Till stöd för samhälletskrishantering www.forsvarsutbildarna.se

IDEELLT ENGAGEMANG

FO

TO

: S

EK

TO

R 3

Alice Bah Kuhnke granskar Sveriges tredje sektor.

Entreprenörskap Landsbygds-utveckling enligt Leadermetoden

Historiska handslagRegeringsförklar-ingens vision ett steg närmare realisering

POPKOLLO HULTSFRED

FOTO

: AN

NA

LA

NG

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS

Nr.1/Mars 2009

CIVILA SAMHÄLLETFÖR BÄTTRE

SAMHÄLLSANSVARFÖÖRR BBBÄÄÄÄÄTTTTTTRRE

6TIPS

PÅ FRAMMARSCHFO

TO: P

AW

EL

FLA

TO

2 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

UTMANINGAR

Det ideella engagemanget gör dig lite mer mänsklig

Det ideella engagemanget verkar i vardagen, men det driver också fram stora samhällsförändringar. Det motsvarar 400 000 heltidstjänster. Är du med och formar den kraften?

Fredrik kliver ut ur bank-palatset vid Kungs träd-gården, lossar slip-sen och stoppar den i kavaj fickan. Han ler åt den tilltagande känslan av upprymd-

het medan han springer för att hinna med bussen. På väg mot för-orten funderar han över vem det egentligen är som får ut mest av mötena och samtalen. Är det Alex-andra, den stökiga tonåringen, som han är mentor åt, och som han övertygat om att söka in till tek-niskt gymnasium? Eller han själv som fått blicka in i världar bort-om Nasdaq och Dow Jones och nu förstår sina egna tonårsdöttrar bättre?

NödvändighetAstrid packar omsorgsfullt res-väskan. Glömmer ändå nästan boken i nybörjararabiska. Kurs-kamraterna på högskolan är oro-liga. Föräldrarna och pojkvännen likaså. Det har stört hennes för-beredelser. Hon blir stående, tve-kar. Men bara en liten stund. Så upprepar hon för sig själv: någon måste göra det. Det låter så stort. Följeslagare i Gaza. Hon ska föl-ja sjukvårdsteam, dokumen tera krigsförbrytelser. Kanske minska risken för att läkarna attackeras av armén. Men för henne bär upp-

draget ingen hjältinnegloria. Bara nödvändighetens signum.

IdentitetSvettpärlorna i Yasmins panna droppar över symaskinen. Nålen dunkar genom lackkorsetten med regnbågsfärgerna. Hon ska stolt bära den i Pridetåget med armen runt Kims midja. De är överens: det är äntligen dags att komma ut. Hon vet hur besvärad släkten och de gamla kompisarna varit av att gå och undra. Under arbetet med festivalen – hur många hundra timmar har hon lagt? – har hon in-sett att hon bara vill skrika ut det, bejaka sin tidigare tillbakatryckta identitet.

PliktTacklingarna mot sargen i ishal-len hörs ända in i den gamla dra-giga baracklängan som tjänar som föreningens klubbhus. Blickarna från de tretton runt bordet möts. De är tränare från hockey, inne-bandy, fotboll och pingis. De kan sin idrott. De kan tvätta skitiga lagtröjor, trösta barn med skrubb-sår och sälja bingolotto. Arne ha-de pensionerat sig även från de ideella uppdragen. Men nu sitter han här igen. Han har fört dem samman för att diskutera om den nye ordföranden måste bort. Den från näringslivet som talar om för

styrelsen vad den ska göra, pekar med hela handen. Arne inleder: ”Förr samtalade vi om att utveckla idrotten och ungarna. Nu lyssnar vi på tugget om marknadsplaner och ’kundernas’ mervärde. Är det så vi vill ha det?”

Ta stegetDet som förenar Fredrik, Astrid, Yasmin och Arne har det ideella engagemanget gemensamt även om det tar sig olika uttryck. Deras engagemang är äkta och de har själva valt hur de ska kanalisera det. Genom att de gör det i samspel med andra och för andra, får en-gagemanget ett sammanhang, en gemenskap. Det för dem närmre det djupt mänskliga – bortom bör-sens vinstvarningar och statliga direktiv.

Den vanligaste anledningen till att man engagerar sig ideellt är att någon frågar. Men om ingen gör det, varför inte ta första steget själv? Lockas du av att kunna ut-veckla din identitet, göra livet mer meningsfullt och förverkliga dig själv? Söka ett sammanhang, där du kan utforska en del av den kom-plexitet och mångfald som inne-fattas i att vara människa? Det kan börja stapplande. Men du kan ha kul och träff a en del trevliga män-niskor längs vägen. Kan du avstå en sådan möjlighet?

“För mig har det alltid känts rätt att arbeta i ideella organisationer, både när jag haft det som yrke och när jag varit oavlönad frivillig.”

PanelfråganTvå frågor till tre eldsjälar. En av dem Bengt Westerberg.

VI REKOMMENDERAR

SIDA 6

Företagsvolontärer sida 101. Ledarskap och tydliga arbetsbeskriv-ningar är lika viktigt för volontärer som för andra anställda.

Känt ansikte sida 162. Alice Bah Kuhnke är chef för nya tankesmedjan Sektor3 som kritiskt granskar det civila samhället.

IDEELLT ENGAGEMANGNR 1 MARS 2009

Försäljningschef: Gustaf Ryding

Produktionsansvarig: Nadine Kissmann

Formgivare: Annelie Lagerkvist

Projektledare: Tobias NilssonTel: 08-545 953 00E-post: tobias.nilsson@mediaplanet.com

Distribution: Svenska Dagbladet, mars 2009Tryckeri: V-Tab

Repro: Ordbild

MediaplanetTel: 08-545 953 00E-post: synpunkter@mediaplanet.com

Vid förfrågningar, kontakta: Tobias Nilsson

Vi får våra läsare att lyckas!

Mediaplanets affärsverksamhet är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

Jan StrömVerksamhetschef på samarbetsplattformen IDEELL ARENA.

Individens intresse

1Den dag du säger till en ideellt engagerad människa

”du måste” är första gången han eller hon funderar på att gå därifrån. Utgå ifrån individens eget intresse.

Den ideella kraften

2Om du tror att en liten arvo-dering kan öka engagemang-

et tror du fel. Det är just frånvaron av pengar som gör den ideella kraf-ten unik och ger den energi.

Sluta fundera

3Fundera inte för mycket över om de ideellt engage-

rade är ”altruistiska” eller ”själv-iska”. Motiven för engagemanget vävs ihop i individens självbild och uppdelningen leder fel.

MINA BÄSTA TIPS

Vägen ut! – Världens roligaste jobb Efter avtjänat straff kommer de flesta frigivna ut till ett liv utan bostad eller jobb. Den enda vägen tycks leda tillbaka in i kriminalitet och missbruk. I ett försök att bryta denna, till synes hopplösa, cirkel gick ett antal ideella Göteborgsföreningar samman i Vägen ut! – från fängelse till sociala arbetskooperativ.

Människor med egen erfarenhet av kriminalitet och missbruk skulle hjälpa andra tillbaka till ett ordnat liv. Svenska ESF-rådet bidrog med ekonomiskt stöd, och hösten 2002 bildades de första Vägen ut!-koopera-tiven där de människor som brutit med kriminalitet eller droger erbjöds boende och arbetsträning.

Drygt sex år senare är succén ett faktum Det sociala företaget Vägen ut! består i dag av tio kooperativ runt om i landet med närmare 50 anställda. Målgruppen har vuxit till alla som står långt från arbetsmark-naden, och genom social franchising sprids dessa företag till ytterligare orter. Den samhällsekonomiska vinsten är enorm, ungefär en miljon kronor per medarbetare och år. Den mänskliga vinsten är ännu större: ”Min identitet har förändrats, jag är en samhällsmedborgare, jag betalar skatt”, säger en medarbetare. Hon får medhåll av en kollega: ”Om jag

kan få en enda 22-åring att sluta knarka, så har det varit värt alla år av missbruk. Vi har världens roligaste jobb. Utan ESF:s stöd skulle det här ha varit omöjligt att genomföra”.

Nu söker vi nya projektägareProgramperioden 2007–2013 satsas över 12 miljarder kronor på att hjälpa svenska arbetstagare att stärka sin kompetens samt att underlätta för människor som står långt från arbetsmarknaden att få arbete.

Fram till den 1 april 2009 tar Svenska ESF-rådet emot ansökningar om ekonomiskt stöd för: Kompetensutveckling för den sociala ekonominSvenska ESF-rådet avsätter 30 miljoner kronor.

Sysselsättning i den sociala ekonominSvenska ESF-rådet avsätter 50 miljoner kronor.

Vill du veta mer! Besök oss på www.esf.seVill du läsa hela berättelsen om Vägen ut! Gå in på www.vagenut.coop

informationsservice och telefonväxel: 020-33 33 90adresser och övriga telefonnummer på www.esf.se

Vi på Svenska ESF-rådet drivs av en mission: Arbete och nya möjligheter för alla. Under 2000-talet har det satsats över 14 mil-jarder kronor till över 50 000 projekt som delat vår strävan. Tillsammans har vi utvecklat människors kompetens och ställning på arbetsmarknaden, och därigenom skapat förutsättningar för konkurrenskraft, lönsamhet och ett öppnare arbetsliv. Totalt har över en miljon svenskar deltagit, nu börjar vi se resultaten av vårt gemensamma arbete. Den här hälsningen kom från Göteborg …

Sveriges viktigaste folkrörelse?

CO

NT

AC

TO

R

4 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

PROFIL

Ulf Stiernstrand

Bakgrund: ■ Pensionär sedan 2001. Erfarenhet från linjearbete, utbildning och försäljning inom Televerket och Telia

Övriga ■ intressen: Trädgård, måleri, vänner, mat & vin. ”Ett lugnt men spännande pensionärsliv!”

Fråga: Är ideellt arbete ”naturligt” för en viss typ av människor?Svar: Forskning visar att bland annat föräldrapåverkan och klass-tillhörighet är av betydelse. Men enligt Ulf Stiernstrand, som har engagerat 200 invånare i Essunga kommun att arbeta ideellt, är det enklare än så.

– Om man kan visa på att något gör nytta, då går det också att engagera människor. Jag tror att det handlar om att ge information om saker och ting på rätt sätt. Engagemanget kommer när de inser att de tycker likadant. Det är som politik, säger Ulf Stiernstrand, som på nyårsafton mottog utmärk-elsen ”Årets Essungabo 2008”.

Det var efter ett möte om grann-samverkan på hösten 2003 som Ulf Stiernstrand och några till blev ståen-de i foajén utanför skolans aula. Den samverkan mellan grannar som be-skrivits fanns redan tyckte man, men det räckte inte.

– Vi bestämde att vi skulle starta upp en frivillig nattpatrull för att minska brottsligheten och öka säkerheten för invånarna i Essunga kommun, som ligger i Skaraborgs län.

Premiärturen kördes på lusseafton och nu fem år senare är det alltid minst en bil med två personer som är ute och patrullerar varje natt i kommunens sex, sju samhällen.

– Min förhoppning är att bidra till att vår kommun skall vara ett föredöme och att människor fl yttar till trygghet i vår kommun, bland annat tack vare vår nattliga verksamhet.

Minskat med 35 procentStatistiken talar sitt tydliga språk. Mellan åren 2007 och 2008 minskade brottsligheten i Essunga med 35 pro-cent. Grannkommunerna har vaknat och Ulf Stiernstrand är nu med och stöttar uppstartandet av fl era närlig-gande nattpatruller.

– Det sprider sig som ringar på vatt-net. Men det gäller också att hålla liv i vattnet så att inte rörelserna ebbar ut.

Körjournal ska skrivas och personer ringas upp så att de inte glömmer av att det är deras natt. Utrustning som loggbok, första förband, nattkikare, digitalkamera, telefon, refl exvästar, strålkastare och lokala kartor ska ord-nas och alltid fi nnas med den patrulle-rande bilen.

Nattpatrullen samarbetar med polis-en och inför varje pass anmäler man sig till kommandocentralen i Göte-borg.

Vi fungerar som polisens ögon och det händer att vi får i uppdrag att spa-na vid exempelvis en korsning för att se i vilken rikting en specifi k bil kör. Eller att ta oss till en plats där ett brott begåtts. Människan som utsatts för brottet kanske är i chocktillstånd och medan vi kan ta oss dit på ett par minuter så är framkörningssträckan för polisen på landsbygden betydligt längre.

Ulf Stiernstrand lägger ner ett par, tre timmar om dagen plus en natt då och då.

– Det är ingen stor uppoff ring, tvärt-om mår jag förbaskat bra när jag vet att jag har något framför mig som ska gö-ras. Jag är 68 år och tycker det är kul att ha detta som pyssel och det gör ju ock-så att mitt liv liknar det som jag hade innan jag pensionerades 2001.

Då jobbade Ulf Stiernstrand som säljcoach för Telia Mobil över hela Sve-rige. Långa resor och otaliga hotellnät-ter men samtidigt ett mycket socialt arbete där många goda kontakter har knutits under åren.

Föreningsliv för de väletableradeDen typiska personen som engagerar sig ideellt är inte pensionär. Han eller hon är runt 35-40 år, har små barn, är mitt i karriären, ganska välutbildad, har goda inkomster och ett stort soci-alt umgänge. Samhällsforskaren Lars-Erik Olsson på institutionen för Soci-alt arbete vid Ersta Sköndal högskola, har studerat föreningsliv och ideellt arbetande människor:– I vissa socioekonomiska grupper in-går det i en form av repertoar att arbeta ideellt. Det är naturligt och något man har med sig hemifrån. Föräldrarna gjorde det och ens vänner gör det.

Vanligt är engagemang inom idrottslivet när barnen är små, och se-

dan tilltar i stället det sociala engage-manget.

– Det är en paradox att de som har minst tid ofta är de som utför mest ideellt arbete och tvärtom. En tes är att den som har ett vanligt arbete faktiskt har fritid, vilken den arbets sökande eller sjukskrivna inte har, säger Lars-Erik Olsson.

För den viktigaste källan till ideellt arbete är just att ha en anställning.

– Den som inte har ett arbete blir mindre exponerad för andra sociala arenor, drar sig ofta tillbaka och blir då mer sällan indragen i det sociala samhället. Det är synd, för förenings-livet skulle kunna vara en utjämnan-de faktor för alla grupper av medbor-gare vare sig med eller utan arbete. Som det är i dag fi nns föreningslivet till främst för de väletablerade med-borgarna.

Offra lite av din tid och må förbaskat bra

EMESE GERENTSER

redaktionen@mediaplanet.com

FÖRÄNDRING

ESSUNGA

INSPIRATION

Engagerad?Vi är ett studieförbund som lyfter fram livs-frågor, mångfald och globala frågor.

Läs mer om vårt utbud av kurser och utbildningar på www.sensus.se

Dålig tillgänglighet lägger varje dag hinder för över 1 miljon människor med funktionsnedsättning. Vad kan du göra för att riva hindren?Se våra filmer om tillgänglighet och beställ vårt praktiska material på handisam.se

Är du tillgänglig?

Lars-Erik OlssonSamhällsforskare på Institutionen för socialt arbete vid Ersta Sköndal högskola.FOTO: JÖRGEN BERGMAN

MASR 2009 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

ÅRETS KOMMUNINVÅNAREUlf Stiernstrand har alltid haft en förmåga att inspirera. Nu tar Essungas grannkommuner efter nattpatrullmodellen i ett försök att öka tryggheten och minska brottsligheten även hos dem.FOTO: BÖRJE ANDERSSON

En del av Stockholm

RUM FÖR TANKAR

Några minuters promenad från centralstationen iStockholm sitter du i vår fastighet Duvan tillsammansmed fl ertalet organisationer med anknytning tillidéburen verksamhet.

Vill du veta mer, ring 08–555 148 00. Eller ring och prata mednågon av dina blivande grannar; Föreningen JAG, Sektor3,Arbetsgivarföreningen KFO, Coompanion, Sensus studieförbund,Arbetsgivaralliansen/den ideella sektorns arbetsgivarorganisation,Skoopi, Famna, Svenska kyrkan Stockholms stift och SFS.

Tro på det du gör

1Det första du måste göra är att tro på är att det du gör faktiskt spelar roll.

Som enskild medborgare fi nns det massor du kan göra.

Påverka andra

2Påverka din omgivning och makthavarna. Du kan skriva insändare,

starta en studiecirkel på din ar-betsplats, hålla föredrag och uppvakta företag och politiker med dina åsikter. Börja med att diskutera med dina vänner. Kan-ske har de tankar som är ännu bättre än dina?

Gå med i en förening

3Bli aktiv i en förening. 90 procent av alla svenskar är medlem i minst en

förening och 51 procent engage-rar sig aktivt. Sverige hör där-med till ett av de mest engagera-de länderna i världen, tillsam-mans med USA, Holland, Island och Norge.

Sök volontäruppdrag

4Sök svenska volontär-uppdrag på till exempel Volontärbyråns sajt.

Upp dragen varierar från läxläs-ning och telefonjour till styrel-seuppdrag, IT-stöd, fl yktinggui-der, matlagning och evene-mangshjälp.

Handla rätt

5Ställ krav och handla rättvist. Välj varor som är producerade under

förhållanden som lever upp till mänskliga och fackliga rättighe-ter och som inte belastar miljön onödigt mycket.

ENKLA SÄTT ATT BÖRJA ENGAGERA SIG

5

6 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

EXPERTPANELEN

och bidra Ideell sektors

Var med till

framtid!Att det är turbulent för företag, organisa tioner och medborgarna både i Sverige och runt om i världen påminns vi om dagligen. Den ideella sektorn påverkas naturligtvis också. Det är i svåra tider som de djärva och framåtsyftande ideerna kommer fram!

Hur kan ideell sektor balansera kortsiktiga förväntningar på resultat med långsiktig hållbar utveckling? Vad bety-der den ideella sektorns internationalisering för medbe-stämmandet i den nationella organisationen? Fordras det ett särskilt ledarskap för ideella organisationer? Kan det finnas gränser för vad medlemmar får bestämma över? Vilket är viktigast, att behålla sina existerande medlemmar eller att rekrytera nya? Skapar ett utökat utbyte mellan näringsliv och ideell sektor ett beroende-förhållande utifrån motprestationer som inte stämmer överens med verksamhetens syfte och mål? Eller kan det tvärtom betyda utveckling av verksamheten?

Frågorna kring ideella sektorns framtid är lika många som engagemanget är stort!För åttonde året i följd arrangerar Swedbank och Öhrlings PricewaterhouseCoopers Ideellt Forum. Vi erbjuder en halvdag fylld med kunskap, nya perspektiv, insikter och förhoppningsvis inspiration kring viktiga frågeställningar för den ideella sektorn. Bästa årsredovisning inom Ideell Sektor kommer också att utses.

Boka eftermiddagen den 18 november 2009 i din kalender redan nu för 2009 års Ideella Forum!

För att stötta dig och din organisation i alla frågor som rör din verksamhet har både Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers och Swedbank medarbetare som specialiserat sig och fokuserar på den ideella sektorn och dess vill-kor. Genom åren har båda våra företag utvecklat en rad sektorspecifika tjänster som ger stadga och trygghet för ledare, anställda och förtroendevalda som vill fokusera på kärnverksam heten; ändamålet.

www.pwc.com/se/ideella www.swedbank.se

Var med och utveckla framtiden för Ideell sektorVilken är den viktigaste frågan för dig? Skicka ett e-post

till ideellsektor@se.pwc.com så ska vi försöka hjälpa till att

sprida ljus över detta på Ideellt Forum.

Att arbeta för något man tror på känns meningsfullt. Jag tillhör dem som har haft tur i livets stora lotteri. Då känns det också rätt att arbeta för dem som har haft mindre tur – och de är många..

Det är oerhört viktigt i dagens hårda, kalla samhälle där EQ ju inte riktigt värdesätts, att individen tar sitt ansvar – att hjälpa andra. För min egen sinnes-ro behöver jag även ett emotionellt osjäl-viskt engagemang i något som känns viktigt. Detta är en slags terapi också. Man glömmer sig själv, får distans till de egna mindre problemen och bekymren när man ställs inför en annan människas omfattande elände.

Det jag sa om mina missionärsår i Tan-zania på 1980-talet, det säger jag också om åren i S:ta Clara under 90- och 2000-talet: jag har fått ofantligt mycket mer än vad jag gett. Jag tycker jag har fått vänner, både bland missbrukare och bland deras anhöriga. Jag har fått se en kyrka, som i det närmaste var tom för tjugo år sen, fyl-las av människor av olika sorter och fär-ger. Jag har naturligtvis känt att jag till-sammans med ett otal hängivna medar-betare uträttat något med mitt liv.

Helt avgörande. Jag har varit engage-rad politiskt där idéerna väger tungt och i dag arbetar jag för Röda Korset som i hög-

sta grad är en idéburen förening. För mig har det alltid känts rätt

att arbeta i ideella organisa-tioner, både när jag haft det som yrke och när jag varit oavlönad frivillig.

Redan i mitten på 70-talet blev jag in-vald i Stadsbrudskåren. Då började mitt mer organiserade ideella engagemang, vilket har fortsatt med bland annat HIV- och aidsfrågan i många år, idag genom stöd till skolprogrammet Star for Life i Sydafrika. Yrkesmässigt har det nog givit mig ett större och bredare perspektiv. Jag upplever en större motivation, starkare drivkraft att förändra och påverka tack vare mitt engagemang. Att värdesätta så kallade mjuka värden och egenskaper, som det själsliga, den inre styrkan, vär-me, empati, ja medmänsklighet… Det har jag lärt mig genom engagemanget.

Min första reaktion på frågan var ”in-te särskilt viktigt”. Fast tack vare mitt och kyrkans sociala arbete blev jag ändå bi-skopskandidat i fl era stift, till och med ärkebiskopskandidat. Jag fi ck för några veckor sen ta emot en medalj ur kungens hand för mitt/vårt arbete, och jag blev in-bjuden av en kommitté i amerikanska kongressen till en nationell bönefrukost i Washington där president Obama tala-de. Jag blev inte biskop tack vare mitt ide-ella engagemang, men jag kanske blev en nutida Franciskus – och frågan är om inte det senare smäller högre!

Fråga 1:Vad ger det ideella engagemanget dig tillbaka på ett personligt plan?

Fråga 2:Hur viktigt har det ideella engagemanget varit för din yrkesmässiga karriär?

Bengt WesterbergStyrelseproffs samt före detta socialminister och partiledare (fp).

Alexandra CharlesGrundare av 1,6- och 2,6-miljonerklubben samt före detta nattklubbsdrottning.

Carl-Erik SahlbergDomkyrkokomminister och arbetslagets ledare i Klara Kyrka sedan 1989.

sta gradFör m

att

din

Känns rätt att arbeta

ideellt!

FOTO: MAGNUS BERGSTRÖM FOTO: ANGELICA ENGSTRÖM FOTO: LINA GUSTAVSSON

MARS 2009 · 7HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

De flesta byggare lämnarhuset så fort färgen torkat.

Vi stannar kvar.Vi finns alltid kvar om något skulle hända. Det kan handla om allt från underhåll och förvaltning till ekonomisk eller juridisk rådgivning.

På hsb.se kan du läsa mer om vad vi gör för våra medlemmar.

INSPIRATION

FOTO: LISS PERSSON

Lisbet Palme överlämnar Olof Palmepriset till Dr Denis Mugwebe för hans insatser för fred och mänskliga rättigheter i Demokratiska Republiken Kongo

(DRC) den 30 januari 2009. I många länder har det svenska ideella engagemanget kommit att bli en viktig del av vår nationella identitet.

TIPS

8 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

INSPIRATION

Gemenskap och delaktighet är drivkraften hos sociala företag

LOKALPRODUCERATGlashantverk är ett av tre verksamhetsområden på KOS.FOTO: LENA KRANTZ

Kooperativet KOS erbjuder syssel-sättning och trygghet för personer med nedsatt arbetsförmåga. Här arbetar man hundra procent efter sin egen förmåga.

– Kooperatörerna har satt minst sex timmar som gräns och sedan får man själv, utifrån verksamhe-tens behov och öppettider, välja si-na arbetstider, berättar Anna-Ka-rin Olsson som är en av tre handle-dare på KOS.

Inför intervjun har hon samlat på sig information från de 17 koo-peratörerna och fått medgivande att företräda kooperativet.

Socialt arbetskooperativNamnet KOS, som står för kon-tor och service, har hängt kvar se-dan tiden då företaget var en kom-munal arbetsverksamhet. År 2002 skedde ombildningen till ett soci-alt arbetskooperativ och KOS har nu verksamhet inom kopiering, en glasverkstad, där man återvin-ner fönsterglas i form av skålar, smycken och änglar, en kaff estuga där ekologiska och rättvisemärkta produkterna står i fokus, samt stu-diebesök och uthyrning av lokaler-na på Norrtullsgatan.

– Idén bygger på de sju kooperati-va principerna med bland annat frivilligt och öppet medlemskap och demokratisk medlemskon-troll. Varje medlem har en röst och

alla beslut kommer från dem. Det är alltså inte någon ovanifrån som ger order om att verkställa beslut, vilket kan vara fallet i andra före-tagsformer. Värdegrunder är de-

mokrati, jämlikhet, rättvisa, per-sonligt ansvar och ett gemensamt socialt och ekonomiskt ansvar.

KOS är en ideell förening, vilket framför allt innebär att syftet är ideellt.

– De som arbetar på KOS har alla nedsatt arbetsförmåga på grund av någon form av psykisk ohälsa. De är långtidssjukskrivna och får för-sörjning från Försäkringskassan. Drivkraften att komma hit och arbeta är alltså inte en lönecheck. Värdet ligger i stället i att ha något meningsfullt att göra, gemenska-pen med arbetskamraterna, att gö-ra saker tillsammans och att inte isolera sig.

Om KOS går med vinst ett år återinvesteras 50 procent av vin-sten i kooperativets verksamhet och 50 procent går till gemensam-ma sociala aktiviteter.

Fler sociala affärerMed en önskan om ökad kunskap om socialt företagande, både bland myndigheter och allmänheten, har Regeringen nyligen gett Arbetsför-medlingen, Försäkringskassan, So-cialstyrelsen och Nutek (Verket för arbetslivsutveckling) i uppdrag att genomföra en informationssats-ning, och utbilda sig själva, kom-muner och Kriminalvården.

– Meningen är att det ska bli mer samverkan och att fl er av kommu-nens upphandlingar i framtiden ska ske med sociala företag, förkla-rar Eva Johansson på Nutek.

”Meningen är att det ska bli mer samverkan och att fl er av kommu-nens upphand-lingar i framtiden ska ske med so-ciala företag”

Eva JohanssonAnsvarig för socialt företagande på Nutek.FOTO: IDA FRID

Fråga: ■ Har du människor nära dig som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden?

Svar: ■ Sociala företag kan vara lösningen för någon med en funktionsnedsättning eller ett trassligt förfl utet.

EMESE GERENTSER

redaktionen@mediaplanet.com

HUR VI LYCKADES

STOCKHOLM

KOOPERATIVT FÖRETAGANDE

Utmärkande för ■ det koope-rativa företagandet är att man tillsammans äger företaget i lika stora delar och att principen en medlem en röst gäller.

Tre eller fler ■ personer – oftast i företagsformen ekonomisk för-ening - äger, driver och deltar i företagets verksamhet.

Antalet ekonomiska ■ fören-ingar växer relativt sett dubbelt så snabbt som andra företags-former. Under den senaste tioårsperioden har ekonomiska föreningar ökat med 47 procent, aktiebolagen med 23 procent och enskilda fi rmor med 21 procent.

Kooperativt nyföretagande ■ bryter sig in i allt fl er branscher - den senaste femårsperioden har nya kooperativa företag etablerats i 300 branscher.

Kooperativt företagan- ■de utmanar på fl era sätt den etablerade bilden av företag, företagare och företagande. Det gäller motiven till varför man startar, de många otraditionel-la företagarna (kvinnor, unga, invandrare, före detta kriminella) och hur man ser på företagens framgångar, organisation och resultat.KÄLLA: NUTEK OCH COOMPANION

NYHETER I KORTHET

Ny bok!Boken ”Tjäna pengar och rädda världen” kommer ut den 20 april 2009.

Sociala-företagsmässan 2008 en succé!

Kulturhuset i Stockholm sjöd ■av liv några dagar i november då ett 60-tal sociala företag del-tog i en mässa där de visade vil-ken resurs de är för att motver-ka utanförskap och arbetslös-het. De 2000 besökarna bjöds på intressanta seminarier, gott fi ka av kafékooperativ, samtal med sociala företagare och myck-et mera. Politiker, myndig heter och allmänheten fi ck en bra bild av hur sociala företag jobbar. SKOOPI, Sociala arbetskoope-rativens intresseorganisation, hoppas kunna arrangera en ny Socialaföretagsmässa 2010.KÄLLA: SKOOPI

Nytt om samhälls-entreprenörer

I boken ”Tjäna pengar och ■rädda världen” berättar Erika Au-gustinsson och Maja Brisvall om entreprenörerna bakom nästa generations företag och organi-sationer. Dessa ”samhällsentre-prenörer” ser ingen motsättning mellan att generera vinst och att bidra till en positiv samhällsut-veckling. De för in metoder och processer som tidigare endast var förbehållet näringslivet in i den ideella världen och tvärtom. Det påverkar i sin tur det framti-da ledarskapet och hur vi ser på framgång och vinst. Boken kom-mer ut på Bookhouse Publishing den 20 april 2009 och kostar c:a 250 kr i handeln.KÄLLA KK-STIFTELSEN

50% av svenskarna

50 procent av den vuxna be- ■folkningen i Sverige gör ideella insatser under ett år. Då räknas enbart frivilliga oavlönade in-satser, vilka står för ungefär tre fj ärdedelar av den sammanlagda arbetstid som läggs inom den ideella sektorn.KÄLLA: ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA

BOOKHOUSEPUBLISHING

FOTO: ISTOCKPHOTO

STARTA SOCIALA FÖRETAG

N MEDIAPLANET

STARARRTATAAATATASSSSS SOOCOCOCOCOCIIAIAIALLA Ö

1TIPS

Läkarmissionen är en fristående svensk organisation som hjälper människor i nöd sedan 1958. Insatserna genomförs via lokala eldsjälar och projekten besöks regelbundet för att bekräfta att hjälpen verkligen når fram.

Besöksadress: Siktgatan 8, Vällingby. Telefon: 08-620 02 00Gåvogiro: 90 00 21-7 Hemsida: www.lakarmissionen.se

SKÄNK MER ÄN EN TANKE

10 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

NYHETER

Intresset för samarbeten som går utöver rena penningtransaktioner ökar hos både näringsliv och orga-nisationer. Att efter amerikansk och engelsk förebild låta anställ-da avsätta ett par arbetstimmar i veckan eller månaden till frivilligt arbete är ett sätt.

– Volontärsamarbeten kan ge-nerera både kunskap och andra re-surser till frivilligorganisationer, säger Amelie Silfverstolpe, grun-dare av Volontärbyrån som hjäl-per företag och ideella verksamhe-ter att organisera och placera sina samarbeten.

Nå ut till många människor– Med volontärer kan man få arbe-te utfört som man saknar resurser till, och man når ut till männis-kor som man inte når i vanliga fall.

Men volontärsamordning är kom-plext, säger Silfverstolpe.

För att organisationen ska få ut så mycket som möjligt av ett sam-arbete måste man avsätta tid och kapacitet både före och efter insat-sen. Och både organisationens och företagets anställda måste förbe-redas med internt informations-arbete.

– Ledarskap och tydliga arbets-beskrivningar är lika viktigt för vo-lontärer som för andra anställda.

– Volontärerna behöver känna att deras insats är viktig även om arbetet i sig inte är så upphetsan-de. Det handlar om att motivera personer som är där av fri vilja. Om ett samarbete landar rätt blir vo-lontärerna goda ambassadörer för organisationen.

Hitta rätt nivåFör små organisationer fi nns en risk för att samarbeten som kräver mycket planering och kringarbete blir övermäktigt. Det är viktigt att hitta en nivå som passar för båda parter, eller ta in extern konsult-hjälp. Amelie Silverstolpe menar att en tumregel är att ett företag ska välja en organisation av unge-fär sin egen storlek.

Lars Svedberg är professor och chef vid enheten för forskning om

det civila samhället på Ersta Skön-dal högskola. Han menar att den här formen av sponsorskap kan va-ra fruktbara, men att organisatio-ner ska akta sig för att bli beroende av en aktör.

– Oavsett om det är staten eller kommersiella aktörer som avses riskerar organisationen att förlora sin identitet.

Bevara trovärdigheten– Frivilligorganisationer har ofta en uttalad ideologi. Om de blir be-roende av en givare kan de förlo-ra trovärdighet som självständiga aktörer. Trovärdighet är viktig om man vill vara en röst, kunna bedri-va opinionsbildning och påverka lagstiftning.

Idealet, enligt Lars Svedberg, är aktörer som har fi nansiering från såväl medlemmar, det off entliga som näringslivet. Som positivt ex-empel nämner han Bris.

– Sett ur samhällets perspektiv behöver det inte vara en katastrof att en organisation anpassar sig ef-ter en fi nansiär, den kan ändå fort-sätta att göra bra insatser. Men för organisationen kan det betyda att dess roll i samhället förändras.

INTRESSET FÖR VOLONTÄRARBETE VÄXER INOM NÄRINGSLIVET

Fråga: ■ Fördjupade samar-beten mellan NGOs och kom-mersiella företag blir vanligare. Vad ställer detta för krav på de ideella organisationerna?

Svar: ■ Ledarskap, plane-ring och internkommunikation är viktiga verktyg för lyckade samarbeten med näringslivet menar företagsvolontärernas egen spindel i nätet, Amelie Silfverstolpe.

GÖR VÄRDEFULLA

INSATSER

N MEDIAPLANET

GÖGÖÖGÖGÖGÖRRRRR

2TIPS

ANNA-KARIN FLORÉN

redaktionen@mediaplanet.com

MARS 2009 · 11HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Företag som vill engagera sig i ideell verksamhet ska välja att sam arbete med en organisation som har kopp-ling till den egna verksamheten.

– Om mitt företag har leveran-törer från områden där det fi nns risk för barnarbete, bör jag väl-ja att arbeta med en organisation som arbetar mot just barnarbe-te. Det höjer företagets trovärdig-het, säger Marianne Bogle på CSR Sweden.

Få ut så mycket som möjligt– Ibland hör jag fortfarande före-tag som säger att de väljer organi-sation efter magkänsla, men då är man fel ute. För att få ut så myck-et som möjligt av samarbetet ska

man ha en tydlig strategi, säger hon. Företag som nöjer sig med att

skänka pengar får sällan sina med-arbetare att känna sig delaktiga. I värsta fall stannar frågan hos PR-avdelningen. Att låta dem arbeta som volontärer skapar vi-känsla och en stolthet över företaget.

– Kunskaperna om hur man be-driver sådana här samarbeten är fortfarande grunda. Jag tycker att det viktigaste i CSR-begreppet är att vara medveten om vad man gör och varför. Vad man vill åstadkom-ma, menar Marianne Bogle.

– Att arbeta med volontärupp-drag är mer krävande än att skän-ka pengar. Men å andra sidan ger det trogen personal, lägre perso-nalomsättning och förankring i lo-kalsamhället.

Vanliga fällorKostnader för välgörenhetspro-jekt kan tas från fl era budgetpos-ter, som HR, marknadsföring och personalevent. De vanligaste fäl-lorna som företag faller i är att väl-ja en organisation som redan har många samarbeten, för att den fått uppmärksamhet. Men ur mark-nadsföringssynpunkt är det bätt-re att välja en organisation som är unik för det egna företaget och ar-beta långsiktigt.

– Sådana här samarbeten är ständigt pågående. De är en pro-cess, inte något man gör en gång och sedan går allt av sig själv. Men gör man rätt fi nns det mycket att vinna, avslutar Bogle.

Engagera personalen i organisationer som matchar ditt företag

Marianne BogleCSR Sweden.

ANNA-KARIN FLORÉN

redaktionen@mediaplanet.com

Smarta samarbeten mellan näringsliv och ideella rörel-ser leder till ökad trovärdig-het och lägre personalom-sättning. Men för att sam-arbetet ska ge önskad ef-fekt för båda parter bör man som i alla affärssamman-hang se till att välja sina samarbetspartner med om-sorg och bygga långsiktiga strategiska relationer.

Välkommen till lediga kontorslokaler i Folkbildningsgården, Älvsjö!

Vi söker hyresgäst till 450 m2 kontorsyta. Tillgång till entré med reception, cafeteria, konferenslokaler och tysta rum.

Stor generös gräsmatta med plats för fika och möten i det gröna.

Övriga hyresgäster i Folkbildningsgården tillhör den ideella sektorn.

10 minuter med pendeltåg från Stockholm Central, granne med Älvsjömässan.

Läs mer på www.sensus.se/ledigalokaler eller ring ekonomichef Charina Hallberg 08-727 17 99.

AMELIE SILFVERSTOLPEGrundare av Volontär-byrån som hjälper företag och ideella verksamheter att organisera och placera sina samarbeten. FOTO: FREDRIK PERSSON

NYHETER I KORTHET

Stort A i föreningsliv?

Gemenskapen i det civila ■samhället är grundläggande. Därför är det angeläget att upp-muntra ungas ideella engage-mang. Genom detta lär man sig demokrati i praktiken, samar-bete, ansvarstagande och res-pekt för andra, skriver riksdags-ledamot Gunilla Tjernberg (kd) i rapporten ”Ideellt engagemang i betyget” från november 2008. Syftet med Tjernbergs förslag är att ungdomar som är aktiva i föreningslivet ska kunna få ett off entligt erkännande.

FOTO: INGELA BJURENBORG

Krydda CV:t med ideellt engagemang

Skandia, Microsoft, Accentu- ■re och IBM ingår i den växande skara företag i Sverige som på amerikanskt manér ger sina an-ställda rätt att lägga ett par tim-mar om året eller mer av sin ar-betstid på ideella insatser. Ka-raktären på insatserna varierar, men kan handla om projektled-ning, webbutveckling, utbild-ning eller frivilliga konsultupp-drag i Sverige och utomlands.

6% av BNPNärmare 6 procent av Sveriges ■

bruttonationalprodukt genereras inom den ideella sektorn. Sek-torn inkluderar de fl esta verk-samheter som varken räknas till off entlig- eller privat sektor.KÄLLA: ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA

FOTO: ISTOCKPHOTO

www.arbetsgivaralliansen.se

Frigör kraften!Vi finns alltid till hands för att ge dig goda rådoch stöd i alla frågor som rör förhållandetmellan arbetsgivare och arbetstagarei en ideell eller idéburenverksamhet.

Välkommen tillArbetsgivaralliansen!08-545 912 00

Den ideella sektorns arbetsgivarorganisation

12 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Sent i höstas skrev regeringen, SKL och frivilligorganisationerna un-der en överenskommelse enligt vilken regeringen ska arbeta för den ideella sektorns möjlighet att konkurrera med näringslivet på li-ka villkor inom det sociala områ-det.

– Tack vare överenskommelsen är vi på väg in i en tätare dialog och samarbete, säger Lars Petterson på branschorganisationen Famna, som samlar nonprofi torganisatio-

ner inom vård och social omsorg.– Ideella organisationer har vik-

tig kunskap och upptäcker skev-heter i samhället tidigt eftersom de jobbar med de mest utsatta, sä-ger Peter Örn, sakkunnig på jäm-ställdhets- och integrationsdepar-tementet, som medlade i överens-kommelsen.

Arbeta bättrePeter Örn tror att överenskommel-sen kan leda till att samhället kan tillvarata organisationernas arbe-te på ett bättre sätt. För organisa-tionerna kan den innebära en ökad känsla av egenmakt och en förbätt-ring i samarbetet mellan det of-fentliga och organisationerna.

– Vikten av långsiktighet och di-

alog pekas ut i överenskommelsen. Och det pågår utbildningssats-ningar på myndigheter och för-valtning, säger han.

I takt med att stora vårdkoncer-ner etablerat sig har de ideella or-ganisationerna blivit konkurrens-utsatta. Utformningen av lagar, valfrihet, lagen om off entlig upp-handling och tillgång till kapital har utformats för privata aktörer men påverkar organisationerna i lika hög grad.

– Våra villkor är väldigt olika de stora koncernernas. Brukarstyrda vårdinrättningar som psoriasis-förbundets kliniker har en unik kvalitet. Men om en sådan liten or-ganisation förlorar en upphand-ling försvinner verksamheten, på-pekar Lars Pettersson.

I regeringsförklaringen dekla-rerade Fredrik Reinfeldt att ”det off entliga är ett komplement till den goda verksamhet som utförs i den idéella sektorn, inte tvärtom”.

Därför är Nyamko Sabuni nu stolt över att ha fått en överenskom-melse på plats. I skrivande stund är överenskommelsen blott tre månader gammal och Sabuni tycker att tiden får utvisa om den kommer att behöva några juste-ringar.

Vilka konkreta förändringar ■kommer överenskommelsen leda till?– Hur de konkreta resultaten kan tänkas se ut ligger i respektive parts åtgärdsplan och inte minst på det lokala planet när organisa-

tioner och kommuner går samman för att fi nna eff ektiva lösningar på framtidens problem.

I första hand tycker hon att överenskommelsen är viktig för att den synliggör de idéburna organisationernas roll.

– Samhället är mer än bara det off entliga. De idéburna organisa-tionernas kreativitet kan bidra till utvecklingen av samhället. Hit-tills är det ett stort framsteg att överenskommelsen kommit till stånd, säger hon.

För att garantera att överens-kommelsen inte ska bli en hyll-

värmare kommer den att följas upp med en årlig konferens där rapporter kring det som skett un-der året presenteras.

Bättre samarbetsvillkor för de idéburna organisationerna

Den lokala implementeringen viktigast

EN NÖJD SKARABakre raden från vänster: Peter Örn, Göran Pettersson (Forum för frivilligt socialt arbete), Lars Pettersson (Famna) Främre raden från vänster: Nyamko Sabuni (fp, integrations- och jämställd hetsminister), Maria Larsson (kd, Äldre- och folkhälsominister), Julio Fuentes (SIOS), Göran Hägglund (kd, Socialminister), Anita Fink Knudsen (KFO), Lennart Gabrielsson (Sveriges Kommuner och Landsting). FOTO:PAWEL FLATO

NYHETER

ANNA-KARIN FLORÉN

redaktionen@mediaplanet.com

Fråga: ■ Hur kan samarbetet mellan ideella organisationer och offentlig sektor förbättras?

Svar: ■ Genom ökad kompe-tens om organisationernas för-utsättningar och bättre dialog.

Jämställdhets- och inte-grationsminister Nyamko Sabuni är stolt över över-enskommelsen mellan de idéburna organisationer-na, SKL och regeringen. Man räknar med att den ska leda till ökad mång-fald av aktörer inom det sociala området.

Den 9 december ■ 2008 undertecknades överens-kommelsen enligt vilken reger-ingen ska arbeta för den ideella sektorns möjlighet att konkur-rera om samhällstjänster inom det sociala området på lika vill-kor. Den ideella sektorn ska också höras inför viktiga beslut. Ett 80-tal organisationer deltog i arbetet. Även oppositionen står bakom principerna i överens-kommelsen.

FAKTA

ANNA-KARIN FLORÉN

redaktionen@mediaplanet.com

FRÅGA & SVAR

Många organisationer i ■den ideella sektorn upp lever skattereglerna som snåriga. Är de det? – Ja, det stämmer att skatte-reglerna för stiftelser och ideella organisationer kan vara oklara och oförutsägbara och inte alls så exakta som annars när det gäller beskattning.

Hur kommer det sig? ■– Sverige har ju som tradition att inte beskatta organisationer med samhällsnyttiga ändamål, vilket skiljer sig från de fl esta länder inom EU. Det är för öv-rigt något EU uppmärksammat och inte gillar. Men lagen är inte anpassad för dagens verklighet - reglerna för ideella föreningar är från 1978 och stiftelsereglerna från 1942 - och det har uppstått en gråzon mellan vad som anses vara allmännyttig verksamhet, som är skattebefriad, respektive aff ärsverksamhet, som ska be-skattas.

Kan du ge exempel? ■– När ideella organisationer säl-jer varor och tjänster så kan en avgörande faktor vara om det är medlemmarna själva som säljer eller om man har anställda för det. Verksamheten får inte kon-kurrera med annan skatteplik-tig verksamhet, vilken kan vara fallet med secondhandförsälj-ning eller om en religiös fören-ing har caféverksamhet utanför kyrkan. Nu har internet kommit in i bilden och det fi nns inget i lagstiftningen om vad som gäl-ler för reklamintäkter från nä-tet. Det blir ofta domstolen som slutligen avgör, men även kring dessa fall råder osäkerhet och beskattningsfrågan måste ofta avgöras från fall till fall.

Hur är det med moms? ■– Om en verksamhet beskattas för sina intäkter då är huvudre-geln att organisationen också är mervärdesskatteskyldig, och moms ska då läggas på varor och tjänster som säljs.

Blir det enklare i framtiden? ■– Förhoppningsvis. Den 30 juni 2009 ska fi nansdepartementet vara klar med en utredning om hur inkomstskattereglerna för ideella organisationer och stif-telser kan uppdateras och bli klarare. Sedan ska betänkandet ut på remiss och det kommer att dröja ytterligare något år innan det händer något i praktiken.

DELTA I OPINIONS-

BILDNINGEN

DEDEEDEDELTLTLTLTLTLTAAAAAA IIIII

3TIPS

Nyamko SabuniJämställdhets- och integrations-minister.FOTO: PAWEL FLATO

5 frågor till Per JohanssonSkatteverkets expert på ideella föreningar.

EMESE GERENTSER

redaktionen@mediaplanet.com

FOTO

: IS

TOC

KP

HO

TO

MARS 2009 · 13HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

INSPIRATION

Hur förändrar man framtiden för

ett barn som har fått barn men inte

förmår krama det?

Vi vet. Genom ungefär 100 olika projekt i världen hjälper vi några av de barn

som bäst behöver det. Every Child i Ukraina, Miramed i Ryssland, Mutter

und Kind Haus i Tyskland, Fryshuset i Sverige, Inwood House i USA, APSW

i Thailand och Every Child i Moldavien är några av projekten vi stödjer. Läs

mer på childhood.org.

En miljon fl er aktiva - Hälsa för miljoner!

Bidra du med!

Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet har tagit initiativ till ett upprop och

ett nätverk för att få ytterligare en miljon fysisk aktiva invånare i Sverige.

Genom att du själv är fysisk aktiv och/eller möjliggör för fl er att bli aktiva så

bidrar du till målet – ”En miljon fl er aktiva – Hälsa för miljoner”.

Läs mer på www.korpen.se

En ovanligt frisk idé

www.sverigesmuslimskarad.se

SverigesMuslimska Råd

”Verktygslådan mot rasism och Islamofobi”

www.famna.org

BRANSCHORGANISATIONEN FÖR NON-PROFIT

VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

FOTO: MALIN KORKEASALO

Clowner utan gränser kommer att uppträda i

samband med 30-årsjubileran-de folkfesten GöteborgsVarvet den 16 maj för att samla in pengar till funktionshindrade barn på Eden Center i Burma.KÄLLA: NEWSDESK

Clowner utan gränser på Göteborgs-Varvet

TIPS

14 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

UPPMUNTRA ENTREPRENÖRSKAP I DIN KOMMUN

Ta vara på idéer

1Behåll ett lekfullt förhåll-ningssätt som går att appli-

cera på fl er områden än närings-livsutveckling.

Värna kreativitet

2De bästa ideerna kan fi nnas på konstutbildningar sna-

rare än ekonomutbildningar.

Uppmuntra nätverkande

3Nytänkande uppstår i oväntade konstellationer.

Skapa mötesplatser där fören-ingsfolk, politiker och närings-idkare kan träff as och utbyta idéer.

Synliggör möjligheter till finansiering

4Kreativa privatpersoner kanske inte känner till de

möjligheter till finansiering som erbjuds via EU-bidrag, kom-muner eller privata aktörer.

Popkollo startades 2003 av artis-ten Marit Bergman och Rockparty i Hultsfred. De ville ge tjejer i åld-rarna 12-16 möjlighet att hålla på med musik. Några av tjejerna som kommer till kollo har med sig kun-skaper om musik, andra är totala nybörjare. På Popkollo testar delta-garna instrument, bildar band och skriver musik. På slutkonserten framför de sina låtar. Också Pop-kolloledarna utbildas. Ledarna får lära sig allt om ekonomi, logistik och pressarbete. De fl esta är unga tjejer som ska kunna agera före-bilder. Det kommer också mer el-ler mindre etablerade artister som kan inspirera och hålla i work-shops.

Färre förebilder för tjejer– Bristen på förebilder är ett skäl till att tjejer inte startar lika många band som killar, säger Hanna Rothelius, koordinator och styrel-semedlem i Popkollo Hultsfred.

I takt med att konceptet har blivit känt har Popkollo etable-rats på fl era orter i Sverige. I som-mar kommer totalt 350 tjejer gå på Popkollo under mellan en vecka och tio dagar. Varje kollo har 25 deltagare.

Det fi nns tre inriktningar att väl-ja mellan; genrelös, hiphop och metal. Nu fi nns också en fortsätt-ningskurs för dem som har gått på kollo tidigare. Av de sökande kom 111 inte in på sitt förstahandsval, men gänget bakom Popkollo för-

söker utöka verksamheten för att de inte ska behöva säga nej till så många. I år startar också Popkol-lo Madame, för äldre tjejer som vill starta band, vilket kommer att fi nansiera en del av verksamheten de yngre tjejerna.

Popkollo har en riksorganisation men fi nansieras huvudsakligen lokalt. Kommunen brukar vara med som en aktör, andra källor är EUs Leaderprogram, lokala fören-ingar och en liten deltagaravgift.

PR för regionenEn av de aktörer som är med och fi nansierar Popkollo Hultsfred är Astrid Lindgrens Hembygd. Det är en ideell organisation som bland annat jobbar med finansiering med grund i EUs utvecklingspro-gram för lands bygden. Jacob Käll är verksamhetsledare.

– Vi stöder Popkollo för att ge ungdomarna något roligt att gö-ra. Vi har ett demografi skt tapp i regionen som vi försöker begrän-sa. Därför har vi bestämt att vi ska stötta sådant vi tror ungdomar tycker är bra.

– Kultur är ett viktigt verktyg för att ge unga människor möj-lighet att utveckla sin kreativitet, att jobba från idé till färdig pro-dukt. Man skulle kunna rubricera det som personlig utveckling. Om man har lärt sig att göra saker blir man företagsam, det är en form av entreprenöriellt lärande, säger Jacob Käll.

Popkollo har också visat sig vara bra marknadsföring för regionen.

– Popkollo har fått mycket upp-märksamhet. Det är ett sätt för oss att visa upp området, så det fi nns fl era orsaker till att värna en sådan här satsning.

Popkollo rocks!Ung entreprenörskola för tjejer på landsbygden

YOU WANNA ROCK? Popkollo aktiverar musikintresserade tjejer i hela landet, här i Botkyrka. FOTO: MARIA VEJDE

NYHETER

ANNA-KARIN FLORÉN

redaktionen@mediaplanet.com

Fråga: ■ Kan vem som helst lära sig att stå på scen?

Svar: ■ Huvudsaken är att de som kommer hit vågar släppa hämningarna. Alla är barn i början och man måste våga vara skitdålig för att bli skit-bra, säger Hanna Rothelius på Popkollo Hultsfred.

VAD ÄR LEADERMETODEN?

Leader är en ■ metod fi nanse-rad med EU-medel och pengar från kommuner, regioner och staten för att främja ut veckling på landsbygden. Målen med de projekt som tillämpar Leaderme-toden är tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning.

Metoden bygger på ■ sam-arbete mellan samhälls-sektorerna och utgångspunkten

är att samverkan mellan ideella, offentliga och privata aktörer driver utvecklingen. Forumet för samverkan är de så kallade LAG-grupper (Local Action Groups) som sätts upp i varje Leader- område.

45 LAG-grupper ■ är för närvarande verksamma i Sverige, med ytterligare 18 ansökningar under behandling.

STARTA UNGDOMS-

VERKSAMHET

N MEDIAPLANET

STSTTSTARARARARARTTATATATA

4TIPS

Alla får spela... Sahara Hotnights,

Dixie Chicks, Marit Bergman och du...

Alla får spela – killar också..!Alla får spela!

on en ra är n-

ch är är

nd ng

Äntligen dags att förverkliga en idé eller en gam mal dröm?Då ska du starta ett företag! Och gör det tillsammans med andra i ett kooperativ... det ökar möjligheterna och minskar riskerna. Och det är roligare!

Starta eget tillsammans

Skräddarsydd information,

rådgivning och utbildning

från idé till framgångsrikt

företag – tillsammans!

www.coompanion.se

Ekobankenekologiskt - socialt - kulturellt

Stiftelsen Lantbruksforskning

Friteatern

Fördel landsbygdVi arbetar för dig som vill varakreativ på landsbygden!

Ska vi hitta på nå´t?Ska vi hitta på nå´t?

www.sjv.se

www.landsbygdsnatverket.seHär är några av oss som är med.

NYHETER

Med 32 miljoner medlemskap i 160 000 organisationer, som syssel-sätter 150 000 människor och till-sammans omsätter 6 procent av BNP, det vill säga 145 miljarder kronor om året, får det svenska civilsamhället förvånansvärt litet medieutrymme.

– Sverige har till skillnad från många andra länder ingen tra-dition att lyfta fram frivilligt en-gagemang. Det fi nns säkert fl era vetenskapliga förklaringar till det, men jag tror att en stor del ligger i att aktörerna själva inte höjer sin röst och förtydligar att ”det här gör faktiskt vi och samhäl-let skulle falla utan oss”. Det sven-ska civilsamhället, den så kallade tredje sektorn, skulle behöva stär-ka både självkänsla och självför-troende, säger Alice Bah Kuhnke, chef för tankesmedjan Sektor3.

Saknar kritisk granskningFyra sektorer - den off entliga, pri-vata, civila samt familjen - utgör tillsammans den akademis-ka defi nitionen på hur staten är uppbyggd. Till skillnad från de två förstnämnda sektorerna har den tredje sektorn sällan eller aldrig blivit kritiskt granskad utifrån.

– Staten Sverige har ett stort be-hov av den kraft, enorma poten-tial och det engagemang som fi nns inom civila sektorn. En del av organisationerna är dock ska-pta i en helt annan tid, ur kamp på liv och död, och har inte anpassat sig till den nya verkligheten. Och för att kunna förändras och för-bättras, och skapa förutsättnin-gar för att utvecklas, krävs forsk-ning och kritisk granskning följt av diskussion och idédebatt.

Känna sig självAtt förstå sig själv och att förstå hur andra förstår en, är ett måste för att driva en organisation fram-gångsrikt på längre sikt, menar Alice Bah Kuhnke.

– Och självgodhetens kultur, att anse sig fi nare och godare för att man arbetar för en ädel sak, är

förödande för vilken verksamhet det än rör sig om.

Alice Bah Kuhnke, som när-mast kommer från Rättvisemärkt där hon varit generalsekreter-are under tre år, har än en gång hamnat i en position där hon inte får ge ut tryck för personligt tyck-ande.

– Det är frustrerande emel-lanåt för jag har massor med idéer och tycker jättemycket! Men nu representerar jag styrelsen för Sektor3 som för närvarande har 25 medlemsorganisationer, som tycker olika i många frågor. Men framförallt tycker de lika i en stor och fundamental sak - att det behövs mer forskning och debatt om det civila samhället.

Forskning och debatt ska utveckla civilsamhället

ARBETS GIVAR-FRÅGOR.HUR KUL ÄR DET?Många tycker att arbetsgivarfrågor är svåra och inte speciellt kul. Då är det ju bra att arbetsgivarfrågor är det roligaste vi vet. Vi på KFO hjälper gärna till med de frågor och problem du kan ha i rollen som arbetsgivare. För att vi ska vara extra tillgängliga för snabb och trygg experthjälp har alla våra medlemmar en särskild kontaktperson. Har du ansvar för arbetsgivarfrågor och ännu inte ringt oss, gör det. Du når oss på 08-702 54 00.

ARBETSGIVARFÖRENINGEN KFO HAR KOLLEKTIVAVTAL INOM ETT 30-TAL OMRÅDEN, BLAND ANNATSKOLA, VÅRD OCH OMSORG.

www.kfo.se

ARBETSGIVARFÖRENINGEN KFO FÖR-HANDLAR OCH SLUTER KOLLEKTIV-AVTAL FÖR FRAMFÖR ALLT KOOPE-RATIVA FÖRETAG, IDEELLA ORGA-NISATIONER OCH FOLKRÖRELSER.

KÄNT ANSIKTEAlice Bah Kuhnke är chef för nya tankesmedjan Sektor3. FOTO: SEKTOR 3

EMESE GERENTSER

redaktionen@mediaplanet.com

Fråga: ■ Varför är det så tyst i media kring icke-kommersiella föreningar och andra idéburna aktörer?

Svar: ■ Alice Bah Kuhnke utmanar det civila sam-hällets aktörer att bättra på såväl image som självbild för att få större gehör i samhälls-debatten.

TANKESMEDJAN SEKTOR3

Sektor3 är en ideell ■ förening som kritiskt granskar det civi-la samhället genom forsk ning, kommunikation och debatt. Utgångspunkten är att Sverige behöver mer av den kraft som fi nns i allt från knattefotboll till kooperativa företag och ideella organisationer.

På vetenskapliga grunder ■ vill Sektor3 synliggöra och gran-ska det civila samhället, granska dess relationer med samhällets andra sektorer och väcka de-batt om hur det civila samhället påverkar människors vardag.

Sektor3:s verksamhet ■ fi n-ansieras av dess medlemmar

som i dagsläget är Arbetsgivar-alliansen, Ersta Diakoni, Famna, Folksam, Fonus, Forum för fri-villigt socialt arbete, Goodgame, HSB, IBN RUSHD, IOGT/NTO, KF, KFO, KFUK-KFUM, LSU, OK, Riksbyggen, Riksteatern, Rädda Barnen, Röda Korsets Ungdomsförbund, Sensus stud-ieförbund, Svenska Scoutrå-det, Sveriges muslimska råd, Sveriges Ungdomsråd samt UNF. Innan årets slut beräknas medlemsantalet ha ökat från 25 till 40 organisationer.

!Läs mer på webben:www.sektor3.se

VAR ÖPPEN FÖR KRITIKVAVAARRRRR ÖÖÖPÖPÖPÖPÖPÖPPPEPEPEPEPENNN Ö

5TIPS

16 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

MARS 2009 · 17HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

När förbandet i Växjö lades ner 1997 insåg Christer Ulmås att det behövdes en resurs i kommunen om olyckan skulle vara framme. Han tog kontakt med elva frivillig-organisationer på orten och så föddes de frivilliga resursgrupp-erna.

Tidigare jobbade Christer Ulmås som säkerhetsingenjör på Växjö kommun, och när stormen Gud-run drog fram över smålandssko-garna var många tacksamma över hans försigkommenhet. Det eff ek-tiva stödet till de boende i området hade inte varit möjlig utan FRG.

Bland frivilligorganisationerna som fanns med i FRG Växjö fi nns

Lottakåren, Frivilliga fl ygkåren, Röda korset, Brukshundsklubben, Blå stjärnan och många fl er.

– Vi hade övat med räddnings-tjänst och hade utrustning och bandvagnar till vårt förfogande. Det bästa med resursgruppen är att organisationen var på plats, säger Christer Ulmås.

Analysera riskerAndra kommuner som är intres-serade av att dra igång egna FRG kan börja med att kontakta loka-la frivilligorganisationer. Varje kommun ska ha en risk- och sår-barhetsanalys vilken kan ligga till grund för en behovsanalys.

– Organisationen ska fung-

era smidigt när något händer och försäkringsfrågan ska vara klar. Kommunen har ett arbets-givaransvar för FRG. Sedan mås-te man se till att den utrustning som kan komma att behövas fi nns tillgänglig, säger han.

Under stormen Gudrun 2005 fungerade till varken vanliga te-lefoner eller mobiltelefoner. Ändå hade man tur, det var plusgrader och ingen snö trots att stormen drog fram i början av januari.

Tänk inte revirDet svåraste under organisering-en av den frivilliga resursgruppen i samband med Gudrun var enligt Ulmås ändå att få organisationer-na att sluta ägna sig åt revirtän-kande.

– När något händer är alla lika viktiga.

ÖVNINGOmhändertagande av skadad.FOTO: CHRISTER ULMÅS

NYHETER

Resurser i krisberedskap

ANNA-KARIN FLORÉN

redaktionen@mediaplanet.com

Fråga: ■ Hur kan man stärka kommunernas förebyggande säkerhetsarbete?

Svar: ■ Christer Ulmås på Växjö kommun vet att ta vara på de samlade krafterna i loka-la frivilligorganisationer

FRIVILLIGA RESURSGRUPPER

Frivilliga resursgrupper ■ (FRG) är en resurs för kommu-nal krishantering i fred och är in-te reglerad i någon lag eller för-ordning. Kommunen avgör själv om den vill inrätta FRG. Frivilliga resursgrupper är ett samarbete mellan en kommun och lokala frivilligorganisationer. Syftet är att få tillgång till extra personal-resurser vid extraordinära hän-delser.

De frivilliga får ■ sin utbild-ning båda via den egna organi-

sationen och vid en gemensam FRG utbildning i bland annat kommunkunskap, krisinforma-tion, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen och brandskydd. Den ansvarige är en person från någon frivilligor-ganisation håller i rekrytering, planering och utbildningar för en frivillig resursgrupp. Utbildning-en bekostas av kommunen.

!Läs mer på webben:www.sakerhetspolitik.se

ANVÄND FRIVILLIGA

MARS 2009 ·

ANANNNAN ÄÄVÄVÄVÄVÄVÄVÄNNDNDNDNDND

6TIPS

NYHETER I KORTHET

Över 10 procent av Sveriges barn är fattiga

År 2006 levde 229 000 av Sveri- ■ges ca två miljoner barn i fattig-dom. Mest utsatta var barn med utländsk bakgrund med ensam-stående föräldrar, av dem levde nästan hälften i fattigdom. Det visar Rädda Barnens senaste fattigdomsrapport.

Siff ran är den lägsta sedan mätningarna började och en minskning med 0,7 procenten-heter från 2005.

Men finanskrisen leder sanno likt till att barnfattigdo-men ökar.

– Vi måste uppmärksamma hur barnen påverkas av kon-junkturen, säger Lina Stenberg, programhandläggare på Rädda barnen. KÄLLA: WWW.RADDABARNEN.SE

Allt fler hemlösa på Stadsmissions-gården

Trycket ökar på stadsmis- ■sionsgården vid Mariatorget. Hemlösa stockholmare har färre ställen att ta vägen i kylan. Sedan i somras har besöks-antalet nästan fördubblats. Upp emot tre hundra personer kan söka sig till Stadsmissions-gården under en dag i februari.

– Det har hänt att maten ta-git slut, säger Anna Johansson, chef för stadsmissionsgården.

Ökningen beror på att Con-victus Bryggan i City stäng-de i oktober när det inte läng-re fanns lokaler för dagverk-samhet. KÄLLA: SITUATION STOCKHOLM

18 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

PROFESSIONELL INSIKT

Ideella krafter gör skillnad i arbetet mot diskriminering

Flera antidiskrimineringsbyråer har lyckats bra i sin rekrytering av frivilliga. På byrån i Uppsala måste den som vill arbeta ideellt först genomgå en intervju för att visa att man är en av de 15 personer som får gå på byråns volontärutbildning. Men om de lyckas bli en av de utvalda kommer de ha goda möjligheter att göra en skillnad i samhällsutvecklingen.

Nätverket av 19 självständiga anti-diskriminerings-byråer arbetar ge-mensamt mot all form av diskrimi-nering. På byrå-

erna vet vi att ideella krafter är en viktig del i detta arbete.

- Frivilligverksamheten har va-rit en viktig förutsättning för by-rån och bidrar till att vi på ett bätt-re sätt kan möta den efterfrågan som fi nns när det gäller kunskap och rådgivning inom diskrimine-ringsområdet, säger Ulrica Åström på Röda Korsets byrå mot diskri-minering i Norrbotten.

Som organisation tjänar vi mycket på de ideella krafterna som bidrar med ett stort arbete inom våra organisationer. Byråerna ut-vecklas och får nya infallsvink-lar på hur verksamheten kan be-drivas. Det ideella engagemanget medför också att vi får den nära koppling mellan organisation och medborgare som gör att verksam-heten blir en naturlig del av sam-hällsbilden.

RekryteringI Uppsala genomgår just nu 15 fri-villiga en utbildning. När volon-tärer för första gången kommer i kontakt med byrån ställs frågan vad motivet är till att de vill enga-gera sig i just diskrimineringsfrå-gor. Därefter följer en diskussion om vad de vill bidra med i verk-

samheten. Som steg två i rekry-teringen görs intervjuer för att matcha lämpliga uppdrag. För att hitta rätt uppdrag till rätt volontär ses matchningen som en viktig del i rekryteringsprocessen. Efter det-ta följer en intensiv grundutbild-ning där byrån vill ge alla frivilliga samma bas att stå på oavsett vilket uppdrag som ska genomföras.

- Som volontärsamordnare har jag haft förmånen att möta en mängd engagerade människor som vill dela med sig av sin tid, kunskap och erfarenhet, säger vo-lontärsamordnaren Marita Klas-son på Diskrimineringsbyrån Uppsala.

Utbildas om diskrimineringLiknande erfarenheter fi nns på Röda Korsets byrå mot diskrimi-nering i Norrbotten. Sedan byrån startade upp för två och ett halvt år sedan har det alltid funnits en vo-lontärgrupp på mellan 10-25 perso-ner. De frivilliga genomgår utbild-ning kring diskriminering, diskri-mineringslagstiftningen, metoder för arbete med värderingar samt utbildning i kris- och medmänsk-ligt stöd. Som frivillig får man hålla föreläsningar om likabehandling och diskriminering, informera om byråns verksamhet samt ingå i oli-ka arbetsgrupper. Nyligen har de frivilliga startat en bibliotekstur-né där de åker runt till olika biblio-tek i länet och informerar om by-rån och diskrimineringsfrågor.

Ett annat sätt att arbeta som frivil-lig är att under sin studietid göra praktik på en byrå. Varje år söker hundratals studenter från olika utbildningar praktik på någon av landets byråer och på vissa arbets-platser är det så många som fem praktikanter som gör praktik sam-tidigt. Den höga siff ran av ansök-ningar visar på ett stort intresse för frågor som rör mänskliga rät-tigheter, men även att små ideel-la organisationer kan vara mer in-tressanta för studenter än stora in-ternationella företag.

Även om de fl esta av praktikan-terna är från universitetet och hög-skolor är det öppet för alla studen-ter att söka praktik. En del byråer har praktikanter från Svenska för invandrare som både får träning i det svenska språket och använda sig av sina kunskaper och erfaren-heter i verksamhetens arbete att nå nya målgrupper.

Det ideella arbete som utförs är ett bevis för att det fi nns ett otro-ligt engagemang i vårt samhälle när det gäller att motverka into-lerans och utanförskap. Arbetet är meningsfullt för de frivilliga och fyller samtidigt ett stort behov i verksamheten.

Sveriges antidiskriminerings-byråer gläds åt alla ideella krafter som arbetar för mänskliga rättig-heter och mot diskriminering. Vi hoppas på ett fortsatt engagemang i detta viktiga arbete. Ideella kraf-ter krävs för att förändra världen!

“Byråerna utvecklas och får nya infalls-vinklar på hur verksamheten kan bedrivas”

Lars ThornbergVerksamhetsansvarig vid Örebro Rättighetscenter samt pressansvarig för Sveriges Antidiskrimineringsbyråer.FOTO: MICHAEL STEINBERG

DISKRIMINERING

Läs allt inför den allsvenska premiären!

Följ den allsvenska nedräkningen på www.sportal.se.

Sportal hårdbevakar övergångarna, oddsen och träningsmatcherna!

NYHETER I KORTHET

Bandidos utan stöd Flera av de större nöjeskrog- ■

arna i Örebro sätter stopp för be-sökare i Bandidosvästar enligt en uppgörelse med polisen, skriver Nerikes Allehanda. I tidnings-intervjun upplyser Eva Rosen-gren vid myndigheten Diskri-mineringsombudsmannen att den gällande diskriminerings-lagstiftningen tydligt omfattar stöd för etnisk bakgrund, religi-on, sexuell läggning, funktions-hinder och annat. Men alltså in-te medlemskap i en MC-organi-sation.KÄLLA: NERIKES ALLEHANDA

FOTO: NIKOLAY MAMLUKE

Ny bok om csr I boken ”Värdeskapande CSR, ■

hur företag tar socialt ansvar”, gör författarna en teoretisk och praktiskt förankrad genomgång av vad CSR är, och hur det idag används som värdeskapande verktyg av allt fl er företag.

Författarna vill ge en konkret beskrivning av hur företagen ar-betar för att vinna marknadens förtroende. I centrum står frågor som värdegrund och intressent-relationer, samt medias roll.

Huvudförfattare är Tommy Borglund, Hans De Geer och Mats Halvarsson. KÄLLA: NEWSDESK

Eva kan ungdomarnas språk

Under åren som ledare i Önnereds HK har Eva Johansson pratat med över 20 000 barn och ungdomar. Visst pratar hon handboll, som här, men till stor del handlar det om föreningens Skötsamhetskampanj. FOTO: BJÖRN DINAU

– Det var helt fantastiskt. Jag har aldrig varit på Idrottsgalan förut. Det var en härlig fest, säger en omtumlad Eva Johansson dagen efter.

”Skötsamhetskampanjen” handlar om etik och moral för de över 400 ungdomarna i åldrarna 12 till 18 som den stora handbol-lklubben Önnereds HK har under sina vingar. Kampanjen har funnits sedan 1986.

– Från början handlade det mest om att säga nej till alkohol. Under åren har det byg-gts ut med annat. Rökning, rasism, droger, klotter och våld är sådant som tråkigt nog blivit mer aktuellt, säger hon.

Det handlar inte om att skriva på något kontrakt, utan mer om samtal och om att övertyga om vilken väg som är bäst att gå.– Jag brukar säga till dem att det fi nns två vägar att gå. En är Önnereds-vägen. Följer man den ställer föreningen upp till 100 procent och man får vara med om att om ta del av olika premier i form av läger och olika resor. Går man den andra vägen får man inte den möjligheten. Vi är tydliga på den punkten, säger hon.

Och det är nolltolerans det handlar om.– Absolut. Man kan inte säga nej och sedan dricka ett halvt glas öl eller ta några bloss på en cigarett. Inget alls ska det vara.

Efter 16 års ålder kan man söka olika pre-mier individuellt för att få delta i något läger eller besöka någon tävling och så vidare.– Då får de skriva om varför de tycker att just de ska få göra det ena eller det andra. Sedan får de ta det papperet och komma direkt till mig eller någon annan och se mig ögonen. Jag läser och frågar om de kan stå för vad som står där. Det brukar de förstås göra. Det är fantastiska brev vi fått på så sätt.Eva berättar att det är många som tackat henne i efterhand.

– Många tycker att de fått hjälp på det här sättet. Det är bättre att kunna skylla på mig eller klubben när man säger nej till exempelvis alkohol än att säga att det är mamma eller pappa som sagt ifrån.Kampanjen har fått tydliga resultat, tycker Eva Johansson.

– Vi kan skicka ut våra unga var som helst i Sverige på läger och träningar och vi vet att de sköter sig. Vi har aldrig några sådana

problem, säger en stolt Eva Johansson.Nu kommer många av barnen till dem

som fanns med 1986 till Önnereds HK och Eva Johansson.

– Det är bara att bita ihop och ta sig an en ny generation, säger Eva Johansson med ett skratt.Juryns offi ciella motivering för att ge Eva Johansson priset är:”Eva Johansson får priset för sitt långvariga, brinnande engagemang och metodiska ar-bete för att ge ungdomar goda värderingar.”En vacker glasskål fi ck Eva Johansson med sig som ett personligt pris.– Det blir ett kärt minne från den här till-ställningen, säger hon.

Klubben får 50 000 kronor att använda i det fortsatta arbetet.Eva Johansson hade inga ”idrottskändisar” till bordet men var jättenöjd ändå.– Jag satt bland annat med den person som beräknade näringsvärdet i maten vi fi ck. Det var väldigt roligt att höra hur allt gått till med den jättegoda maten.Lite nervpirr fanns också med i bilden.

– Ja, det kändes väldigt långt fram till scenen när de ropade upp mig. Det var nervöst…

Hur är det att kallas ”Fru Önnered”?– Det går bra även om jag inte tänker så. Jag tycker bara att det är så kul och givande att möta alla dess unga, säger hon.

Familjen Johansson är en riktig Önnereds-familj. Maken Kenneth är sportchef och en av sönerna, Christian, är utbildningsans-varig i klubben.

Eva Johansson, 62, träff ar cirka 1 000 ungdomar per år. Sedan ”Skötsamhetskampan-jen” startade 1986 har hon med andra ord pratat med 23 000 unga. Under Idrottsgalan i Globen i januari fi ck ”Fru Önnered” Fair Play-priset av Riksidrottsförbundet och Svenska Sportjournalistförbundet.

Världens bästa idrott Utifrån värderingarna Rent spel, Allas rätt att vara med, demokrati och delaktighet samt Idrott är glädje, arbetar Riksid-rottsförbundet nu med att skapa Världens bästa idrott. Och just du uppmanas att vara med och skapa Världens bästa idrott genom att agera och delta i debatten. På www.rf.se, under “Om svensk idrott” kan du läsa mer. Där kan du också säga vad tycker.

Ideell på heltidNamn Eva Johansson.Ålder 62Bor I hus i stadsdelen Älvsborg i Göteborg.Arbetar Ideellt på heltid vid Önnered HK:s kansli.Familj Maken Kenneth Johansson och sönerna Christian och Fredrik

Håll ut – snart är den här!Svensk Idrott är tidningen för dig som är ledare inom idrotten. Nu utvecklar vi den så att du får nya verktyg i ditt ledarskap. Vi ger dig ständig fortbild-ning åtta gånger om året. Allt ifrån hur ni i föreningen hanterar den stora krisen till bästa mellanmålet som inte kladdar i bilen. Däremellan tänker vi få plats med (bland mycket annat) hur man tejpar en skadad fot, vilken produkt som är lättast att sälja för att stärka klubbkassan, hur barn ska träna styrketräning och hur du gör för att påverka i föreningen. Och så får du förstås möta andra idrottsledare. Både lokala hjältar och kända landslagsledare.

Första numret kommer i maj. Gå in på www.svenskidrott.se/tidningen för att peppa en ledare i din förening med tre nummer för 99 kronor. Eller varför inte bjuda dig själv på en helårsprenumeration för 450 kronor på en gång? Då mejlar du: am.angare@rf.se

“Du måste älska människor. Som ideell ledare får du inte jaga resultat. Det handlar om att skapa goda värderingar, att bry sig om andra människor.” Årets ledare i svensk idrott, Nanne Bergstrand, i tidningen Barometern. Nanne möter du bakom kulisserna i första numret av nya Svensk Idrott.

”Svensk fotboll består av ca 3.300 föreningar från norr till söder.

Ett 100-tal föreningar satsar på att tillhöra elitfotbollen, men de flesta föreningar håller på med fotboll för att de älskar sporten och för att den ger ungdomar en rolig och meningsfull syssel-sättning.

Ung, gammal, tjej, kille, rik, fat-tig, oavsett politisk-religiös tillhörighet eller sexuell läggning – alla kan och får vara med.

Våra tävlingsbestämmelser anpassas så att ingen verksamhet ska behöva avslutas för att en del av in-vånarna lämnat hemorten. Vi samarbetar med kom-muner, affärsidkare, andra ideella organisationer för att ”Hela Sverige ska kunna spela (och leva)”. Svenska

Västergötland, Norrbotten och Västerbotten har blivit be-viljade ca 3,5 miljoner kronor från sina Länsstyrelser för

att utveckla sin landsbygd. Hova IF i Västergötland har fått 400.000 kronor från Leader, som är ett EU-stöd inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Hova ska tillsammans med SOK Unden och Skogsstyrelsen via samverkan inom kommunen ut-veckla bygden. Bland annat skapas ett upplevelsecenter med so-cial betydelse för rekreation, friluftsliv, rehabilitering, hälsovård samt lokal för lokal-regional utveckling. 1700 invånare finns i

… projektet i Hova syftar till att hindra utflyttningen

HELA SVERIGE SKA SPELA!

Hova och utflyttningen riskerar att öka om inte människorna på orten själva engagerar sig i sin egen och bygdens olika fram-tidsfrågor.

Projektet ska skapa ett bättre, friskare Hova som gör att folk bor kvar, att fotbollsföreningen och idrotten blir en naturlig partner i det arbetet där det redan finns kraft och engagemang. Fotbollsrörelsen uppvaktar nu fler Länsstyrelser – för en levande fotbollsverksamhet som kan bidra till att ”Hela Sverige kan spela”.

”Under 2000-talet har svårigheterna att överleva blivit allt större för många av våra landsbygdsföreningar. Där-för är det viktigt för oss att ge dem allt stöd vi kan för att de aktivt ska kunna bidra till att såväl föreningar som orter kan överleva och utvecklas.”

Lars-Åke LagrellOrdförande, Svenska Fotbollförbundet

”Vi är oerhört glada över att svensk fotboll, vår största idrott, tar landsbygdsfrågorna på allvar. Idrotten betyder så mycket och att bidra till ett rikare liv i våra bygder är smart. Landsbygdsprogrammet ger nya resurser till den ideella sektorn på landsbygden. ”

Karl-Erik NilssonOrdförande, Hela Sverige ska leva

Mer information, ring Gunilla Axén 08-735 95 66Läs mer på www.svenskfotboll.se

Fotbollförbundet har därför inlett en Landsbygdssatsning inom ramen för Landsbygdsprogrammet, som ska inspirera föreningarna att delta i ett utvecklingsarbete för att stärka bygdens attraktionskraft och hitta de framtida formerna för fortsatt fotbollsverksamhet. Att fotbollen

ska kunna hjälpa till med enkla so-ciala funktioner som idag kanske ris-

kerar att försvinna då medborgarantalet minskar: exempel kan vara en kiosk, post,

butik, eller föreningsgård.Fotbollen är stor, vi är en tredjedel av svensk idrott.

Vi vill hjälpa till att utveckla landsbygden och därmed stärka fotbollens roll i samhället.

Vår vision är: ”En förening i varje by – fotboll för alla”.