 100 98,1 97,5 96,8 96,0

Samhällskunskap 97,1 96,0 95,0 … …

Religion 97,1 97,0 93,7 … …

Geografi 97,1 97,0 92,5 … …

Historia 97,1 96,0 93,7 … …

Svenska 96,9 95,8 93,7 93,9 95,8

Teknik 91,2 96,0 89,9 90,3 89,6

10

Genomsnittligt meritvärdespoäng ämnesvis

Ämne 2015 2014 2013 2012

Bild 15,4 13,5 15,2 13,3

Engelska 13,6 13,7 13,1 11,6

Hkk 15,7 15,2 14,7 13,9

Idh 17,3 14,8 14,3 13,4

Matematik 13,1 12,1 12,4 11,8

Mod. Språk 14,3 14,7 15,9 13,9

Musik 15,0 14,8 14,3 13,0

Biologi 14,7 13,5 13,1 13,3

Fysik 13,9 13,4 13,6 11,8

Kemi 13,7 13,5 12,8 12,8

Slöjd 15,7 14,1 14,5 13,5

Geografi 13,8 13,7 12,5 12,3

Historia 14,3 13,7 13,2 12,7

Religion 14,0 14,5 13,3 12,7

Samhällskunskap 13,8 13,5 13,9 12,6

Svenska 13,7 13,3 14,0 12,4

SvA Mindre än 10

elev Mindre än

10 elev 9,7 12,3

Teknik 12,7 11,9 11,8 11,0

Genomsnittligt meritvärde ämnesvis, måluppfyllelse och uppdelat efter genus.

Kön och klass

Snitt meritvärde

Andel behöriga gy %

Nått mål alla ämnen

Saknar betyg i 2 ämne eller fler

9A Flickor 255,17 93,3% 93,3% 6,7 %

9A Pojkar 250,50 100 % 100 % -

9A Totalt 253,30 96 % 96 % 4 %

9C Flickor 229,79 83,3% 83,3% 16,7%

9C Pojkar 250,89 92,9% 85,7% 7,1 %

9C Totalt 241,15 88,5% 84,6% 11,5%

9E Flickor 215,00 71,4% 71,4% 28,6%

9E Pojkar 214,25 90 % 90 % 10 %

9E Totalt 214,56 82,4% 82,4% 17,6%

11

Analys och bedömning av måluppfyllelsen

Utifrån redovisningen av måluppfyllelsen ovan följer nu en analys, där vi framför antaganden om vad vi ser som bakomliggande orsaker. Analysen innehåller även tänkbara åtgärder för att öka måluppfyllelsen.

Analys på ämnesnivå

Matematik Vilka trender kan vi se? Vi ser en positiv trend, med en ökad måluppfyllelse och en ökad meritvärdespoäng. (Högsta resultat hittills detta år). Vilka orsaker finns det bakom trenden? Bidragande orsaker till den positiva trenden i matematik tror vi kan vara att vi jobbat mer laborativt (konkret/praktiskt genom vårt material i matteverkstan). Vi har haft extra stöd, varje vecka, till elever med matematiksvårigheter i år 9. Vi har satsat extra på att vid några tillfällen erbjuda utmaningar i form av ”spetsmatematik” för elever med stort intresse för matematik. Vi har haft ”dansmatematik” och en fungerande läxhjälp där det funnits tillgång till vuxenhjälp i matematik. Inom vilka områden misslyckas eleverna/vad kan vi göra åt det? Det som oftast brister är att eleven har en svag grundläggande taluppfattning, att eleven har mycket låg närvaro på matematiklektionerna eller att eleven har en svag läsförståelse t.ex. på grund av kort vistelse i Sverige. Samtliga matematiklärare kommer i år delta i ”mattelyftet” och där jobbar man mycket med just ”grundläggande taluppfattning”. Vi har till år 7 & 8 köpt in ett nytt och aktuellt läromedel som stämmer överens och är anpassad till LGR 11. Områden det arbetas särskilt med för ökad måluppfyllelse? Taluppfattning Vad kan/ska göras för ökad måluppfyllelse? Extra stödet i matematik för år 9 försvinner tyvärr, kanske kan ”läxhjälpen” och ”kärnverkstan” stödja mer. Vi funderar på hur vi ska kunna erbjuda ”spetsmatematik” kan bli svårt rent praktiskt. E-valet? Vi får större och större klasser med allt fler ”integrerade” elever med olika specifika svårigheter. En stor utmaning för en ensam matematiklärare. Vi funderar på möjligheter att kunna genomföra t.ex. halvklasstillfällen, parallella lektioner med möjlighet till dynamiska nivågrupperingar vid vissa tillfällen. Mer gemensamma planeringar och att vi drar mer nytta av varandra. Vi försöker se andra möjligheter inom de ramar vi har.

NO 1. Det har skett en ökning i stort sett i alla våra ämnen när det gäller måluppfyllelse och

meritpoäng.

12

2. Vi tror att ökningen kan vara ett led i att vi bytt till ett läromedel som stödjer den nya kursplanen Lgr 11 i biologi och kemi. Vi har mer aktivt arbetat för att väcka eleverna intresse genom att ge exempel i vardagslivet och i arbetslivet. Vi har ökat förväntningarna på eleverna och gett extra stöd till dem som har haft behov av det. I flera fall har vi utnyttjat andra tider för genomgångar och laborationer, exempelvis praotid för åk 8. Vi tror också att den tekniska utrustningen i no-salarna har ökat intresset för undervisningen. Nu är det väldigt enkelt att visa något intressant klipp från nätet.

3. Läsförståelsen är viktig i alla ämnen. För de elever som behöver extra stöd försöker vi

hjälpa på olika sätt t.ex. förenklade texter, färdigskrivna sammanfattning och att i förväg veta vad som ska behandlas.

4. Där tror vi att långsiktiga planeringar är till stor hjälp och att eleverna i god tid får ta del

av den. Vi kommer att arbeta med mer öppna laborationer och uppgifter, den typen av uppgifter förekommer i ämnesprov. Den typen av uppgifter finns också i de nya läromedlen som vi har en uppsättning per lag i kemi och biologi. Vi räknar med större förändring när läromedlen är utbyggt framöver.

5. Gruppstorleken, halvklass är önskvärt! När klasserna blir så stora som uppemot 27-28 elever ökar risken vid labborationer och praktiska uppgifter. Det är också svårt att hinna ge feedback till alla under en lektion. Nu blir mer att man måste stå och ha uppsikt så inget farligt händer.

6. Tidsresan tycker vi var ett trevligt inslag i undervisningen. Eleverna fick en bra inblick i

hur arbetet och livet var i början på 1900-talet. Samarbetet med Kalmar Länsmuseum var givande och trevligt. Vi tror inte att det har haft någon direkt inverkan på måluppfyllelse och meritpoäng. Vi fortsätter gärna om intresse och pengar finns från Sparbanksstiftelsen.

Svenska

1. Vi ser en liten ökning från förra läsåret på måluppfyllelse i förhållande till nationella målen. Våra siffror har legat ganska lika genom åren med en mindre ökning. Siffrorna för meritvärdet har ökat men under längre tid är det inte stora förändringar.

2. Orsaker till ökningen kan vara att vi blir bättre på att fånga upp elever med svårigheter och tidigare kan sätta in hjälpinsatser. Det är ofta samma personal som jobbar som ämneslärare i svenska och som är lärare i språkverkstadsgrupperna, detta gör att det är lättare att förstärka där så behövs. Vi har blivit bättre på att jobba med elever med svårigheter och kan stödja och jobba med alternativa arbetssätt.

3. I årets årskurs 9 hade vi flera elever som hade problem med skolnärvaro och det resulterade i sämre inlärning.

Våra elever lyckades sämst på sina uppsatser, det var flera elever som vi hade förväntat oss att de skulle ha nått högre betygsteg. Många upplevde tidspressen som negativ och tyckte inte att de fanns tid att bearbeta och försökte inte ens. De nöjde sig med en mindre bra uppsats.

Vi kommer att träna mera på att skriva under tidspress och att bearbeta uppsatser under samma skrivtillfälle.

13

4. Vi har under en längre tid jobbat med läsförståelse för att eleverna ska vara mera förberedda på olika typer av frågor så att de lättare kan läsa mellan raderna. Vi har tränat på att skriva olika texttyper (genre) så att eleverna känner sig säkra oavsett vilken typ av text de ska skriva.

Våra elever har vid flera tillfällen fått möjlighet att leda och delta i samtal för att de vid provtillfället ska känna större bekvämlighet inför uppgiften.

5. Vi kommer under kommande läsår fortsätta att träna på ämnets olika moment med

tonvikt på skrivande för att våra elever ska vara väl förberedda inför nationella provet och slutbetyg. Under kommande läsår kommer skolans personal att fortbildas i läsförståelse då vi kommer att delta i läslyftet. Vi ser det som mycket viktigt att stimulera våra elever till läsning av olika genrer och kommer att fortsätta med våra bokcirklar där vi inspireras av varandra för att sedan kunna inspirera våra elever till nya läsupplevelser.

Idrott och hälsa Ja, vi kan ju se att trenden över tid är den, vad gäller måluppfyllelse, att den har gått lite ”berg och dalbana” sedan 2010. Vad meritvärdespoäng beträffar däremot ser vi ju att trenden är den att den ökat marginellt från 2012 t. 2014 och mer markant mellan 2014 till 15. Orsakerna kan ju vara flera. En kan vara ”trender”. Exempelvis kan en ”rök och snustrend” resultera i en minskad närvaro i ämnet i fråga (vad vissa studier antyder). En annan kan vara hur den enskilde läraren tolkar betygskriterierna i samband med betygssättning. 3. Jag skulle i detta sammanhang inte vilja prata i termer om misslyckande utan istället vad eleven/eleverna kan göra för att bli ännu bättre inom det/de områden som är mindre bra vad ämnet beträffar och detta ser lite olika ut beroende på vilken målgrupp man arbetar med. Ett sådant område är exempelvis simning, där inte alla eleverna når målen. Att fortsätta på den linjen vi gör nu med att erbjuda simning såväl i skolans regi som på lov är väl det vi KAN göra likväl att se till att kvaliteten på simundervisningen för de elever det berör håller hög klass. Att inte sedan alla elever kommer kan vi ju inte göra så mycket åt då vi aldrig kan tvinga någon att komma ju det egna ansvaret måste ju eleven ta själv. Att däremot trycka på vikten och betydelsen av simningen i det här fallet är väl ytterligare en sak man kan göra för att öka måluppfyllelsen. Skridskor är ett annat område som för många är eftersatt och skolans lektioner i skridskoåkning täcker här inte behovet. Att påpeka betydelsen av skridskoåkning på fritiden är här det vi lärare kan göra för att eleven skall lyckas i detta moment. Orientering: Här har vi en idrott där vissa elever inte har ”koll”. Utökad orienteringsteori och praktik med lärares hjälp för de elever det berör är något vi försöker hinna med i dessa fall. Fysisk träning: Denna allmänna fysiska status bland många av våra elever är klart eftersatt. Ellen Key-skolan har ju infört ett speciellt s.k. ”pulspass” där eleverna får träna lite extra vad gäller sin fysik. Kanske är det något för Ludde att ta efter? En annan sak jag tycker bör nämnas i dessa sammanhang är de elever som inte kommer till idrottsundervisningen ö.h.t. Ofta kan det ju kanske bero på andra orsaker än lärarnas undervisning och skolan i sig vilket gör det svårt att ”rå på”. (hemförhållanden etc.). Så hur man ökar måluppfyllelsen för dessa elever kan vara/är problematiskt.

14

Engelska Måluppfyllelsen har ökat varje år sedan 2012. Detta gäller även meritvärdespoängen, som dock i år ligger jämnt med förra årets resultat. Våra elevers vardag genomsyras av engelska. De möter mycket engelska både i skolan och på fritiden och ser nyttan och värdet i språket. De är då inte svåra att motivera när det kommer till att utveckla sin engelska. Vi har de senaste åren arbetat mer med momentet lyssna och förstå, vilket vi också kan se resultat av. Vi upplever att hörförståelsemomentet gått bättre under förra året jämfört med året dessförinnan. Däremot märker vi att eleverna, liksom i svenskan, får svårare och svårare att producera skrivna texter, specifikt uppgifter med givet ämne som ska genomföras inom en viss tidsram. Eleverna själva säger fortfarande att hörförståelsen är det svåraste momentet och pekar på talhastighet och engelska med regionala skillnader som anledningar till detta. Vi kommer fortsättningsvis att arbeta mer med momentet skriva under ovan givna ramar, samtidigt som vi kommer att fortsätta vårt arbete med momentet lyssna och förstå. Vi hoppas att e-kursen Världen i Klassrummet, av Maria Estling Vannestål, ska resultera i givande diskussioner och ge inspiration för vårt fortsatta arbete med eleverna.

Moderna språk Trender:

- fler elever väljer språken

- inställningen till moderna språk som ämne har förändrats – eleverna har blivit mer positiva till och sugna på att lära sig ett nytt språk

- läxor i språk ifrågasätts inte idag Orsaker:

- betyget räknas in när man söker till gymnasiet

- moderna språk är det enda ämne som ger meritpoäng på gymnasiet redan första året och både elever och föräldrar har börjat inse vilken stor betydelse meritpoängen har för gymnasiebetyget

- att vi har en bra måluppfyllelse beror nog på att eleverna kan välja språken och vill få betyg

- att det tillkommit ytterliga ett modernt språk, spanska, har nog varit bra för ämnet moderna språk

Hem och konsumentkunskap Trender: Trenden är mycket positiv i hemkunskapen både när det gäller måluppfyllelse och meritvärdespoäng. Frågeställningar I år uppnådde vi 100 % i måluppfyllelse, 99 % förra året. Jag har under året arbetat aktivt för att alla ska målen för ämnet.

15

Vi har använt e-valstiden och även andra tillfällen när eleven kan visa att de når målen. En del tycker det är jobbigt att arbeta i den stora gruppen och då har detta gett goda resultat. Meritpoängen har ökat med 3 %, från 15,2 till 15,7 poäng från förra året. Jag har blandat in alla momenten i ämnet vid genomgång, vi har tittat på miljön och ekonomin i samband med planering och matlagning. Jag har också försökt att göra eleverna mer delaktiga när vi har gjort vår planering. Ett exempel är att jag plockar fram ur kylen och skafferiet och de olika grupperna har planerat måltiden efter det. Eleverna har tyckt att det har varit väldigt roligt och spännande. En parantes är att ingen grupp har gjort lika som andra. Eleverna vet också att bedömningen sker kontinuerligt under terminen, då har de möjlighet att få visa de olika momenten flera gånger. De får också tips och råd under tiden hur man kan göra förbättringar. De får gärna ge sig i kast med svåra saker, oftast ger det bra resultat men om de misslyckas så är det ett bra ställe att göra det på. De får fler chanser och med rätt vägledning brukar det till sist ge fint resultat. Under året har jag också haft högre förväntningar på eleverna, de märker det och det visar sig i bedömningen. De frågar inte så mycket utan tänker efter själva och de hjälper också varandra mer. Där kan jag också tillägga att gruppindelningen har mycket stor betydelse. Tidigare har jag delat upp de som har lite svårare för ämnet i alla grupper och då har de inte fått en chans att visa vad de kan, nu gör jag mer grupper där alla har möjlighet att visa sitt bästa. Det är också många som har haft hkk som e-val under året. Det gör naturligtvis också en hel del för meritpoängen. För att få ökad måluppfyllelse så tror jag att mindre grupper skulle vara en fördel. Det är svårt att hjälpa och stödja alla som behöver det när det är mellan 25-27 elever i två kök. När jag ser på kommande nior befarar jag att måluppfyllelse kan bli lägre. Det är mycket viktigt att de elever som har svårt att komma till lektioner eller till skolan får ett gott stöd av alla berörde parter. Om de inte kommer till mig är det svårt att göra någon bedömning. Hemkunskap är ett mycket intressant och trevlig ämne att undervisa i. De flesta eleverna är mycket intresserade och gör alltid sitt bästa! Slöjd Slöjdens måluppfyllelse ligger fortsatt på en hög nivå. De senaste fyra åren har nivån varit ganska jämn med stigande kurva. Fortfarande ser vi inte några direkta trender åt något håll. Anledningen till att en (1) elev inte klarade målen beror på låg närvaro. Vi måste ju ha eleverna här för att kunna bedöma processen. Det räcker inte att lämna in ett papper. Eleverna är fortfarande inte fullt medvetna om att utnyttja sina tidigare förvärvade kunskaper i nya situationer. Det man har i ”ryggsäcken” är till för att användas. Vi vill jobba vidare med att få eleverna ännu mer delaktiga i sin undervisning. Få eleven att förstå vikten av att sätta sig in i arbetet för att få en större förståelse för konsekvenser av olika beslut. Det finns fortfarande en uppfattning bland en del elever att det bara är slutresultatet som bedöms. Vi måste fortsätta att bli ännu tydligare med att det är processen fram dit som vi bedömer.

16

En utmaning inför läsåret som varit var hur den stora snedfördelningen av pojkar skulle påverka meritvärdespoängen. Vi har inte sett någon förändring kanske beroende på gruppstorleken. Vi har haft större möjlighet att ”se” varje elev. Meritvärdespoängen kanske kan höjas ytterligare genom ”Läslyftet” Musik Det är en ökning av måluppfyllelsen i ämnet musik. Ökningen beror på fler faktorer, som jag ser det. Vi har haft turen att ha elever med trygga hem, elever som har varit studiemotiverade och elever som har haft ett stort intresse av ämnet musik. Musiksalen är tillgänglig nästan alla skoldagens timmar. Som lärare strävar jag efter en tydlighet när det gäller målen. När eleverna har haft utvärdering på de olika områden som vi arbetar med anser de att det är lätt att förstå målen, att de får den hjälp de behöver och framför allt att de får den tid de behöver, med tanke på att musik är ett praktiskt ämne. Jag har försökt utveckla deras förmåga att se, höra och att kunna formulera sig kring detta när vi har haft våra redovisningar. Det ökar självinsikten och de blir mer lyhörda över hur de själva låter när de spelar och sjunger. För att hålla måluppfyllelsen på topp krävs det adekvat utrustning, inte för stora klasser (halvklass i någon årskurs) och tid att öva på de olika momenten. Svenska som andraspråk Hur gick det och varför?! Åk 7 – Elevgruppen består av fyra elever varav en fick minst E i betyg och de andra F. De elever som inte nådde kunskapskraven har anpassningar vilket kommer tas extra hänsyn till nästa år. En elev är nyanländ, en annan behöver jobba med sin närvaro (och delaktighet på lektionerna), en tredje med sina studiestrategier och minnesträning (ev. vidare utredning på gång). Utifrån detta och målen individualiseras elevernas arbete. Jag utgår ifrån att de kommer att nå målen inom ramen för högstadiet, men att de behöver mer tid för att arbeta med både läs- och studiestrategier. Åk 8 – gruppen har under läsåret ökat från 6-10 elever. Gruppen har tagit det bra för varje gång en ny elev tillkommit. Fyra av eleverna når målen för minst E i betyg. Övriga når ännu inte kunskapskraven. Fem av eleverna är nyanlända (fyra av dem är helt/delvis utslussade från IK). För den elev som inte är nyanländ men som ändå inte når målen har anpassningar gjorts och kommer att fortsätta inför nästa år. Eleven har fått utökad tid i SvA både då klassen läser svenska och under elevens valtid. För de elever som slussats ut från IK har anpassningar gjorts. De behöver jobba mycket med basen av språket och vidare med ämnesspråk. Detta tar mycket tid i anspråk och kommer vara prioriterat under nästa läsår. Åk 9 – Gruppen har varit homogen under hela läsåret med fem elever. Alla utom en elev når målen för minst E i slutbetyg. Den elev som inte når målen är nyanländ och anpassningar har gjorts varav eleven läst utökad SvA. Eleven har läst SvA 5-8 lektioner i veckan och når flera av kunskapskraven men där fortfarande läs- och ordförståelsen är den bit eleven behöver utveckla mera. Eleven har läst modersmål och fått studiehandledning och det har gått bra i övriga ämnen förutom engelska och idrott (klarar inte kunskapskravet på att simma).

17

Summering Grupperna i sjuan och nian har varit ganska homogena vad gäller kunskapsnivån även om de inte legat på samma nivå språkligt. Med individualisering har kvalitén på nivån i grupperna kunnat vara hög alltigenom. Detta gällde även för åttorna under höstterminen. Allteftersom ik-eleverna slussades ut i gruppen har eleverna jobbat alltmer individuellt. Då gruppen ökat har jag inte haft lika mycket tid för alla elever. Det har varit en process för gruppen att inse det samtidigt som vi kunnat arbeta mer med att använda varandra som lär resurser. Ett inte helt lätt arbete att implementera men i slutet av vårterminen fungerade gruppen som sådan mycket självständigt vilket jag ser som en stor framgång. Så kvalitén har mätbart varit lite ojämn under våren men i utvecklingen, sett till gruppen under högstadiet, har den varit fortfarande hög. Framåt Det blir ett utmanande år nästa läsår då de flesta av våra ik-elever kommer att slussas ut och ingå som en naturlig del i de redan befintliga SvA-grupperna. De aktuella grupperna är blivande åttan och nian. Alltså kommer nians språkvalsgrupp med många nyanlända bli nästintill en fulltalig klass i antal. Det blir något att bita i. Därtill kommer de nya ik-eleverna som vi inget vet något om ännu. Tänker vidare att vi kan lära oss mycket av det året som gått kring organisationen IK/SvA och att det finns flera saker att bena ut till nästa läsårsstart:

o Rutiner för intag och placering av elever (överåriga, gedigen skolbakgrund, engelskakunskaper.)

o Fadderverksamhet (faddrar direkt, besök i klass, snabb utslussning i praktiska ämnen, samordning med kamratstödjarna?)

o Kartläggningen (skyndsamt i praktiska ämnen och fokus på svenskan i de ämnena för snabb utslussning.) Arbeta språkutvecklande med no/so parallellt med SvA för att stötta ämnesläraren i kartläggningen.

o schemaläggning (mycket individuella scheman kommer kräva att SvA är lagt parallellt med övriga ämnen för de elever som är utslussade i praktiska ämnen och går tillbaka till ik för att läsa SvA.) Eleverna läser inte elevens val, när de väl slussas ut får de välja och högst troligt är att de väljer SvA då det pga. av det ökade antalet elever inte kommer att finnas lika mycket utrymme att läsa SvA under övriga schemalagd tid)

o Schemalagd IK/SvA-tid för att diskutera och fatta beslut kring elever/verksamheten. o SvA-undervisningen (når utslussade elever målen för åk 6 som tänkt?) o IK (Vilka lärdomar kan vi dra av året som gått?) Fördelar/nackdelar? Hur förhåller vi oss

till att många elever talar samma språk? Hur hanterar vi konflikter eleverna sinsemellan?) o Utslussning (en lärdom under året var att eleverna inte får slussas ut för snabbt och i för

många ämnen på en gång – högst individuellt dock!) Men vidare att stöttning i alla ämnen är viktigt direkt för att eleven ska må bra och känna att hen kan tillgodogöra sig undervisningen i reguljärklass. Glappet mellan ik och reguljärklass är stort – oavsett studiebakgrund!)

o Vidare mot gymnasiet (hur förhåller vi oss till överåriga elever?) Kan ett samarbete med gymnasiet ske så att elever börjar där direkt om de kommer som nyanlända under vårterminen i nian?

Övergripande resultatbild. Det totala resultatet för Ludvigsborgsskolans elever läsåret 2014/2015, var ett väldigt bra resultat. Jämfört både med föregående år och ur ett femårsperspektiv har både måluppfyllelsen och det genomsnittliga meritvärdet ökat.

18

Det genomsnittliga meritvärdet 2015 uppgick till 236,3 för eleverna på Ludvigsborgsskolan. Detta kan jämföras med föregående år, då resultatet var 227,5. År 2013 var resultatet 219,8. I skrivande stund vet vi inte vad rikssnittet är 2015, men med största sannolikhet ligger vårt resultat över rikets snitt (som år 2014 var 214,8). Vidare så är det också väldigt positivt att det totala antalet elever som nådde minst godkända betyg i samtliga ämnen, uppgick till 87,7%. Detta är en ökning från föregående år, då siffran var 82,0% och 2013 uppgick det till 81,3%. Den totala bilden av resultatet är då att fler elever lämnade oss med högre betyg än tidigare år, och att fler elever fick godkända betyg i samtliga ämnen än föregående år. När det gäller båda dessa delar, så presterade även eleverna på Ludvigsborgsskolan bättre resultat än snittet i både kommunen och riket. Bilden när det gäller måluppfyllelsen kopplat till varje enskilt ämne, så har måluppfyllelsen ökat (i många fall relativt kraftigt) i nästan samtliga ämnen. Där vi ser en minskning av resultaten, så är det kopplat till ämnet teknik. Orsakerna bakom dessa ökningar återfinns kopplat till varje enskilt ämne ovan. När det gäller pojkarnas måluppfyllelse, så ser vi här en väldigt intressant och rolig utveckling. För första gången så har pojkarna detta år nått både högre måluppfyllelse och meritvärdespoäng än flickorna. Detta dock utan att flickorna har sänkt sig, utan deras resultat ligger kvar på samma nivå som föregående år. Ludvigsborgsskolans positiva resultat detta år - där vi ökat kraftigt både gällande andel elever som nått betyg i alla ämnen, behörighet till gymnasiet samt genomsnittlig meritvärdespoäng – beror helt på att pojkarna lyckats så mycket bättre än föregående år. Tittar vi på andelen behöriga att söka till gymnasiet, så var det 94,3% av pojkarna som uppnådde den behörigheten (motsvarande siffra för flickorna var 82,7%). När det gäller att nå målen i alla ämnen så var det 91,9% av pojkarna som gjorde det och 82,7% av flickorna. Den genomsnittliga meritvärdespoängen för pojkarna uppgick till 238,5 poäng och för flickorna var det 233,3 poäng. Ett sätt att titta på resultat är via det statistiska verktyget SALSA (finns på skolverkets hemsida). Detta verktyg gör en beräkning utifrån de förutsättningar som finns i skolans upptagningsområde, och kalkylerar hur resultatet på skolan borde bli utifrån dessa förutsättningar. Sedan får skolan ett plus eller minus beroende på om resultatet blivit högre eller lägre än det förväntade. Tittar vi på resultatutvecklingen för Ludvigsborgsskolan så har resultaten de senaste 5 åren legat över de förväntade. För år 2015 var resultaten väldigt mycket högre än de förväntade, vilket innebär att skolans elever och lärare lyckats prestera väldigt bra resultat. Om vi tittar på andra resultat än måluppfyllelse och betyg, ser vi en bild där eleverna på Ludvigsborgsskolan är trygga, trivs och upplever att personalen har stor tilltro till deras förmåga och ger anpassningar efter behov.

19

Åtgärder för förbättring

Utifrån föregående kvalitetsredovisning och analysen av måluppfyllelsen ovan, delger vi vilka åtgärder vi genomfört eller påbörjat under läsåret 2013/2014 i syfte att öka måluppfyllelsen. Vi utvärderar avslutade åtgärder och gör också en delutvärdering av pågående åtgärder. Under rubriken Framtida utvecklingsområden tar vi upp områden där vi ser ett behov av åtgärder som vi ännu inte påbörjat.

Utvärdering föregående läsårs utvecklingsområden

Elevinflytande. Utifrån skolinspektionen som genomfördes 2013, fick skolan kritik kopplat till arbetet med elevernas inflytande. Det här är något vi ser väldigt allvarligt på, då vi anser att det är viktigt för elevens framgång i skolarbetet att han/hon känner möjlighet till att påverka det som sker under skoldagen.

För att bli bättre inom detta så återskapade vi under läsåret vårt skolråd. Varje klass har en skolrådsrepresentant, och de har möjlighet att via sina respektive klassråd ta med sig frågor från klassen. En lärare och en fritidsledare är ansvariga för skolrådet, och rektor deltar på mötena. Skolrådet träffas 2 ggr/termin. På skolråden behandlas frågor kring skolmiljön, uppehållsrummet, gemensamma aktiviteter m.m. Vidare så har vi även gett gruppen kamratstödjare en uppgift som handlar om analys och förslag på åtgärder kopplat till skolans likabehandlingsplan (tas upp senare).

Arbete med ny teknik kopplat till undervisning och stöd. För två läsår sedan började vi att köpa in ipads till lärarna. Syftet med detta var att lärarna skulle lära sig tekniken först, för att sedan bättre kunna både utnyttja dess fördelar och se vilka användningsområden som fanns med ipads kopplat till elever i behov av stöd. Under läsåret 2014 hade samtliga pedagoger (som ville) en ipad, och under läsåret 2014 och 2015 har vi börjat köpa in ipads till elever i behov av stöd. Det är något som har fungerat väldigt väl, mellan 1-5 elever/klass har idag en ipad som stöd för sin inlärning. Kurser anordnas av vår IT-pedagog kontinuerligt till lärarna, och vårt resurscentrum stödjer både pedagoger och elever när eleven erhållit sin ipad.

Ross Greene. Vårt arbete kopplat till Ross Greenes teorier har fortsatt under läsåret. En förutsättning för detta arbete är att gruppen handledare fortsätter att träffas för att diskutera både arbetet i lagen kopplat till Ross Greene, men även olika ärenden som de är involverade i.

Läxhjälp och lovskola. Under läsåret har vi valt att fortsätta vår satsning på läxhjälp och lovskola. Vi har under året upplevt att det är något som utnyttjas i ganska stor omfattning, och då framförallt läxhjälpstillfällena (erbjuder läxhjälp 3 eftermiddagar/vecka, 60-90 minuter). Antalet elever som deltar på läxhjälpen varierar mellan 10-30 elever/tillfälle.

20

Utökad simundervisning. Med gott resultat har vi under läsåret anordnat simundervisning utanför skoldagens ram. Detta är en frivillig aktivitet som elever kan välja att delta i, främst de elever som inte når målen för simning samt de elever som är relativt nyanlända och helt saknar simkunnighet. Gruppen var så pass stor att vi fick sätta in en extra personal, så att två idrottslärare ansvarat för den undervisningen. Vidare har vi tagit kontakt med Västerviks simhall för att kunna anordna simundervisning i deras regi för våra elever. Detta gällde på sportlovet, då samtliga lärare inte har arbetstid.

Skolövergripande utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse.

Pojkars måluppfyllelse För två läsår sedan så uppmärksammade vi på skolan den stora skillnaden mellan resultatet för våra pojkar och flickor. Vi har inte dragit igång något större projekt kopplat till detta, utan arbetet har mer handlat om att uppmärksamma detta, och prata om våra förväntningar på framförallt pojkarna. Dessa samtal – på arbetslagsnivå, i ämnesgrupper, på medarbetarsamtal m.m. – har inneburit att vi blir medvetna om skillnaderna och att våra egna förväntningar påverkar hur det går för eleverna. Det är väldigt roligt att nu titta på resultaten detta läsår. Som nämndes under rubriken analys, så har pojkarna detta läsår presterat väldigt väl. Detta även utan att det har skett på bekostnad av flickornas resultat. Vi kommer fortsätta att arbeta vidare med detta, och hoppas att årets resultat inte är ett undantag. Trygghet Under läsåret har vi arbetat med vår likabehandlingsplan, och då framförallt det förebyggande arbetet. Bakgrunden till detta är de intervjuer som skolinspektionen genomförde med våra elever under inspektionen 2013, men även våra egen kartläggning kring frågorna kopplat till kränkningar. Bilden är att våra elever är trygga och trivs här på skolan, men när det gäller vad vi vuxna gör OM något händer – så vet inte eleverna detta. I syfte att medvetandegöra vårt arbetssätt kopplat till kränkningar, så genomför vi en ganska djupgående introduktion kopplat till vår likabehandlingsplan på höstterminen för åk 7. Det genomförs värderingsövningar och samtal kopplat till kränkningar och planen gås igenom grundligt. Detta återkommer senare i åk 8 och 9, men då lite mer övergripande och inte lika djupgående.

Närvaro Det som vi kan se som den enskilt största faktorn som påverkar elevernas måluppfyllelse och framgång i skolarbetet, så är det närvaron. I de flesta av ämnesanalyserna så kan vi se att frånvaro från lektioner är den främsta anledningen till att ett antal elever inte lyckats att nå målen för E. Tittar vi tillbaka ett antal år, så kan vi se att vi hela tiden blir bättre på att hjälpa och stödja eleverna så att de når målen – men vi är ännu inte där att samtliga elever når godkänt. Och den största orsaken till detta är att elever inte deltar i undervisningen. Vi har ett antal åtgärder och planer som har med närvaro att göra, och vi kommer fortsätta arbeta med dem. Sedan tror vi att en stor del av lösningen handlar om att tillsammans med elev och familj anpassa undervisningen utifrån elevens behov, och det kommer vi fortsätta att göra och förbättra oss på.

21

En annan viktig faktor kopplat till närvaron är samverkan med andra aktörer. Här kommer vi under läsåret delta i ett projekt för att fördjupa vår samverkan med socialförvaltningen. Detta, i kombination med förbättrat samarbete med exempelvis BUP, tror vi kan leda till att vi lättare kan nå de elever som av olika anledningar har svårt att komma till skolan eller delta på alla lektioner. Fortsatt fokus på öppna dörrar och närhet till eleverna Under flera år nu så har vi haft en väldigt god stämning på skolan. Det sker väldigt få kränkningar och de flesta eleverna presterar väldigt väl i ämnena. Vi är helt övertygade om att en stor anledning bakom detta är vårt kontinuerliga arbete med att ha en närhet till eleverna. Det får aldrig bli så att de känner att det är ”vi och dem”, utan att vi arbetar tillsammans. Vikten av att skapa och vidmakthålla goda relationer till våra elever är något som ses som en sanning på skolan – och dess koppling till en god måluppfyllelse. Det är lätt att ta saker för givna ibland, och att bara förvänta sig att något positivt håller i sig av sig själv. Dock kräver detta ett arbete och ett fortsatt fokus. En viktig del i detta arbete med att skapa goda relationer till våra elever, handlar om våra öppna dörrar. Det fortsätter vi med, och pratar hela tiden om det eftersom det inte är helt självklart. Ibland, särskilt när det är lite stressigt och mycket att göra, kan det kännas lätt att stänga dörren till arbetsrummet. Så därför har vi fortsatt hålla fokus på det och prata om det – för att våra dörrar ska förbli öppna. Den internationella klassen Under en treårsperiod har Ludvigsborgsskolan tagit emot asylsökande elever. Familjerna bor på migrationsverkets tillfälliga boende på Lysingsbadet. En problematik kopplat till denna verksamhet, är att vi aldrig vet när dessa elever kommer till skolan eller hur många som kommer. Det har tidigare inneburit att vi har fått göra snabba lösningar, för att kunna erbjuda de elever som vill utbildning (asylsökande ligger inte under skolplikten, utan för dessa elever är skolan en rättighet och inte en plikt). Resultatet har blivit att eleverna tidigare fått undervisning i svenska som andraspråk, och deras skoldag har pågått fram till lunch. När sedan läraren och eleven gjort bedömningen att han/hon klarar av att gå in på undervisning i en klass, så har elevens slussats ut till en klass för undervisning i övriga ämnen. Till detta läsår har vi på Ludvigsborgsskolan skapat en internationell klass. Det innebär att samtliga nyanlända elever (både boende på migrationsverkets boende på lysingsbadet, eller kommunplacerade) kommer att tillhöra en klass som heter den internationella klassen. När eleverna får undervisning i andra ämnen än svenska som andraspråk, så kommer läraren ut till den klassen – istället för att som tidigare då eleven fick gå ut till en annan klass för att få undervisning i exempelvis slöjd. Ansvarig för klassen är en lärare i svenska som andraspråk, som även är mentor för eleverna (har kontakt med hemmen), har ett samordningsansvar och bollplank och stöd till övriga ämneslärare som undervisar eleverna i klassen. Till stöd för läraren och eleverna finns en resurslärare samt en elevassistent. Internationella klassen är till för nyanlända elever i åldern 13-16 år, och tonvikten ligger därför på utbildning i det svenska språket. Målet är att eleven så snart som möjligt ska kunna fortsätta till reguljärklass. En stor del av arbetet med internationella klassen (IK) är kartläggning av elevens tidigare kunskaper i alla ämnen, att synliggöra de kunskaper som eleven har. Kartläggningen innebär även att synliggöra elevens bakgrund och erfarenheter. Ansvarig för kartläggning är ämneslärare,

22

samordnare kan stötta och hjälpa till. Modersmålslärare kartlägger elevens kunskaper i modersmålet. Resultatet av kartläggning dokumenteras kontinuerligt i ett levande dokument. ”För att undervisningen ska kunna anpassas till elevens tidigare kunskaper behöver en pedagogisk kartläggning av elevens erfarenheter av och kunskaper i alla ämnen göras.” (Skolverkets ”Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever”, 2008) Det som kartläggningen visar ska delvis ligga till grund för klassplacering efter IK och för individuell planering för undervisning. SvA-undervisningen bedrivs genom ett språkutvecklande arbetssätt där basen i svenska utvecklas parallellt gentemot varje ämnes specifika språk. Under läsåret 14/15 studerar eleverna i IK följande ämnen:

Svenska som andra språk (SvA)

Hemkunskap

Bild

Idrott och hälsa

Engelska

Matematik

Fysik

SO

Musik Den internationella klassen har sitt hemklassrum på samma ställe där övriga reguljärklasser i arbetslaget har sina hemklassrum. Den internationella klassen ingår i ett arbetslag på samma sätt som klasserna 7C, 8C och 9C gör. Skälet till detta är att vi inte vill att denna klass ska vara annorlunda än de övriga klasserna – den enda skillnaden är att klassen består av elever som ännu inte kan så mycket svenska. Detta innebär också att den internationella klassen deltar i alla de utanförliggande aktiviteterna (såsom lagdagar, idrottsdagar, friluftsliv, kulturaktiviteter m.m.). Skälet till detta är att underlätta integrationen, vilket vi märkt att det definitivt gör. Arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen Språket är grunden till att utveckla sina färdigheter och förmågor. Under läsåret startade vi ett samarbete med övriga 7-9 skolor i kommunen. På våra träffar satt lärarna i ämnesgrupper och planerade undervisning i det ämnet kopplat till språkutveckling. Varje ämne har sitt språk, och det är viktigt att eleverna får stöd och hjälp att förstå de ämnescentrala begreppen. Detta arbete har sedan lett till att vi under läsåret 2015/2016 kommer att delta i läslyftet, som handlar just om språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen.

Framtida utvecklingsområden

Läs- och matematiklyft Under läsåret 2015/2016 kommer lärarna på Ludvigsborgsskolan att delta i en stor satsning inom språkutveckling samt inom matematik. Matematiklyftet är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i matematik. Fortbildningen är den största som gjorts i ett enskilt skolämne någonsin i Sverige. Syftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse.

23

Fortbildningen sker genom kollegialt lärande. Den äger rum lokalt på skolorna och är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Allt som de läser, diskuterar och planerar, prövas i den egna undervisningen

Läslyftet är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare som bygger på kollegialt lärande. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Visionsarbete Under 2014 genomfördes ett arbete på förvaltningsnivå, där en ny vision för hela barn- och utbildningsförvaltningen togs fram. Under läsåret 2015/2016 kommer vi på skolan att arbeta med denna vision. Vad innebär den för oss här på Ludde? Vad är vi duktiga på utifrån visionen? Vad behöver vi bli bättre på för att gå mot visionen? Tanken är att detta arbete ska leda fram till en utvecklingsplan som gäller för läsåret 2016 och framåt. Samverkan med socialen och hemmasittare Ett stort bekymmer, både för oss på Ludde men även inom kommunen, är att antalet elever som inte kommer till skolan alls har ökat. Det är ett svårt, och ofta individuellt, arbete att lyckas få tillbaka dessa elever. Under läsåret har vi arbetat väldigt hårt för och med detta, både inom skolan men även i samverkan med aktörer utanför skolan (exempelvis BUP och Socialen). Ibland har vi lyckats, och ibland misslyckats. Här ser vi att det är så otroligt viktigt att vi arbetar tillsammans. När en elev inte går till skolan så är det inte ett renodlat skolproblem. Det vi har sett hos de elever som inte kommer till oss, är att ingen av dem nämner att de vantrivs på skolan. Problemen ligger inte hos oss. Det är inte så att de tycker illa om någon lärare, att de har känt sig dåligt behandlade av vare sig vuxna eller klasskamrater eller att det handlar om något annat som vi på skolan kan ändra på. Tyvärr… Om så varit fallet hade det varit lättare att arbete med det, eftersom lösningen då ligger hos oss. Det vi har sett är att det är elevens hela livssituation som är svår, när hen väljer att inte gå till skolan. Därför måste fler parter vara med och samverka för att vi ska lyckas. Här har ett arbete startats under året där representanter från skolan och socialen deltar. Förhoppningsvis skall detta leda fram till bättre samverkansformer än vi har idag.

Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisning Västervik 150914 Ola Karlsson Rektor