Anna-Karin Ivert & Caroline Mellgren (red)Kriminologi: Tillämpning 2017Resultat från granskning av Polisområde Malmös medborgarlöften

AN

NA

-KA

RIN

IVE

RT

& C

AR

OL

INE

ME

LLG

RE

N (R

ED

) M

AL

MÖ

HÖ

GS

KO

LA

20

17

KR

IMIN

OLO

GI: T

ILL

ÄM

PN

ING

20

17

K R I M I N O L O G I : T I L L Ä M P N I N G 2 0 1 7

© Anna-Karin Ivert & Caroline Mellgren, 2017

Omslagsfoto: Filippa Törnwall

Holmbergs, Malmö 2017

ANNA-KARIN IVERT &CAROLINE MELLGREN (RED)KRIMINOLOGI: TILLÄMPNING 2017Resultat från granskning av Polisområde Malmös medborgarlöften

Malmö högskola, 2017Institutionen för kriminologi

Fakulteten för hälsa och samhälle

Förord

En av de mest aktuella och angelägna samhällsutmaningarna är att minska brottsligheten och

öka tryggheten. Detta arbete måste vara baserat på kunskap om vilka åtgärder som fungerar:

var, när och hur. Kriminologiprogrammet kombinerar teori, metod och den senaste

forskningen för att utbilda studenter till självständiga problemlösande brottsanalytiker som

kan arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande inom verksamheter som polis,

kommun, kriminalvård och socialtjänst och inom den privata och ideella sektorn. Ett uttalat

mål är att teoretisk och empirisk kunskap ska kopplas till samhälleliga behov. Samtidigt ser

Polisområde Malmö ett behov av att utveckla och kunskapsbasera sitt arbete för att möta de

utmaningar som finns i staden.

För att uppnå dessa mål har Malmö högskola och Polisområde Malmö inlett ett samarbete.

Syftet var att ett sådant samarbete skulle ge studenterna bättre insikt om polisens arbete, låta

dem bidra i arbetet med att utarbeta kunskapsunderlag och utvärdera polisverksamheten (t.ex.

i arbetet med medborgarlöften eller kameraövervakning). Samverkansöverenskommelsen

förväntas bidra till att stärka kunskapsbasen och förmågan till att arbeta evidensbaserat i

polisverksamheten, men också att ge institutionens studenter möjlighet att tillämpa sina

teoretiska och metodologiska kunskaper.

Som en del av denna samverkansöverenskommelse arbetade studenterna på kursen

Kriminologi: Tillämpning våren 2017 med de medborgarlöften som Polisområde Malmö tagit

fram för sitt lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Studenterna arbetade

under 10 veckor nära tillsammans med Polisområde Malmös kommunpoliser. Studenterna

granskade, samlade in ny information och kom med förslag kring hur polisen kunde utveckla

och utvärdera sitt arbete med medborgarlöften. Resultatet av studenternas arbete finns samlat

i den här publikationen, uppdelat i stadsområde Norr, Väster, Öster, Innerstaden och Söder.

Anna-Karin Ivert & Caroline Mellgren

Institutionen för kriminologi

Stefan Sintéus

Polismästare i Malmö

Introduktion

Anna-Karin Ivert & Caroline Mellgren, kurslärare, tillsammans med student Mia Puur

Den här rapporten innehåller fem olika studentarbeten som genomförts inom ramen för kursen

Kriminologi: Tillämpning som ges på termin 4 på kriminologiprogrammet vid Malmö högskola.

Kursen är ett resultat av de önskemål som våra studenter framfört angående att få möjlighet att

praktisera sina teoretiska och metodologiska kunskaper på verkliga samhällsproblem och

samtidigt få insyn i de verksamheter där de kan tänkas få arbete efter avslutad utbildning. Kursen

bygger på idén att studenter i samverkan med olika uppdragsgivare ska arbeta med

samhällsutmaningar. Genom att studenterna samarbetar med aktörer utanför högskolan är

förhoppningen att de ska få en slags arbetslivserfarenhet och kunskap om verksamheter där

kriminologisk kunskap behövs men också att det ska bli tydligare för det omgivande samhället

vilken kunskap en utbildad kriminolog kan bidra med. Efterfrågan på kriminologisk kunskap ökar

inom de delar av offentlig, privat och idéburen sektor som samverkar runt områden som rör

kriminalitet, utsatthet, missbruk och psykisk ohälsa. Potentiella arbetsplatser för personer med

kriminologisk kunskap är polisen, kommuner, brottsförebyggande råd, kriminalvården och

socialtjänsten, men även privata företag och frivilligorganisationer.

Uppdragsgivaren för kursen varierar men utgångspunkten för samarbetet är att det ska finnas ett

verkligt problem som behöver belysas ur kriminologisk synvinkel. Kursen gavs första gången

vårterminen 2016. Då var uppdragsgivaren Tyresö kommun som ville ha hjälp av våra studenter

att analysera en trygghetsundersökning för att få underlag för hur de kunde arbeta med att

förbättra tryggheten i kommunen. Våren 2017 var uppdragsgivaren Polisområde Malmö.

Uppdraget var att granska polisens arbete med Medborgarlöften, som är en del av polisens nya

styrmodell.

Medborgarlöften innebär att polisen, oftast i samarbete med kommunen och ytterligare aktörer,

avger ett eller fler löften om inriktningen för en del av polisens lokala arbete. Innehållet i dessa

löften grundar sig i medborgardialoger där medborgarna fått berätta om sina erfarenheter och

upplevelser av trygghet och problemnivå i närområdet. En annan viktig utgångspunkt för löftena

är medarbetardialoger inom polisen och andra kunskaper som finns hos polis, kommun och

eventuellt övriga aktörer.

Polisens arbete med medborgarlöften grundar sig i en polisstrategi kallad community policing,

och genomförs i kombination med problemorienterat polisarbete. Brottsförebyggande rådet

påpekar att själva implementeringen av de båda modellerna i praktiken kan medföra problem då

boendes problembild (som framkommer i medborgardialogen) enligt community policing inte

nödvändigtvis behöver överensstämma med problembilden som uppkommer genom ”hårddata”

från problemorienterat polisarbete (som bl.a. framkommer i medarbetardialoger och

underrättelsearbete). Det kan även vara så att de insatser som medborgarna anser nödvändiga att

implementera för att öka tryggheten eller minska brottsligheten inte har stöd i vad som i

forskning visat sig fungera.

Brottsförebyggande rådet menar att ett dialogbaserat arbetssätt är viktigt att tillämpa i socialt

utsatta områden, men de påpekar även att det är i just dessa områden som detta är svårast att

tillämpa. De betonar att förtroendet för både polisen och andra myndigheter i allmänhet är lågt i

socialt utsatta och segregerade områden, samt att polisen kan ha svårt att etablera en kontinuitet i

dialogerna med medborgarna, mycket på grund av stor personalomsättning inom polisen.

Inom ramen för uppgiften att granska polisens arbete med medborgarlöften har studenterna

samarbetat nära Malmös kommunpoliser. I Malmö finns fem kommunpoliser med ansvar för

varsitt geografiskt område i staden. Tillsammans med kommunpoliserna har studenterna kommit

fram till vilka som är de mest angelägna frågorna att studera närmare. Vilka frågor detta är skiljer

sig åt beroende på vilken del av Malmö som studenterna fördjupat sig i.

För att granska polisens arbete har studenterna genomfört enkäter, intervjuer och observationer.

Gemensamt för alla de olika delarna av Malmö är att kunskapen om polisens arbete med

medborgarlöften är lågt bland de invånare som tillfrågats. Detta är den första slutsatsen som kan

dras av studenternas arbete: polisen behöver synliggöra arbetet mer så att fler kan bli involverade

i framtagandet av medborgarlöften. Det är också tydligt att arbetet måste anpassas efter lokala

behov och att det ibland är specifika platser som måste angripas för att skapa förutsättningar för

ett tryggt och säkert lokalområde. Studenterna fokuserade bland annat på öppen

narkotikaförsäljning, problem med stökiga ungdomar och gav rekommendationer för hur platser

kan öka sin attraktivitet – men att detta också kräver samverkan mellan flera olika aktörer.

Studenternas arbete kom också att handla om polisens arbetssituation och om hur begränsade

resurser ibland hindrade genomförandet. En av studentgrupperna har utifrån ett identifierat behov

av stöd bland kommunpoliserna tagit fram en checklista för att underlätta arbetet med

medborgarlöften. En annan grupp påpekade vikten av att begränsa antalet löften för att öka

chanserna att nå måluppfyllelse. Samtliga grupper visar att det finns ett behov av kriminologisk

kunskap och lyfter fram behovet av att polisen blir bättre på att följa upp och utvärdera insatser.

Uppföljning och utvärdering är en förutsättning för att polisens arbete på sikt ska bli mer

kunskapsbaserat i relation till frågor om vad som fungerar, hur det fungerar, och för vem och i

vilken kontext. Resultatet från de studentarbeten som är samlade i den här rapporten visar tydligt

att samverkan mellan samhällsaktörer som polisen och högskolor är givande för båda parter.

STADSOMRÅDE NORR

Projektrapport Malmö högskola Kriminologi: Tillämpning, 15 hp. Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö Juni 2017

PROJEKTRAPPORTUTVÄRDERING AV POLISENS MEDBORGARLÖFTEN I KIRSEBERG OCH SEGEVÅNG

JOHANNES BJÖRNRAM ELIDA MEITMANN SARA NORDQVISTELVIRA RANWEG RICHARD SZABADI EMELIE WIMMERDAHL

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ................................................................................................ 3 INLEDNING ................................................................................................................. 5 BAKGRUND ................................................................................................................ 6

De nuvarande medborgarlöftena ............................................................................ 6 Samarbetspartners .................................................................................................. 8

MATERIAL OCH METOD ......................................................................................... 9 Insamling av enkäter .............................................................................................. 9 Intervjuer och möten .............................................................................................. 9

Fokusgrupp ................................................................................................... 10 Deltagande i trygghets- och kvällsvandring ................................................. 10

UTVÄRDERING OCH ANALYS ............................................................................. 11 Resultat från enkätinsamlingen ............................................................................ 11

Informationskanaler ...................................................................................... 12 Förändring av förtroendet för polisen ........................................................... 12

Medborgardialogen - genomförande och problem ............................................. 14 Urval ............................................................................................................. 14 Frågeformulering .......................................................................................... 15 Definition av begreppet otrygghet ................................................................ 16 Tidigare studiers definition av begreppet otrygghet ..................................... 17

Vikten av att ha syftet med medborgarlöften i åtanke under arbetsprocessen ... 18 Analys av de nuvarande medborgarlöftena ......................................................... 19

Trafikövervakning ........................................................................................ 19 Trygghetsvandringar ..................................................................................... 20 Kvällsvandringar ........................................................................................... 21 Narkotikaproblematik ................................................................................... 22

Effektuppföljning av medborgarlöftena ............................................................... 23 Malmö stads omorganisation ............................................................................... 23

CHECKLISTA ............................................................................................................ 24 Utformningen av checklistan ............................................................................... 26

AVSLUTNING ........................................................................................................... 27 REFERENSER ........................................................................................................... 29 BILAGA ..................................................................................................................... 32

3

SAMMANFATTNING

I denna projektrapport har vi utvärderat och analyserat arbetet med medborgarlöften i Stadsområde Norr i Malmö. Efter önskemål från kommunpolisen i Malmö Norr om hjälp med utvärdering av de medborgarlöften som upprättats, har det gjorts en grundlig analys av de åtgärder som implementerats i området. Det diskuteras i projektrapporten huruvida dessa åtgärder är kunskapsbaserade, samt eventuella brister i utförandet kring dem. I arbetet med utvärdering av det arbete som gjorts med medborgarlöftena utformade författarna för denna projektrapport även en enkät för de boende på Kirseberg och Segevång. Detta gjordes för att få en uppfattning om hur medvetenheten kring medborgarlöftena såg ut i området, samt för att få medborgarnas syn på hur polisens arbete kan förbättras inför framtiden. Det visade sig att det var relativt få av de tillfrågade (31 procent) som kände till medborgarlöftena i områdena. Detta beror på bristande kommunikation och i projektrapporten tar vi upp tips på hur denna kan förbättras.

Författarna för denna projektrapport deltog bland annat i en trygghets- samt kvällsvandring som hölls i Kirseberg och Segevång inom ramen för de medborgarlöften som kommunpolisen i Malmö Norr upprättat. Detta gjordes för att få en tydligare bild över hur åtgärderna implementeras i verkligheten. Det identifierades ett par problem i utförandet, framförallt gällande trygghetsvandringen. Exempelvis tappades syftet med vandringen något då kommunpolisen inte hade bjudit in mer än en representant för de boende i området. Majoriteten av de deltagande bodde inte i området vilket gjorde det svårt att uppfatta vilka faktiska problem det finns kring otrygga platser. Även om det kan vara bra att ha med utomstående på en trygghetsvandring, då kommunpolisen får in en annan synvinkel, bör polisen i framtiden arbeta mer för att få med både boende samt övriga deltagare.

Det identifierades även en del problem med utförandet i arbetsprocessen i övrigt, framförallt gällande medborgardialogerna. Exempelvis diskuteras det i denna projektrapport hur polisen kan tänka kring urval samt frågeformulering när kommunpoliserna ska hålla medborgardialoger. Denna diskussion kan vara bra att ha i åtanke för det framtida arbetet med medborgarlöften.

Under arbetet med denna projektrapport framkom att Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan - Metodstöd som polisen ska använda i arbetet med medborgarlöften inte följs helt. Efter dialog med kommunpolis i Malmö Norr gällande önskemål om en förenkling av Metodstödet beslutade författarna för denna projektrapport att ta fram en checklista baserad på detta. Det hölls en fokusgrupp med samtliga kommunpoliser i Malmö för att få en fördjupad bild av de problem som finns med Metodstödet. Samtliga kommunpoliser ansåg att Metodstödet innehåller för mycket text. På grund av bristande tidsresurser leder detta till att kommunpoliserna ibland hoppar över vissa steg och inte läser igenom stödet som beskriver hur arbetsprocessen bör utföras. För att upprätthålla god kvalité på det arbete som görs med medborgarlöften är det viktigt med viss struktur och att de olika stegen följer en viss

4

ordning. Detta kommer förhoppningsvis checklistan som författarna för denna projektrapport utformat kunna bidra till, då denna består av alla de grundläggande steg som skall utföras under arbetsprocessen. Efter dialog med Utvecklingscentrum Syd som varit med och tagit fram Metodstödet framkom det att checklistan inte får bli en genväg. Det är viktigt att alla steg finns med och att checklistan följer en viss struktur som passar in på de nationella direktiven. Checklistan som utformats ska således möta både utvecklarna av Metodstödet samt de kommunpoliser som kommer använda sig av den. Detta har författarna för denna projektrapport i största mån arbetat för att upprätthålla. Tanken med checklistan är att den ska fungera som ett stöd för arbetet men ändå vara baserat på Metodstödet. Genom att följa punkterna i checklistan kommer arbetet med medborgarlöften hålla den struktur som krävs för att kvalitén på arbetet ska hålla en god nivå. Då dokumentation av arbetsprocessen även visat sig vara bristfällig finns dokumentationsmallar i checklistan som med fördel kan användas för extra anteckningar vid varje steg i processen. Dokumentationen ska dock föras enligt Polismyndighetens verksamhetsplanering vid vissa steg, och den dokumentation som finns i vår checklista ska endast ses som ett extra stöd för dessa punkter.

5

INLEDNING En del av Polisens mål efter den omorganisation som myndigheten genomgått år 2015 är att komma närmare medborgarna i samhället för att öka tryggheten och stärka förtroendet för polisen (Statens offentliga utredningar, 2014). Detta arbete sker dels genom så kallade medborgarlöften.

” Medborgarlöften syftar till ett effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete genom att vi bygger förtroende samt engagerar och involverar medborgare tillsammans med lokalsamhällets aktörer.” (Polismyndigheten, 2016, s.5)

Våren 2016 påbörjades arbetet med att upprätta medborgarlöften i Malmö. Genom de medarbetar- och medborgardialoger som ingår i processen får polisen en bredare bild av problembilden i Malmös olika stadsområden. Författarna för denna projektrapport fick i uppdrag att titta närmare på arbetet med medborgarlöften som genomförs av Polisen i Stadsområde Norr, och som 2017 är riktat mot Kirseberg och Segevång. I Stadsområde Norr bor det cirka 67 300 personer varav cirka 5600 bor på Kirseberg och cirka 4900 på Segevång (Malmö stad, 2015). De medborgarlöften som upprättats i detta område är:

• Polisen förbinder sig att genomföra kontinuerlig trafikövervakning i området. • Polisen och Malmö stad förbinder sig att genomföra minst en trygghetsvandring

i området, i syfte att identifiera och förbättra otrygga platser i området. • Polisen förbinder sig att genomföra kvällsvandringar i området med syfte att öka

den upplevda tryggheten utomhus. • Polisen och Malmö stad förbinder sig att samverka mot narkotikaproblematiken

i området (Polismyndigheten, 2017).

Efter dialog med kommunpolis i Stadsområde Norr framkom att de behövde hjälp med utvärdering samt uppföljning av arbetet med medborgarlöftena. Det har även uttryckts att det metodstöd som beskriver hur arbetsprocessen med medborgarlöftena ska se ut har varit svårt att följa. Då dessa problem är av stor betydelse för hur arbetet genomförs har författarna dels utvärderat processen genom vilken medborgarlöftena tagits fram samt analyserat och identifierat de viktigaste punkterna för arbetsprocessen. Detta arbete har resulterat i en förenklad och användarvänlig checklista som polisen ska kunna använda i det framtida arbetet med medborgarlöften. Då kommunpolisen i Stadsområde Norr uttryckt önskemål om hjälp med utvärdering syftar denna projektrapport även till att identifiera problem som går att finna i det arbete som utförts. Författarna ämnar att diskutera dessa problem, som både är av metodologisk- samt organisatorisk art, med förhoppningen att kunna ge en bättre förståelse för vikten av struktur i arbetsprocessen.

6

BAKGRUND Den problembild som identifierades under våren 2016 på Kirseberg och Segevång visade på tre problem som utmärkte sig i området och tillsammans bildade den gemensamma lägesbilden (Polismyndigheten, 2017). Dessa var lokala trafikrelaterade problem, otrygghet i närområdet samt problem med försäljning och brukande av narkotika. Otrygghet är ett svårdefinierat begrepp vilket kommer diskuteras senare i rapporten (se s. 15). Den gemensamma lägesbilden togs fram genom medarbetar- och medborgardialoger samt den kunskap polis och kommun sedan tidigare hade om stadsområdet (Polismyndigheten, 2016). Hur underlaget för lägesbilden samlas in kan variera och medborgar- samt medarbetardialogerna kan utföras på olika sätt. Medarbetardialogerna i Stadsområde Norr genomfördes i syfte att få fram vilka områden i stadsområdet där mest problem förekom eller där ökningen av problemen var störst (Pierre Douhan, personlig kommunikation, 30 mars 2017). Dessa dialoger ledde sedan till att de två områdena Kirseberg och Segevång valdes ut för fortsatt arbete med medborgarlöftena. Nästa steg i processen var att genomföra medborgardialoger utifrån en enkät genom att knacka dörr på Kirseberg och Segevång. Enligt kommunpolisen så intervjuades totalt 186 personer. Medborgardialogerna är obligatoriska för att kunna utforma medborgarlöften och ger viktig information om den lokala lägesbilden (Polismyndigheten, 2016). Adresserna för medborgardialogerna valdes slumpmässigt ut och under en kväll fick kommunpolisen in 186 enkätsvar. Dessa svar sammanställdes i ett opublicerat dokument. Enkätsvaren var av stor vikt vid utformandet av medborgarlöftena och Stadsområde Norr har således valt att lägga mycket fokus på medborgarnas upplevelse av tryggheten i området (Polismyndigheten, 2016). Av enkätsvaren framkom att 25 procent av de svarande i Kirseberg blivit utsatta för brott medan de övriga 75 procenten uppgav att de inte blivit utsatta. Av de som blivit utsatta svarade 70 procent att brottet skett i deras närområde. Majoriteten av de svarande uppgav att det var narkotikarelaterade problem som gjorde att de boende kände sig otrygga i området och främst under kvällstid. De uppgav även att mer polisnärvaro samt bättre belysning är åtgärder som önskas för att öka tryggheten. På Segevång var motsvarande siffror 24 procent som blivit utsatta för brott och 76 procent som inte blivit utsatta, varav 67 procent av de som blivit utsatta uppgav att det skett i närområdet. De svarande på Segevång uppgav att det främst var ungdomar, rån och narkotika som gör att de boende känner sig otrygga i området och att ökad polisnärvaro samt trafikkontroller är åtgärder som önskas. I de båda områdena svarade således majoriteten att ökad polisnärvaro är önskvärt och kan öka tryggheten bland de boende i området. De nuvarande medborgarlöftena Utifrån den gemensamma lägesbilden i Stadsområde Norr har Polisen tagit fram de fyra tidigare nämnda medborgarlöftena som de ska sträva efter att uppnå under kalenderåret 2017. Pierre Douhan som är kommunpolis i Stadsområde Norr har ansvaret för att medborgarlöftena ska genomföras.

7

Trafikövervakning Av 186 svarande var det ingen som uppgav att de sett eller varit med om något i närområdet som är kopplat till trafikrelaterade brott. På en fråga gällande vad de boende önskar görs åt de problem som upplevs i området, svarade dock 22 procent att de önskade farthinder eller fartkontroller. Den kontinuerliga trafikövervakningen i området består enligt kommunpolis i Stadsområde Norr av hastighets- och nykterhetskontroller. Lundavägen ligger även som prioritet för kortare 20 minuters kontroller som patrullerande poliser ska genomföra då de har tid över. Trafikövervakningen genomförs således av både patrullerande poliser samt särskilda trafikgrupper (P. Douhan, personlig kommunikation, 7 april 2017). Trygghetsvandringar Det andra medborgarlöftet är gällande trygghetsvandringar. Detta är en metod utvecklad under 2000-talet av arkitekten Gerd Cruse Sondén på Tryggare och Mänskligare Göteborg med syfte att olika aktörer träffas och samtalar om hur ett område kan bli tryggare och mer trivsamt (Brå, 2010). I Stadsområde Norr har polisen tillsammans med Malmö stad tagit initiativ till en trygghetsvandring i Kirseberg den 27 april 2017. Med på vandringen var förutom Polisen och Malmö stad representanter från Kirsebergs bibliotek, Fältgruppen Malmö, Kirsebergs fritidsgård, Gatukontoret, Rostorps villaförening och Mötesplats Ignis. Trygghetsvandringen utgick från kulturhuset på Kirseberg där gruppen delades in i två delar för att diskutera fyra olika områden. Enligt Brå (2010) är detta ett bra sätt att gå tillväga på då fler än tio personer medverkar på vandringen, vilket underlättar att alla får möjlighet att komma till tals (Brå, 2010). De fyra områden som låg i fokus för vandringen var området kring fritidsgården och biblioteket, Beijers park, området kring Bulltofta kött samt Kirsebergs torg. Genom att identifiera och förbättra otrygga platser på Kirseberg är målet att öka tryggheten på dessa platser. Kvällsvandringar Den del av problembilden som kvällsvandringar ämnar angripa är framförallt otryggheten i närområdet. Kommunpolisen menar att det framgår i resultaten från de medborgardialoger som genomförts att den upplevda otryggheten i området till stor del beror på förekomsten av brott och ungdomsgäng. Förekomsten av brottslighet samt ungdomar som vistas i området är något som många tillfrågade boende tycks anse att polisen ska arbeta mot genom högre närvaro i området. Samtidigt gavs möjligheten för respondenten att fritt uttala sig om vad som är ett problem i området, vilket bidragit till att bland annat geografiska platser likt Beijers park har angivits som något som bidrar till otrygghet (P. Douhan, personlig kommunikation 30 mars 2017). Som tidigare nämnt uppgav en majoritet av respondenterna att det främst är under kvällstid som de upplever otrygghet. Det vanligast förekommande förslaget på åtgärd för att motverka detta är ökad polisnärvaro i området. Dessa inrapporterade resultat ligger till grund för beslutet att genomföra polisledda vandringar tillsammans med volontärer under kvällstid, med syftet att bidra

8

till en högre trygghet i området. Enligt kommunpolisen är en ytterligare effekt av dessa vandringar att polisen genom synlighet hoppas kunna öka förtroendet för polisen i områdena. Narkotikaproblematik Narkotikabrottslighet klassas som ett spaningsbrott, vilket innebär att den registrerade brottsligheten speglas av polisens arbete gällande narkotikabrott (Holgersson & Knutsson, 2011). Ett annat kännetecken för narkotikabrott är att brottet kan anses vara uppklarat då en gärningsman blir gripen (Holgersson & Knutsson, 2011).

Spaning är enligt kommunpolisen en åtgärd som kontinuerligt används av Polisen i Stadsområde Norr men det är inte alltid det går att identifiera gärningspersonerna. Exempelvis kan platsen för försäljning av narkotika skifta med tiden samt i de fall då gärningspersonerna misstänker att polisen spanar efter dem. I arbetet med narkotikabrottsligheten är tips från medborgare i området ett viktigt redskap. Syftet med medborgarlöftena är att öka förtroendet för polisen, vilket kommunpolisen menar i sin tur kan leda till att fler medborgare väljer att lämna tips till Polisen. Samarbetspartners Polisen i Stadsområde Norr samt Malmö stad är de aktörer som medverkat i hela processen kring årets medborgarlöften. Arbetet ingick i den samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisen i Malmö som gällde mellan 2012-2016 och det innefattas även i den numera aktuella samverkansöverenskommelsen Trygg och säker stad 2017-2022 (Malmö stad, 2017a). Samverkan ska utifrån metodstödet initieras med de aktörer som skulle kunna tänkas ha något att bidra med i arbetet (Polismyndigheten, 2016). Detta är första året kommunpoliserna arbetar med medborgarlöften i Stadsområde Norr och därför har kommunpolisen valt att enbart samverka med Malmö stad. Tanken är dock att samverkan ska inledas med ytterligare aktörer inför kommande löfte. Malmö stad har nyligen genomfört en omorganisation vilket kan försvåra en god samverkan. Polisen i Stadsområde Norr har därför beslutat att främst avge löften som de kan genomföra på egen hand. Malmö stad är dock delaktiga i löftena kring trygghetsvandring och arbetet med narkotikaproblematiken.

Malmös kommunala bostadsbolag (MKB), Stena fastigheter och Ikano Bostad är inte delaktiga i årets medborgarlöften men enligt kommunpolisen har de visat intresse för att samverka vid kommande medborgarlöften. Redan nu samarbetar Polisen i Stadsområde Norr till viss del med dessa aktörer. Bland annat hjälpte fastighetsbolagen till med nycklar så att Polisen kom in i deras lägenhetshus vid medborgardialogerna. MKB har också deltagit vid kvällsvandringar på Kirseberg och Segevång. Trots att Polisen samverkar med andra aktörer så är det de som har haft huvudansvar i arbetet med medborgarlöftena och står för verkställandet av samtliga åtgärder.

9

MATERIAL OCH METOD För att kunna utvärdera de befintliga löftena i Stadsområde Norr samt utforma checklistan för arbetet med medborgarlöftena har data samlats in framförallt via personlig kommunikation genom intervjuer och möten, där en fokusgrupp är inkluderad, samt deltagande i trygghets- och kvällsvandringar. Data har också samlats in via tidigare genomförda studier, publicerade artiklar och insamling av enkäter. Den personliga kommunikationen har varit viktig för denna rapport då checklistan utformats efter tankar och önskemål från poliser som arbetar med medborgarlöften samt från de som utvecklat metodstödet. Insamling av enkäter Vi genomförde en enkät gällande medborgarlöftena på Kirseberg och Segevång. Insamlingen av data gjordes via semistrukturerade intervjuer med personer vi mötte i områdena samt vid dörrknackning, men också via en webbenkät som publicerades i två Facebookgrupper för boende på Kirseberg och Segevång. De semistrukturerade intervjuerna genererade totalt 79 svar medan webbenkäten gav oss 93 svar. Sett till åldersfördelningen i det undersökta urvalet är majoriteten av respondenterna 36 år och äldre. Tillsammans utgör de över 70 procent av samtliga respondenter samtidigt som respondenterna under 21 år enbart utgör mindre än två procent i vår undersökning. Totalt sett bor det 22 procent under 21 år på Segevång och Kirseberg, vilket innebär att resultatet för den ålderskategorin inte är representativt för områdena (Malmö stad, 2017b). För att nå fler ungdomar kan direktkontakt genom skolor och fritidsgårdar fungera bättre än dörrknackning och kontakt via Facebookgrupper för boende. Vid dörrknackningen och intervjuerna med personerna vi mötte fylldes enkäterna i av intervjuarna vilket innebär att tillvägagångssättet mer liknar en semistrukturerad intervju (Bryman, 2011). Den insamlade datan lades in och analyserades i statistikprogrammet SPSS. Där studerade vi hur kännedomen om löftena såg ut samt hur förtroendet för det lokala polisarbetet förändrats sedan införandet av medborgarlöftena år 2017. Intervjuer och möten Första mötet med kommunpolis Pierre Douhan skedde då vi fick uppdraget av polismästare Stefan Sintéus den 30 mars 2017. Det andra mötet vi hade med Pierre Douhan var den 7 april 2017. Huvudsyftet med mötet var att få mer information om hur polisen i Stadsområde Norr kom fram till problembilden och vilka medborgarlöften de skulle ha, hur samverkan har fungerat med Malmö stad samt vilka insatser som genomförs och är planerade att genomföras. Ett sista möte hölls med kommunpolis Douhan den 17 maj 2017 där vi gick igenom hans tankar om utkastet för den checklista vi utformat, om det var något som var otydligt, överflödigt eller om det fattades någon viktig del.

10

En ytterligare aktör vi hade möte med var Utvecklingscentrum Syd (UC Syd) där vi förde en dialog om vad de tycker är viktigt att ha med i en checklista för processen med medborgarlöften. Vår tanke med mötet var att få svar på hur de anser att arbetet med medborgarlöften bör gå till då vissa delar i metodstödet kan tolkas olika. Utöver kontakt med polisen och UC Syd höll vi en semistrukturerad intervju med Lena Wahlgren som arbetar med trygghetsfrågor och preventiva åtgärder på Malmö stad. Mötet ägde rum den 7 april 2017, innan omorganisationen var genomförd, vilket innebar att hon vid detta tillfälle arbetade i Stadsområde Norr. Vid mötet diskuterades främst hur kommunen upplever att samverkan har fortlöpt, vilka insatser de bidrar med i arbetet med medborgarlöften samt deras övriga tankar kring arbetsprocessen. En annan medarbetare från Malmö Stad som vi kontaktade via telefon var Malin Martelius som varit delaktig vid samverkansöverenskommelsen mellan polisen och Malmö Stad. Fokusgrupp Eftersom det framkom från kommunpolis Douhan att metodstödet var för omfattande och att en checklista hade varit till stor hjälp så ville vi ta del av åsikter om metodstödet från Malmös kommunpoliser. Detta ledde till att vi valde att genomföra en fokusgrupp och samla Malmös kommunpoliser samtidigt för att se hur de har tolkat metodstödet och hur deras åsikter kring arbetsprocessen ser ut. Vid fokusgruppen använde vi oss av öppna frågor där utrymme för diskussion fanns. Exempel på frågor som ställdes var ”På vilket sätt har ni följt metodstödet vid planering och genomförande av medborgardialoger?” samt ”Upplever ni några svårigheter med uppföljningen?”. För att få med vem som säger vad samt vems åsikter som kommer fram mest så är det en fördel att spela in fokusgruppens diskussion (Bryman, 2011). Vi hade inte möjligheten att genomföra en bra inspelning men då vi var fyra stycken som enbart lyssnade och antecknade så anser vi att vi fick med hela diskussionen. Ett annat problem som kan uppstå med fokusgrupper är att vissa deltagare tar för stor plats och att vissa inte får sin röst hörd (Bryman, 2011). Stundtals upplevde vi detta problem men vi anser trots det att alla fick sin röst hörd och att vi fick tillräckligt med underlag för det fortsatta arbetet med vår checklista. Genomförandet av ett möte med UC Syd och fokusgruppen med kommunpoliserna i Malmö gav oss ett underlag till vår checklista från två olika perspektiv. Dessa aktörer fick även möjlighet att granska utkastet av checklistan för att få ytterligare ett tillfälle att framföra sina åsikter. Deltagande i trygghets- och kvällsvandringar Ytterligare ett steg i att samla in material gjordes genom att själva delta i en trygghetsvandring och en kvällsvandring. På detta sätt kunde vi se hur vandringarna genomfördes för att sedan kunna utvärdera dem. Under trygghetsvandringen den 27 april 2017 delades de medverkande in i två mindre grupper där vi studenter fanns representerade i båda grupperna. Vår roll under vandringen var dels att anteckna men också att ansvara för diskussionen i gruppen. Inför vandringen hade vi läst Brottsförebyggande rådets (Brå) (2010) nationella manual för hur polisen genomför

11

trygghetsvandringar vilken fungerade som ett verktyg för oss att följa under vandringens gång.

Den kvällsvandring vi deltog i hölls den 9 maj 2017. Vi medverkade i syfte att se hur en sådan vandring gick till och hur den skulle kunna utvärderas eller förbättras. Med på vandringen var Polisen samt deras volontärer. De vandrade i grupper om två i områdena Kirseberg och Segevång. Vår roll var att observera hur vandringen gick till och vilka instruktioner de medverkande fick vid vandringen.

UTVÄRDERING OCH ANALYS Resultat från enkätinsamlingen Vi fick som tidigare nämnt ihop 172 svar då vi genomförde de semistrukturerade intervjuerna samt webbenkäten. Det går inte att säga att urvalet är representativt för samtliga invånare på Segevång och Kirseberg eftersom urvalet inte speglar populationen (Bryman, 2011). Att lägga ut enkäten i Facebookgrupperna gav oss bäst respons men det finns dock faktorer som talar för att utföra enkäterna personligen istället. Via semistrukturerade intervjuer med människor får intervjuaren möjlighet att förklara frågor eller informera om annat som kan vara oklart (Bryman, 2011). Förklaringen i sig bidrar i sin tur till få eller inga interna bortfall som intervjuaren upplever i högre grad på utförda webbenkäter. Figur 1

Som figur 1 visar är det enbart 31 procent som sedan tidigare kände till polisens arbete med medborgarlöften. I detta inkluderas de som först svarade nej men som efter en beskrivning av medborgarlöftena kände till dessa. Könsfördelningen bland respondenterna var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Det var fler kvinnor än män som kände till medborgarlöftena, cirka 33 procent av kvinnorna kände till det jämfört

12

med cirka 28 procent av männen. Dock behöver det inte vara någon faktisk skillnad mellan könen då sambandet inte är signifikant. Informationskanaler Majoriteten av de tillfrågade kände som tidigare nämnt inte till polisens arbete med medborgarlöften. Då kommunikation ut till medborgarna är en viktig del i processen bör polisen ta reda på hur informationen bäst nås ut till medborgarna. En del av de medborgare som haft kännedom om medborgarlöftena har hört andra prata om dessa eller haft muntlig kommunikation med polisen vid kvällsvandringarna och hembesök. Dock har flest nåtts av informationen via tidningar där 47 procent har läst om medborgarlöftena. Eftersom svaren på en öppen fråga varierar stort mellan respondenterna fick vi förslag på flera olika informationskanaler. Vi gjorde därför en sammanslagning av liknande informationskanaler för att underlätta analysarbetet. En informationskanal som många önskade att nås genom var brev eller informationsblad i brevlådan. Det var även flera respondenter som önskade nås via anslag i trapphus samt mail från fastighetsägare och villaföreningar. Totalt var dessa informationskanaler önskvärda av cirka en tredjedel av respondenterna. Det andra mest populära förslaget efter informationsblad eller brev var sociala medier, där främst Facebook nämndes. Ytterligare en informationskälla som också ofta återkom som förslag var Sydsvenskan och Lokaltidningen. Tidningsform var den tredje största önskvärda informationskällan, vilket är anmärkningsvärt då information om medborgarlöftena tidigare har publicerats i både Lokaltidningen och Sydsvenskan. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att arbetet med medborgarlöftena behöver kommuniceras genom flera olika informationskällor för att sprida information om polisens arbete med medborgarlöften och nå ut till befolkningen. Informationen bör även spridas kontinuerligt för att upplysa om att löftet är aktuellt samt för att nå ut till så många som möjligt. Förändring av förtroendet för polisen En del av syftet med medborgarlöften är att skapa ett ökat förtroende för polisen (Polismyndigheten, 2016). I vår enkät har vi undersökt hur förtroendet ser ut både för det lokala polisarbetet på Kirseberg och Segevång men även för polisens arbete i Malmö. Vi har valt att fokusera på om förtroendet för det lokala polisarbetet har ökat eller minskat sedan medborgarlöftena initierades.

13

Figur 2

Sett till samtliga respondenter kan det i figur 2 utläsas att för 79 procent har förtroendet för det lokala polisarbetet varken ökat eller minskat utan legat konstant. Detta kan bero på att det tar tid att se effekterna eller att medborgarlöftena inte nått ut till mer än 31 procent av respondenterna. Resultatet i figur 2 visar att 17 procent av respondenterna upplever att deras förtroende för det lokala polisarbetet har ökat sedan starten av årets medborgarlöften. Då vi inte ställt följdfrågor angående varför förtroendet förändrats är det svårt att uttala sig om orsakerna till det ökade förtroendet. Däremot har flera respondenter antytt att de märkt av en ökad polisnärvaro i områdena, vilket Doyle et al (2015) menar kan öka förtroendet för polisen. Det är drygt dubbelt så många kvinnor (23 procent) som upplever ett ökat förtroende jämfört med vad männen gör (10 procent). Även om förtroendet hos 83 procent av männen ligger konstant så är det en högre andel (7 procent) som samtidigt upplever ett minskat förtroende för polisen jämfört med vad kvinnorna gör (1 procent). Detta går i linje med resultaten från den Nationella trygghetsundersökningen 2015 som också visar att män har lägre förtroende för polisen jämfört med kvinnor (Brå, 2016a). Förtroende för polisen tenderar att studeras som en del i större undersökningar och inte som ett separat forskningsområde, något som försvårar möjligheten till att hitta evidensbaserade polisiära åtgärder eller arbetssätt att vidta för att stärka förtroendet (Kääriäinen, 2008). Tidigare hävdade en stor del av forskningen att förtroende för polisen speglar hur väl polisen klarar upp brott. Ett antagande är att ökad polisnärvaro kan leda till stärkt förtroende för polisen bland de boende. Det finns dock många andra faktorer som behöver vägas in, likt medias rapportering av polisens arbete (Kääriäinen, 2008). Vissa studier, framförallt studier från USA, visar även att individer som blivit utsatta för brott utvecklar ett lägre förtroende för polisen (Skogan, 2005). Dock var det många av de som hade ett konstant eller minskat förtroende för polisen i vår undersökning som uppgav att detta berodde på polisens bristande resurser och inte arbetet de utför.

14

Den kategori där högst andel (21 procent) upplever ett ökat förtroende är de respondenter över 50 år. Denna grupp är väldigt stor sett till åldersfördelningen då den innehåller respondenter i åldrarna 51-92 år. En risk med en sådan stor åldersgrupp är att de olika åldrarna i gruppen kan vara heterogen. Hade vi delat in respondenterna i fler ålderskategorier hade skillnaderna mellan åldrarna blivit mer tydlig. Medborgardialogen - genomförande och problem En del i arbetet med medborgarlöften är att genomföra medborgardialoger. Då medborgardialogerna är en viktig del i arbetet syftar detta avsnitt till att gå igenom hur dialogerna genomförts av polisen i Stadsområde Norr. För- och nackdelar med hur de valt att genomföra dialogerna kommer att tas upp, liksom tips på hur de kan gå tillväga vid framtida medborgardialoger. Tipsen står i form av tipsrutor och dessa är framtagna så att de ska vara lätta att hitta för läsaren som kan ha nytta av dessa. I avsnittets första del diskuteras polisens urval och därefter diskuteras frågeformuleringens utformning. Avsnittet avslutas med en diskussion kring begreppet otrygghet och hur man bör tänka kring detta. Urval Vid de medborgardialoger som polisen i Stadsområde Norr genomfört samlades data gällande problembilden in via semistrukturerade intervjuer. Syftet med dialogerna var att ge polisen en lägesbild som visar vilken typ av problematik som boende i området upplever att polisen bör arbeta mot. Datan från polisens studie är inte helt generaliserbar då respondenterna valts fram genom ett bekvämlighetsurval, vilket inte anses som representativt (Bryman, 2011). Respondenterna kontaktades via dörrknackning i flerfamiljshus som polisen genom samarbete med MKB, Stena Fastigheter samt Ikano Bostad haft tillgång till. Dörrknackningen ägde rum bland de hus kommunpolisen hade tillgång till och respondenterna är således inte slumpmässigt utvalda, vilket kan innebära ett samplingsfel i förhållande till den totala populationen i områdena (Bryman, 2011; P. Douhan, personlig kommunikation, 7 april 2017). Ett randomiserat urval som är generaliserbart till den totala populationen i områdena hade varit lämpligare ur ett vetenskapligt perspektiv, då resultatet i dagsläget inte är att anses som helt tillförlitligt (Bryman, 2011). Bekvämlighetsurvalet som används kan med stor sannolikhet medföra urvals-bias, då samtliga respondenter som bor i samma byggnad eller på samma gata riskerar att bli en heterogen grupp. Detta då det inte är helt ovanligt att dessa exempelvis har samma ekonomiska förutsättningar eller är i samma ålder.

Kommunpoliserna i Malmö har gjort en triangulering av olika källor vid framtagandet av den lokala lägesbilden, då de sett till myndighetens egna trygghetsmätningar, eget underrättelseunderlag samt haft medarbetardialog med poliser som arbetar mycket i området. Ett förslag för att på ett metodologiskt sätt bättre genomföra denna typ av undersökningar är att polisen tar hjälp av samarbetspartnern Malmö Stad, som har stor erfarenhet av undersökningar av liknande slag som den polisen genomfört.

15

TIPS• Seöverurvalet-vilkenmålgruppvilldunå?• Tahjälpavsamverkanspartnerssomharerfarenhetavliknandeundersökningar.

Frågeformulering När kommunpoliserna i Stadsområde Norr genomförde medborgardialoger valde de att knacka dörr i området samtidigt som enkäterna fylldes i. Då enkäterna fylldes i av intervjuaren liknar metoden därför en semistrukturerad intervju, där det finns möjlighet att ställa ytterligare frågor till respondenten om det uppfattas som relevant (Bryman, 2011). Majoriteten av frågorna som ställdes vid medborgardialogerna var öppna med fokus på otrygghet och uppfattningen om området. Vid både enkäter och semistrukturerade intervjuer är det viktigt hur frågorna är formulerade och hur de ställs (Bryman, 2011). Öppna frågor, där respondenterna kan svara fritt med sina egna ord, har både för- och nackdelar i de båda surveyformerna. Det är en fördel att respondenterna med egna ord kan svara på frågan och inte behöva välja det alternativ som är mest passande. Det är även av fördel då det kan komma upp svar eller reaktioner som för forskaren är oförutsedda. Svårigheterna med öppna frågor är dock att de tar mycket tid för både respondent och intervjuare samt att kodningen är tidskrävande. Slutna frågor, där respondenten får ett antal fasta svarsalternativ att välja mellan, innehar både för- och nackdelar som i många fall är motsatta de öppna. Fördelarna med de slutna frågorna är att de är lätta att bearbeta samt att ställa och besvara. Det är även lätt att jämföra svaren då svarsalternativen är densamma. En nackdel är istället att många svar inte täcks av de fasta svarsalternativ som finns vilket gör att respondenten kan missa intressant eller viktig information. Det finns även risk för feltolkning av svaren vilket kan leda till att undersökningens validitet blir lidande. Att ange en tidsrymd på frågan kan också vara till fördel då medborgarlöftena är aktuella under en tidsperiod. En tidsrymd underlättar även för att kunna göra en uppföljning av aktiviteterna som genomförts (Bryman, 2011). Enligt Bryman (2011) kan ordningsföljden bland ställda frågor komma att påverka svaren respondenterna uppger, något som kan vara fallet i frågan rörande, då den ställs omedelbart efter tidigare fråga som berör respondenternas utsatthet för brott. Frågan som berör otrygghet lyder; ”Har du sett eller varit med om något i närområdet som gör att du känner dig otrygg? (Vid NEJ fråga även om det är något i området som personen uppfattar som ett problem).” Denna fråga ställs omedelbart efter att intervjuaren ställt frågan om respondenten utsatts för brott, samt om detta skett i närområdet. Detta kan medföra att respondenten leds till att nämna eventuell erfarenhet av brottsutsatthet som något som skapar otrygghet och bortse från övrig problematik som gör denne otrygg (Bryman, 2011). Bryman (2011) menar fortsättningsvis att frågor rörande attityder, exempelvis vad respondenterna

16

uppfattar som otryggt eller som ett problem, bör komma efter frågor om beteenden och kunskaper, likt erfarenhet av att ha blivit utsatt för brott. Det är dock svårt att med säkerhet uttala sig om denna frågeordningseffekt har någon inverkan på svar som respondenter uppger, då olika studier visar skilda effekter. Ytterligare ett problem med frågornas ordningsföljd är det faktum att den första frågan berör den egna utsattheten för brott, vilket är ett ämne som riskerar att vara ångestväckande. Detta kan få respondenternas senare svar att påverkas av dennes mentala inställning (Bryman, 2011).

Ytterligare något som kan påverka svaren är datainsamlingsmetoden. Datainsamlingen i Stadsområde Norr genomfördes via semistrukturerade intervjuer, vilket medför att en viss intervjuareffekt kan ha förekommit (Bryman, 2011). Innan intervjutillfället hade de tolv intervjuarna en samling där instruktioner för hur frågorna skulle ställas gavs, men de deltagande gavs även möjlighet att genomföra intervjuerna någorlunda fritt, vilket kommunpolisen menar kan ha påverkat svaren de fick. Överrapportering av problemens omfattning är även vanligt förekommande enligt kommunpoliserna, som menar att respondenter ibland överdriver när det är representanter från Polisen som genomför intervjuerna.

TIPS• Formulerafrågornasåattriskenförfeltolkningarminimeras.• Sättgärnaentidsrymdpåfrågorna(exempelvis“underdesenaste12

månaderna”).

Definition av begreppet otrygghet Otrygghet är ett begrepp som kan definieras och operationaliseras på flera olika sätt. I internationella studier forskas det i större utsträckning som fear of crime , medan det i Sverige tenderar att benämnas likt rädsla, oro, otrygghet och säkerhet (Torstensson Levander, 2007). Hur otrygghet definieras och operationaliseras varierar mellan olika studier, och det finns ingen definition som har erkänts som en standarddefinition (Torstensson Levander, 2007).

Inom ramen för den medborgardialog som genomförs i det inledande skedet av processen med framtagande av medborgarlöften har delaktiga poliser samt polisvolontärer i Stadsområde Norr som nämnt genomfört semistrukturerade intervjuer med boende i Kirseberg och Segevång, i syfte att bredda problembilden. De närvarande intervjuarna tilldelades en frågemall, utformad likt en enkät, för att underlätta datainsamlingen. Den fråga som huvudsakligen berör respondentens otrygghet och dess bakomliggande faktorer lyder:

”Har du sett eller varit med om något i närområdet som gör att du känner dig otrygg? (Vid NEJ fråga även om det är något i området som personen uppfattar som ett problem).”.

17

Denna fråga är formulerad så att begreppet otrygghet kan komma att mätas på ett sätt som medför en låg validitet (Bryman, 2011). Begreppet otrygghet definieras inte på något uttalat sätt i frågans formulering och under intervjutillfällena har respondentens egen tolkning av begreppet påverkat deras svar. Utformningen av en eller flera separata frågor som på ett bredare sätt operationaliserar begreppet otrygghet hade medfört att respondenternas svar baseras mindre på deras egen uppfattning av vad ”otrygghet” egentligen är, samtidigt som det tillåter att flera olika typer av definitioner av ”otrygghet” kan undersökas. Att begreppet är odefinierat och öppet för egen tolkning innebär att respondenterna kan rapportera in olika aspekter av otrygghet. Vissa respondenter kan tolka otrygghet som risken för att utsättas för brott medan andra kan tolka det som känslor av allmän oro.

Den aktuella frågan som berör otrygghet har även formulerats på ett sådant sätt att det kan tolkas som att den förutsätter att en eller flera specifika händelser ligger till grund för respondentens upplevda otrygghet. Detta kan leda till att svaren i större utsträckning handlar om allmän oro eller rädsla för brott baserat på tidigare utsatthet, både då frågan kommer i ett led av frågor gällande utsatthet och då den frågar om specifika händelser vilket av respondenten kan tolkas som brottsliga händelser (Bryman, 2011). Om frågan formulerats annorlunda kanske respondenterna hade lyft faktorer kring otryggheten som är oberoende av deras egen utsatthet eller exponering för brott. Respondenterna ges dock möjlighet att fritt svara på vad de uppfattar som ett problem i området. I de fall då respondenten uppger att denna inte varit med om eller sett något i området som gjort dem otrygga, vilket ger utrymme till att svara mer öppet på frågan (Bryman, 2011). Tidigare studiers definition av begreppet otrygghet Enligt Bryman (2011) är en tydlig definition av begrepp samt en väl genomarbetad operationalisering av dessa viktigt för att datainsamlingen ska uppnå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt. En förändring som kan göras till framtida medborgardialoger är att göra en likartad eller identisk operationalisering av begreppet som andra studier i Malmö har utfört. Att definiera och operationalisera otrygghet på ett liknande sätt som det exempelvis görs i Malmö Områdesundersökning (MOMS), medför att arbetet med medborgarlöften på ett mer reliabelt sätt kan följas upp. MOMS har en tydlig forskningsförankrad metod samt en operationalisering av otrygghet som mäter flera olika aspekter av otrygghetskänslor, där definitionen av begreppet är baserat på tidigare forskning kring ämnet (Torstensson Levander, 2007; Ivert et al, 2013). De olika aspekterna av otrygghetskänslor som MOMS undersöker är konkret otrygghet, allmän otrygghet för brott samt om individen avstått från aktiviteter på grund av otrygghet (Ivert et al, 2013). Den konkreta otryggheten syftar till hur trygg individen känner sig i sitt bostadsområde. Den allmänna otryggheten definieras i MOMS som respondentens uppfattade risk och oro för att utsättas för brott (Ivert et al, 2013). I MOMS förtydligas otrygghetens olika former genom att åtskilja rädsla och uppfattad risk som Ferraro & LaGrange (1987) gör. Ferraro & LaGrange (1987) skiljer på uppfattad risk och känslor av rädsla, med sammankopplade emotionella och/eller fysiologiska effekter. Denna åtskillnad delar på känslor likt oro och uppfattad risk från rädsla, som i sin tur kan vara orsakad av exempelvis den uppfattade risken eller nivån

18

av oro hos individen.

Frågan gällande otrygghet som användes i polisens medborgardialog kan med fördel delas upp i flertalet frågor som mäter alla dessa tre aspekter för att få en bredare bild av problematiken. Undersöks otrygghet på detta sätt under medborgardialogen så kan denna alternativa operationalisering ge polisen en bredare uppfattning om problemets möjliga orsaker, vilket kan underlätta arbetet med att ta fram lämpliga åtgärder för att angripa problemet eller problemen som kan uttryckas. Konkret otrygghet, allmän otrygghet samt om individen avstått från aktiviteter kan, genom att särskiljas, undersökas separat. Genom att använda fler frågor som berör de olika aspekterna kan även en mer djupgående uppföljning med hjälp av andra källor genomföras. Om kommande samt tidigare resultat från MOMS undersöks över tid, samtidigt som polisens trygghetsskapande arbete pågår under samma tidsperiod, kan polisen på områdesnivå undersöka om arbetet med återkommande medborgarlöften har haft en tydlig effekt på otryggheten, samt vilken aspekt av otrygghet som kan tyckas ha påverkats. Detta förutsätter dock att otrygghet är ett återkommande problem som rapporteras in vid medborgardialoger inför framtida medborgarlöften och att polisen fortsätter det trygghetsskapande arbetet under tidsperioden.

TIPS• Definierabegreppetotrygghettydligtochkonsekvent.• Seöverandrastudiersdefinitionavbegreppetotrygghet-användförslagsvis

sammaförattkunnagörajämförelser.

Vikten av att ha syftet med medborgarlöften i åtanke under arbetsprocessen Medborgarlöften är en del av polisens nya styrmodell som infördes i samband med omorganisationen i början av år 2015 (Statens offentliga utredningar, 2014). En av grundtankarna med polisens nya styrmodell är att de ska arbeta närmare medborgarna för att öka tryggheten i samhället samt stärka förtroendet för polisen (Statens offentliga utredningar, 2014). Tanken med att arbeta närmare medborgarna grundar sig i Community engagement in policing, vilket är en beprövad metod där syftet är att öka den informella sociala kontrollen genom att medborgare och kommun blir mer delaktiga och engagerade i polisens arbete och således får ett större intresse av att upprätthålla ordning i sitt område (Myhill, 2012). Syftet med medborgarlöften är att öka förtroendet för polisen genom att involvera, informera samt ta till vara på medborgarnas åsikter (Polismyndigheten, 2016). Ett ökat förtroende för polisen kan i sin tur leda till att det trygghetsskapande samt brottsförebyggande arbetet blir mer effektivt. Att skapa förtroende för polisen är således en av de viktigaste komponenterna i arbetet med medborgarlöften och det är därför

19

viktigt att vara medveten om vilka problem som kan uppstå om inte arbetet följer en viss struktur (Brå, 2016c). Forskning har visat att det finns vissa förutsättningar för att medborgarna ska acceptera samt respektera polisen genom medborgardialoger (Brå, 2016c). Det är bland annat viktigt att polisen lyssnar på medborgarna och att de får känna sig delaktiga innan beslut fattas. De beslut som tas av medarbetare på polisen ska vara trovärdiga och myndigheten ska även ha ett respektfullt bemötande gentemot medborgarna. Om dessa förutsättningar inte uppfylls genom arbetsprocessen kan det påverka det förtroendeskapande arbetet negativt (Brå, 2016c). Trots att det är viktigt att arbetet med medborgarlöften följer en viss struktur måste arbetet ändå anpassas utifrån varje områdes egna förutsättningar (Brå, 2016c). Det kan exempelvis vara så att medborgare i vissa områden är mindre benägna att ha en dialog med polisen än i andra områden, vilket kan medföra att dialogerna ser olika ut beroende på vart individen befinner sig (Brå, 2016c). Utifrån tankarna med Community engagement in policing ska polisen bland annat samverka med olika aktörer i lokalsamhället och tillsammans stärka den informella sociala kontrollen genom dialog och aktiviteter som bidrar till att medborgarna blir mer involverade (Myhill, 2012). Om medborgarna inte bjuds in till aktiviteter som genomförs riskerar syftet med medborgarlöftena att inte uppfyllas då detta kan leda till att medborgarna inte känner sig delaktiga (Brå, 2016c). Genom en god samverkan med lokala aktörer kan polisen få tillgång till nya kanaler för att nå ut till medborgarna och engagera dem, exempelvis via fastighetsbolag och näringsidkare. Att ha syftet med medborgarlöftena i åtanke vid varje steg i arbetsprocessen är således avgörande för vilken effekt som uppnå. Fokus bör ligga på att ha en god och respektfull dialog med medborgarna då detta är av stort värde för att stärka förtroendet för polisen. I vissa områden kan det vara så att polisen redan känner till vilka problem som finns och att medborgarna således inte bidrar med ny kunskap, men för att stärka förtroendet för polisen och engagera medborgarna är det inte nödvändigtvis vad de säger som är av största vikt, utan det är istället att de säger något och att de ges möjlighet att göra det. Analys av de nuvarande medborgarlöftena Trafikövervakning Studier har visat att ökad trafikövervakning har en minskande effekt på fortkörningar (Holland & Connor, 1996; Vaa, 1997). Att sätta in sådana åtgärder i syfte att minska de faktiska hastigheterna är således effektivt. När det gäller medborgarlöftet i Stadsområde Norr är dock syftet att öka medborgarnas trygghet och förtroende för polisen. Då boende i området upplever hastighetsöverträdelser som ett problem, kan fler trafikkontroller ha god effekt även för detta syfte. Något att ha i åtanke är att det är en liten andel som faktiskt uppgett att de upplever trafiken som ett problem och därmed finns risk att åtgärden upplevs som överflödig och resurskrävande.

20

Det finns även andra åtgärder att sätta in för att minska hastighetsöverträdelser. Exempel på sådana åtgärder är hastighetskameror samt digitala hastighetsmätare som visar vilken hastighet som hålls. Hastighetskameror har visat på god effekt när det gäller att minska hastigheterna, men detta gäller dock endast vid platsen där hastighetskameran finns (Oliveira et al, 2015). Dock tenderar medelhastigheten öka på vägar där hastighetskameror finns då många förare ökar hastigheten igen då de passerat kameran. Samma fenomen har även observerats vid utvärderingar av digitala hastighetsmätare (Jeihani et al, 2012). Digitala hastighetsmätare kan dock vara en bra åtgärd exempelvis vid skolor och liknande där de vill få ner hastigheten inom en begränsad, kortare sträcka, där hastighetsöverträdelser utgör ett problem och därmed utgör en stor risk för gående och cyklister (Jeihani et al, 2012). Att boende i området uppfattar trafiken som ett problem menar kommunpolis Douhan skulle kunna bero på att hastigheten på Lundavägen har höjts från 30 km/h till 40 km/h. Det är därför svårt att i dagsläget uttala sig om de boendes upplevda problem är bestående eller om deras uppfattning kommer förändras då de vant sig vid den nya hastigheten. För att kunna avgöra om de upplevda problemen har minskat bör det i framtiden göras ytterligare utvärderingar och samlas in mer data i form av medborgardialoger. Vid en sådan utvärdering kan polisen ställa frågor till medborgarna om hur de uppfattar trafiken i området och om de märkt av ökad trafikövervakning. Trygghetsvandringar Vid trygghetsvandringen var det tre av nitton deltagare som bodde i närområdet. De tre boende var i samma grupp under vandringen och den andra gruppen hade således ingen boende med sig. Att det var få boende med under vandringen kan påverka effekten av trygghetsvandringen då det främst är de boende som vistas i området och således har bäst vetskap om de olika platserna i området (Brå, 2010). När boende deltar i en trygghetsvandring skapas också delaktighet, motivation och engagemang för det egna området.

Genom att genomföra en ny vandring i området några månader efter den första kan polisen följa upp vilka åtgärder som utförts utifrån vad som diskuterades vid den första vandringen samt om någon förbättring upplevs (Brå, 2010). Med foton blir det lättare att följa upp arbetet och visa på de förändringar som gjorts i området efter vandringen (Brå, 2010). Under denna trygghetsvandring fotograferades inte några platser vilket kan vara bra att göra vid kommande trygghetsvandringar.

Då det beslutades att genomföra en trygghetsvandring efter det att medborgardialogerna genomförts skulle även nya medborgardialoger kunna hållas efter det att åtgärderna som diskuterats under trygghetsvandringen utförts. I dessa dialoger skulle medborgarna exempelvis kunna tillfrågas om de märkt av de utförda åtgärderna.

Då trygghetsvandringar är en nordisk modell är forskningen om vandringarnas effekt begränsad och åtgärden har hittills ingen evidens. Åtgärden har dock genomförts på

21

flera platser i Sverige. En av de platserna är Tynnered där trygghetsvandringar med boende och representanter från olika aktörer som är verksamma i området har genomförts (Brå, 2004). Trygghetsundersökningar som genomförts efter det att vandringarna i Tynnered startade visade att de boende i området kände sig tryggare efter att trygghetsvandringarna genomförts. Parallellt med trygghetsvandringarna arbetade dock stadsdelsförvaltningen i Tynnered för att förebygga brott och öka tryggheten i området, vilket även det kan ha påverkat den upplevt ökade tryggheten i trygghetsundersökningen.

Trygghetsvandringar kan kopplas till idén i James Q. Wilson och George Kelling’s teori broken windows om att det finns en tydlig samvariation mellan nedskräpning, klotter, skadegörelse och otrygghet (Wilson & Kelling, 1982). De menar även att ett desorganiserat samhälle leder till fler brott då det signalerar att ingen bryr sig om området och risken att åka fast är därmed liten. Ett område som är oordnat anses enligt teorin kunna signalera och avspegla en form av förfall, ödslighet och att ingen i området bryr sig vilket kan leda till att invånarna känner sig otrygga att vistas i området. Teorin menar således att människors beteenden påverkas av kontexten i en miljö (Wilson & Kelling, 1982). Trygghetsvandringar kan vara ett steg i att rusta upp området och på så vis signalera att området hålls efter samt att de boende engagerar sig i sitt område. Även Hinkle & Weisburd (2008) menar att upplevd social och fysisk oordning har en stark påverkan på rädsla för brott. De har genom sin studie funnit ett signifikant samband mellan oordning, otrygghet och rädsla för brott vilket ger stöd åt den ovan nämnda teorin om broken windows. Kvällsvandringar En ökad polisiär närvaro genom vandrande poliser samt polisvolontärer under kvällstid kan komma att påverka den upplevda tryggheten, rädslan, oron eller den upplevda risken för att utsättas för brott samt fungera i ett avskräckande syfte. Det är dock svårt att förutsäga vilka effekter som de aktuella kvällsvandringarna kommer resultera i då forskningen kring kvällsvandringar, likt de vandringar som genomförs som en del i medborgarlöftet, är begränsad. Winkel (1986) menar att närvaro av uniformerad polis tycks minska den uttalade rädslan för att utsättas för brott och enligt Grabosky (1995) har ökad polisiär närvaro genom fotpatrullering visats minska den rädslan för utsatthet. European Communities (2004) anger även att patrullerande poliser är fungerande för ökad känsla av säkerhet. Renauer (2007) menar trots det att förekomsten av formell social kontroll inte enskilt påverkar rädslan att utsättas. Mycket tyder också på att otrygghet påverkas av flertalet faktorer och bör arbetats mot av flera olika aktörer och inte enbart genom polisiära insatser, då det finns många faktorer utöver det polisens arbete kan påverka som bör tas hänsyn till (Renauer, 2007).

Kvällsvandringarnas effekt på individens otrygghet förblir dock subjektiv, men då många tillfrågade boende tycks anse att polisnärvaro bidrar till en känsla av trygghet eller en lägre upplevd risk för att utsättas för brott, så kan det antas att en del av områdets medborgare kommer se det som positivt att dessa genomförs.

22

En högre närvaro av poliser samt dess volontärer kan även påverka brottsligheten då dessa fungerar som avskräckning för att begå brott (Brå, 2010). Riktat polisarbete mot särskilt brottsdrabbade eller stökiga platser, så kallade hot-spots, är en arbetsmetod som nyttjar detta och menas kunna fungera i det situationellt brottspreventiva arbetet (Brå, 2010). En följd av kvällsvandringarna kan därför vara en minskad brottslighet, åtminstone i området kring platsen där vandringen genomförs. Tidigare forskning visar på att polisen enbart behöver spendera ca 15 minuter vid en hot-spot, för att deras närvaro ska fungera förebyggande (Telep et al, 2012). En problematik med detta är dock att brottsligheten riskerar att flyttas till en annan plats som är oövervakad istället för att förebyggas (Brå, 2010).

Samtidigt är det oklart huruvida sporadisk polisnärvaro och nära kontakt med medborgarna under begränsade tidsperioder, likt en kvällsvandring, kan komma att få någon effekt på förtroendeskapandet eller på graden av trygghet i området, annat än för stunden. Vandringen som observerades under författarnas arbete genomfördes delvis på ett ostrukturerat sätt, då volontärerna inte hade någon förutbestämd rutt att gå, istället har de gått efter eget omdöme. Vilka specifika platser i området som angivits som extra otrygga har heller inte vidareförmedlats till volontärerna. Dock har vissa platser likt Beijers park och ”tjuvaparken” oavsett polisens dialog med volontärerna varit kända otrygga platser för en del av de som deltog i vandringen, vilket ledde till att de tog tillfället i akt att vandra kring dessa platser. Några av volontärerna hade en lokalkännedom som gjorde att de genom erfarenhet kände till platser där ungdomar brukar uppehålla sig, vilket kan ses som en tillgång som kan nyttjas vid kvällsvandringarna. Narkotikaproblematik En ökad polisnärvaro i området samt en större möjlighet att påverka polisens arbete kan öka tryggheten bland de som bor i området men det kan även medföra ett ökat förtroende för polisen (Doyle et al, 2015). Ett ökat förtroende för polisen kan leda till att fler anförtror sig med tips till polisen för att motverka narkotikaproblematiken i området. Genom tips från medborgarna om var försäljning av narkotika främst sker i området kan polisen kontinuerligt spana i det området för att lokalisera eventuell försäljning av narkotika (Holgersson & Knutsson, 2011). Utöver att polisen arbetar efter tips mot narkotika kan arbetet även utföras förebyggande. Det finns flertalet program med syfte att avhålla ungdomar från att prova narkotika men även för att informera om riskerna med bruket av narkotika (Lee et al, 2013; Vermeulen-Smit et al, 2015; Walker et al, 2016). Dessa program kan fungera som tidig social prevention i samband med exempelvis familjen och skolan. Den sociala preventionen är följaktligen kommunens uppgift snarare än polisen och riktas ofta till skola och familj i form av förebyggande program medan polisen i de flesta fall arbetar med situationell prevention gällande narkotikaproblemen.

Program där både ungdomen och föräldern närvarar och diskuterar innebörden med användningen av cannabis har visat på en liten men signifikant effekt (Vermeulen-Smit et al, 2015). Ungdomar som har medverkat i samtal med terapeuter visar på en

23

minskning av cannabisbruket efter tre månaders uppföljning, men liknande effekter avtar efter en ytterligare uppföljning sex månader efter samtalen (Lee et al, 2013). Program där ungdomar har samtal med terapeuter vid fåtal tillfällen har snarare kortvariga effekter gällande cannabisbruket än långvariga effekter. Ett mer intensifierat schema med samtal hade kunnat användas för att undersöka om det kan ge mer långvarig effekt (Lee et al, 2013). En annan studie har genomförts där tillvägagångssättet var att genomföra samtal i skolmiljön med ungdomar i syfte att förstå innebörden med cannabisbruket, konsekvenserna på privatlivet som cannabis kan medföra samt betydelsen av att ta rätt beslut i livet (Walker et al, 2016). Denna studie visade efter en femton månaders uppföljning en minskning av cannabisbruket samt andra drogrelaterade problem. Effektuppföljning av medborgarlöftena Genom en effektuppföljning av medborgarlöftena granskas hur arbetet har påverkat problematiken i det berörda området samt om önskad effekt uppnåtts eller inte (Polismyndigheten, 2016). Syftet med uppföljningen är således att ta reda på om det genomförda arbetet har påverkat problemet så att resultatet är bättre än om åtgärden inte vidtagits (Brå, 2016b). För att kunna följa upp effekten är det viktigt att polisen samt andra aktörer innan arbetets början har en klar bild av det problemet som skall åtgärdas, något som den gemensamma lägesbilden, medarbetardialogerna samt medborgardialogerna bidrar till (Polismyndigheten, 2016). Polisen bör även, genom dokumentation, tydligt beskriva hur arbetet ska genomföras och hur det ska påverka problemet. Uppföljningen är av stor vikt vid ett kunskapsbaserat arbetssätt för att kunna dokumentera erfarenheter av arbetet vilket även kan leda till en förbättring av framtida arbete (Polismyndigheten, 2016). Uppföljningen fortlöper under hela processen och är således ett sätt att dra lärdomar inför framtida arbete (Brå, 2016b). Eftersom medborgarlöftena kommuniceras med medborgarna är uppföljningen av stor betydelse och resultatet bör återkopplas till invånarna.

Olika sätt för att följa upp effekterna av arbetet på är exempelvis genom att medarbetare och medborgare kan beskriva vilka förändringar de upplever efter de genomförda aktiviteterna, genom observationer eller genom att jämföra området med ett likvärdigt område med hjälp av statistik, iakttagelser eller en kontroll- och testgrupp (Polismyndigheten, 2016). Det är ofta av fördel att använda sig utav en kombination av metoder vid effektuppföljning (Brå, 2016b). Vid effektuppföljning i ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete måste man ta hänsyn till att det är flera faktorer som påverkar både brottsligheten och tryggheten vilket gör att det är svårt att fastställa exakt vad det är som påverkar fenomenen (Brå, 2016b; Polismyndigheten, 2016). Likaså har det brottsförebyggande arbetet långsiktig effekt vilket gör det svårt att följa upp effekten efter en kort period. Malmö stads omorganisation Malmö stad och Polisen i Malmö har en samverkansöverenskommelse om att arbeta för att öka den upplevda tryggheten bland de boende i Malmö samt minska brottsligheten. Polisen har ansvaret vad gäller det brottsförebyggande uppdraget. Det

24

trygghetsskapande arbetet är ett bredare uppdrag som kräver samverkan mellan flera aktörer såsom olika myndigheter, organisationer, civilsamhället, näringslivet samt medborgarna. Medborgarlöftena är en del av arbetet mellan Polisen och Malmö stad där stort fokus riktas mot att arbetet ska vara kunskapsbaserat samt grundat i forskning (Malmö stad & Polismyndigheten, 2017).

Från och med den 1 maj 2017 ändrade Malmö stad sin organisation från att ha utgått från en geografisk indelning med stadsområdesförvaltningar till att arbeta med fackförvaltningar. Detta innebär att verksamheter förflyttas mellan olika förvaltningar samt att nya fackförvaltningar bildas (Malmö stad, 2017c). Denna omorganisation kan i sin tur även påverka den aktuella samverkan som sker mellan Polisen och Malmö stad.

Malin Martelius som har varit delaktig vad gäller samverkansöverenskommelsen mellan polisen och Malmö stad antyder att det ännu inte är möjligt att utvärdera konsekvenserna av omorganisationen då den nyligen genomförts. Martelius menar dock att det framförallt rör sig om en politisk förändring samt att vissa förvaltningar i staden kommer att förflyttas och tillges nya ansvarsområden. Vidare påpekar Martelius även att de nuvarande medarbetarna inom organisationen kommer att kvarstå.

Vid en tidigare omorganisation i Vilhelmina kommun framkom det kritik från Skolledarförbundet och Skolledarföreningen då de ansåg att anställda inom skolor har farit illa eftersom utbildningsförvaltningen hade bortsett från sin egen policy. Förvaltningschefen medgav att en omorganisation alltid rör upp känslor samt att förslaget har tagits fram av politiker och att berörda chefer inte varit delaktiga i den process som föregått den nya organisationen (Johansson, 2013). Likartade problem kan bli resultatet av den aktuella omorganisationen i Malmö stad, främst eftersom förvaltningar förflyttas och tillges nya ansvarsområden. Det är även väsentligt att involvera alla inblandade aktörer i utformningen av en omorganisation för att undvika missförstånd. Omorganisationen i Malmö stad har så här långt påverkat samverkan mellan Polisen i Stadsområde Norr och kommunen genom att Polisen under processen med medborgarlöften fokuserat på det arbete de kan utföra på egen hand.

CHECKLISTA UC Syd har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Brå utvecklat metodstödet i syfte att beskriva varje delmoment i arbetet med medborgarlöften samt hur arbetet ska läggas upp utifrån ett kunskapsbaserat arbetssätt gällande utformningen av medborgarlöften. Metodstödet är utformat främst för kommunpoliser och lokalpolisområdeschefer och består av utförliga beskrivningar av de olika steg som arbetsprocessen med medborgarlöften ska följa. Genom dessa beskrivningar ges det en tydlig bild av vad innebörden och syftet med de olika stegen i processen är.

25

I den fokusgrupp vi höll med kommunpoliserna i Malmö ställdes frågan Har ni på något sätt utgått ifrån metodstödet och följt punkterna där eller tycker ni att det saknas något? och då framkom det bland annat att kommunpoliserna inte har läst metodstödet utan valt ut de bästa delarna och läst rubrikerna. Enligt kommunpoliserna har detta gjorts främst för att Metodstödet innefattar mycket text och då de ofta får nya publikationer att läsa, vilket gör det svårt att avsätta tid för samtliga av dessa. Av kommunpolisernas svar är det svårt att få reda på om något är svårt eller saknas i metodstödet eftersom de endast läst delar av det.

Gällande samverkan och vilka aktörer som är delaktiga nämner några av kommunpoliserna att de aktörer som polisen samverkar med i det vanliga arbetet även är de som är med vid medborgarlöftena. Medarbetardialogerna har genomförts på olika sätt av kommunpoliserna. Några av poliserna har överlåtit dialogerna till gruppcheferna som fått i uppdrag att ta reda på vad deras grupp uppfattar som problem i området och vad de kan hjälpa till med. En annan kommunpolis har genomfört sina medarbetardialoger utifrån frågor i Metodstödet som egentligen är formulerade för problembeskrivningen. Samtliga kommunpoliser ansåg att medborgardialoger är en viktig del i arbetet med löftena då medborgarna får ge sin bild av problemet samt får kännedom om vad medborgarlöften är. Ett av de svåraste momenten vid medborgardialoger är enligt kommunpoliserna att veta hur de ska avgränsa urvalet eftersom det är omöjligt att fråga samtliga i ett område. Poliserna upplever även att medborgarna tenderar att överdriva sin upplevelse av problemen då frågorna ställs av representanter från Polisen samt att det är svårt att avgöra i vilka fall de överdriver och när de svarar verklighetstroget. Ibland överensstämmer inte polisens och medborgarnas bild av problemen. I dessa fall ansåg de att det är svårt att avväga om polisen ska följa medborgarnas eller deras egna problembild. Några av kommunpoliserna har fått kritik för att de inte valt de stökigaste områdena i deras stadsområde, men de menar att det var viktigare att initiera eller utveckla det förebyggande- och trygghetsskapande arbetet på en annan plats än i de stökigaste områdena där preventiva åtgärder redan implementerats.

Ett steg i arbetsprocessen som kommunpoliserna inte verkade följa var delen rörande orsaksanalys. Deras bild av hur denna genomförs verkar skilja sig från hur det beskrivs i metodstödet. Även uppföljningen var ett steg där det fanns olika tankar kring hur det ska genomföras. Det planerade tillvägagångssättet för uppföljningen skilde sig åt för de olika kommunpoliserna. En av kommunpoliserna skulle exempelvis få all dokumentation, kopplad till medborgarlöftena, sammanställd för att sedan kunna se vad som gjorts för varje medborgarlöfte, medan en annan ämnar utföra dörrknackningar på samma gator som vid medborgardialogen. En av de andra kommunpoliserna planerar att återigen samla de tolv fokusgrupperna som deltog vid medborgardialogen. Ett problem med detta kan dock vara att grupperna har förändrats sedan dialogerna genomfördes.

De kommunpoliser i Malmö som tagit del av metodstödet medger således att innehållet

26

är relevant samt användbart. Samtidigt påpekar de att innehållet är för omfattande och att de inte har resurser i form av tid att läsa igenom materialet. Kommunpoliserna menar att en kortare version av metodstödet alternativt en checklista hade uppskattats för att göra materialet användarvänligt. Representanter från UC Syd var positiva till idén om att utforma en checklista som komplement till metodstödet. De påpekade dock vikten av att checklistan bör innehålla samtliga steg i processen för att kunna användas vid utformandet av medborgarlöften. Enligt UC Syd kan ett medborgarlöfte som inte har följt alla steg i processen göra mer skada än nytta. De har till viss del förståelse för att polisen inte har resurser att följa metodstödet fullt ut, speciellt då arbetet med medborgarlöften är nytt och processen tar tid att inarbeta. Svårigheten ligger således i att hålla checklistan kortfattad och enkel för att inte avskräcka kommunpoliserna samtidigt som den behöver innehålla alla viktiga steg i processen för att inte anses som en genväg. Utifrån detta är det viktigt att checklistan är utformad för att passa både kommunpoliserna och UC Syd. En positiv aspekt är att båda parterna är överens om checklistan när det gäller syfte, innehåll och utformning. Utformningen av checklistan Vårt mål med att utforma en checklista utifrån metodstödet är att underlätta arbetsprocessen med medborgarlöften. Utifrån underlaget vi fick in från fokusgruppen framgick det att kommunpoliserna i Malmö har genomfört arbetet med medborgarlöften på olika sätt. Detta verkade dock inte bero på att kommunpoliserna inte var intresserade av att följa metodstödet utan främst för att de ansåg att de inte hade tillräcklig tid för att sätta sig in i materialet. På grund av detta har de läst metodstödet när de känt att de behövt mer information kring arbetsprocessen. Syftet med vår checklista är därför att få poliserna att följa samtliga steg i processen. Checklistan kan även fungera som ett bra stöd vid ett eventuellt överlämnande mellan två kommunpoliser, då det tydligt framgår vad som är gjort och där dokumentationen underlättar för att få en djupare insikt i hur de olika stegen genomförts.

Eftersom det framgick under fokusgruppen att kommunpoliserna i Malmö önskade att checklistan hölls kort hade vi detta i åtanke då vi utformade den. Rubrikerna och samtliga delar i checklistan utgår ifrån de som finns i metodstödet och följer därmed den struktur som arbetsprocessen är ämnad att följa. De rubriker som finns med är bland annat “Initiera samverkan”, “Gemensam lägesbild och fokusområden” samt “Aktivitetsplanering och genomförande”. I checklistan hänvisas till specifika delar i metodstödet där poliserna kan läsa mer om så önskas. Hänvisning sker även till Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete då vi ansåg att det var ett bra komplement och kan fungera som ett ytterligare förtydligande för några av stegen i arbetsprocessen. Checklistan inleds med målen samt kvalitetskriterierna för medborgarlöftena för att hålla poliserna uppdaterade om dessa. Detta gjorde vi efter direktiv från UC syd då det är av vikt att dessa uppfylls för att anses vara ett medborgarlöfte.

27

Stegen i checklistan ska bockas av när de är genomförda. I checklistan finns även titlarna TIPS, TÄNK PÅ och VIKTIGT. Information under TIPS och TÄNK PÅ handlar främst om förslag på hur de kan genomföra vissa steg. VIKTIGT används i de flesta fall för att poängtera att dokumentation måste föras efter varje avslutat steg för att underlätta uppföljningen, både för polisen själv men även för andra involverade. Detta ansåg vi var av stor vikt då det, som tidigare nämnt, framgått att dokumentationen ofta brister. Vi gjorde därför egna dokumentationsmallar som vi länkar till i varje steg där poliserna kan skriva några meningar under arbetets gång beroende på var i processen de är. Dock är dessa inte tillräckliga för fullständig dokumentation utan endast ett extra stöd för deras verksamhetsdokumentation. Dokumentationen i checklistan ska därför inte vara någon ersättning för den ordinarie dokumentationen.

AVSLUTNING Genom vårt arbete med denna projektrapport har det framkommit att det i vissa avseenden brister gällande den kriminologiska kunskapen i arbetsprocessen med medborgarlöftena. Det finns vissa steg i processen där det är av extra stor vikt att polisen kompletterar praktiska erfarenheter med teoretisk kunskap. Exempelvis är kriminologisk kunskap till stor nytta vid insamlandet av data samt vid analys av orsakerna till de aktuella problemen som identifierats.

Arbetet med medborgarlöften är nytt för Polisen och det kan ta tid innan de kommer in i processen och lär sig vad som fungerar och inte. Polisen bör vara öppen för att ta emot hjälp från andra aktörer som kan komplettera polisens kunskap gällande vissa frågor, exempelvis vid orsaksanalys. Dessa aktörer skulle kunna bestå av högskolor och universitet samt spetskompetens inom kommun eller liknande organisationer. Att samarbeta med högskolor och universitet skulle kunna gynna båda parter, dels genom att studenter får möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i verkligheten samt skapa kontakter inför framtiden. För Polisens del kan en sådan samverkan bidra till en utvecklingsmöjlighet då deras arbete kan ses ur en annan synvinkel av studenterna. Studenterna kan även avlasta poliserna då vi under arbetet med denna projektrapport uppfattat att polisens resurser i viss mån kan vara bristande. Att polisen har bristande resurser är något som bekräftas av Klasson (2010). Eftersom poliserna har en yrkesroll där de möter medborgare ute i fält varje dag har de till viss del handlingsfrihet i dessa möten. Deras vardagliga arbete består av att hantera och lösa problem som medborgare vänder sig med till dem. Men även om de har en viss handlingsfrihet så hämmar deras bristande resurser dem från att kunna sköta sina uppgifter fullt ut. De måste prioritera bland problemen och fokusera på de mest akuta fallen. Detta leder, som tidigare nämnt, till att det är svårt att avsätta tid för arbetsprocesser som syftar till att arbeta brottsförebyggande och förtroendeskapande. Enligt Klasson (2010) beror mycket av polisens bristande resurser på att de är

28

finansierade av skatteinkomster. Såhär ser det även ut för övriga offentliga verksamheter. Precis som samverkan med högskolor och universitet kan även samverkan med andra aktörer fungera avlastande för Polisen. I Stadsområde Norr har polisen samverkat med Malmö Stad men där har dock inte samverkan haft någon avlastande funktion. Detta beror delvis på att kommunpolisen i Stadsområde Norr inte haft någon kontaktperson på kommunen samt att Malmö Stads omorganisation lett till att kommunpoliserna inte utnyttjat den kompetens som de har att tillgå. Vid kommande löften är dock förhoppningen att samverkan ska fungera bättre vilket då kan avlasta polisens arbete med medborgarlöftena. En del som skulle kunna förbättras i arbetet med medborgarlöften är kommunikationen till medborgarna. Om dessa bjuds in till att medverka vid exempelvis kvälls- och trygghetsvandringar kan ett engagemang skapas. Detta kan bidra till att syftet med medborgarlöften uppfylls, vilket är att komma närmare medborgarna och öka förtroendet för polisen. En förbättrad kommunikation kan även leda till att medborgarna får bättre vetskap om medborgarlöftena. Den checklista vi utformat har som mål att underlätta arbetsprocessen med medborgarlöftena, vilket kan leda till att strukturen och resultatet förbättras. Genom att resultaten förbättras ökar chansen att förtroendet för Polisen förstärks från medborgarnas sida samt att området där medborgarlöftena implementerats blir tryggare. Författarna för denna projektrapport har förhoppningen om att checklistan kommer användas i framtida arbete med medborgarlöften samt att den kan utvecklas efter hand.

29

REFERENSER Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber. Brottsförebyggande rådet, (2004) Brottsförebyggande arbete i praktiken – 19 lokala projekt. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Rapport 2004:6. Idéskrift Nr.12. Brottsförebyggande rådet, (2010) Trygghetsvandring - En vägledning. Stockholm: Brå. Brottsförebyggande rådet, (2016a) Nationella trygghetsundersökningen 2015 - Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Stockholm: Brå. Rapport 2016:1. Brottsförebyggande rådet, (2016b) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, (2016c) En polis närmare medborgaren. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, (2017) Drogutvecklingen i Sverige 2017. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Rapport 164. Doyle M, Frogner L & Andershed H, (2015) Tryggare kan ingen vara? Människors trygghet i närvaro av poliser, ordningsvakter och polisvolontärer. Rapport 2015:1. European Communities, (2004) A review of scientifically evaluated good practices for reducing feelings of insecurity or fear of crime in the EU member states. Watford: BRE Environment. Ferraro K F & LaGrange R, (1987) The Measurement of fear of crime. Sociological Inquiry, 57, 70-101. Hinkle J C, Weisburd D, (2008) The irony of broken windows policing: A micro-place study of the relationship between disorder, focused police crackdowns and fear of crime, Journal of Criminal Justice, 36, 503-512. Holgersson S & Knutsson J, (2011) Polisens arbete mot narkotika. Stockholm: Rikspolisstyrelsen. Rapport 2011:1. Ivert A-K, Chrysoulakis A, Kronkvist K, Torstensson Levander M, (2013) Malmö områdesundersökning 2012. Institutionen för kriminologi, Malmö Högskola. Johansson J, (2013) Kommunen kritiseras efter omorganisation. >http://www.vk.se/999718/kommunen-kritiseras-efter-omorganisation< (2017-05-08).

30

Klasson T, (2010) Professioner i offentlig förvaltning. Lund: Studentlitteratur AB. Kääriäinen J, (2008) Why Do The Finns Trust The Police?. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. 9:2, 141-159. Lee C, Kilmer J, Neighbors C, Atkins D, Zheng C, Walker D & Larimer M, (2013) Indicated prevention for college student marijuana use: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 81:4, 702–709. Malmö stad, (2017a) Samarbeten med polisen. >http://malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med.../Trygghetsfragor-i-Malmo/Sarskilda-utmaningar/Samarbeten-med-polisen-.html<(2017-05-04). Malmö stad, (2017b) Befolkning per stadsområde, stadsdel, delområde 2007-2016 (Offentlig statistik) >http://malmo.se/Kommun--politik/Statistik/Befolkning.html< (2017-05-19). Malmö stad, (2017c) Ny organisation 2017. >http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Ny-organisation-2017.html< (2017-05-12). Malmö stad & Polismyndigheten, (2017) Samverkansöverenskommelse Malmö- trygg och säker stad 2017-2022. Myhill A, (2012) Community engagement in policing - Lessons from the literature. National Policing Improvement Agency (NPIA). Polismyndigheten, (2016) Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan- Metodstöd. Polismyndigheten, (2017) Medborgarlöften i Malmö – stadsdelsområde Norr. > https://polisen.se/Skane/Medborgarloften/Skane/Malmo-Norr/< (2017-04-11). Skogan W G, (2005) Citizen Satisfaction With Police Encounters. Police Quarterly, 8:3, 298-321. Statens offentliga utredningar, (2014) Polismyndighetens styrmodell. Ju 2012:16/2014/147. Torstensson Levander M, (2007) Trygghet, säkerhet, oro eller risk? Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Vermeulen-Smit E, Verdurmen J & Engels R, (2015) The Effectiveness of Family Interventions in Preventing Adolescent Illicit Drug Use: A Systematic Review and Meta-analysis of Randomized Controlled Trials. Clinical Child and Family Psychology Review, 18:3, 218–239.

31

Walker D D, Stephens R S, Blevins C E, Banes K E, Matthews L & Roffman R A, (2016) Augmenting Brief Interventions for Adolescent Marijuana Users: The Impact of Motivational Check-Ins. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 84:11, 983–992. Wilson, J Q, & Kelling, G, (1982) The Police and Neighborhood Safety: Broken Windows. The Atlantic Monthly 127:29–38.

32

BILAGA

ChecklistaMedborgarlöftenELVIRARANWEGRICHARDSZABADIEMELIEWIMMERDAHLJOHANNESBJÖRNRAMSARANORDQVISTELIDAMEITMANN

Syftetmeddennachecklistaärattunderlättaarbetetmedmedborgarlöften.Ichecklistanlänkasocksåtillmallar,somliggerislutetavdettadokument,vilkakananvändassomkomplementochstödförattdokumenteraarbetetunderprocessen.ChecklistanbaseraspåPolismyndighetensmetodstödförmedborgarlöftenKunskapsbaseratarbetemedmedborgarlöftenisamverkansamtSamverkanilokaltbrottsförebyggandearbeteframtagenavBrå,PolismyndighetensamtSverigeskommunerochlandsting(SKL).Löpandeichecklistanhänvisastilldessatvåpublikationer.VisomutformatdennachecklistaärkriminologistudentervidMalmöhögskola.

33

InledningDetfinnsvissamålochkvalitetskriteriersombeskrivervadsomskavarauppfylltförattarbetetsomgörsskabetraktassomMedborgarlöften:

Mål

Medborgarlöftenska:

Ökatryggheten.

Förebyggabrott.

Ökamedborgarnasochlokalsamhälletsdelaktighetidetbrottsförebyggandeochtrygghetsskapandearbetet.

Stärkaförtroendetförpolisen.

KvalitetskriterierMedborgarlöftenaska:

Isåhöggradsommöjligtinvolveramedborgare.

Utgåfrånkunskaperframtagnafrånmedarbetar-ochmedborgardialoger,därmedborgarnasupplevelseravotrygghetprioriteras.

Utgåfrånsamverkansöverenskommelse(imöjligastemån).

Tasframutifrånengemensamlägesbild,problembeskrivning,orsaksanalysochaktivitetsplanering.

Kommunicerasutifrånmålgruppernasbehov.

SeflikenMedborgarlöfteniMetodstödet.MetodstödetförMedborgarlöftenhittardupåIntrapolis/Bekämpabrott/Medborgarlöften–Metodstöd.

34

1.Initierasamverkan

Skapadialog

Kontaktatänkbaraaktörersomkanmedverkaiensamverkan. TIPS:Kommun,ideellaföreningar,bostadssektorn,näringsidkare,skolaochfritidssektornärbraaktöreratthaiåtankeinföreventuellsamverkan.

Beslutaomsamverkan.TÄNKPÅ:Beslutetdokumenterasgenomattdenförstadelenavsamverkansöverenskommelsenarbetasframnärsamverkaninitieras.

Skapastruktur

Utseenansvarigförplaneringavarbetetinomrespektiveaktör(motsvarandekommunpolis).

Komöverensomtidochresursersomskaavsättasförarbetetmedmedborgarlöftena.

Komöverensomgemensammamålförarbetet.

Formuleraenkommunikationsplan.SeMetodstödMedborgarlöften,flikKommunikation.Därfinnsävenmallförkommunikationsplan,seBilaga3,MallKommunikationsplan. TIPS:Seöveromdetfinnsmöjlighetattsamverkamedkommunenskommunikatörer.

TÄNKPÅ:Bokainframtidamötenförgemensamlägesbildochfokusområdensamtproblembeskrivningochorsaksanalys. VIKTIGT:Börjaplaneraföruppföljningenredannugenomattavsättatidochresurserfördenna.Genomattdokumenterahelaprocessenunderlättasuppföljningensomskagöras.

KlickaförattkommatillààInitierasamverkan

35

2.LokallägesbildDenlokalalägesbildenärendelavlokalpolisområdetstotalaverksamhetsplanering.Iarbetetmedmedborgarlöftenbördeninnehållademestförekommandeproblemeniområdet,hurdeharutvecklats,hurstorriskenattbliutsattärsamtvilkamöjligheterochbegränsningarsomfinnsiområdet.Exempelvishurengagerademedborgarnaärochhurstortförtroendetförpolisenär.Statistik

Taframstatistikfrånolikakällorförattfåenomfattandelägesbild.Exempelvisfrånområdesundersökningar,Polisensstatistiköveranmäldabrottsamtlokalatrygghetsundersökningar.TIPS:Jämförområdetmedettlikvärdigtområdeikommunenellernärområdetsåkanensenareeffektuppföljninggenomförasdärmedborgarlöftenaspåverkanpåproblemetkanutläsas.Ses.34-42iSamverkanilokaltbrottsförebyggandearbete.

KlickaförattkommatillààLokallägesbild–statistikMedarbetardialog–VADSemålochkvalitetskriterierförmedarbetardialogiMetodstödMedborgarlöften,flikMedarbetardialog.

Samtligaberördamedarbetareskahamöjlighetattdeltaochbidramedsinkunskapomdenlokalalägesbilden.SeförslagtilluppläggförVAD-dialogiMetodstödMedborgarlöften,flikMedarbetardialogVAD?

VIKTIGT:Dokumenteravadsomsägsunderdialogenochsammanställresultatetsåattdetkananvändasidenfortsattaprocessen. TIPS:FörattfåensåbredbildsommöjligtkandetvaragynnsamtattVAD-dialogenskergruppvissåattallamedarbetarefårenchansattdelta.

Återkopplasammanställningenavdialogentillmedarbetarnasåattdeäruppdateradeiarbetetochserattderaskunskaptastillvara.

KlickaförattkommatillààLokallägesbild–medarbetardialog-VAD

36

MedborgardialogTÄNKPÅ:Syftetmedmedborgardialogerärattfåenfördjupadbildavmedborgarnasupplevelseavtrygghetenisittnärområde.Dialogernakanävenförbättrarelationenmellanpolisochmedborgarevilketisinturkanledatillattförtroendetförpolisenökar.Medborgardialogernakanmedfördelgenomförasvidfleratillfällen.SeMetodstödMedborgarlöften,flikMedborgardialog.VIKTIGT:Förengodkvalitetpåmedborgardialogernaföljmålenochkvalitetskriterierna.SeMetodstödMedborgarlöften,flikMedborgardialog.

Utseansvarigaförplaneringochgenomförandeblanddeolikasamverkansparternasamtupprättatydligarollerförallamedverkande.

TIPS:Utnyttjadekunskapersomfinns.Exempelvistenderarkommuneratthaerfarenhetavmedborgardialoger.

Identifierarättmålgruppsamtkommuniceramedborgarenspåverkansmöjlighetochgradavdelaktighet.TÄNKPÅ:Görenmålgruppsanalys.”Alla”äringenmålgrupp,utanringainvemsomärviktigastochutgåfrånderastankar,känslorochbehov.

Väljformförmedborgardialogen(exempelvisfysiskellerdigitaldialog,strukturerade/ostruktureradeintervjuer,enkäter,mötenochfokusgrupper).

Undersökombefintligaforumsomkananvändasförmedborgardialogerexisterar,exempelvisideellaföreningarellergrannsamverkansuppslutningar.

Formuleraöppnafrågeställningarsomengagerarmedborgarnasamtrörvilkaproblemdeuppleveriområdet.Svarenfråndialogernaskagåattdokumenterasochanalyseras.

Planeraföråterkopplingochinformeramedborgarnaomhurdekanföljadetfortsattaarbetet.

TIPS:Informationskanalerdärdekanföljaarbetetkanvarasocialamedier,lokaltidningar,informationsbladibrevlådanelleritrapphuset.

KlickaförattkommatillààLokallägesbild-medborgardialog

37

3.GemensamlägesbildochfokusområdenSeMetodstödMedborgarlöften,flikGemensamlägesbild.

Hållettmötemedallainblandadeaktörer.TÄNKPÅ:Måletmedmötetärattkommaöverensomengemensamlägesbildochvilkaområdensomfokusskaläggaspå.

Sammanställochtameddetunderlagsomsamlatsintillmötetvilketinkluderarmedborgar-ochmedarbetardialogersamteventuellstatistik.Påmötet:

Utseenprotokollföraresomdokumenterardiskussionensamtvilkabeslutsomfattas.VIKTIGT:Detnikommerframtillundermötetskafinnasmedisamverkansöverenskommelsen.

Väljvilket/vilkafokusområdensommedborgarlöftetskakretsakring. TÄNKPÅ:Ettfokusområdekanexempelvisvaraettgeografisktområde(avgränsatområdedärdetförekommerenhögnivåavproblem).Detkanävenhandlaomenvissbrottstypellerordningsstörningsompåverkarmedborgarnastrygghetnegativtsamtattenvissgruppärmerutsattaänandra.

Komframtillengemensammålbildfördetfokusområdesomväljs.Exempelvisminskavissbrottslighetiområdetoch/ellerfåbortungdomarsomhänger.

Diskuteraomdetbehövsgenomförastrygghetsvandringarellerfördjupademedborgardialogerförattkompletteraunderlagetinförorsaksanalysen.

KlickaförattkommatillààGemensamlägesbildochfokusområden

38

4.ProblembeskrivningochorsaksanalysSeMetodstödMedborgarlöften,flikProblembeskrivningochorsaksanalys.

Utseenanalysgrupp.TIPS:Förutomderesursersomfinnsinompolismyndighetenellerkommunen,kanmanexempelvisbjudamedrepresentantfrånhögskolaelleruniversitetsomkanbidramedforskninggällandevadsomliggerbakomdespecifikaproblemen.Förslagsviskananalysgruppenförberedaochgöraenutredninginnanmötet.

TÄNKPÅ:Analysarbetetskaredautvarförettvisstproblemuppstårochvilkafaktorersompåverkarsåattdeåtgärdersomsättsinsenareutförspårättsättochbidrarmedönskadeffekt.Analysgruppenkanävenutifrånevidenskommamedförslagpååtgärdersomsedandiskuterasgemensamtvidaktivitetsplaneringochgenomförande.

VIKTIGT:Denutredningsomanalysgruppengenomförskadokumenterasförattliggatillgrundföraktivitetsplaneringen.

Hamötemedanalysgruppensamtrepresentanterfrånberördaaktörer.

Påmötet:

Analysgruppenpresenterarsinutredningochsedandiskuterasvilkafaktorersomskullekunnabidratilldespecifikaproblemen.

Lyftochdiskuteraidéersamtdokumenteravilkafaktorersomenligtmedborgareochmedarbetarekanliggabakomproblemen.

KlickaförattkommatillààProblembeskrivningochorsaksanalys

5.Samverkansöverenskommelse

39

Efterattengemensamproblembeskrivningochmålbildsammanställtsskasamtligaaktörerskrivaunderensamverkansöverenskommelsesombekräftarattallaarbetareftersammamålbild.

6.AktivitetsplaneringochGenomförandeSeMetodstödMedborgarlöften,flikAktivitetsplanering.

Desomskaplaneraochutföraaktiviteternaärarbetsgrupperpålägstanivå.VidplaneringenavaktiviteternagenomförsHUR-dialoger.

Utgåfrånbeprövadeåtgärder.TIPS:FörslagpååtgärdergårattfinnapåexempelvisBrå,EuropeanCrimePreventionNetwork(EUCPN),EuropeanForumforUrbanSecurity(Efus),InternationalCentreforPreventionofCrime(ICPC)ochCenterforProblem-OrientedPolicing(ses.70iSamverkanilokaltbrottsförebyggandearbete)samtWhatWorksCentreforCrimeReduction.SeävenMetodstödMedborgarlöften,flikAktivitetsplanering/Villduvetamer?

Formuleramålföraktiviteternaförattenkeltkunnaföljauppåtgärderna. TIPS:SMART-modellenkanfungerasomstödvidmålformuleringen.Ses.65-67iSamverkanilokaltbrottsförebyggandearbetesamtMetodstödMedborgarlöften,flikAktivitetsplanering.

Formuleraenaktivitetsplandärdetframkommervadorsakentillproblemetär,vilkenåtgärdsomsättsinmotproblemet,vilkamålenmedåtgärdenär,näråtgärdenskavaragenomförd,vemsomansvararförutförandetavåtgärdensamthuråtgärdenskaföljasupp.

VIKTIGT:Aktivitetsplanenskadokumenterassåattdesomskautföraaktiviteternaharåtkomsttilltydligainstruktionerfördessasamtförattarbetetenkeltskagåattföljaupp.

KlickaförattkommatillààAktivitetsplanochgenomförandeFörförslagpåvaddukanhamediaktivitetsplanenses.73iSamverkanilokaltbrottsförebyggandearbete.Formuleraochkommuniceramedborgarlöften

40

SeMetodstödMedborgarlöften,flikFormuleraochkommuniceramedborgarlöften.

Formuleramedborgarlöften.TIPS:Syftetbörhållaskortochtydligt,ochkanexempelvisutformassåhär:Syftetmedmedborgarlöftenaärattökatryggheteniområdetsamtökaförtroendetfördetlokalapolisarbetet.

Kommuniceramedborgarlöftenapåettlämpligtsättutifrånförutsättningarnaiområdet.

TIPS:Använderavflerainformationskanalerförstörrespridning.Exempelvisviainformationsbladibrevlådan,lokaltidningen,socialamediersamtutskickviasamverkansaktörersåsomfastighetsbolag.

VIKTIGT:Komihågattinformeramedborgarnaomhurochgenomvilkainformationskanalerdekanföljadetfortsattaarbetetmedmedborgarlöften.

KlickaförattkommatillààFormuleringochkommuniceringavmedborgarlöftenMallförMedborgarlöftenfinnsiMetodstödmedborgarlöften,flikUtformningavmedborgarlöften(Bilaga2MallMedborgarlöften).7.Uppföljningochåterkoppling

41

Förattgörauppföljningenbörtidigarestegiarbetsprocessenhagenomförtsochdokumenterats.

Uppföljningenskainkluderahuruvidadebeslutadeaktiviteternahargenomförts,hurdethargåttsamtomdegettnågoneffekt.TIPS:Genomföruppföljningenstrukturerat.Mankangöraenkombineraduppföljningsombeståravenresurs-ochaktivitetsuppföljning,enprestationsuppföljningsamteneffektuppföljning.SeMetodstödMedborgarlöften,flikUppföljningochÅterkoppling.

Återkopplaarbetetmedmedborgarlöftenakontinuerligttillmedborgarnaochmedarbetarnaförattvisaattlöftenaäraktuellasamtförattinformeranärarbetetäravslutat.Omenaktivitetintegenomförsbörinformationomdettagessamtenförklaringtillvarför.

Uppföljningendokumenterasiaktivitetsplanen/PUM-A.TIPS:UppföljningenkanutgåfråndetexempelsomfinnsibilagatillPolismyndighetensanvisningarförverksamhetsplanering.

KlickaförattkommatillààUppföljningochåterkoppling

Dokumentation

42

Initierasamverkan

OBSERVERAattdokumentationävenskaskeiSamverkansöverenskommelsen.

Ex.Samverkanspartners,vilkaäransvarigaochframtidamöten

Lokallägesbild–statistikOBSERVERAattdenlokalalägesbildenskadokumenterasenligtPolismyndighetensverksamhetsplanering–Dokumentationidettadokumentskaendastsessomettextrastödföranteckningar.

Typavstatistik: Vadvisarstatistiken:Ex.Lokaltrygghetsundersökning

Lokallägesbild–medarbetardialog-VAD

Vadbehöverviarbetamermed: Vilkaproblem/utmaningarharvi:

43

Lokallägesbild-medborgardialog

Typavdialog: Resultatfråndialogerna:Ex.Fokusgruppellerenkäter

GemensamlägesbildochfokusområdenOBSERVERAattdokumentationavgemensamlägesbildochfokusområdeävenskaskeiSamverkansöverenskommelsen.Ex.Vilkafokusområdenochhurserdengemensammalägesbildenut.

Problembeskrivningochorsaksanalys

44

1.Vadärproblemet?

2.Varskerproblemet?

3.Närskerproblemet?

4.Vemorsakarproblemet?

5.Vem/vaddrabbasavproblemet?

6.Vilkaär/blirföljdernaavproblemet?

7.Varför? 8.Vemkanåtgärdaellerminimeraproblemet?

Aktivitetsplanochgenomförande

OBSERVERAattaktivitetsplaneringochgenomförandeskadokumenterasenligtPolismyndighetensverksamhetsplanering–Dokumentationidettadokumentskaendastsessomettextrastödföranteckningar.Förförslagpåvaddukanhamediaktivitetsplanenses.73iSamverkanilokaltbrottsförebyggandearbete.Orsak Åtgärd Operativamål När Vem Uppföljning FormuleringochkommuniceringavmedborgarlöftenMallförMedborgarlöftenfinnsiMetodstödmedborgarlöften,flikUtformningav

45

medborgarlöften(Bilaga2MallMedborgarlöften).

Uppföljningochåterkoppling

OBSERVERAattuppföljningochåterkopplingskadokumenterasenligtPolismyndighetensverksamhetsplanering–Dokumentationidettadokumentskaendastsessomettextrastödföranteckningar.

Ansvarigföruppföljningen

Hurskaaktivitetenföljasupp?

Närskauppföljningenske?

Sammanställningavresultat(vadgenomfördes,hurgickdet,vilkeneffektochvadkanförbättras?)

STADSOMRÅDE VÄSTER

Karin Axelsson Olsson

Rebecka Eliasson

Marina Mikuljan

Erika Reinholdsson Nykjär

Jacob Starkenberg

Cecilia Zarins

Löftet om Holma

Problembilden i området och förslag på medborgarlöften

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning……………………………………………………………………………... 3 Inledning……………………………………………………………………………………..

- Syfte…………………………………………………………………………………. 4 4

Metod………………………………………………………………………………………... - Genomförande i Kroksbäck…………………………………………………………. - Genomförande i Holma……………………………………………………………...

o Utformning av medborgarenkät…………………………………………......o Pilotstudie…………………………………………………………………....o Urval……………………………………………………………………........o Datainsamling……………………………………………………………….

- Intervjuer med nyckelinformanter, lokala näringsidkare och områdespolisen……...

5 5 6 6 7 7 8 8

Resultat……………………………………………………………………………………… - Få känner till medborgarlöftena i Kroksbäck……………………………………….. - Förtroendet för Polisen i Kroksbäck.....................................………………………... - Holmas medborgare upplever narkotikabrottslighet, rädsla för ungdomsgäng samt

trafikproblem………………………………………………………………………... - Polisen framhäver medborgarnas oro gällande trafiken på Holma torg…………….. - Lokala näringsidkare vill ha ökad polisnärvaro på Holma torg…………………….. - Nyckelinformanternas beskrivning av Holma………………………………………. - Slutgiltiga problembilden i Holma…………………………………………………..

9 9 10

10 13 14 15 16

Medborgarlöften…………………………………………………………………………….. 16 Åtgärder……………………………………………………………………………………...

- CPTED och Alley Gating…………………………………………………………… - Hot spot- och targeted policing……………………………………………………... - Kameraövervakning………………………………………………………………… - Tidig och senare social prevention………………………………………………….. - Ingången…………………………………………………………………………….. - Grannsamverkan…………………………………………………………………….

17 17 20 22 24 27 28

Vikten av samverkan………………………………………………………………………... - Generellt om samverkan……………………………………………………………. - Samverkan för ett bättre Holma……………………………………………………..

30 30 31

Kommunikationsplan för kommande löften………………………………………………... 32 Utvärderingsplan……………………………………………...……………………………..

- Utvärdering av föreslagna situationella åtgärder……………………………………. - Utvärdering av sociala preventionsåtgärder…………………………………………

33 33 34

Diskussion…………………………………………………………………………………... - Genomförandets möjligheter och begränsningar…………………………………....

35 36

Slutsats………………………………………………………………………………………. 37 Referenser…………………………………………………………………………………… 39 Bilagor………………………………………………………………………………………. 43

3

SAMMANFATTNING

I ett samarbete mellan Polisen i Malmö och Malmö högskola inleddes en utvärdering av

Polisens arbete med medborgarlöften, vilket är en polisiär metod som används i en tredjedel

av Sveriges kommuner (Polisen 2016). Huvudsyftet för den här rapporten var att ge förslag på

nya medborgarlöften utifrån en formulerad problembild för delområde Holma i Malmö.

Rapporten kommer dessutom att kort avhandla en utvärdering av de medborgarlöften som

varit gällande i Kroksbäck.

För att få en representativ problembild av Holma genomfördes en enkätundersökning där

drygt ett hundratal respondenter deltog. Dessutom genomfördes en rad intervjuer med lokala

näringsidkare, nyckelinformanter och Polisens medarbetare, vilka samtliga ligger till grund

för den problembild som presenteras i denna rapport. De problem som identifierades utifrån

den genomförda studien var trafiken på Holma torg där bilar och mopeder kör i höga

hastigheter och står olovligen parkerade, narkotikaförsäljning som förekommer öppet samt

ungdomsgäng som uppehåller sig i området vilket skapar otrygghet. Utifrån den

sammanställda problembilden formulerades följande förslag på medborgarlöften.

1. Polisen förbinder sig att i samverkan med Malmö stad begränsa personbilstrafikens

framkomlighet på Holma torg.

2. Polisen ska i samarbete med Ingången och Aktivitetshuset i Holma arbeta för att

långsiktigt ge ungdomar en meningsfull vardag och fritid.

3. Malmö stad förbinder sig att i samverkan med Polisen och Region Skåne arbeta för att

tidigt upptäcka individer och familjer som befinner sig i riskmiljöer och genom att ge

extra stöd och utbildning till dessa arbeta för att minska drog- och

ungdomsbrottslighet.

4. MKB förbinder sig att i samverkan med Malmö stad och Polisen arbeta långsiktigt för

att göra Holma torg till en naturlig mötesplats.

4

För att kunna genomföra de föreslagna medborgarlöftena ges ett antal evidensbaserade

åtgärdsförslag vilka anses vara lämpliga utifrån den samlade problembilden. Dessa är bland

annat att reducera trafiken till torget med hjälp av bommar eller naturliga hinder,

kameraövervakning på Holma Torg för att förhindra drogförsäljning samt att ge ökade

resurser och stödja Ingångens arbete med att nå ut till unga vuxna i Holma och hjälpa dem till

ett arbete eller studier.

Dessutom har en utvärderingsplan utformats för att förenkla och motivera för Polisen att

utvärdera de eventuella effekterna av de brottsförebyggande åtgärder som implementeras.

Även vikten av samverkan framhävs som en stor del i Polisens arbete med medborgarlöften.

Denna rapport är därigenom tänkt att fungera som stöd för Polisens fortsatta arbete med att

formulera nya medborgarlöften för delområde Holma.

INLEDNING

Rapporten är en del av samarbetet som inletts mellan Polisområde Malmö och Malmö

Högskola i syfte att bland annat utvärdera Polisens arbete med de medborgarlöften som

påbörjats i Malmös delområden under 2017. Målen med dessa medborgarlöften är att öka

tryggheten, förebygga brott, stärka förtroendet för Polisen samt att engagera medborgarna i

det lokala brottsförebyggande arbetet (Polisen 2015).

Medborgarlöften syftar till att den lokala Polisen, i nära samverkan med kommunerna,

kommunicerar ut till medborgarna hur de gemensamt ska uppnå uppsatta brottsförebyggande

och trygghetsskapande mål (Berg, Gustavsson, Nilsson & Johansson 2016). Dessa ska tas

fram tillsammans med medborgarna i det berörda området, de lokala aktörerna, samt

medarbetare inom Polis och kommun (a a). Genom detta arbete finns en förhoppning om ett

starkare engagemang hos de lokala medborgarna, då löftena baserats på den kunskap och

erfarenheter de besitter. Eftersom de varit involverade i arbetet redan i ett tidigt stadium och

att de genom konkreta mål tydligt kan följa Polisens och kommunens arbete.

Syfte

Huvudsyftet med denna rapport är att på uppdrag av Polisområde Malmö formulera en

problembild för området Holma, för att utifrån denna ge relevanta och genomförbara

5

åtgärdsförslag gällande medborgarlöften för det aktuella området. Denna problembild ska

baseras på medborgarnas, centrala nyckelinformanters och lokala näringsidkares uppfattning

om Holma, samt Polisens erfarenheter och insikt i området. Ett ytterligare syfte med rapporten

är att undersöka medborgarnas kännedom om Polisens arbete med de medborgarlöften som

varit gällande i Kroksbäck under 2017. Detta för att använda den kunskapen till det

kommande arbetet i Holma samt för att motivera för en god kommunikation mellan Polis och

medborgare.

METOD

Två separata undersökningar genomfördes för att uppfylla studiens båda syften, en i

Kroksbäck och en i Holma. Inledningsvis genomfördes en enkätstudie i Kroksbäck, för att

följas av en medborgarenkät och semistrukturerade intervjuer med invånare i Holma.

Genomförande i Kroksbäck

För att utvärdera medborgarnas generella kännedom om de medborgarlöften som varit

gällande i Kroksbäck under året genomfördes en enkätstudie i området. Enkäten bestod till

största delen av slutna frågor men kompletterades även med ett fåtal öppna svarsalternativ där

respondenten kunde uttrycka sin åsikt fritt. Se bilaga 1 för enkäten som användes i

Kroksbäck.

Urvalet av respondenter skedde slumpmässigt, där de tillfrågade var individer som påträffades

i olika delar av Kroksbäck vid två separata tillfällen. Endast personer som bedömdes vara 15

år eller yngre valdes bort av etiska skäl, i övrigt välkomnades en så stor bredd som möjligt på

respondenterna gällande kön och ålder.

Redan på förhand fanns det vetskap, utifrån information från Polisen, att det kunde bli

problematiskt att nå ut till medborgarna i Kroksbäck. Detta på grund av områdets fysiska

konstruktion där de boende är avskilda från all trafik, samt att det inte finns någon naturlig

mötesplats eller knytpunkt i området. Sammanlagt tillfrågades 60 individer att delta i studien,

varav 27 valde att besvara enkäten.

6

Genomförande i Holma

Då problembilden och vidare även de löften som skulle föreslås ska baseras på medborgarnas,

medarbetares, lokala näringsidkares samt diverse nyckelinformanters olika uppfattningar av

Holma formulerades en arbetsplan för att kunna nå dessa individer på bästa sätt. En enkät

utformades för medborgarnas deltagande och en intervjuguide för både medarbetare,

nyckelinformanter och lokala näringsidkare togs fram.

Utformning av medborgarenkät

Aspekter som togs i beaktande när enkäten utformades var bland annat information från

Polisen gällande att majoriteten av problemen och otryggheten i området tycktes vara

koncentrerade kring Holma torg. Även att språksvårigheter kunde förekomma tänktes över,

vilket motiverade till att göra texten och frågorna enkla och lättförståeliga. Dessutom skulle

givetvis inga forskningsetiska principer brytas och därför var enkäten helt anonym samt att

respondenterna skulle vara över 15 år. Enkäten skulle utöver detta möta kriterierna för att

hålla hög validitet och reliabilitet, där det exempelvis var väsentligt att göra studien lätt för

Polisen att replikera för framtida undersökningar.

Enkäten innehöll nio frågor om medborgarnas upplevda otrygghet, deras upplevda

problembild av Holma samt deras förtroende för den lokala Polisen. Även information om

respondenternas kön, ålder och boendeform efterfrågades för att kunna göra djupare analyser

av olika medborgares bild av Holma. Medvetet utformades enkäten till att vara så kort som

möjligt med endast nio relevanta frågor, vilket gjordes dels för att studien skulle kunna

genomföras tidsmässigt och dels för att undvika så kallad enkättrötthet. Detta innebär att om

enkäten är för lång finns risken att respondenterna väljer att inte färdigställa den, vilket skulle

innebära ett större bortfall (Bryman 2011). Ett val att ha merparten slutna frågor i enkäten

gjordes, då detta tenderar att minska eventuellt bortfall (a a). För att undvika

minnesproblematik utgick merparten av frågorna från ett tidsspann av 12 månader (Bryman

2011).

Eftersom att begreppet otrygghet ansågs bli svårast att mäta och skulle kunna tolkas olika

beroende på individ, valdes begreppet att operationaliseras till tre frågor i enkäten. Detta i

syfte att täcka fler infallsvinklar av begreppet och på så sätt höja validiteten i studien (Bryman

2011). Följande frågor ämnade mäta medborgarnas otrygghet:

7

- Har du under de senaste 12 månaderna avstått från något du ville/behövde göra i ditt

bostadsområde p.g.a. att du känt dig otrygg?

- Har du under de senaste 12 månaderna undvikit specifika platser då du rört dig i ditt

bostadsområde?

- Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att bli utsatt för brott i ditt

bostadsområde?

De övriga ämnena som avsågs mätas med enkäten gällande den upplevda problembilden i

Holma samt förtroendet för Polisens lokala arbete bedömdes inte behöva operationaliseras

och krävde därför färre och istället mer specifika frågor.

Pilotstudie

En pilotstudie av enkäten genomfördes för att få in synpunkter på enkätens innehåll. Bland

annat var det av intresse att få respons på språkbruket för att ha en så lättförståelig enkät som

möjligt, samt för att få kännedom huruvida de slutna svarsalternativen var tillfredsställande

utifrån frågorna som ställdes.

Enkäten skickades ut till 28 strategiskt utvalda personer utan förkunskap om ämnet, där totalt

22 svar erhölls. Fokus var dock inte på respondenternas svar utan snarare på hur de upplevde

utformningen av enkäten och dess innehåll. Generellt sett var responsen god och språkbruket

upplevdes som lättförståeligt. En synpunkt inkom på ordvalet “trafikförseelser”, vilket därför

omformulerades till ”trafikbrott”. Ytterligare en relevant synpunkt var att frågan gällande

respondentens ålder bör vara slutna alternativ med åldersspann snarare än en öppen fråga.

Detta för att öka anonymiteten bland respondenterna samt för att underlätta vid kodningen av

resultaten. Se bilaga 2 för den slutgiltiga medborgarenkäten som användes i Holma.

Urval

Polisen fastställde ett begränsat område i Holma som utgångspunkt där det skulle vara särskilt

lämpligt att genomföra medborgarenkäten. I detta område undersöktes vilka byggnader som

var aktuella för urvalet där fastigheter som inte var bostadshus sållades bort, exempelvis

förskolor och verksamheter. Detta resulterade i ett underlag på 33 byggnader, där varje

byggnad blev ett stratum i urvalet. Därefter slumpades en trappuppgång från varje stratum

8

som utgjorde det slutgiltiga urvalet på 33 trappuppgångar. Samtliga dörrar i dessa

trappuppgångar knackades på.

Datainsamling

De boende i de aktuella trappuppgångarna informerades om undersökningen en vecka innan

den påbörjades genom att ett informationsblad skickades via e-post till MKB:s hyresgäster,

samt i pappersform till Riksbyggens bostadsrätter. I informationen beskrevs syftet med

studien och samarbetet med Polisen samt vilka dagar och tider undersökningen skulle äga

rum. Detta för att underlätta för datainsamlingen med förhoppningen att få fler svar om

medborgarna redan innan hade kännedom om syftet med undersökningen. Se bilaga 3 för

informationsbladet.

Datainsamlingen skedde på vardagar mellan 16.00 och 18.00, med undantag på fredagar.

Denna period ansågs mest lämplig då merparten av medborgarna torde vara hemma från

arbetet och på så sätt fanns förhoppningen att öka svarsfrekvensen i studien. Tre grupper

genomförde enkätundersökningen i Holma under fem eftermiddagar, där det slumpmässiga

urvalet av trappuppgångar besöktes. Manuellt fördes statistik om hur många dörrar som ingick

i urvalet, hur många som öppnade och svarade, samt hur många potentiella respondenter som

föll bort på grund av språksvårigheter. Se bilaga 4 för fältprotokollet.

Enkäten kunde besvaras antingen digitalt på en iPad eller skriftligen för att med fördel kunna

erbjuda respondenterna det tillvägagångssätt som passade dem bäst och på så sätt undvika

onödigt bortfall. De enkäter som besvarades skriftligen digitaliserades dagen efter för att

kunna analyseras tillsammans med övriga svar. Sammanlagt deltog 103 medborgare i studien

utav de 418 dörrar som knackades på och ingick i urvalet. Dock var det endast 166 individer

som öppnade dörren när deras trappuppgång besöktes, vilket betyder att svarsfrekvensen var

71 % när hänsyn tagits till de 12 % som inte hade möjlighet att delta på grund av

språksvårigheter.

Intervjuer med nyckelinformanter, lokala näringsidkare och områdespolisen

Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett flertal personer i Holma, dels med så

kallade nyckelinformanter, dels med områdespolisen och med ett antal näringsidkare.

Nyckelinformanter är personer med särskild insikt i ett område (Bryman 2011), där fyra väl

insatta individer intervjuades för denna studie. Dessa nyckelinformanter var på olika sätt

9

personligt engagerade i området och kunde genom sitt deltagande i olika organisationer eller

genom att vara framstående medborgare i Holma bidra med djupgående kunskap som kunde

vara ytterst relevant för studien. Även fem lokala näringsidkare intervjuades för att få deras

bild av området att vidare basera problembilden som helhet på. Valet att särskilja mellan

näringsidkare och nyckelinformanter som informationskällor gjordes då de som bedriver

verksamheter i området sannolikt är mer insatta i Holma ur den aspekten, medan de

nyckelinformanter som deltog i studien snarare har ett mer personligt engagemang i området

och därför torde de kunna bidra med olika perspektiv på området.

Huvudfokus med intervjuerna var att med hjälp av dessa individer få en djupare förståelse för

Holma som område. Exempelvis ställdes frågor gällande upplevda problem i Holma, samt vad

de ansåg kunde göras åt dessa. Det lämnades dessutom utrymme för eventuella övriga

kommentarer som inte framkommit genom svaren på de olika frågorna. Se bilaga 5 för

intervjuguiden till nyckelinformanter. Se bilaga 6 för intervjuguiden till näringsidkare.

RESULTAT

Nedan följer resultatet från de två separata undersökningarna som genomförts i utvärderingen

av medborgarnas kännedom om medborgarlöften i Kroksbäck, samt för att formulera en

problembild för Holma.

Få känner till medborgarlöftena i Kroksbäck

Undersökningen i Kroksbäck visade att majoriteten av de som besvarat enkäten, cirka 79 %,

inte kände till att Polisen arbetade med medborgarlöften. Av de som trots allt kände till

arbetssättet ansåg samtliga att löftena var lämpliga utifrån deras upplevelse av vad som

behövde förändras i Kroksbäck. Endast ungefär 11 % av respondenterna upplevde att de fått

information om att de haft möjligheten att vara med och påverka Polisens arbete, dock var det

bara strax över hälften av respondenterna som faktiskt hade velat vara med och göra det.

Polisens nya arbetssätt grundas i att Polisen ska arbeta närmare medborgarna, dock upplevde

enbart cirka 36 % av respondenterna i Kroksbäck att de märkt av att Polisen arbetat närmare

dem.

10

Förtroendet för Polisen i Kroksbäck

Respondenternas förtroende för den lokala Polisen mättes på en femgradig skala, där siffran 1

representerade “Inget förtroende” och siffran 5 “Mycket stort förtroende”. Flest svaranden

uppgav alternativ “3” på skalan. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan

huruvida respondenterna märkt av att Polisen arbetar närmare medborgarna och deras

förtroende för Polisens lokala arbete, där de som märkt av det nya arbetssättet i större

utsträckning uppgav ett högre förtroende för Polisen.

Även huruvida medborgarnas förtroende för den lokala Polisen har ökat, minskat eller varit

oförändrat sedan arbetet med medborgarlöften inleddes efterfrågades. Då majoriteten av

respondenterna som tidigare nämnt inte visste vad medborgarlöften var svarade förklarligen

merparten, cirka 36 %, “Vet inte”. Utöver detta var fördelningen över svarsalternativen

relativt jämn, men övervägande, cirka 29 %, svarade att deras förtroende för Polisen var

detsamma som för ett år sedan.

Sammanfattningsvis bör därför poängteras att en förbättrad kommunikationsplan med

medborgarna är av största vikt inför de framtida medborgarlöftena i Holma. Eftersom dessa

löften baseras på medborgarnas åsikter bör de få reda på resultatet av deras medverkan, hur

detta har lett till specifika medborgarlöften samt hur Polis och kommun planerar att arbeta i

deras område. En naturlig effekt torde dessutom kunna bli att förtroendet för Polisen kan öka

bland medborgarna och att de upplever ett närmare samarbete, vilket också är ett av målen

med arbetssättet med medborgarlöften.

Holmas medborgare upplever narkotikabrottslighet, rädsla för ungdomsgäng samt trafikproblem

Resultatet för medborgarenkäten i Holma visade tydligt på tre specifika problem som var ett

återkommande bekymmer bland respondenterna. Dessa kretsar kring ungdomsgäng 56 %,

narkotikahandel, 43 %, och trafikbrott, 32 %, tätt följt av skadegörelser, 31 %, av olika slag

som exempelvis bilbränder. Däremot visade den enskilda frågan gällande trafiken på Holma

torg att 52 % av respondenterna upplevde detta som ett problem.

11

Ungdomsgäng är det som flest medborgare uppger som ett problem, då 56 % rapporterade

detta. Ett fåtal medborgare menar att ungdomarna säljer narkotika och att de konsumerar

droger öppet utanför samt i enstaka trapphus i området, vilket ökat känslan av otrygghet.

Däremot framkommer det av de öppna svarsalternativen att det generella orosmomentet

gällande ungdomarna i området är att de upplevs som hotfulla, skrämmande och högljudda,

vilket bidrar till en känsla av otrygghet hos förbipasserande individer. Detta framkommer

även från nedanstående citat där en medborgare uttryckt sin åsikt gällande problemet.

Samtliga citat som fortlöper i rapporten hänvisar till medborgarnas utsagor som framfördes

under datainsamlingen.

”Undviker holma torg pga ungdomar som verkar hotfulla”

Utöver de bekymmer som kretsar kring ungdomar omnämns Holma torg som en plats där

mycket problem av olika slag förekommer. Exempelvis uppges öppen narkotikahandel från

bilar som olovligen kör in på torget, samt trafiken överlag som problematisk, där fordon kör

vårdslöst och i hög hastighet. Holma torg uppges ha blivit en mötesplats för ungdomar och

kriminella, vilket har resulterat i brottslighet och otrygghet.

Drygt 45 % av respondenterna rapporterade att de medvetet har avstått från att vistas på vissa

platser i Holma. Dock är det endast 26 svaranden som motiverat sina svar med vilken plats de

syftar på och varför, där 62 % uppgav att det är Holma torg som undvikits. Övriga uppger

exempelvis grönområden, platsen kring mataffären, sin egen trappuppgång och området kring

Holmaskolan som platser där de avstår att vistas på, samt att de undviker ungdomar i

allmänhet. Något som även bör lyftas är att drygt 51 % av alla 103 respondenter rapporterade

att de avstått från något de ville eller behövde göra på grund av att de kände sig otrygga.

12

Indexet som ämnade mäta otryggheten i området visade att ungefär hälften av respondenterna

är delvis till mycket otrygga i området. I Malmös områdesundersökning från 2012 uppger

30% av respondenterna att de känner sig delvis eller mycket otrygga i sitt bostadsområde

(Ivert, Chrysoulakis, Kronkvist & Torstensson Levander 2013). Trots att den undersökningen

sker i mycket större utsträckning samt att begreppet otrygghet har operationaliserats på ett

annorlunda sätt än i denna studie, kan det framhävas att otryggheten i Holma är jämförelsevis

hög. Frågan som ämnade att mäta medborgarnas förtroende för den lokala polisen i Holma

visade ett förhållandevis högt förtroende, med ett medelvärde på 3,7 på den femgradiga

skalan.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Trygg Delvisotrygg Mycketotrygg

Procent(%)

Otrygghet

13

Sammanfattningsvis visar enkätstudien att medborgarna är relativt eniga om att de största

problemen som upplevs i Holma främst gäller ungdomar som hänger och/eller begår brott,

narkotikahandel och konsumtion, samt vårdslös och olovlig körning inne på torget där

människor vill promenera. Medborgarna uttrycker även en önskan om en förbättring av

området genom en minskad brottslighet och ökad trygghet. Se bilaga 8 för analyser av

resultatet från enkätundersökningen som gjordes i Holma.

Polisen framhäver medborgarnas oro gällande trafiken på Holma torg

Enligt områdespolisen har problembilden i Holma förändrats under senare tid. Detta tycks

bero till stora delar på det nya torget som byggts, där nya problem i området har uppstått.

Innan byggnationen av Holma torg menar Polisen att ett stort problem var den öppna

droghandeln som skedde på flera olika platser i området. Polisen mottog flertalet klagomål

gällande detta från medborgarna i Holma, trots att droghandeln då uppfattades som mer

begränsad till dolda områden och mindre synlig för allmänheten. När torget stod färdigt

började problemet med droghandeln bli mer synligt och koncentrerat. Områdespolisen menar

inte att problemet blivit värre, utan snarare att det har blivit mer påtagligt och

uppmärksammat av allmänheten. Byggnationen av Holma torg tycks därför ha medfört att de

kriminella fick en gemensam mötesplats och därmed även en plats för öppen droghandel.

” Undviker Holma torg. Samlingsplats för att sälja droger.”

Ytterligare problematik som uppkommit i samband med det nya torget är diverse

trafikförseelser. Områdespolisen menar att kriminella har börjat använda torget som en

parkeringsplats för att bland annat underlätta för droghandeln, samt att bilarna kör alldeles för

fort vilket har skapat en oro bland medborgarna. Detta har börjat uppfattas som ett stort

14

problem både av Polisen och medborgarna i Holma, vilka även har gjort flertalet anmälningar

och klagomål angående detta.

Polisen menar att trafikproblemen som uppkommit vid byggnationen av Holma torg beror på

att området är ett gångfartsområde, vilket innebär att samtlig biltrafik är tillåten på platsen.

Dock går det inte att förbjuda biltrafiken helt, då affärer och övriga näringsidkare måste ha

möjlighet till exempelvis varuleveranser. Dessvärre har denna framkomlighet för bilar

medfört att även allmänheten har tillgång till platsen, vilket har resulterat i att tillgången har

missbrukats och gjort det problematiskt för Polisen att hantera. Polisen insåg tidigt att den nya

byggnationen av torget kunde medföra diverse svårigheter, men menar att de inte varit

delaktiga vid konstruktionen. De anser att det hade varit mer lämpligt om platsen varit

avstängd för allmän trafik.

Dessutom menar områdespolisen att det råder en tysthetskultur i Holma, vilken funnits redan

innan nybyggnationen av Holma torg. De menar att det finns en uppfattning om att

medborgarna inte vill bli involverade, synas eller höras tillsammans med Polisen på grund av

en underliggande rädsla. På så sätt har arbetet i Holma ibland varit problematisk, då det varit

svårt att få kontakt med medborgarna. Utöver detta har även Polisen uppfattat rykten som ett

problem i området. De boende har uppvisat mer förtroende till andra medborgare än till

Polisen och rykten som i flera fall inte alls stämmer sprids och upplevs som problematiskt.

Lokala näringsidkare vill ha ökad polisnärvaro på Holma torg

Totalt fem näringsidkare deltog i studien, där samtliga upplevde att trafiken på Holma torg är

ett stort problem som måste åtgärdas. En del beskriver hur bilar och mopeder kontinuerligt

kör på torget i en alldeles för hög hastighet, vilket de anser är farligt och otryggt med tanke på

att många barn vistas på platsen. Näringsidkarna framhävde att torget borde spärras av i

högsta möjliga mån för att stoppa framkomligheten för personbilstrafik. En person beskrev

hur öppen droghandel sker från parkerade bilar på torget, och menade att detta skulle kunna

reduceras om det fanns något som hindrar bilarna att ta sig in på torget.

Fyra av fem näringsidkare uppgav att grupper av ungdomar ofta “hänger” på torget, vilket de

upplever som ett stort problem och orosmoment. De beskriver dessutom att det sker mycket

narkotikaförsäljning och drogkonsumtion på Holma torg, speciellt på kvällarna men även

under dagtid. Utöver detta påpekade tre näringsidkare att det ofta uppstår bråk bland

ungdomarna på torget. Dessutom beskriver en person att hen utsatts för olaga intrång av

15

ungdomar, vilket skapat en oro. Tre av fem näringsidkare har bevittnat individer, framförallt

ungdomar, bärandes på vapen som gått eller åkt moped på torget.

Återkommande åtgärdsförslag från näringsidkarna för att få bukt med dessa problem var

bland annat kameraövervakning, ökad polisnärvaro och civilpoliser, samt att Polisen måste

komma till platsen medan brottet pågår. En näringsidkare hävdar att inga åtgärder för att

minska brottsligheten har införts i området och att aktörerna inte lyssnar på medborgarna.

Ytterligare en näringsidkare föreslår att åtgärder bör riktas mot ungdomar som befinner sig i

riskzonen för att bli indragna i kriminalitet och påpekar samtidigt att det har skett en

förbättring då den polisiära närvaron kring torget har ökat.

Sammanfattningsvis upplevs trafiken, ungdomsgäng och narkotikahandel på Holma torg som

de största problemen av näringsidkarna i området. Dock ska framhävas att trafiken är det enda

som upplevts som problematiskt av samtliga näringsidkare. Två individer har inte upplevt

några andra problem och uppger inte heller att de känt sig otrygga på sin arbetsplats. På så sätt

går det att motivera för en insats som riktar sig mot trafiken på Holma torg, där

näringsidkarna torde vilja ställa upp och samverka för att få detta att fungera.

Nyckelinformanternas beskrivning av Holma

Ungdomar som “hänger” i området och på torget framhävs av samtliga nyckelinformanter

som ett problem, då de kan upplevas som hotfulla av förbipasserande och att det ibland kan

uppstå bråk. Dock menar tre av fyra nyckelinformanter att de trots ungdomarna personligen

inte känner sig otrygga men är medvetna om att andra kan uppleva ett obehag av att passera

och vistas nära ungdomarna. Det framkommer även av två nyckelinformanter att den öppna

droghandeln är ett problem i Holma och att en lämplig åtgärd bör införas för att minska detta.

Två nyckelinformanter berättar att de är medvetna om drogproblemen som förekommer i

Holma men att de själva inte har berörts eller märkt av att det pågår.

En nyckelinformant menar att ett stort problem i området är hög arbetslöshet och låg

socioekonomisk status bland invånarna, vilket hen menar kan resultera i frustration. Hen

betonar vikten av att motivera individer till att börja studera eller hjälpa dem att få ett arbete

för att på så sätt minska arbetslösheten och höja den socioekonomiska statusen.

“Jag väntar bara på att ett barn ska bli påkört”

16

Två nyckelinformanter beskriver hur trafiken på Holma torg upplevs som ett problem bland

medborgarna, då bilar och mopeder kör olovligen på platsen i hög hastighet, vilket snart

skulle kunna leda till en olycka då det finns många barn som vistas på torget. Utöver bilarnas

höga hastighet i området menar en nyckelinformant att bilarnas möjlighet till att köra in på

torget gynnar narkotikahandeln, vilket är ytterligare en anledning till att framkomligheten bör

vara begränsad.

De åtgärdsförslag som framkom vid samtalen med nyckelinformanterna var bland annat att

polisnärvaron borde öka och att en naturlig effekt borde bli att relationen samt tilliten mellan

Polis och medborgare stärks. Ytterligare en preventiv åtgärd som föreslogs var att fortsätta

och förstärka det arbete som redan pågår med så kallade områdesguider, för att på så sätt

hjälpa ungdomar att få en meningsfull vardag.

För att reducera trafiken på Holma torg menar en nyckelinformant att framkomligheten för

biltrafiken måste begränsas genom att förändra detaljplanen på torget. Individen menar att

detta kan göras genom att införa någon typ av grindar för att förhindra att obehöriga kör in på

området, men att näringsidkarna kan ha särskilda nycklar till dessa för varuleveranser.

Slutgiltiga problembilden i Holma

Sammanfattningsvis kan man konstatera att de tre stora problemen som uppfattas av samtliga

tillfrågade i Holma är ungdomsgäng, narkotikabrottslighet samt trafiken på Holma torg.

Dessa var återkommande inslag i samtliga resultat, vilka därför är de problem som

åtgärdsförslagen kommer att utgå ifrån.

Det finns redan befintliga trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder i området, som

exempelvis grannsamverkan, MKB:s projekt “Goda grannar” som är ett samarbete mellan

MKB, näringsidkarna kring torget och de boende i området. Dock är medborgare,

näringsidkare och nyckelinformanter överens om att brottsförebyggande arbetet måste

fortlöpa och utökas, där många påpekar att en samverkan mellan olika samhällsaktörer borde

resultera i en positiv utveckling i Holma.

17

MEDBORGARLÖFTEN

Nedan följer de förslag på medborgarlöften som tagits fram för Holma, vilka är baserade på

samtliga tillfrågades problembild av området. Dessa är tänkta att fungera som ett stöd för

Polisens fortsatta arbete, och kommer även följas av konkreta förslag på åtgärder som kan

införas för att förverkliga dessa löften.

1. Polisen förbinder sig att i samverkan med Malmö stad begränsa personbilstrafikens

framkomlighet på Holma torg.

2. Polisen ska i samarbete med Ingången och Aktivitetshuset i Holma arbeta för att

långsiktigt ge ungdomar en meningsfull vardag och fritid.

3. Malmö stad förbinder sig att i samverkan med Polisen och Region Skåne arbeta för att

tidigt upptäcka individer och familjer som befinner sig i riskmiljöer och genom att ge

extra stöd och utbildning till dessa arbeta för att minska drog- och

ungdomsbrottslighet.

4. MKB förbinder sig att i samverkan med Malmö stad och Polisen arbeta långsiktigt för

att göra Holma torg till en naturlig mötesplats.

ÅTGÄRDER

Nedan följer ett antal åtgärdsförslag utifrån ovanstående medborgarlöften, vilka har tagits

fram med utgångspunkt i den samlade problembilden i Holma, baserade på relevant och

aktuell forskning om brottsförebyggande metoder. Dessa följs även av förslag på aktörer som

bör vara involverade i åtgärden, samt eventuella begränsningar som kan uppstå vid införandet.

Både sociala och situationella åtgärder kommer att föreslås, där de sociala åtgärdsförslagen

har mer långsiktiga mål med syfte att skapa ett starkt förtroende till Polisen, samt att från tidig

ålder lära barn om moral och självkontroll. De situationella åtgärderna är mer kortsiktiga och

syftar till att få bukt med de mer akuta problemen och få bättre kontroll över brottsligheten

som pågår specifikt på Holma torg. Åtgärderna som föreslås är tänkta att mer eller mindre

rikta sig mot samtliga av de tre problembilderna gällande narkotika, ungdomsbrottslighet och

trafikproblem där vissa är mer specifika än andra. Detta då de alla är koncentrerade runt

18

Holma torg och på så sätt påverkar de varandra, vilket gör att de situationella åtgärderna som

föreslås för torget förhoppningsvis kan ge positiva utfall på flera av problemen.

CPTED och Alley Gating

Av de tre problembilder som framkommit av studien gällande narkotika, ungdomsbrottslighet

samt trafik tycks samtliga vara koncentrerade kring Holma torg. Dessutom tycks

trafikproblemen med parkerade och snabbt körande bilar gynna de två övriga

problembilderna. Invånarna har börjat undvika platsen vilket gör att narkotikahandeln kan ske

mer öppet, samt att ungdomsgängen kan befinna sig där utan någon naturlig uppsyn från

övriga vuxna. Utöver det förenklas även narkotikahandeln mer direkt av dessa

trafikförseelser, då handeln kan ske direkt från bilarna som kör in på torget. På så sätt kan det

motiveras starkt för att rikta ett antal åtgärder för att minska trafikproblemen på just Holma

torg, då detta på sikt torde kunna minska problem gällande narkotikahandel och

ungdomsgäng.

Beskrivning av åtgärd

En vedertagen och allt mer populär metod som kallas Crime Prevention Through

Environmental Design (CPTED) går ut på att göra förändringar i miljön för att förhindra brott

och öka tryggheten bland medborgarna (Fisher, Clancey & Rutherford 2015), att helt enkelt

”bygga bort brott”. Detta kan vara ytterst relevant då majoriteten av problemen som tidigare

nämnts är koncentrerade till ett specifikt geografiskt område i Holma. Åtgärder som ofta

rekommenderas vid problem på offentliga platser som Holma torg är exempelvis bättre

belysning och ökad insyn i form av att ta bort skyddande buskage eller liknande (Owen 2007).

Dessa åtgärdsförslag är dock mindre relevanta för Holma torg dessvärre, då både belysning

och möjlighet till insyn till platsen trots allt är relativt tillfredsställande. Problemet är snarare

att på grund av att trafiken har gynnat övrig brottslighet i så stor utsträckning har övriga

medborgare som tidigare nämnt börjat undvika platsen, och problemen har på så sätt kunnat

eskalera i nedåtgående spiral.

Ett mycket relevant åtgärdsförslag är därför att minimera biltrafiken till och från Holma torg,

vilket som tidigare nämnt även torde kunna ha positiva effekter på narkotika- och

ungdomsbrottsligheten på platsen. Detta skulle med fördel kunna göras med en metod som

kallas Alley Gating, vilket innebär att besökande (i det här fallet biltrafiken) till platser där

problem uppstått minimeras till enbart de som behöver tillträde, exempelvis varuleveranser

19

eller utryckningsfordon (Owen 2007). Detta kan innebära att elektroniska eller manuella

bommar sätts upp som enbart lokala näringsidkare, boenden eller övriga som behöver tillgång

till platsen kan öppna.

Involverade aktörer

MKB, Polisen, Malmö stad (gatukontoret) och lokala näringsidkare.

Vetenskaplig förankring

Alley gating har utvärderats i bland annat Storbritannien, där bommar sattes upp till bakgårdar

i syfte att förhindra inbrott i lägenhetshus (Haywood, Kautt & Whitaker 2009). Resultatet för

studien visade att med god förståelse i områdets övriga geografiska förutsättningar och den

specifika problembilden så kan mycket goda resultat uppnås genom metoden (a a). Även en

meta-analys har gjorts gällande forskning om alley gating, där speciellt inbrott visat på

signifikanta minskningar tack vare metoden (Sidebottom m.fl. 2017). Dessutom har

förflyttning av brottsligheten till närliggande områden inte kunnat bevisas, utan snarare har

den minskande effekten kunnat sprida sig utanför problemområdet (a a).

Eventuella begränsningar

Ett antal relevanta uppmaningar beskrivs i forskningen gällande alley gating för att metoden

ska fungera tillfredsställande. Bland annat bör de som kommer att påverkas av förändringen

vara positivt inställda till åtgärden samt att de är införstådda med deras ansvar i

förverkligandet (Sidebottom m.fl. 2017). Detta är en förutsättning då metoden inte kan

fungera om exempelvis bommarna inte hålls låsta när obehörig trafik ej bör vara där. I det här

fallet behöver dock inte detta bli ett problem, då samtliga näringsidkare upplevde trafiken på

Holma torg som ett problem och flera föreslog en minskad åtkomst för biltrafik till platsen.

Ytterligare praktiska detaljer som beskrivs för att få metoden att fungera är bland annat att

valet av bom bör vara anpassat för ändamålet, där de i det här fallet förslagsvis borde vara

enkla att öppna och stänga för varuleveranser, sophantering, utryckningsfordon och övriga

som måste ha tillgång till platsen. Dessutom bör en plan för vem som ska distribuera

nycklarna skapas (Sidebottom m.fl. 2017). För att få allt detta att fungera ska därför vikten av

god samverkan mellan Polisen och andra relevanta aktörer, som exempelvis MKB,

gatukontoret och de lokala näringsidkarna framhävas. Detta diskuteras vidare senare i

rapporten.

20

En ytterligare aspekt av CPTED som bör lyftas fram är att göra området mer trivsamt för

medborgarna att vistas i (Cozens, Saville & Hillier 2005). I dagsläget framkommer av denna

undersökning att de boende i Holma ofta undviker torget då det är en plats där de känner sig

otrygga, vilket har lett till att kriminaliteten kunnat ske ännu mer öppet. Därför är det relevant

att motivera för att göra torget till en plats där medborgarna kan träffas och umgås för att

vidare minska brottsligheten som pågår genom en större närvaro av Holmas boende. Dock är

det rimligt att först få bukt med de omedelbara problemen med trafiken och dess följder för att

sedan skapa naturliga mötesplatser där individer i alla åldrar tryggt kan umgås.

Ytterligare ett alternativ för att minska trafiken på torget, om förslaget med bommar inte

skulle vara praktiskt genomförbart, är att förbjuda obehörig biltrafik på platsen vid vissa

tidpunkter genom vägmärken med en tilläggstavla. Detta har, enligt kommunikation med

Polisen, fungerat tillfredsställande på exempelvis Norra Grängesbergsgatan i Malmö där

mycket problem tidigare kretsade kring trafiken på gatan, likt problemen på Holma torg

(Polisen Malmö, personlig kommunikation 5 maj 2017). Dock ska det lyftas att detta till en

början kräver enorma resurser för att införliva de nya trafikreglerna, där Polisen måste vara på

plats och bötfälla de bilar som bryter mot dessa, vilket kan vara ett potentiellt problem för

lokalpolisen.

Hot spot- och targeted policing

Resultatet från den här undersökningen indikerar på att Holma torg är en så kallad ”hot spot”,

en geografisk plats som är särskilt utsatt för brott (Braga, Papachristos & Hureau 2014).

Exempel på lämpliga åtgärder är därför hot spot policing och targeted policing.

Beskrivningar av åtgärd

Hot spot policing är en form problemorienterat polisarbete där extra polisiär närvaro och

insatser riktas mot platser med hög brottsfrekvens (Avdija 2008). Targeted policing är en

likvärdig metod, men med insatser som inte bara är specifika för plats utan även för brottstyp,

en viss typ av förövare och tid (a a). Targeted policing som metod dessutom är evidensbaserat

i större utsträckning än hot spot policing (a a).

Involverade aktörer

Polisen.

21

Vetenskaplig förankring

En experimentell studie från Massachusetts, USA visade på en minskning av narkotikahandel

med cirka 62 % i de testområden där problemorienterat polisarbete tillämpats (Braga & Bond

2008). Samtidigt visade en liknande studie som genomfördes i Virginia, USA, ett resultat på

en minskning av narkotikarelaterade brott med hela 92 % vid tillämpningen av hot spot

policing (Smith 2001). Effekterna av insatserna varade i upp till sex månader i en del av

områdena och man fann inga tecken på att det skedde någon förflyttning av brott till

omkringliggande områden (a a). Då just narkotikahandel är ett av de främsta problemen i

Holma, och mer specifikt på Holma torg, är hot spot policing därför en mycket passande

åtgärd som skulle kunna motverka och reducera narkotikahandeln.

Av de studier som genomförts i Sverige för att testa effekterna av hot spot policing

framkommer det ingen signifikant förändring i brott vid och efter införandet av åtgärden

(Frogner, Andershed, Lindberg & Johansson 2013; Gerell 2016). Värt att nämna är dock att

dessa studier fokuserat på våldsrelaterade brott, vilket i detta fall inte är lika relevant och hot

spot policing kan därför ändå vara lämpligt att införa i Holma.

I Texas, USA, genomfördes en studie som undersökte utfallet av problemorienterat

polisarbete tillämpat på ett mindre begränsat område där resultatet uppvisade en minskning av

bland annat rapporterade trafikbrott (Worrall 2016). Då trafikbrott är en stor del av

problematiken på Holma torg kan alltså åtgärder som hot spot- och targeted policing

lämpligen tillämpas även ur denna aspekt.

Eventuella begränsningar

Eventuell kritik som kan riktas mot hot spot- och targeted policing är att det är en mycket

resurskrävande åtgärd, och då Polisens resurser är begränsade kan detta vara problematiskt.

Dock visar en experimentell studie från Minneapolis där targeted policing tillämpades att ju

längre Polisen patrullerade i ett område desto mer sjönk brottsnivån, men att denna effekt

avtog efter 15 minuters patrullering (Avdija 2008). Frekvent rotation i Polisens patrullering

visade sig alltså vara mer effektivt än långvarig patrullering i ett område (a a). Polisen skulle

således inte behöva patrullera Holma torg i mer än 15 minuter åt gången varannan timme för

att uppnå önskad effekt.

22

En ytterligare experimentell studie visar även att ökad närvaro av uniformerade civilanställda,

utan samma befogenheter som en utbildad Polis men med en uniform likvärdig Polisens,

också har en brottsreducerande effekt på hot spots (Ariel, Weinborn, & Sherman 2016).

Denna typ av åtgärd kan vara mindre resurskrävande och kostsam, och ändå uppnå önskade

brottsreducerande effekter.

Det är tänkbart att ökad polisnärvaro, som hot spot- och targeted policing innefattar, kan leda

till en ökad känsla av otrygghet, vilket givetvis inte skulle vara önskvärt i Holma. Dock finns

det studier som motbevisar detta, där man funnit stöd för att folkets uppfattade trygghet och

förtroende för Polisen var oförändrat under och efter införandet av problemorienterat

polisarbete i deras närområde (Ratcliffe, Groff, Sorg & Haberman 2015).

Sammanfattningsvis verkar problemorienterat polisarbete i form av exempelvis hot spot

policing vara en lämplig åtgärd att tillämpa i Holma, i synnerhet på Holma torg utifrån den

formulerade problembilden. Dock berör problembilden inte bara en specifik plats utan också

specifika brottstyper, en viss typ av förövare och tid. Narkotikahandel och trafikbrott är de

självklara brottstyperna, och även om ungdomsgängen som vistas på torget inte nödvändigtvis

begår brott har detta upplevts som ett problem och är den typ av individer åtgärderna bör

riktas mot. Slutligen visade problembilden att det är främst under kvällstid som de flesta

problem äger rum. Targeted policing och hot-spot policing är därför ytterst relevant att

tillämpa, inte minst då dessa som tidigare nämnt är evidensbaserade arbetssätt.

Kameraövervakning

Ytterligare en åtgärd som bör övervägas är kameraövervakning. Trots att åtgärden har visat på

skilda resultat anses den kunna vara lämplig att använda på Holma torg.

Beskrivning av åtgärd

Användandet av kameraövervakning syftar till att bland annat avskräcka en individ från att

begå brott på grund av rädsla att bli påkommen och dömd (Farrington, Gill, Waples &

Argomaniz 2007). Det är även möjligt att det leder till att fler människor vågar vistas i

området, vilka kan ses som naturliga väktare (a a).

Involverade aktörer

Malmö stad, MKB, Riksbyggen och Polisen.

23

Vetenskaplig förankring

En metaanalys gällande kameraövervakning har visat på en positiv effekt gällande bilbrott

och på bilparkeringar (Welsh & Farrington 2007). Trots att torget i Holma inte är en

parkeringsplats är fordon på torget en stor del av problematiken, vilket gör att

kameraövervakning trots allt kan tänkas ha en positiv inverkan på torget.

En studie genomförd i Ohio, USA, visade däremot att kameraövervakning enbart hade

brottsförebyggande effekter i bostadsområden (Lim & Wilcox 2017). Den signifikanta

minskningen gällde då misshandel, rån och inbrott (a a).

Kameraövervakning har även använts och utvärderats i Sverige med delade resultat (Blixt

2003; Marklund & Holmberg 2015). Till exempel har kameraövervakning tillsammans med

andra brottsförebyggande åtgärder lett till en minskning av brottsligheten på

Möllevångstorget, Malmö (Blixt 2003). Dock gör detta att man inte med säkerhet kan

fastställa hur stor del av minskningen som berott på kamerorna (a a).

Även om kameraövervakning har visat på skilda effekter tycks det under vissa omständigheter

kunna ha en positiv inverkan på brottslighet om det implementeras korrekt (Farrington m.fl.

2007; Lim & Wilcox 2017; Welsh & Farrington 2009). Åtgärden bör riktas mot torget då det

är där en stor del av problematiken förekommer. Förslagsvis bör kamerorna framförallt

används på kvällar och nätter då problembilden gett indikationer på att mycket sker vid dessa

tidpunkter. Dessutom visar forskning att kameraövervakning har störst inverkan på platser där

det redan förekommer mycket kriminalitet (Blixt 2003), vilket gör det tänkbart att kameror

kan vara en lämplig åtgärd att införa på Holma torg.

Kameraövervakning har också visat sig vara mer effektivt på planerad brottslighet i

jämförelse med exempelvis misshandel under påverkan av alkohol eller andra impulsiva brott

(Blixt 2003; Farrington m.fl. 2007). Brottsligheten som sker på Holma torg, exempelvis den

utbredda narkotikahandeln, torde kunna räknas som en mer planerad verksamhet vilket skapar

ett ytterligare argument för att kameraövervakning skulle kunna fungera på torget.

Att Holma torg dessutom är en begränsad yta som borde kunna täckas helt av

kameraövervakning gör det ännu mer lämpligt för åtgärden, vilket är en förutsättning för att

metoden ska kunna fungera (Blixt 2003). Om ett område inte fullständigt täcks av kamerorna

24

kan brott ske på platserna som kamerorna inte täcker, vilket helt tar bort effekten av åtgärden

(Farrington m.fl. 2007).

Eventuella begränsningar

Forskningen gällande kameraövervakning visar generellt på väldigt spridda resultat, där vissa

studier menar att metoden är väldigt tillfredsställande medan andra hävdar att

kameraövervakning inte fungerar brottsförebyggande alls. Vissa studier visar dock att

åtgärden kan ha en minskande effekt på brottslighet under rätt omständigheter. Mer forskning

krävs för att få fram vilka dessa specifika omständigheter är, så att man på bästa sätt kan

använda sig av kameraövervakning som en fungerande åtgärd (Welsh & Farrington 2007).

Vid implementering av kameraövervakning är det viktigt att beakta förflyttningseffekten av

kriminalitet. Studier har visat att en viss grad av förflyttning förekommer (Cerezo 2013;

Waples, Gill, Fisher 2009). Dock finns inga specifika mönster i hur denna effekt förekommer

(Waples m.fl. 2009).

Sammanfattningsvis kan kameraövervakning vara en lämplig åtgärd att införa på Holma torg

trots den relativt svaga evidensen om metoden, då den under särskilda omständigheter kan ha

en preventiv effekt på brottslighet.

Tidig och senare social prevention

Utifrån den framtagna problembilden i Holma framkom hur ungdomsgäng och bruk av

alkohol och narkotika beskrivs som problem i området. För att minska dessa företeelser

långsiktigt anses det vara lämpligt att även införa ett eller flera sociala åtgärdsprogram som

syftar till att förändra individers brottsbenägenhet samt inställning till alkohol och narkotika.

Beskrivning av åtgärd – tidig social prevention

Den tidiga sociala preventionen är menad att redan under graviditeten och förskoleåldern

minska riskfaktorer för brottsligt beteende, där aktörer inom Socialtjänst samt hälso– och

sjukvården är relevanta för att uppnå en förändring redan i ett tidigt stadie i individers liv

(Wikström & Torstensson 1997).

En form av tidig social prevention är hembesöksprogram som görs under graviditeten och

tidigt efter barnets födsel. Hembesöksprogram har implementerats i olika städer under olika

25

tidsperioder med syfte att öka föräldrars kännedom om olika riskfaktorer samt ha en inverkan

på föräldrarnas uppfostran (Homel 2005).

Involverade aktörer

Socialtjänsten, Region Skåne (mödrahälsovården och barnhälsovården) och Polisen.

Vetenskaplig förankring

Ett beprövat program är bland annat Prenatal/early infancy program in Elmira, där hembesök

gjordes till förstagångsmödrar under två års tid (Homel 2005). Åtgärden var tänkt att ge

föräldrar stöd och utbildning gällande föräldraskap, sjukdomar och eventuella riskfaktorer för

kriminellt beteende (a a). Resultatet visade att åtgärden medfört en mindre andel för tidigt

födda barn, flera av mammorna fick ett jobb eller hade utbildat sig under tiden för åtgärden

samt att en mindre andel fall av barnmisshandel rapporterades (a a). Ytterligare en utvärdering

gjordes 15 år efter implementeringen vilken visade att en mindre andel av både mammorna

och barnen som deltagit i åtgärdsprogrammet hade blivit arresterade för brott (a a).

Programmet hade dessutom en positiv effekt på deras rökning och alkoholkonsumtion (a a).

Ytterligare ett hembesöksprogram som följts upp med longitudinella studier är Perry

preschool program, där även ett dagligt förskoleprogram genomfördes (Homel 2005).

Programmet implementerades när barnen var tre eller fyra år gamla, för att sedan följas upp

varje år tills de var elva, och därefter mer sporadiskt fram tills att de var 40 år (Homel 2005).

Uppföljningen visade att vid 15 års ålder hade deltagarna en lägre andel självrapporterad

brottslighet än kontrollgruppen, vid 19 års ålder hade färre av deltagarna i programmet

jämfört med kontrollgruppen blivit arresterade för brott samt att vid 27 års ålder var det

dubbelt så många i kontrollgruppen som någon gång blivit arresterade (a a). När

experimentgruppen var 40 år gamla var andelen deltagare som blivit dömda för fem eller fler

brott mycket färre än i kontrollgruppen (a a).

Utifrån dessa program framhävs det tydligt hur effekten av tidig social prevention inte endast

har en tillfällig påverkan på föräldrarnas beteende, utan även en långsiktig påverkan på både

föräldrar och barn. Studierna poängterar att det krävs en samverkan mellan flera

samhällsaktörer för att på bästa sätt uppnå ett långsiktigt resultat. I dessa program var det

hälso- och sjukvården som var de drivande aktörerna.

26

Eventuella begränsningar

Till skillnad från situationell prevention uppvisar social prevention ingen direkt inverkan på

problemet ifråga, utan beroende på program tar det ofta flera månader eller till och med år

innan programmen uppvisar ett resultat. Därmed är det av största relevans att göra tydliga

uppföljningar under programmens gång. Detta kan vara problematiskt, då både sjukvården,

kommunen och Polisens resurser ofta är begränsade för den typen av arbete. Ytterligare

svårigheter är att de flesta sociala preventionsprogram är väldigt långsiktiga och därför kan

vara både tids- och kostnadskrävande. Dock bör de långsiktiga resultaten trots allt framhävas,

vilka är ytterst relevanta för att skapa trygga och fungerande samhällsmedborgare.

Beskrivning av åtgärd – senare social prevention

Senare social prevention riktar sig istället till skolan och Socialtjänsten. Skolan är en aktör

som har en betydande roll för det brottspreventiva arbetet, då ungdomarna spenderar så pass

stora delar av sin vardag där och på så sätt har en viktig del i barn och ungas bildande av

självkontroll (Wikström & Torstensson 1997).

Involverade aktörer

Socialtjänsten, Polisen och lokala skolor.

Vetenskaplig förankring

Life skills training program är ett program som syftar till att förändra individers substansbruk

och är tänkt att rikta sig till den generella populationen i en specifik miljö, exempelvis i skolor

(Griffin & Botvin 2010). Beroende på tid och resurser kan utbildningen anpassas till att ske

antingen en eller fler gånger i veckan tills programmet är slutfört och kan implementeras både

av lärare eller av exempelvis hälsorådgivare (a a). En systematisk litteraturstudie gällande

Life skills training program visar att programmet haft en positiv effekt på individers

substansbruk, samt att det haft en positiv inverkan på individers inställning till alkohol och

droger (a a). Utöver detta har programmet utvärderats i Tyskland och Italien, där metoden

främst tycks påverka deltagarnas attityder gentemot drog- och alkoholanvändning (Giannotta

& Weichold 2016). Dock visar resultatet att även deltagarnas bruk av substanser minskat,

samt att de efter programmet var mindre mottagliga för kamratpåverkan (Giannotta &

Weichold 2016). Dessutom bedömdes programmet som lätthanterligt av både lärare och

27

elever, samt att det ansågs positivt att lärare på den aktuella skolan kunde utföra utbildningen

istället för någon utomstående (Giannotta & Weichold 2016).

En metod som använts och utvärderats i Sverige när problematik hos ungdomar redan uppstått

är framtidssamtal (Gustavsson 2015). Det är ett sätt för Polis och socialsekreterare att

tillsammans med föräldrar genomföra strukturerade samtal med ungdomen bland annat i syfte

att få individen att inse konsekvenserna av ett kriminellt beteende, samt att involvera

föräldrarna i det brottsförebyggande arbetet (a a). Resultaten av metoden har varit goda, där

endast 13 % av ungdomarna som deltagit i programmet återfallit i ett normbrytande beteende

(a a). Föräldrarna kan genom dessa samtal få mer insikt i ungdomens livsstil och handlingar.

Engagemang från föräldrar har visat sig ge en stark positiv effekt på individens inblandning i

brottslighet (Johnson, Giordano, Manning, Longmore 2011).

Eventuella begränsningar

Samtliga ekonomiska problem som förekommer vid tidigare social prevention är även

aktuella vid senare social prevention. Utöver detta krävs dessutom ett gott samarbete mellan

flera aktörer för att få liknande program att fungera tillfredsställande. Förslagsvis bör därför

Polisen inleda ett samarbete med Holmaskolan, liknande det som skett i Kroksbäck, vilket

kommer diskuteras vidare senare. Om detta samarbete brister finns risken att

implementeringen av åtgärdsprogrammen mister sin effekt.

Sammanfattningsvis bör vikten av att använda sig av social prevention för att minska

problemen i Holma framhävas. Mer specifikt visar forskning att tidig social prevention, i form

av exempelvis hembesök hos familjer i riskmiljöer, uppvisar en positiv effekt på framtida

brottslighet. Därmed går det att motivera för Polisen att i samarbete med aktörer som

mödrahälsovården och socialtjänsten utvecklar ett brottsförebyggande samarbete redan innan

barnen har fötts samt under tidig barndom.

Även senare social prevention i skolan har en stark brottsförebyggande effekt, där Polisen

med fördel kan inleda ett samarbete med Holmaskolan, likt det som skett i Kroksbäck, för att

långsiktigt bygga upp ett förtroende hos medborgarna. Ett av de större problemen som

framkom i undersökningen i Holma var otrygghet gällande ungdomsgäng, vilket motiverar för

insatser som riktar sig till just barn och unga.

28

Ingången

Ungdomsgäng som uppehåller sig i området har enligt den här studien genererat oro bland

medborgarna i Holma, även om det inte framkommer huruvida ungdomarna är inblandade i

brottslig aktivitet eller inte. Ungdomar som “hänger” ostrukturerat har enligt forskning visat

sig vara en stark riskfaktor för kriminalitet (Svensson & Oberwittler 2010), och därför är det

relevant att föreslå en åtgärd för att ge ungdomar en meningsfull vardag.

Beskrivning av åtgärd

Ingången är en verksamhet som bedrivs av Malmö stad och som redan finns i Holma, vilken

arbetar med att stödja lokala ungdomar och unga vuxna mellan 15 och 25 år genom att bland

annat hjälpa de att söka jobb samt ge de en sysselsättning för att undvika just det

ostrukturerade “hänget”. Ingången har ett antal områdesguider som arbetar ute i området och

försöker nå ungdomar och unga vuxna och erbjuda dem stöd. Malmö stad bör därför i ett

brottsförebyggande syfte ge utökade resurser till Ingångens aktiviteter, där Polisen kan

medverka för att skapa ett långsiktigt gott förtroende mellan ungdomar och Polis.

Involverade aktörer

Malmö stad (Ingången) och Polisen.

Vetenskaplig förankring

Studier visar att individer som har en meningsfull sysselsättning och egen försörjning är

mindre benägna att begå brott (King 2013) och det finns även evidens för att ungdomar som

fokuserar på sin skolgång och uppnår goda resultat uppvisar mindre brottsligt beteende

(Shannon & Ring 2009). Att umgås med kriminella kamrater har däremot visat sig vara en

riskfaktor för individens egen brottslighet (a a). Ingångens verksamhet fokuserar just på dessa

riskbeteenden där de arbetar för att ge unga vuxna en meningsfull vardag samt att motverka

att de rekryteras till en kriminell livsstil.

Eventuella begränsningar

Ingångens resurser är väldigt begränsade, vilket dessvärre kan göra att flera ungdomar som

skulle behöva stöd och hjälp inte har möjlighet att få den trots att Ingången existerar. Med

utökade resurser skulle Ingången kunna anställa fler områdesguider och coacher och på så vis

29

nå ut till fler unga vuxna i Holma och utöka det positiva arbete som redan pågår. Långsiktigt

bör detta kunna ge goda brottsförebyggande och trygghetsskapande resultat.

Grannsamverkan

Ungefär hälften av de respondenter som deltog i den här studien uppgav att de kände sig

delvis eller mycket otrygga i Holma, vilket som tidigare beskrivet är en jämförelsevis hög

siffra då ungefär 30 % av Malmös invånare generellt uppgav att de kände sig delvis till

mycket otrygga i sitt bostadsområde i Malmös områdesundersökning (Ivert m.fl. 2013). I

Holma tycktes en stor källa till oro vara ungdomar som uppehåller sig i området utan någon

naturlig övervakning från föräldrar eller andra vuxna. Att därför föreslå åtgärder i syfte att öka

den kollektiva styrkan i området är mycket relevant, då detta kan öka tryggheten samt att den

naturliga övervakningen ökar (Ivert m.fl. 2013). Grannsamverkan är en åtgärd som redan

tillämpas i Holma, dock bör fördelarna med arbetet framhävas.

Beskrivning av åtgärd

Grannsamverkan syftar till att boende i ett område aktivt ska delta i det brottsförebyggande

arbetet. Genom att vara uppmärksamma och engagera sig i det som händer i området finns

förhoppningen att brott kan förhindras genom att exempelvis observera vilka som vistas i

området, uppmärksamma lokala ordningsstörningar och tillkalla Polis vid behov. Detta ökar

även den naturliga bevakningen av områden vilket kan tänkas att öka tryggheten och minska

brottsligheten (BRÅ 2017). Kommunen och Polisen deltar ofta och bidrar med utbildning om

hur man får grannsamverkan att fungera tillfredsställande samt håller nära kontakt med

deltagarna för att få information om hur arbetet fortskrider.

Involverade aktörer

Medborgare, Polisen, MKB, Riksbyggen och Malmö stad.

Vetenskaplig förankring

Forskning gällande grannsamverkans effekter på brottslighet har visat på skiftande resultat,

dock med merparten positiva följder (Bennett, Holloway & Farrington 2009). Utifrån en

amerikansk studie kunde forskarna påvisa att aktivare invånarna och fler interaktioner

sinsemellan resulterade i en starkare känsla av grannskapet, vilket bidrar till ökad gemenskap

(Hur & Bollinger 2015). Effektiv kommunikation bidrog till att viktig information

30

förmedlades till invånarna, oavsett om det var något positivt eller negativ, vilket ledde till att

de boende utifrån deras förmågor kunde skapa effektiva åtgärder vid behov (Hur & Bollinger

2015). Under studien framkom det dessutom att kommunikation och planering är bland de

viktigaste faktorerna för en lyckad grannsamverkan (a a). Att tillsammans bibehålla en god

social och fysisk miljö bidrog till att de boende i större utsträckning upplevde en

tillfredsställelse och stolthet gällande sitt bostadsområde (a a).

Eventuella begränsningar

Som tidigare nämnt framkom av en litteraturstudie att forskningen inte är odelat positiv

gentemot grannsamverkan som brottspreventiv åtgärd (Bennett, Holloway & Farrington

2009). Av de 36 granskade forskningsresultaten visade sex vetenskapliga studier att

grannsamverkan kunde ha en negativ effekt på brottsligheten i ett område. Dock ska det som

tidigare beskrivet framhävas att 19 studier var positiva och övriga visade inte på någon

förändring i brottsnivån (a a). Trots de delade resultaten är det även tänkbart att

grannsamverkan kan ha en positiv inverkan på relationer mellan aktörer och boende i

området. Att förbättra ett bostadsområde kräver tid och ansträngning samtidigt som det aldrig

finns en garanti om en positiv utveckling (Hur & Bollinger 2015). Dock är det av stor vikt att

samverkan mellan en tredje part, exempelvis kommunen, involveras i samverkan (a a). Vissa

fysiska konstruktioner är bortom medborgarnas kontroll och de måste då kunna vända sig till

en yttre aktör som förhoppningsvis kan bidra med goda förutsättningar för det aktuella

området. Grannsamverkan är dessutom en åtgärd som kräver en god kommunikation mellan

medborgarna, vilket i många fall kan vara svårt. Bristande kommunikation kan dessutom

resultera i att invånarna inte finner ett intresse av att delta i grannsamverkan (Hur & Bollinger

2015).

VIKTEN AV SAMVERKAN

I det relativt nya arbetssättet med medborgarlöften motiveras starkt för ett bra samarbete med

kommunerna och andra lämpliga aktörer, vilket är relevant för att metoden ska fungera

tillfredsställande (Berg m.fl. 2016). Nedan presenteras inledningsvis hur Polisens arbete i

samverkansprocessen ska ske, för att sedan redogöras för hur arbetssättet praktiskt kan

tillämpas i Holma.

31

Generellt om samverkan

Att reducera brottsligheten och öka tryggheten i samhället är inte ett lätt arbete och det krävs

stora resurser för att brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder ska fungera

tillfredsställande. Därför bör vikten av en samverkan mellan olika aktörer starkt framhävas, då

en organisation eller myndighet inte kan bära ansvaret för en så pass vital samhällsuppgift. På

så sätt blir preventionsarbetet dessutom mer effektivt, då de olika aktörernas resurser och

kompetenser kan användas på bästa möjliga sätt för att uppnå de brottsförebyggande och

trygghetsskapande mål som sätts upp (Berg m.fl. 2016). Syftet är alltså att skapa ett

effektivare arbetssätt där flera aktörer samverkar för att uppnå ett gemensamt mål (a a).

Inledningsvis i samverkansprocessen kartlägger och skapar de olika aktörer en separat

problembild (Agevall & Jonnegård 2010). Vanligtvis är Polis och kommun de drivande

aktörerna men även ytterligare relevanta parter kan delta. Därefter skapar de inblandade

aktörerna en gemensam problembild samt tar fram lämpliga åtgärder som sedan

implementeras (Berg m.fl. 2016). Det avslutande steget i samverkansprocessen är

uppföljning, vilket innebär att man utvärderar och analyserar effekterna av arbetet men även

hur arbetsprocessen har fungerat (a a). Samtliga aktörerna bör vara överens om att det

brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet sker ur ett långsiktigt perspektiv. För att

samverkan ska fungera krävs en god och fortlöpande kommunikation mellan de inblandade

parterna. Om kommunikationen är bristfällig kan detta medföra att arbetet gällande

medborgarlöften blir lidande och de eftersträvade effekterna uteblir (Berg m.fl. 2016).

Samverkansöverenskommelse är grunden för en fortlöpande och kontinuerlig positiv

samhällsutveckling. Att inkludera flera aktörer för att tillsammans främja samhället har stor

betydelse, då man kan åstadkomma mycket mer genom samarbeten.

Samverkan för ett bättre Holma

Flera av de förslag på medborgarlöften som beskrivits i denna rapport är beroende av ett antal

utomstående aktörer för att de ska vara genomförbara för Polisen. En viktig aktör är givetvis

Malmö stad, som ovan beskrivet måste inleda en samverkansprocess med Polisen för att

arbetssättet ens ska kunna påbörjas.

Gatukontoret är en del av Malmö stad som bör involveras och som kan underlätta enormt i det

brottsförebyggande arbetet, specifikt på Holma torg. Då mycket av den problematik som idag

32

existerar i området kretsar kring trafiken på torget, som underlättar för narkotikaförsäljning

och skapar oro bland medborgarna, bör detaljplanen utvärderas och förhoppningsvis

förändras. Åtgärdsförslaget gällande Alley Gating är beroende av gatukontoret som aktör, där

de hinder för trafiken som förhoppningsvis kan sättas upp även kan engagera skolungdomar

till exempelvis ett konstprojekt. Detta måste göras i samverkan med gatukontoret där en tydlig

kommunikation om de problem som uppstått är väsentlig för att kunna uppfylla flera av de

medborgarlöften som föreslås i den här rapporten.

Ytterligare en mycket relevant aktör som bedrivs av Malmö stad och som redan är verksam i

området är Ingången. Ett samarbete mellan Polisen och Ingången skulle var gynnsamt i flera

olika aspekter, där Ingångens verksamhet grundar sig i att ge ungdomar och unga vuxna en

meningsfull vardag, vilket långsiktigt borde fungera brottspreventivt. På så sätt strävar Polisen

och Ingången redan mot samma mål vilket är en mycket bra grund för att inleda ett samarbete

genom exempelvis föreläsningar av Polisen eller att bara erbjuda sina resurser till Ingångs

redan aktiva arbete.

Även Region Skåne bör med fördel involveras i arbetet med de föreslagna medborgarlöftena

med syfte att inleda en tidig social prevention i området, vilken som tidigare beskrivet är en

av de viktigaste brottspreventiva metoderna för att kunna se långsiktiga resultat.

Mödrahälsovården, barnhälsovården och socialtjänsten är viktiga parter för att den typen av

åtgärd ska vara möjliga att genomföra.

"Torget är ödsligt, borde vara mer människor och rörelse där."

I Holma är MKB en enormt viktig aktör som har stort inflytande på området då de äger

majoriteten av fastigheterna, samt att den övervägande delen av Holmas medborgare hyr sin

bostad av dem. Dessutom har det framkommit under denna studie att flertalet medborgare

gärna vänder sig till MKB med flertalet problem som uppstår, vilka inte alltid är relaterade till

bostaden, utan även när det gäller något av brottslig karaktär. På så sätt bör den goda

kommunikation som redan tycks vara välfungerande mellan MKB och Polisen fortsätta och

kan fördjupas genom gemensamma projekt och samarbeten. Det är dessutom betydelsefullt att

samarbetet mellan Polisen och de lokala näringsidkarna är välfungerande, delvis då de är en

viktig del i att få Holma till en trivsam plats, men också då de ofta har mycket information om

vad som pågår i området. På så sätt kan en samverkan mellan Polisen, MKB och de lokala

näringsidkarna öka tryggheten i området och få torget till en naturlig mötesplats för. Att

33

därför stödja exempelvis event, marknader eller att öppna ett lokalt café på torget kan

förhoppningsvis öka den kollektiva styrkan i området.

Slutligen bör även framhävas att en samverkan mellan Polisen och kriminologer på

exempelvis kommunen eller dylikt kan vara mycket relevant, detta för att kunna göra en god

utvärdering av arbetet och utvecklingen som sker i Holma. Kriminologer skulle kunna fungera

som ett stöd i hela processen från datainsamling till utvärdering, där en stor del av Polisens

resurser skulle kunna användas mer effektivt.

KOMMUNIKATIONSPLAN FÖR KOMMANDE LÖFTEN

Vid genomförandet av undersökningen i Kroksbäck framkom att respondenterna inte kände

till medborgarlöften och inte heller vilka som varit gällande i området. Tidigt i

undersökningen blev det tydligt att kommunikationen mellan Polis, medborgare och andra

inblandade aktörer måste förbättras.

Förslagsvis bör Polis och fastighetsägare arbeta tillsammans för att förbättra

kommunikationen med medborgarna. Detta kan ske exempelvis genom att informationsblad

sätts upp i trappuppgångar på anslagstavlorna där de boende får information gällande Polisens

arbete med medborgarlöften i deras bostadsområde och vilka löften som framtagits genom

deras medverkan. På så sätt får de boende i området även bekräftelse på att deras deltagande

har gett resultat. Löftena kan även annonseras i den lokala tidningen för att nå fler individer.

Polisen i Malmö och Malmö stad kan genom sin hemsida och sociala medier informera om

deras arbete med medborgarlöften. Övriga viktiga aktörer, som fastighetsförvaltare, bör vara

en del av kommunikationen som sker med de boende gällande löftena. Detta då Polisen har

bristande resurser och till exempel MKB och Riksbyggen kan ha bättre förutsättningar att nå

ut till fler boende med information. Det viktigaste är att informationen når ut till så många

medborgare som möjligt, vilket gör det relevant att använda flera olika plattformar för att

kommunicera ut arbetet. Detta då undersökningen i Kroksbäck påvisade att kännedom om

Polisens arbete ökar förtroendet för myndigheten.

Sammanfattningsvis är lärdomen från studien i Kroksbäck att kommunikationen gällande

arbetet med medborgarlöften måste förbättras. Om fler medborgare känner till arbetssättet är

34

förhoppningen att fler individer engagerar sig i det brottsförebyggande och trygghetsskapande

arbetet.

UTVÄRDERINGSPLAN

Att undersöka huruvida de åtgärder som implementeras har gett resultat eller inte är av största

vikt i det brottspreventiva och trygghetsskapande arbetet. Detta för att kunna utvärdera om

arbetet bör fortskrida eller ändras för att uppnå önskad effekt. Nedan följer rekommendationer

på hur utvärderingen av de föreslagna situationella och social åtgärderna med fördel kan

genomföras i samverkan med exempelvis kriminologer.

Utvärdering av föreslagna situationella åtgärder

Den medborgarenkät som genomfördes i Holma bör vara en bra grund för utvärderingsarbetet,

där undersökningen helt eller delvis kan replikeras efter att arbetet med medborgarlöften

införts. På så sätt kan för- och eftermätning göras på de frågor som ställts, vilket gör det

möjligt att analysera resultaten av arbetet. Vidare bör även utvärderingen rikta sig mot

näringsidkare, nyckelinformanter och medarbetare hos Polisen då de varit en viktig del i

arbetet med att ta fram den problembild som presenteras i den här rapporten. Eftersom

respondenterna i medborgarenkäten var ett slumpmässigt urval av Holmas invånare, samt att

nyckelinformanter och lokala näringsidkare var anonyma är det inte väsentligt att det är exakt

samma individer som får besvara enkäten igen. Resultatet bör trots allt vara representativt för

området och istället borde ett nytt slumpmässigt urval ske för utvärderingen. Dessutom var

den information som kom in från olika källor väldigt samstämmig och därför är det mycket

relevant att utvärdera arbetet på samma sätt som problembilden formulerades.

Ytterligare ett förslag för att utvärdera implementerade situationella åtgärdsprogram är att

använda sig av ett så kallat indirekt effektmått (Grevholm 2000). Utifrån denna form av

utvärdering mäts åtgärdens resultat genom att undersöka förändringen av antalet besökare och

typer av individer på en viss plats (a a), exempelvis Holma torg. Utvärderingsmåttet

genomförs genom att aktuella aktörer redan innan implementeringen undersöker hur många

som besöker platsen, för att sedan mäta huruvida antalet besökare har ökat, minskat eller är

detsamma efter implementeringen (Grevholm 2000). En ökning av antalet besökare skulle

vara en indikation på en förbättring av platsen, då den här studien visar att Holma torg är den

35

plats som undvikits av flest respondenter i området. Det man dock ska ha i åtanke är att det

givetvis även kan vara andra faktorer som påverkar besöksantalet, exempelvis väder och

årstid, men det kan ändå i kombination med andra mätningar vara en relevant betraktelse.

Att dessutom använda officiell brottsstatistik eller Polisens egen statistik gällande

utryckningar och dylikt är relevant i utvärderingsarbetet. Trots att det inte alltid är ett korrekt

mått på den faktiska brottsligheten torde utvecklingen kunna följas genom exempelvis antalet

anmälda brott. Har statistiken kontinuerligt minskat sedan en åtgärd har införts är det en

ytterligare indikation på att arbetet fungerar tillfredsställande. Givetvis ska även nämnas att

statistiken kan påverkas av diverse yttre faktorer, som exempelvis en ökad

anmälningsbenägenhet, eller att det i och med en ökad polisiär närvaro sker fler gripanden i

området. Har man dessa faktorer i åtanke kan ändå statistiken vara en fingervisning på den

faktiska brottsutvecklingen.

Utvärdering av sociala preventionsåtgärder

Sociala åtgärder är ett långsiktigt arbete där utvärderingen också bör ske under tiden för

åtgärden. Goda resultat bör inte eftersträvas direkt, utan det är viktigt med förståelse för att

effekterna eventuellt inte blir märkbara förrän efter flera år. Dock måste uppföljning av

åtgärderna givetvis fortfarande ske. Även detta kan göras genom en trygghetsmätning, analys

av officiell brottsstatistik samt framförallt genom nära kontakt mellan Polisen och övriga

involverade aktörer som exempelvis skolan och Region Skåne.

Att Polisen även följer det metodstöd som är framtaget för arbetet med medborgarlöften är

väsentligt, vilket i annat fall kan försvåra utvärderingen av åtgärderna. Detta då det kan vara

problematiskt att avgöra om åtgärden inte gett effekt på grund av dess utformning eller på

grund av att metodstödet inte har efterföljts. Utvärderingsprocessen kan dessutom underlättas

genom ett samarbete mellan Polisen och kriminologer, för att på så sätt ta till vara på de

resurser och kompetenser som finns i samhället. Detta kommer att beskrivas mer ingående

nedan.

36

DISKUSSION

Problembilden som formulerades för Holma baserades på fyra olika perspektiv;

medborgarnas, nyckelinformanternas, lokala näringsidkares samt polisens insikt i området.

Detta gjordes i syfte att få en så representativ problembild som möjligt. Då samtliga av dessa

perspektiv visade sig vara väldigt samstämmiga, där problem gällande trafik, narkotika och

ungdomsgäng var återkommande, bör den formulerade problembilden vara relevant och

representativ för området.

Trots att urvalet var begränsat till 10 % av Holmas medborgare varav endast 3 % av de

boende valde att delta i studien, torde inte detta blivit en limitering för resultatet. Detta då

medborgarnas uppfattning som tidigare nämnt kompletterades med ytterligare respondenter,

men framförallt eftersom medborgarenkäten uppvisade en svarsmättnad redan i ett tidigt

stadie under datainsamlingen. Problembilden torde därför inte ha avvikit nämnvärt om urvalet

varit mer omfattande.

De åtgärdsförslag som presenteras har analyserats grundligt och kritiskt där både positiva

aspekter och eventuella begränsningar lyfts fram, vilket höjer trovärdigheten i studien och

enbart åtgärder som kan vara relevanta för Holma omnämns. Dock är det relevant att

framhäva att den beskrivna forskningen kan ha påverkats av diverse faktorer så som miljö och

lagar i landet där studien genomförts. Detta innebär att även om en åtgärd har visat på goda

resultat betyder inte det nödvändigtvis att åtgärden kommer att uppnå samma önskvärda

effekt i Holma. Detta motiverar ytterligare för en god uppföljning av de åtgärder som införs,

för att på så sätt kunna påvisa huruvida åtgärden har resulterat i en positiv utveckling eller

inte.

Den här studien har jämförts med resultaten från Malmös områdesundersökning från 2012 för

att få en uppfattning om trovärdigheten i resultatet. I MOMS framkommer att Holma uppvisar

högre nivåer av problem gällande vårdslös körning i jämförelse med andra delområden i

Malmö, där 60 % av respondenterna upplever detta som ett problem (Ivert m.fl. 2013), vilket

även den aktuella studien i Holma visar. Enligt MOMS-undersökningen uppgav dessutom 45

% av respondenterna i Holma att de upplevde ungdomsgäng som ett problem i området (Ivert

m.fl. 2013), vilket överensstämmer med resultatet i medborgarundersökningen i Holma då 56

% uppgav detta som ett problem. Det man dock ska ha i åtanke vid dessa jämförelser är att

MOMS-undersökningen genomfördes 2012 vilket innebär att problembilden i området

37

sannolikt har förändrats en del sedan dess. Dessutom gjordes MOMS-undersökningen innan

ombyggnationen av Holma torg, vilket kan ha påverkat resultatet även om det fortfarande är

en relevant jämförelse att göra. Av den anledningen står sig resultatet väl i jämförelse med

övriga forskningsresultat, vilket stärker validiteten i studien.

Genomförandets möjligheter och begränsningar

Enkäter och intervjuer som datainsamlingsmetod i formulerandet av en problembild för

Holma var ytterst lämplig för syftet i den här studien. På så vis inkom en bred och

kompletterande information som torde kunna ses som representativ för området. Dessutom

fördjupades arbetet genom litteraturstudier för de föreslagna åtgärderna, vilket därför gör de

relevanta utifrån Holmas problembild. Dock hade vissa metodologiska justeringar kunnat

förenkla för datainsamlingen och vidare även analysen, trots att resultatet ändå är

tillfredsställande. Vid datainsamlingen i Holma framkom det tydligt att svarsfrekvensen

påverkats av hur respondenterna i förhand fått information gällande undersökningen. I MKB:s

hyreshus, där de boende fått informationen skickad till sin e-post, var svarsfrekvensen 60 %,

vilket är betydligt lägre än i bostadsrätterna där informationen delades ut som ett fysiskt

informationsbrev, där svarsfrekvensen var 100 %. För att öka svarsfrekvensen i hyresrätterna

hade det därför varit lämpligt att förbereda de boende på samma sätt, eller genom att ett

informationsblad varit uppsatt i varje trappuppgång som skulle besökas. Vid analysen av

insamlingen uppmärksammades även att betydligt fler boende öppnade dörren efter klockan

17.00, vilket hade gjort det relevant att istället göra datainsamlingen mellan klockan 17.00

och 19:00 för att öka svarsfrekvensen ytterligare.

Språksvårigheter förekom under datainsamlingen, vilket var ett problem då det ökade

bortfallet betydligt. För att undvika detta hade det varit önskvärt att översätta enkäten till

ytterligare ett språk, förslagsvis engelska eller arabiska. En relevant förändring av

datainsamling hade dessutom varit att endast erbjuda respondenterna att besvara den digitalt.

Detta hade underlättat både datainsamlingen, kodningen och analysen av resultatet, samt

minskat det interna bortfallet då detta inte är möjligt på samma sätt när enkäten besvaras på en

iPad.

Vid analysen av enkäten framkom att begreppet “ungdomsgäng” var svårare att definiera än

förväntat, och flertalet medborgare tolkade begreppet olika vilket till viss del gjorde det svårt

att analysera resultatet. Begreppet tolkades dels som kriminella och organiserade gäng och

38

dels som grupper av ungdomar som inte är involverade i brottslighet. Detta gjorde analysen

problematisk, då validiteten på frågan kunde ifrågasättas och om begreppet mätte vad det

avsåg att mäta. Dock är de föreslagna sociala åtgärder som är tänkta att riktas mot

problematiken kring ungdomar fortfarande relevanta, då de inte enbart ska omfatta kriminella

individer.

Trots dessa små justeringar som kunde gjorts för att förenkla arbetet ska det framhävas att

resultatet ändå bör vara representativt och att dessa förändringar på så sätt inte hade förändrat

resultatet eller den slutgiltiga problembilden nämnvärt.

SLUTSATS

Sammanfattningsvis har den här studien visat att kommunikationen gällande de tidigare

medborgarlöftena i Kroksbäck varit bristfällig och måste därför förbättras avsevärt i det

fortsatta arbetet. Då medborgarna har varit en stor del i framtagandet av problembilden, vilka

medborgarlöftena är baserade på, är det ytterst relevant att de är delaktiga i det fortsatta

brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Därför måste Polisen och övriga aktörer i

området samverka för att nå ut med de nya löftena på ett mer tillfredsställande sätt.

Den framtagna problembilden gällande narkotikabrottslighet, ungdomsgäng samt

trafikproblem bör vara representativ och korrekt för området då de olika informationskällorna

var väldigt samstämmiga gällande dessa återkommande orosmoment. Även otryggheten i

området är förhållandevis hög i Holma i jämförelse med andra delar av Malmö. Att därför

införa nya medborgarlöften och att Polisen aktivt arbetar i området i samverkan med relevanta

aktörer både kortsiktigt och långsiktigt är av högsta vikt. Att omgående få bukt med

trafikproblemen på Holma torg bör prioriteras, då mycket av den övriga brottsligheten och

otryggheten tycks påverkas av parkerade och snabbt körande bilar. Samtliga av de föreslagna

åtgärderna bör ske i nära samverkan med relevanta lokala aktörer, då Polisen inte på egen

hand kommer kunna uppfylla de mål som sätts upp.

Avslutningsvis bör även vikten av en god utvärdering av de åtgärder som införs framhävas.

Att få kunskap om vilka metoder som fungerar och vilka som inte gett resultat är en av de

viktigaste delarna i det brottsförebyggande arbetet. Detta inte minst för att kunna förändra de

metoder som tillämpas till det bättre för att kunna uppnå önskat resultat, men också ur ett

39

långsiktigt perspektiv både ur forskningssynpunkt och för Polisens fortsatta arbete med

medborgarlöften runt om i landet.

40

REFERENSER

Agevall L, Jonnegård K, (2010) Att vara en professionell yrkesutövare och att vara

ämbetsman - samtidigt, I: Klasson T, (red.) Professioner i offentlig förvaltning. Lund,

Studentlitteratur.

Ariel B, Weinborn C, Sherman L W, (2016) “Soft” policing at hot spots—do police

community support officers work? A randomized controlled trial. Journal of Experimental

Criminology, 12(3), 277–317.

Avdija A S, (2008) Evidence-based policing: A comparative analysis of eight experimental

studies focused in the area of targeted policing. International Journal of Criminal Justice

Sciences, 3(2), 110–128.

Bennett T, Holloway K, Farrington, D P, (2009) A review of the effectiveness of

neighbourhood watch. Security journal, 22(2), 143–155.

Berg G, Gustafsson C, Nilsson J, Johansson M M, (2016) Samverkan i lokalt

brottsförebyggande arbete. Reviderad utgåva. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Blixt M, (2003) Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. 2003:11. Stockholm:

Brottsförebyggande rådet.

Braga A A, Papachristos A V, Hureau D M, (2014) The effects of hot spots policing on crime:

An updated systematic review and meta-analysis. Justice Quarterly, 31(4), 633–663.

Braga A A, Bond B J, (2008) Policing crime and disorder hot spots: A randomized controlled

trial. Criminology, 46(3), 577–607.

Brottsförebyggande rådet, (2017) Grannsamverkan. >http://bra.se/forebygga-

brott/grannsamverkan.html< (2017-05-26)

Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Malmö, Liber.

Cerezo A, (2013) CCTV and crime displacement: A quasi-experimental evaluation. European

Journal of Criminology, 10(2), 222–236.

41

Cozens P M, Saville G, Hillier D, (2005) Crime prevention through environmental design

(CPTED): a review and modern bibliography. Property Management, 23(5), 328–356.

Farrington D P, Gill M, Waples S J, Argomaniz J, (2007) The effects of closed-circuit

television on crime: Meta-analysis of an English national quasi-experimental multi-site

evaluation. Journal of Experimental Criminology, 3(1), 21–38.

Fisher D, Clancey G, Rutherford A, (2015) Policing built environment crime risks: the role of

police in CPTED in New South Wales, Australia. Police Practice and Research, 17(5), 477–

488.

Frogner L, Andershed H, Lindberg O, Johansson M, (2013) Directed patrol for preventing

city centre street violence in Sweden—a hot spot policing intervention. European journal on

criminal policy and research, 19(4), 333–350.

Gerell M, (2016) Hot spot policing with actively monitored CCTV cameras: does it reduce

assaults in public places? International criminal justice review, 26(2), 187–201.

Giannotta F, Weichold K, (2016) Evaluation of a life skills program to prevent adolescent

alcohol use in two European countries: one-year follow-up. Child & Youth Care Forum,

45(4), 607–624.

Griffin K W, Botvin G J, (2010) Evidence-based interventions for preventing substance use

disorders in adolescents. Child and adolescent psychiatric clinics of North America, 19(3),

505–526.

Grevholm E, (2000) Utvärdering & dokumentation. 2000:5 Stockholm: Brottsförebyggande

rådet.

Gustafsson K, (2015) Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls

kommun. FoU-rapport 2015:1. Gävle: Backman Info.

Haywood J, Kautt P, Whitaker A, (2009) The Effects of 'Alley-Gating' in an English Town.

European Journal of Criminology, 6(4), 361–381.

Homel R, (2005) Developmental crime prevention. I: Tilley, N, (red.) Handbook of Crime

Prevention and Community Safety. Devon, Willan Publishing, 71–106.

42

Hur M, Bollinger A G, (2015) Neighborhood Associations and Their Strategic Actions to

Enhance Residents’ Neighborhood Satisfaction. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, 44

(6), 1152–1172.

Ivert A K, Chrysoulakis A, Kronkvist K, Torstensson Levander M, (2013) Malmö

områdesundersökning 2012. Lokala problem, brott och trygghet, Malmö Högskola:

Institutionen för kriminologi.

Johnson W L, Giordano P C, Manning W D, Longmore M A, (2011) Parent-child relations

and offending during young adulthood. Journal of Youth and Adolescence, 40(7), 786–799.

King S, (2013) Perceptions of work as a route away from crime. Emerald Insight, 12(3), 122–

132.

Lim H, Wilcox P, (2017) Crime-Reduction Effects of Open-street CCTV: Conditionality

Considerations. Justice Quarterly, 34(4), 597–626.

Marklund F, Holmberg S, (2015) Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen:

slutrapport. 2015:21. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Owen K, (2007) Tackling the impact of drugs and alcohol through environmental design.

Housing, Care & Support, 10(2), 33–36.

Polisen, (2016) Medborgarlöften klara till 2017.

>https://polisen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/Maj/Medborgarloften-klara-till-2017/< (2017-05-

16)

Polisen, (2015) Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan - Metodstöd.

Diarienummer A086.967/2015. Stockholm: Polismyndigheten.

Ratcliffe J H, Groff E R, Sorg E T, Haberman C P, (2015) Citizens’ reactions to hot spots

policing: impacts on perceptions of crime, disorder, safety and police. Journal of

Experimental Criminology, 11(3), 393–417.

Shannon D, Ring J, (2009) Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kriminell

utveckling. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

43

Sidebottom A, Tompson L, Thornton A, Bullock K, Tilley N, Bowers K, Johnson S D, (2017)

Gating Alleys to Reduce Crime: A Meta-Analysis and Realist Synthesis. Justice Quarterly, 1–

32.

Smith M R, (2001) Police-led crackdowns and cleanups: An evaluation of a crime control

initiative in Richmond, Virginia. Crime & Delinquency, 47(1), 60–83.

Svensson R, Oberwittler D, (2010) It’s not the time they spend, it’s what they do: The

interaction between delinquent friends and unstructured routine activity on delinquency.

Findings from two countries. Journal of Criminal Justice, 38(5), 1006–1014.

Waples S, Gill M, Fisher P, (2009) Does CCTV displace crime? Criminology & Criminal

Justice, 9(2), 207–224.

Wikström P O, Torstensson M, (1997) Lokalt brottsförebyggande arbete: Organisation och

inriktning. 1997:2. Solna: Polishögskolan, Forskningsenheten.

Welsh B C, Farrington D P, (2009) Public area CCTV and crime prevention: an updated

systematic review and meta- analysis. Justice Quarterly, 26(4), 716–745.

Welsh B C, Farrington D P, (2007) Kameraövervakning och brottsprevention: En systematisk

forskningsgenomgång. 2007:29. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Worrall J L, (2016) Smart policing in Frisco, Texas: geographic and temporal displacement in

a micro place. Policing: An International Journal of Police Strategies & Management, 39(1),

36–51.

44

BILAGOR

Bilaga 1: Enkät Kroksbäck

Medborgarlöfte Kroksbäck

Känner du till att polisen jobbar med medborgarlöften?

o Ja

o Nej

Om ja, hur fick du informationen om polisens arbete med medborgarlöften?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Om ja, anser du att dessa medborgarlöften är relevanta för området?

o Ja

o Nej

Om nej, vad anser du att polisen borde arbeta med i området?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Har du som medborgare fått informationen eller möjligheten att påverka polisens

arbete?

o Ja

o Nej

Om ja, hur fick du informationen?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Om nej, hade du velat vara med och påverka?

o Ja

o Nej

45

Har du märkt av att polisen arbetar närmare medborgarna?

o Ja

o Nej

Om ja, på vilket sätt?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Hur stort förtroende har du för polisens lokala arbete i Kroksbäck?

1

Inget

förtroende

2 3 4 5

Mycket stort

förtroende

Har ditt förtroende för polisens lokala arbete ökat eller minskat sedan polisen började

arbeta med medborgarlöften för ett knappt år sedan?

o Ökat

o Minskat

o Ungefär detsamma

o Vet inte

Hur stort förtroende har du för polisens arbete i Malmö?

1

Inget

förtroende

2 3 4 5

Mycket stort

förtroende

Tack för din medverkan!

46

Bilaga 2: Enkätunderlag för medborgarundersökningen i Holma

Holma medborgarundersökning

Denna enkät är utformad av studenter från Kriminologiprogrammet på Malmö högskola i

samarbete med Polisen. Syftet med enkäten är att lyssna på den enskilda medborgaren och att

mäta medborgarnas upplevda trygghet i sitt närområde.

Kön:

o Kvinna

o Man

o Annat

Ålder:

o 15–24 år

o 45–54 år

o 25–34 år

o 55–64 år

o 35–44 år

o 65 +

Boendeform:

o Hyresrätt

o Bostadsrätt

Har du under de senaste 12 månaderna avstått från något du ville/behövde göra i ditt

bostadsområde p.g.a. att du känt dig otrygg?

o Ja, enstaka gånger

o Ja, flera gånger

o Nej

47

Har du under de senaste 12 månaderna undvikit specifika platser då du rört dig i ditt

bostadsområde?

o Ja, enstaka gånger

o Ja, flera gånger

o Nej

Om ja, berätta gärna varför och vilken plats.

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Anser du att trafiken på Holma torg är ett problem?

o Ja

o Nej

Övrig kommentar:

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Anser du att något av följande är ett problem i ditt bostadsområde? (Ange ett eller flera

svar)

o Skadegörelse o Hot / Trakasserier

o Ungdomsgäng o Misshandel

o Trafikbrott o Bruk av alkohol och/eller narkotika

o Narkotikahandel o Nej, inga problem

o Inbrott

Övrig kommentar:

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

48

När, var och hur är detta ett problem? Exempel: Skadegörelse, ungdomar slår ofta

sönder busshållplatsen.

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Vad anser du kan göras för att minska detta/dessa problem?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att bli utsatt för brott i ditt

bostadsområde?

o Ja, enstaka gånger

o Ja, flera gånger

o Nej

Hur stort förtroende har du för den lokala polisen?

1

Inget förtroende

2 3 4 5

Mycket stort

förtroende

Tack för din medverkan!

49

Bilaga 3: Informationsblad

Holma Medborgarundersökning Hej! Vi är studenter från Kriminologiprogrammet på Malmö högskola som i samarbete med Polisen ska genomföra en enkätundersökning i Holma. Syftet med undersökningen är att lyssna på den enskilda medborgaren och att mäta medborgarnas upplevda trygghet i sitt närområde. Genom denna undersökning får ni möjligheten att påverka Polisens trygghetsskapande arbete i ditt bostadsområde. Vi studenter kommer en eftermiddag under vecka 16 att knacka på hemma hos er för att be er fylla i en enkät som tar cirka 2–3 minuter att genomföra. Vi hoppas att ni skulle vilja delta! Tack på förhand.

50

Bilaga 4: Fältprotokollet

Adress

Knackat dörr Öppnade

dörren

Svarade Svarade ej pga.

språksvårighet

Övrigt

Bilaga 5: Semistrukturerad intervju med nyckelinformanter

Holma Medborgarundersökning Nyckelinformanter

Denna enkät är utformad av studenter från Kriminologiprogrammet på Malmö högskola i

samarbete med Polisen. Syftet med enkäten är att lyssna på den enskilda medborgaren och att

mäta medborgarnas upplevda trygghet i sitt närområde.

Upplever du att det finns några problem i området som påverkar er arbetsplats?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Om ja, vilka?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

När?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

51

Var?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Hur?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Vad anser du kan göras åt dessa problem?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Upplever du att något har gjorts för att minska dessa problem?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Anser du att trafiken på Holma torg är ett problem?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Har du någon gång varit orolig för att din arbetsplats ska bli utsatt för brott?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Övriga kommentarer

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

52

Bilaga 6: Semistrukturerad intervju näringsidkare

Holma Medborgarundersökning Näringsidkare

Denna enkät är utformad av studenter från Kriminologiprogrammet på Malmö högskola i

samarbete med Polisen. Syftet med enkäten är att lyssna på den enskilda medborgaren och att

mäta medborgarnas upplevda trygghet i sitt närområde.

Upplever du att det finns några problem i området som påverkar er arbetsplats?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Om ja, vilka?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

När?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Var?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Hur?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

53

Vad anser du kan göras åt dessa problem?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Upplever du att något har gjorts för att minska dessa problem?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Anser du att trafiken på Holma torg är ett problem?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Har du någon gång varit orolig för att din arbetsplats ska bli utsatt för brott?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Övriga kommentarer

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

STADSOMRÅDE ÖSTER

Rapport i Tillämpning 15 hp Kriminologiprogrammet Juni 2017

STADSOMRÅDE MALMÖ ÖSTER

Medborgarlöften

Rapport 2017

ARBNORA FERATI

DONARTA GASHI

JESSICA MÅRING

PATRICIA PIZEVSKA

SUADA CATOVIC

2

Förord

Bilden av Rosengård utmärker sig idag ur ett kriminellt och socioekonomiskt

perspektiv. Rosengård är ett utsatt område och domineras av hög arbetslöshet och

utanförskap. Geografiskt sett är Rosengård utmärkt placerat med närheten till

förbindande motorväg till övriga Skåne och Danmark, samt 10 minuters bilväg till

Malmö Centrum. Den allmänna bilden av Rosengård är att området är utmanande,

och detta är en bild som massmedia ofta framhäver. Vi upplevde att boende

känner sig åsidosatta av samhället och de myndigheter som verkar i densamma. I

rapporten som följer kommer ni att kunna följa vårt arbete, framförallt med

betoning på de som bor och vistas i området. Vi har lagt ner mycket tid på att nå

fram till medborgarna på Rosengård, och att komma i kontakt med de eldsjälar,

exempelvis områdespoliser, som vill förändra bilden av Rosengård. Rosengård

befolkas idag av individer från över 100 olika länder och kulturer, och att komma

i kontakt med boende i området har stundom varit en besvärlig process. Många av

dessa individer har flytt från krig och misär, och hade antagligen förväntningar

om ett bättre liv i Sverige. En del av dessa har bosatt sig på Rosengård eftersom

deras ekonomiska status inte tillåtit annat. Gemensamt för de flesta är att

språksvårigheter stoppar flödet av informationen till de som behöver den mest.

Rosengård har hög befolkningsmobilitet, och därmed en högre anonymitet.

Invånarna är inte särskilt intresserade av att uttala sig om hur de mår, vad som bör

göras, eller vad de förväntar sig. Idag förekommer det kulturella skillnader i

Rosengård, det vill säga att vissa av medborgarna inte självmant kontaktar polisen

av den anledningen att de aldrig upplevt detta i sina ursprungsländer. Många har

med sig erfarenheter från sina hemländer gällande polisens roll, och i somliga fall

handlar det om negativa erfarenheter. Vi ville stötta och lyfta fram de aktörer som

jobbar aktivt för Rosengård, som har känslor för området. Ett av våra mål var att

använda vår kriminologiska kunskap och erbjuda tips på åtgärder för området.

Rosengård har potential för en positiv förändring, och större fokus bör ligga på de

individer som växer upp på Rosengård, d.v.s. ungdomarna.

Malmö i maj 2017

Arbnora, Donarta, Jessica, Patricia och Suada.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING .................................................................................................................... 5

BAKGRUND .................................................................................................................................... 6

MEDBORGARLÖFTENA ................................................................................................................... 7ARBETETS INRIKTNING ................................................................................................................... 8RAPPORTENS DISPOSITION .............................................................................................................. 8

DEL 1: METOD OCH RESULTAT .............................................................................................. 9

METOD ........................................................................................................................................... 9Intervjuer med lokala aktörer på Rosengård ............................................................................ 9Intervjuer med skolpersonal ...................................................................................................... 9Enkätstudie av medborgarnas känslor och åsikter ................................................................. 10

RESULTAT .................................................................................................................................... 10Intervjuer med lokala aktörer på Rosengård .......................................................................... 10Styrs polisen arbete utifrån medborgarlöftena? ..................................................................... 11Intervjuer med skolpersonal .................................................................................................... 11

HUR FÖRHÅLLER SIG MEDBORGARLÖFTENA TILL MEDBORGARNAS ÅSIKTER/UPPLEVELSER, OCH

HAR MEDBORGARNA KÄNNEDOM OM LÖFTENA? .......................................................................... 12Medborgarnas attityder enligt enkäten ................................................................................... 12Informationsbrist i området .................................................................................................... 13Sammanfattning enkätstudie ................................................................................................... 14

DEL 2: DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER .......................................................... 15

HUR FUNGERAR KOMMUNIKATIONEN MELLAN OLIKA AKTÖRER OCH MEDBORGARNA, OCH HUR

KAN POLISEN ARBETA FÖR ATT EFFEKTIVT NÅ UT TILL MEDBORGARNA? ..................................... 15Kommunikation med medborgare som inte förstår svenska ................................................... 15Polisens roll i sociala medier .................................................................................................. 15Polisens kommunikationspolicy .............................................................................................. 17

HUR ARBETAR POLISEN OCH ANDRA AKTÖRER MED UNGDOMAR I OMRÅDET? ............................. 17Polisens arbete med ungdomar på Rosengård ....................................................................... 18

FAKTORER SOM PÅVERKAR UNGDOMAR NEGATIVT I UTSATTA OMRÅDEN ................................... 19Sociala riskfaktorer ................................................................................................................. 20Individuella riskfaktorer ......................................................................................................... 20Faktorer som påverkar ungdomar positivt i utsatta områden ................................................ 21

MEDBORGARLÖFTEN OCH UNGA INDIVIDER ................................................................................. 21Att identifiera ungdomar som behöver hjälp på Rosengård. .................................................. 21

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER I OMRÅDE ÖSTER ................................................................................... 23Barn och ungdomar ................................................................................................................ 23Att nå ut till medborgarna i område Öster - digitalt och fysiskt ............................................. 24

4

HUR GÅR POLISEN TILLVÄGA FÖR ATT UTVÄRDERA EFFEKTEN AV LÖFTENA, OCH KAN POLISENS

UTVÄRDERINGSPROCESS FÖRBÄTTRAS? ....................................................................................... 25Att arbeta evidensbaserat ........................................................................................................ 25Vad är bevis? .......................................................................................................................... 25Fördelar och nackdelar med evidensbaserat arbete ............................................................... 26Evidensbaserade åtgärder i Sverige ....................................................................................... 26Att utvärdera effekten av åtgärder – Område Malmö Öster ................................................... 27Utvärdering av medborgarlöften 2017 ................................................................................... 28Att utvärdera åtgärder riktade mot ungdomar ....................................................................... 30

DISKUSSION: VAD SKULLE KUNNA FÖRÄNDRAS INFÖR KOMMANDE LÖFTEN? .............................. 31Samverkan med fler aktörer i området ................................................................................... 31Områdespolisernas inflytande ................................................................................................ 31

REFERENSER ............................................................................................................................... 33

5

Sammanfattning

År 2017 tog polisen i samråd med andra samhällsviktiga aktörer fram

medborgarlöften som ska inrikta sig på de problembilder som råder över olika

områden i Sverige, ett av dessa områden är Öster i Malmö. Medborgarlöftena i

Öster siktar in sig på narkotika- och vapenbrott, ungdomar och trafikbrott. Tanken

bakom medborgarlöftena är att polisen ska komma närmare medborgarna, och att

medborgarna i sin tur ska vara delaktiga i arbetet med att utveckla löftena.

Samtliga löften har som syfte att både fungera brottsförebyggande och

trygghetsskapande. Medborgarlöftena stämmer väl överens med den problembild

som både offentlig statistik visar och den bild som medborgarna vittnar om

gällande Malmö Öster. Polisens trygghetsmätning i området visade att

medborgarna upplever att ungdomar är den största anledningen till känslan av

otrygghet, och att ungdomsbrottsligheten bidrar till det dåliga rykte som

Rosengård har idag. Våra undersökningar har även visat att medborgarna på

Rosengård inte känner till löftena, inte heller hur polisen och andra aktörer arbetar

för att uppfylla sina löften, eller vad resultatet förväntas bli. Att nå ut till

medborgarna i området är en utmaning för alla involverade, vilket i sin tur innebär

att boende i området inte får all relevant information som rör arbetet. Det saknas

även en grundlig plan för hur polisen ska utvärdera sitt arbete. Polisen saknar

resurser, och med den åtstramning som polisen har idag krävs det att processen

från start till slut är planlagd för bästa möjliga resultat inom alla aspekter.

Föreliggande rapport visar att polisen arbetar kontinuerligt med löftena, dock

finns det alltid utrymme för förbättringar. Det ska även poängteras att

medborgarna har ett ansvar för sitt område; civilansvaret måste öka och även

förbättras. För att lyckas uppfylla målen med medborgarlöftena, och för att kunna

öka förtroendet för polisen och minska brottsligheten krävs det ett välfungerande

samarbete samtliga aktörer emellan. Rapporten belyser det viktiga med ett sådant

samarbete; vad andra aktörer kan göra, vilka förslag medborgarna har på åtgärder

gällande området, samt föreslå hur polisen kan gå tillväga för att utvärdera

effekten av åtgärder vars mål är att uppfylla det som utlovats i löftena för år 2017.

6

Bakgrund

Kriminologistudenter vid Malmö Högskola har tillsammans med polisen inlett ett

samarbete för att analysera och utvärdera medborgarlöftena, samt insatser och

åtgärder, relaterade till dessa som är avsedda för delområdet. Föreliggande rapport

kommer att behandla de medborgarlöften som är ämnade för stadsområde Malmö

Öster, som består av Rosengård och Husie. Ett flertal löften har tagits fram och

dessa ska verka under hela år 2017. Målet med löftena är att de ska fungera både

trygghetsskapande och brottsförebyggande för medborgarna. Signalvärdet handlar

om att polisen ska närma sig medborgarna, och ”skapa en känsla av tillhörighet

och ge medborgaren makt att påverka de livsvillkor som har med den egna

tryggheten att göra” (Brå 2016). Avsikten med medborgarlöftena grundar sig i ett

åtagande som polisen tillsammans med Malmö stad skapat för invånarna med

utgångspunkt i problembilden som förekommer i områdena. ”Medborgarlöften är

en del av Polismyndighetens styrmodell och ska vara en integrerad del av

verksamhetsplaneringsprocessen. Det innebär bland annat att kunskapen och

engagemanget hos medarbetare, medborgare, kommuner och andra aktörer i

lokalsamhället ska tas till vara på ett bättre sätt” (Polisen 2016b s.9).

Medborgarlöftena utformades utifrån flera källor; den offentliga statistiken,

önskemål från aktörer som verkar i området (t ex Socialtjänsten), och det som

framkommit efter polisens medborgardialoger. Medborgardialoger kännetecknas

av inflytande, delaktighet och medbestämmande. Dessa dialoger kan dels innebära

att polisen besöker boende i hemmiljön, dels kallar till möten, och dels använder

sig av olika undersökningar t ex enkäter. För att få fram ett underlag om hur

medborgarna i Öster upplever sitt område, utförde polisen en trygghetsmätning.

Ett flertal fastigheter i form av hyresrätter på Rosengård valdes ut för att ingå i

mätningen, urvalet var inte slumpmässigt då dessa sedan tidigare förekommer i

polisens register över oroligheter. Förutom dessa fastigheter genomfördes även

dialoger i ett villakvarter i Husie. Av totalt 104 hushåll deltog 74 stycken, vilket

resulterade i en svarsfrekvens på 72 %. Samtliga hushåll blev i förväg

informerade om att polisen hade för avsikt att utföra samtal och

enkätundersökning på dessa platser. Vid det specifika datumet som var bestämt

besökte uniformerad polis dessa hushåll. Polisen utförde dialogerna inne i

lägenheterna/husen och väntade kvar medan personen som bjudit in polisen

svarade på enkäten. Enkäten och dialogerna var på svenska och polisen vittnar om

7

att detta fortlöpte problemfritt. Enkäten bestod av sex (6) frågor, och majoriteten

av dessa avhandlade trygghet. Frågorna utformades i första hand av kommunpolis

Glen Sjögren och även utifrån önskemål från bl. a Malmö Stad. Därefter

granskades frågorna av en kriminolog tillika forskare vid Malmö Högskola, och

detta för att inte lämna utrymme hos respondenterna för missförstånd gällande

frågorna.

Medborgarlöften

Efter analys av polisens trygghetsmätning visade resultatet att majoriteten av

hushållen upplevde att ungdomssamlingar och ungdomsgäng representerade

problembilden för området. Över 50 % (51,3) av de boende svarade att fler

insatser mot ungdomsbrott bör prioriteras av polisen, och över 70 % (74,3)

svarade att fler mötesplatser för ungdomar borde prioriteras av både polis och

Malmö kommun. Utöver detta upplevde 50 % av hushållen att de var otrygga

och/eller rädda i området, och över 30 % (32,4) uppgav att ungdomar tillhörde ett

av de största problemen. Resultat från mätningen presenterades senare i

Tegelhuset på Rosengård, presentationen av medborgarlöftena för stadsområde

Öster utfördes av lokalpolisområdeschef Erik Jansåker, och

stadsområdesdirektören Britt-Marie Pettersson. På plats var även

kommunanställda, Rosengårds områdespoliser samt en del boende på Rosengård.

Totalt har det utformats sju löften, och dessa är som följer:

• Polisen kommer under 2017 att fortsätta sitt framgångsrika arbete mot

droger och vapen med oförminskad styrka. Den personalresurs som nu

verkar i området, kommer även under kommande år att arbeta mot lokala

kriminella nätverk.

• Malmö stad kommer att möta upp med stöd och hjälp till de som vill stiga

av den kriminella banan.

• Vårt mål är att, tillsammans med övriga samverkansparter i området,

finnas närvarande och vara goda förebilder för ungdomar i området.

• Polisen kommer att under 2017 verka i stadsområdet med områdespoliser

och i samverkan med övriga samverkansparter kommer vi att bedriva

uppsökande verksamhet.

• Tillsammans med samverkansparter i området kommer vi även att stödja

de ungdomar som behöver hjälp ur missbruk och kriminellt beteende.

8

• Polisen kommer under 2017 att verka för att mer tid inriktas mot

felbeteende i trafiken.

• Samtidigt kommer en samverkan med gatukontoret att ske i syfte att finna

åtgärder för att bygga bort möjligheten till felbeteende i form av

hastighetsöverträdelser och mopedkörning på olämpliga platser.

Arbetets inriktning

Vi har i samspråk med polisen bestämt att endast inrikta oss på

Rosengårdsområdet. Utifrån löftena ska vi granska relevansen för delområdet

apropå medborgarnas upplevda känslor och åsikter. Eftersom över hälften av

respondenterna i polisens undersökning uppgav att ungdomar representerade

problembilden för området, kommer detta arbete till stor del att bearbeta

antisociala ungdomar. Utöver detta har både polis och boende på Rosengård

uppgett att kommunikationsbristen är hög i området; en stor del av medborgarna

är inte medvetna om polisens arbete i området, och polisen upplever vissa

problem med att nå ut till medborgarna. Glen Sjögren har även uppmärksammat

problemet med att polisen inte vet hur de ska utläsa resultatet från sina åtgärder i

området, och efterlyste alltså hjälp med utvärderingsprocessen. Vårt arbete

kommer således att fokusera på följande moment;

1. Hur förhåller sig medborgarlöftena till medborgarnas åsikter/upplevelser,

och har medborgarna kännedom om löftena?

2. Hur fungerar kommunikationen mellan olika aktörer och medborgarna,

och hur kan polisen arbeta för att effektivt nå ut till medborgarna?

3. Hur arbetar polisen och andra aktörer med ungdomar i området?

4. Hur går polisen tillväga för att utvärdera effekten av löftena, och kan

polisens utvärderingsprocess förbättras?

Rapportens disposition

Rapporten är uppdelad i två delar där den första delen redogör för metod och

resultat, dels från våra intervjuer och dels från enkätstudien som genomfördes.

Andra delen består av diskussion, förslag på åtgärder inför kommande löften,

samt utvärderingsprocessen som polisens åtgärder står inför.

9

DEL 1: Metod och resultat Metod För att få en bredare bild av det praktiska arbetet på Rosengård relaterat till

medborgarlöftena valde vi att genomföra intervjuer med representanter från olika

aktörer i området. Områdespolisernas dagliga verksamhet i området i relation till

medborgarlöftena var något vi ville fördjupa oss mer i eftersom de har daglig

direktkontakt med medborgarna. Eftersom boende på Rosengård uppgav att de

upplevde att ungdomar till stor del är källan till oro och otrygghet i området, ville

vi även intervjua personal på skolorna i området. Detta för att få en bild av

skolpersonalens upplevelser med ungdomar i skolorna, samt få kännedom om hur

skolorna arbetade med ungdomar som befann sig i riskzonen för ett kriminellt

beteende. Förutom intervjuer genomfördes även en enkätstudie bland

medborgarna på Rosengård. Syftet med enkäten var att undersöka dels huruvida

medborgarna hade kännedom om medborgarlöftena, dels hur stort förtroende de

kände för polisen.

Intervjuer med lokala aktörer på Rosengård

Ett möte med områdespoliserna ägde rum där vi presenterade syftet med vår träff.

Eftersom vi hade träffat en av områdespoliserna vid ett tidigare tillfälle så visste

vi att de var intresserade av att låta sig intervjuas. Intervjuerna spelades in, och var

semistrukturerade, d.v.s. de startade med öppna frågor som senare smalnade av

och blev mer detaljerade.

Intervjuer med skolpersonal

Skolorna i Rosengårdsområdet består av Rosengårdsskolan, Apelgårdsskolan,

Värner Rydénsskolan och Örtagårdskolan. Samtliga skolor hyser mellan 300–500

elever, och hälften av skolorna har elever mellan årskurs F-9, resterande skolor

har endast elever upp till årskurs 6. Vi utförde telefonintervjuer med totalt 6

personer ur skolpersonalen på samtliga skolor i området. Tre av personerna

arbetade som kuratorer, två som lärare och en person som rektor. Innan

intervjuerna påbörjades informerade vi personerna om syftet med intervjun och

även information om de etiska riktlinjerna gavs. Intervjuerna var

semistrukturerade. Samtalen genomfördes med högtalartelefon och under tiden

10

samtalen pågick antecknade vi svaren från personerna. Intervjuerna varade ca 15

minuter upp till 30 minuter.

Enkätstudie av medborgarnas känslor och åsikter

Sammanlagt var det 25 frågor som utformades för område Öster. Enkäten innehöll

både slutna frågor för att få raka och tydliga svar samtidigt som öppna frågor

fanns för att få mer spontana och djupa svar från respondenterna. Fördelen med

öppna frågor är att respondenterna kan svara med egna ord samt att öppna frågor

lämnar utrymme för ovanliga eller oförutsedda svar. En nackdel kan dock vara att

denna typ av frågor kan upplevas tidskrävande för respondenterna att svara. Detta

kan leda till att respondenten inte orkar och hoppar över frågan, vilket vår enkät

visade då flera respondenter valde att inte svara på de öppna frågorna. Enkäten

utformades både som en fysisk enkät, och även som en webbenkät. Rosengård

centrum var villiga att hjälpa till med enkätundersökningen och postade en

direktlänk till enkäten på sin facebooksida. Sammanlagt var det 93 stycken

respondenter som svarade på enkäten via webben. Fysiska enkäten samlades in

under vårkarnevalen på Rosengård som ägde rum den 22 april 2017, samt på en

gymnasieskola i Malmö där unga individer som antingen bor på Rosengård eller

vistas i området fick svara. Den fysiska enkäten gav sammanlagt 37 svar,

sammanlagt blev det 130 stycken insamlade enkäter. Webbenkäten besvarades

anonymt och fysiska enkäten svarade respondenterna själva på, men där vi var i

anslutning till dem för att eventuellt kunna svara på oklarheter angående frågorna

för respondenterna ifall det skulle dyka upp.

Resultat

Nedan följer en sammanfattning av resultat från intervjuer samt enkätstudien.

Intervjuer med lokala aktörer på Rosengård

En av områdespoliserna upplever att de som jobbar operativt i området, inte har

fått vara med och säga till om hur medborgarlöftena bör tas fram; vad som bör

tänkas på och inkluderas i medborgarlöftena, eller vilka löften som bör

förekomma i området. Det områdespoliserna har hjälpt till med i avseende

medborgarlöftena, är att samla ihop enkäterna och sedan lämna dessa vidare till

kommunpolis Glen Sjögren. Detta jämför områdespoliserna med arbetet gällande

11

medborgarlöftena i Biskopsgården i Göteborg. I Göteborg har polisen arbetat mer

utifrån medborgardialoger istället för enkäter när de sammanställt problembilden

som medborgarna upplever. Därefter har de utgått från vad medborgarna önskade.

Alltså har polisen i Göteborg ställt sig frågan ”vad ska vi göra för att komma dit”,

det vill säga hur ska poliserna förändra/förbättra problembilden som medborgarna

vittnat om. För att exemplifiera; de boende ville ha en ökad trygghet. Då har

polisen utformat sina medborgarlöften till viss del utifrån att de haft ”bäst kunskap

om hur målet ska uppnås”. En av områdespoliserna för Malmö Öster uppgav även

att hen tyckte det vore önskvärt med ökad samsyn mellan kommunpoliserna inom

respektive område gällande det som förekommer idag.

Styrs polisen arbete utifrån medborgarlöftena?

På frågan om hur mycket polisen i område Öster arbetar utifrån medborgarlöftena

på så sätt att det återkopplas till löftena svarar områdespoliserna att det sker i

väldigt liten, eller ingen, omfattning. Områdespoliserna jämför med

tillvägagångssättet i Göteborg där det ständigt förekommer ett mantra; polisen

refererar sina arbetsmetoder utifrån medborgarlöftena, exempelvis ”det här går

inom medborgarlöftena”. Områdespoliserna menar att problembilden på

Rosengård existerar oberoende av medborgarlöftena och att löftena bara blir ett

bevis på att polisen ”jobbar” utifrån vad medborgarna vill ha i teorin, men i

praktiken så kommer allt tillbaka till resurser, det vill säga att resurserna inte

räcker till. Detta innebär att polisen sällan vet när de jobbar för att uppnå det som

utlovats i medborgarlöftena. Frågan är dock om detta är något som medborgarna

känner av, och om detta även påverkar medborgarnas förtroende för polisen.

Intervjuer med skolpersonal

Skolornas personal anser att majoriteten av eleverna behöver stöd utanför skolans

kontroll. Eleverna behöver förebilder och hjälp med förändring av attityden

gentemot både sig själv, andra och samhället i stort. Detta för att så tidigt som

möjligt identifiera de elever som visar ett antisocialt beteende, och där åtgärder

bör sättas in så att eleven inte utvecklar ett kriminellt beteende i äldre ålder.

Skolpersonalen vill understryka att många av eleverna inte har stöd hemifrån, och

detta visar sig i form av bristande engagemang från föräldrar och låg självkänsla

hos elever. På Värner Rydénsskolan berättar en anställd att eleverna känner sig

12

stämplade av allmänhetens bild av Rosengård; eleverna kallar sig ”apor”. I årskurs

8 och 9 är det praktik och eleverna ska för första gången känna på hur det är

komma ut i arbetslivet, dock visar frånvarolistan att eleverna till 90 % uteblir helt

från praktiken, vid något tillfälle har lärarna fått skjutsa elever till praktikplatsen.

Anledningen är, enligt anställda på skolan, att elevernas självkänsla är så låg att

de förutsätter att ”ingen vill ha dem på praktikplatsen”, och därför stannar

eleverna hemma. Att studera vidare är inget som intresserar elever i särskilt hög

grad, de flesta har planer på att starta eget efter nionde klass – precis som deras

fäder i många fall har gjort. Det är hög mobilitet på lärare i Rosengårdsområdet;

de flesta lärare stannar endast under en kort tid för att sedan avsluta sin

anställning, detsamma gäller rektorerna i området. Att lärare slutar i så stor

utsträckning påverkar givetvis eleverna i negativ riktning.

Hur förhåller sig medborgarlöftena till medborgarnas åsikter/upplevelser, och har medborgarna kännedom om löftena?

Medborgarnas attityder enligt enkäten

Totalt besvarades enkäten av 130 individer, och antal män som svarade var 64

stycken, vilket innebär 49,2 %. Antal kvinnor som svarade var 66 stycken, vilket

innebär 50,8 %. Åldersspannet mellan respondenterna var under 21 år och över 50

år. Då fokus låg på ungdomar så blev vi positiva till att det var övervägande

respondenter under 21 år som deltog i enkätundersökningen. En av de första

frågorna i enkäten handlade om huruvida medborgarna hade kännedom om

medborgarlöftena. Närmare 80 % uppgav att de inte har kännedom om löftena.

102 av 130 respondenter svarade ”nej” och endast 28 stycken svarade att de kände

till medborgarlöftena. Ytterligare en fråga handlade om huruvida löftena ansågs

lämpliga utifrån den upplevda problembilden som råder på Rosengård. Det var

totalt 25 stycken som svarade ”nej” och 97 stycken som svarade ”ja”. Syftet med

medborgarlöften är att medborgarna bland annat ska ha möjlighet att kunna vara

delaktig i ett gemensamt arbete med polisen. Av den anledningen ställdes frågan

”har du fått möjlighet och/eller information om att det är möjligt att påverka

inriktningen på polisens arbete?”. Det var endast ett fåtal som svarade ”ja”,

närmare 14 stycken. 114 stycken av 130 svarade ”nej”. De respondenter som

svarade ”nej” fick följdfrågan ”om nej, hade du velat vara med och påverka

13

inriktningen på polisens arbete?’’. Här svarade 84 stycken ”ja” och 33 stycken

”nej”. Detta visar att det finns en vilja och potential hos medborgarna att vara med

och påverka, samt hjälpa polisen i deras arbete. En fråga angående polisens

synlighet på Rosengård ställdes i enkäten där följande svarskategorier användes:

lite synlig, en del synlig och mycket synlig. Totalt var det 89 respondenter som

svarade på denna fråga och 22 stycken svarade ”lite synlig’’, 39 stycken svarade

”en del synlig’’ och 28 stycken svarade ”mycket synlig’’. Medborgarna hade som

önskan att polisen skulle vara mer synlig i området och ca 42 % svarade att

polisen syntes till en del.

Informationsbrist i området

I enkätundersökningen förekom frågan om medborgarna på Rosengård upplever

att det finns en informationsbrist i området. Ca 70 % svarade ”ja” på denna fråga

och ca 25 % svarade ”nej”. För att tackla informationsbristen är ett förslag att

polisen använder sig av sociala medier för att sprida informationen. Detta är

kostnadsfritt, och inga större resurser krävs då majoritet av dagens befolkning

äger en smartphone, Ipad, dator osv. Detta är även ett förslag som medborgarna i

Rosengård har angett. Detta gjorde de via en öppen fråga som enkäten innehöll

som löd på följande sätt: ”Beskriv kortfattat hur myndigheter (polisen,

socialtjänsten etc.) på ett bättre sätt skulle sprida informationen till medborgarna

på Rosengård’’. Sammanlagt var det 57 stycken som svarade på denna fråga och

6 stycken av dessa angav att polisen skulle använda sig mer av sociala medier. Ett

annat förslag för att minska informationsbristen är via affischer på allmänna

platser, t.ex. bibliotek och trapphus. Av de 57 som svarade på den öppna frågan så

var det 5 stycken som gav detta förslag. Ett sista förslag är att utnyttja skolan mer

än i nuläget för att sprida kunskap och information gällande polisens arbete och

medborgarlöften. Här var det 12 stycken som svarade med detta förslag på den

öppna frågan. En annan fråga i enkäten gällde huruvida medborgarna följer

polisen på sociala medier. Kategorierna som respondenterna hade för att svara på

denna fråga var: ”ja”, ”nej”, och ”inte medveten om att polisen är aktiv på sociala

medier”. Majoriteten svarade “nej” (60,2 %). 22,6 % svarade att de följer polisen

på sociala medier och 15,1 % svarade att de inte var medvetna om att polisen är

aktiv på sociala medier.

14

Sammanfattning enkätstudie

Sammanfattningsvis demonstrerar resultatet från enkätstudien att information

angående medborgarlöftena inte har nåtts ut till medborgarna i område Öster, och

att en stor del av medborgarna hade velat vara med och påverka polisens arbete.

Detta är i sig en väldigt viktig information att ta till sig eftersom en stor del av

respondenterna var under 21 år. Svaren i enkäten vittnar även om en allmän

kommunikationsbrist, och förslag på hur detta kan förbättras lämnas av

respondenterna.

15

Del 2: Diskussion och rekommendationer

Hur fungerar kommunikationen mellan olika aktörer och medborgarna, och hur kan polisen arbeta för att effektivt nå ut till medborgarna?

Kommunikation med medborgare som inte förstår svenska

Malmöborna på Rosengård talar många språk. Kommunpolis Glen Sjögren vittnar

om en kommunikationsbrist i området, eller snarare problematiken i att nå ut till

de boende på Rosengård. Medborgarnas svar i enkäten stämmer överens med

detta. Ett hinder som kan uppstå i kommunikationen med medborgare är att det

finns språkbrister. Alla invånare i Sverige har rätt att vid kontakt med polisen få

hjälp av en tolk som kan översätta, oavsett om invånaren har anmält ett brott eller

om det blir en utredning (Polisen 2016c). Även polisens officiella webbsida går

att översätta genom att byta språk.

Det finns inte någon officiell statistik om hur många poliser som är flerspråkiga,

men det är någonting som polisen har behov av, och till årets polisutbildning

(2017) efterlyses fler sökande med utländsk bakgrund. Detta skulle vara speciellt

hjälpsamt i områden som Rosengård med tanke på att en stor andel av

befolkningen härstammar från ett annat land än Sverige.

Polisens roll i sociala medier

Ett sätt att kunna kommunicera med medborgarna är genom sociala medier som

exempelvis facebook, instagram eller twitter eftersom sociala medier har tagit

över en stor del av informationsspridningen i samhället, och speciellt spridning till

unga individer. Polisen har idag konto på ovan nämnda medier, och alla polisens

konton på sociala medier finns att hitta på polisen.se. Enligt Internetstiftelsen

(2016) var det år 2016 92 procent av alla hushåll i Sverige som hade minst en

dator, och under samma år visade undersökningen att drygt en femtedel av vår

vakna tid läggs på nätet (Internetstiftelsen 2016). De flesta kommuner och

polisområden har idag en plats i sociala medier, problemet är dock att information

om var dessa platser existerar på Internet, måste spridas till medborgarna. I stora

städer som Malmö skulle polisen och medborgarna dra fördel av att facebooksidor

för varje delområde skapats, på så sätt hade relevant information nått ut till

16

invånarna och de som vistas i specifika områden. Förutom att nå ut till

medborgarna enkelt och i realtid, så fyller sociala medier även en annan funktion;

polisen får chans att visa att de under uniformen är människor som kan vara öppna

och föra dialog med sina medmänniskor (Polisen 2013). På detta sätt närmar sig

polisen medborgarna, och medborgarna får i sin tur chans att både få inblick i

polisens arbete samt ställa frågor. Detta öppnar möjligheten för att förtroendet

ökar, tryggheten ökar, och viktig informationen kan nås av alla med dator,

surfplatta, och mobiltelefon.

JMW Kommunikation har på uppdrag av Rikspolisstyrelsen gjort en intern

utvärdering av polisens närvaro i sociala medier (Polisen 2013). Undersökningen

gjordes under november 2012 till mars 2013.

Rapporten visar att målen för polisens kommunikation på sociala medier är:

• Att vara tillgängliga där många människor också är och öka tryggheten

• Att nå ut med brottsförebyggande information för att minska brottsligheten

• Att berätta om polisens arbete för att öka tryggheten och stärka förtroendet

• Att nå ut med att polisens vill ha tips för att lösa brott.

Resultatet av den interna utvärderingen blev som följer; ”När de som svarat på

undersökningen får ranka de fem största nyttorna med sociala medier för Polisen

anser nästan åtta av tio (78%) att man blir synlig och tillgänglig för medborgare

där de finns. Tre fjärdedelar (75%) anser att nyttan även finns genom att man kan

berätta om Polisens arbete. Sex av tio (60%) menar att sociala medier ger Polisen

en viktig kanal för dialog med allmänheten runt aktuella problem och lika många

(58%) pekar på möjligheten att öka förtroende för Polisen. Att närvaron bidrar till

att ge generellt brottsförebyggande arbete anser även 57 procent. Detta visar att

man internt redan uppfattar att Polisens närvaro i sociala medier ligger i linje med

de mål som finns runt Polisens kommunikation” (Polisen 2013 s. 26).

Utvärderingen visade med andra ord att polisen själv ansåg att sociala medier var

ett bra verktyg för att nå ut till medborgarna. På samma sätt genomfördes sedan en

extern uppföljning av hur medborgarna upplevde polisens närvaro på sociala

medier, och resultaten blev som följer: ”Svaren i den externa visar att de som valt

att följa Polisen i sociala medier är mycket positivt inställda till Polisens närvaro

där. 96 procent anser att Polisen ska finnas i sociala medier. Det finns ett enat

samtycke runt frågan om att polisen ska finnas i sociala medier bland de som valt

17

att fylla i enkäten. Ju äldre desto mer positiv, men även unga tycker det är positivt.

Nio av tio (93%) respondenter upplever informationen intressant. De Polisen

möter i sociala medier upplever en relevans för Polisen att vara där” (Polisen 2013

s.33). Rapporten menar att det är viktigt att tänka på de “tysta läsarna”, d.v.s. de

som inte är aktiva genom till exempel statusuppdateringar och kommentarer, men

som läser, reagerar och för vidare det de har läst.

Massmedias roll

Ett flertal av de medborgare på Rosengård som vi varit i kontakt med upplever att

allmänhetens bild av Rosengård inte stämmer överens med den bild som de

boende upplever. Media har en betydande roll i detta sammanhang; rapportering

kan å ena sida hjälpa polisen med att nå ut till medborgarna då det gäller t ex

brottsförebyggande åtgärder, men rapportering kan å andra sidan stjälpa polisen

då obefogad kritik framförs och resultatet av detta kan vara att förtroendet

minskar (Johansson 2011). Det är trots detta viktigt att polisen i största möjliga

mån är öppna mot massmedia (Rikspolisstyrelsen 2009) eftersom medborgarna

påverkas av hur media framställer polisen.

Polisens kommunikationspolicy

Enligt polismyndighetens kommunikationspolicy är syftet med polisens

kommunikation med medborgarna att upprätthålla och stärka förtroendet för

myndigheten. Kommunikationen med medborgarna ska också bidra till att öka

tryggheten och minska brottsligheten i samhället (Polisen 2015a).

Kommunikationspolicyn pekar på att polisen utgår från mottagaren när de

kommunicerar. Detta eftersom all kommunikation sker på mottagarens villkor

(Rikspolisstyrelsen 2009). Av den anledningen ska polisen uttrycka sig vårdat,

enkelt och begripligt samt att kommunikationen ska anpassa sig så långt som

möjligt till olika målgruppers behov, kunskaper och förutsättningar att ta till sig

information (Polisen 2015a).”Bilden av Polisen formas genom kommunikation,

oavsett om det sker i personliga möten, via massmedia eller på annat sätt”

(Rikspolisstyrelsen 2009 s. 4).

Hur arbetar polisen och andra aktörer med ungdomar i området?

18

Skolans arbete med antisociala ungdomar

Då en elev uppvisar ett beteende som ”faller utanför ramarna” tas i första hand

kontakt med föräldrarna. I de familjer där svenska språket inte behärskas,

genomförs alla möten tillsammans med en tolk. Skolan anser dock att

myndighetsfraser mer eller mindre försvinner eller blir fel under

översättningsprocessen, och föräldrarna förstår sällan hur allvarlig situationen

med eleven egentligen är. En kontaktperson hos Socialtjänsten har sedan fem (5)

möten med eleven, dessa möten journalläggs dock inte. Mötena går ut på att

planera fortsättningen med insatser, dels ur skolmässig aspekt så att elever ska nå

upp till kunskapskraven, och dels ur en social aspekt som i stort innebär stöd för

hela familjen. Anställda vittnar om att majoriteten av de elever som blir föremål

för en utredning av socialtjänsten, kommer från familjer som tidigare förekommit

hos samma myndighet. Eleven erbjuds särskilt stöd under lektionstid, det finns

även möjlighet med t ex läxhjälp på fritiden. Skolorna bjuder in till föräldramöten,

föräldraråd och utvecklingssamtal. Skolpersonalen berättar om hur

områdespoliserna på Rosengård deltar bl. a. på föräldramöten på skolorna i

området, under dessa möten informerar polisen om sitt arbete gällande

ungdomsbrottslighet. Föräldrar har möjlighet att ställa frågor, komma med förslag

på önskade åtgärder samt genomföra dialoger med poliserna. Dock är det få

föräldrar som är närvarande vid dessa sammankomster. Lärarna uppger att de

känner en viss uppgivenhet p.g.a. detta; ”barnen känns inte viktiga för

föräldrarna”, och att detta oengagemang visar sig redan då eleverna är väldigt

unga (8–9 år).

Polisens arbete med ungdomar på Rosengård

Rosengårds områdespoliser arbetar huvudsakligen på två sätt för att uppfylla

medborgarlöftena gällande ungdomar; skolverksamheter och uppsökande

verksamhet. Uppsökande verksamhet innebär ”kontaktsökande” med ungdomar,

och det kan i vissa fall även bli aktuellt med hembesök. Verksamheten i stort går

ut på att nå fram till de ungdomar som uppvisar ett riskfyllt beteende, och/eller

vistas i miljöer (umgänge) som anses innebära risk för att ungdomen ska utveckla

och så småningom etablera ett antisocialt och kriminellt beteende.

Områdespoliserna använder sig av sin lokala kunskap och erfarenhet för att följa

ungdomarnas liv och speciellt fokus läggs på kamratkretsen. Då polisen

uppmärksammar en ung individ som inte tidigare befunnit sig i en specifik miljö,

19

eller då en ungdom börjar röra sig i riskfyllda kretsar omhändertas ungdomen

kortvarigt, och kontakt tas med föräldrarna så att de är medvetna om situationen.

Polisen utför Hot Spot policing på områden/platser där unga kriminella rör sig

(Weisburd & Green, 2006), i samband med Hot Spot policing lägger de speciellt

fokus på ungdomar som är nya i dessa bekymmersamma miljöer. Det ska dock

påpekas att när polisen uppmärksammar ungdomen finns en risk att det är för

sent; då polisen kopplas in rör sig förmodligen ungdomen redan i en miljö eller i

ett umgänge som anses potentiellt riskfyllt. Det ska även poängteras att då en

individ under 18 år begår ett brott, är det socialtjänsten som tar över, och nästa

gång polisen kommer i kontakt är då individen blir gripen ännu en gång. Kommunpolisen Glen Sjögren berättar att polisen jobbar nära ungdomarna på

Rosengård. Det är mestadels på kvällarna som polisen kommer i kontakt med

dessa individer. Polisen på Rosengård är väl medvetna om vilka de unga är, vad

de heter, var de bor, osv. Vid de fall då en ny individ syns på platsen eller i ett

gäng, blir denna person direkt tillfrågad vad hen gör där. Svarar personen med

något som inte är rimligt, görs en orosanmälan till Socialtjänsten direkt innan

denna unga individ begår några brott. Polisen arbetar ständigt med att uppfylla

medborgarlöftena som riktas mot ungdomar. Polisen berättar även att de är

medvetna om var de unga samlas (Hot spots) och jobbar därefter för att fånga upp

de unga som ännu inte är kriminellt belastade, men är på väg att involveras i gäng

med kriminalitet som finns på Rosengård. Polisen tar kontakt med dessa unga

individer genom samtal och enligt polislagens tolfte paragraf1 ska dessa köras

hem om de befinner sig i olämpliga och riskfyllda miljöer. Samtal med

föräldrarna sker och samtidigt skrivs en orosanmälan till Socialtjänsten. Därefter

är det Socialtjänsten som tar över, och därmed har fortsatt ansvar över den unga

individen.

Faktorer som påverkar ungdomar negativt i utsatta områden Rosengård klassificeras som ett särskilt utsatt område utifrån polisers kriterier

1Polislagen paragraf 12: ”Om någon som kan antas vara under arton år anträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes hälsa eller utveckling, får han eller hon tas om hand av en polisman för att genom dennes försorg skyndsamt överlämnas till sina föräldrar eller någon annan vårdnadshavare eller till socialnämnden. Vid bedömningen av risken för den unges hälsa eller utveckling ska det beaktas om man kan befara att den unge kan komma att utsättas för brott, involveras i brottslig verksamhet eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende. Lag (2012:802)’’.

20

samt utifrån den befintliga problembild som förekommer i området (Polisen

2015b). Ungdomsåren innebär ofta att ungdomen bryter sig loss från föräldrarna,

och kompisar får en allt större och viktigare roll. Det är också under dessa år som

de flesta individer testar gränser som kan innebära stora konsekvenser för

framtiden. Idag talas det väldigt mycket om diverse risker som ett barn kan möta

under sin uppväxt och hur dessa kan påverka en individs livsriktning till det sämre

och leda till en kriminellt beteende. Forskningen om riskfaktorer har gett oss god

kunskap om hur olika riskförhållanden identifieras (Afifi & MacMillan, 2011).

Sociala riskfaktorer

Banden som ett barn eller en ungdom har till sina föräldrar, samt föräldrars attityd

och värderingar har visat sig ha en effekt på hur barn och ungdomar utvecklas

(Gilman m fl. 2014). Låg föräldraövervakning, dålig relation, och desorganiserad

familjestruktur har visat sig ha en påverkan på individen och dennes utveckling av

kriminalitet (Gilman m fl. 2014). Tidigare forskning har visat att dålig

samhällsorganisation kan försvaga en familjs sociala band och kan vara en

anledning till att en ung individ dras till kriminalitet (Alleyne & Wood, 2014).

Även dålig prestation och lågt engagemang i skolan har visat sig ha en koppling

till kriminellt beteende (Alleyne & Wood 2014; Pedersen 2014); forskning visar

att brottslighet har större risk att uppstå på grund av misslyckad skolgång och

frustration (Alleyne & Wood 2014). Forskning tyder på att dåligt fungerande

skolor, dåliga förhållanden mellan studenter och lärare och dålig miljö i skolan är

en faktor för kriminellt beteende (Gilman m fl. 2014). Detta stämmer väl överens

med den bild som personalen på skolorna på Rosengård berättar om. En annan

form av riskfaktor för kriminellt beteende kan vara att vara bosatt i ett område

med hög problemnivå (Gilman m fl. 2014). Bostadsområden med låg

socioekonomisk status tenderar att höja risken för barn och ungdomar att begå

brott (Gilman m fl. 2014), och den ekonomiska aspekten för delområdet Öster har

varit utmärkande sedan början av 1970-talet (Malmö stadsbyggnadskontor 2008).

Individuella riskfaktorer

Varierande personlighetsdrag och beteenden kan leda till en ökad risk för

kriminalitet (Pedersen 2014). Varierande studier har även visat att barn som har

inlärningssvårigheter och låga krav på sig själva löper högre risk för att begå brott

(Hill m fl. 1999). Personlighetsdragen som anses vara i riskzonen för kriminellt

21

beteende kan exempelvis vara; låg självkontroll, brist på skam – och skuldkänslor,

och svaga prosociala värderingar (Pedersen 2014). Även problem med hälsan kan

vara en faktor för en individ att utveckla ett kriminellt beteende (Alleyne & Wood

2014).

Faktorer som påverkar ungdomar positivt i utsatta områden

På samma sätt som en ung individ kan påverkas av negativa faktorer, kan även

positiva faktorer spela stor roll i hur ungdomens framtid ter sig.

Forskarna Howell och Miller-Graff (2014) studerade bland annat socialt stöd som

anses vara en viktig social skyddsfaktor. Denna skyddsfaktor har visat sig ha goda

resultat vid exkludering av ensamhet samtidigt som det sociala stödet underlättar

för de olika övergångarna i till exempel skolan som en individ går igenom under

livsförloppet (Howell & Miller-Graff, 2014). Detta sociala stöd kommer för det

mesta från familjen men även vänner. Specifikt i Howell och Miller-Graffs (2014)

studie ligger fokus på vännerna som visat sig vara centrala i utvecklingen av

resiliens (förmågan att motstå olika störningar). Utöver denna studie har Afifi och

MacMillans (2011) konstaterat att barn som lever i en omsorgsfull miljö med ett

socialt stöd från föräldrarna också har enklare för att hantera olika motgångar.

Medborgarlöften och unga individer Utifrån medborgarlöftena som är avsedda för Rosengård finns det ett specifikt

löfte som går ut på att polisen tillsammans med andra aktörer ska finnas

närvarande och stödja ungdomarna i området. Med utgångspunkt i tidigare

redovisad forskning kan stödet från polisen ha en god effekt på ungdomarna i

området och deras utsatthet för olika negativa utfall. Även det löfte vars mål är att

finnas som stöd för de ungdomar som vill stiga av den kriminella banan kan

återkopplas till den tidigare redovisade forskningen. Det vill säga att stöd inte

endast behöver komma från familjen och vännerna, utan även från omgivningen i

form av lärare eller andra vuxna.

Att identifiera ungdomar som behöver hjälp på Rosengård.

Vårt förslag på hur polis och andra aktörer ska kunna uppmärksamma vilka

individer som behöver stöd, består av samarbete parterna emellan. En mer

detaljerad kartläggning bör göras av ungdomar i området och deras nätverk

22

(Sarnecki 2010), en sådan kan även vara vid hjälp under den senare

utvärderingsprocessen eftersom aktörerna då är medvetna om vilka ungdomar

som fokus borde riktas extra mot. Denna kartläggning kan ske dels genom

skolenkäter där ungdomar anonymt får berätta om hur de upplever sin egen

situation, men även hur de upplever området. Även Socialtjänsten har register och

underlag som kan bidra till kartläggning över vilka ungdomar som är i behov av

särskilt stöd. Skolan bör ges större plats och få stöd från andra aktörer i processen

med att identifiera ungdomar som uppvisar ett antisocialt beteende. Elever som

uppvisar ett antisocialt beteende bör erbjudas stöd i form av mentor eller

kamratstödjare. En mentor behöver inte nödvändigtvis tillhöra skolan, andra

förslag är t ex brandmän, poliser eller socialarbetare som skulle fungera i denna

roll. Tanken är att kamratstödjaren ska finnas där genom hela högstadiet, och

tidigare om behov finns. Kamratstödjaren ska förutom skolan samarbeta med

socialtjänstens barn- och ungdomsenhet, och även med föräldrarna. Uteblir eleven

från skolan ska föräldrarna genast få information om detta så att åtgärder kan

vidtas, visar eleven tecken på att bruka alkohol/droger ska detta genast informeras

till föräldrar. Stödjaren ska även motivera eleven till att läsa på gymnasiet och

även införa samarbete med studievägledare på skolan. Många av ungdomarna

idag i område Öster lever under svåra socioekonomiska förhållanden, detta

problem är dock inte något polisen kan bidra till. Däremot kan, med hjälp av

register från Socialtjänsten och Folkhälsoinstitutet, de familjer som har det svårt

uppmärksammas. Ungdomar i dessa familjer (och i mån av plats även övriga

ungdomar), borde få tillgång till kurser eller liknande fritidsaktiviteter. Tidigare

forskning visar att ungdomar som umgås ostrukturerat i utemiljön är risken för att

begå brott väsentligt högre. Detta framgår av resultaten från en studie av

Weerman et al (2015). I ett av löftena lovar polisen att de ska vara goda förebilder

för ungdomar; poliser som jobbar med ungdomar måste ha ett genuint intresse av

att göra detta, och få möjlighet att ”följa” dessa ungdomar så att de knyter ett

band. Sammanfattningsvis är det alltså viktigt med social prevention då det

handlar om ungdomar. Ett av målen är att stärka ungdomars band till samhället,

att öka självkontrollen hos dessa individer och stötta så att de sociala banden för

ungdomen och hens familj ökar. Detta kan dock endast ske om samhällets aktörer

samarbetar med familjerna och framförallt föräldrarna. Polis blir egentligen inte

involverad förrän ungdomen redan begått en lagöverträdelse, eller ligger i

23

riskzonen för att begå en sådan, alltså måste åtgärder sättas in tidigare för att

förhindra att detta ska ske.

Förslag på åtgärder i område Öster

Barn och ungdomar

Enligt resultat från enkäter bland de boende på Rosengård är det främst störande

ungdomar och ungdomssamlingar som anses stå för den största problembilden.

Att avbryta ett beteende hos en ungdom som är på väg att starta en kriminell

karriär har individen och samhället mycket att vinna på. Åtgärder för ungdomar

bör baseras på kunskap, kartläggning, analyser och kriminologiska teorier för att

kunna komma fram till ”what works”. Det är dock ett etiskt krav att de åtgärder

som tillsätts så långt som möjligt har vetenskapligt belägg och att de i varje fall

inte är eller anses vara skadliga (Socialstyrelsen 2017). Medborgarlöften utlovar

en förändring gällande ungdomar; polisens mål, tillsammans med övriga

samverksanparter i området, är att finnas närvarande och vara goda förebilder för

de unga i området. Utöver detta ska de ungdomar som vill få hjälp ur ett missbruk

och kriminellt beteende få stöd från både polis och andra aktörer som är

involverade i medborgarlöften. Som tidigare nämnts visar löftena att målen i sig

stämmer väl överens om hur problembilden för området upplevs, dock inte hur det

praktiskt ska gå till för att uppfylla målen. Det nämns heller inte hur dessa unga

ska ”rekryteras” för att få den hjälp och stöd de behöver. Då det gäller ungdomar

menar forskare att ”ungdomar dras till att delta i mycket specifika typer av

aktiviteter, som i sin tur påverkar vilka ”aktivitetsutrymmen” de rör sig i (Brå

2010). En annan anledning till varför brottsligheten är hög på och omkring

Rosengård kan vara att den informella sociala kontrollen är låg i detta område.

Studier har visat att i de områden där den informella kontrollen är bristande – är

brottsligheten högre (Brå 2010). Därför bör polisen ta hänsyn till den sociala

aspekten då de arbetar brottsförebyggande (Brå 2010), och även stödja boende så

att den informella sociala kontrollen stärks i område Öster. Även kännedom kring

riskfaktorer och skyddsfaktorer krävs för att kunna identifiera de ungdomar som

är i behov av hjälp, men som inte självmant söker detta.

Det ska dock poängteras att inga åtgärder är självklara att fungera och vara

effektiva förrän en utvärdering av dessa har skett.

24

Att nå ut till medborgarna i område Öster - digitalt och fysiskt

Ett förslag för att kunna få ut information på andra språk är att vända sig till andra

aktörer i området, som har en annan typ av kontakt med invånarna än vad polisen

har. Polisen kan även undersöka hur andra invandrartäta områden i Sverige når ut

till sina medborgare och utbyta erfarenheter och förslag på åtgärder gällande

kommunikationen. För att kunna sprida information lättare till de individer med

språksvårigheter, skulle översättning av inlägg på de olika sociala medierna som

polisen är aktiva på få fler individer med bristande svenska att kunna ta del av.

Polisen som verkar i område Öster bör lägga mer resurser på att vara aktiva på

sociala medier, detta är ett kraftfullt verktyg att ta till för att nå den yngre

generationen. Polisen bör bli bättre på att dels visa sin medmänskliga sida,

undersökningar har t ex visat att inlägg på facebook med foton på poliser

tillsammans med barn och djur, uppskattas enormt av medborgarna (Polisen

2013). En viktig aktör är skolan, som skulle kunna sprida information som polisen

vill ha ut till eleverna som i sin tur kan sprida det till sina familjer och vänner. Att

sprida information om medborgarlöftena kan även ske på olika vis; utskick i

brevlådor/inkast, affischer i livsmedelsaffärer och bibliotek eller andra

samlingspunkter.

Vi uppmuntrar även till att fler medborgardialoger/medborgarmöten inträffar

kontinuerligt under året innan medborgarlöftena fastställs. Polisen i området bör

se över sina kontakter gällande föreningar och kommunanställda och samverka

med dessa för att eftersträva att nå ut till fler människor och informera om att

medborgardialoger är planerade. Förslagsvis kan medborgardialogerna inträffa i

Tegelhuset på Rosengård, eftersom Tegelhuset är välkänt bland de boende på

Rosengård. Syftet med mötet är att ge medborgarna möjligheten att yttra sig och

vara med och påverka polisens arbete i området, det vill säga en dialog skapas och

medborgarna har möjligheten att få sina röster hörda. För att dialogerna ska vara

framgångsrika är det samtidigt väldigt viktigt att medborgardialogerna är just

dialoger, det vill säga att struktur måste förekomma under mötena. Det måste

finnas en bra uppslutning för att detta skall visa på framgång och kontinuerliga

dialoger kan öka spridningen av mötena till medborgarna. Vid ett medborgarmöte

på Vardas trygghetsmöte under april månad 2017 var det endast ett fåtal

medborgare närvarande. Dessa möten sker dock inte kontinuerligt, och detta var

det första sedan ett år tillbaka. Viktigt att tänka på är även att mobiliteten av

invånare på Rosengård är hög, och dialogmöten som endast äger rum en gång per

25

år, kan innebära att nyinflyttade medborgare inte får information om dessa. Vid

fler och tätare medborgardialoger kan polisen nå ut till fler medborgare. Det krävs

också tålamod; till en början kan deltagarantalet vara lågt men trots detta bör

mötena fortsätta. Lågt engagemang är mer förekommande i segregerade områden

där informationsbrist råder, det gäller dock för polisen och andra involverade

aktörer att se tiden an och fortsätta med medborgardialogerna.

Hur går polisen tillväga för att utvärdera effekten av löftena, och kan polisens utvärderingsprocess förbättras?

Att arbeta evidensbaserat

Att arbeta evidensbaserat är viktigt för att fastställa huruvida åtgärder kan ge den

effekt som är önskvärd, risken finns annars att det arbetas med effekter som inte

faller in i något egentligt syfte. Åtgärderna och insatserna för att minska

brottsligheten samt öka tryggheten ska bygga på kunskap och beprövad erfarenhet

(Riksrevisionen 2010). Det är även av vikt att effekterna av brottsförebyggande

insatser följs upp och att kunskap om åtgärderna sprids och förses med metodiskt

stöd (Riksrevisionen 2010). Förenklat kan sägas att evidens är bästa resultat av

systematiskt insamlat vetenskapligt bevis på vad som fungerar, eller som termen

lyder ”what works”.

Vad är bevis?

Bevis är en av de viktigaste faktorerna för att utvärdera effektiviteten

(orsakssambandet) och framgångar när det gäller brottsbekämpning. Tillgången

av polisens resurser är dock ofta eller alltid mindre eller färre än de effekter som

önskas av samhället och medborgarna, av denna anledning är det också viktigt att

använda sig av åtgärder som tillhandahåller bevis för att de fungerar. Det är

viktigt att påpeka att inte alla insatser och åtgärder utvärderas på samma vis; vissa

åtgärder lutar sig mer på forskningsbevis, exempelvis då det gäller nya lagar eller

förordningar. Andra åtgärder tar hjälp av bevis i form av synpunkter och attityder,

t ex enkätsvar från medborgarna. Vilket bevis som används beror med andra ord

på vilken insats det handlar om, och vilken effekt av insatsen som ska utvärderas.

En viktig fördel med evidensbaserat polisarbete är att eftersom det bygger på

vetenskaplig forskning så minskar risken för misstag, och lämpliga åtgärder och

dess effekter är en tillgång för beslutsfattarna i samhället (Sherman 2013).

26

Fördelar och nackdelar med evidensbaserat arbete

Fördelarna med evidensbaserat polisarbete kan delas upp i tre delar; korrekt

information för brottsförebyggande och brottsbekämpande beslutsfattande, färre

subjektiva beslut, brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder anpassas till

lokala behov, samt lägre felfrekvens i brottsbekämpningen/åtgärderna (Panmore

Institute 2017 s. 1). Även om evidensbaserat polisarbete har sina fördelar, dras det

även med vissa nackdelar och problem. Det är upp till myndigheterna att avgöra

huruvida fördelarna kan upphäva nackdelarna (Sherman 2013), och fokus bör

ligga på hur det är möjligt att maximera effekten av åtgärder trots de eventuella

problem som dessa kan medföra. Nackdelarna kan emellertid dock vändas till

fördelar, då de t ex kan visa vilka organisatoriska problem som bör ses över då det

gäller samverkan mellan polis och andra aktörer. En annan nackdel med

evidensbaserat polisarbete är att det är tidskrävande och kostsamt; att t ex söka

systematiskt efter forskningsunderlag kräver tid och kunskap och innebär höga

kostnader (Panmore Institute 2017). Av denna anledning bör de involverade

myndigheterna överväga att ta hjälp av exempelvis kriminologer eller liknande

personal vars utbildning innefattar bland annat systematisk litteratursökning.

Genom att anställa individer med erfarenhet och kunskap sparar myndigheterna in

på både tid och kostsamma utgifter. En integration mellan forskning och polis har

alla i samhället att vinna på, och framförallt underlättas polisens arbete på så sätt

att aktörer vet vad som kan förväntas efter analys av resultat. Polisens kunskap

och erfarenhet, samt medborgarnas lokala kännedom måste tillsammans med

vetenskapliga bevis samarbeta för att skapa strategier på åtgärdsplaner.

Evidensbaserade åtgärder i Sverige

När det gäller Sverige ska det dock påpekas att ”forskningsläget är inte sådant att

det enkelt går att ta fram och applicera standardlösningar, men den kan fungera

som vägledning vid val av metoder som tänkas fungera utifrån den aktuella

situationen” (Brå 2014 s. 6). Polisen bör med andra ord och i största mån bygga

sin verksamhet på vetenskap och evidensbaserad erfarenhet (Sarnecki 2010). Att

utnyttja internationell kriminologisk forskning kan endast anses vara positivt när

det gäller effektiva polismetoder men även för utvärderingsprocessen (Sarnecki

2010). Viktigt att tänka på är dock att de svenska förhållandena och det brottsliga

klimatet i vårt land skiljer sig från de utländska, och här är än en gång

kriminologer gynnsamt att utnyttja eftersom de besitter specialiserad kunskap och

27

kompetens, och kan därmed omvandla de utländska metoderna till att passa in i

det svenska samhällsklimatet. Polisutbildningen i Sverige saknar akademisk

adekvat utbildning för detta, och om en ändring av utbildningen inte sker bör

individer med forskningsanknuten utbildning stötta polisen genom hela

utvärderingsprocessen. Under 2016 startade dock en högskoleutbildning för

kommunpoliser, och inriktning på utbildningen var kommunkunskap, kriminologi

och kommunikation. Tanken är att denna utbildning ska fortsätta under 2017

(Polisen 2016a).

Vem bör utvärdera polisens arbete?

För att säkerställa att utvärderingar sker korrekt och för att man ska kunna lita på

att resultatet speglar verkligheten, bör samtliga utvärderingar genomföras av

kunniga personer med utbildning samt erfarenhet av detta. I Sverige är

effektutvärdering av polisiära åtgärder relativt nytt, och sköts i huvudsak av

Brottsförebyggande rådet (Brå 2017), men även av andra organ såsom

Riksrevisionen. Brås uppgift går i stort ut på att för polisen och regeringen

tillhandahålla forsknings- och utvecklingsverksamhet för kunskapsutveckling,

både på nationell och internationell nivå. Förutom detta sammanställer, publicerar

och utvecklar Brå Sveriges officiella kriminalstatistik och ger stöd till lokalt

brottsförebyggande arbete (Brå 2017; Polisen 2011a). I framtiden kommer

evidensbaserad utvärdering utföras alltmer, dock krävs det mer forskning kring

detta område för att få bevis att luta sig mot på vad som fungerar. Att utvärdera

och regelbundet redovisa (uppföljning) effekterna av polisens åtgärder är även

viktigt för medborgarna. Dels för att det skapar förtroende för polisen, och dels

för att medborgarna ska få kännedom vad resurserna går till. Här spelar media en

viktig roll; större plats för denna typ av nyheter krävs för att visa och informera

medborgarna att polisens arbete ger en positiv effekt på brottslighet i vårt

samhälle. Denna typ av media rapportering kan också fungera i avskräckande

syfte; ju mer plats polisens framgångsrika insatser ges – desto mer

uppmärksammas kriminella om att polisens arbete ger resultat.

Att utvärdera effekten av åtgärder – Område Malmö Öster

Utvärderingsprocessen och hur denna ska gå till bör planläggas redan då

åtgärderna utformas, detta för att man under hela processen ska ha en klar bild av

vilka punkter som är viktiga att tänka på under arbetets gång (Brå 2000).

28

Utvärdering av medborgarlöften för område Öster i Malmö genomförs med hjälp

av bland annat PUM-A (Polisens Underrättelsemodell Applikation), som

introducerades år 2005 i samband med införandet av styrningsmodellen PUM

(Brå och Polisen 2011a). Syftet med denna styrningsmodell var bl. a att förbättra

polisarbetets styrning och öka kunskapsstödet (Brå & Polisen 2011a). PUM-A

började användas innan applikationen var fullständigt färdigutvecklad, detta var

dock ett medvetet val från polisens sida eftersom behovet av ett stödsystem var

brådskande (Brå & Polisen 2011a). Företrädare för Rikspolisstyrelsen anser att det

är av vikt att de personer som utvärderar insatserna i PUM-A har tillräckligt hög

kompetens för denna uppgift, samt kännedom och förmåga att kontrollera att det

som skrivs in i applikationen håller hög kvalité (Riksrevisionen 2010).

Rikspolisstyrelsen med andra ord kritik mot detta system, då de anser att denna

kompetens ofta saknas.

Utvärdering av medborgarlöften 2017

Medborgarlöften 2017 för område Öster är ”breda”, dvs. ett mål av löftena

utlovas, men inte hur polisen tänker arbeta för att nå detta resultat. Flera av

löftena är dessutom mer eller mindre omöjliga att utvärdera endast genom att titta

på kvantitativ statistik. Här föreslår vi att polisen bör ha stöd från antingen Brå

eller annan kompetent myndighet för uppdraget. Metodologisk triangulering är att

föredra (d.v.s. en kombination av flera olika datakällor - både kvantitativa och

kvalitativa), och sammanställning av dessa för att kunna ge ett resultat som är

signifikant. Polisen utför idag en trygghetsundersökning, och denna bör fortsätta i

högsta mån. Resultatet från denna undersökning visar huruvida polisen har närmat

sig medborgarna. Dock är det av vikt att exakt samma frågor ställs vid varje

undersökning och under en längre tid framöver, och detta för att jämföra resultatet

och för att få en bättre förståelse för hur medborgarna upplever det lokala

samhället (Polisen 2016b). Förutom att trygghetsundersökningen fyller en

funktion för att få kännedom om huruvida medborgarlöften uppfyllts, visar de

medborgarna att polisen är intresserade av de boendes känslor. I områden som är

utsatta kan det dock krävas fler utökade undersökningar. Exempel på dessa kan

vara enkäter som skickas ut till boende i området, antingen med portofritt svar

eller med möjlighet för de boende att besvara enkäten anonymt på Internet.

Frågorna bör då utformas så att respondenterna kan svara på hur de upplever

problemsituationen, om de själva har förslag på åtgärder, om de anser att

29

problemen prioriteras korrekt av polisen, och om medborgarna är nöjda vid

kontakt med polisen (Polisen 2016b). I området bör även skolenkäter göras

årligen. Vårt förslag på utvärderingsprocessen är således att polisen sammansätter

flera datakällor, och dessa kan vara som följer;

• Analys (utförd av kompetent personal) av skrivelser i PUM-A.

• Offentlig brottsstatistik

• Trygghetsmätningar (NTU och Polisen)

• Utökade medborgarenkäter i utsatta områden (Polisen och/eller

socialtjänsten)

• Skolenkäter

• Övriga register (vården, socialstyrelsen, skatteverket)

Utvärderingsprocessen bör även innehålla (Wikström & Torstensson 1997):

• Randomiserat kontrollerade utvärderingar

• Icke-randomiserade utvärderingar med jämförelsegrupp

• För- och eftermätningar utan jämförelsegrupp

• Sambandsstudier

Om denna utvärderingsprocess ska utföras och visa ett optimalt och pålitligt

resultat är det av vikt att andra involverade aktörer bidrar (Brå 2017;

Riksrevisionen 2010; & Sveriges Kommuner och landsting 2011b). Mer forskning

om utvärderingsmodeller internationellt är också att föredra. Detta är något som

Brå bör få i uppdrag att genomföra. Utvärderingsprocessen i Sverige idag är inte

statisk, och förändringar kommer garanterat att ske. Dock är det viktigt att vi nu

inser att behovet av en fungerande modell är brådskande, speciellt med tanke på

att förtroendet för polisen har minskat bland medborgarna (TNS Sifo 2016), samt

att många i Sverige känner sig otrygga – speciellt i de mest utsatta områdena.

Ett av problemen när det handlar om att utvärdera åtgärderna för område Öster är

att de är sociala. En del av allmänheten förväntar sig att se snabba resultat, och

detta är inte möjligt när det gäller sociala åtgärder. Sociala åtgärder varken kan

eller bör utvärderas förrän efter en längre tid, i många fall flera år. Är myndigheter

som styr i Sverige inte medvetna om detta, är risken att de antar att åtgärderna inte

fungerat och därmed inte längre gör någon nytta. Detta är dock inte korrekt;

faktum är att resultat från en social åtgärd kan visa sig efter flera år och då med

positiv effekt.

30

Att utvärdera åtgärder riktade mot ungdomar

Utvärderingar kan gälla effekter, men även arbetsmetoder eller resursutnyttjande

(Brå 2000). Denna text kommer dock att fokusera på effekten av åtgärder som

bidrar till att ungdomar får det stöd de behöver för att förändra sitt beteende. Då

en utvärdering av löftena som handlar om ungdomar ska utföras är det två

aspekter som bör finnas i åtanke. Löftena är sociala, och måste därför ske i

samverkan med andra aktörer i området. Eftersom åtgärderna är sociala, uppvisas

inte resultat förrän efter en längre tid – i många fall flera år. Utvärderingen kan

ske dels genom offentliga register; har brottslighet utförd av ungdomar minskat,

och beror minskningen i så fall på de insatser som satts in. Utöver brottsregister

bör även register från Socialtjänsten och vården användas. Undersökningar som

kontrollerar individer före- och efter insatser bör införas, tvärsnittsstudier (ex.

enkäter) likaså. Polisen behöver stöd i utformandet av utvärderingsprocessen, och

även om de lokala förhållandena skiljer sig åt – ska processen kunna appliceras på

olika kontexter och i olika miljöer, dvs. extern validitet ska efterkrävas.

Föräldrarnas roll genom utvärderingsprocessen är viktig, deras vittnande om

förändringar hos ungdomen kan visa effekter av åtgärder.

Mentorer/kamratstödjare i skolan bör utvärderas med hjälp av en experimentgrupp

och kontrollgrupp. Experimentgruppen som tillhandahållits mentorer undersöks

en tid efter att åtgärden satts in och för att kontrollera om det infunnit sig någon

skillnad gällande brottslighet, alkohol/droger, skolk, och skolresultat. Dessa ska

jämföras med kontrollgruppen som inte haft tillgång till mentor i skolan. Viktigt

här är dock att de båda grupperna är så lika som möjligt innan mentor sätts in, och

detta för att vid utvärdering kunna bevisa att skillnaden är för att åtgärden satts in

(Brå 2000). Utvärderingen ska ske efter en längre tid (minst ett år) och ju fler som

deltar i utvärderingen – desto större blir chansen att undersöka effekterna. När det

gäller utvärdering av åtgärder riktade mot ungdomar spelar Socialtjänsten en

viktig roll. Ofta är det polisen ungdomen möter första gången, men är ungdomen

omyndig är det socialtjänsten som tar vid. Denna myndighet har med andra ord

tillgång till register som kan vara nödvändig vid en utvärdering. Det är även

socialtjänsten som erbjuder hjälp och stöd till ungdomar med

missbruksproblematik, och ett nära samarbete med polisen inom detta krävs.

31

Diskussion: vad skulle kunna förändras inför kommande löften?

Samverkan med fler aktörer i området

Externa aktörer i området kan få fler individer att bli mer delaktiga, och på så sätt

sprids även informationen kring medborgarlöftena. Istället för att endast använda

sig av Malmö stad och polisen som aktörer för medborgarlöftena, kan det vara

relevant att ha andra externa aktörer som t ex föreningar. Dock är det viktigt att

aktörerna fortsätter arbeta med det som utlovats och även att försöka utöka sitt

arbete då detta går i linje med medborgarlöftena. Exempelvis förekommer det i

området idag tre olika föreningar; Somaliska freds, Palestinsk förening 194 och

Somaliska regnbågsföreningen. Under fredagseftermiddagar anordnar

föreningarna kvällsfotboll för ungdomar. Att ungdomar engageras i fotboll på det

här sättet kan betyda att de riskerna för att hamna i kriminella miljöer minskas.

Detta kan också återkopplas till kriminologiska teorier där strukturerade

rutinaktiviteter undanhåller ungdomar från att delta i brottslig aktivitet. Exemplet

om den här verksamheten innebär att fotbollsintresserade killar fångas upp, och

som då får hela sin fredag uppbokad och därmed förhindras att befinna sig i

riskfyllda situationer och miljöer. Överlag kan externa aktörer bidra med flera

positiva medel förutom informationsspridning av medborgarlöftena; de kan gynna

den informella sociala kontrollen på Rosengård, hjälpa ungdomar med

sommarjobb, och bidra med stöd för de som har svårt att förstå det svenska

språket. Det är dock viktigt att samtliga aktörer utvärderar sitt arbete och

återkopplar detta till medborgarna.

Områdespolisernas inflytande

När områdespoliserna tillsattes var det yttrat att de skulle omfattas av 12 poliser

totalt utöver en områdespolisgruppchef. Idag omfattas istället områdespoliserna

av fyra områdespoliser och en områdespolisgruppchef. Utöver dessa poliser

arbetar även en polis under kontorstjänst mellan 8:00–17:00. De fyra

områdespoliserna samt områdespolisgruppchefen ansvarar för hela Malmö Öster.

Då polisen är få till antal, innebär detta att deras inverkan begränsas vad gäller att

uppfylla medborgarlöftena. Bristen på poliser i området kan innebära att

medborgarna tappar förtroendet för polisen eftersom poliserna inte kan vara

närvarande i den utsträckning som förväntas i ett särskilt utsatt område. Bristen på

poliser i området kan också innebära att medborgarna upplever högre otrygghet.

32

Bristen av poliser är ett nationellt dilemma som inte går att lösa över en natt.

Eftersom Rosengård är ett särskilt utsatt område med en aktuell problembild

utifrån läget i Malmö, är det angeläget att se över behovet av ökade resurser vad

gäller situationen på Rosengård.

Som tidigare nämnts bör fler medborgardialoger/medborgarmöten som inträffar

kontinuerligt under året innan medborgarlöftena fastställs införas.

Områdespoliserna på Rosengård har kontakt med föreningar och

kommunanställda i området, och dessa bör utnyttjas för att sprida information om

att dialoger för medborgare kommer att äga rum. Då medborgarlöften ska tas

fram, vinner man mycket på att lyssna på fältarbetarna i området då dessa har

relevant information om området och dess medborgares känslor.

Externa aktörer i området har också visat sig vara villiga att engagera sig i

medborgarlöftena, och ett samarbete mellan dessa och polisen är att föredra. Flera

av dessa aktörer når idag ut till många medborgare i området, och kan alltså vara

ett verktyg då det gäller informationsbristen som råder. Civilsamhället på

Rosengård hyser brist på tillit till myndigheter, och därför hade föreningar varit

bra att använda sig av gällande kommunikation. Medborgarlöftena borde även

omformuleras i framtiden i den mån att de belyser hur polisen praktiskt ska uppnå

det som utlovas. Utvärdering och återkoppling till medborgarna är en av de

viktigaste förändringarna som måste ske inför kommande löften; medborgarna

måste veta att polisens arbete varit framgångsrikt då detta stärker förtroendet.

33

Referenser

Afifi T O, MacMillan H L, (2011) Resilience Following Child Maltreatment: A

Review of Protective Factors. La Revuecanadienne de psychiatrie, 56, 266–272.

Alleyne E & Wood J. L, (2014) Gang involvement: Social and Environmental

Factors, Crime & Delinquency 2014, Vol. 60(4) 547–568. DOI:

10,1177/0011128711398029

Borge A I H, (2011) Resiliens: risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur

AB.

Brottsförebyggande rådet (2017)

https://www.bra.se/bra/forebygga-brott/polisarbete-och-metoder.html#

[2017-05-01]

Brottsförebyggande rådet (2016)

https://www.bra.se/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2016-05-27-polisen-lanserar-

nationell-modell-for-medborgarloften.html [2017-05-21]

Brottsförebyggande rådet (2014) Brottsförebyggande polisarbete i ”hot spots”.

Brå-rapport 2014:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Polisen (2011a) Polisens strategiska

brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting

(2011b) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm:

Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, (2010) Brå 2010. Platsens betydelse för polisarbete.

Empiriskt stöd och policyrekommendationer. Brå-rapport 2010:11. Stockholm:

Brottsförebyggande rådet.

34

Brottsförebyggande rådet (2000) Utvärdering & Dokumentation. Brå-rapport

2000:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Gilman. A.B, Hill. K.G, Hawkins. J.D, Howell. J.C & Kosterman. R, (2014) The

developmental dynamics of joining a gang in adolescence: Patterns and predictors

of gangmembership. Journal of research of adolescence,, Vol. 24:2, 204-219.

DOI: 10.1111/jora.12121

Hill. K.G, Howell. J.C, Hawkins. J.D & Battin-Pearson. S.R, (1999) Childhood

risk factors for adolescent gangmembership: Resultes from the Seattle Social

Developmental Project. Journal of reasearch of crime and delinquency. Vol 36:3,

300-322.

Howell K H, Miller-Graff L E, (2014) Protective factors associated with resilient

functioning in young adoulthood after childhood exposure to violence. Child

Abuse & Neglect.

Internetstiftelsen (2016)

http://www.soi2016.se/allmant-om-internetutvecklingen/utrustning-i-

hemmet/[2017-05-20]

Johansson, B. (2001) Medborgarna och den medialiserade politiken. Det våras för

politiken, trettiotvå artiklar om politik, medier och samhälle. SOM 2001:30, s

177–190.

Johansson, C & Nord, L. (2011) Konsten att kommunicera utan att oroa: Svenska

myndigheter under finanskrisen 2008. Mittuniversitetet: Sundsvall.

Laub, J., & Frisch, N. E. (2011). Translational criminology. Advancing

Criminology and Criminal Justice Policy. Part 4.

Malmö stadsbyggnadskontor (2008). Rosengård – strategier för hållbar

utveckling i en stadsdel. Dialog-pm 2008:1.

35

Masten A S, Tellegen A, (2012) Resilience in developmental psychopathology:

Contributions of the Project Competence Longitudinal Study. Development and

Psychopathology, 24, 345–361.

PanmoreInstitute (2017)

http://panmore.com/evidence-based-policing-advantages-disadvantages-impacts

[2017-04-28]

Pedersen, M.L. (2014) Gang joining in Denmark: prevalence and correlates of

streetgangmembership. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and

Crime Prevention, 2014 Vol. 15, No. 1, 55–72. DOI:

10.1080/14043858.2014.886892

Polislagen 1234:12 §12

Polisen (2016a) Årsredovisning 2016. Kommunikationsavdelningen

Polismyndigheten.

Polisen (2016b). Har vi kommit närmare medborgarna? Lägesbild 2015. Rapport:

Närmare medborgarna. Stockholm.

Polisen (2016c)

https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Hjalp-och-stod-fran-samhallet/[2017-05-20]

Polisen (2015a) Polismyndighetens kommunikationspolicy. PM 2015:58.

Polismyndigheten.

Polisen (2015b) Utsatta områden -sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade

händelser, Nationella operativa avdelningen, Underrättelseenheten.

Polisen (2013) Utvärdering - Polisens närvaro i sociala medier. RPS Rapport

2013. Rikspolisstyrelsen.

Riksrevisionen (2010). Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna

uppnåtts? Rapport 2010:23. Stockholm: Riksdagstryckeriet.

36

Sarnecki., J. (2010). Polisens prestationer – en ESO-rapport om resultatstyrning

och effektivitet. Rapport 2010:3. Stockholm: Regeringskansliet.

Sherman, L.W. (2013) The Rise of Evidence-Based Policing: Targeting, Testing,

and Tracking. Crime and justice, 42(1), 377–451.

Shiner R L, Masten A S, (2012) Childhood personality as harbinger of

competence and resilience in adulthood. Development and Psychopathology, 24,

507–528.

Socialstyrelsen (2017)

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat

[2017-04-25]

TNS Sifo (2016) http://opinion.se/Tags/Polisens%20f%C3%B6rtroende[2017-05-

05]

Topor, A., & Denhov, A. (2008). Att arbeta evidensbaserat – en introduktion.

Psykiatri Södra Stockholm, SLSO. FoU-enheten

Weerman, F. M., Bernasco, W., Bruinsma, G. J. N. &Pauwels, L. J. R. (2015).

When is spending time with peers related to delinquency? The importance of

where, what, and with whom. Crime & Delinquency, 61:1386–1416.

Weisburd, D. & Green, L. (2006). Policing drug hot spots: The Jersey City drug

market analysis experiment. The Hebrew University of Jerusalem, Rutgers

University Center for Crime Prevention Studies University of Cincinnati, (12),

711-735.

Wikström, P.O. & Torstensson, M. (1997). Lokalt brottsförebyggande arbete.

Organisation och inriktning. Rapport från Problemgruppen 1997:2. Solna:

Polishögskolan, 125 sidor

STADSOMRÅDE INNERSTADEN

”Jag går omvägar för att undvika rondellen” - en utvärdering av stadsområde Innerstadens medborgarlöfte år 2017 med fokus på trygghetsaspekten

Anna Arpfors Hanna Gustafsson

Evangelinn Jonsson Emma Magnusson

Elisabeth Theodoridou

”Jag går omvägar för att undvika rondellen” - en utvärdering av stadsområde Innerstadens medborgarlöfte år 2017 med fokus

på trygghetsaspekten

En rapport i samarbete med:

FörordDenna rapport är resultatet av ett samarbete mellan kriminologistudenter på Malmö högskola

och Polisen i Malmö. Under vårterminen år 2017 genomfördes delkursen Tillämpning, vilken

omfattade 15 högskolepoäng. Delkursens uppdragsgivare varierar, detta år kom uppdraget

från polismästaren Stefan Sintéus i syfte att granska medborgarlöften i Malmös stadsområden.

Tack till!Först och främst vill vi rikta ett stort tack till Malmöpolisen för förtroendet till detta arbete, ett

extra stort tack till kommunpolis Jonatan Örstrand för ett stort engagemang, god

samarbetsvilja samt för tillgång till viktigt material. Vidare vill vi tacka de nyckelinformanter

som bidragit med värdefull information till studien; Bo Andersson, Kerstin Larsson, Lena

Pripp och Ulla Sundin. Vi vill även tacka de personer som valt att delta i studien anonymt.

Under arbetets gång har vi fått stöd och vägledning från handledarna Anna-Karin Ivert och

Caroline Mellgren som har varit till stor hjälp för att driva arbetet framåt, tack för bra råd och

givande diskussioner.

Malmö i maj år 2017

Anna Arpfors, Hanna Gustafsson, Evangelinn Jonsson, Emma Magnusson & Elisabeth

Theodoridou

SAMMANFATTNING I denna rapport granskas, analyseras och utvärderas medborgarlöftet för stadsområde

Innerstaden år 2017, löftet berör den rondell som är belägen mellan Möllevångstorget och

Folkets park, i folkmun även kallad “knarkrondellen”. Syftet är att kartlägga förändring i

trygghet, problematik och insatser sedan arbetet med medborgarlöftet påbörjades. Området

har sedan flera år tillbaka varit belastat av hög brottslighet och därav är årets medborgarlöfte

riktat till rondellen. Resultaten som framkommer i rapporten bygger på intervjuer, enkäter

samt registerdata över anmälda brott. Totalt har 90 respondenter deltagit i

enkätundersökningen där fördelningen mellan kvinnor och män är jämn, utöver detta har även

sex nyckelinformanter intervjuats. Analysen utgörs av tre olika delar; kännedom om

medborgarlöftet, upplevd trygghet samt förtroendet för Polisen, med fokus på

trygghetsaspekten då otryggheten ökar trots att den faktiska utsattheten för brott minskar.

Huruvida medborgarlöftet gett någon effekt eller inte är svårt att uttala sig om då löftet endast

varit verksamt sedan årsskiftet 2016/17, därav är det viktigt att beakta tidsaspekten i denna

studie.

Rondellen präglas främst av öppna narkotikascener och trafikproblem vilket utgör en

stor del av den upplevda otryggheten i området. Kännedomen om medborgarlöftet anses vara

relativt god då hälften av respondenterna i undersökningen känner till löftet trots att det endast

varit aktivt under en kortare period. Den äldre generationen har dock inte lika god kännedom

vilket anses bero på att de är svårare att nå ut till. Den upplevda otryggheten tycks inte ha

påverkats sedan medborgarlöftet trädde i kraft, däremot kan det konstateras att kvinnor i

större utsträckning genomgående upplever en högre otrygghet, med undantag för närvaro av

ungdomsgrupper då mäns otrygghet är högre. De åtgärder som flest antal respondenter uppger

för ökad trygghet är högre polisnärvaro, evenemang och mer folk i rörelse samt farthinder och

trafikåtgärder. Gällande förtroendet för Polisen går det inte att urskilja någon märkbar skillnad

sedan arbetet med medborgarlöften påbörjades, det kan dock konstateras att förtroendet för

det lokala polisarbetet är högre i jämförelse med Polisens arbete generellt i Malmö. Ändå

uppger en tredjedel av respondenterna att de har lågt eller inget förtroende alls för Polisens

lokala arbete.

Som trygghetsskapande åtgärd bedriver polisen kameraövervakning i rondellen men

på grund av det tillstånd som krävs för permanent kameraövervakning kunde inte polisen

utlova åtgärden i Innerstadens medborgarlöfte år 2017. Vid polisens uppföljning av

medborgarlöftet år 2017 framkom att hälften av de tillfrågade inte var medvetna om kameran.

I den aktuella studien anger flertalet respondenter att det behövs bättre skyltning om kameran

då den i nuläget anses otillräcklig. Trots detta verkar kameraövervakningen gett effekt

gällande anmälda narkotika- och trafikbrott samt styrker även respondenter och

nyckelinformanter att den synliga brottsligheten minskade direkt vid kamerans installation.

Det går dock inte att fastställa att den minskade brottsligheten enbart beror på kameran utan

kan ha påverkats av andra faktorer.

Det kan fastställas att metodstödet inte har efterföljts i den mån det bör av

kommunpoliserna i Malmö vilket har medfört brister i arbetet gällande löftet. Samverkan är

en viktig punkt i metodstödet som brister för stadsområde Innerstaden då samverkan endast

utgörs av Polisen och Malmö stad, fler aktörer i området har dessutom uttryckt en önskan om

att få delta i samarbetet med medborgarlöftet. En annan brist som identifierats i metodstödet

är planen för utvärdering, något som bör inkluderas vid projektets uppstart, vilket saknats för

Innerstadens medborgarlöfte år 2017. En systematisk och strukturerad bedömning av

medborgarlöftet för Innerstaden har i denna rapport genomförts, för- och nackdelar har

uppmärksammats i syfte att polisen och andra berörda aktörer ska kunna förbättra de brister

som framkommit inför kommande års medborgarlöfte.

För att minska problematiken och öka tryggheten i området rekommenderas fler

tydliga skyltar om kameraövervakning, ökad polisnärvaro via fotpatrullering, beslut om

permanenta trafikhinder samt att mer tid avläggs för medborgarlöftet inom polisen,

exempelvis i form av en heltidstjänst. Vidare rekommenderas en utökad samverkan som ska

involvera flera aktörer i området för att på lång sikt nå den gemensamma målsättningen.

Avslutningsvis ska information om metodstödet förmedlas tydligare till alla kommunpoliser,

förslagsvis via utbildning i metodstöd och utvärdering.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ..............................................................................................................6

1.1 Lokal problembild .........................................................................................8 1.2 Insatser ...........................................................................................................9 1.3 Uppföljning av Polisens medborgardialog ...................................................10

2. MATERIAL OCH METOD ....................................................................................11 2.1 Enkätstudie ……….......................................................................................12 2.1.1 Trygghetsbegreppet ...................................................................................12 2.1.2 Insamling av enkäter i rondellen ...............................................................13 2.1.3 Webbenkäter .............................................................................................14 2.2 Intervjuer ......................................................................................................14 2.3 Polisens registerdata över anmälda brott .....................................................15 2.4 Bearbetning av data .....................................................................................15

3. ANALYS AV INNERSTADENS MEDBORGARLÖFTE - KOPPLAT TILL FORSKNING .............................................................................................................. 16

3.1 Kännedom om medborgarlöftet ...................................................................16 3.2 Polisens arbete närmare medborgarna .........................................................18 3.3 Upplevd trygghet .........................................................................................19 3.4 Könsskillnader i den upplevda tryggheten ..................................................19 3.5 Åtgärdsförslag på ökad trygghet ..................................................................21 3.6 Förtroendet för Polisen .................................................................................21 3.7 Faktorer som påverkar förtroendet för Polisen ............................................23 3.8 Vad framkommer i analyserna? ...................................................................24

4. KAMERAÖVERVAKNING I RONDELLEN ......................................................24 4.1 Kameraövervakningens effekter på anmälda brott .......................................25 4.2 Hur effektivt är kameraövervakning som åtgärd? ........................................27

5. METODSTÖD FÖR POLISENS ARBETE MED MEDBORGARLÖFTEN ...29 6. VIKTEN AV SAMVERKAN ..................................................................................30

6.1 Hur fungerar samverkan i området? .............................................................31 6.2 Deltagande i trygghetsvandringen år 2016 ...................................................32 6.3 Städpatrull – en ny form av samverkan ........................................................33

7. BETYDELSEN AV UTVÄRDERING ...................................................................33 8. REKOMMENDATIONER ......................................................................................35 9. REFERENSER .........................................................................................................36 10. BILAGOR ...............................................................................................................39

6

1. INLEDNING

I samarbete med Polisen i Malmö har kriminologistudenter på Malmö högskola fått i uppdrag

att genomföra en uppföljning av de medborgarlöften som infördes den 1 januari år 2017 i

kommunens olika stadsområden. I denna rapport sker en granskning, analys samt en

utvärdering av medborgarlöftet som berör det tidigare stadsområdet Innerstaden. Syftet är att

kartlägga huruvida de boende och/eller aktiva i det berörda området upplever en förändring

gällande trygghet, problematik och insatser sedan polisens införande av medborgarlöftet vid

årsskiftet. Utöver en kartläggning och utvärdering kommer fokus i rapporten främst beröra

trygghetsaspekten, detta eftersom det anses finnas ett behov av information gällande

otrygghetens utveckling, då otryggheten ökar trots att den faktiska utsattheten för brott

minskar (Polisen, 2017a).

Innerstaden var ett av fem stadsområden i Malmö som till ytan var det minsta men

befolkningsmässigt det mest tätbefolkade området, ytan sträckte sig från Ribersborg och

Slottstaden i nordväst till Möllevången och Sofielund i sydöst (Malmö stad, 2017a). Den 1

maj år 2017 trädde dock Malmö stads nya organisation i kraft och de olika stadsområdena

ersattes av nya fackförvaltningar (Malmö stad, 2017b). Rapporten kommer trots den nya

organisationen av områdena benämna stadsområde Innerstaden i text, detta då området

fortfarande existerade vid arbetets start. Medborgarlöftet för Innerstaden riktas till ett

begränsat problematiskt område, närmare specifikt den rondell som binder samman

Kristianstadsgatan med Norra och Södra Parkgatan, vilken även namnges ”knarkrondellen”.

Rondellen tillhör delområdet Möllevången och är belägen nära folkkära Folkets Park,

närliggande område består även till stor del av lägenhetshus men också verksamheter som

exempelvis förskolor, Röda Korset, Familjens hus och några små lokala restauranger.

Dessutom ligger Möllevångstorget endast några hundra meter bort, vilket är en central plats

som attraherar mycket folk. Således kan det fastställas att rondellen med dess läge är en

attraktiv plats som en mängd människor passerar dagligen i olika syften.

7

Figur 1. Karta över Stadsområde Innerstaden och rondellen.

Enligt Polisen (2017b) finns en ambition om att öka kommunikationen och samarbetet mellan

medborgare, polis och kommun för att kunna utveckla ett mer problemorienterat

brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samhället. För att kunna utveckla och

förstärka det redan nuvarande samarbetet mellan polis, kommun och medborgare har

medborgarlöften integrerats som en del av Polismyndighetens nya styrmodell (Polisen,

2015a). Medborgarlöften syftar till att implementera åtgärder som ska hantera problem på

lokal nivå samt öka medborgarnas och lokalsamhällets delaktighet i det brottsförebyggande

och trygghetsskapande arbetet (Polisen, 2015a; Polisen 2017c). Därmed ligger fokus på att

lyssna till de boende och verksamma i ett område då deras erfarenheter och upplevelser har

stor betydelse vid skapandet av en lokal problembild (Brå, 2016; Polisen 2017c). Utifrån en

lokal problembild kan sedan polis, kommun och andra berörda aktörer systematiskt samordna

sina insatser och genom medborgarlöften informera om hur de tillsammans avser att arbeta för

att öka tryggheten och minska brottsligheten på lokal nivå (Brå, 2016).

Som underlag för att kunna arbeta med medborgarlöften har Utvecklingscentrum Syd

(UC Syd) utformat ett metodstöd i syfte att vägleda Polisen i samverkan med kommun och

andra aktörer i det berörda området. Vidare är det även tänkt att utveckla kommunikationen

mellan Polismyndigheten och medborgarna samt fortsätta arbeta med det brottsförebyggande

och trygghetsskapande arbetet (Polisen, 2015b).

8

1.1 Lokal problembild

Som nämns ovan baseras medborgarlöften på upplevelser och erfarenheter från de som bor

och verkar i ett område, då deras kunskap bidrar till en heltäckande bild av de lokala

förhållanden som råder (Brå, 2016; Polisen, 2017c). Denna kunskap tas tillvara på genom

medborgar- och medarbetardialoger, polisen får därigenom en fördjupad insikt om den

aktuella lägesbilden och kan därefter prioritera fokusområden för samverkan (Polisen, 2017d;

Brå, 2016). Innerstadens medborgarlöfte år 2017 baseras på den medborgardialog som ägde

rum den 17 maj år 2016 samt den trygghetsvandring som utfördes under hösten samma år.

Utifrån medborgardialogen framkom det att medborgarna upplevde stora problem vid

rondellen, detta då den bland annat präglas av öppen narkotikahandel samt trafikproblem i

form av bus- och fortkörning.

På grund av områdets uppmärksammade problematik genomfördes en

trygghetsvandring avsedd att förstå områdets lägesbild, detta på initiativ av styrgruppen;

socialtjänst, skola, polis och fritid (SSPF). Utöver styrgruppen involverades även

Gatukontoret i trygghetsvandringen då de redan arbetade med trafiksituationen på

Möllevången som ligger i anslutning till rondellen. Den utförda trygghetsvandringen kan ses

som ett komplement till medborgardialogen vid fastställandet av den lokala problembilden.

Tillsammans har ovanstående kunskapsinsamling bidragit till en problembild kring rondellen,

som i stor utsträckning består av öppen narkotikahandel och trafikproblem. Den lokala

problembilden ligger till grund för Innerstadens medborgarlöfte år 2017, i rutan nedan

presenteras de insatser som ska bedrivas för att öka tryggheten och minska brottsligheten i

området runt rondellen.

9

1.2 Insatser

Medborgarlöftet för Innerstaden avser endast området runt rondellen, en specifik plats som

präglas av hög brottslighet och kan därav benämnas som en hotspot. Insatserna mot det

brottsutsatta området faller därmed in under hot spots policing vilket innebär att polisen

genom sina insatser minskar brottsligheten på platsen, försvårar möjligheten till att begå brott

samt ökar upptäcktsrisken för brott (Weisburd & Telep, 2014). Hot spots policing är således

en riktad åtgärd som berör specifika platser med hög koncentration av brottslighet, utöver den

insats som riktas mot platsen anses även den totala andelen brott minska, något som gynnar

hela samhället (Braga, 2007).

Polisen i Malmö har beslutat att samtliga enheter ska förlägga all ledig tid på

brottsutsatta områden inom kommunen. Detta innebär att arbetstid där polispatruller inte är

uppbundna av något annat, ska avsättas till bland annat rondellen som en insats mot den

öppna narkotikahandeln. I en uppföljning av medborgardialogen som polisen genomförde i

april år 2017, framkom det att 75 procent av respondenterna ansåg narkotikahandel och

påverkade personer som ett stort problem. I medborgarlöftet utlovar kommunpolis Örstrand

Innerstadens medborgarlöfte år 2017 • Polisen kommer att fortsätta agera mot den öppna narkotikahandeln runt Norra och Södra Parkgatan genom att

kontinuerligt befinna oss i området.

• Malmö stads socialarbetare för ungdomar/förebyggare kommer att vistas mer i området för att ”fånga upp”

ungdomar i riskzonen.

• Polisen kommer att genomföra kontinuerlig trafikövervakning i området.

• Malmö stad kommer att, utifrån de förslag som framkom vid medborgardialogen 161010 (Malmöinitiativet ”sakta

farten Malmö” och Gatukontoret), se över vilka åtgärder som kan genomföras för att öka trafiksäkerheten i området.

• Polisen kommer att eftersträva att synas mer i området, för att arbeta trygghetsskapande och för att finnas

tillgängliga för er.

• Resultatet från den trygghetsvandring som genomförts hösten 2016 kommer ligga till grund för de åtgärder som

Polisen och Malmö stad kommer att genomföra i syfte att öka tryggheten på utpekade platser.

• Ytterligare en trygghetsvandring kommer att genomföras under 2017 i syfte att följa upp gjorda insatser och

identifiera nya platser som kan förbättras ur ett trygghetsperspektiv.

• Det gemensamma trygghetsarbetet kommer att utvidgas till att omfatta fler aktörer i närområdet till exempel

fastighetsägare, näringsidkare, idéburen sektor, Region Skåne, Malmö stads olika verksamheter och boende i

närområdet.

• En återkoppling till er invånare kommer att göras under maj månad för att presentera resultat och inriktning för det

fortsatta trygghetsarbetet under 2017.

Källa: Polisens hemsida, 2017e

10

att en ökad polisnärvaro ska eftersträvas i området kring rondellen. Forskning styrker att en

ökad polisnärvaro vid hotspots har goda effekter men att det råder en skillnad i effekter

gällande huruvida patrulleringen sker till fots eller inte samt hur länge polisen vistats på den

brottsutsatta platsen (Koper, 1995). För att uppnå maximal effekt av hot spots policing krävs

att polisen patrullerar till fots i 15 minuter då längre eller kortare tid minskar åtgärdens

positiva effekter (a a).

En del av hot spots policing involverar en ökad polisnärvaro i det berörda området

men kan även utgöras av platsfokuserade strategier som implementeras av andra än Polisen,

till exempel myndigheter och organisationer (Eck, 2002). En platsfokuserad strategi som

återfinns i området kring rondellen är de tillfälliga trafikhinder som Gatukontoret placerat ut,

vilket beslutades om efter de trafikproblem som framkom under medborgardialogen och

trygghetsvandringen år 2016. Det är fastställt, utifrån flera forskningsresultat, att trafikhinder

är en effektiv brottsförebyggande åtgärd gällande trafikbrott, framförallt tillsammans med

polispatrullering (Eck, 2002). Därmed bör de trafikhinder som Gatukontoret placerat ut förbli

permanenta då de tillsammans med den utlovade polisiära närvaron anses reducera

trafikproblem.

1.3 Uppföljning av Polisens medborgardialog Den 6 april år 2017 genomförde polisen en uppföljning av medborgardialogen, detta för att

följa upp effekterna av de insatser som implementerats i området sedan medborgarlöftet

trädde i kraft. Vid medborgardialogen år 2016 uppgav 75 procent att narkotikahandel samt

påverkade personer utgjorde ett problem i området, medan uppföljningen år 2017 inte tyder

på någon märkbar skillnad. Polisens riktade insatser mot den öppna narkotikahandeln i

området anses vara en bidragande faktor till den minskning som uppföljningen tyder på. Att

narkotikahandel inte upplevs som ett problem i lika stor utsträckning som tidigare kan bero på

att den inte sker lika öppet längre, vilket anses vara en effekt av den ökade polisnärvaro som

medborgarlöftet eftersträvar. Narkotikahandeln är fortfarande en stor del av problematiken i

området kring rondellen och insatserna bör därav fortlöpa.

Under tidsperioden mellan medborgardialogen och uppföljningen minskade andelen

upplevda trafikproblem med fyra procentenheter. En tredjedel av respondenterna ansåg vid

båda mättillfällena att polisen borde implementera fler insatser mot trafiken i området, detta

trots att Gatukontoret infört trafikhinder mellan mätningarna som en del av medborgarlöftet. I

uppföljningen är det färre respondenter som anger att Polisens och kommunens arbete bör

11

prioriteras mot trafikproblematiken jämfört med resultatet i medborgardialogen år 2016. Detta

kan bero på att det i nuläget finns hinder som stör trafiken eller att de hinder som existerar

medför positiva effekter. Flera av respondenterna som kontinuerligt rör sig i området

uppskattar de trafikhinder som implementerats och anser att dessa bör höjas samt övergå till

att vara permanenta för att bidra till fortsatta effekter.

Belysning är en åtgärd som flera respondenter anser skulle bidra till en ökad trygghet.

Gatukontoret ansvarar för belysningen i området kring rondellen och Bo Andersson,

tillförordnad gatudirektör, uppger att det finns en ambition om att personer ska vistas på

platsen och inte enbart passera den. Andersson informerar att när Gatukontoret byter

belysning sätts nya lampor in med ett vitare ljus, detta för att individer som möts på platsen

lättare ska kunna identifiera varandra samt att ljuset ska bidra till ett tydligare färgseende på

exempelvis kläder. Åtgärden genomförs i syfte att arbeta brottsförebyggande, Brå (2007)

styrker utomhusbelysning som en effektiv brottsförebyggande åtgärd, då den anses leda till att

fler personer utnyttjar gatorna och upplever en ökad trygghet av belysningen.

Som en del av medborgarlöftet ska socialarbetare från Malmö stad arbeta mot

ungdomar i området som befinner sig i riskzonen. En tredjedel av respondenterna rapporterar

besvärande ungdomar som ett problem vid både medborgardialogen och vid uppföljningen.

Detta kan tolkas som att effekten av insatsen från socialarbetarna inte har yttrats och/eller

varit tillräckligt omfattande. Hälften av respondenterna anser att fler insatser bör riktas mot

ungdomsbrottsligheten, men även att den ska prioriteras i större utsträckning än vad den gör i

nuläget. Weerman, Bernasco, Bruinsma & Pauwels (2015) hävdar att tid spenderad

tillsammans med kamrater på offentliga platser, i oövervakat sällskap samt i form av

ostrukturerade aktiviteter ökar risken för deltagande i brottsliga handlingar. En stor andel

respondenter uppger att fler mötesplatser och aktiviteter (föreningsliv och engagemang) för

ungdomar i området borde struktureras, vilket ses som ett förslag till Polisen och Malmö stad

utifrån det forskningsresultat som Weerman m.fl. (2015) presenterar.

2. MATERIAL OCH METOD Materialet i denna undersökning har samlats in via enkäter på plats i rondellen, webbenkäter,

intervjuer samt registerdata. De olika metoderna valdes för att nå ut till befolkningen i

området på ett effektivt sätt, men även för att skapa en bättre och djupare förståelse kring den

upplevda lokala problembilden.

12

2.1 Enkätstudie Enkäten (se bilaga 1) inleds med en kort presentation, där syftet med undersökningen

redovisas. Det framgår även att medverkan är frivillig, att materialet som samlas in endast

används i utbildningssyfte samt behandlas med största möjliga konfidentialitet (Bryman,

2011; Ejlertsson, 2005). Enkäten består av 16 frågor med enstaka följdfrågor, antalet frågor

begränsades för att inte förlora respondentens intresse. Då enkäten riktas till allmänheten är

det viktigt vid konstruktionen att hålla enkelhet i språket, detta för att alla respondenter ska

förstå frågorna (Ejlertsson, 2005). Flera potentiella respondenter kunde inte delta på grund av

bristande kunskaper i det svenska språket, vilket genererar ett externt bortfall då viktiga

synpunkter gick förlorade. Vidare vid konstruktionen av frågorna fanns det i åtanke att

undvika felaktiga tolkningar av tids- och rumsbegrepp, detta motverkades genom att tydligt

precisera de tids- och rumsangivelser som ämnades undersökas i frågan (a a). Frågorna i

enkäten består till största del av slutna frågor, enstaka öppna frågor förekommer som följd på

vissa slutna frågor, vilket möjliggör att respondenten kan utveckla sitt svar. Enkäten innefattar

även personliga frågor i form av ålder och kön, svarsalternativet “Annat” inkluderades på

frågan om kön då alla inte identifierar sig som man eller kvinna. Respondenten blev tillfrågad

angående ålder men med hänsyn till etiska principer gjordes en stereotypisk bedömning av

respondentens kön. För att kunna urskilja skillnader i svar för olika åldrar delades frågan om

ålder upp i fyra kategorier; “under 21 år”, “21-35”, “36-50” och “över 50 år”.

Undersökningen visar att svarsfrekvensen för individer “under 21 år” är låg och

därmed har den ålderskategorin slagits samman med ålderskategorin “21-35 år” och benämns

som “under 36 år” i analysdelen. För deltagande i undersökningen önskades individer som var

myndiga med hänsyn till samtyckeskravet, vilket i vissa fall var svårt att avgöra och därav kan

det låga deltagandet av individer under 21 delvis bero på detta. Dock gick inte detta att

kontrollera via webbenkäterna vilket påverkar undersökningens validitet. Bryman (2011) &

Ejlertsson (2005) betonar vikten av frågornas och svarsalternativens konstruktion, validiteten

i denna undersökning stärks då frågorna är konstruerade på ett sätt som avser undersöka syftet

och reliabiliteten stärks genom studiens följdriktighet, något som minskar det interna och

externa bortfallet.

2.1.1 Trygghetsbegreppet Det finns ingen klar definition av begreppet trygghet, men i det stora hela kan känslan av

trygghet beskrivas som ett positivt tillstånd där individen inte känner rädsla och istället finner

13

säkerhet i sin tillvaro (Heber, 2008). Begreppet är inte uteslutande kriminologiskt kopplat,

utan berör även fenomen som exempelvis trygghet gentemot ekonomiska eller sociala

förhållanden (a a). Att mäta en känsla som trygghet är komplext eftersom känslan skiljer sig

beroende på individen och dennes upplevelse av omgivningen (a a). Det finns studier som

visar att trygghet även skiljer sig för olika grupper i samhället bland annat beroende på

socioekonomisk status, ålder, boendesituation med mera (a a).

I denna studie avses trygghet mätas i relation till oro för att bli utsatt för eller bevittna

brott samt individers upplevelser av både sociala och fysiska ordningsstörningar. Således

används begreppet ur ett kriminologiskt perspektiv och är återkommande genom stora delar

av enkäten. Med en kvantitativ ansats har den upplevda tryggheten kring rondellen undersökts

genom ett visst antal enkätfrågor, där en del av frågorna har öppna svarsalternativ, för att ge

individen möjlighet att utveckla sitt svar. Det förekommer även en del negativt laddade

begrepp i enkäten, exempelvis ordet “rädd” som definieras som en känsla som uppstår i

situationer där individen uppfattar en risk gentemot sin säkerhet (Heber, 2008). Känslan av

rädsla samverkar med känslan av otrygghet, vilket definieras som motsatsen till trygghet (a a).

2.1.2 Insamling av enkäter i rondellen Insamlingen av enkäterna genomfördes vid tre tillfällen, 18, 19 och 20 april år 2017, alla på

olika tidpunkter. Sammanfattningsvis besvarades 90 enkäter varav 47 respondenter besvarade

enkäten på plats i rondellen. Två urvalskriterier utformades vilka var att respondenten skulle

befinna sig i området minst två gånger i veckan samt vara myndig. Det går dock aldrig med

säkerhet att fastställa att personen uppfyller de kriterium som finns för undersökningen. Vid

första och andra mättillfället gjordes ett slumpmässigt urval, personer som rörde sig i området

blev tillfrågade om att anonymt delta i enkäten. Vid tredje mättillfället var urvalet delvis

strategiskt då synpunkter från föräldrar med barn på en förskoleverksamhet i området

önskades, detta på grund av den narkotikahandel som förekommit utanför verksamheten. På

förhand upprättades en kontakt med förskolechefen som gav sitt godkännande om att stå

utanför verksamheten för att fråga föräldrar om deltagande i enkäten. Ett informationsbrev

skickades till förskolechefen och sattes upp några dagar innan på verksamheten i syfte att

informera föräldrarna om enkätinsamlingen.

Vid insamlingen av enkäterna genomfördes en semistrukturerad intervju. Genom att få

enkäten besvarad på följande sätt fanns det utrymme att förklara frågan för respondenten igen

och därmed undvika missförstånd samt reducera risken för internt bortfall. En förenklad

14

version av stadsområdets medborgarlöfte användes under insamlingen, detta för att individer

utan kännedom om löftet även skulle kunna fullfölja enkäten.

2.1.3 Webbenkäter Efter tre mättillfällen ansågs antalet enkäter inte vara tillräckligt för att ge en representativ

bild av området. För att nå ut till fler individer i området skapades en webbenkät,

konstruktionen var identisk med den enkät som användes vid insamlingarna likaså

urvalskriterierna. Webbenkäten delades i olika facebookforum och kopplades till en

internetadress samt begränsades. Detta förhindrade att samma person kunde besvara enkäten

flera gånger, totalt besvarade 43 respondenter webbenkäten.

Tillförlitligheten kan dock ifrågasättas då det inte är möjligt att kontrollera om

respondenten uppfyller urvalskriterierna samt besvarar alla frågor, vilket kan generera ett

internt bortfall. Uppriktigheten i svaren tros däremot kunna vara mer tillförlitliga i

webbenkäten jämfört med svaren vid insamlingarna, detta då respondenterna inte tenderar att

svara socialt önskvärt (Bryman, 2011).

2.2 Intervjuer Som ett komplement till enkäterna genomfördes fem intervjuer med olika nyckelinformanter,

vilka ansågs ha god insikt i det berörda området, dess miljö samt viktiga händelser som

inträffar i rondellen (Bryman, 2011). Ett strategiskt urval ligger till grund för intervjuerna,

vilket innebär att de respondenter som ansågs relevanta för undersökningen strategiskt valdes

ut (a a). Ett första möte genomfördes vid starten av uppdraget med kommunpolis Örstrand, en

viktig nyckelinformant och samarbetspartner i denna studie. Vid mötet med Örstrand

framkom information om övriga aktörer som ansågs relevanta för studien, dessa kontaktades

via mail alternativt telefon. De nyckelinformanter som eftersökts utan framgång räknas i

studien som externt bortfall.

Beroende på vilken anknytning nyckelinformanterna hade till området utformades

specifika intervjuguider, frågorna utformades för att ta tillvara på respondentens uppfattning

och erfarenhet gällande området och medborgarlöftet. I samband med intervjun fick

respondenten frågan om samtalet kunde spelas in, vid ett godkännande genomfördes detta för

att enklare kunna återskapa en detaljerad analys samt för att undvika minnesproblematik.

Intervjuerna inleddes med frågan om respondenten önskade att vara anonym samt om det

15

fanns intresse att få tillgång till den slutgiltiga rapporten via mail. Samtliga intervjuer

genomfördes av två intervjuare eftersom det ansågs vara mer tillförlitligt och effektivt.

De nyckelinformanter som deltagit i undersökningen (se rutan nedan) anses alla vara viktiga

aktörer inom det berörda området, då de innehar kunskap om problematiken vid rondellen.

2.3 Polisens registerdata över anmälda brott Utöver insamlat material har underlag från polisens registerdata för anmälda brott granskats

och analyserats för att kunna se eventuella effekter av kameraövervakningen i rondellen.

Registerdata från perioden innan kameran implementerades (december år 2015 till april år

2016) har jämförts med data från samma tidsperiod året efter, då kameran installerats. Den

registerdata som använts omfattar samtliga brottstyper, alla dagar i veckan, alla tider på

dygnet vid Kristianstadsgatan samt Norra och Södra Parkgatan. Vidare baseras datan på

polisens rationella anmälningsrutin (RAR), ett system för upptagning av anmälningar.

Därmed utesluts händelserapporter, vilket innebär att de ärenden som inkommit till polisens

ledningscentraler inte inkluderas.

2.4 Bearbetning av data Materialet från de insamlade enkäterna och webbenkäten kom efterhand att kodas in och

analyseras i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS), vidare

användes kalkylbladsprogrammet Excel för att skapa önskvärda diagram. Enkäten delades

upp i tre delar, vilka analyserades separat; kännedom om medborgarlöftet, upplevd trygghet

samt förtroendet för Polisen. Det inspelade materialet från intervjuerna kom att transkriberas

Nyckelinformant 1: Jonatan Örstrand, kommunpolis i stadsområde Innerstaden, Malmö.

Nyckelinformant 2 & 3: Dessa nyckelinformanter önskar att vara anonyma. De bedriver en verksamhet

i området med varierande öppettider vilket gör att de bevittnar händelser i området under olika tidpunkter

på dygnet.

Nyckelinformant 4: Ulla Sundin, förskolechef, Förskoleförvaltningen, Malmö stad. Sundin arbetade på

en verksamhet i området under hösten år 2016 när problematiken i området ansågs som värst.

Nyckelinformant 5: Lena Pripp, tillförordnad avdelningschef för områdesutveckling, stadsområde

Innerstaden Malmö stad.

Nyckelinformant 6: Kerstin Larsson, ordförande i styrelsen för Malmökretsen, Röda Korset.

Nyckelinformant 7: Bo Andersson, tillförordnad gatudirektör på Gatukontoret, Malmö.

16

för att förtydliga vad som sagts samt för att underlätta analyseringen. Polisens registerdata har

analyserats med hjälp av Excel, där diagram skapats för att kunna urskilja eventuella

skillnader i anmälningar för olika brottstyper sedan rondellen började kameraövervakas.

3. ANALYS AV INNERSTADENS MEDBORGARLÖFTE –

KOPPLAT TILL FORSKNING För att fastställa problembilden i studien utformades bland annat en enkät där respondenterna

tillfrågades om kännedomen angående medborgarlöftet, den upplevda tryggheten i området

samt förtroendet för polisens arbete. Totalt besvarade 90 respondenter enkätundersökningen,

47 respondenter besvarade enkäten via insamlingarna på plats i rondellen och 43 respondenter

uppgav sina svar via webbenkäten. Deltagandet i enkäterna tyder på en jämn fördelning

mellan män och kvinnor (47 procent män, 52 procent kvinnor samt en procent annat) och

majoriteten av respondenterna bor i området eller passerar rondellen dagligen. Den mest

representerade åldersgruppen i studien är personer i åldersspannet ”21-35 år” (60 procent),

vilket utifrån egna observationer anses bero på att personer i dessa åldrar rör sig mer frekvent

i området. Likaså är fallet gällande svarsfrekvensen för webbenkäten, då fler personer i den

berörda åldersgruppen “21-35 år” antas vara medlemmar i de facebookforum där

webbenkäten delats.

3.1 Kännedom om medborgarlöftet I enkätundersökningen framkommer att ungefär hälften av de tillfrågade respondenterna har

kännedom om att polisen arbetar med medborgarlöften. Kommunpolis Örstrand berättar att

informationen gällande polisens påbörjade arbete med medborgarlöften i alla stadsområden

har publicerats på bland annat polisens facebooksida, polisens hemsida samt via en

presskonferens. I inläggen som publicerats presenteras information angående det som

framkommit i medborgardialogerna men även vad som ingår i varje stadsområdes

medborgarlöfte. Genom att publicera informationen på polisens hemsida samt via sociala

medier antas en stor målgrupp inte ta del av medborgarlöftet, främst den äldre generationen. I

figur 2 går det utläsa att en majoritet av respondenterna i åldersgruppen “över 50 år” uppger

att de inte känner till medborgarlöftet. Örstrand befarade detta och har försökt lösa problemet

med att nå ut till den äldre generationen genom att besöka olika bostadsföreningar för att

delge informationen om medborgarlöftet. I respektive åldersgrupp “under 36 år” samt “36-50

år” anger ungefär hälften av respondenterna att de har kännedom om medborgarlöftet.

17

Figur 2. Andel respondenter i respektive åldersgrupp som uppger kännedom om medborgarlöftet.

Örstrand hade en idé om att skriva stadsområdets medborgarlöfte på den graffitivägg som

ligger i anslutning till rondellen, med syfte att tydliggöra det löfte som utformats till platsen

för de individer som frekvent vistas i området. Dock är detta fortfarande bara en idé och inget

som i nuläget har verkställts. Nyckelinformant 2 och 3 bedriver en verksamhet i området och

känner inte till att polisen arbetar med medborgarlöftet, däremot anser de att medborgarlöftet

är lämpligt och att det är ett bra arbetssätt för Polisen, men att informationen gällande arbetet

hade behövt förmedlas bättre. Slutligen betonar Örstrand vikten av att begreppet

medborgarlöfte är relativt nytt vilket kan påverka att medborgarna inte har den kännedom som

önskas ännu.

De respondenter som har kännedom om medborgarlöftet anger att de fått

informationen via sociala medier, internet, tidningar samt genom samtal med bekanta.

Örstrand anser att sociala medier har en stor inverkan på befolkningen och påpekar att media i

dagsläget har börjat använda sig av termen “medborgarlöfte” mer frekvent, vilket enligt

Örstrand är positivt då förhoppningsvis fler medborgare får kunskap om löftet på det sättet.

Till de respondenter som inte kände till polisens medborgarlöfte visades en förenklad

version av det, därefter fick de uppge om de ansåg att löftet var lämpligt utifrån deras

upplevelse av den lokala problembilden. Majoriteten av respondenterna uppger att

medborgarlöftet är lämpligt för platsen och stämmer väl överens med de problem som anses

förekomma vid rondellen.

18

Nio personer av de som besvarat enkäten uppger att de även deltagit i medborgardialogen som

varade i två timmar under eftermiddagen den 17 maj år 2016. Då medborgardialogen enbart

utfördes vid ett tillfälle och endast under två timmar kan det tänkas att många medborgare inte

fått möjlighet att vara med och påverka arbetet i området. Flertalet av de respondenter som

inte deltog i medborgardialogen uttrycker att de gärna hade velat vara med och bidra med

information. Dessutom uppger även nyckelinformanter från verksamheter i området att de inte

fått någon förfrågan om medverkan i medborgardialogen, trots att deras verksamheter präglas

av områdets problematik. Nyckelinformanterna medger att de hade velat vara med under

medborgardialogen då de anser sig ha god kännedom om de problem som föreligger i

området.

3.2 Polisens arbete närmare medborgarna I en del av löftet lovar polisen att eftersträva en ökad närvaro i det berörda området samt att

finnas tillgänglig för medborgarna. Resultatet av enkäterna tyder på att hälften av

respondenterna uppmärksammat att polisen arbetar närmare medborgarna. Flertalet

respondenter uppger att polisen behöver patrullera mer till fots i området, istället för att enbart

passera med bil, detta för att öka känslan av att de arbetar närmare medborgarna. En av

respondenterna i enkätundersökningen svarar följande på frågan om denne har någon idé om

vad som ökar tryggheten i området: ”Fler poliser som går, inte bara åker bil (…)”.

Nyckelinformant 2 och 3 anser att polisens närvaro i området har ökat efter att

medborgarlöftet trädde i kraft, men att polisen alltid passerar i bil och därmed skulle även de

föredra fotpatrullering. Örstrand påpekar dock att det tidigare under år 2017 förekommit

patrullerande poliser i området men att medborgarna inte verkat uppmärksamma detta. Vidare

uppger nyckelinformant 2 och 3 att polisen sedan medborgarlöftet trädde i kraft varit snabbare

på plats när de ringt och gjort en anmälan, vilket de ser som en förbättring jämfört med

tidigare.

När problematiken kring rondellen var som värst under hösten år 2016 fick en förskola

i området problem med narkotikahandel utanför sin verksamhet. På initiativ av förskolechef

Sundin anordnades ett möte där föräldrarna till barn på förskolan fick möjlighet att diskutera

problematiken med Örstrand. Sundin anser att det var en bra stämning på mötet samt att

Örstrand på ett professionellt sätt bemötte och besvarade föräldrarnas oro. Föräldrar till barn

på förskolan uppger även i enkätundersökningen att polisen i samband med mötet på

19

verksamheten har informerat om medborgarlöftet, vilket upplevs positivt då polisen på detta

sätt anses arbeta närmare medborgarna och aktörerna i området.

3.3 Upplevd trygghet Fokus i denna rapport ligger bland annat på individers upplevda trygghet, för att mäta

tryggheten kring rondellen har frågor som berör ämnet formulerats i enkäten.

Trygghetsbegreppet har blivit alltmer uppmärksammat på senare år och idag förekommer

diskussioner kring hur aktörer bör arbeta för att skapa ett tryggare samhälle (Heber, 2008).

Polisen är en av de aktörer i samhället vars uppgift bland annat är att utforma

trygghetsskapande åtgärder. I medborgarlöftet för Innerstaden år 2017 finns det exempel på

trygghetsskapande åtgärder som är framarbetade av kommunpolis Örstrand. Av de 90

respondenter i undersökningen uppger majoriteten att deras trygghet inte har påverkats sedan

medborgarlöftet trädde i kraft. Viktigt att belysa är dock att medborgarlöftet vid

undersökningen endast varit verksamt under en kortare tid och därav är det sannolikt att dess

fulla effekt inte kan fastställas i denna undersökning. Dessutom framkommer det i

undersökningen att hälften av respondenterna inte har kännedom om att polisen arbetar med

medborgarlöften, ett faktum som kan ha bidragit till detta resultat. Av de respondenter som

upplever att tryggheten har ökat sedan medborgarlöftet trädde i kraft uppger även majoriteten

att trygghet ökar vid polisnärvaro, vilket också är en del av medborgarlöftet. Av samtliga

respondenter är det drygt hälften som har sett eller varit med om något i området som gör att

de känner sig otrygga, rädda eller uppfattar som ett problem.

3.4 Könsskillnader i den upplevda tryggheten

Det framkommer i undersökningen att kvinnor i större utsträckning än män rapporterar en

känsla av otrygghet. Denna könsskillnad syns inte enbart i den aktuella undersökningen utan

är även vanligt förekommande i andra studier (Heber, 2008). Det är även fler kvinnor än män

i undersökningen som rapporterar att de känner sig otrygga när de vistas ute sent på kvällen i

området kring rondellen. Detta kan också ses i den Nationella Trygghetsundersökningen då

det generellt sett är fler kvinnor än män som upplever ökad otrygghet ute under kvällstid

(NTU, 2013). Att kvinnor i större utsträckning än män rapporterar otrygghet kan bland annat

bero på att flickor tenderar att få en annorlunda uppfostran gentemot pojkar (Heber, 2008).

Det finns studier som visar att flickor i ett tidigt stadie uppfostras på ett sätt som skiljer sig

från pojkars uppfostran, då flickor ofta får höra att de måste vara försiktiga och

20

uppmärksamma för att inte riskera att utsättas för någon typ av brott (Heber, 2008). För

pojkar råder andra uppfostringsmetoder och normer, de förväntas att framstå som starka, både

psykiskt och fysiskt, de lär sig därmed att inte uttrycka känslor av oro eller rädsla (a a). Heber

(2008) belyser att det även kan bero på fysiska attribut hos män jämfört med kvinnor och att

kvinnor därav rapporterar otrygghet i större utsträckning än män. En medvetenhet hos

kvinnor, att en mans fysiska styrka i många fall övervinner en kvinnas samt att de flesta

gärningspersoner är män, kan således vara tänkbara anledningar till könsskillnader gällande

upplevd otrygghet (a a).

Trafikproblem och öppna narkotikascener är det som i störst utsträckning bidrar till

respondenternas upplevda otrygghet i området. Figur 3 visar att dubbelt så många kvinnor

känner sig mer otrygga vid öppna narkotikascener än män, den enda kategorin där män

rapporterar högre grad av otrygghet än kvinnor är vid närvaro av ungdomsgrupper. Trots

problematiken kring rondellen uppger endast 20 procent att de medvetet har tagit en omväg

för att undvika rondellen, av dessa är de flesta kvinnor. Dessutom uppger majoriteten (70

procent) av de som medvetet tagit en omväg även otrygghet vid öppna narkotikascener.

Figur 3. Andel kvinnor och män som uppger otrygghet i olika situationer.

3.5 Åtgärdsförslag för ökad trygghet I enkätundersökningen har respondenterna fått möjlighet att bidra med egna idéer till vad som

kan öka tryggheten i området kring rondellen. Kategorin “övriga idéer” i figur 4 består utav

21

separata svar från olika respondenter. Denna kategori utgörs av varierande förslag som inte är

tillräckligt förekommande för att tas upp enskilt, exempelvis nattvandring, legalisering av

cannabis och färre poliser. Nyckelinformant 2 & 3 berättar att det tidigare funnits nattvandrare

i området och att det fungerat bra, men aktiviteten upphörde med anledning att nattvandrarna

inte fick någon ersättning för sin insats. Den åtgärd som de flesta respondenter anser skulle

medföra ökad trygghet i området är fler synliga poliser till fots.

Figur 4. Respondenternas mest förekommande förslag på åtgärder för ökad trygghet i området.

3.6 Förtroendet för Polisen I följande avsnitt presenteras den del av enkätundersökningen som berör medborgarnas

förtroende för polisens lokala arbete i det specifika området kring rondellen samt för polisens

arbete i Malmö generellt. Förtroende är en viktig nyckelkomponent i skapandet av ett

välfungerande och välmående samhälle, där medborgarnas förtroende till varandra och olika

myndigheter bidrar till positiva effekter (Kääriäinen, 2007). Förtroendet speglas av ett flertal

individuella faktorer som bör uppmärksammas, exempelvis kön, ålder och utbildningsnivå,

men det finns även faktorer på samhällsnivå som påverkar medborgarnas förtroende såsom

kvalitet och struktur på landets regim (a a). Syftet med medborgarlöften är bland annat att

Polisen ska samverka med lokalsamhället och på så sätt öka medborgarnas förtroende för

Polisen, något som i sin tur skapar bättre förutsättningar i det brottsförebyggande och

trygghetsskapande arbetet (Polisen, 2015a).

En del av medborgarlöftet för Innerstaden år 2017 är en eftersträvan av ökad

polisnärvaro. Drygt hälften av respondenterna upplever ökad trygghet vid polisnärvaro, det

22

framkommer även i analysen att tryggheten vid polisnärvaro ökar ju äldre respondenten är. I

figur 5 går det att utläsa att de respondenter som känner ökad trygghet vid polisnärvaro också

har ett högt förtroende för polisens lokala arbete.

Figur 5. Andel respondenter som uppger ökad trygghet vid polisnärvaro sett till förtroendet för polisens lokala

arbete.

Resultatet i undersökningen indikerar att förtroendet varierar gällande det lokala arbetet i

området, dock uppger en tredjedel av respondenterna att de inte har något förtroende alls eller

att det är mycket lågt. Upprepade kommentarer som förekom vid insamlingen av enkäterna,

vilka kan kopplas samman med det låga förtroendet, är bland annat att tidigare lovade resurser

i området inte genererat förbättring eller uppfyllt det som utlovats. Likaså menar

kommunpolis Örstrand att detta är en vanlig respons på det lokala polisarbetet, han menar

däremot att medborgarlöftet är en ny satsning som kommer att motverka dessa negativa

attityder och skapa en starkare samverkan, medborgare och polis emellan.

En fjärdedel av respondenterna i undersökningen uppger att förtroendet för den lokala

polisen har ökat sedan polisen började arbeta med medborgarlöften för cirka ett år sedan,

medan majoriteten svarar att förtroendet är ungefär detsamma som tidigare. Huruvida det

ökade förtroendet i området beror på effekten av medborgarlöftet eller inte är svårt att uttala

sig om i nuläget, då det sedan tidigare inte finns motsvarande data att tillgå från det

begränsade området. Att förtroendet hos majoriteten varken ökat eller minskat under det

23

senaste året kan bero på att effekten av medborgarlöftet inte hunnit yttra sig ännu, då löftet

endast funnits under en kortare tidsperiod. En senare mätning gällande förtroendet för polisen

skulle därav kunna uppvisa andra resultat, vilket tyder på att tidsaspekten är viktig att beakta i

denna studie.

Likt förtroendet för polisens lokala arbete anser även majoriteten av respondenterna att

förtroendet för polisens arbete i hela Malmö varken ökat eller minskat. Det går däremot att

urskilja att förtroendet för polisen i Malmö generellt är förhållandevis lågt jämfört med

polisens lokala arbete. Konstaterat utifrån detta kan införandet av medborgarlöftet eventuellt

vara en bidragande faktor till en positiv utveckling vad gäller medborgarnas förtroende på

lokal nivå.

3.7 Faktorer som påverkar förtroendet för Polisen Olika omständigheter som är viktiga att ha i åtanke gällande respondenternas generellt sett

låga förtroende för polisen, i denna studie, är bland annat hur media framställer Polisen och

olika händelser i Malmö men även problematiken kring Polisens omorganisation. I januari år

2015 genomgick Polisen en stor förändring inom organisationen som innebar att den tidigare

uppdelade polismyndigheten idag är en gemensam myndighet för hela landet (Polisen, 2017f).

Detta har kommit att kritiseras hårt av såväl media som medborgare och anställda inom

Polisen (a a). Polisen (2017f) medger att en stor offentlig omorganisering tar tid att bygga upp

och att de förändringar som gjorts givetvis påverkar verksamheten, till exempel fortsätter

andelen ouppklarade brott att öka. Även om det tar tid innan förbättrad effektivitet yttras helt

och kan uppnås, anses Polisen göra framsteg samt bedriva ett acceptabelt arbete (a a). En

annan viktig aspekt som tros kunna påverka medborgarnas förtroende är den mediala

uppmärksamhet gällande kriminaliteten i Malmö med framförallt skjutningar i fokus liksom

den kritik som riktas mot Polisens omorganisation i allmänhet.

På grund av det låga förtroendet för polisen som påvisats i undersökningen har

sambandsanalyser genomförts för att kunna urskilja eventuell variation i förtroende mellan

olika åldersgrupper. Nivån av förtroendet för polisen mäts utifrån en skala 1-5 där ett lågt

värde tyder på ett lågt förtroende och ett högt värde på ett högt förtroende. Ett

medelvärdesindex skapades av frågorna; “Hur stort förtroende har du för polisens lokala

arbete?” och “Hur stort förtroende har du för polisens arbete i Malmö?” vilket genererar ett

snitt för vad respondenten svarat i de båda frågorna. Förtroendet för polisen antar medelvärdet

2,9, vidare går det även att urskilja skillnader mellan ålder och förtroende för polisen.

24

Resultaten indikerar att förtroendet för polisen är högst bland de över 50 år (medelvärde =

3,4) jämfört med de under 36 år (medelvärde = 2,7) och de mellan 36-50 år (medelvärde =

2,8). Det kan dessutom konstateras att förtroendet ökar för varje åldersgrupp, ju äldre

respondenterna är desto högre förtroende föreligger och därmed fastställs ett samband mellan

ålder och förtroende för polisen.

Andra studier styrker de resultat som framkommit i den aktuella undersökningen och

pekar på att det finns ett signifikant samband mellan den äldre generationens höga förtroende

och den yngre generationens låga förtroende för polisen (Kääriäinen, 2007; Ren, Cao, Lovrich

& Gaffney, 2005). En potentiell förklaring till detta menar Ren m.fl. (2005) är att yngre

individer i större utsträckning än andra tenderar att uppfatta polisen som ett hot och en

inskränkning på deras självständighet.

3.8 Vad framkommer i analyserna? Den lokala problembild som framkommit i undersökningen är likartad polisens problembild

för området kring rondellen. Utifrån undersökningen går det att fastställa att den upplevda

otryggheten är ett problem, då ungefär hälften av respondenterna uppger att de någon gång

känt sig otrygga, rädda eller uppfattat något som ett problem i området. Trafikproblem och

öppna narkotikascener är det som i störst utsträckning bidrar till respondenternas otrygghet,

vilket även framkom under polisens medborgardialog år 2016. Förtroendet för polisens lokala

arbete i området är relativt lågt och en önskan som framkommer i studien är att fler poliser

ska patrullera till fots för att arbeta närmare medborgarna samt att de trafikhinder som

placerats ut ska bli permanenta.

4. KAMERAÖVERVAKNING I RONDELLEN En återkommande diskussion inom det kriminologiska fältet är huruvida kameraövervakning

är en effektiv åtgärd för att minska brottsligheten, oordningen och otryggheten i samhället

(Shah & Braithwaite, 2013). Ett flertal olika studier har genomförts i varierande kontexter där

skilda resultat framkommit, dock har en övervägande del av studierna uppvisat positiva

effekter (Shah & Braithwaite, 2013). Kameraövervakning är en situationell prevention, vars

främsta syfte är att fungera avskräckande för brottsbenägna individer och därav avhålla dessa

från att begå brottsliga handlingar (a a). Denna prevention är ett verktyg som är vanligt

förekommande och används frekvent i dagens samhälle, framförallt i västerländska länder

(Brå, 2007). Dessutom fungerar åtgärden som ett hjälpmedel för Polisen, då den kan

25

underlätta utredningsarbetet, exempelvis genom bättre identifieringsmöjligheter av misstänkta

gärningspersoner (Shah & Braithwaite, 2013). Däremot råder en tvetydighet huruvida

kameraövervakning är en positiv åtgärd, detta då det är en fråga som också berör integritet

(Brå, 2007).

4.1 Kameraövervakningens effekter på anmälda brott Utifrån den trygghetsvandring som genomfördes under år 2016 kom kameraövervakning på

förslag som brottsförebyggande åtgärd mot den öppna narkotikahandeln i rondellen. Därav

installerades en kamera som täcker en yta på 360 grader mitt i rondellen i syfte att öka

tryggheten i området, vilket är en viktig del i Polisens brottsförebyggande arbete. Införandet

av kameraövervakning i rondellen omfattades av ett 30-dagars tillstånd som polismyndigheten

själva beslutade om och ingår därför inte i Innerstadens medborgarlöfte år 2017, detta då

polisen inte kunde lova kameraövervakning som en permanent åtgärd. Polisen bedriver

kameraövervakning på flera platser i Malmö vilket medfört positiva effekter och fördelar, dels

i det trygghetsskapande arbetet men också i utredningsarbetet. På grund av åtgärdens goda

effekter ansökte Polismyndigheten om fortsatt kameraövervakning, något som vid årsskiftet

beviljades av Länsstyrelsen. Detta innebär att det sedan den 16 december år 2016 bedrivits

permanent kameraövervakning i rondellen som har beviljats fortlöpa till och med den 16

december år 2017.

För att kunna se eventuella effekter av kameraövervakningen i området har anmälda

brott från polisens registerdata granskats och analyserats. Det är viktigt att beakta att de

anmälningar som tas upp av polisen hanteras i polisens rationella anmälningsrutin (RAR) och

inte uppger de exakta koordinaterna för brottet, vilket gör det svårt att studera huruvida

exempelvis den öppna narkotikahandeln i rondellen förflyttats eller inte.

Öppen narkotikahandel samt trafikbrott var främst de problem som konstaterades

under trygghetsvandringen år 2016 och ligger till grund för de åtgärder som tagits fram i

Innerstadens medborgarlöfte år 2017, därav har dessa två brottstyper studerats närmare.

Gemensamt för de båda studerade mätperioderna är att de flesta anmälningarna skett mellan

kl. 20:00-03:00 på dygnet samt att helger är överrepresenterade vad det gäller antalet anmälda

brott. Figur 6 illustrerar hur fördelningen av antal anmälda narkotikabrott och trafikbrott ser ut

för de olika mätperioderna, det vill säga före och efter implementeringen av kameran. Sett till

den första mätperioden (före kameran) registrerades totalt 163 anmälningar, 52 stycken faller

under narkotikastrafflagen (1968:64) vilket motsvarar 32 procent och tio stycken anmälningar

26

faller under trafikbrottslagen (1951:649) samt trafikförordningen (1998:1276) vilka utgör sex

procent. Under den andra mätperioden (efter kameran) registrerades totalt 136 anmälningar,

27 anmälda narkotikabrott (20 procent) och sju anmälningar (fem procent) föll under

trafikbrottslagen/trafikförordningen. Från den första mätperioden fram till den andra

mätperioden har därmed antalet anmälda narkotikabrott minskat med 12 procentenheter och

antalet anmälda trafikbrott minskat med en procentenhet. Utifrån detta kan det antas att

kameraövervakningen i rondellen har gett effekt då antalet anmälningar i området totalt sett

minskat, likaså går det att urskilja en minskning både vad det gäller narkotikabrott och

trafikbrott. Det går dock inte att fastställa att denna minskning enbart beror på kameran utan

kan ha påverkats av andra omständigheter.

Figur 6. Antal anmälda brott före och efter kameraövervakning. * Kategorin Narkotikastrafflagen innefattar innehav, överlåtelse och bruk.

** Kategorin Trafikbrottslagen/Trafikförordningen innefattar olovlig körning, rattfylleri, beteendebrott i trafiken, smitning parkeringsskada

och övriga trafikbrott mot trafikförordningen.

Något som kan påverka anmälningsstatistiken är de faktiska, rättsliga och statistiska

förhållanden som råder (Brå, 2006). De faktiska förhållandena speglar

anmälningsbenägenheten som i sin tur påverkas av flera olika faktorer, till exempel vilken typ

27

av brott det rör sig om, hur allvarligt brottet är eller hur förtroendet till rättsväsendet ser ut för

personen i fråga (Andersson, 2011).

Både narkotikabrott och trafikbrott benämns som spanings- och ingripandebrott, vilket

innebär att gärningspersonen blir tagen på bar gärning vid brottstillfället (Brå, 2012). Brott

mot narkotikastrafflagen (1968:64), brott mot trafikbrottslagen (1951:649) och brott mot

trafikförordningen (1998:1276) antas ha ett stort mörkertal eftersom dessa brott i princip

aldrig anmäls utan kommer till rättsväsendets kännedom vid polisens riktade insatser (Brå,

2012). Den anmälda brottsligheten gällande narkotika och trafik anses därav inte kunna

förklara den faktiska brottsutvecklingen, utan är snarare ett resultat av hur stora resurser

Tullverket och/eller Polisen har prioriterat mot brottstypen (a a). Med utgångspunkt i

ovanstående aspekter anses det vara svårt att uttala sig huruvida den anmälda brottsligheten i

området kring rondellen rör sig om en faktisk minskning eller inte.

4.2 Hur effektivt är kameraövervakning som åtgärd? Det råder oenigheter om kameraövervakning är en effektiv åtgärd eller ej, detta eftersom

effektiviteten till stor del är beroende av omständigheterna runt om kameran (McLean,

Worden & MoonSun, 2013). Kameraövervakning har exempelvis olika effekter beroende på

område, kännedom samt placering av kameran (Brå, 2007; McLean m.fl, 2013). Åtgärden har

visat sig vara som mest effektiv för små ytor, exempelvis på allmänna parkeringsplatser eller

vid offentliga bostäder, där kameran kan täcka en stor del av det berörda området (Shah &

Braithwaite, 2013). Vidare anses effekten vara större i områden belastade med hög

brottslighet, till skillnad från områden med låg brottslighet vilket indikerar att

kameraövervakningen i rondellen anses lämplig då ytan är begränsad samt att brottsligheten

är hög (a a).

Ytterligare en omständighet som har en betydande roll för kamerans effektivitet är

medborgarnas kännedom om dess existens. Avdelningschef för stadsområde Innerstaden,

Pripp, nämner att informationen gällande implementeringen av kameraövervakningen i

rondellen har nått ut till medborgarna via media. Dock kan det utifrån polisens senaste

medborgardialog konstateras att en majoritet (70 procent) av de tillfrågade (N = 133) inte har

någon kännedom om att rondellen kameraövervakas. Denna omedvetenhet framkommer även

i intervjun med nyckelinformant 2 och 3 samt från flertalet respondenter som deltagit i den

aktuella studiens enkätundersökning. Enligt forskning uppfyller kameraövervakning sin fulla

potential först när det finns kännedom om att kameraövervakning sker, därmed är det

28

individens vetskap om kameran som får denne att överväga den brottsliga handlingen

(McLean, m.fl., 2013; Shah & Braithwaite, 2013). Som nämnt ovan råder det brister angående

medborgarnas medvetenhet om kameraövervakningen i rondellen. Detta betyder att mer

information genom exempelvis bättre skyltning i området skulle kunna generera i ytterligare

positiva effekter av kameran, något som även påtalats från flera olika respondenter och

aktörer.

I Malmö beslutades det år 2001 att kameraövervakning skulle införas på

Möllevångstorget som en brottsförebyggande åtgärd, vilket resulterade i att de anmälda

brotten minskade samt att invånarnas trygghet ökade (Brå, 2007). Det installerades även

kameror i Helsingborgs Stadspark, ett område som inte präglas av lika mycket kriminalitet

som Möllevångstorget (a a). Resultatet blev dock inte lika tydligt i Stadsparken vilket kan

kopplas till tidigare forskning som menar att kameraövervakning tycks ha en större effekt i

områden med hög brottslighet (Brå, 2007; Shah & Braithwaite, 2013). Därav anses åtgärden

lämpad för rondellen då brottsligheten på denna plats är hög och förhållandevis koncentrerad.

Trots de oenigheter som finns gällande kameraövervakning som åtgärd anser både

kommunpolis Örstrand och förskolechef Sundin att implementeringen av kameran har gett

omedelbar positiv effekt på den öppna narkotikahandeln och de upplevda trafikproblemen.

Örstrand hävdar dock att försäljningen av narkotika har förflyttats från rondellen till

närliggande gator och platser samt att bytet inte sker lika öppet längre. Förflyttningen från

rondellen anses försvåra polisens spaningsarbete samtidigt som det anses vara positivt ur en

aspekt, då tryggheten för de boende i området ökar. Att brottsligheten riskerar att förflyttas

vid riktade insatser styrks i Sandberg & Pedersen (2008) studie där polisens insatser mot den

öppna narkotikahandeln genererade i att problematiken förflyttades några hundra meter ifrån

platsen och enbart minskade i viss mån. Andra studier uppvisar däremot att riktade insatser

vid narkotikahandel och andra typer av brott är effektivt (Agnew & Brezina 2015; Avdija,

2008). Möjliga förklaringar till varför narkotikahandeln inte förflyttar sig är att försäljarna

anser att det tar för lång tid att etablera sig på en annan plats samt att det kan tänkas uppstå

konflikter när ett nytt område intas (Agnew & Brezina, 2015). Således råder delade meningar

huruvida riktade insatser genererar en faktisk förflyttningseffekt eller inte (Braga, 2007).

29

5. METODSTÖD FÖR POLISENS ARBETE MED

MEDBORGARLÖFTEN Malmöpolisen har utsett en kommunpolis för varje stadsområde vars uppgift är att följa

metodstödet och leda arbetet med medborgarlöftet. Kommunpolis Örstrand som ansvarar för

medborgarlöftet i Innerstaden uppger att löftet inte har högsta prioritering i polisens arbete

och nämner att det hade varit fördelaktigt om mer tid kunde avläggas för medborgarlöftet och

dess ändamål, exempelvis i form av en heltidstjänst.

Samverkan är en utav de viktigaste punkterna i metodstödet (se figur 7). Under denna

punkt betonas vikten av samarbete mellan kommunpolis och en kommunrepresentant, där

syftet är att skapa en första samverkansöverrenskommelse (Brå, 2016). Efter att samarbetet

bildats finns det möjlighet att bjuda in andra aktörer som verkar i området där medborgarlöftet

ska appliceras, viktigt är då att de nya samverkansparterna är informerade och införstådda i

hur kommunikationen och samverkan ska fungera (a a). Kommunikationen mellan de aktörer

som samverkar är av största vikt, då de tänkta effekterna av samverkansöverenskommelsen

och medborgarlöftet kan gå förlorade vid bristande samverkan (a a).

UC Syd nämner att informationen gällande metodstödet har förmedlats till alla

regioner via nyhetsbrev samt att det anordnats regelbundna möten varje månad med

representanter från regionpolisen, som i sin tur ska ha fört vidare informationen om

metodstödet till kommunpoliserna. Vidare nämner UC Syd att metodstödet diskuterades i

kommunpolisutbildningen som majoriteten av alla kommunpoliser genomgått och att alla

regioner har fått möjlighet att komma med synpunkter gällande detta. I maj år 2016

publicerades metodstödet på intranätet med syfte att representanterna från regionen skulle

förmedla metodstödet till kommunpoliserna.

Örstrand hävdar att det var av en tillfällighet, via en kollega, som han fick kännedom

om metodstödet samt att det tidigare inte blivit introducerat för honom. Trots bristande

vetskap kring metodstödet anser Örstrand att det efterföljs då arbetsprocessen med

medborgarlöftet faller sig naturligt i enlighet med metodstödet, det är således oundvikligt att

utföra processen i en annan ordning än den metodstödet återger. Ovanstående uppgifter

indikerar att det finns en brist på kommunikation när det gäller att väsentlig information ska

utbytas korrekt, vilket är något som bör beaktas för att i framtiden undvika denna typ av

problematik.

30

.

Figur 7. Modell för metodstöd. Källa: Polisen, 2015b.

6. VIKTEN AV SAMVERKAN För att kunna arbeta mot ett tryggare samhälle krävs det att flera olika aktörer i samhället

samarbetar och kommunicerar på ett sätt som driver det trygghetsskapande arbetet framåt

(Polisen, 2015b). Betydelsen av en hållbar samverkan är därför av mycket stor vikt då

insatserna från de olika aktörerna bör vara genomtänkta och baserade på kunskap om

verkligheten, till exempel problematikens omfattning och struktur (Polisen, 2015b; Wikström

& Torstensson, 1997). Vidare krävs tydligt definierade och gemensamma mål för de

samverkande aktörer som verkar inom det brottspreventiva samt trygghetsskapande arbetet

(Wikström & Torstensson, 1997). Dessa ska på lång sikt bidra till en samverkan där

deltagande aktörer på bästa sätt via kompetens och resurser ska arbeta för att uppnå den

gemensamma målsättningen (a a).

Internationell forskning har funnit stöd för att samverkan mellan polis och det lokala

samhället har gett positiva resultat på hur medborgarna upplever tryggheten, men även hur

medborgarnas förtroende för polisen ökat (Myhill, 2012). När bemötande mellan polis och

medborgare sker professionellt samt när polisen för en dialog med medborgarna, ökar

förtroendet och välviljan att samarbeta (Polisen, 2015a). Efter påbörjad samverkan ska bland

annat en lokal problembild fastställas, medborgardialoger utföras samt problem och

orsaksanalys genomföras innan medborgarlöftet kan verkställas (a a). Efter ett år ska

31

medborgarlöftet förnyas och enligt metodstödet ska det gamla löftet utvärderas och följas upp

(Polisen, 2015b).

6.1 Hur fungerar samverkan i området? Genom intervjuer har det framkommit information som tyder på bristande samverkan mellan

aktörerna i området, något som till viss del anses vara ett problem då aktörerna inte fått sina

röster hörda i den utsträckning som önskats. Det framkommer även i intervjuerna att flera

nyckelinformanter i området hade velat vara med och samverka i det samarbete som till årets

medborgarlöfte enbart bedrivs mellan Polisen och Malmö stad.

Trots att ingen planerad samverkansöverenskommelse funnits uppger förskolechef

Sundin att samverkan med polisen i området har fungerat väl. När problematiken gällande

narkotikahandeln eskalerade kring verksamheten tog Sundin kontakt med kommunpolis

Örstrand för att motarbeta problematiken. Problemen utanför förskolan blev så pass allvarliga

att föräldrar kände sig hotade. Tanken om att verksamhetens rykte ska ha påverkats av medias

rapportering angående problematiken i området kring förskolan är något som avfärdas av

Sundin, som istället uppger att ingen förälder valde att omplacera sitt barn till en annan

förskola eller behöll sitt barn hemma. Det framkommer även att personal och föräldrar var

måna om att inte visa tecken på oro framför barnen, därav diskuterades problematiken enbart

vuxna emellan. Sundin anordnade möten på förskolan där föräldrarna samt Örstrand bjöds in,

detta för att föräldrarna skulle få möjligheten att resonera kring problematiken med Örstrand.

Mötena var uppskattade av föräldrarna och Sundin uppger att Örstrand på ett professionellt

sätt bemötte föräldrarnas oro.

Larsson, ordförande för Malmökretsen Röda Korset utformade i samråd med

verksamhetschefen ett brev som skickades till Malmö stads kommunstyrelseordförande samt

polismästaren i Malmö. Detta brev skickades i samband med implementeringen av

kameraövervakningen i rondellen i november år 2016, dock utan respons. I brevet beskrivs

den oroande situationen gällande narkotikahandeln utanför verksamheten och en vädjan görs

om ett möte med Polisen och kommunen för att eventuellt kunna samarbeta och agera

tillsammans mot problematiken runt verksamheten. Larsson uppger dock att hon inte vill att

ett samarbete med polisen ska innebära att de ständigt besöker verksamheten invändigt, utan

att mer patrullerande poliser till fots är nödvändigt då brottsligheten till största del äger rum

utanför verksamheten. En önskvärdhet finns även om att en regelbunden kontakt bör upprättas

32

mellan Röda Korset och polisen gällande upplevelsen av den rådande situationen, detta för att

få möjlighet att förmedla om något specifikt uppmärksammas eller beaktas.

6.2 Deltagande i trygghetsvandringen år 2016 I juni år 2016 fick avdelningschef Pripp i uppdrag från styrgruppen SSPF att anordna en

trygghetsvandring, detta efter indikationer på problematik i området. Trygghetsvandringen

anordnades den 15 november år 2016 i syfte att styrgruppen med egna ögon skulle bevittna

problematiken och skapa en uppfattning om hur insatser på bästa sätt skulle implementeras.

De personer som blev inbjudna av Pripp att delta i trygghetsvandringen var Utbildningschef

för Förskoleförvaltningen, Utbildningschef för grundskoleförvaltningen Innerstaden,

Avdelningschef för Individ- och familjeomsorg Innerstaden, kommunikatör för Innerstaden,

chefen för MKB, medarbetare för Möllevångsskolan, stadsområdesdirektör Innerstaden,

kommunteknik, direktören från Gatukontoret, kommunpolis samt en konsult från

kriminologiska institutionen på Malmö högskola.

En aktör som uppger en önskan om att få delta i trygghetsvandringen var Röda korset,

Larsson anser att Polisen och Malmö stad borde ha agerat annorlunda vid detta skede och

istället ha bjudit in samtliga aktörer i området. Larsson uttalar sig även om att det ska bli

intressant att se om verksamheten får en inbjudan till nästkommande trygghetsvandring eller

medborgardialog. Pripp bemöter Larssons besvikelse om att inte fått delta i

trygghetsvandringen genom att nämna att trygghetsvandringen inte var menad för andra än

kommunala aktörer i området, därav inkluderades inte Röda korset. Pripp anser däremot att en

ny trygghetsvandring under hösten år 2017 skulle vara ett bra komplement som uppföljning

på löftet, men att trygghetsvandringen då bör inkludera flera aktörer som kan ge sin syn på

problematiken i området. Vidare menar Pripp att det bör finnas ett klart syfte med vandringen

och vad informationen därifrån ska komma att användas till. Likaså anser Örstrand att flera

aktörer hade varit en fördel i kommande trygghetsvandring. Studier tyder på att det är viktigt

att bjuda in medborgare som rör sig frekvent i det berörda området, det ska även finnas en

vision om att inkludera så många olika människor som möjligt avseende kön, ålder och

etnicitet (Brå, 2010).

En fundering Pripp har är att om fler aktörer inkluderas i nästkommande

trygghetsvandring kommer fler krav på åtgärder i området uppkomma. Brå (2010, s. 8)

påpekar att “Först av allt är det viktigt att du ser till att det finns beredskap hos kommunens

förvaltningar och andra berörda aktörer att åtgärda en del av det som kommer fram under

33

vandringen”. Pripp menar att de flesta förslag på åtgärder från alla aktörer kan bli svårt att

implementera om det inte anses helt nödvändigt.

Studier belyser vikten av att inkludera boende i trygghetsvandringar, då det anses

uppmuntra samt stärka den sociala kontrollen boende och aktörer emellan (Brå, 2009; Brå,

2010). Rekommendationen för att bjuda in till en trygghetsvandring är att max 20 personer

ska medverka och bland dessa ska minst fem boende i området delta (Brå, 2009). I övrigt

anses det viktigt att övriga aktörer som verkar i området inkluderas (a a).

6.3 Städpatrull - en ny form av samverkan Sedan årsskiftet verkar en städpatrull i området Möllevången där rondellen inkluderas.

Städpatrullen implementerades på uppdrag av föreningen Fastighetsägare Sofielund samt

Malmö stad och har sedan innan funnits i stadsdelen Sofielund, främst i Seved

(Fastighetsägare Sofielund, 2017). Fastighetsägare Sofielund inspirerades av en

stadsutvecklingsmodell vid namn Business Improvement Districts (BID), som är till för

kommersiella fastighetsägare och näringsliv som eftersträvar en samverkan för att

tillsammans med civilsamhället och staden skapa ett bättre område (a a). Efter lyckade

resultat i Seved togs beslut om att även införa åtgärden kring Möllevångstorget, då ett renare

område eftersträvas. Implementeringen av städpatrullen kan betraktas som en

brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärd, då ett välskött område indikerar en stark

informell social kontroll och kan därmed reducera den befintliga brottsligheten (Lilly, Cullen

& Ball, 2014). Örstrand påpekar att ambitionen om en städpatrull i anknytning till

Möllevångstorget fanns under tiden medborgarlöftet utformades, det var dock inget som gick

att utlova och av den anledningen är städpatrullen inte en del av löftet. Vidare nämner

Örstrand att det finns en strävan om att utöka metoden till alla utsatta områden i Malmö.

7. BETYDELSEN AV UTVÄRDERING Brå (2017) skiljer på begreppen utvärdering och uppföljning. Uppföljning innebär att studera

insatser som implementerats för att kunna utläsa dess positiva alternativt negativa effekter och

behöver inte vara avancerad, utan kan enkelt genomföras av en för- och eftermätning (Brå,

2017). Ett exempel är den enkätundersökning polisen genomförde i april år 2017, där avsikten

var att följa upp insatsernas effekter som till följd av medborgarlöftet implementerats i

området. En uppföljning bör inte vara i slutskedet av arbetsprocessen, utan ska inkluderas

34

tidigt för att kunna upptäcka eventuella brister med möjlighet att kunna justera dessa inför det

fortsatta arbetet samt den slutgiltiga utvärderingen (Brå, 2017).

En utvärdering innebär att det genomförda arbetet i efterhand granskas utifrån en

systematisk och strukturerad bedömning, i syfte att ta lärdom inför liknande projekt i

framtiden (Vedung, 2007). I en granskning identifieras de positiva och/eller negativa effekter

som framkommit under arbetsprocessen, således sker en djupare analys av insatserna

(Karlsson, 1999). En plan för utvärderingen bör utformas i uppstarten av ett projekt för att ha

tillgång till det material som krävs inför kommande utvärderingsprocess, därav är det viktigt

att en utförlig dokumentation sker genomgående (EUCPN, 2013). Hur utvärderingen

tillämpas varierar beroende på vilket sammanhang samt vilka aktörer som berörs (Karlsson,

1999). Inställningen till utvärdering varierar då vissa tar lärdom av den medan andra inte

godtar de brister som påpekas och därmed inte vidtar de åtgärder som är nödvändiga.

Utvärdering kan delas upp i två olika begrepp; processutvärdering och

effektutvärdering (EUCPN, 2013). I detta fall kan en processutvärdering vara att utvärdera

hur väl metodstödet efterföljts av kommunpolisen samt vilka svårigheter och

framgångsfaktorer som påträffats under arbetets gång (a a). Effektutvärdering innebär att

effekterna av insatserna utvärderas det vill säga om det förväntade resultatet uppnås eller inte

(a a). Om utvärderingen tyder på att det förväntade resultatet inte uppnås, är en

processutvärdering väsentlig för att kunna identifiera vart arbetet brister (EUCPN, 2013). I

den aktuella undersökningen framkommer det att metodstödet delvis inte efterföljs och

således riskerar insatserna att inte uppnå sin fulla effekt.

Sammanfattningsvis anses utvärdering vara av stor betydelse samt vara en viktig

beståndsdel att applicera till den verksamhetsplan som bör medfölja till varje planerad insats i

ett område. Att utvärdera en insats innebär att en djupare granskning sker, vilket skapar en

bättre förståelse för det undersökta fenomenet. I denna rapport har en systematisk och

strukturerad bedömning genomförts av medborgarlöftet för Innerstaden, för- och nackdelar

har identifierats i syfte att polisen ska kunna förbättra de brister som framkommit inför

kommande års medborgarlöfte.

35

8. REKOMMENDATIONER

• Otillräcklig skyltning vid kameraövervakning är något som framkommit i denna studie

och därav rekommenderas att fler tydliga skyltar sätts upp. • Fortsatt information och kommunikation gällande medborgarlöftet för att öka

kännedomen.

• Fler mättillfällen vid insamling av information från medborgare samt vid olika tidpunkter

för att nå ut till en bredare målgrupp.

• Patrullering till fots rekommenderas, detta stöds av tidigare forskning och önskas även av

medborgare och aktörer.

• Samverkan mellan fler lokala verksamheter önskas från några av de deltagande

nyckelinformanterna. En samverkan mellan aktörerna i området rekommenderas för att på

lång sikt nå den gemensamma målsättningen.

• Trygghetsvandringen bör enligt tidigare forskning inkludera boende i området för att

uppnå bästa resultat, därav rekommenderas att minst fem boende deltar.

• Trafikproblematiken har reducerats med hjälp av de tillfälliga trafikhindren,

rekommendationen är att placera permanenta trafikhinder i området, vilket enligt tidigare

forskning anses vara en effektiv brottsprevention.

• Metodstödet bör förmedlas till kommunpolisen via utbildning, samt att en plan för en

utvärdering av arbetet ska finnas med vid projektets uppstart.

• Mer tid bör avläggas för medborgarlöftet, exempelvis i form av en heltidstjänst, då det i

dagsläget framkommer att det är tidsbrist gällande arbetet med löftet.

• Fortsatt kameraövervakning i området (även efter 16 december år 2017) då åtgärden

verkat uppvisa positiva effekter.

36

9. REFERENSER Agnew, R. & Brezina, T. (2015). Juvenile Delinquency. Causes and Control (5th edition). Oxford: Oxford University Press. Andersson, L. (2011). Mått på brott. Självdeklaration som metod att mäta brottslighet. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet. Avdija, A.S. (2008). Evidence-Based Policing: A Comparative Analysis of Eight Experimental Studies focused in the area of Targeted Policing. International Journal Criminal Justice Sciences, 3(2) 110-128. Braga, A.A. (2007). The effects of hot spots policing on crime. Campbell Systematic Reviews 2007:1. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber AB. Brå. (2006). Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå. (2007). Kameraövervakning och brottsprevention. En systematisk forskningsgenomgång. Brå-rapport 2007:29. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå. (2009). Upptäck och åtgärda otrygghet. Om trygghetsvandringar. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå. (2010). Trygghetsvandring. En vägledning. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå. (2012). Brottsutvecklingen i Sverige 2008-2011. Brå-rapport 2012:13. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå. (2016). Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Reviderad utgåva. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå. (2017). Utvärdering. >http://www.bra.se/forebygga-brott/arbeta-kunskapsbaserat/utvardering.html< (2017-05-12). Eck, J.E. (2002). Preventing crime at places. I: Sherman, L.W., Farrington, D.P., Welsh, B.C. & MacKenzie, D.L. Evidence-Based Crime Prevention. London: Routledge, s. 241-294. Ejlertsson, E. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur. European Crime Prevention Network. (2013). Utvärdering av brottsförebyggande initiativ. Irish Presidency of the Council of the European Union, (3). Fastighetsägare Sofielund. (2017). Tillsammans gör vi Sofielund till en bättre stadsdel. >www.fastighetsagaresofielund.se< (2017-05-11). Heber, A. (2008). En guide till trygghetsundersökningar - om brott och trygghet. Göteborg: Tryggare och Mänskligare Göteborg, 40 sidor.

37

Karlsson, O. (1999). Utvärdering – Mer än metod: En översikt. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Koper, C. (1995). Just enough police presence: Reducing crime and disorderly behavior by optimizing patrol time in crime hotspots. Justice Quarterly, 12(4): 649–672. Kääriäinen, J. T. (2007). Trust in the Police in 16 European Countries. European Journal of Criminology, 4(4): 409-435. Lily, R. J., Cullen, F. T. & Ball, R. A. (2014). Criminological Theory. Context and consequences. California, US. SAGE Publications Inc. Malmö stad. (2017a). Kommun & Politik. Stadsområdesförvaltningen. >http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Stadsomradesforvaltningar.html< (2017-04-21). Malmö stad. (2017b). Kommun & Politik. Ny organisation. >http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Ny-organisation-2017.html< (2017-05-07). McLean, J. S., Worden, E. R. & MoonSun, K. (2013). Here’s Looking at You: An Evaluation of Public CCTV Cameras and Their Effects on Crime and Disorder. Criminal Justice Review, 38(3): 303-334. Myhill, A. (2012). Community engagement in policing – Lessons from the literature. Ryton: National Policing Improvment Agency Narkotikastrafflagen (1968:64). Nationella trygghetsundersökningen. (2013). Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Brå-rapport 2014:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Polisen. (2015a). Pilotprojekt lokala medborgarlöften – slutrapport. Polismyndigheten. Polisen. (2015b). Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan. Metodstöd. Polismyndigheten. Polisen. (2017a). Södra Skåne: Otryggheten ökar, men inte brotten. >https://polisen.se/Skane/Aktuellt/Nyheter/Skane/jan-mars/Lag-brottslighet-men-okad-otrygghet/< (2017-05-07). Polisen. (2017b). Om medborgarlöfte. > https://polisen.se/Medborgarlöften/ < (2017-04-28). Polisen. (2017c). Medborgarlöften och lokal samverkan. >https://polisen.se/Skane/Medborgarloften< (2017-05-16). Polisen. (2017d). Så tas medborgarlöften fram. >https://polisen.se/Skane/Medborgarloften/Ta-fram-medborgarloften/< (2017-05-16).

38

Polisen. (2017e). Medborgarlöften i Malmö – stadsområde Innerstaden. >https://polisen.se/Skane/Medborgarloften/Skane/Malmo-Innerstaden/< (2017-05-16). Polisen. (2017f). Allmänhetens förtroende för polisen är mycket viktigt. >https://polisen.se/Skane/Aktuellt/Nyheter/Orebro-lan/okt-dec/Allmanhetens-fortroende-for-polisen-ar-mycket-viktigt/< (2017-05-05). Ren, L., Cao, L., Lovrich, N. & Gaffney, M.J. (2005). Linking confidence in the police with the performance of the police: Community policing can make a difference. Journal of Criminal Justice, 33(1): 55– 66. Sandberg, S. & Pedersen, W. (2008). “A magnet for curious adolescents”: The perceived dangers of an open drug scene. International Journal of Drug Policy, 19(6):459-466. Shah, R. & Braithwaite, J. (2013). Spread too thin: analyzing the effectiveness of the Chicago camera network on crime. Police Practice Research. An International Journal, 14(5):415-427. Trafikbrottslagen (1951:649). Trafikförordningen (1998:1276). Vedung, E. (2007). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. Weerman, F M., Bernasco, W., Bruinsma, G J N., Pauwels, L J R. (2015). When is spending time with peers related to delinquency? The importance of where, what and with whom. Crime & Delinquency, 61:1386-1416. Weisburd, D. & Telep, C.W. (2014). Hot Spots Policing: What We Know and What We Need to Know. Journal of Contemporary Criminal Justice, 30(2):200-220. Wikström, P.O. & Torstensson, M. (1997). Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. Rapport från Problemgruppen 1997:2. Solna: Polishögskolan.

39

10. BILAGOR Bilaga 1. Enkät

Denna enkätundersökning är en del av ett samarbete mellan studenter på Malmö högskola och Polisen i Malmö. Syftet med projektet är att kartlägga otryggheten genom att utvärdera de medborgarlöften som tagits fram för Innerstaden år 2017, som berör den rondell som binder samman Kristianstadsgatan med Norra och Södra Parkgatan. Medverkan i enkäten är frivillig och allt material som samlas in kommer endast att användas i utbildningssyfte, samt behandlas med största möjliga konfidentialitet.

Kön Man Kvinna Annat

1. Varför befinner du dig på den här platsen idag? (Personen ska röra sig i området minst 2 gånger i veckan)

……………………………….……………………….……………………….……… 2. Ålder

Under 21 21-35 36-50 Över 50 3. Känner du till att Polisen arbetar med medborgarlöften?

JA NEJ

Om JA: Hur fick du informationen? ……………………………………………………………………………………… 4. Anser du att de medborgarlöften som berör området är lämpliga med tanke på din upplevelse av den lokala problembilden? JA NEJ VET EJ

40

5. Har du fått möjlighet och/eller information om att det är möjligt att påverka inriktningen på polisens arbete? Om JA: Hur fick du informationen?

………………………………………………………………………………………

Om NEJ: Hade du velat vara med och påverka inriktningen på polisens arbete? ……………………………………………………………………………………… 6. Har du uppmärksammat att Polisen arbetar närmare medborgarna i området? JA NEJ VET EJ

7. Har du sett eller varit med om något i området som gör att du känner dig otrygg, rädd eller uppfattar som ett problem? JA NEJ VET EJ

8. Har din trygghet i området påverkats sedan medborgarlöftet trädde i kraft 1 januari 2017? Ja, minskat På vilket sätt? ………………………………………………..…. Ja, ökat På vilket sätt? ………………………………………..…………. Nej, oförändrat 9. I vilken/vilka av följande situationer känner du dig mest otrygg i området kring ”knarkrondellen”? Välj max 2 alternativ! Om du ser narkotikahandel eller påverkade personer

Vid trafikproblem, ex. buskörning Om du ser en grupp ungdomar som hänger i området (minst 3 stycken) Om du vistas i området under kvällstid (efter klockan 19.00). Annat: ……………………………………………………………………..

41

10. Har du medvetet tagit en omväg för att undvika området kring“knarkrondellen”?

JA NEJ

Om JA, varför?

……………………………………………………………………………

11. Upplever du att din känsla av trygghet i området ökar vid polisnärvaro?

JA NEJ VET EJ

12. Har du någon idé på vad som skulle kunna medföra ökad trygghet iområdet?

JA NEJ

Om JA, vad?

……………………………………………………………………………

13. Hur stort förtroende har du för polisens lokala arbete? Ringa in!(1= inget förtroende, 5= mycket stort förtroende)

1 2 3 4 5

14. Har ditt förtroende för polisens lokala arbete ökat eller minskat sedanpolisen började arbeta med medborgarlöften för ca ett år sedan?

Ökat Minskat Ungefär detsamma

15. Hur stort förtroende har du för polisens arbete i Malmö? Ringa in!(1=inget förtroende, 5= mycket stort förtroende)

1 2 3 4 5

16. Har ditt förtroende för polisens arbete i Malmö ökat eller minskat sedanPolisen började arbeta med medborgarlöften för ca ett år sedan?

Ökat Minskat Ungefär detsamma

STADSOMRÅDE SÖDER

Tillämpning Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö 06 2017

MEDBORGARLÖFTEN I MALMÖ

STADSOMRÅDE SÖDER UTVÄRDERING AV MEDBORGARLÖFTEN

CECILIA CARLBORG

FILLORETA HOXHA DERMAKU

HANNA EKLUND

MADELENE ERIKSSON

MALIN JOHANSSON

SIRI WIGZELL

2

FÖRORD

Detta är en slutrapport skapad under en tillämpningskurs (15 hp) utförd vid Malmö Högskola,

Institutionen för Kriminologi, i samarbete med Polismyndigheten i Malmö. Den huvudsakliga

uppgiften för kursen var att utvärdera medborgarlöften som infördes januari 2017 i

stadsområde Söder som är en del av det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande

arbetet i Malmö.

Vi vill tacka Caroline Mellgren och Anna- Karin Ivert som hjälpt och väglett oss under

arbetets gång och även kommunpolis Zoran Markovic som har bidragit med stort

engagemang och värdefull information till detta arbete. Slutligen vill vi även tacka de aktörer

och respondenter som har hjälpt och bidragit till arbetet.

Cecilia Carlborg, Filloreta Hoxha Dermaku, Hanna Eklund,

Madelene Eriksson, Malin Johansson & Siri Wigzell

Malmö, juni 2017.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................... 7

1.1 Syfte och frågeställning ..................................................................................... 7

1.2. Bakgrund ...................................................................................................................................... 7

2. Kvällsvandringar ................................................................................................ 10

2.1 Tidigare forskning........................................................................................................................ 10

2.2 Insamlad data .............................................................................................................................. 13

2.3 Resultat ....................................................................................................................................... 14

2.4 Diskussion ................................................................................................................................... 16

3. Ökad fotpatrullering mot särskilda ‘hot spots’ ................................................ 21

3.1 Tidigare forskning........................................................................................................................ 22

3.2 Insamlad data .............................................................................................................................. 25

3.2.1 Metod....................................................................................................................................... 25

3.3 Resultat ....................................................................................................................................... 26

3.4 Diskussion ................................................................................................................................... 28

4. Programmet ’Tillsammans’ ............................................................................... 31

4.1 Tidigare forskning ....................................................................................................................... 32

4.2 Insamlad data ............................................................................................................................. 36

4.3 Resultat ....................................................................................................................................... 36

4.4 Diskussion ................................................................................................................................... 40

5. Generell slutdiskussion .................................................................................................. 44

5.1 Resultatdiskussion...................................................................................................................... 44

5.2 Metoddiskussion ........................................................................................................................ 46

6. Avslutning ........................................................................................................... 49

7. Referenser .......................................................................................................... 51

8. Bilagor ................................................................................................................. 57

4

Sammanfattning

I den här rapporten presenteras resultatet från utvärderingen gällande de medborgarlöften

som rör kvällsvandringar, ökad fotpatrullering på ´hot spots´ och programmet ´Tillsammans’

i stadsområde Söder. Resultatet av utvärderingen har bland annat tagits fram genom

enkätundersökningar, semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som

genomförts kring kvällsvandringar, Oxievångsskolans program ”Tillsammans” samt insatser

runt stadsområdets särskilda hot spots; Lindängen centrum, Hermodsdals torg och Motetten.

Arbetet avser att besvara huruvida mål och syfte av de utvalda löften uppfylls, vilka

svårigheter som upplevs förekomma samt vilka framgångsfaktorer som kan identifieras.

Det trygghetsskapande arbetet genomförs bland annat med kvällsvandringar där aktörer och

boende deltar för att tillsammans vandra genom områden i syfte att skapa trygghet, detta

genom att synliggöra sig samt förstärka kontakten mellan berörda parter. Utifrån insamlad

data visar resultat att struktur och ett gemensamt tillvägagångssätt är av stor betydelse.

Upplevda svårigheter för denna åtgärd är att de delaktiga aktörerna har enskilda huvudsyften

med sitt deltagande samt att deltagandet av boende är lågt. Inför framtiden kan det vara

fördelaktigt med ett mer strukturerat tillvägagångssätt då forskning visar på att detta

förstärker åtgärdens effekt. Dock upplevs kvällsvandringarna bland boende och delaktiga

aktörer till största del positivt, främst i den bemärkelsen att det ökar kontakt mellan parterna.

Medborgarlöftet som berör det arbete som i syfte att reducera narkotikabrottslighet

genomförs bland annat genom ökad fotpatrullering vid hot spots-områden; Lindängen

centrum, Hermodsdals torg och Motetten. Tidigare forskning har visat att ‘hot spot policing’

är en välfungerande brottsförebyggande åtgärd som även verkar trygghetsskapande. Därmed

har denna åtgärd stöd i evidens och kunskapsgrundad forskning. Dock visar även tidigare

forskning och insamlad data att det vid hot spot policing krävs ett parallellt relationsskapande

arbete för att undvika risken till stigmatisering och negativ påverkan av områdets trygghet.

Viktigt är även att det sker under mer strukturerade former än i dagsläget, exempelvis bör

den ökade polispatrulleringen ske under striktare tidsramar samt behöver dokumentering av

arbetet bedrivas mer noggrant.

5

Programmet ”Tillsammans” som bedrivs på Oxievångsskolan sker i samarbete mellan

Polismyndigheten, Räddningstjänsten, Oxie Fritidsgård, Gro’Up och MFF. Syftet är att stärka

kontakterna och relationerna mellan aktörer och eleverna. De berörda årskurserna är i det

aktuella arbetet sju och åtta. De separata arbetena som går i linje med varandra kombinerar

fokus på kost och hälsa med fördjupad kunskap av aktörernas verksamhet. Framtidsplanen är

att upprätthålla programmet under tre år för möjlighet att avgöra dess effekt.

Utvärderingsplanen för denna åtgärd kvarstår att framställa och en svårighet som kan

identifieras är avsaknad av förmätningar. Det är av stor betydelse att den framtida

utvärderingen som kommer bestå av enkätundersökningar till elever, föräldrar, berörda

aktörer samt kontrollering av betyg och närvaro genomförs i samråd med samtliga aktörers

syfte. En eventuell framgångsfaktor vore att införa en förmätning av de elever som inte ännu

påbörjat programmet för att få vidare insikt i hur programmet påverkar relationerna,

kontakten samt leder till en djupare förståelse av aktörernas arbete. Resultatet i

enkätundersökningen visar på att drygt hälften av respondenternas förtroende för

Polismyndigheten i Malmö har ökat i samband med projektet.

Sammanfattningsvis visar utvärderingen av medborgarlöftena på många positiva

framgångsfaktorer men det finns även utrymme för förbättring. Denna rapport har framställt

nedanstående förslag som kan bidra till detta. Det bör tas hänsyn till att vissa förslagspunkter

saknar grund i forskning och evidens men anses relevanta utifrån upplevda observationer och

insamlad data. Det bör avslutningsvis beaktas att arbetet med medborgarlöftena fortfarande är

i startfasen och således finns begränsade möjligheter att utvärdera aspekter som effekt och

påverkan.

Vi föreslår följande för framtida arbete

Utforma färre medborgarlöften för att maximera resursers effektivitet. Fokus kan då

koncentreras till ett färre antal aktiviteter/åtgärder vilket kan leda till mer effektivt

utvärderingsarbete i slutändan.

Ett antal kvällsvandringar bör hållas under helgen på kvälls/nattetid för att öka

tryggheten under mer utsatta tider.

Ta kontakt och hjälp av organisationer/aktörer som redan är verksamma inom

åtgärdsområdet. Exempelvis Nattvandring.nu vilka är positiva till att inleda ett

samarbete med Polismyndigheten i Malmö. Även Allaktivitetshuset på Lindängen och

Hermodsdal är öppna för samarbeten.

6

Tydliggöra de utvalda medborgarlöftenas syften då det har framkommit att olika

aktörer har olika uppfattningar om vad åtgärden ska leda till. Därmed bör det

förslagsvis från start finnas gemensamma tydliga mål, tillvägagångssätt samt

utvärderingsplaner.

Ökad insikt över hur åtgärderna utförs för att ge en klarare bild över hur det faktiskt

ser ut. Exempelvis sas programmet Tillsammans vara jämnt könsfördelat vilket efter

insamlad data visat sig vara inkorrekt. Medvetenheten angående medborgarlöftena

hos eleverna var relativt låg vilket strider mot Oxievångsskolans uppfattning.

Utför förslagsvis hot spot-arbetet under struktur som bottnar i beprövade erfarenheter

och vetenskaplig evidens. Tiden som polisen spenderar på platsen under den ökade

fotpatrulleringen bör hålla sig inom en tidsram på 10-15 minuter för största möjliga

effektivitet.

Bättre dokumentering av medborgarsamtalen vid utformandet av problembilden för

underlätta orsaksanalys och utvärdering.

Utifrån ovan nämnda förslagspunkter anser vi att mer långsiktiga preventionsåtgärder i

framtiden kan utformas vilken även kan bidra till ett mer kostnadseffektivt arbete. Således

kan förekomsten av onödiga resurser minska och möjliggöra ett mer effektivt arbetssätt.

7

1. Inledning

1.1 Syfte och frågeställning

Malmö högskola har under vårterminen 2017 haft ett samarbete med kommunpolisen Zoran

Markovic i syfte att utvärdera det lokala brottsförebyggande arbete som sker i stadsområde

Söder genom medborgarlöften, dessa införda januari 2017 i Malmö.

Arbetet har utgått utifrån följande frågeställningar:

❖ Vilka är framgångsfaktorerna i medborgarlöftena?

❖ Vilka svårigheter kan identifieras med medborgarlöftena?

1.2. Bakgrund

Medborgarlöften är en arbetsmetod som syftar till ett mer effektivt och brottsförebyggande

arbete genom att involvera medborgare tillsammans med aktörer i det lokala samhället

(Polismyndigheten, 2015). Det handlar om att ta del av medborgarnas uppfattning om

trygghet och brott och utifrån dessa uppfattningar sammanställa dessa löften, men även att

kunna visa hur dessa löften genomförts och resultatet av det förebyggande arbetet (a a).

Medborgarlöften bygger på samverkan, kommunikation och problemorienterat polisarbete

som inspirerats av ‘Community engagement in policing’ som innebär att stärka relationer

samt öka förtroendet för Polismyndigheten hos medborgarna (a a). Forskning visar att

kommunikation och välfungerande samverkan mellan Polismyndigheten och det lokala

samhället ökar förtroendet för polisen, ger positiva effekter på den upplevda tryggheten samt

minskar brottslighet (a a). Processen att ta fram medborgarlöften består av 14 steg som

sammanfattas i bilden nedan (a a).

Källa: Polismyndigheten (2015)

“Kunskapsbaserat arbete med

medborgarlöften i samverkan-

metodstöd”

8

För att ta fram stadsområde Söders medborgarlöften formulerades en problembild som

bildades utifrån information som inhämtats från medarbetardialoger, medborgardialoger samt

resultat från polisens trygghetsmätning och Malmö områdesundersökning.

Medarbetardialogen genomfördes med enkäter inom Malmö polisens olika enheter där

medarbetare fick svara på frågor som berörde vart insatser skall riktas och vart förbättring

inom arbete kan ske. På frågan ‘I vilket/vilka områden i stadsområde Söder skall vi prioritera

resurser under 2017?’ svarade samtliga Lindängen. Områdena Oxie och Hermodsdal förekom

även i stor utsträckning samt området Nydala som nämns vid flera tillfällen. Majoriteten

valde ‘Kontaktskapande/trygghetsskapande’ på frågan ‘Hur ska vi arbeta förebyggande i

områdena?’.

Medborgardialogen har fungerat som ett komplement för de trygghetsmätningar polisen

utfört i området som visar på att medborgarna i stadsområde Söder känner sig otrygga

utomhus. Polisen valde att tillsammans med representanter från stadsområdet bjuda in sig till

tolv verksamma grupper och organisationer i Malmö Söder. Det genomfördes

medborgarsamtal med sammanlagt 200 individer. Samtal skedde bland annat tillsammans

med Allaktivitetshuset, föreningen Huda och Fosie församling (St Thomasgården). Varje

möte med grupperna var konstruerade på samma sätt och protokollet som utformats följdes

strikt.

Enligt polisens trygghetsmätning är de största upplevda problemen i Oxie ungdomsgäng som

bråkar och därmed stör ordningen samt att bli utsatt för inbrott i bostaden. I Fosie visar

trygghetsmätning på att de största upplevda problemen är nedskräpning, narkotikapåverkade

personer utomhus, folk som bråkar och slåss utomhus, ungdomsgäng som bråkar och stör

ordningen, buskörning med mopeder och mc, oro för överfall/misshandel och otrygghet när

man är ensam ute sen kväll.

Enligt Malmö områdesundersökning (2012) bryr sig en stor del av invånarna i stadsområde

Söder om vad som händer i bostadsområdet (86 %) och även en stor andel uppger att de har

bra kontakt med sina grannar (59 %). Den kollektiva styrkan i stadsområde Söder är dock

något lägre än resterande Malmö, men varierar mellan olika bostadsområden där Oxie

Kyrkby, Lockarp och Käglinge visar på högst kollektiv styrka (Chrysoulakis, Ivert,

Kronkvist, Torstensson Levander, 2012). Almhög, Heleneholm, Hermodsdal och Nydala

9

visar paradoxalt på låg kollektiv styrka (Chrysoulakis et al, 2012). Sociala och fysiska

ordningsstörningar i stadsområde Söder visar på en högre nivå än resten av Malmö (a a).

Enligt Malmö områdesundersökning (2012) är otryggheten hög i stadsområde Söder.

Variationen inom området är dock stor. Almhög, Lindängen och Hermodsdal visar på höga

nivåer av otrygghet och oron att utsättas för brott, men även utsattheten för brott i

stadsområde Söder överensstämmer med resterande Malmö (a a). Stadsområdet har även

visat på ett högt förtroende för polisen och dessutom anser flera boende att polisen gör ett bra

jobb (a a).

Utifrån problembilden har fyra huvudmål för medborgarlöftet utformats:

1. Öka tryggheten i stadsområdet på lång sikt

2. Minska användning av droger och alkohol

3. Förebygga, försvåra och förhindra kriminalitet

4. Stärka kontakten mellan polis, skola, ungdomar, lokala aktörer och

näringsliv

För att kunna uppnå dessa fyra mål har 69 olika löften utformats tillsammans med olika

aktörer i området. På grund av tidsramen för detta arbete inkluderas inte alla 69 aktiviteter i

utvärderingen utan utvärderingen riktar in sig på tre huvudområden: kvällsvandring, ökad

fotpatrullering mot särskilda hot spot-områden samt projektet ‘Tillsammans’. Dessa valdes ut

eftersom de tillsammans täcker upp de fyra huvudmålen.

10

2. Kvällsvandringar

1Ett av huvudmålen för stadsområde Söders medborgarlöfte är att öka den generella känslan

av trygghet för medborgarna i stadsområdet på lång sikt. Aktiviteterna som utlovas är en del i

det långsiktiga arbetet och målet är att den generella upplevda tryggheten ska öka i

stadsområdet till år 2020. I den här delen har fokus riktats mot de kvällsvandringar som

genomförs i området. Syftet med kvällvandringarna är att få fler människor att vilja vistas ute

i sitt område och känna sig trygga i detta, främst på kvällstid. Man vill även öka synligheten,

exempelvis i form av fler individer i rörelse på platsen. Aktiviteten syftar även till att skapa

tillfällen för gemenskap mellan ungdomar och vuxna i den offentliga miljön. Målet med

kvällsvandringarna är tillika att skapa en naturlig övervakning som fungerar som en sorts

‘kapabel väktare’ där fler individer på plats skulle kunna ingripa ifall en händelse som krävde

det ägde rum. Valet av platser där kvällsvandringarna genomförs baseras på tre hot spot-

platser, platser där brottsfrekvensen är hög och därmed besitter ett större behov av

övervakning (Lindängen centrum, Hermodalstorg samt området Motetten).

2.1 Tidigare forskning

Trygghet handlar i grunden om demokrati och jämställdhet och att alla i samhället ska ha

rätten att kunna/vilja röra sig i ett område vid olika tider på dygnet och på olika platser utan

att känna sig begränsade (Brå, 2010). Att vara trygg är ett grundläggande behov och

uppmärksammas endast när vi upplever brist på detsamma, därför anses den bästa tryggheten

föreligga när den ej reflekteras över (a a). Att bedriva brottsförebyggande arbete där

medborgare deltar anses vara en av de mest effektiva gensvar på en ökad kriminalitet i många

länder (Hourihan, 1987). De två effekterna man uppmärksammat av medborgares delaktighet

är (1) en direkt effekt av ökad övervakning på brottslighet och (2) en indirekt effekt av den

lokala gemenskapen som stärks och blir mer integrerad och därmed långsiktigt påverkar den

gemensamma sociala kontrollen i områden (a a). Detta kan leda till att risken för en kriminell

livsstil hos individer minskar då de yttre normerna och den sociala kontrollen av boende i

området påverkar individen (a a).

1 All information i detta stycke har inhämtats via personlig kommunikation med Zoran Markovic, kommunpolis för stadsområde Söder.

11

Olika tillvägagångssätt för trygghetsskapande vandringar

Nattvandring.nu2

Nattvandring.nu är en ideell kostnadsfri organisation som grundades 2008 och har idag är

över 300 lokala aktiva nattvandringsgrupper. Målet är att skapa trygghet och förtroende samt

ge stöd till ungdomar och således minska alkoholförbrukning, droger och gatuvåld för att öka

den allmänna tryggheten i samhället. Nattvandringsgruppen finns tillgänglig som nyktra

vuxna för att skapa positiva relationer, hjälpa, råda och medla när behov föreligger.

Nattvandring.nu menar att den typen av närvaro kan leda till att ungdomar avstår från att begå

brott då upptäcktsrisken ökar och därmed fungerar brottsförebyggande. Trots organisationens

namn ‘nattvandring.nu’ utförs inte enbart nattvandring utan även andra former av vandringar

exempelvis på mer intensiva dagar som valborg och skolavslutningar etc.

Nattvandringen startar med att samtliga samlas på gemensam plats på utsatt tid, detta har

oftast skett i samråd med lokal polis. Tillvägagångssättet för vandringen startar genom att

kvällens struktur bestäms, vanligen pågår sedan vandringen mellan 20-24. Vid vandringens

slut skriver varje grupp en kortare sammanfattning till nästkommande grupp. Verksamma

inom organisationen har kontakt med grupperna, kommunen samt polisen för att utvärdera

hur gruppen fungerar samt om det förekommer brister i deras agerande, men även positiva

faktorer lyfts vid detta tillfälle för att stärka gruppen på lång sikt.

Neighborhood Watch i Australien

Neighborhood Watch startades i Australien för att öka samhällsengagemanget i det

brottsförebyggande arbetet (Fleming, 2005). Genom Neighborhood Watch uppmuntrar

polisen olika samhällen att ta eget ansvar över det brottsförebyggande arbetet genom att

påverka och kontrollera social och fysisk oordning som finns inom området (a a).

Målet med Neighborhood Watch är att minska brottsligheten, öka anmälningsbenägenheten

hos de boende, förbättra personlig- och egendomssäkerhet samt uppmuntra de boende att

markera sin egendom för att underlätta identifieringen om något skulle bli stulet (a a).

Delarna som Neighborhood Watch består av är rapportering av brott, identifiering av

egendom, utdelning av enkäter angående säkerhet samt öka medvetenheten om brottslighet (a

a). Dessa delar kan implementeras som en helhet eller individuellt beroende på områdets

problembild (a a). Polisens roll i programmet varierar beroende på problematiken i området,

2 All information har inhämtats via personlig kommunikation med verksamhetsansvarig på Nattvandring.nu.

12

men dess huvudsakliga uppgift är att närvara vid möten och ta fram information gällande

brottsligheten i området (Fleming, 2005). För att utvärdera Neighborhood Watch bör man

fokusera på tre faktorer, (1) kapaciteten att stärka relationen mellan polisen och området, (2)

öka känslan av tryggheten i området samt (3) möjligheten att utöka samhällets involvering i

det brottsförebyggande arbetet (a a).

Vilka kan delta i trygghetsskapande aktiviteter?

Civila samhällsorganisationer (exempelvis föreningar, stiftelser och trossamfund) har en

viktig roll i det trygghetsskapande arbetet och individer som deltar i olika

samhällsorganisationer är mer villiga att delta i trygghetsskapande aktiviteter (Hourihan,

1987). Således bör polisen kontakta de redan existerande samhällsorganisationerna när de

förbereder trygghetsskapande aktiviteter (a a). Studier visar att medborgarnas uppfattning av

uniformerade poliser och civila personer påverkar individens känsla av trygghet och kan

avskräcka vissa från att begå brott (Ariel, Weinborn & Sherman, 2016). Ett exempel är en

studie genomförd i England, där betydelsen av polisens närvaro jämfördes med närvaron av

civilpolis så kallade ‘Police Community Support Officers’ (a a). Resultatet indikerade att

ökad närvaro av civilanställda poliser med uniform i England, som liknade vanliga poliser,

fast med lägre befogenheter, hade en brottsförebyggande effekt (a a). Frekvensen av

fotpatrulleringar var mer avgörande än varaktigheten, då en högre frekvens gav större effekt i

form av minskning av brott (a a). Detta indikerar att det nödvändigtvis inte enbart är polisen

som kan gripa eller agera avskräckande för individer, utan att civilanställda polisers närvaro i

England är tillräcklig för att få personer att avstå från att begå brott (a a).

Det finns även andra samhällsorganisationer exempelvis ‘Street pastors’ som är en kristen

organisation, vars ursprungstanke var att avlasta polisen (Swann, Green, Johns & Sloan,

2015). Resultaten visade att medborgarna hade större förtroende för Street pastor än för

polisen (a a). ‘The Guardian Angels’ är en annan organisation som precis som ‘Street pastors’

anser sig öka den upplevda tryggheten i samhället, men det finns dock inga effektivstudier

som gjorts för att kunna mäta om egendomsbrottsligheten minskade genom deras insatser

eller av andra faktorer (Pennell, Curtis, Henderson & Tayman, 1989). Däremot tror sig ‘The

Guardian Angels’ påverka den informella sociala kontrollen genom att en grupp med

gemensamma inställningar och övertygelser närvarar och därmed fungerar

brottsförebyggande och minskar rädslan hos befolkningen att utsättas för brott (a a).

13

Vilka medborgare deltar i trygghetsskapande aktiviteter?

En studie av Hourihan (1987) bedrevs i syfte att undersöka individers attityder till

Neighbourhood Watch. Resultatet påvisade att kvinnor boende i områden där brottslighet inte

uppfattas som ett problem hade bäst attityd till Neighbourhood Watch (a a). Män boende i

högriskområden visade på en mindre positiv attityd till Neighbourhood Watch (a a).

Andra resultat av studien visar att egen utsatthet för brottslighet ökar deltagandet i

Neighbourhood Watch i jämförelse med dem som inte blivit utsatta (a a). Dock påverkar

vilken typ av brottslighet individen har blivit utsatt för, var det ett brott av grövre rang som

exempelvis misshandel eller bilstöld minskade villigheten att delta medan lindrigare brott

som inbrott eller vandalisering ökade viljan att delta (a a). Resultaten från studien går i linje

med resultat från Skogan och Maxfield (1981) i USA där rädsla för att bli utsatt för brott

minskar villigheten av delta medan redan utsatta individer visade sig mer villiga. När i tid/vid

vilket tillfälle implementeringen av en trygghetsskapande åtgärd sker är viktigt (Skogan &

Maxfield, 1981). Forskning har påvisat att individer som bor i områden med hög brottslighet

är mer motvilliga att delta i organiserade brottsförebyggande aktiviteter (Hope 1995;

Hourihan, 1987). Det är således viktigt att tidigt sätta in sådana insatser, innan kriminalitetens

nivåer ökat och på så sätt arbeta brottsförebyggande (Hourihan, 1987).

2.2 Insamlad data

2.2.1 Metod

För att få en samlad bild av områdets uppfattning gällande kvällsvandringarna har

enkätundersökningar samlats in. Enkäterna har riktat sig mot boende i området samt de

närvarande aktörerna (för fullständig enkät se bilaga 1 & 2). Information gällande

tillvägagångssätt har samlats in från andra kommuner som bedrivit kvällsvandringar eller

liknande aktiviteter för att kunna jämföra med kvällsvandringarna som görs i stadsområde

Söder. För att på bästa sätt sammanställa förbättringspunkter för kvällsvandringarna har även

deltagande observationer utförts på två kvällsvandringar som ägt rum under våren 2017.

Faktorer som observerades var tillvägagångssättet samt aktörer och förbipasserandes

reaktioner överlag.

14

2.3 Resultat

Deltagande observationer av kvällsvandringarna

Deltagande observationer bedrevs vid två tillfällen, ena den 5/4-2017 då Al-Huda moskén

anordnade kvällsvandringen och andra 18/5-2017 då Svenska kyrkan anordnade aktiviteten.

Det som främst observerades var tillvägagångssättet, vilka som närvarade samt hur individer i

området reagerade på aktiviteten. Tillvägagångsättet för de två vandringarna var snarlika, den

största skillnaden var att Svenska kyrkan anordnade ytterligare en aktivitet (korvgrillning) i

samband med vandringen. Båda kvällsvandringarna startade från en gemensam startpunkt

som även blev punkten för återanslutning. Något som observerades var att aktörer och boende

blev relativt stillastående vid bägge tillfällena. En skillnad som observerades var aspekten

gällande de boendes deltagande, vid första tillfället deltog inga boende men vid andra

tillfället cirka 15 stycken. En positiv aspekt som observerades vid båda tillfällena var de olika

aktörernas engagemang och välkomnande, tydligt blev även att dessa knöt kontakter, något

som skulle kunna leda till nya initiativ och aktiviteter.

Enkät från närvarande aktörer under kvällsvandringen (5/4-2017)

Enkäter delades ut till representanter som deltog från Svenska kyrkan, Al-Huda moskén,

Manpower, Stena fastigheter och Polismyndigheten. Majoriteten av aktörerna svarade att de

deltog på vandringarna för att bidra till förändring, öka tryggheten samt knyta nya kontakter

dels med de som bor i området men även med andra aktörer i syfte att skapa nya samarbeten.

De flesta svarade att området generellt sett påverkas positivt av kvällsvandringar. Samtliga

ville att denna aktivitet skulle fortskrida under 2017 och 2018. En respondent angav att det

krävs långsiktigt tänkande för att se ett resultat men uttryckte även en önskan om att

kvällsvandringarna bör implementeras på fler platser för att förändring ska kunna ske. En

annan respondent uppgav att vandringarna bör införas under kvällstid då ungdomarna i

området ofta är ute sent, speciellt under helger.

Enkät för deltagande i kvällsvandringen (18/5-2017)

Resultatet från de insamlade enkäterna kom från totalt nio svarande, tre män och sex kvinnor.

Två tredjedelar av respondenterna deltog i den första kvällsvandringen (7/3) som även den

anordnades av Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna upplevde att de till en viss del

kände sig trygga på kvälls/nattetid, två uppgav att de kände sig trygga, medan endast en

respondent uppgav att den inte kände sig trygg på kvälls/nattetid. Gällande den upplevda

15

tryggheten på dagtid uppgav två tredjedelar att de upplevde sig trygga och en tredjedel

uppgav att de delvis kände sig trygga. Samtliga ansåg att området generellt påverkades

positivt av kvällsvandringarna och samtliga ville att vandringarna skulle fortskrida under

2017/2018.

Enkät för boende

Den 11/4-17 delades enkäter ut till förbipasserande vid Lindängen Centrum samt utanför Ica

på Hermodsdalstorget. Enkäten besvarades av totalt 19 personer, elva kvinnor och åtta män.

Hälften av respondenterna svarade att de delvis upplevde att polisnärvaron hade ökat i deras

bostadsområde, cirka en tredjedel upplevde ökad polisnärvaro och en femtedel uppfatta inte

en ökad polisnärvaro. Majoriteten svarade att de delvis uppfattade att polisen i Malmö bryr

sig om vad som händer i deras bostadsområden. Gällande tryggheten svarade cirka två

femtedelar av respondenterna att de känner sig otrygga i sitt bostadsområde under kvälls- och

nattetid i jämförelse med fler än hälften av respondenterna som svarade att de känner sig

trygga under dagtid.Gällande medvetenheten om löftet svarade cirka två femtedelar att de

känner till att de bedrivs i stadsområde Söder. Nästintill samtliga ville att kvällsvandringarna

skulle fortsätta under 2017 och 2018. Respondenterna hade överlag en positiv inställning till

att kvällsvandringarna kan öka tryggheten i området.

Trygghetsskapande vandringar i andra kommuner3

Det bedrivs olika sorters vandringar i olika delar av landet vilka syftar till att öka tryggheten i

området, några av dessa kommuner är Skövde, Viksjö och Värnamo. Dessa kommuner valdes

ut då samtliga hade ett liknande syfte med kvällsvandringarna i stadsområde Söder men även

för att kunna jämföra, då de olika kommunerna hade olika tillvägagångssätt för att uppnå

syftet. I Skövde är kvällsvandringar en del av de medborgarlöften som ska ske under 2017.

Där sker aktiviteten med hjälp av nätverket Nattvandring.nu. I Viksjö har kommunen istället

valt att ta kontakt med två högstadieskolor där föräldrar till elever turas om att vandra

(föräldragrupper från ena skolan går på fredagskvällar och föräldrar från den andra på

lördagskvällar). Syftet är att öka närvaron av vuxna för att skapa trygghet samt att ge

föräldrar möjlighet att ta del av miljöerna där ungdomar rör sig. I Värnamo kommun bedrivs

föreningsvandringar som syftar till att få ut fler vuxna på stan och synliggöra dessa.

Föreningarna får själva välja vilka datum de vandrar. Gemensamt för de båda kommunerna är

3 All information har hämtas in via personlig kommunikation med Ungdomsutvecklare i Skövde kommun, Fritidsgårdsföreståndare i Viksjö kommun samt Fältsekreterare i Värnamo Kommun

16

att man har jackor där man tydliggör sin medverkan och syfte. I Värnamo utgår samtliga

vandringar från fritidsgården och senare besöks olika hot spots under kvällen. I Skövde

används inga förutbestämda rutter vid vandringarna utan de rör sig kring de platser där

ungdomar befinner sig som mest.

Kommunerna har olika sätt att sprida information om erbjudande att delta, exempelvis har de

använt sig av kommunens hemsida, sociala medier, media samt utskick till föräldrar på skolor

i området. Varje måndag väljer fritidsgården i Viksjö att skicka ut en lägeskontroll för att

samla tankar från de föräldrar som deltagit i vandringen. Denna sorts återkoppling har

uppfattats som positiv av delaktiga och informationen går även till Polismyndigheten,

fältassistenter samt fler berörda inom kommunen. Även Skövde har valt att göra noteringar

från varje kvällsvandring och upplevelsen var, en månad senare (efter fyra

vandringstillfällen), att ‘ungdomarnas stök’ reducerats.

Enligt ungdomsutvecklare på Skövde kommun är kvällsvandringen uppskattad av

ungdomarna. I Viksjö har vandringarna bedrivits i flera år och det har varit väldigt god

uppslutning genom åren, dock har ett minskat deltagande setts den senaste tiden. Fenomenet

har även har setts i andra aktiviteter som baseras på föräldrarnas engagemang. Enligt

respondenten från Viksjö kommun har vissa händelser som annars inte skulle upptäckas

rapporteras till polisen, eller klarats upp av deltagare från kvällsvandringen. Enligt

respondenten upplever ungdomar att föreningsvandrarna är bra. Risken för att bli upptäckt

verkar med andra ord avskräcka individer för att begå brott eller andra olämpliga handlingar.

2.4 Diskussion

Efter att resultat från enkätundersökningarna sammanställts framgår det att cirka två

femtedelar känner sig otrygga på kvällen, medan hälften känner sig trygga på dagtid i sitt

bostadsområde. Detta går i linje med Malmö områdesundersöknings (2012) resultat som visar

på hög upplevd otrygghet i stadsområde Söder. Dock visar resultatet att otryggheten varierar

mellan delområdena, exempelvis är Lindängen och Hermodsdal de som uppvisar en högre

nivå av otrygghet (a a). Enligt insamlad data var deltagande aktörer och boende väl överens

om att kvällsvandringarna var något positivt som bör fortskrida framöver. En respondent

belyste att åtgärden bör implementeras på flera platser i stadsområdet för en verklig

förändring. Forskning tyder på att samhällsorganisationer har en viktig roll i det

trygghetsskapande arbetet och individer som deltar i olika samhällsorganisationer är mer

17

villiga att delta i trygghetsskapande aktiviteter (Hourihan, 1987). Det är därför förslagsvis

fördelaktigt att kontakta flera olika aktörer i början av planeringen för aktiviteten för att få ett

större urval av boende att vilja delta i kvällsvandringarna. Dock finns vissa risker med

inkludera många aktörer, exempelvis kan arbetet bli ineffektivt, resurskrävande och dyrt

snarare än effektivt och evidensbaserat (Wikström, 2007). Under observationen framkom

svårigheter med att avgöra vilken verksamhet de olika aktörerna tillhörde samt deras syfte

med sin delaktighet i kvällsvandringen. Således är en tänkbar lösning, dels för att öka

synligheten men även för att tydliggöra att individer deltar, att bära liknande utrustning som

exempelvis matchande jackor. Detta skulle exempelvis kunna tillhandahållas av

nattvandring.nu vid ett eventuellt samarbete. När deltagande bär civilkläder uppfylls inte ett

av de större målen med löftet, vilket är synligheten.

Förslagsvis bör även samtliga deltagare utgå från gemensam startplats för att förenkla ett

effektivare uppdelningssystem till mindre grupper ifall antalet deltagande är stort. Detta då

Brås artikel Trygghetsvandringen- en vägledning (2010) menar att en lagom gruppstorlek i

dessa sammanhang ligger runt 20 personer, är deltagandet högre delas gruppen fördelaktigen

upp. Uppdelningen kan då leda till att en större del av området täcks samt att närvaron ökar

på ruttens förutbestämda platser (Brå, 2010). Forskning påvisar även att högre frekvens av

fotpatrullering ger bättre brottsförebyggande effekt än varaktigheten av fotpatrullering,

således kan fler, mindre grupper uppnå högre effektivitet genom att sprida ut sig och besöka

samma plats flera gånger (Pennell, Curtis, Henderson, Tayman, 1989). Man bör även försöka

sprida ut individer från samma verksamhet i olika grupper, då boende kanske känner ett

större förtroende för en viss verksamhet och kan då vända sig till denna. En observation som

gjordes under första kvällsvandringen (5/4) var att grupperna spred ut sig innan starttiden för

aktiviteten, detta försvårar arbetet med jämna grupper och det blir svårt för boende att veta

när och var de ska ansluta. Den andra kvällsvandringen (18/5) upplevdes mer strukturerad då

samtliga utgick från gemensam startplats i Hermodsdal och vandrade sedan tillsammans mot

Lindängen centrum.

Förslagsvis skulle det anses lämpligt att ha två förutbestämda startpunkter (en i Lindängen

och en i Hermodsdal) oavsett vilken aktör som anordnar kvällsvandringen och att dessa

startpunkter används varannan gång. Exempelvis kan startpunkten för kvällsvandring

nummer ett vara på Hermodsdal, kvällsvandring nummer två med startpunkt i Lindängen och

kvällsvandring nummer tre starta i Hermodsdal. Genom den metoden skulle fler boende i

18

både Lindängen och Hermodsdal kunna fångas upp, i jämförelse med om startpunkten alltid

är samma delområde. Detta förslag bidrar även till kontinuitet, vilket i slutändan kan

underlätta för boende att ansluta sig till kvällsvandringarna. Exempel på sådan arbetsstruktur

bedrivs i Viksjö och Värnamo där man använder sig av fasta startplatser.

Forskning har visat att individer som bor i områden med hög brottslighet är mer motvilliga att

delta i organiserade brottsförebyggande aktiviteter (Hope, 1995). Detta skulle kunna ses som

en möjlig förklaring till varför många boende inte deltar i kvällsvandringarna. Således är det

viktigt att implementeringen av en trygghetsskapande åtgärd sker vid rätt tillfälle innan

kriminaliteten är för hög och de boende blir motvilliga att delta i brottsförebyggande

aktiviteter (Hourihan, 1987). Fler boende deltog i kvällsvandringen (18/5) jämfört med

kvällsvandringen (5/4), vilket påvisar att de låga deltagandet skulle kunna bero på brister i

kommunikationen som resulterat i färre antal deltagare. Inspiration kan tas från Järfälla

kommun där man har tagit kontakt med två högstadieskolorna som finns i Viksjö, för att öka

deltagandet hos föräldrarna.

Ytterligare observation vid bägge kvällsvandringarna var att det inte blev mycket aktiv

vandring bland de närvarande aktörerna och boende. Förslagsvis kan en förutbestämd rutt

vara bra att utgå från för att undvika att aktörer och boende i området blir stillastående.

Rutten bör utformas utifrån den problematik som finns i området och de gator som de flesta

ordningsstörningar sker på, förslagsvis genom att man utgår från områdets tre hot spot

platser. Enligt ‘Koper-kurvan’ blir åtgärdsarbetet som mest effektivt ifall patrulleringen på

hot spot-platserna pågår mellan 10-15 minuter (Koper, 1995). Detta är även något som bör tas

i beaktning när rutten utformas. Bestämda rutter som går förbi hot spot-områden är något

Värnamo kommun arbetar efter för att nå mer struktur och komma åt de mest utsatta

platserna.

Något positivt som observerades under första vandringen var att under tiden aktörerna stod

utanför Ica knöt de nya kontakter med varandra och kom på nya initiativ och evenemang de

ville utföra i området. Dock upplevdes det som att de olika aktörerna var väldigt fokuserade

på sina individuella löften och inte huvudsyftet som finns med genomförandet, vilket är att

synliggöra sig och på så sätt öka tryggheten. Förslagsvis bör mer fokus snarare riktas mot att

tala med förbipasserande och boende i området. Tid att prata med varandra finns under

återsamlingen. Under deltagande observation upplevdes även de uniformerade polisernas

19

närvaro som positiv, många invånare kom fram och ställde frågor vilket bör ses som en

indikator på att synlighet är viktigt för att fånga upp förbipasserande och bli

uppmärksammad. Således skulle återigen liknande utstyrsel vara en framgångsfaktor i

framtida arbete med vandringen. Återsamlingen i slutet av kvällsvandringen bör ses som en

framgångsfaktor då det kan fungera som en trevlig avslutning där aktörer och boende får tid

att samtala mer fritt, dock bör större fokus ligga på att ‘utvärdera’ kvällsvandringen. Under

utvärderingen bör aspekter som olika intryck och frågor som uppkommit under kvällen

diskuteras, detta för att kunna samla in information och om hur förbättringar kan göras. I

slutet av återsamlingen bör information om när och var startpunkten för nästa kvällsvandring

fastställas.

Ytterligare förslag är att följa Brottsförebyggande rådets nationella manual för

trygghetsvandring (2010) som är utformad för att kunna passa olika miljöer i hela landet. Ett

annat förslag är att ansluta sig till Nattvandring.nu för att kunna få hjälp och stöd i arbetet,

samt lägga över mer ansvar från aktörerna. Nätverket är kostnadsfritt och där ingår dels

material till vandringarna, men det finns även möjlighet för vandrare samt inblandade aktörer

att ta kurser. Även i Skövde kommun är kvällsvandringar en del av de medborgarlöften 2017,

där har man valt att ansluta sig till nätverket Nattvandring.nu för att få hjälp av professionella

som arbetat länge med just trygghetsskapande vandringar.

För att utvärdera kvällsvandringarna i nuläget skall Malmö områdesundersökning och

Polismyndighetens trygghetsundersökning användas samt kompletteras med

medborgardialoger för att mäta om tryggheten ökat eller minskat i området. Dock går det inte

att dra slutsatser om eventuella förändringar beror på kvällsvandringarna eller andra

bakomliggande faktorer. Förslagsvis kan utvärderingen göras via medborgardialoger men en

kompletterande enkätundersökning skulle även ge en fördelaktig mätning av åtgärdens effekt.

Stor vikt ligger vid att före- och eftermätning görs för att kunna se eventuella förändringar.

Samma enkät bör användas vid båda mättillfällena samt ett strukturerat intervjuschema för att

förbigå att frågorna som ställs påverkar resultatet av insamlingen. Eftersom att forskning

påvisat att liknande trygghetsskapande vandringar inte fungerar brottsförebyggande kan

förslagsvis utvärderingen fokusera på att mäta hur relationen mellan polisen och boende i

området förändrats, känslan av tryggheten i området samt delaktigheten hos boende och

aktörer i området (Fleming, 2005).

20

Utifrån resultaten av insamlad data och tidigare forskning anses kvällsvandringar inte vara en

brottspreventiv åtgärd utan trygghetsskapande. Vid trygghetsskapande åtgärder skapas inte

effekter direkt då det som ska förändras berör individers känslor och upplevelser. Det är

därför viktigt att detta arbete sker långsiktigt och således bör vikt ligga vid att finna en

struktur som håller i längden.

21

3. Ökad fotpatrullering mot särskilda ‘hot spots’

I den här delen redovisas resultatet från utvärderingen av medborgarlöftet ‘att öka synligheten

i stadsområdet genom riktad fotpatrullering mot särskilda ‘hot spots’ (Polismyndigheten,

2017). Löftet syftar främst till att minska narkotikabrottsligheten kring de tre hot spot-

områdena vilka benämns som; Lindängen centrum, Hermodsdals torg samt bostadshuset

Motetten. Arbetet kring löftet bedrivs av Polismyndigheten.

I Lindängen och Hermodsdal uppger ett stort antal respondenter att de sett någon sälja droger

i sitt bostadsområde och boende uppger dessutom att det rör sig många narkotikapåverkade

personer utomhus i bostadsområdet (Chrysoulakis et al, 2012). Riktad polisinsats mot hot

spots, speciellt i form av fotpatrullering, har visat sig vara effektivt för den allmänna

perceptionen om brott (Tuffin, Morris, Poole, 2006). Ökad fotpatrullering kan bidra till att

öka allmänhetens trygghet och dessutom förstärka förtroendet för polisen, då en förhöjd

närvaro av poliser antyder att brottsligheten i området tas på allvar (Innes, 2004).

Narkotikabrottslighet i området

Efter att statistik, trygghetsmätningar, medarbetar- och medborgardialoger sammanställts står

det klart att stadsområde Söder i Malmö främst kantas av narkotikabrottslighet (Personlig

kommunikation, Zoran Markovic, 2017; Polisens trygghetsmätning, 2017; Chrysoulakis et al,

2012). En situationell preventionsåtgärd som syftar till att åtgärda problematiken är

kameraövervakning (Wikström & Torstensson, 1997). Enligt polisens statistik har antalet

anmälda narkotikabrott visat på en ökning efter att kameraövervakning implementerats vid

Lindängen centrum (Personlig kommunikation, Zoran Markovic, 2017). Det skulle kunna

förklaras genom att fler brott upptäcks med hjälp av kameran och således kan fler

anmälningar utföras (a a). Ur annan aspekt visar anmälningsstatistiken att antalet anmälda

narkotikabrott i stadsområde Söder minskat sedan 2010 för att sedan mellan år 2015-2016

återigen påvisa ökande siffror (Brå, 2017). En fortsatt ökning av narkotikabrott skulle kunna

vara en alternativ förklaring till varför fler anmälningar av narkotikabrott skett i Lindängens

centrum. Då narkotikabrott är ett spaningsbrott styrs narkotikabrottslighetens utveckling till

stor del beroende på vilka resurser som läggs på spaningen (Hagstedt, 2012). Därför visar

anmälningsstatistiken främst på arbetet mot narkotikabrottslighet än den faktiska

22

brottsligheten (a a). Detta är viktigt att ha i åtanke när man ämnar att studera utvecklingen för

narkotikabrottslighet.

3.1 Tidigare forskning

Hot spot policing

Hot spot policing är en erkänd effektiv och evidensbaserad brottspreventiv metod som

bedrivs genom att polisen placeras ut kring specifika områden eller på platser med hög

brottsbelastning under de timmar som flest brott begås (Sherman & Eck, 2002). Hot spot är

ett flytande begrepp utan någon exakt bestämmelse om hur stor geografisk yta det avser och

vilken typ av brottslighet som begås där (Brå, 2011). Forskning om hot spot kan således

variera beroende på vilken stad eller brottslighet man undersöker (a a). Begreppet hot spot

kan definieras som en plats och/eller ett område där hög brottslighet föreligger och kan

koncentreras till, ofta platser i anslutning till/i stadskärnor eller centrum där den kollektiva

styrkan är svag (Wikström, Oberwittler, Treiber, Hardie, 2012).

Metoden har i tidigare forskning från diverse olika länder visat sig vara valfungerande när

syftet att reducera platsers brottslighet genom oka polisnarvaron uppfyllts (Sherman,

Gottfredson, MacKenzie, Eck, Reuter, Bushway, 1997). En ökad polisiär insats har därmed

pa sina platser resulterat i lagre nivaer av brottslighet (a a). Paradoxalt har dock

atgardsmetoden efter utvardering erhållit motsatt resultat dar en del indikerar att ökad polisiär

insats inte reducerar brottsligheten namnvart, utan mer fungerat som en trygghetsatgard for

invanarna vilka rapporterat positiva reaktioner (Braga, Papachristos, Hureau, 2012). Det kan

bero på att somliga menar att det finns ett samband mellan ökad synlighet av poliser i ett

område och ökad trygghet och förtroende hos boende i området (Grabosky, 1995). I linje med

detta påstående skulle en ökad polisnärvaro vara en fungerande åtgärd för boendes ökade

känsla av trygghet samt fungera som hjälp att öka befolkningens förtroende för polisen vid de

olika hot spot-platserna i stadsområde Söder.

23

Metoden stöds delvis genom Rutinaktivitetsteorin om varfor brott begas. Teorin skulle kunna

förklara hur avsaknad av en polisiär närvaro eventuellt skulle kunna leda till brott. Enligt

Rutinaktivitetsteorin bör tre faktorer samspela för att brottslighet ska kunna bli ett möjligt

utfall:

Det ska finnas en motiverad gärningsman,

Ett lämpligt objekt/offer samt

Avsaknad av kapabla övervakare eller väktare.

(Cohen & Felson, 1979).

Teorin menar att de tre aspekterna måste föreligga samtidigt för att brott ska kunna begås;

finns det exempelvis kapabla väktare på platsen sa fallerar brottstillfället och på detta vis

skulle ett brottsförebyggande arbete som hot spot policing kunna stödjas (Cohen & Felson,

1979).

Det finns tydligt stöd i forskning att brottsligheten i ett område tenderar att koncentrera sig

till ett fåtal platser och David Weisburd är en av de forskare som menar att somliga platser

har attribut som ökar risken för att brott ska begås (Weisburd, Telep, Braga, 2010). En

undersökning visade exempelvis att 20 % av brottsligheten i hela Seattle endast var

koncentrerad till en procent av gatorna, vilket stödjer uttalandet gällande vissa platsers ökade

utsatthet (Weisburd et al, 2010). Weisburd et al (2010) menar att diverse faktorer kan öka

risken för att platser blir mer kriminogena, exempelvis områden med höga nivåer av

fattigdom och platser i närheten av shoppingcentrum. Weisburd et al (2010) hävdar dock att

brottsligheten inte tenderar att ‘flytta runt hörnet’, något andra kriminologer har hävdat, utan

att somliga platser faktiskt lockar till sig brottslighet och att polisens närvaro i stora drag kan

reducera det. Eftersom forskning påvisat att hot spot-områden tenderar att vara relativt stabila

under tid är det en indikator på att brottsförebyggande arbete på dessa platser skulle innebära

en mer långsiktig brottsförebyggande effekt (Weisburd et al, 2010).

Hot spot policing handlar inte enbart om ett ökat antal poliser utan om var och när man sätter

in resurserna, det vill säga på de platser med högst brottsbelastning och under de timmar då

mest brott begås (Sherman & Eck, 2002). Åtgärden kan fungera genom att den till stor del

stoppar brottstillfället genom att kapabla väktare figurerar på platsen (a a). Dock skulle fler

långvariga lösningar behövas på platser med hög brottsbelastning, då ökad polisnärvaro

främst fungerar på kort sikt och är resurskrävande (Braga, 2007). Ett förslag för att arbeta

24

mer långsiktigt med hot spot policing är att rotera den ökade polisiära närvaron mellan olika

hot spots i staden (Agnew & Brezina, 2014). Enligt “Koper-kurvan” blir åtgärdsarbetet som

mest effektivt när patrulleringen på hot spot-platserna pågår mellan 10-15 minuter (Koper,

1995). Tidsramen minskar chansen till att brottsligheten fortsätter direkt efter att polisen varit

på platsen (a a). Den avskräckande effekten visade sig vara mest varaktig när polisen

spenderade 14-15 minuter på platsen, längre tid än så resulterade i minskad effekt (a a).

En annan åtgärd som implementerats vid Lindängen centrum är att en övervakningskamera

installerats i syfte att agera situationellt brottsförebyggande (Personlig kommunikation, Zoran

Markovic, 2017). Kameraövervakning som åtgärd har visat på goda resultat i forskning, men

har paradoxalt även visat tendenser att förflytta problemet till en annan plats (Wikström &

Torstensson, 1997; Brå, 2007; Wikström, 2007). Dock menar polisen att det denna gång varit

syftet att medvetet förflytta problemet till en plats där de enklare kan kontrollera individerna

som begår brottstypen och således reducera problematiken (Personlig kommunikation, Zoran

Markovic, 2017). Även om insatsen leder till en förflyttning av brottsligheten kan

brottsfrekvensen trots detta minska i jämförelse med ursprungsplatsen (Weisburd et al, 2010).

Viktigt att ha i åtanke är att forskning och evidens gällande kameraövervakning som

brottsförebyggande metod är bristande då få signifikanta tester har utförts, därmed är

kameraövervaknings effektivitet relativt oklar (Eck, 2002).

Det är viktigt att beakta att det som av Polismyndigheten anses vara effektivt arbete inte

behöver anses effektivt hos invånarna i ett bostadsområde (Sherman & Eck, 2002). De

individer som befinner sig runt omkring de koncentrerade hot spot-områdena (exempelvis

näringsidkare eller andra verksamheter) har en betydande roll för polisen, både genom

informationsutbyte men även för att de är utsatta för den dagliga problematiken och behöver

således polisens stöd och skydd (Weisburd et al, 2010). Polisen bör därmed upprätthålla en

god kontakt med personerna där metoden implementeras. Kritik har riktats mot hot spot-

perspektivet, exempelvis menar somliga att ifall ett område stämplas som ett hot spot-område

finns risken att invånarna antar att deras område är utsatt och otryggt (Rosenbaum, 2006).

Detta skulle kunna vara problematiskt då otrygghet hos invånare i ett område kan minska den

informella sociala kontrollen och i sin tur resultera i ökad brottslighet (Wilson & Kelling,

1982). Om områdets invånare redan är medvetna om problemet i området bör dock inte

åtgärden påverka synen på bostadsområdet i negativ bemärkelse (Braga, Hureau,

Papachristos, 2011).

25

En åtgärd baserad på hot spot policing kan orsaka svårigheter att fungera parallellt med

åtgärder som behandlar en drogscen. Studier har visat sig att ökad polisnärvaro inte alltid är

effektivt mot drogproblematik (Aitken, Moore, Higgs, Kelsall & Kerger, 2002). I en studie av

Aitken et al (2002) undersöktes polisens hot spot-insatser på en öppen drogscen i Australien.

Hot spot policing på en plats med mycket drogproblematik visade sig i studien leda till att

drogscenen endast förflyttade sig och att det till och med innebar en hälsorisk för individerna

med drogmissbruk (Aitken et al, 2002). Att ha i åtanke är att en insats av enbart poliser mot

drogproblematik kan resultera i negativa konsekvenser då drogbrottsligheten går tillbaka till

sin ursprungsnivå när den ökade polisnärvaron upphör (a a). Insatser som bygger på att närma

sig problemet med flera typer av stöd och åtgärder, som till exempel individuell behandling i

kombination med ökad polisnärvaro, bör minska riskerna för att drogproblematiken ska

återkomma (a a).

I en studie av Weisburd och Green (1995) genomfördes en så kallad DMA (Drug Market

Analys) i syfte att aktivt arbeta platsbaserat mot narkotikabrottslighet. Studien gjordes på

flertal platser där narkotikabrottslighet var vanligt förekommande (Weisburd & Green, 1995).

DMA:n utfördes i tre olika steg där steg ett gick ut på att kartlägga problematiken i området

(a a). Det andra steget innebar implementering av ökad polisnärvaro på de geografiska platser

där problemet kartlagts och det tredje steget om att upprätthålla åtgärden om ökad

polisnärvaro och på så sätt arbeta långsiktigt (a a). En utvärdering och uppföljning gjordes sju

månader senare där resultatet indikerade att antalet anmälda narkotikabrott ökat och att

brottsligheten minskat sen tiden innan åtgärden implementerades (a a). Således är en

rekommendation att hela tiden försöka ligga i framkant med utvärdering av åtgärder

(Wikström, 2007). Görs detta kan det leda till att ineffektiva metoder utesluts och att resurser

istället läggs på åtgärder med verklig effekt (a a).

3.2 Insamlad data

3.2.1 Metod

Data har samlats in genom enkätundersökning samt semistrukturerade intervjuer med boende,

arbetande och på annat sätt berörda runt de områden som benämns som hot spots.

Intervjuerna har i huvudsak bokats via mail där relevanta nyckelaktörer i området tillfrågats

om medverkan och därefter hänvisat vidare till andra relevanta respondenter, således är

26

urvalet i viss mån strategiskt. Vid kontakt med övriga poliser har detta skett via Zoran

Markovic, kommunpolis i området. Valet att ha med både enkäter och strukturerade

intervjuer har varit medvetet då de olika metoderna liknar varandra, men kommer med olika

fördelar (Bryman, 2011).

Semistrukturerade intervjuer

De semistrukturerade intervjuerna bedrevs genom att ett intervjuschema utformades innan

intervjutillfället ägde rum. Frågorna utformades i linje med enkätfrågorna för ett så

samstämmigt resultat som möjligt, dock ställdes frågorna mer ‘öppet’ för att ge respondenten

chans att svara mer fritt (Bryman, 2011). Frågorna omformulerades något beroende på de

respondenter som intervjuades, exempelvis vid besöket på fritidsgården med tanke på

respondenternas ringa ålder samt det faktum att intervjun bedrevs i grupp. Vid samtliga

intervjutillfällen har svaren dokumenterats via dator på plats.

För fullständigt intervjuschema se bilaga 3.

Enkätundersökningen

Den kvantitativa delen av undersökningen bedrevs genom att en enkät, med i huvudsak fasta

men även några öppna svarsalternativ, delades ut till respondenter. Efter mindre lyckade

försök att slumpmässigt fysiskt på plats dela ut enkäterna kring hot spot-områdena ändrades

strategin till att omformatera pappersenkäten till en webbenkät. På så vis kunde fler

respondenter nås vilket ökar undersökningens reliabilitet och urvalet nåddes alltså mer

strategiskt (Bryman, 2011). Enkäten har även mailats till aktörer i området och därefter

spridits via dem. Enkätfrågorna behandlar medborgarlöftet ’ökad fotpatrullering mot

särskilda hotspots’ där syftet var att se hur invånare och berörda faktiskt upplever åtgärdens

effektivitet. Frågorna berörde även den problembild som tagits fram för området

(narkotikabrottsligheten), även denna gång för att se ifall den framtagna statistiken

överensstämde med invånarnas bild. För fullständig enkät se bilaga 4.

3.3 Resultat

Ökad fotpatrullering i stadsområde Söder4

Enligt en anställd hos Polismyndigheten förs ingen statistik över hur många fotpatrulleringar

som genomförs i Stadsområde Söder, men genomsnittligt en i veckan. Fotpatrulleringen

4 All information har inhämtats via personlig kommunikation med områdespolis i Malmö Söder.

27

bedrivs enligt respondenten hos Polismyndigheten genom att de utser specifika hot spots efter

information om problembilden som skapats med hjälp av olika aktörer i området och med

kriminalunderrättelsetjänsten. Därefter kör polisen ut på plats i området och fotpatrullerar

samt samtalar med individer. Ingripandeverksamheten finns även de på plats, dock endast om

det finns tid över mellan övriga ärenden som de måste vara tillgängliga för. Deras uppgift är

att genomföra spontana kontroller och ingripanden ifall de anser att behov föreligger.

Respondenten uppfattar inte ökad polisnärvaro som ett långvarigt brottsförebyggande arbete,

utan snarare som trygghetsökande. Enligt respondenten är polisens ökade närvaro uppskattad

av invånarna i området, dock menar denne att enbart fotpatrullering inte räcker till, utan

belyser ett samspel mellan andra aktörer (exempelvis fastighetsskötare och

ingripandeverksamheten) för ett lyckat brottsförebyggande arbete.

Upplevelser av medborgarlöftet5

Medborgarlöftet om ökad fotpatrullering har visat på motstridiga upplevelser och åsikter

gällande löftets effektivitet. Även om samtliga respondenter uppgav narkotika som ett

problem i området skilde sig åsikterna gällande åtgärderna åt. En av platserna som ligger

centralt vid hot spot-området Motetten är Lindängens fritidsgård. Anställda på Lindängens

fritidsgård uppgav de som extra utsatta då en del av narkotikabrottsligheten bedrivs precis i

anslutning till fritidsgården. De anställda ansåg dock att att polisen var effektiva med att

ingripa vilket tyder på att den ökade polisnärvaron fungerat väl kring Motetten. Via

fritidsgården erbjöd polisen ungdomarna att delta vid utformningen av medborgarlöftet vilket

somliga även valde att göra. Vid intervjutillfället med några av dessa ungdomar uppgav

samtliga respondenter att de var omedvetna om narkotikakriminaliteten vid Motetten.

Ungdomarna menade att den större problematiken snarare låg hos berusade personer som

befann sig utanför barerna i Lindängens centrum. De målade istället upp en bild av ett

område i gemenskap och beskrev mentaliteten som att man ställer upp för varandra om något

inträffar eftersom att ‘alla känner alla’ i området. Samtliga ungdomarna ansåg att polisen

synts mer frekvent i området den senare tiden.

Två aktörer som kontaktades, Lindängen och Hermodsdals Allaktivitetshus och

Stadsområdesförvaltning Söder (båda med god lokalkännedom gällande diverse aspekter i

5 All information har inhämtats via personlig kommunikation med respondenter på Lindängens

fritidsgård, Stadsområdesförvaltning Söder samt respondent på Allaktivitetshuset på Lindängen och Hermodsdal.

28

området), ansåg båda att löftet om ökad polisnärvaro uppfyllts men var överens om att fler

åtgärder behöver kombineras för ett mer välfungerande och långsiktigt brottsförebyggande

arbete. På Allaktivitetshuset åberopade respondenten främst behovet av bättre relationer

mellan polis och invånare, något denne idag saknar. Respondenten upplever i dagsläget att

polisens närvaro snarare har varit formell än trygghets- och relationsskapande. Vid intervjun

med respondenter från stadsområdesförvaltning Söder ansåg man den ökade fotpatrulleringen

som ‘en av de flera pusselbitar som behövs för att stärka områdets trygghet’.

Sammanfattningsvis belyste respondenterna behovet av fler aktörer och insatser i ett samspel,

och inte enbart fotpatrullering, för ett mer fördelaktigt resultat. Bägge aktörer erkände

narkotikakriminaliteten som ett allvarligt problem vilket bör hanteras genom fokus på

struktur och relationer.

Enkätinsamling

Via enkätinsamlingen genererades 25 svar från respondenter i åldrarna 14-61 där alla hade

någon anknytning till stadsområdet, antingen via jobb eller bostad. Könsfördelningen var

jämn och yrkena/sysselsättningarna varierande. Överlag var medvetenheten om

medborgarlöftena hög (cirka 62%) och majoriteten uppgav att de fått information om deras

möjlighet att vara med vid utformningen av dessa. Av de som svarade nej hade nästan fyra

femtedelar velat vara med och påverka. Ingen av respondenterna motsatte sig förekomsten av

narkotikakriminaliteten i området och ökad fotpatrullering ansågs av nästintill samtliga vara

en lämplig åtgärd för att bemöta denna. Nästan samtliga uppgav att de upplevt en ökad

polisnärvaro i området sen införandet av löftena och den överhängande majoriteten av

respondenterna ansåg dessutom att ökad polisnärvaro ökade tryggheten överlag i området.

3.4 Diskussion

Resultatet från utvärderingen indikerar att medborgarlöftet ‘att öka synligheten i

stadsområdet genom riktad fotpatrullering mot särskilda ‘hot spots’ upplevs kunna fungera

brottsförebyggande och trygghetsskapande i enlighet med tidigare forskning, men det är

viktigt att det sker under strukturerade former. När resultatet från invånarna beaktades tyckte

majoriteten att medborgarlöftet var rimligt i relation till den problembild som lyfts fram men

något som parallellt tydliggjordes var även behovet av andra, mindre strukturella

ordningsskapande åtgärder implementeras, exempelvis åtgärder som kan skapa bättre

relationer mellan polis och befolkning. En stor del av granskad forskning och tillämpning har

29

visat att hot spot-inriktat polisarbete är en välfungerade brottsförebyggande metod (Sherman

& Eck, 2002; Sherman et al, 1997). I stor utsträckning uppger respondenterna i insamlad

data, likt tidigare forskning, att den ökade fotpatrulleringen upplevs ha haft en minskande

effekt på narkotikabrottsligheten vilket är en indikator på att åtgärden bör fortskrida. Däremot

talar inte denna utvärdering något om de faktiska effekterna. Nästintill samtliga av de

respondenter som tillfrågades angående områdes problembild var medvetna om

narkotikakriminaliteten. I tidigare forskning anses den typen av medvetenhet positiv eftersom

ökade polisiära insatser i området då inte leder till negativa konsekvenser som exempelvis

stigmatisering (Braga et al, 2011).

Enligt respondenten från Polismyndigheten innebär en ökad polisnärvaro främst ökad

trygghet hos boende i området, vilket går i linje med vad tidigare forskning menar; ökad

polisnärvaro visar på ett samband med ökad känsla av trygghet hos invånarna (Grabosky,

1995; Braga et al, 2012). Detta påstående överensstämmer även med resultatet från

enkätundersökningen där nästintill samtliga av respondenterna upplevde att polisens närvaro

ökar tryggheten. Således upplevs hot spot-policing som en välfungerade metod som är

lämplig för områdets problembild, däremot behövs en tydligare struktur för ett mer effektivt

arbete. Exempelvis bör tiden polisen spenderar på platsen under fotpatrullering tas i åtanke då

tidsaspekten är viktig för arbetets effektivitet (Koper, 1995). Nästintill samtliga respondenter

uppgav att de märkt av den ökade polisnärvaron omkring hot spot-områdena, vilket talar för

att ökad polisnärvaro faktiskt skett. Däremot uppger respondenten hos polisen att ingen

statistik över fotpatrulleringen förs i dagsläget samt att det sker utan vidare struktur och

snarare i mån av tid.

Viktigt att ha i åtanke när en ökad polisnärvaro implementeras på platser är det lokala

förtroendet för polisen i området (Ratcliffe, Groff, Sorg, Haberman, 2015; Weisburd et al,

2010). I Malmö områdesundersökning (2012) visar stadsområde Söder på ett högt

polisförtroende då drygt 80 procent av respondenterna uppgett att de har förtroende för

polisen. Man bör ändå ha i åtanke att ökad polisnärvaro kan påverka invånarnas syn på

polisen och därför är det av stor vikt och betydelse att invånarna i bostadsområdet blir

behandlade rättvist och med stor respekt (Ratcliffe et al, 2015). Enligt insamlade enkäter- och

intervjuer bör polisen arbeta mer frekvent och aktivt med att stärka relationerna i stadsområde

Söder då det enligt forskning är viktigt att polisen tar tillvara på relationen med de individer

som befinner sig omkring de utsatta hot-spot-områdena (Weisburd et al, 2010). Detta är en

30

aspekt som belysts och framkommit vid upprepade tillfällen under utvärderingen; fler

respondenter i enkät- och intervjuundersökningen belyser behovet av att polisens och

invånarnas relation stärks.

Utifrån resultaten av insamlad data och tidigare forskning finns det skäl att dra slutsatsen att

det kan finnas ett värde i att vidare fortsätta med ökad fotpatrullering i hot spot-områden.

Parallellt bör Polismyndigheten förslagsvis arbeta med att stärka relationerna och bedriva ett

mer strukturerat arbete som bottnar i evidens samt ta tillvara på de befintliga kontakterna för

långsiktigt trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete.

31

4. Programmet ’Tillsammans’

I det här kapitlet utvärderas de medborgarlöften som Polismyndigheten riktat mot ungdomar

på Oxievångsskolan med syfte att främja kontakten mellan polis, skola, myndigheter, lokala

näringsidkare och ungdomar genom att arrangera strukturerade aktiviteter (Polismyndigheten,

2017).

För att stärka kontakten mellan eleverna på Oxievångsskolan, Polismyndigheten och lokala

aktörer skapades programmet ‘Tillsammans’ hösten 2016. Detta program är framtaget i

samarbete mellan kommunpolisen Zoran Markovic och Jenny Nyberg, rektor på

Oxievångsskolan som sedan involverade Räddningstjänsten, restaurangen Gro’up, Oxie

fritidsgård och MFF. Syftet med programmet är främst att stärka relationen mellan eleverna

och de olika aktörerna men även att ge eleverna bättre inblick i de olika yrkesrollerna

samtidigt som de håller sig aktiva och får mer kunskap om hälsa och kost (Polismyndigheten

2017; Personlig kommunikation, Jenny Nyberg, 2017). Oxievångsskolans idrottslärare

samarbetar och planerar verksamheten med övriga aktörer ett lektionspass per vecka. Genom

projektet sker undervisning och träning gemensamt för eleverna med idrottsinriktning i

årskurs sju. I årskurs åtta bedrivs en lektion i hemkunskap med eleverna där

Polismyndigheten, Oxie fritidsgård, Gro’up och skolan samarbetar för att öka elevernas

medvetenhet kring kost och hushåll samt öka intresset kring arbete med egen verksamhet (i

detta fall restaurang) i framtiden. Parallellt sker hela tiden återkoppling till kost och hälsa i

samtliga klasser.

För att delta i projektet ‘Tillsammans’ i årskurs sju krävs vid anmälan minst 95% närvaro

som eleverna får skriva kontrakt på att upprätthålla. Detta krav har samtliga elever i årskursen

blivit informerade om innan kursstart med en chans, samt förhoppning, att kunna öka

närvaron i övrigt för att få möjligheten att ta del i denna typ av verksamhet. Denna närvaro

följs veckovis upp av skolan för att försäkra sig om att kontraktet uppfylls, dock utfärdas

endast en varning samt samtal med eleven om denne bryter mot överenskommelsen i

kontraktet. Varje tisdag turas de olika aktörerna om att hålla i teori- och idrottslektionerna.

Alla aktörer är närvarande även om det inte är deras tur att hålla i lektionen, detta för att

främja syftet. Det finns planer om att fortsätta hålla kurserna i tre år framöver för att sedan

utvärdera dess effekt. Framtidsplanen för programmet ‘Tillsammans’ är att strukturera

32

verksamheten och planera innehållet efter vad som är mest relevant och lämpligt för

årskurserna sju till nio.

Hemkunskapen sker en gång i veckan och är en stående punkt i schemat för de klasser i

årskurs åtta som inte har någon specifik inriktning. Verksamheten bedrivs med en klass per

termin, därefter byts den aktuella klassen som deltagit under våren ut till hösten. Under dessa

tillfällen närvarar polis och fritidsassistent från Oxie fritidsgård utöver lärare och

verksamheten sker till största del i Oxievångsskolans lokaler men även i restaurangen

Gro’up. Syftet med arbetet i årskurs åtta är att stärka kontakterna mellan eleverna och polis

samt fritidsgården, men även ge en inblick i tillvägagångssättet för skapandet av egen

verksamhet.

4.1 Tidigare forskning

Vetenskaplig forskning bidrar med möjligheten till en inblick i hur en kriminell karriär

startar, vilka insatser som är lämpliga och mest effektiva samt i vilken ålder de bör

implementeras. Utifrån analyser gjorda med age-crime curve som underlag kan man se i

vilken ålder brottsbenägenheten är dominerande och använda det som ett verktyg ur ett

preventivt perspektiv (Sampson & Laub, 1993). Age-crime curve visar att peak åldern, det

vill säga den ålder då högst antal brott begås, är under mitten av tonåren för att sedan avta vid

cirka 16 till 20 års ålder (a a). Ju tidigare man implementerar förebyggande åtgärder desto

bättre då en tidig debutålder allmänt medför fler antal begångna brott för ungdomar

(Blumstein, Cohen, Roth & Visher, 1986).

Ungdomars förtroende till polis

Studier har påvisat ett direkt samband mellan mötet med polis och ungdomar samt

ungdomars perception av polisens arbete överlag (Metropolitan Police Authority, 2008).

Huruvida ungdomarna har blivit behandlade av poliserna som offer, vittnen eller som

gärningsmän påverkar förtroendet negativt eller positivt för Polismyndigheten och påverkar

känslan av att polisen bryr sig om ungdomarnas problem (a a). För att Polismyndighetens

arbete ska fungera så effektivt som möjligt behövs förtroende från allmänheten (Morris,

2011). I en studie gjord av Brottsförebyggande rådet (2009) angående tonåringars förtroende

till Polismyndigheten visar resultat att ungdomar generellt sett har högt förtroende för

rättsväsendet, till och med högre än vuxna. Dock spelar graden av förtroende inte någon

avgörande roll för om de väljer att anmäla brott till Polismyndigheten eller inte (Brå, 2009).

33

Huruvida det finns en koppling mellan förtroende för Polismyndigheten och

anmälningsbenägenhet finns det endast begränsad kunskap i Sverige, dock är inte sambandet

entydigt i de studier som finns (a a).

För att komma fram till hur polisen skall förbättra förtroendet till unga utförde studenter från

Lund Universitet en enkätstudie som berörde ungas syn på polisen i Lund 2011. På frågan

‘Vad kan polisen göra för att du ska få större förtroende för dem?’ blir det övervägande svaret

‘inget speciellt’ och ‘de borde synas mer på offentliga platser och bli en del av den vardagliga

bilden, inte bara i polisbilar utan som patrullerande poliser’ (Hansson & Hällefors, 2011). Ett

antal respondenter uppgav även att poliserna inte bör ha fördomar mot ungdomar och

invandrare samt ett flertal respondenter menar att ‘polisen har felaktiga tillvägagångssätt vid

demonstrationer’ då ungdomarna anser att ‘polisen bör använda mer fredliga medel’ (a a).

En undersökning utförd av Maxson, Hennigan och Sloane (2003) visade på att informella

relationer mellan Polismyndighet och invånare i ett område ökade förtroendet för poliserna

samt förbättrade relationerna. En förbättrad relation mellan Polismyndigheten och invånarna

kunde dessutom minska invånarnas perception av brott och oordning i ett område (a a). De

individer som mött polisen i mer informella roller hade en bättre uppfattning om

Polismyndigheten än de individer som mött polisen i en formell relation (a a).

Skolans roll

Wikström och Torstensson (1997) undersökte skolans roll i förhållandet till moralbildning

hos individer och dess preventiva syfte. När det gäller tidig situationell prevention har skolan

och familjen störst betydelse eftersom tonårsperioden är en period då många ungdomar av

spänning eller eventuellt grupptryck begår ett eller flera brott (Wikström & Torstensson,

1997). Det är därmed viktigt att genom tidig situationell prevention begränsa att individer

börjar begå brott eftersom det finns risk att leda till kronisk kriminalitet (a a). Dock menar

Wikström och Torstensson (1997) att de viktigaste åtgärderna vad beträffar rekrytering av

kroniker troligen hör hemma inom den sociala brottspreventionen. De menar även att skolan

är samhällets mest outnyttjade brottspreventiva resurs eftersom barn och ungdomar befinner

sig under en stor del av sin uppväxt i skolmiljö samt att det sker under en period i livet som är

viktig för individens sociala och personlighetsutveckling (a a).

Skolan har unika möjligheter att påverka utvecklingen av barns och ungdomars

brottsbenägenhet och flera undersökningar visar att en förhållandevis stor andel av

34

ungdomars brott begås på skolan eller på andra platser under skoltid (Wikström &

Torstensson, 1997). Det finns studier som visar på ett samband mellan betyg och ungdomars

brottslighet (Agnew & Brezina, 2014). Resultat visar att låga, sämre betyg i skolan utgör en

större risk för brottsligt beteende samt att brottsliga ungdomar tenderar att ha lägre betyg och

sämre skolnärvaro i större utsträckning i jämförelse med icke brottsliga ungdomar (a a).

Brottsliga ungdomar tenderar även i många fall ha en negativ syn på skolan och därmed

upplever den som slöseri med tid, vilket kan formuleras som svaga band till skolan (a a).

Dessa svaga band till skolan kan leda till sämre relationer med lärare än de icke brottsliga

ungdomarna och denna negativa syn kan även leda till en större risk för lägre utbildningsnivå

och yrkesmässiga mål i framtiden (a a). Forskare menar att brottsligheten leder till en sämre

skolupplevelse vilket är förklaringen till sambandet och därmed innebär det inte att sämre

skolupplevelser nödvändigtvis leder till brottslighet (a a). Om det finns en kausal effekt av

skolupplevelsen skulle detta innebära att åtgärder som innebär en positiv inverkan på

skolupplevelsen reducerar brottsligheten, dock finns det begränsad forskning inom detta (a a).

Resultat av Ring och Svenssons (2007) undersökning visar att det finns ett svagt statistiskt

signifikant samband mellan social klass och brott utifrån både registerdata och

självrapporterade data. Social klass har visat en effekt på ungas kriminalitet och detta

samspelar i sin tur med individens skolprestationer (Ring & Svensson, 2007). Sambandet

förekommer i både registerdata och självrapporterade data samt för båda könen där analyser

visar att individer från en lägre samhällsklass utgör en större risk för brottsligt beteende (a a).

I undersökningen visar båda informationskällorna att skolbetyg är den mest betydande

faktorn gällande korrelation till brottslighet (a a).

En studie utförd på ungdomar i Nederländerna visar att risken för annat avvikande beteende

ökar för elever med ogiltig frånvaro i skolan (Veenstra, Lindenberg, Tinga, Ormel, 2010).

Detta resultat menar även att det förekommer ett samband mellan kön och ogiltig frånvaro,

pojkarna var enligt deras studie mer ihållande i sitt skolkande än flickorna (a a). Planeringen

av ungdomens lektionstid i skolan har stor betydelse då studier visar att daglig fysisk aktivitet

påverkar koncentrationsförmågan och därmed inlärningsförmågan (Fridolin & Wikström,

2016). Svenska regeringen ger uppdrag till Skolverket att motivera ungdomar att delta i

idrottslektionerna eftersom motorisk träning underlättar och påverkar den kognitiva

utvecklingen (Fridolin & Wikström, 2016). Därmed kan skolorna påverka ungdomarnas

motorik, koncentration och skolprestationer genom idrotten (a a).

35

Brottsliga kamrater

Wikström och Torstensson (1997) menar att många kamratgrupper bildas i skolan som sedan

kan bli ungdomsgäng vars aktiviteter innebär allvarliga kriminella handlingar. Forskning har

även visat på ett samband mellan brottsliga kamrater och individens egen brottslighet och att

individer som umgås med brottsliga kamrater löper större risk att själva begå brott (Weerman,

Bernasco, Bruinsma, Pauwels, 2015). Det som skiljer forskarnas åsikter åt inom detta område

är under vilka omständigheter umgänget leder till utvecklandet av ett brottsligt beteende (a a).

Vissa påstår att det beror på hur mycket tid som individen spenderar med brottsliga kamrater

medan andra menar att det är helt beroende på hur umgänget sker, under vilka

omständigheter (a a).

Svensson och Oberwittler (2010) har utfört en studie om påverkan av brottsliga kamrater och

deras undersökning ämnar att undersöka tre hypoteser. Hypoteserna var att brottsliga

kamraters effekt ökade om det fanns starka band inom gruppen, om individerna umgicks ofta

eller om de umgicks i riskfyllda miljöer (a a). Resultaten visade att den faktor som hade störst

betydelse och påverkan på individen var om umgänget bedrevs i riskfyllda miljöer (a a). Det

är därmed viktigt i ett brottsförebyggande syfte att ungdomar umgås under strukturerade

former med aktiviteter som är uppstyrda och även eventuellt övervakade (a a). Svensson och

Oberwittler (2010) menar därmed att oavsett om en individ spenderar mycket tid med

brottsliga kamrater och/eller har starka band till dessa individer är det under vilka

omständigheter umgänget sker som är den betydande faktorn och det som i slutändan

kommer påverka individens egen brottslighet.

Sociala band

Det centrala för Sociala band-teorin är att brott är en konsekvens av svaga eller avsaknad av

sociala band (Lilly, Cullen, Ball, 2011). Teorin bygger på fyra olika band: anknytning,

åtagande, delaktighet och övertygelse (a a). En studie utförd i USA undersökte skillnader av

betydelsen för sociala band mellan kön (Huebner & Betts, 2002). Flickornas beteende kunde i

större utsträckning förklaras av anknytningsbandet från Sociala band-teorin medan pojkarnas

beteende byggde på teorin kring delaktighetsbandet (a a). Forskarna menar att flickor främst

håller sig till ett mindre antal nära individer medan pojkar har ett större kontaktnätverk (a a).

Dock går det att konstatera att det finns ett omvänt signifikant samband mellan rapporterad

brottslighet och ungdomarnas relation till föräldern för båda könen (Huebner & Betts, 2002).

Skillnaden finner de i graden av betydelsen för anknytning, där de menar att anknytning är

36

viktigare för flickor än för pojkar (a a). Åtagande kan enligt Hirschi förebygga brott då

individen anser att konsekvenserna av brott inte är värda att riskera (Lilly et al, 2011). Detta

kan bero på åtaganden till skolan där individen möjligtvis investerat tid för att lyckas och

därmed gör det rationella valet att inte begå brott (a a). En individ som investerat mycket tid

och energi för att uppnå krav som lärare och föräldrar ställer, för att ta examen med bra

betyg, har ett bättre band och relation till samhället (a a).

Deltagandebandet i Sociala band-teorin innefattar individens rutinaktiviteter såsom jobb,

sport och skolaktiviteter vilket enligt teorin leder till färre chanser att begå brott (Lilly et al,

2011). Om individen inte ägnar sin tid åt hemläxor, aktiviteter såsom fotbollsträning eller

övrig verksamhet är risken större att individen driver omkring och därmed har en

ostrukturerad fritid som kan leda till brott (Lilly et al, 2011; Svensson & Oberwittler, 2010;

Weerman et al, 2015).

4.2 Insamlad data

4.2.1 Metod

Den valda metoden för att samla in information gällande de medborgarlöften som berör

ungdomarna på Oxievångsskolan utfördes i både kvantitativa och kvalitativa former;

enkätstudier, deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer (för fullständig enkät

se bilaga 5). Semistrukturerade intervjuer utfördes med delaktiga nyckelaktörer för att kunna

anpassa frågorna till respektive respondent för att få en bredare bild över vad just den aktuella

respondenten var aktiv inom. Under intervjuerna användes en intervjuguide, vilket var

anpassad efter respondenten och antingen spelades samtalet in eller dokumenterades av

stödanteckningar (för fullständig intervjuguide se bilaga 6). Utöver insamlad data genom

intervju och enkät skedde deltagande observationer, där eleverna var medvetna om syftet med

besöket, vid två lektionstillfällen för att på plats få en vidare upplevelse av programmet och

hur det bedrivs (Bryman, 2011).

4.3 Resultat

Semistrukturerade intervjuer med delaktiga aktörer

Trygghets- och utvecklingssamordnare på Oxievångsskolan anser att skolan varit väldigt

delaktiga vid framställandet av dessa medborgarlöften och att polisen har lyssnat väl.

Respondenten menar även att det alltid funnits ett bra samarbete mellan skolan och polisen,

37

men att relationen blivit ännu starkare vid införandet av medborgarlöftena. Enligt

respondenten har eleverna på Oxievångsskolan blivit väl informerade om medborgarlöftena

och därmed anses medvetenheten om vad de innebär hög. Respondenten upplever dessutom

att elevernas kontakt med räddningstjänst- och polisen förbättrats, bland annat i samband med

arbetet kring medborgarlöftena. Denne upplever att desto mer Polismyndigheten och

Räddningstjänsten visar sig och är delaktiga i elevernas studietid ger bättre samhörighet och

förebilder för eleverna.

En idrottslärare på Oxievångsskolan och delaktig i programmet ‘Tillsammans’ anser att

samarbetet inom programmet numera fungerar väl. Till en början upplevde respondenten att

det var något ostrukturerat, men över tid och efter planeringsmöten har respondenten en

positiv inställning till arbetets framtid. Respondenten menar att det är viktigt att eleverna får

ta del av information kring polisen och räddningstjänstens roll samt hur de arbetar ute i

samhället, men även kunskap om kost och hälsa.

Enligt en respondent från supporterpolisen som medverkar i samarbetet tog kommunpolisen

Zoran Markovic initiativet att få in Polismyndigheten i projektet ‘Tillsammans’, men även att

anställda hos Räddningstjänsten skulle delta. Respondenten upplever att syftet med projektet

är att föra ungdomarna närmre polisen och andra viktiga aktörer i samhället. ‘Vi vill göra det

enklare för ungdomarna att söka kontakt’ säger supporterpolisen, denne ansåg även att det är

viktigt att eleverna ska se en människa bakom uniformen och ‘att vi är precis som de och vi

alla är lika’. Respondenten menar att närvarokravet sattes för att motivera de elever som var

intresserade. I frågan om det är fler pojkar än flickor som är med i programmet svarade

supporterpolisen att det relativt är en jämn fördelning vilket hen benämner som väldigt

positivt. Enligt supporterpolisen har projektet varit uppskattat bland eleverna och det finns

planer på att fortsätta. De framtida förändringar som kommer att ske är att målgruppen

kommer att expandera, när de sjundeklassare som går programmet idag börjar åttonde klass

kommer de få fortsätta och dessutom kommer de nya sjundeklassarna få möjligheten till att

söka in. I frågan om de kunnat se någon effekt av projektet upplever respondenten att många

av de förutfattade meningar om Polismyndigheten som eleverna tidigare haft numera

försvunnit. ‘De har fått se en annan sida av vår verksamhet och att vi bakom uniformen är

precis som vem som helst’ berättar supporterpolisen. Vidare menade han att det gått för kort

tid för att uttala sig om några direkta effekter och att man behöver komma tillbaka efter två

till tre år för utvärdering.

38

Rektor på Oxievångsskolan ser programmet ‘Tillsammans’ som en möjlighet till en aktivitet

för ungdomarna i skolan då Oxie överlag inte har mycket att erbjuda ungdomar på fritiden.

När rektorn tillsammans med kommunpolisen Zoran Markovic planerade projektet låg fokus

på kost och hälsa. Utöver huvudmålet får eleverna möjlighet att få en inblick i polisens och

räddningstjänsten verksamhet vilket ska leda vidare till att de olika aktörerna skapar goda

relationer till ungdomarna. Rektorn hävdade att en önskad effekt är att skolnärvaron och

skolresultaten ska höjas med hjälp av fysisk aktivitet. Skolan ämnar att utvärdera projektet till

hösten 2017 i form av en enkätundersökning till elever som deltagit i projektet och deras

vårdnadshavare. Genom enkäterna vill man mäta attityderna till projektet och genom att

samla in elevernas betyg vill man se om projektet haft någon effekt på skolresultat och/eller

skolnärvaro. Rektorn anser att det är väl investerade pengar och hoppas att konceptet sprid

samt öppnar upp möjligheten för samarbete med andra skolor.

Fritidsassistent på Oxie fritidsgård medverkar med eleverna i årskurs 8 på

hemkunskapslektionerna. Respondenten menade att det endast finns gott att säga om

programmet och att samarbetet mellan Polismyndigheten och fritidsgården alltid varit bra,

men att samarbetet mellan skolan, Polismyndigheten och fritidsgården förbättrats. ‘Det är

andra ungdomar som jag möter här på skolan och hade jag inte varit delaktig i detta program

så hade jag aldrig fått chansen att möta dem, eller personalen på skolan heller’ uppger

respondenten. Denne uppskattade möjligheten att knyta relation och kontakt med andra

aktörer och ungdomar. Respondenten kan inte uttala sig om ungdomarnas attityd förändrats

överlag sedan programmets start då hon inte haft kontakt med samtliga sedan innan, men

berättar att denne ändå upplevt viss förändring under programmets gång.

Två områdespoliser i stadsområde Söder är med och samverkar i projektet ‘Tillsammans’. En

av de berättade att de sedan tre år tillbaka haft ett regelbundet samarbete med

Oxievångsskolan där de haft rollen som skolpoliser. På frågan om vad som är polisens syfte

och vad de förväntar sig för effekt svarade respondenten att de vill skapa relationer till

eleverna som ska leda till ökat förtroende. Denne menade att detta är vad som kallas för

brottsförebyggande arbete och ansåg att man borde satsa på ett förebyggande arbete eftersom

att det underlättar polisens arbete långsiktigt. De var dock inte säkra på vilka effekter som

projektet lett till idag eftersom det är för tidigt för att säga. De rekommenderade att man till

39

hösten bör följa upp och göra en utvärdering för att se vad man kan ändra på samt ifall

projektets syfte uppfylls.

Enkätundersökning - eleverna i ’Tillsammans’ årskurs 7

Under hösten 2016 antogs 44 elever från Oxievångsskolan till programmet ‘Tillsammans’

fotbollsdel. Under enkätundersökningen svarade 31 av 44 elever där syftet var att ta reda på

om information gällande medborgarlöften gått ut och hur synen på polisen samt deras

verksamhet upplevs. Gällande könsfördelningen svarade 24 killar och sju tjejer. Första frågan

i enkäten handlade om ifall eleverna fått någon information om de medborgarlöften som

infördes i januari 2017 där 26 elever svarade att de inte blivit informerade och fem stycken

svarade att de blivit informerade. Alla de som uppgav att de blivit informerade var flickor. De

som hade blivit informerade angav föräldrar, skolan, polisen eller räddningstjänsten som

informationskällor. 21 elever svarade att de haft förtroende för polisen i Malmö innan

projektet ‘Tillsammans’ och åtta elever svarade att de håller med till viss del. Två svarade att

de inte alls hade förtroende för polisen innan projektet. Dessa två elever ringande in svaret

‘instämmer delvis’ på frågan om förtroende för polisen i Malmö ökat i samband med

projektet ‘Tillsammans’. Utav samtliga 31 respondenter var det endast två elever som svarade

att projektet inte bidragit till att deras förtroende ökat för polisen, dock svarade båda att de

haft förtroende för polisen redan innan projektets start. I frågan om projektet ‘Tillsammans’

förstärkt kontakten till polisen svarade tio elever att de håller med och 16 svarade att de i viss

utsträckning upplevde förstärkt kontakt till polisen medan fem elever svarade att de inte var

av samma åsikt. Sista frågan handlade om eleverna upplevde att de under projektets gång lärt

sig mer om polisens arbetssätt och endast en elev upplevde att den inte lärt sig något medan

majoriteten svarade att de hade lärt sig och resterande upplevde till en viss del att de lärt sig.

Enkätundersökning - eleverna i ’Tillsammans’ årskurs 8

Totalt svarade 28 elever på enkäten. På frågan om eleverna fått information om

medborgarlöften i stadsområde Söder uppger endast två av samtliga respondenter som

närvarade vid tillfället att de fått information om medborgarlöftet. Dessa två, en tjej och en

kille, uppgav nyheter och Google som informationskälla. Förtroendet för polisen har för fyra

respondenter ökat sedan programmets start i jämförelse med innan. Resterande svarade att de

håller med eller delvis håller med till att de redan innan programmets start hade ett förtroende

för polisen i Malmö. Den andel respondenter (sex stycken) som delvis eller helt upplevde att

de fått ett ökat förtroende för polisen uppger dock att programmet varken stärkt kontakten

40

med polisen eller inneburit mer lärdom om hur polisen arbetar. Två respondenter upplevde att

kontakten förstärks till polisen men de anser inte att de lärt sig mer om hur polisen arbetar.

Tre respondenter uppger motsatsen i sina svar. En fjärdedel uppgav att trots att de håller med

eller till viss grad var av samma åsikt att förtroendet för polisen ökat så hade dock kontakten

mellan parterna inte förstärkts enligt respondenterna.

4.4 Diskussion

Programmet Tillsammans kan återkopplas till tidigare forskning som visar på betydelsen av

skolans roll i utvecklandet av moral och skolans preventiva syfte (Wikström & Torstensson,

1997). Skolan ställer krav på eleverna i årskurs sju som vill delta i projektet att de skall uppnå

95 % närvaro, vilket kan kopplas till de studier som visar att ungdomar som har negativ

skolupplevelse även besitter större risk för brottslighet. Detta då låg närvaro samspelar med

låg motivation samt svag anknytning till lärare (Ring & Svensson, 2007; Agnew & Brezina,

2014). Risken för brottsligt beteende minskar om ungdomen har en positiv skolupplevelse

med god närvaro vilket i större utsträckning resulterar till bra betyg och bättre

framtidsmöjligheter (a a). Det är större sannolikhet att ungdomen som inte närvarar under

skolans lektioner och eventuellt skolkar inte har lika stor chans till goda betyg, vilket studier

hävdar har ett svagt men existerande samband med brottslighet och detta framfört allt hos

pojkar (Veenstra et al, 2010).

Programmet ‘Tillsammans’ visar god möjlighet till förbättrad relation mellan polis och

ungdomar då forskning menar att polisen bör synas i ungdomars liv regelbundet och inte bara

när ett brott ska utredas (Metropolitan Police Authority, 2008). En stabil och regelbunden

polisnärvaro i ett område, vilket lektionstillfällena kan ses som, kan leda till att ungdomarna

känner till polisen, men även att polisen lär känna ungdomarna och på så sätt upplevs mötet

mellan polis och ungdomar mer positivt (a a). Samtliga aktörer i programmet har under

lektionstid för årskurs sju likadan klädsel (en ‘Tillsammans’-tröja) och under hemkunskapen i

årskurs åtta bär poliserna privata kläder. Detta ger möjligheten för ungdomar att se poliser

och räddningstjänsten som ‘vanliga’ individer och inte endast uniformerade aktörer som

närvarar vid avvikande situationer, vilket öppnar upp för en mer avslappnad och positiv

stämning. Majoriteten av eleverna i årskurs sju uppgav i enkätundersökningen att

programmet bidragit till ett ökat förtroende för polisen. Det var endast en respondent som

hävdade att de inte lärt sig mer om polisens arbete i samhället medan resterande var av annan

41

åsikt på denna punkt. Programmets syfte och mål kan därmed anses uppnått utifrån resultatet

av enkätundersökningen där eleverna medger sig blivit påverkade sedan kursstart. Rektor på

Oxievångsskolan menar att de kommer utföra en enkätundersökning varje år för att mäta

effekterna av ungdomarnas förtroende till polis samt påverkan på betyg och närvaro.

Respondenten kunde ännu inte ge information om hur dessa kommer utformas eftersom detta

arbete ännu inte startat.

Könsfördelningen inom programmet är skev gentemot uppfattningen supporterpolisen hade.

Vid enkätundersökningstillfället deltog 26 killar och endast sju flickor, dock saknades 13

elever vid undersökningen; gissningsvis är sannolikheten låg att samtliga av dessa var flickor.

Om tanken är att stärka relationen och nå ut till båda könen bör eventuellt programplanen

eller informationen/rekryteringen för eleverna i årskurs sju bli mer anpassad till båda könen.

Undersökningen visar även på motstridighet till vad Trygghet- och utvecklingssamordnare

för skolan uttalar sig om att eleverna blivit väl informerade om medborgarlöftet då insamlad

data visar på att endast fem av 31 elever i årskurs sju uppgav att de blivit informerade. I

årskurs åtta var det endast två elever som kände till medborgarlöftet och det var inte skolan

som uppgavs som informationskällan. Detta anses som en möjlig förbättringspunkt i

framtiden om syftet är att eleverna ska vara delaktiga och informerade kring vad

medborgarlöftet gäller. Eleverna i årskurs sju upplevs få större inblick i polisens arbete i

jämförelse med årskurs åtta men detta är ett förväntat resultat då årskurs åtta inte fokuserar på

teoretiskt arbete kring Polismyndigheten. Majoriteten av samtliga elever i undersökningen

uppger att de redan innan programmets start haft förtroende för polisen i Malmö.

En av områdespoliserna i programmet belyste vikten av denna typ av arbete då åtgärden kan

fungera brottsförebyggande och därmed leda till långsiktiga effekter. En förutsättning är att

programmet visar på en förändring av ungdomars förtroende till polisen vilket respondenten

menar i sådant fall kommer kunna fungera brottspreventivt i framtiden. Denne menar att ju

större förtroende och förbättrad kontakt ungdomarna får för polisen kommer risken att dessa

ungdomar begå brott minska. Detta leder till att det är av största vikt att utvärderingen av

programmet ‘Tillsammans’ utförs med noggrannhet för att upprätthålla god reliabilitet och

validitet, för att avgöra om programmet fungerar i praktik som enligt teorin gällande effekt på

ungdomarnas förtroende. De utförda enkätundersökningarna från utvärderingen visar på en

förbättring av förtroendet till polisen i Malmö, dock visar resultat att kontakten till polisen i

42

Malmö inte förstärkts i lika stor utsträckning. Detta behöver dock inte vara betydande om det

är högre prioritering att förtroendet förstärks.

De förslag till framtida arbete som framförs genom denna utvärdering är att samtliga aktörer

som kommer vara inblandade i utvärderingen bör utforma enkätstudier utifrån de enskilda

målen; betyg, förtroende till polis och närvaro. Gällande förtroendet till polis bör denna

mätning utformas i den mån att kunna användas under samtliga mätningar och en förmätning

hade varit att önska redan innan programmet påbörjades. Därmed går det inte att uttala sig om

hur förtroendet ökat för de elever som redan påbörjat programmet, endast mätningar av hur

den förändrats över tid kan utföras. Det finns dock möjlighet att utföra förmätning för de

elever som kommer börja programmet till hösten. Viktigt är att operationalisera ‘förtroende’

eftersom uppfattningen vid detta arbetes enkätundersökningar var för enskilda individer ett

svårtolkat begrepp. Det kan även anses vara till fördel att använda sig av positiva och

negativa påståenden/frågor vid utformandet för att undvika missvisande svar där eleven svara

likadant på samtliga frågor (Bryman, 2011). Trots att planen är att endast utföra

enkätundersökning kan resultatens kvalité stiga om dessa kombineras med kvalitativ

forskning i form av intervjuer, antingen enskild med eleverna för att på så sätt diskutera

förtroende till polisen med lägre risk för oklarheter eller genom fokusgrupper där samtliga

elever tillsammans får föra en öppen diskussion kring ämnet och hur programmet påverkat (a

a). Huruvida mätningar angående effekten av betyg och närvaro ska utföras finns det större

möjligheter att se skillnader då detta rapporteras kontinuerligt under elevernas skolgång, det

som dock kan tänkas råda tveksamheter kring är i vilken utsträckning man kan förklara

effekten/påverkan på detta genom programmet ‘Tillsammans’. Det finns studier som visar att

fysisk aktivitet leder till bättre koncentrationsförmåga och därmed kan det ske en naturlig

påverkan på ungdomarnas betyg genom att de presterar bättre tack vare träningen i

programmet. Dock kan det inte uteslutas att motivationen hos eleven höjts tack vare andra

faktorer och händelser i dennes liv. Därmed är det viktigt att ta hänsyn till eventuella

confounders, en tredje variabel, som kan förklara sambandet (Bryman, 2011).

Genom att skicka ut enkäter till alla berörda parter som varit engagerade i projektet kan man

även få fram om alla aktörer haft samma målsättningar eller om deltagarna skapat egna mål

under projektets verksamma tid (Faugert & Sandberg, 2016). För att den slutgiltiga

utvärderingen av programmet ska ha god kvalité är det viktigt att använda sig av

utvärderingen, annars finns det ingen mening med att utföra en (a a). Med hjälp av

43

utvärderingen får verksamheten ny kunskap och nytt material som kan användas som grund

för nya beslut som skall ske i projektet eller den pågående verksamheten (a a).

44

5. Generell slutdiskussion

5.1 Resultatdiskussion

Följande diskussion berör de resultat som utvärderingen nått fram till, huruvida dessa

uppfyller medborgarlöftenas syfte samt hur framtida arbete förslagsvis kan bedrivas. Viktigt

att ha i åtanke är att somliga rekommendationer och argument varken har grund i

vetenskaplig forskning eller är vetenskapligt utvärderade och bör således endast ses som

förbättringsförslag.

69 medborgarlöften har totalt tagits fram för stadsområde Söder. Det tillkommer vissa risker

med många olika löften eftersom det kräver mer fokus och engagemang av aktörerna. Vad

som bör beaktas när man tar fram ett högt antal löften är att arbetet som bedrivs riskerar att

bli ineffektivt, resurskrävande och dyrt snarare än effektivt och evidensbaserat (Wikström,

2007). I linje med Wikström (2007) blir således förslag till förbättring att lägga fokus på ett

färre antal löften för att ta fram mer beprövade preventionsåtgärder baserade på erfarenhet

och vetenskaplig evidens. Genom att använda sig av beprövade preventionsåtgärder

minimeras risken att ‘doing without knowing-effekten’ skapas där resurser inte kommer till

sin fulla funktion och istället blir effektlösa (Wikström, 2007).

Wikström (2007) belyser risken att inkludera lokala aktörer såsom föräldrar, lärare, polis,

grannar och socialarbetare i ett brottspreventivt arbete. Han menar att tanken är god då det

innebär aktivt deltagande av samtliga och därmed ett stor omfång av aktörer som samarbetar,

men det skapar svårighet att avgöra vilka åtgärder som leder till en effektiv prevention

(Wikström, 2007). Dessutom kan ansvarstagande hos flertal aktörer leda till att åtgärderna

blir ’ingens ansvar’ (Jonergård, Agevall, Klasson, Zanderin, 2010). Tidigare nämnda aktörer

har däremot enligt Wikström (2007) inte all kunskap som krävs utifrån sociala-, situationella-

och utvecklingsprocesser som leder till den mest effektiva brottspreventionen. Detta problem

kan leda till att många medborgarlöften resulterar i ett antal kortsiktiga projekt som saknar

grund i kunskap och evidens (Wikström, 2007). Utan direkta och jämna koordinationer

tillkommer risken att flera projekt sätts igång med förväntan om effekt, för många projekt

tenderar även att minska tillgängliga resurser (a a). För att undvika implementeringsproblem

och för att det eftersträvade målet ska förverkligas bör åtgärden implementeras vid rätt

tidpunkt och med tillräckliga resurser (Jonergård et al, 2010). Det finns därmed anledning att

föreslå att stadsområde Söders medborgarlöften bör reduceras och utformandet av åtgärderna

45

bör vara mer kunskap- och evidensbaserat. Resultat från insamlad data visar att arbetet som

genomförs i stadsområdet inte alltid bedrivs med den mängden tid och resurs som utlovas

eller krävs för önskvärt utfall. Det kan även uppstå en viss utmaning vid avgörandet om dess

effekt.

I linje med det Wikström (2007) framför angående problematiken att påbörja kortsiktiga

projekt och åtgärder där önskan är att lösa problemen och direkt se en förbättrad

effekt tillkommer även frågan om kostnadseffektivitet. Långsiktiga mål kan bidra till en mer

långsiktig effekt och möjligheten att minska kostnader som i framtiden riskerar att bli höga

(Homel, 2005). Det är därmed fördelaktigt att genomföra en kostnadsanalys med syfte att

jämföra resurserna som går till en insats med de fördelar som denna insats kan bidra till, detta

för att komma fram till den som bidrar till mest positiv effekt (a a). Fördelarna bör inte endast

beaktas utifrån materiella kostnader som kriminaliteten kan leda till utan även de

immateriella kostnader som kriminalitet och otrygghet kan föra med sig (a a). För bästa

implementeringseffekt bör resurser finnas tillgängliga under hela åtgärden gång (Jonergård et

al, 2010). De analyser som leder till att effekten sker på multiproblematik kan resultera i en

bättre livskvalité för enskilda individer som har möjlighet att i slutändan gynna samhället

(Homel, 2005). Detta kan kopplas till studiens intervjutillfälle med områdespolisen som

samverkar i ‘Tillsammans’ som menar att programmet bidrar till ett kontaktskapande som i

framtiden kan underlätta Polismyndighetens arbete, men även fungera som

brottsförebyggande i den aspekten att ungdomar lär sig mer om människan bakom uniformen.

Både stadsområdesförvaltning Söder och Allaktivitetshuset yrkar dessutom på behovet av fler

långvariga åtgärder som bidrar till framtida kontaktskapande och således gynnar

stadsområdet på lång sikt. Även kvällsvandringarna som bedrivs är en del i det långsiktiga

arbetet i syfte att öka tryggheten till år 2020.

Något som bör övervägas inför kommande medborgarlöften är att schemalägga de poliser

som ska medverka på alla aktiviteter. Studier visar att det finns en ekonomisk vinning i att

tillsätta flera patrullerande poliser på lång sikt, jämfört med de fängelseavgifter som uppstår

när brott begås (Ariel, Weinborn, Sherman, 2016). Schemaläggning bör tas i åtanke under

ökad fotpatrullering, då detta i dagsläget görs i mån av tid.

46

Det finns vinning i att olika aktörer arbetar i samverkan med varandra för att kunna uppnå en

brottsförebyggande effekt, vilket programmet ‘Tillsammans’ kan konstateras bidra med där

samtliga deltagande aktörer upplevt en förbättring gällande diverse aspekter med deras

arbete. Kontaktnätet som skapas mellan samtliga parter har kommit att bli en betydande roll i

deras framtida arbete. Stadsområdesförvaltning Söder upplever samarbetet mellan polis och

övriga aktörer som lyckat där snabb uppföljning sker veckovis, däremot uttrycker

Allaktivitetshuset en önskan om förbättrat samarbete. Under kvällsvandringen sker ett stort

omfång av samarbete mellan aktörer, vilket kan ses som positivt för framtida samarbeten. När

flera aktörer samverkar är det viktigt att utforma tydliga gemensamma syften, mål och

tillvägagångssätt, vilket under utvärderingens gång visat på bristfällighet. Det finns även ett

behov av att samtliga aktörer vet hur åtgärderna faktiskt ter sig. En förtydligad måluppfyllelse

bör finnas innan åtgärdernas start för bäst kartläggning av varje persons ansvar i samarbetet

(Jonergård et al, 2010). Exempelvis upplevde en respondent på Oxievångsskolan att projektet

Tillsammans var jämt uppdelat mellan könen, vilket efter utvärdering visade på motsats.

Dessutom upplevde Stadsområdesförvaltning Söder att Allaktivitetshuset varit delaktiga i

besluten av medborgarlöftet, vilket inte var fallet enligt respondenten på Allaktivitetshuset.

Generellt är det svårt att säga någonting om medborgarlöftenas påverkan och effektivitet

eftersom uteslutandet av eventuella mellanliggande variabler inte kan göras. Detta behöver

beaktas vid senare utvärderingar för att avgöra om åtgärden uppfyller sitt syfte samt om

åtgärden är den verkliga orsaken till eventuell effekt. Det är svart att uttala sig om ett

eventuellt kausalt samband mellan införd insats utifrån medborgarlöften och utfall eftersom

att det förekommer andra faktorer som kan påverka och maste tas hansyn till for att

mojliggora ett sadant uttalande. Slutligt förslag gällande det generella framtida arbetet i

utformandet och genomförandet av medborgarlöften är därmed att fokusera resurser på

enstaka medborgarlöften och arbeten där samarbete sker mellan aktörer som har korrekt

kunskap samt att planeringen sker med en grund utifrån relevant forskning.

5.2 Metoddiskussion

Undersökningens metoder vid insamling av data har bestått av enkätundersökningar,

deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Enkätundersökningar eftersom de

underlättar att den bredare massan, och inte bara till nyckelaktörer, kan nås (Bryman, 2011).

Parallellt finns det nackdelar med enkätstudier såsom risken för större bortfall, begränsning i

möjligheten till uppföljningsfrågor och läs/skrivsvårigheter hos respondenterna (a a). Enkäter

47

valdes även då det är mer effektivt att administrera till ett större urval respondenter,

exempelvis eleverna på Oxievångsskolan (a a). Även webbenkäter användes då denna metod

kan reducera risken att en så kallad intervjuareffekt uppstår (a a). Webbenkäten går snabbt att

skicka ut och når fler människor medan semistrukturerade intervjuer tillåter mer öppna frågor

som passar sig bättre vid de fysiska möten som ägt rum (a a). Med webbenkäter tillkommer

dock risken att missvisande svar samlas in då det inte finns möjlighet att kontrollera

respondenterna (a a).

Under kvalitativa intervjuer är respondentens ståndpunkter i fokus framför forskarens

intressen, dessutom finns det en möjlighet för intervjun att röra sig i olika riktningar beroende

på respondentens svar (Bryman, 2011). Semistrukturerade intervjuer utfördes eftersom

önskan var att ha en hög svarsfrekvens, därmed undveks slutna frågor, men parallellt hölls en

struktur under intervjutillfället (a a). Majoriteten av intervjuerna skedde vid personliga

möten; detta höjer kvaliteten på informationen som framförs i jämförelse med till exempel

telefonintervjuer där man inte kan avläsa ansiktsuttryck (a a).

Reliabilitet och validitet

Både validiteten och reliabiliteten bör beaktas i denna rapport, bland annat var

svarsfrekvensen på enkätundersökningarna låg och för att kunna generalisera resultatet skulle

en högre svarsfrekvens behövas (Bryman, 2011). De enkäter som delats ut och de intervjuer

som utförts har främst skett i Lindängen, Hermodsdal och Oxie. De medborgarlöften som

utformats riktar sig främst till dessa tre områden, således låg de i fokus för utvärderingen.

Urvalsprocessen kan diskuteras då fler delområden i stadsområde Söder bör studeras, enbart

tre delområden ger inte en representativ bild, således bör studiens validitet beaktas. Även

urvalet som svarat på enkäter och deltagit i intervjuer går att ifrågasätta då många av svaren

kommer från aktörer eller andra individer som är inblandade utformningen/arbetet av

medborgarlöftet, således riskerar resultatet visa på en missvisande och partisk bild som

påverkats av förväntningar och förhoppningar. Att ha i åtanke är om resultatet verkligen ger

en representativ bild av vad de boende i området faktiskt anser.

Validiteten bör även ifrågasättas i mätningen av förändrade upplevelser kring åtgärderna. I

enkätundersökningarna har respondenter fått svara på ifall de upplevt en förändring efter

medborgarlöftet införts. Exempelvis har de flesta respondenter uppgett att de upplevt ökad

polisnärvaro i området på senare tid, dock finns osäkerhet kring om studien kan koppla detta

48

till att det skett på grund av medborgarlöften eller annan faktor/faktorer. Eftersom ingen

förmätning gjorts specifikt för medborgarlöftet blir det svårt att mäta eventuella förändrade

upplevelser vid senare mättillfälle. Detta gäller även i mätningen av förändrade attityder för

polisen hos elever på Oxievångsskolan. Det är viktigt att ha i åtanke att mellanliggande

variabler (confounders) kan påverka, det vill saga okanda eller andra variabler som kan

påverka sambandet (Bryman, 2011). Således blir det svårt att se om medborgarlöftet är den

verkliga orsaken. Resultatet som redovisas i rapporten handlar främst om den upplevda

förändringen och inte om de faktiska nivåerna i stadsområde Söder.

49

6. Avslutning

Avslutningsvis för att besvara frågeställningar har framgångsfaktorerna som setts varit

många. De framgångsfaktorer som genom utvärderingen stått ut är dels att medborgarlöftet

grundas i ett gott samarbete mellan flertalet aktörer. Samarbetet uppfattas välfungerade och

aktörerna bidrar med engagemang och möjlighet till långsiktiga arbeten. Medborgarlöftena

öppnar även möjligheter för framtida kontakt mellan aktörer för ett fortsatt arbete. Ytterligare

en framgångsfaktor är att de tre utvalda medborgarlöftena till viss del bottnar i tidigare

forskning. Det finns evidensstöd att ett polisarbete kretsat kring ’hot spots’ fungerar såväl

brottsförebyggande som trygghetsskapande, det finns dessutom stöd för att åtgärder som

implementeras i ungdomen är välfungerande på lång sikt och det finns stöd för att

trygghetsskapande vandringar, exempelvis i form av en kvällsvandring, kan bidra till ökad

informell och formell kontroll.

Insamlad data visar överlag på en positiv inställning till medborgarlöftena av boende och

andra involverade i området. Dessutom visar enkätinsamlingen på hög medvetenhet om

medborgarlöftena (63%). Detta kan ses som en stor framgångsfaktor då betydelsen av

medborgarnas involvering i medborgarlöftena är stor. Däremot visar insamlad data från

programmet ´Tillsammans´ på en låg kännedom om medborgarlöftena bland eleverna.

Eleverna bör få mer insikt i löftena, exempelvis via sms som ungdomarna på Lindängens

fritidsgård fått. Samtliga av ungdomarna från fritidsgården var medvetna om löftena, vilket

tyder på lyckade resultat med att nå ut till medborgarna. Medborgarlöftena i stadsområde

Söder ämnar att förändra attityderna och upplevelserna på lång sikt, vilket de tre utvärderade

löftena visat på goda möjligheter till. Dock leder utvärderingens tidsram till svårigheter att

utvärdera effekterna på längre sikt.

De svårigheter med medborgarlöftena som setts genom utvärderingen är att vissa åtgärder,

som ´hot spot´-arbetet, sker i mån av tid. Detta kan leda till att ett ostrukturerat och ineffektivt

arbete bedrivs, snarare än ett som borde ske genom tydligt schemalagt rutinarbete för bästa

möjliga effekt. En del av arbetet bör förslagsvis vara schemalagt för förbättrad struktur. En

svårighet är dessutom utvärderingen av projektet eftersom utvärderingsprocessen blir

krävande då den innefattar ett stort antal löften och inga förmätningar har genomförts. Detta

kan leda till svårigheter med att mäta effekten av aktiviteterna samt att se vilka som bör

fortgå. Flertal aktörer kan även innebära att det uppstår olika uppfattningar om vad

50

medborgarlöftena ska leda till, således bör tydligare gemensamma syften utformas. Insamlad

data har påvisat motstridiga åsikter bland aktörerna om hur medborgarlöftet utförs. Det finns

ett behov av att undersöka de faktiska nivåerna/siffrorna i de olika projekten, exempelvis

könsfördelning i projektet ’Tillsammans’ eller syftet med kvällsvandringarna. De

framgångsfaktorer som syns är många bland de utvärderade löftena, men det finns även

punkter där arbetet med fördel skulle kunna utvecklas vidare. Utvärderingen visar dock

avslutningsvis på goda möjligheter för ett fortsatt brottsförebyggande och trygghetsskapande

arbete i stadsområde Söder.

51

7. Referenser

Agnew R, Brezina T, (2014) Juvenile Delinquency. Causes and Control (5th edition).

Oxford: Oxford University Press.

Aitken C, Moore D, Higgs P, Kelsall J, Kerger M, (2002) The impact of a police crackdown

on a street drug scene: evidence from the street. International Journal of Drug Policy, 13(3),

193-202.

Ariel B, Weinborn C, Sherman L, (2016) “Soft” policing at hot spots—do police community

support officers work? A randomized controlled trial. Journal of Experimental Criminology,

12(3), 277-317.

Blumstein A, Cohen J, Roth J, Visher C A, (1986) Criminal Careers and Career Criminals.

Washington DC: National Academy Press.

Braga A A, (2007) Policing crime hot spots. I: Welsh B C, Farrington D P, (Eds) Preventing

Crime: What works for Children Offenders, Victims and Places. New York: Springer, s. 179-

192.

Braga A A, Hureau D M, Papachristos A V, (2011) The relevance of micro places to citywide

robbery trends: a longitudinal analysis of robbery incidents at street corners and block faces

in Boston. Journal of Research in Crime and Delinquency, 48(1), 7–32.

Braga A A, Papachristos A V, Hureau D M, (2012) Hot spots policing effects on crime.

Campbell Systematic Reviews: Journal of Contemporary Criminal Justice, (30), 88- 94.

Brottsforebyggande radet, (2007) Kameraovervakning och brottsprevention. En systematisk

forskningsgenomgang. Bra-rapport 2007:29. Stockholm: Brottsforebyggande radet.

Brottsförebyggande rådet, (2009) Tonåringars benägenhet att anmäla brott och deras

förtroende för rättsväsendet. Brå-rapport 2009:20. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

52

Brottsförebyggande rådet, (2010) Trygghetsvandringen- en vägledning. Brå-Rapport 2010:1.

Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, (2011). Hot spots för brott i sex svenska städer: en studie av

förutsättningarna för platsbaserat polisiärt arbete i Sverige. Stockholm: Brottsförebyggande

rådet.

Brottsförebyggande rådets statistikdatabas (2017) Gör din egen tabell över anmälda brott.

<http://statistik.bra.se/solwebb/action/index> (Hämtad 2017-05-17)

Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl). Stockholm: Liber AB

Chrysoulakis A, Ivert A K , Kronkvist K, Torstensson Levander M, (2012) Malmö

områdesundersökning 2012: Lokala problem, brott och trygghet. Malmö: Malmö Högskola

institutionen för Kriminologi.

Cohen L E, Felson M, (1979) Social change and crime rate trends: A routine activity

Approach. American sociological review, (44), 588-608.

Eck J E, (2002) Preventing crime at places. I: Farrington D P, MacKenzie D L, Sherman L

W, Welsh B C, (Eds) Evidence-based crime prevention. New York: Routledge, s. 241-294.

Faugert & Sandberg, (2016) Perspektiv på utvärdering. Lund; Studentlitteratur AB.

Fleming J, (2005) ‘Working Together’: Neighbourhood Watch, Reassurance Policing and the

potential of Partnerships. Trends & Issues In Crime & Criminal Justice, 303

Fridolin G, Wikström G, (2016) Barn som rör sig presterar bättre. Dagens Samhälle.

<http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/11/barn-som-ror-sig-mer-presterar-battre/>

(2017-05-16)

Grabosky P N, (1995). Fear of Crime and Fear Reduction strategies. Trends & Issues in

Crime and Criminal Justice, (7)44.

53

Hagstedt J, (2012) Brottsutvecklingen i Sverige år 2008-2011. Rapport 2012:13 Stockholm:

Brottsförebyggande rådet.

Hansson P, Hällefors J, (2011) “Ungdomars syn på polisen i Lund” - En studie om

ungdomars förtroende till polisen. Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola.

Homel, R. (2005). Developmental crime prevention. I: Tilley, N. (Ed). Handbook of Crime

Prevention and Community Safety. Devon: Willan Publishing, s 71-106.

Hope T, (1995) Community crime prevention. I: Tonry M, Farrington D, (Eds) Building a

safer society. Crime and justice 19. Chicago: University of Chicago Press, s 21-90

Hourihan K, (1987) Local Community Involvement and Participation in Neighbourhood

Watch: A Case-study in Cork, Ireland. Urban Studies, 24(2), 129-136.

Huebner A J , Betts S C, (2002) Exploring the Utility of Social Control Theory for Youth

Development: Issues of Attachment, Involvement, and Gender. Youth & Society, 34(2), 123-

145.

Innes M, (2004) Signal Crimes and Signal Disorders: Notes on Deviance as ‘Communicative

Action’. British Journal of Sociology, 55(3), 335-55.

Jonergård K, Agevall L, Klasson T, Zanderin L, (2010) Professioner i offentlig förvaltning:

en lärobok för universitetens professionsutbildningar. Lund: Studentlitteratur

Koper C, (1995) Just enough police presence: Reducing crime and disorderly behavior by

optimizing patrol time in crime hotspots. Justice Quarterly, 12(4), 649-672.

Lilly J R, Cullen F T, Ball R A, (2011) Criminological theory: Context and consequences

(5th edition). Thousand Oaks: Sage publications.

54

Maxson C L, Hennigan K, Sloane D C, (2003) Factors that influence public opinion of the

police. Washington DC: US Department of Justice, Office of Justice Programs, National

Institute of Justice.

Metropolitan Police Authority, (2008) Seen and Heard – Young People, Policing and Crime:

An MPA Report. London: Oversight and Review Unit MPA.

Morris C S, (2011) A cross-national study on public confidence in police. Northeastern

University.

Pennell S, Curtis C, Henderson J, Tayman J, (1989) Guardian Angels: A Unique Approach to

crime prevention. Crime & Delinquency, 35(3), 378-400.

Polismyndigheten, (2015) Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan-

metodstöd. Polismyndigheten

Polismyndigheten, (2017) Medborgarlöften Malmö Stad 2017. Stadsområde Söder. Malmö;

Polismyndigheten.

Ratcliffe J H, Groff E R, Sorg, E T, Haberman C P, (2015) Citizens’ reactions to hot spots

policing: impacts on perceptions of crime, disorder, safety and police. Journal of

Experimental Criminology, 11(3), 393-417.

Ring J, Svensson R, (2007) Social class and criminality among young persons: A

comparative study considering the effects of school achievement as a mediating factor in

Swedish register and self-report data. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and

Crime Prevention, 8(2), 178-201.

Rosenbaum D P, (2006) The limits of hot spots policing. I: Weisburd D, Braga A A, (Eds)

Police innovation: Contrasting perspectives. Cambridge: Cambridge University Press, s 245-

263.

Sampson R J, Laub J H, (1993). Crime in the making: Pathways and turning points through

life. Cambridge, Mass: Harvard University Press.

55

Sherman L W, Eck J, (2002) Policing for crime prevention, I: Sherman L, Farrington D,

Welsh B, Lavton MacKenzie D. (Eds) Evidence-based crime prevention. London: Routledge,

s. 295-329.

Sherman L W, Gottfredson D, MacKenzie D, Eck J, Reuter P, Bushway S, (1997) Preventing

Crime: What Works, What Doesn't, What's Promising. Report to the U.S. Congress.

Washington, D.C.: U.S. Dept. of Justice, (1) 9-21

Skogan W G, Maxfield M G, (1981) Coping with Crime: Individual and Neighborhood

Reactions. London: Sage.

Svensson R, Oberwittler D, (2010) It’s not the time they spend, it’s what they do: The

interaction between delinquent friends and unstructured routine activity on delinquency.

Findings from two countries. Journal of Criminal Justice, 38(5), 1006-1014.

Swann R, Green A, Johns N, Sloan L, (2015) Street pastors as substitutes for trust in the

context of plural policing. Safer Communities 4(14), 168-182.

Tuffin R, Morris J, Poole A, (2006) An Evaluation of the Impact of the National Reassurance

Policing Programme. London: Home Office.

Veenstra R, Lindenberg S, Tinga F, Ormel J, (2010) Truancy in late elementary and early

secondary education: The influence of social bonds and self-control—the TRAILS study.

International Journal of Behavioral Development, 34(4), 302-310.

Weerman FM, Bernasco W, Bruinsma G J N, Pauwels L J R, (2015) When is spending time

with peers related to delinquency? The importance of where, what, and with whom. Crime &

Delinquency, 61(10),1386–1416.

Weisburd D, Green L, (1995) Policing drug hot spots: The Jersey City drug market analysis

experiment. Justice Quarterly, 12(4), 711-735.

56

Weisburd D, Telep C W, Braga A A, (2010) Platsens betydelse för polisarbete. Stockholm:

Brottsförebyggande rådet

Wikström P O, (2007) Doing without knowing: Common pitfalls in crime prevention. I:

Farrell G, Bowers K, Johnson S, Townsley M, (Eds) Imagination for Crime Prevention:

Essays in Honour of Ken Pease. Monsey, N.Y.: Criminal Justice Press, s. 59-80.

Wikström, P O, Oberwittler D, Treiber K, Hardie B, (2012). Breaking rules: The social and

situational dynamics of young people's urban crime. OUP Oxford

Wikstrom P O, Torstensson M, (1997) Lokalt brottsforebyggande arbete. Organisation och

inriktning. Rapport fran Problemgruppen 1997:2. Solna: Polishogskolan.

Wilson J Q, Kelling G L, (1982) Broken windows. I: Dunham R G, Alpert G P, (Eds) Critical

issues in policing: Contemporary readings. Illinois: Waveland Press, s 395-407.

57

8. Bilagor

MALMÖ HÖGSKOLA

205 06 MALMÖ, SWEDEN

WWW.MAH.SE

AN

NA

-KA

RIN

IVE

RT

& C

AR

OL

INE

ME

LLG

RE

N (R

ED

) M

AL

MÖ

HÖ

GS

KO

LA

20

17

KR

IMIN

OLO

GI: T

ILL

ÄM

PN

ING

20

17